Budget 2014 och ekonomisk planering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2013/0462 Rev Kommunfullmäktige Budget 2014 och ekonomisk planering Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till budget för 2014 och ekonomisk planering för innehållandes Kalmar 2020, prioriterade områden, mål, uppdrag och resurser för kommunens verksamhet. Det innebär att samtliga nämnders begäran om medel inför 2014 är besvarade. 2. Kommunfullmäktige upphäver tidigare beslut från den 29 oktober 2012, 214, om att avskilja 40 miljoner kronor för inrättande av stiftelser med inriktning att stödja forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete. Kommunfullmäktige anslår istället i kommunstyrelsens driftbudget 1 miljon kronor för att utveckla området social hållbarhet och 1 miljon kronor för området forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar. 3. På grund av det ekonomiska läget avslås omsorgsnämndens begäran om att disponera 5 miljoner kronor ur sin resultatutjämningsfond. 4. Kommunfullmäktige beslutar att delområdet Fler bostäder under Attraktiva Kalmar utgör kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. 5. Anslag i budgeten för 2014 anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

2 KS 2013/ (3) verksamhetsområde. Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Övriga förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I detta ingår ombudgetering mellan servicenämnden och kommunstyrelsen avseende brandkåren och mellan samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen avseende omorganisation av den fysiska planeringsprocessen. 6. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten för 2014, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 7. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Kommunbolag AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 8. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Industriparken i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 9. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmarhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 10. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för KIFAB i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för HB Telemarkens låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Familjebad KB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 13. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Vatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp

3 KS 2013/ (3) om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 14. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Airport AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 15. Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2014 till 2016 har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder fram till år 2016 upp till totalt kronor. 16. Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2014 till 2016 har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2014 till Den årliga avgiften för borgensåtagande för lån till helägda företag fastställs till 0,30 procent av utnyttjad borgen vid det senaste årsskiftet. Bakgrund Den politiska majoriteten presenterar förslag till budget för år 2014 och ekonomisk planering för åren med verksamhetsplan. Budgeten innehåller vision Kalmar 2020, prioriterade områden, mål, uppdrag och resurser för kommunens verksamhet. Resultatet för år 2014 uppgår till 20,3 miljoner kronor, för år 2015 till 5,3 miljoner kronor och för år 2016 till 42,0 miljoner kronor. Urban Sparre ekonomichef Jonas Agerhed budgetchef Bilaga: Budget 2014 och ekonomisk planering med verksamhetsplan

4 Budget 2014 och ekonomisk planering med verksamhetsplan Kommunstyrelsens arbetsutskott

5 Innehållsförteckning Budget 2014 politikens förord 3 Budgetdokumentets funktion 5 Kalmar Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy 7 Prioriterade områden med mål 8 Ekonomisk omvärldsanalys 18 Kommunalekonomiskt regelverk 19 Principer för ekonomistyrning 22 Personal 23 Förutsättningar för ekonomisk planering Finansiell analys och nyckeltal 26 Resultatbudget 29 Balansbudget 29 Finansieringsbudget 30 Investeringar 31 Not 1 Skatter och kommunal utjämning 31 Not 2 Finansnetto 32 Femårsöversikt 35 Kommunkoncernens organisation 36 Budget per nämnd 37 Kommunstyrelsen 37 Kalmarsunds gymnasieförbund 37 Kommunens revisorer 38 Samhällsbyggnadsnämnden 38 Servicenämnden 38 Kultur- och fritidsnämnden 39 Barn- och ungdomsnämnden 39 Omsorgsnämnden 40 Socialnämnden 40 Södermöre kommundelsnämnd 41 Kommunägda företag 41 Kommunalförbund 42 Ordlista 42 Bilaga 1 Driftbudgetramar totalt 44 Bilaga 2 Förändringar i nämndernas driftbudgetramar 44 Bilaga 3 Investeringsbudget totalt 47 Bilaga 4 Investeringar per nämnd 47 Budget 2014 och ekonomisk planering

6 Politikens förord Det här är den första budget som den nya majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet lägger fram. Vi har ett gott samarbete som fungerar väldigt väl. Våra tre partier har bestämt oss för att ta ansvar för ekonomin samtidigt som vi fortsätter utveckla Kalmar. Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Visionen grundar sig på miljötänkande, jämställdhet och en stark framtidsoptimism. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Det är riktigt tuffa tider i kommunsektorn. Landstinget i Kalmar län är inte de enda som tvingats höja skatten. Även kommuner höjer nu skatten samtidigt som man lägger stora sparpaket. Sveriges Kommuner och Landsting kom nyligen med en prognos där man förutspådde ett väldigt tufft läge framåt. Höjs inte statsbidragen så måste kommunerna höja skatten motsvarande 91 öre för att bibehålla dagens kvalitet i välfärden. Utgångsläget för vårt budgetarbete i Kalmar har varit följande: 1. Vi ska ha en väl utbyggd välfärdsverksamhet med hög kvalitet. 2. Vi ska inte höja skatten. 3. Vi ska varje år klara överskott. 4. Vi ska inte lägga stora besparingar som i sin tur förvärrar lågkonjunkturen. 5. Vi ska bibehålla det resursfördelningssystem som innebär att våra verksamheter får ökning eller minskning baserat på demografiska förändringar. Vi är glada över att ha lyckats med samtliga dessa ambitioner. Vi presenterar nu en budget utan vare sig skattehöjning eller stora besparingar. Det är en budget som ger utveckling och framtidstro i hela kommunen. Nyckeln för att åstadkomma en vändning i samhällsekonomin är att arbetslösheten minskar. Under flera år har arbetslösheten legat på en lägre nivå i Kalmar än i våra jämförelsekommuner. En av orsakerna till att Kalmar har varit framgångsrika inom detta område är att vi bedrivit en aktiv arbetsmarknadspolitik och har en bred struktur på näringslivet. Vi drar inte heller ner på investeringarna. Under åren kommer investeringarna i kommunen uppgå till cirka 1,7 miljarder kronor. Kommunen växer och vi behöver fler skolor och förskolor, vi gör också investeringar för att få fram nya bostadsområden och i vår infrastruktur. I takt med att Kalmar växer blir det allt fler barn. Under de senaste åren har vi gjort en kraftig investering i nya förskole- och skollokaler. Detta går vi nu vidare med. Fram till 2016 kommer det exempelvis byggas nya lokaler ibland annat Hagby och Lindsdal. En ny särskola byggs på Falkenberg. I början av 2014 invigs en ny familjecentral i Oxhagen. Givetvis räcker det inte med nya lokaler för att eleverna ska må bra och klara sig väl i skolan. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalité. Vi jobbar ständigt med att förbättra oss. Målsättningen är att vi år 2015 ska vara en av landets bästa skolkommuner. Vi är på god väg. När Kalmar växer behövs också fler bostäder. Under förra året antogs detaljplaner för 900 bostäder, hittills i år har planer antagits för 600. Vi kommer fortsätta i denna riktning. Målet är att det årligen ska produceras minst 300 bostäder i Kalmar kommun. Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem har ett särskilt ansvar och kommer de kommande åren bygga lägenheter per år. Vi ska ha en blandad bebyggelse, värna hyresrätten och särskilt prioritera aktörer som vill uppföra hyresbostäder. Vi har också en särskilt generös syn på byggandet på landsbygden. För oss är det oerhört viktigt att hela kommunen får del av befolkningsökningen. Under februari 2014 står det nya vård- och omsorgsboendet i Berga klart för inflyttning. På Varvsholmen invigs det nya boendet under september och Jungmansgården i Norrliden byggs ut med 13 nya lägenheter som är klara i november nästa år. Den debatt som pågår i Sverige om att äldre människor tvingas bo hemma då det inte finns några platser inom dessa boende ska vi inte ha i Kalmar. Miljöarbetet fortsätter för att Kalmar ska vara en fossilbränslefri kommun Ett av kommun- Sveriges största energisparprojekt startas för att minska energianvändningen med 20 procent. Vi Budget 2014 och ekonomisk planering

7 höjer målet för andelen ekologiskt och/eller närproducerade livsmedel i våra verksamheter. Arbetet med att skapa ett kulturcentrum har pågått under många år. Nu tar vi ett steg närmare en byggnation. Slutligt beslut om kulturcentrum ska tas senast maj Målet är att en byggstart ska kunna ske senast Vi gör en rejäl satsning på infrastrukturen både i kommunen och i regionen. I budgeten avsätts medel för att bygga en plattform för pendeltåg i Smedby. Under slutet av 2014 eller början av 2015 kommer pendeltågstrafiken komma igång. De senaste årens hårda vintrar har gått hårt åt våra vägar och cykelvägar. Under 2013 gjordes en engångsinsats där totalt elva miljoner kronor satsades för att åtgärda bristerna. Under 2014 höjer vi anslaget med 4,8 miljoner kronor till underhåll för vägar, enskilda vägar och cykelvägar. I budgeten finns även specialdestinerade pengar till just cykelvägarna. Kalmar kommun är även med och finansierar mötesstationer på Kust- till kustbanan. Tillsammans med landstingets satsningar på tåg innebär det att vår arbetsmarknadsregion ökar från cirka invånare till Detta är helt avgörande för vår fortsatta utveckling. Gatubelysningen skapar både trygghet och trivsel. Gatubelysningen är ganska väl utbyggd i centrala Kalmar medan det är betydligt mörkare utanför centralorten. Vi vill under en tioårsperiod bygga ut gatubelysningen främst utanför de centrala delarna, och anslår 2014 en miljon kronor årligen för detta. Väl fungerande infrastruktur är a och o för att hela Kalmar ska leva. I detta ingår även ett väl utbyggt bredbandsnät. I budgeten avsätter vi en miljon kronor årligen för att bygga ut nätet i hela kommunen. Kvarnholmen är ett av Sveriges vackraste och mest attraktiva stadscentrum. Evenemangen under sommaren 2013 beskrivs som en succé. Nu gäller det att fortsätta arbetet. Inom de närmaste åren planeras för ett ökat bostadsbestånd med uppemot nya bostäder. Den politiska majoriteten har tillsatt en arbetsgrupp som tillsammans med handlare, krögare och fastighetsägare ska ta fram en gemensam åtgärdsplan. Denna ska presentera konkreta förslag på hur vi utvecklar vår stadskärna. Målsättningen är att bli Årets Stadskärna under nästa mandatperiod. Till detta avsätter vi särskilda medel. Linnéuniversitetet är oerhört viktigt för Kalmar. Om kommunfullmäktige i januari antar detaljplanen för gästhamnen så kommer ett arbete starta kring de lokaler som då sägs upp. Inriktningen i det arbetet blir att samla kommunal verksamhet på Norrgård, skapa förutsättningar för bostäder och kontor i Riskvarnen och skapa möjlighet för bostäder och förskola på Brofästet. Detta är ett arbete som kommer ta flera år. Det kan inte nog betonas vårt beroende av händelser som sker långt utanför vår kontroll. Skulle det ekonomiska läget i världen återigen drastiskt komma att förändras kommer majoriteten aldrig tveka om att vidta de åtgärder som är nödvändiga. Det långsiktiga målet om överskott på två procent av nettokostnadsandelen ligger fast. Det samma gäller målet om hundra procent självfinansiering av investeringarna. Med tanke på den rådande ekonomiska situationen i vår omvärld är vi dock både nöjda och stolta över att kunna presentera en budget med överskott under hela perioden Lika stolta är vi över att välfärden håller en hög kvalité. Vi tror även på breda politiska lösningar. Kalmar tjänar inte på stenhårda partipolitiska strider. För oss är det självklart att sätta Kalmar före ideologiska låsningar. Johan Persson (S) Anette Lingmerth (S) Anders Andersson (C) Bertil Dahl (V) Budget 2014 och ekonomisk planering

8 Budgetdokumentets funktion Utifrån visionen Kalmar 2020 och våra prioriteringar har vi formulerat mål och resurser i budgeten. Kalmar 2020 och de prioriterade områdena ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser, där man inom de ekonomiska ramarna gör sina egna prioriteringar i internbudgetarbetet och utarbetar egna detaljerade mål. Med hjälp av vårt verksamhetsledningssystem ska avstämning och uppföljning ske genom årsredovisning, budgetuppföljning och delårsrapporter. Från och med 2011 har vi ett systemstöd för uppföljning av mål. KALMAR 2020 PRIORITERADE OMRÅDEN Attraktiva Kalmar Socialt hållbar kommun Ekologiskt hållbar kommun Ekonomiskt hållbar kommun RESURSER Ekonomi Organisation Personal Omvärld Budget 2014 och ekonomisk planering

9 Kalmar 2020 vision antagen av ett enhälligt kommunfullmäktige våren 2012 Varför Kalmar 2020? Kalmar står inför stora utmaningar. Mycket sannolikt kommer vår roll som residensstad förändras, samtidigt som strukturomvandling i näringslivet, Linnéuniversitetets fortsatta etablering, urbanisering och globalisering kontinuerligt påverkar våra villkor. Mot den bakgrunden tog kommunfullmäktige i juni 2011 beslut att under 2012 ta fram en ny vision för Kalmar. Medborgarna liksom kommunfullmäktiges partier har haft möjlighet att delta i processen. Ambitionen med visionen är att ge uttryck för vår önskade färdriktning. Den ligger till grund för såväl budget som organisatoriska förändringar de kommande åren. Samtidigt är Kalmar 2020 som titeln antyder endast ett steg på en lång väg. Delar av visionen kommer att vara lika giltig även efter Mycket kommer att vara uppnått, men utvecklingen liksom ambitionen att bygga vidare på Kalmar kommer aldrig att upphöra. Framtidstro Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. Hållbart och tillåtande Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och expansivt. Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd. Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år Allt detta innebär att vi år 2020 är invånare i kommunen. Kunskap, lärande och entreprenörskap I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. Expansiv arbetsmarknadsregion Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bästa i landet. Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster. Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. Kalmar flygplats fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. Ständiga förbättringar I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. Nyfikenhet och upplevelser Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. Budget 2014 och ekonomisk planering

10 Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. Budget 2014 och ekonomisk planering

11 Prioriterade områden med mål De skrivningar som följer inom områdena Attraktiva Kalmar, Social Hållbarhet, Ekologisk Hållbarhet och Ekonomisk Hållbarhet ska läsas som en färdriktning för Kalmar. Texten ska i sin helhet betraktas som inriktningar och mål för hela verksamheten. Attraktiva Kalmar Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att kunna vara med i kampen om framtida etableringar och satsningar på infrastruktur. En av förutsättningarna för att växa är att ha en offensiv bostadspolitik. För att kunna växa krävs också satsningar på allt från förskolor till nya bostadsområden. Under åren kommer investeringarna i kommunen att uppgå till cirka 1,7 miljarder kronor varav 271 miljoner kronor är räntabla investeringar och 207 miljoner kronor avser exploateringsverksamheten. Tidigare satsningar inom området Mer planlagd mark Kalmar kommun har under de senaste åren gjort stora satsningar på ökad produktion av bostäder, bland annat genom en kraftig förstärkning av planberedskapen. Under 2012 togs planer fram för cirka 900 bostäder, fram till hösten 2013 är motsvarande summa drygt 600. Därtill har kommunen planlagt mark motsvarande kvadratmeter verksamhetsområde för företag. Kommunen arbetar också strategiskt med att bredda basen av befolkning som dagligen bor och verkar på Kvarnholmen. Inom de närmaste åren planeras för ett ökat bostadsbestånd med uppemot nya bostäder i de centrala delarna av Kalmar. Attraktivare stadskärna och ökad besöksnäring Kvarnholmen är ett av Sveriges vackraste och mest attraktiva stadscentrum. Stora insatser i form av evenemang och marknadsföring har genomförts för att locka besökare till Kvarnholmen. Den senaste sommaren beskrivs som en succé. Nu gäller det att fortsätta arbeta för att Kalmar ska vara en attraktiv sommarstad men också göra insatser för att förlänga säsongen. Kalmar är i dag en av Sveriges mest populära semestermål. Teaterföreställningarna i Krusenstiernska, musik på Larmtorget och satsningarna på Kalmar Slott är bara några exempel på sådant som gjort denna utveckling möjlig. Sedan ett par år är Kalmar, som enda stad i Norden, arrangör för multitävlingen Ironman vilket ytterligare bidragit till att sätta kommunen på kartan. Därutöver finns tävlingar inom löpning, cykling och simning. Under sommaren 2014 arrangeras Sveriges största tävling i Agility. Många nya företag och aktiv arbetsmarknadspolitik Det goda och framgångsrika samarbetet mellan kommunen och näringslivet har lett fram till många nya företag och arbetstillfällen. Inte minst syns detta eftersom arbetslösheten varit lägre i Kalmar under flera år än i våra jämförelsekommuner. Detta är ett historiskt trendbrott. Givetvis kommer detta samarbete att fortsätta eftersom det är helt avgörande för att Kalmar ska kunna fortsätta den positiva utvecklingen. Vi har också en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bland annat ge ungdomar en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Att själv kunna välja om man vill bo kvar i Kalmar eller flytta någon annanstans måste vara en självklarhet. För de flesta ungdomar är sommarjobbet den första kontakten med arbetslivet. Kalmar kommun har tidigare satsat på att erbjuda arbetstillfällen under sommaren till kommunens ungdomar och denna satsning fortsätter även under Vi ska genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder hålla nere den öppna arbetslösheten. Socialförvaltningen har bland annat fått ett uppdrag att arbeta med så kallade nystartsjobb och instegsjobb. Stad och land I Kalmar värderas hela kommunen lika högt. Kalmar har under flera år aktivt och framgångsrikt arbetat med utvecklingsdialoger och ortsanalyser. Detta arbete har lett fram till att vi fått en total genomgång av varje tätort och dess förutsättningar och styrkor. I vårt Kalmar ställer vi inte stad mot land. I vårt Kalmar är det stad och land. Tillsammans. På gång just nu Ett stadsintegrerat Linnéuniversitet Linnéuniversitetet är en spjutspets för Kalmar. Kalmar är den minsta kommun i Sverige som även är en universitetsstad. Universitetet är oerhört viktigt, att vi är en universitetsstad är något vi måste utnyttja. Vi är mitt uppe i ett intensivt arbete med Linnéuniversitetets framtida placering. Under början av 2014 kommer kommunfullmäktige fatta beslut om ny detaljplan för Ölandshamnen. Det nya Linnéuniversitetet kommer bli ett stadsintegrerat universitet av nationellt föredöme. En del av diskussionerna kring universitetets placering i gästhamnen har handlat om Södra vägen. I budgeten avsätts nu medel för att förbättra framkomligheten på Södra vägen, inte minst för tung trafik. Om detaljplanen för gästhamnen antas av kommunfullmäktige kommer Linnéuniversitetet att samla all sin verksamhet på en plats. Det innebär att man successivt kommer lämna lokaler på andra platser i Kalmar. Mot denna bakgrund vill vi skapa Budget 2014 och ekonomisk planering

12 förutsättningar för verksamhet, exempelvis förskola och grundskola, på Brofästet i kombination med bostäder. En helt ny stadsdel kan på det sättet växa fram. Kommunen samlar sin organisation på Norrgård medan Riskvarnen prövas för bostäder i kombination med kontor. Vi måste också ta tillvara alla de möjligheter som Ingvar Kamprads donation ger oss. Tack vare denna kommer Linnéuniversitetet över tid kunna konkurrera med de stora och etablerade universiteten i Sverige. Vi måste i än högre grad arbeta för att kunskapsintensiv innovation och forskning utvecklas i vår region. Under de senaste åren har Kalmar Science Park byggts upp. Kalmar kommun har på kort tid fördubblat anslagen till verksamheten. Detta har lett till fler företag, fler arbetstillfällen och bättre möjligheter för studenter att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning. För att förstärka kopplingen mellan Linnéuniversitetet och Kalmar kommun har en universitetsstrateg nyligen anställts på kommunledningskontoret. Bryggornas stad Under 2013 har Kalmarsundsparkens brygga och badplats byggts. Den har på kort tid blivit en succé. I denna budget avsätts medel för att kunna utveckla området ytterligare, det handlar både om fler parkeringsplatser och en strandpromenad. Sedan tidigare finns medel avsatta för att kunna bygga en förbindelse mellan Kattrumpans badplats och Laboratorieholmen. Vi stärker de gröna näringarna De gröna näringarna har varit och är viktiga för vår kommun och region. LRF bedriver ett arbete för att vända livsmedelsproduktionen i Sverige. Vi vill genom god samverkan med de gröna näringarna öka produktionen av livsmedel i Kalmar kommun. Det ökar andelen miljövänliga och bra svenska livsmedel. De gröna näringarna präglar både landsbygden och staden. Dessa vill vi utveckla än mer och göra dem ännu tydligare. Vi ska bli topp hundra i företagsklimat! I de undersökningar som mäter företagsklimatet ska Kalmar i ett första steg bli en av de hundra bästa kommunerna. När det är uppnått ska vi klättra ytterligare. För att åstadkomma detta är dialog oerhört viktigt men också den typ av servicegarantier som nu införs när det gäller byggande. Att delta och arbeta med olika typer av rankingar är också viktigt som ett sätt att hela tiden förbättra sig. Arbetet med tillgänglighet och bemötande är ett gott exempel på hur man genom olika insatser kan gå från botten till toppen i en ranking. Kalmar kommun ska vara aktiv i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i kommunen samtidigt som vi stödjer redan befintliga företag. Nyföretagarcentrum, Kalmar Science Park och våra företagslotsar är exempel på insatser som kommunen satsar på. Så satsar vi framåt Fler bostäder Under de kommande åren vill vi i nära dialog med fastighetsägare och byggbolag fortsätta bygga en planberedskap som ger en årlig produktion av minst 300 bostäder, oavsett konjunktur. Vi vill medverka till att det byggs i hela kommunen och vi har en generös syn på byggande på landsbygden. Det är viktigt att hela kommunen får del av befolkningsökningen för att säkra underlaget för offentlig och privat service. Kalmars fantastiska boendemiljöer är ett av våra främsta argument för att locka hit fler invånare. De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Vi vill också värna hyresrätter och särskilt prioritera aktörer som uppför hyresrätter. Kommunens eget bostadsbolag Kalmarhem har ett särskilt ansvar och kommer de kommande åren att bygga mellan 50 och 75 nya lägenheter per år. Det ska vara möjligt att bo och leva i en stadsdel under flera skeenden i livet. En blandning av olika bostäder skapar levande delar av hela Kalmar. Den nya bebyggelsen ska hänga ihop med omgivningen och alla nya bostäder ska vara fysiskt tillgängliga. För att bli attraktiv behövs satsningar Investeringar i exploateringsområden uppgår under perioden till 207 miljoner kronor, exempelvis bostäder på Varvsholmen (8,5 miljoner), bostäder och verksamhetslokaler på Kvarnholmen (kvarteren Muren och Gesällen, 5,1 miljoner), bostäder och verksamheter på gamla Rifa-tomten (3,2 miljoner), bostäder i Djurängen (15 miljoner), verksamhetsområde nordöstra Flygstaden (3,2 miljoner) och verksamheter i Smedby industriområde (3,7 miljoner). Investeringar inom gator och vägar uppgår till 71 miljoner kronor och inom gångoch cykelvägar till 24 miljoner kronor samt inom parkoch friluftsverksamhet till 33 miljoner kronor. Här kan nämnas att bygga bort felande länkar för cykeltrafik för 14,8 miljoner och investeringar i parker för 7 miljoner. En attraktiv och tillgänglig stad för alla I stadskärnan finns i dag parkeringsplatser. Det är viktigt att fortsätta arbeta med ett brett utbud av parkeringar när vi nu förtätar stadskärnan. För att öka tillgängligheten på parkeringar pågår nu arbetet med en detaljplan för ett parkeringshus. I budgeten avsätts också medel för att bygga. Därtill görs en översyn av hur ytterligare parkeringsplatser kan skapas i centrala Kalmar. Grunden för all utveckling är god dialog. Den politiska majoriteten har därför tillsatt en arbetsgrupp som tillsammans med handlare, krögare och fastighetsägare ska arbeta fram en gemensam åtgärdsplan som syftar till att lägga konkreta förslag kring hur vi kan utveckla stadskärnan med målsättning att bli årets stadskärna Budget 2014 och ekonomisk planering

13 under nästa mandatperiod. Förslagen ska visa hur vi kan utveckla Kvarnholmen med plats för kultur, upplevelser, möten och aktiviteter och som handels- och besöksmål. Gruppen ska också se över befintliga parkeringssystem för att i balans med alla trafikslag få bäst optimering av cykel- och bilparkering i stadskärnan. Förslagen kommer att behandlas av kommunstyrelsen där särskilda uppdrag och samarbetsprojekt mellan kommun och näringsidkare formuleras. Tio miljoner kronor under 2014 avsätts för att möjliggöra detta. En ny brandstation planeras att vara klar vid årsskiftet Investeringar inom brandkåren uppgår till över 100 miljoner kronor. Slottsrestaurang och fler evenemang Kalmar slott är vårt kanske mest kända varumärke. Vi har under flera år tillsammans med Statens Fastighetsverk arbetat för att utveckla slottet ytterligare. Nu tas ytterligare steg. Under 2014 kommer en ny restaurang att förverkligas. Evenemangen kommer fortsätta även under Det sätter Kalmar på kartan och stärker evenemangsstaden Kalmar ytterligare. Dessutom skapar denna sektor många nya jobb, inte minst för ungdomar. En halv miljon avsätts i denna budget för att stödja serviceförvaltningens arbete kring evenemang. Större arbetsmarknadsregion och hårdsatsning på infrastrukturen En utvidgad arbetsmarknadsregion är avgörande för att vi ska nå våra högt uppsatta mål. Detta har man lyckats med i exempelvis Skåne, Västra Götaland och Mälardalen. Flera stora infrastruktursatsningar kommer att genomföras under perioden. Kalmar kommun har aktivt verkat för byggandet av ny förbifart för E22 vid Rinkabyholm. Trafikverket har i sin plan för infrastrukturen tidigarelagt finansieringen av E22 för förbifarten till perioden Kommunens beslut om förskottering på 230 miljoner kan därmed upphävas. En kraftig upprustning av Stångådalsbanan är på gång. Under slutet av 2014 eller början av 2015 drar pendeltågstrafiken i gång från Smedby in till Kalmar vilket gör att pendeltiden kommer ner till sex minuter. I denna budget avsätts medel för att bygga plattform i Smedby. Kalmar kommun är även med och finansierar mötesstationer utefter Kust- till kustbanan. Tillsammans med Landstingets satsningar på tåg innebär detta att vi på sikt får en arbetsmarknadsregion som ökar från cirka till invånare. Det är helt avgörande för att öka attraktiviteten i hela Sydöstra Sverige. I det sammanhanget är den allt tätare busstrafiken mellan Kalmar och Oskarshamn extra viktig. Detaljplanestyrda investeringar inom infrastrukturområdet uppgår till 187 miljoner kronor, till exempel en ny cirkulationsplats vid Erik Dahlbergs väg/galggatan, bullerskärm vid Djurängen och ett parkeringshus på norra Kvarnholmen. Investeringar inom övrig infrastruktur uppgår till 63 miljoner kronor såsom en ny pendelstation i Smedby för tåg och nya trafiklösningar vid Ölandshamnen/Södra vägen i samband med ny detaljplan för Linnéuniversitetet. Investeringar inom trafiksäkerhetsåtgärder, parkering, miljöåtgärder och övrig väghållning uppgår till 24 miljoner kronor, exempelvis muddring, säkra skolvägar och åtgärder enligt hastighetsplanen. Mer pengar till gatubelysning Gatubelysning skapar både trygghet och trivsel. Gatubelysningen är ganska väl utbyggd i centrala Kalmar medan det är betydligt mörkare utanför centralorten. Vi vill under en tioårsperiod bygga ut gatubelysningen, främst utanför de centrala delarna, och anslår 2014 en miljon kronor årligen för detta. Under 2014 presenteras en belysningsplan som beskriver hur detta ska ske. Landsbygden är viktig För varje tätort och by ska vi åstadkomma ett handslag för utveckling och förbättringar. Vi ska också främja landsbygdsutveckling som främjar fler jobb, företagande och nya bostäder. Vi ska skärskilt planlägga fler villatomter i ytterområdena och stödja service i alla våra tätorter med ett fokus på att stödja de orter som riskerar en negativ utveckling. Ett sådant exempel är Halltorp där byalaget arbetat framgångsrikt. Fiber till alla En viktig faktor för ett attraktivt Kalmar är ett utbyggt bredbandsnät inom regionen. Cirka hälften av Kalmars hushåll har i dag tillgång till bredband. Vårt mål är att alla i kommunen ska ha tillgång till fiber. Marknaden har visat ett större intresse än tidigare att gå in med bredbandslösningar även på landsbygden. Vi avsätter en miljon kronor årligen för att täcka kostnaden för samförläggning av fiber när Kalmar Vatten AB lägger ner ledningar. Det är också möjligt att söka medel för förprojektering och extern kompetens. Hembygdsföreningar får bidrag Våra tio hembygdsföreningar gör ett fantastiskt jobb runt om i kommunen. De jobbar ofta under knapphetens stjärna med att bevara och sprida kunskap om vårt kulturarv. Vi inrättar därför ett bidrag på kronor till hembygdsföreningarna att fördelas utifrån genomförda utåtriktade aktiviteter. Mål Kalmars befolkning ska öka med en procent per år. Kalmar ska planlägga för minst 300 bostäder årligen, varav 100 villatomter. Budget 2014 och ekonomisk planering

14 Arbetslösheten ska vara lägre än i liknande kommuner. Kalmar deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning. Indexet för hur invånarna upplever hur det är att bo och leva i kommunen ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Socialt hållbar kommun I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens omsorg och hälsooch sjukvård alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Varje barn och elev i Kalmar kommun ska utvecklas allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalitet. Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. De förtroendevaldas samspel med kommunens invånare ska därför stärkas ännu mer. Det ideella föreningslivet är en viktig resurs i arbetet för ett ökat brukarinflytande. Tidigare satsningar inom området Välfärdsbokslutet ger vägledning Välfärdsbokslutet som upprättas en gång per mandatperiod ger en överblick över och mäter hur människors tillgång på välfärd har utvecklats. Den ska också visa om den kommunala verksamheten når de resultat som uttrycks i kommunens budget. I Välfärdsbokslutet finns dessutom rekommendationer på framtida satsningar. Självklart ska detta dokument användas som vägledning då kommunens resurser fördelas. I årsredovisningen ska varje nämnd redovisa hur man använder Välfärdsbokslutet i verksamheten. Välfärdsbokslutet ger värdefull information om vilka kommundelar som ska prioriteras och vilka åtgärder som behöver sättas in för att alla boende i Kalmar kommun ska kunna uppnå god hälsa och god livskvalitet. Möjligheterna till inflytande, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda kost- och levnadsvanor är viktiga förutsättningar för en god folkhälsa i alla åldrar. Vi vet att ohälsa är ojämlikt fördelat. Det handlar bland annat om att kvinnor, äldre samt människor med funktionsnedsättningar och med utländskt ursprung har ett sämre utgångsläge. Särskilt fokus bör därför ligga på att motverka sådana ojämlikheter beroende på samhälleliga förutsättningar. Förskolor och skolor blir fler och större Mellan 2010 och 2013 har vi byggt 44 nya förskoleavdelningar samt 15 nya klassrum till en summa av cirka 350 miljoner kronor. Flertalet satsningar på idrott Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde har ett flertal nya anläggningar skapats under senare år. Bland dessa kan nämnas nytt klubbhus och renovering av gräsplan på Gröndals idrottsplats, nya omklädningsrum på Spelefanten, utegym på Skälby, nya omklädningsrum i Rinkabyholm, särskild satsning på ridsporten, sporthall/allaktivitetshus i Rockneby, sporthall vid Falkenbergsskolan och näridrottsplats i Lindsdal. Detta har varit en bidragande orsak till att Kalmar utsågs till årets idrottskommun Satsningarna fortsätter även framöver. Bland investeringarna märks exempelvis en samlad idrottsanläggning och konstgräsplan i Ljungbyholm. Kontaktcenter för förbättrad tillgänglighet Vi arbetar systematiskt både med förbättringar och klagomål. För att förbättra tillgängligheten inom Kalmar kommun startades under 2013 ett kontaktcenter dit kommuninvånarna kan vända sig. Vårt mål är att utveckla kommunen inom alla områden. Vi ska efterfråga och välkomna synpunkter på oss och vår verksamhet för att bli ännu bättre. Vår kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig! ska vara väl känd bland våra medarbetare. Barnahus underlättar för barn som far illa Barnahus är en ny samverkan mellan kommunerna Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Mönsterås, Emmaboda och Nybro samt Landstinget i Kalmar län, Åklagarkammaren i Kalmar och Polismyndigheten i Kalmar län. Barnahuset invigdes i oktober 2013 och syftet är att socialtjänst, polis, åklagare, barnkliniken och barn- och ungdomspsykiatrin arbetar tillsammans i gemensamma lokaler. På så sätt kan man ge barnet en trygg och barnvänlig miljö i utredningsprocessen. En ny familjecentral öppnas i anslutning till Oxhagen (i Giraffen-området) i slutet av januari På gång just nu Två alternativ kring kulturcentrum Arbetet med att skapa ett kulturcentrum har pågått under många år. Inriktningen är nu att bygga ett kulturcentrum vid Tullslätten. Kommunledningskontoret ansvarar för arbetet. Kulturcentrum ska vara en kreativ, välkomnande mötesplats i Kalmar: en mötesplats som kan förändras efter hand och vara en form av demokratiskt vardagsrum. Kultur- och fritidsnämnden har redovisat en grundverksamhet med lokaler för kulturskolan, Byteatern, öppna förskolan Måsen och en mötesplats. Övriga intressenter har redovisats som tillvalspaket. Två alternativa former för byggandet av Budget 2014 och ekonomisk planering

15 kulturcentrum utreds. Ett alternativ där kommunen bygger och driver kulturcentrum. Det andra alternativet innebär att kommunen ger i uppdrag till ett företag att bygga kulturcentrum och hyra ut det till kommunen. Samtidigt ska möjligheten att skapa byggrätter undersökas. Båda alternativen kräver att en detaljplan tas fram. I budgeten finns medel avsatta till ett kulturcentrum inom planeringsperioden. En kommunal byggnation kräver att ytterligare medel anvisas i investeringsbudgeten. Dessutom krävs för båda alternativen att driftpengar anvisas till driften av kulturcentrum. Kommunledningskontoret utreder nu mer i detalj kostnader, innehåll, byggstart, landstingets/regionförbundets ansvar och så vidare. Kommunledningskontoret får i uppdrag att senast i maj månad 2014 ta fram ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om ett kulturcentrum vid Tullslätten. Då får också beslut tas om start av byggnation i egen drift alternativt att hyra av annan part. Vår målsättning är att en byggstart ska kunna ske senast under Jämställdhet ska vara en självklarhet Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Variationer i graden av makt, delaktighet och inflytande ska inte bero på kön. Att få service och omsorg samt tillgång till fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett kön ska vara en självklar rättighet i Kalmar kommun. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att kommunens verksamhet varje dag, på alla nivåer och inom alla områden, ska vara jämställdhetssäkrad. Det förutsätter i sin tur ett aktivt arbete från kommunens sida direkt i den egna verksamheten vid t.ex. lönesättning, rekrytering och resursfördelning men också i långsiktig opinionsbildning både på egen hand och i samverkan med andra aktörer som bidrar till samhällsutvecklingen. Kalmar kommun ska vara en jämställd kommun. Målet är att jämställdheten ska öka i hela Kalmar kommun, även utanför det kommunala ansvarsområdet. All statistik ska vara könsuppdelad. I budget 2013 gavs ett antal uppdrag. Dessa ska redovisas under våren Revideringen av Kalmar kommuns jämställdhetsprogram beräknas vara klar i början av Mångkultur ger många fördelar Vi lär oss och utvecklas genom att olikheter möts. Ett mångkulturellt samhälle är därför en förutsättning för social och ekonomisk tillväxt. En positiv och välkomnande attityd till invandring är både självklar och nödvändig då invandringen i hög grad bidrar till en positiv samhälls- och befolkningsutveckling. Kommunen måste arbeta aktivt för att människor med varierande kulturell och social bakgrund ska kunna leva, utvecklas och arbeta tillsammans. Det integrationspolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att så snabbt som möjligt ge förutsättningar för individers egen försörjning och delaktighet i samhället. Det svenska språket är ett av de allra viktigaste verktygen i arbetet. Vi ska även ta till vara den kompetens och erfarenhet som våra nya invånare har med sig. Vi ska i alla samhällets delar förebygga och motverka segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vi vill att arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än i jämförbara kommuner, vilket kräver konkreta åtgärder. Kalmar kommun ska erbjuda cirka 150 praktikplatser Aktivt arbete med fritidsgårdar Kommunens fritidsgårdar har ett särskilt ansvar att bedriva verksamhet för ungdomar i hela kommunen. De moderna fritidsgårdarna ska ha en verksamhet som lockar till intresse. Det ska även vara möjligt att bredda verksamheten med medverkan från exempelvis föreningslivet och föräldrar. Kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har gjort en genomlysning av fritidsgårdarnas uppdrag, verksamhet och organisation. Med denna som grund formas nu en verksamhet med hög kvalitet och flexibilitet som kan möta nutida och framtida utmaningar. I detta arbete är det viktigt att ta med föreningar och studieförbund. Ett varierat utbud av boende och stöd Ett nytt vård- och omsorgsboende med 40 platser står inflyttningsklart i Berga centrum under februari månad I samband med detta avveckals det mindre boendet Riddaren i Funkabo. Jungmansgården i Norrliden byggs ut med 13 lägenheter och blir ett modernt boende. Inflyttning sker under november Vård- och omsorgsboendet på Varvsholmen med 38 nya lägenheter står klart under september På Varvsholmen planeras också trygghetsboenden i regi av byggherren. Omsorgsnämnden planerar för renovering av Smedängen och den kan påbörjas under hösten För vård- och omsorgsboendet Norrlidshemmet pågår förplanering till renovering som kan påbörjas under Omsorgsnämnden har under året omvandlat serviceboendet Bärnstenen till trygghetsboende. Därmed sköter Kalmarhem förmedlingen av bostäderna. En liknande förändring pågår för Bryggaren som blir trygghetsboende, med successiv start, och klart vid årsskiftet. Avveckling sker successivt av samtliga övriga servicelägenheter (gäller inte servicelägenheterna i Södermöre). Vi räknar inte med något större nettotillskott av antal lägenheter under 2014 med tanke på renoveringar och evakueringar. Däremot skapar vi ett tillskott Vi utvecklar hela tiden stödet runt den enskilde, genom både intern och extern samverkan. Vi sätter äldres behov i centrum och arbetar efter ett salutogent arbetssätt. Budget 2014 och ekonomisk planering

16 Så satsar vi framåt En av landets bästa skolkommuner Vi jobbar ständigt med att förbättra oss och målsättningen är att vi år 2015 ska vara en av landets bästa skolkommuner. Vi ska bygga 18 nya klassrum i bland annat Lindsdal och en särskola på Falkenbergsskolan till en kostnad av cirka 164 miljoner kronor. Andra exempel är 16 förskoleavdelningar till en kostnad av cirka 135 miljoner kronor i bland annat Lindsdal och Lindö. Investeringarna i förskolelokaler uppgår till 117 miljoner kronor inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde och 67 miljoner kronor inom Södermöre kommundelsnämnds område. Totalt 184 miljoner kronor. Investeringar i skollokaler uppgår till 191 miljoner kronor inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde och 12 miljoner kronor inom Södermöre kommundelsnämnds område. Totalt 203 miljoner kronor. Investeringar i lokaler inom kultur- och fritidsförvaltningens verksamhetsområde uppgår till 134 miljoner kronor. Brett utbud av gymnasieprogram och Komvux Utbildning är nyckeln till framtidens jobb men också till människors frihet att forma sina liv. Gymnasieutbildningen ger en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En god kvalitet inom gymnasieskolan är en viktig del av regionens utveckling och attraktivitet. Alla ungdomar ska ha rätt att utvecklas och att nå kunskapsmålen inom gymnasieskolan. På samma sätt ska vuxna ha rätt att studera vidare på Komvux. Det ska vara möjligt att komplettera eller fylla på sina kunskaper. Det behövs många möjligheter och återkommande chanser att satsa framåt, utveckla sig, skapa en karriär och finna intressanta jobb. Ett stort och brett utbud av olika gymnasieprogram i kommunen är av högsta vikt, inte minst för att tillgodose arbetsmarknadens behov av personal. Många sektorer står inför stora rekryteringsbehov de kommande åren. Förskola och skollokaler i Hagby Vid Hagbyskolan planeras en nybyggnad av förskola med fyra avdelningar, ett tillagningskök och skolmatsal. Det befintliga köket och matsalen byggs om till fritidshem. Det finns starka önskemål att placera förskolan på s.k. prickmark och det förutsätter då en ny detaljplan. Detaljplanearbetet kommer att påbörjas snarast och när planen är klar kan byggnationen starta. När detta bygge är klart kommer etapp två att starta: åtta klassrum, fyra grupprum, ombyggnad av administrativa lokaler samt nytt bibliotek. Inga barn ska behöva vara fattiga Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Inget barn i Kalmar ska behöva vara utanför gemenskap och aktiviteter på grund av dålig ekonomi. FN:s Barnkonvention är och ska vara ett viktigt dokument för alla som jobbar med barn och unga. Fram till 2015 ska samtlig personal inom detta område nås av utbildning kring Barnkonventionen. Alla barn och ungdomar ska också känna att de är delaktiga i kommunens arbete kring denna. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet liksom vuxnas upplevelse av delaktighet och inflytande. Folkhälsa i fokus Kalmar kommun ska erbjuda föräldrar till barn och unga upp till 16 år med identifierade problem ett generellt och hållbart föräldrastöd. Kommunen ska också speciellt uppmärksamma betydelsen av fallpreventiva åtgärder hos äldre. Den regionala folkhälsopolitiska planen har enats kring prioritering av tre mål: Delaktighet och inflytande, Barn och ungas uppväxtvillkor och Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Delaktighet och inflytande i samhället är kärnan i ett demokratiskt samhälle och har stor påverkan för människors hälsa inte minst när det kommer till upplevelsen av att kunna påverka den egna livssituationen. Delaktighet och inflytande ska därför vara ett prioriterat område i det lokala folkhälsoarbetet. Vi vill skapa plats för en familjecentral i Lindsdal. Barn och ungas tillgång till tobak, alkohol och narkotika ska minska. Bruket av droger ska aktivt bekämpas på alla nivåer men speciellt fokus ska riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar. Samhällets alla aktörer, myndigheter, ideella organisationer och enskilda behöver mobiliseras om vi ska nå resultat i kampen mot droger. Drogfria alternativ ska vara en självklarhet. Omsorg utifrån individen Verksamheten ska alltid se till helheten runt människan och se till att stöd- och hjälpinsatser blir till det bästa för den enskilde. Allt stöd ska ges utifrån individens fokus. Detta innebär att hänsyn ska tas till personkontinuitet i planeringen och gott bemötande, självbestämmande och integritet i utförandet. Genom mångfald av attraktiva boendeformer ska äldre och funktionsnedsatta kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Utbudet av vård- och omsorgsboenden ska öka, både vad gäller antal och boendekvalitet. Verksamheten är i ständig utveckling genom samarbete med landstinget och universitet. I verksamhetsplanering ska äldres inflytande tas till vara och aktivt stödjas genom bland annat pensionärsrådet. Kultur- och fritidsaktiviteter ska finnas oavsett ålder. På samma sätt ska inflytandet för personer med olika former av funktionsnedsättning säkras genom tillgänglighetsrådet och stöd till handikapporganisationer. Budget 2014 och ekonomisk planering

17 Kalmar kommun arbetar aktivt med att eliminera hinder i lokaler och allmänna miljöer så att ingen ska gå miste om möjligheten att delta i aktiviteter på grund av bristande tillgänglighet. Arbetet med HBTQ-frågor förstärks Regnbågsdagen 2013 genomfördes för att lyfta fram arbetet med HBTQ-frågorna och blir ett avstamp för det fortsatta arbetet. En handlingsplan håller på att tas fram för kommunen. Vi måste bli en mer öppen, välkomnande och tillåtande kommun: både i våra verksamheter och i vårt geografiska område. Alla ska känna sig välkomna. För att ytterligare förstärka arbetet anvisar kommunstyrelsen kronor för Stöd till Kvinnojouren i Kalmar Allt fler kvinnor har behov av skyddat boende och andra insatser på grund av att de utsätts för hot och våld från närstående. Hela samhället måste rustas för att våldet ska upphöra. En viktig del är kvinnojourernas arbete. Kvinnojouren i Kalmar bedriver ett omfattande arbete och får ett stöd från Kalmar kommun. Vi anvisar socialnämnden kronor för ökat bidrag till kvinnojouren i Kalmar. Stöd till Kalmar brottsofferjour När personer utsätts för brott behövs stöd. Ett bra omhändertagande kan vara avgörande för den brottsutsattes möjlighet att klara sin situation både på kort och lång sikt. Brottsofferjouren har en mycket viktig roll och behöver stöd. Kalmar kommun ger i dag ett stöd till Brottsofferjouren i Kalmar. Vi anvisar socialnämnden kronor för ökat stöd till Kalmar Brottsofferjour. Demokrati Kalmar är en kommun som ska karakteriseras av demokrati, solidaritet och rättvisa. Varje kommuninvånare ska ha god insyn i beslutsfattandet och känna att hon/han har möjlighet att påverka sin vardag och sina livsvillkor. Det finns i dag en rad olika sätt att göra detta. Vi har BRÅ (Brottsförebyggande rådet), ungdomsråd, pensionärsråd, näringslivsråd och tillgänglighetsråd där föreningar och kommuninvånare kan göra sin röst hörd. Ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra all kommunal verksamhet. Under de senaste åren har Kalmar kommun genomfört utvecklingsdialoger i våra tätorter. De har också kombinerats med förbättringsvandringar och barndialoger. Detta har kommit för att stanna. Södermöre kommundelsnämnd deltar för närvarande i ett nationellt projekt kring medborgardialoger. De kunskaper som erhålls genom detta kan användas i övrig kommunal verksamhet. Vi vill i samverkan med föreningar och organisationer utveckla demokratin i kommunen. Vårt ideella föreningsliv gör mycket och är en viktig resurs i arbetet för att nå detta. De kommunala verksamheterna i olika former, ska uppmuntra till ett växande ansvarstagande där kommunens invånare känner sig delaktiga i beslutsprocessen. Arbetet i Berga centrum och Halltorp är två goda exempel på framgångsrikt utvecklingsarbete. En juste kommun och socialt ansvarstagande Kalmar är i dag en Fairtrade City, vi har anslutit oss till FN:s Global Compact och ställer omfattande krav i vår verksamhet. Kalmar kommun är en stor upphandlare av varor och tjänster från privata företag. Vi är också en av regionens största arbetsplatser. Vi ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar med omvärlden. Vi kan också påverka genom att ställa krav på de villkor som ska gälla för produktionen och transporter av varor och tjänster som vi upphandlar. Det kan exempelvis handla om krav på kollektivavtal, arbetsrätt, meddelarfrihet för personal, inget barnarbete, inga skatteparadis och hur djur behandlas i produktionen. Det kan också handla om att vid upphandling ställa krav på att företaget också anställer ett antal personer som är arbetslösa. Kalmar kommun ska vara en aktiv och medveten beställare av varor och tjänster. Vi ska öka vår kunskap om och skapa bättre rutiner för hur vi tar större socialt och etiskt ansvar i vår verksamhet. Vi ska även markera våra ställningstaganden i vår marknadsföring. Det är viktigt att kommunstyrelsen och berörda nämnder ökar kunskapen om socialt och etiskt ansvar i verksamheten, skapar bättre rutiner för uppföljning av våra krav och föreslår eventuella förbättringar av dagens krav. Ännu attraktivare arbetsgivare Kommunen ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Inom den kommunala verksamheten finns viktiga, ansvarsfulla och intressanta arbetsuppgifter som har mycket stor betydelse för kommuninvånarnas livsmiljö och livskvalitet. Vi ska utbilda ledare på alla nivåer, förebygga ohälsa och tillsammans med facken utveckla samverkansformer som ger personalen större inflytande över det egna arbetet. Vi ska anställa personer med olika bakgrund. Kommunfullmäktige har beslutat att nya tjänster ska vara lägst 75 procent av en heltid och alla nämnder ska erbjuda önskad sysselsättningsgrad, rätten till heltid, senast den sista december. Arbetet ska ske inom befintliga budgetramar. Mål Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och indexet för hur invånarna ser på möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Kalmar kommun ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Budget 2014 och ekonomisk planering

18 Kalmar kommun ska ständigt förbättra sina resultat i SKL:s undersökning Öppna jämförelser. Kalmar kommun ska förbättra sina resultat i bemötande och tillgänglighet i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet. Kalmar kommuns verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Ekologiskt hållbar kommun Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Därför ska vi göra konkreta och offensiva satsningar för att nå klimatmålen. Genom effektivt energiutnyttjande, teknik för miljöriktigt byggande, hållbara transporter och förbättrad mätning av vår klimatpåverkan ska vi tillhöra toppskiktet i det svenska klimatarbetet. I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I den lokala trafikplaneringen ska cykel- och gångtrafik ha högsta prioritet liksom kollektivtrafik som ska gynnas i den regionala planeringen. Tidigare satsningar inom området De hårda vintrarna har gått hårt åt Kalmars vägar och cykelvägar. Under 2013 gjordes en engångsinsats för att åtgärda de stora brister som fanns. Totalt satsades 11 miljoner kronor som dessutom växlades upp med tre miljoner kronor från Trafikverket. Deras insatser förutsätter kommunal medfinansiering. Väldigt mycket har blivit gjort för dessa pengar men nu går vi vidare. Vi höjer anslaget med 4,8 miljoner kronor under Dessa fördelas med 3,5 miljoner kronor till kommunala vägar, 1,0 miljoner kronor till enskilda vägar och kronor till cykelvägar. Det finns dessutom pengar speciellt riktade till cykelvägar i investeringsbudgeten. På gång just nu Cykelstaden Kalmar Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar fortsätter. Kommunstyrelsen, servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden får fortsatta uppdrag att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. I Cykelfrämjandets mätning av hur många som cyklar i Kalmar kom vi på en tredje plats med 21 procent. Cykeltrafiken i Kalmar stad ska 2015 ha ökat med 15 procent jämfört med 2012 års siffror. Projektet Kalmar cykelstad ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Ekologisk och närproducerad mat I Kalmar ska kommunen vara aktiv och medveten som beställare. Vi ska fortsätta att ligga i frontlinjen när det gäller att ställa krav vid upphandling. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. När det gäller kött och ägg ska kommunen ställa krav motsvarande svensk djurskyddslagstiftning och att det under produktionen inte har använts förebyggande antibiotika- eller hormonbehandling. Andelen ekologisk och närproducerad mat kommer gradvis att höjas till 70 procent fram till Med delade upphandlingar där mindre volymer upphandlas, fördelat över tid, ska vi förbättra de lokala producenternas möjligheter att delta. Redan i dag är Kalmar kommun framgångsrik när det gäller att handla lokalproducerade varor. Exempelvis så köps allt nöt- och fläskkött, ägg och potatis lokalt. Så satsar vi framåt De nationella miljömålen ska uppnås En utvärdering är gjord av hur kommunen lever upp till de olika delarna av de nationella miljömålen. Utifrån utvärderingen ska kommunstyrelsen och respektive nämnd göra en handlingsplan och vidta åtgärder utifrån respektive verksamhetsansvar. Minskat koldioxidutsläpp och fler ska åka kollektivt År 2015 ska utsläppen av koldioxid ha minskat med 30 procent jämfört med år År 2020 är motsvarande siffra 50 procent. CO2-utsläppen från tjänsteresor ska minska med minst 15 procent under genom effektivare resor. Kalmar kommun ska öka resandet med kollektivtrafiken. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Kollektivtrafikens marknadsandel av resor ska 2020 vara minst 15 procent (i dag cirka 8,5 procent enligt KLT:s Trafikförsörjningsprogram). Etablera en samlastningscentral Servicenämnden utreder och utvärderar möjligheterna att etablera en samlastningscentral för varudistribution inom Kalmar kommun. Genom den planerade samlastningscentralen i Kalmar kommer den tunga motortrafiken i stadens centrala delar att minska. Det kommer att leda till ökad framkomlighet för cykel- och gångtrafikanter. Den kan möjliggöra för småskaliga livsmedelsproducenter att kunna bli leverantör till kommunen genom att bryta ner upphandlingar i mindre segment samt förbättra säkerheten runt skolor med färre leveranser. På längre sikt skulle även privata företag kunna utnyttja en samlastningscentral. Budget 2014 och ekonomisk planering

19 Genomtänkt trafikplanering I all trafikplanering ska barnens behov beaktas. Trafiken ska vara säker med låga hastigheter i bostadsområdena. Kommunen har ett speciellt ansvar att minska miljöpåverkan från kommunala tjänsteresor genom t.ex. ruttoptimering, införande av klimatkompensation fler webbmöten. Energianvändning och energiproduktion Kalmars ekonomiska utveckling ska gå hand i hand med minskad miljöbelastning. Det är viktigt att vi främjar energieffektiv och hållbar om- och nybyggnation. Vi ska hushålla med våra naturresurser och minska vår energianvändning genom att effektivisera den. Vi ser över samtliga kommunala verksamhetslokaler och ser till att energiförsörjning, isolering och styrning av inomhusklimat och belysning är den bästa möjliga. En total översyn på fastighetsbeståndet kommer att öka energieffektiviseringen. Investeringar inom energieffektiviseringsprojektet uppgår till 137 miljoner kronor. Minimal energikonsumtion och användning av fasader och takytor till energiproduktion ska vara det normala då nya bostäder och lokaler byggs. En del av kommunens egen elkonsumtion kan produceras med eget vindkraftverk på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. I inköpspolicyn finns krav på att öka användningen av biogas och el i den kommunala fordonsparken. Vi deltar i regionalt samarbete för att optimera biogasproduktionen. Med bakgrund av de satsningar som görs i investeringar i energieffektivisering ska den totala energianvändningen i kommunägda byggnader minska med 20 procent jämfört med Investeringarna är räntabla, d.v.s. minskade driftkostnader på el, värme m.m. ska betala de ökade kapitaltjänstkostnaderna. Servicenämnden har i uppdrag att utföra de energieffektiviseringar i fastigheter som kommit fram under inventeringen av fastighetsbeståndet. De har också uppdrag, i samarbete med kommunstyrelsen, att sprida kunskap så att beteenden förändras i fastigheterna. De kommunägda bolagen ska utifrån sina handlingsplaner om energieffektiviseringar genomföra planerade åtgärder och årligen redovisa dessa i den löpande uppföljningen. De berörda nämnderna och bolagen ska i samverkan med sina hyresgäster verka för framtagande av handlingsplaner för att minska verksamhetens energiförbrukning. Nationellt föredöme för kustmiljöarbete HELCOM:s Baltic Sea Action Plan är ett internationellt program för att återställa den marina miljön i Östersjön till god ekologisk status till Kalmar har inom det regionala samarbetet Kalmarsundskommissionen åtagit sig att ta vår del i åtgärdsprogrammet. Vår del innebär 60 procent reducering av fosfor och 30 procent reducering av kväve. Minskningen av tillförseln av närsalter kan förverkligas genom förbättrade avloppssystem, anläggande av våtmarker, musselodlingar. Kalmars arbete har ett tydligt underifrånperspektiv och det finns en stor styrka i det lokala ideella engagemanget från de nyetablerade vattenråden och kustmiljögrupper. Deras arbete ska aktivt stödjas från Kalmar kommun. I vattenrådens och kustmiljögruppernas nätverk hittas sedan lokalisering för olika typer av åtgärder genom aktiva markägare och andra aktörer inom t.ex. jordbruksnäringen vilket snabbt leder till konkreta insatser. Åtgärderna baseras på kunskap från universitet, länsstyrelse och andra experter och utvärderas också av sakkunniga. Detta arbete, som fått erkännande som nationellt föredöme stärks och fortsätter med full kraft. Enligt vattenvårdsdirektivet kanaliseras arbetet nu i olika avrinningsområden Hagbyåns, Ljungbyåns och Snärjebäckens. Det är viktigt att stödja och underlätta vattenrådens arbete. Kalmar kommuns grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten ska ha god vattenkvalitet till Kalmar kommun ska samarbeta med vattenmyndigheten och länsstyrelsen i att ta fram handlingsplaner för hur vi ska ha god vattenkvalitet Handlingsplanen grundar sig på EU:s ramdirektiv för vatten och ska vara genomförd till Dessutom ska vi genom samarbete med grannkommuner, näringsliv och forskning arbeta för att hela regionen uppnår för regionens utsatta mål för Kommunstyrelsen och servicenämnden ska också gemensamt driva Kalmar kommuns medverkan i Kalmarsundskommissionen samt Östersjöinitiativet. Sekretariatet för Kalmarsundskommissionen kommer även 2014 att ligga på servicenämnden. Mål Kommunen ska i samverkan med externa aktörer arbeta för en större musselodling i Kalmarsund och målet är att få den på plats under Därtill ska Kalmar kommun arbeta med att förverkliga fler våtmarker. Andelen resor med cykel ska öka. Andelen resor med kollektivtrafiken ska öka. Ekonomiskt hållbar kommun Kalmar ska även i fortsättningen ha en offentlig ekonomi som är välskött. Varje skattekrona i kommunen ska användas effektivt. Givetvis ska medborgarna vara nöjda med den service kommunen erbjuder. Budget 2014 och ekonomisk planering

20 God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på kort och lång sikt. Hushållningen kan ses i två dimensioner: att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service den konsumerar samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta måste det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Den viktigaste förutsättningen för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och kommunal utjämning. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet (intäkterna ska överstiga kostnaderna). Det är således inte tillräckligt med ett resultat som uppnår balanskravet. Resultatet måste ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Från och med 2013 anger kommunallagen att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Det främsta syftet med lagändringen är att kommuner och landsting i balanskravsutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av variationer inom konjunkturen. Kommunfullmäktige kommer i december att besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Kommunen ska enligt kommunallagen i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kärvare tider att vänta Kommunsektorn befinner sig just nu i en väldigt pressad situation. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen att de kommande åren är väldigt kärva. Demografiska förändringar och stora investeringsbehov medför ökade kostnader. Om staten låter statsbidragen vara nominellt oförändrade kommer kommuner och landsting fram till 2017 att behöva höja skatten med nästan en krona för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård i samma takt som hittills. Runtom i kommunsektorn, inklusive jämförelsekommunerna, ser vi hur stora nedskärningar nu sätts i verket. Utgångspunkten för den politiska majoriteten har i budgetarbetet varit: Vi ska som kommun inte medverka till att förstärka den dåliga konjunkturen genom omfattande besparingar eller nedskurna investeringar. Skatten ska inte höjas. Resultaten ska vara positiva. Vi ska behålla den resursfördelningsmodell som finns. Goda förutsättningarna att slippa större nedskärningar I det budgetförslag för som nu ligger föreslås inga stora nedskärningar vare sig i den löpande driften eller när det gäller investeringar. Det genomsnittliga årliga resultatet för perioden är 22,5 miljoner kronor (det motsvarar 0,7 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning). Verksamhetens nettokostnader ökar med 7,8 procent samtidigt som skatteintäkter och kommunal utjämning ökar med 8,9 procent. Med utgångspunkt från budget 2013 tillförs nämndernas driftbudgetramar till 2016 nivåmässigt sammanlagt 93,2 miljoner kronor. Merparten av de resurserna tillförs beroende på demografiska förändringar. Förskolan tillförs 27 miljoner kronor för ökat antal barn. Grundskolan tillförs 26,1 miljoner kronor för ökat antal elever. Inom gymnasieskolan minskar elevunderlaget och därmed ramen med 36,1 miljoner kronor. Äldreomsorgen tillförs 12,2 miljoner kronor för ett ökat antal äldre. LSS-verksamheten och individ- och familjeomsorgen inom socialförvaltningen tillförs sammanlagt 51 miljoner kronor för större omfattning och fler omsorgstagare/klienter. Samtidigt ställs krav på effektiviseringar inom verksamheter med höga kostnader jämfört med standardkostnaden. Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd ska tillsammans vidta åtgärder för att närma sig standardkostnad med 16,5 miljoner kronor och socialnämnden med 8 miljoner kronor. Servicenämnden tillförs 11,8 miljoner kronor för i huvudsak drift och underhåll av nya anläggningar, vägunderhåll, kostverksamhet. Kultur- och fritidsnämnden tillförs 9,1 miljoner kronor i kompensation för ökade driftkostnader av anläggningar och driftbidrag till verksamheter. Från och med 2015 sänker vi den totala ramen med 20 miljoner kronor. Denna summa motsvarar 0,6 procent av skatteintäkter och utjämning och vår bedömning är att denna nivå är fullt realistisk att nå. För att genomföra dessa effektiviseringsåtgärder ger vi ett särskilt uppdrag till Budget 2014 och ekonomisk planering

21 kommundirektören att återkomma med förslag på åtgärder. Dessa åtgärder ska arbetas fram under 2014 och specificeras i nästkommande budget. Vi gör således bedömningen, med hänvisning till det ekonomiska läget, att det inte är realistiskt att under planperioden nå målet om att begränsa nettokostnaderna till 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Riktningen är däremot klar över den rullande femårsperioden, med 2016 som utgångspunkt, sjunker nettokostnadsandelen till 98,5 procent. Budgeten måste hållas För att nå den budgeterade resultatnivån är det nödvändigt att vi gemensamt särskilt beaktar de delar av regelverket för ekonomstyrningen som avser verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd budget: Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta åtgärder så att anslaget kan hållas. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Slutligen, och med hänvisning till det kärva budgetläget, vill vi betona lämpligheten att förvaltningscheferna visar särskild restriktivitet och prövning när det gäller nya anställningar, större inköp, kurser och konferenser. Mål Begränsa nettokostnaderna till högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Självfinansiera investeringarna till 100 procent över en rullande femårsperiod. Ekonomisk omvärldsanalys Samhällsekonomin Drygt fem år efter finanskrisens akuta skede finns tecken på återhämtning i världsekonomin. USA uppvisar än stabil, om än låg, tillväxt. Det värsta läget förefaller vara över i det av skuld- och bankkrisen tyngda euroområdet. Däremot finns anledning att tro på en lägre tillväxt i världsekonomin de närmaste åren än vad som varit normalt tidigare. Den svenska ekonomin påverkas i hög grad av utvecklingen i övriga världen. Exportberoendet är stort och exporten förväntas öka i takt med förbättrad internationell konjunktur. Hushållens höga skuldsättning, främst till följd av uppdrivna bostadspriser, i Sverige är oroande och kan inverka hämmande på konsumtionen. Sammantaget är bedömningen från SKL att förutsättningarna för svensk tillväxt efter 2014 är relativt gynnsamma. BNP Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen i Ekonomirapporten oktober 2013 att Sveriges ekonomi kommer att öka med 0,8 procent 2013 (kalenderkorrigerat) och med 2,7 procent I tabellen nedan ser vi olika prognoser över BNPtillväxten (bruttonationalprodukten) de kommande åren. BNP-tillväxt Konjunkturinstitutet (KI), mars 2013 kalenderkorrigerad 1,3% 2,4% 3,0% 3,1% Regeringen, höstpropositionen 2013 kalenderkorrigerad 1,2% 2,6% 3,3% 3,5% Sveriges kommuner och landsting (SKL) okt 2013, kalenderkorrigerad 0,8% 2,7% 3,6% 3,8% En vanlig frågeställning är: Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting om BNP höjs med en procentenhet? SKL:s beräkningar visar att en produktivitetsdriven tillväxt har positiva effekter för den offentliga sektorn, men att det framförallt är staten som får den stora nettoförstärkningen. För kommuner och landsting är det långt viktigare att sysselsättningen, den kommunala skattebasen, kan växa. SKL räknar med att den svaga arbetsmarknaden håller i sig under 2014 för att sedan inleda en återhämtning. Det totala antalet arbetade timmar ökar långsamt och ger ett begränsat bidrag till skatteunderlagets tillväxt. Tack vare låga pris- och löneökningar blir ändå effekten på skatteunderlaget ganska gynnsam. Längre fram förväntas en årlig ökning av skatteunderlag i storleksordningen fem procent samtidigt som pris- och löneökningar ökar med cirka tre procent per år. Detta ger sammantaget en god påverkan på skatteintäkterna. Inflationen Inflationen under 2012 uppgick till 0,9 procent och uppbromsningen i ekonomin gör att även under 2013 kommer inflationstrycket att hållas tillbaka. SKL:s bedömning för 2013 är 0,1 procent. Åren framöver är inflationen låg men stigande, se tabellen nästa sida. Budget 2014 och ekonomisk planering

22 Skillnaderna i bedömningarna av inflationen mellan SKL, regeringen och Konjunkturinstitutet (KI) är begränsade. SKL ligger lite högre i bedömningen än Konjunkturinstitutet. Konsumentprisindex (KPI) förändring Konjunkturinstitutet (KI), mars 2013 kalenderkorrigerad 0,2% 1,1% 1,9% 2,4% Regeringen, vårpropositionen 2013 kalenderkorrigerad 0,1% 0,9% 1,7% 2,7% SKL okt 2013, kalenderkorrigerad 0,1% 1,3% 2,4% 2,8% Det kommunala skatteunderlaget Skatteunderlagsutveckling exkl regelförändringar Att sysselsättningsökningen främst uppstår i den offentliga sektorn är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit i privata näringslivet. För att skatteunderlaget ska öka realt krävs fler arbetade timmar i den privata sektorn. Löneinkomsterna svarar för ungefär ¾ av det kommunala skatteunderlaget. Det största bidraget till skatteunderlagets årliga ökning kommer därför från timlönehöjningar. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i ekonomin ger endast utrymme för marginella ökningar av verksamheten i kommunerna. Det beror på att löner också är den dominerande kostnaden för verksamheten. Om lönehöjningarna är ungefär lika stora i kommunen som i resten av ekonomin räcker ökningen av skatteintäkterna som följer av höjda löner till att betala lönehöjningen för kommunens personal. Löneökningstakten i samhället är således av stor betydelse för skatteunderlagets nominella tillväxt men har liten real effekt på ekonomin i kommuner och landsting. Timlönerna nedan är enligt konjunkturlönestatistiken och ökningen skiljer sig något åt mellan de olika prognoserna. Kommunsektorns ekonomiska läge I Ekonomirapporten från oktober 2013 från Sveriges Kommuner och Landsting beskrivs den Regeringen, sept ,7% 4,4% 5,2% 23,4% Ekonomistyrningsverket (ESV), sep ,3% 4,1% 4,9% 22,9% SKL okt ,9% 4,6% 5,6% 23,7% Timlön, procentuell förändring KI, mars ,8% 2,7% 2,8% 2,9% Regeringen, vårprop ,7% 2,8% 2,9% 3,2% SKL okt ,7% 2,9% 3,1% 3,6% samhällsekonomiska utvecklingen och kommunernas ekonomiska nuläge och framtidsutsikter. Resultaten i kommunsektorn har varit goda under några år. Det beror främst på tillfälliga faktorer, såsom återbetalning av premier från AFA Försäkring och konjunkturstöd från staten. År 2014 väntas resultaten försämras rejält, vilket bedöms få till följd att både skattehöjningar och besparingsåtgärder kommer att verkställas på många håll. Cirka 60 procent av kommunerna anger att generella besparingar kan bli aktuella för Åren efter 2014 kommer att påverka kommunernas ekonomi både genom ett ökat investeringsbehov till följd av gamla och slitna anläggningar, och genom en ökad andel äldre och barn vilket ställer högre krav på verksamheten. Kommunernas skuldsättning har ökat under de senaste åren. Huvudorsaken är en investeringsnivå som överstiger självfinansiering i form av resultat och avskrivningar. En stor andel lokaler och infrastruktur byggdes under och 70-talen och behöver bytas ut. Urbaniseringstrenden ställer även krav på nybyggnation i kommuner med ökande befolkning och anpassningar i verksamhet och lokaler i kommuner med minskande befolkning. Kommunernas verksamheter påverkas i varierande grad av förändringar i befolkningsstrukturen. I grundskolan kan man se ökande årskullar de närmaste åren medan man ser minskande elevunderlag inom gymnasieskolan. Därtill har kommunerna en skyldighet att ha beredskap för att ta emot elever från fristående skolor som läggs ned under pågående läsår. Åldersgrupperna 65 och 85 år ökar stadigt och den kraftigaste ökningen väntas först efter år Detta samtidigt som gruppen år endast ökar måttligt eller minskar på sina håll. Det är en utmaning för verksamheten inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg i framtiden. Kommunalekonomiskt regelverk God ekonomisk hushållning (Balanskravet) God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting innebär ett rimligt överskott både i den budgeterade resultaträkningen och i bokslutet. Reglerna om återställande av uppkomna underskott och så kallade synnerliga skäl benämns ofta som balanskrav. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva lagstiftningen. Jämfört med tidigare lagstiftning gäller nu regler som i högre grad Budget 2014 och ekonomisk planering

23 inriktas på politiska åtgärder vid negativa resultatutfall snarare än på strikta budgetregler. Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är tydligare än tidigare. Om det finns synnerliga skäl kan den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Kommuner och landsting ska även anta verksamhetsmål och finansiella mål. Dessa mål ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Revisionen har en direkt utpekad roll att uttala sig om efterlevnaden av denna lagstiftning. Även den lagstyrda delårsrapporten ska behandlas av fullmäktige. Den ska också innehålla en avstämning av fastställda mål och av balanskravet. Från och med 2013 anger kommunallagen att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Det främsta syftet med lagändringen är att kommuner och landsting i balanskravsutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunktur variationer. Kommunfullmäktige kommer i december att besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Mål och riktlinjer Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Det måste också finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det kräver också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Utformning och innehåll i de finansiella målen I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Nivån på betalningsberedskapen nämns också som exempel på mål. Risker och osäkerhetsfaktorer bör vägas in i målen, till exempel för borgensåtaganden för egna bolag. Risken för att behöva gå in och täcka förluster i företagen bör kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen. Återställningstid Kravet på återställande har stärkts genom att fullmäktige ska anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget det tredje året efter det år då underskottet uppkom. Synnerliga skäl Om det föreligger synnerliga skäl finns det en möjlighet att upprätta en budget i obalans. Det innebär att synnerliga skäl omfattar både budget och utfall. Åtgärdsplan Om negativt resultat konstateras ska en åtgärdsplan tas fram. Enligt regelverket ska en kommun/landsting återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott 2011 ska vara återställt senast vid utgången av Om ett balanskravsunderskott konstateras i bokslut 2011 ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det ska framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslut bör fattas snarast efter det att det negativa resultatet konstaterats, senast vid det fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat den lagreglerade delårsrapporten för Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering ska ske till fullmäktige om planen inte hålls. Om ett negativt resultat konstateras innan bokslut finns det inget som hindrar att arbetet med åtgärdsplan påbörjas så snart som möjligt. Delårsrapport I gällande lag om kommunal redovisning anges att kommuner och landsting minst en gång under räkenskapsåret ska upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I praktiken innebär detta att en delårsrapport ska avse mellan sex och åtta månader av räkenskapsåret och ska behandlas av fullmäktige. Det finns däremot inget krav på att fullmäktige formellt ska godkänna rapporten. Budget 2014 och ekonomisk planering

24 Delårsrapportens behandling i fullmäktige syftar bland annat på att ange åtgärder för att balansera intäkter och kostnader. Revision Revisorerna ska göra skriftliga bedömningar om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Dessa ska biläggas delårsrapport och årsredovisning. Laglighetsprövning Laglighetsprövning av en kommuns budgetbeslut eller ett beslut att inte återställa ett negativt resultat kan inte ske. Dessa beslut ska prövas i det politiska systemet. Detta beror på att kommuner ges vissa möjligheter att undantagsvis anföra synnerliga skäl för att budgetera med negativa resultat. Synnerliga skäl anses inte vara lämpade för laglighetsprövning. Därmed gäller samma regelverk både för beslut om budget och för beslut om årsredovisning. Kommunalekonomisk utjämning Inom ramen för kommunalekonomisk utjämning finns ett delsystem för kommuner och ett delsystem för landsting. I systemet ingår en modell för inkomstutjämning, en för kostnadsutjämning samt strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost. Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av den uppräknade medelskattekraften. Kommuner som har en skattekraft över den nivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald ambitionsnivå, avgiftsuttag och effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av nio delmodeller, nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt lönestruktur. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner och landsting. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun. Kommuner som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Summan av avgifterna ska i stort sett motsvara summan av bidragen. Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som beräknas i kronor per invånare och ska utgå årligen och tills vidare. Införandebidraget ska mildra den bidragsminskning som vissa kommuner fick när systemet infördes. Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens anslag för kommuner för aktuellt utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna överstiger anslaget för delsektorn ska en regleringsavgift erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget eller avgiften beräknas för kommuner på totalnivå och var för sig som ett enhetligt belopp i kronor per invånare. Beräkningar inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen ska under året före utjämningsåret genomföras två gånger, en gång i september och en gång i december. Syftet med beräkningen i september är att förse kommuner och landsting med ett preliminärt underlag för budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret. Skatteverket ska senast den 15 april fatta slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under samma år. Tabellen nedan visar den preliminära beräkningen för Kalmar kommun för den kommunalekonomiska utjämningen för 2014 som gjordes i september Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner LSS, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, tillkom 1993 i samband med den handikappreform som då genomfördes. Syftet med reformen var i första hand att ge personer med omfattande funktionshinder en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser anpassade till den funktionshindrades individuella behov. Från och med 2004 infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSSkostnader. Utjämningssystemet för LSS-kostnader innebär att den enskilda kommunens standardkostnad relateras till den genomsnittliga standardkostnaden i landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik och verksamhetskostnader året innan avgifts- eller bidragsåret. Uppgifterna hämtas från Socialstyrelsen och Räkenskapssammandraget. Beroende på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift. Beräkningar inom ramen för LSS-utjämningen ska under året före bidrags- och avgiftsåret genomföras två gånger, en gång i september och en gång i december. Syftet med septemberberäkningen är att förse kommunerna med ett Budget 2014 och ekonomisk planering

25 preliminärt underlag för budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under året. Senast den 15 april fattar Skatteverket sina slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under samma år. LSS-bidraget för Kalmar kommun 2013 uppgår 129,0 miljoner kronor. Kommunal fastighetsavgift År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. För 2008 var denna intäkt neutral då motsvarande belopp minskades i den kommunala utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna får betala räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring och dessutom kommer troligen avgiften öka genom att taxeringsvärdena på fastigheterna ökar. Detta innebär för kommunernas del en uppräkning av intäkterna med en eftersläpning på två år. Fastighetsavgiften för Kalmar kommun 2013 uppgår till 100,3 miljoner kronor. Total intäkt från skatt, utjämning och fastighetsavgift 2014 (kr/invånare) Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Strukturbidrag 104 Införandebidrag 0 Regleringsbidrag 218 LSS-utjämning Fastighetsavgift Utfall, kronor totalt per invånare Principer för ekonomistyrning Budgetprocess Kommunens budgetprocess innebär att tyngdpunkten i det centrala budgetarbetet ligger på våren. Kommunfullmäktige i juni tar inte enbart beslut om ramar för den kommande treårsperioden, utan fastställer budgeten som helhet, inklusive skattesatsen. Höstens interna budgetarbete koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar. Anslag i budgeten anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar. Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Övriga förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för den egna verksamheten. Respektive facknämnd beslutar om detaljbudget och verksamhetsplaner senast den 30 november. I november/december lämnas en budgetrapport till kommunstyrelsen. Denna omfattar beräknade skatteintäkter, statsbidrag, utfall av löneavtal och liknande poster jämfört med den i juni fastställda budgeten. Vid betydande avvikelser ska finansieringsförslag diskuteras och eventuella förslag till budgetjusteringar beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. Justering av budgetramar I Kalmar kommun tillämpas en resursfördelningsmodell där hänsyn tas till befolkningsförändringar i olika åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna för grundskola, gymnasieskola och barnomsorg räknas fram utifrån antal elever/barn som beräknas finnas i verksamheterna för det aktuella budgetåret. Det finns även en modell för att ta hänsyn till befolkningsförändringar inom äldreomsorgen (särskilt och ordinärt boende). Följande regler gäller för justering av budgetramar till följd av förändringar i olika åldersgrupper: I samband med budgetavstämningen i november/ december ska budgetramarna för grundskola, barnomsorg och äldreomsorg (ordinarie boende) justeras. Den senaste befolkningsprognosen ligger till grund för en sådan justering. För särskilt boende inom äldreomsorgen sker justering för fler eller färre antal platser på boendena. I årets budgetprocess utgår budgetavstämningen då dessa underlag redan ligger till grund för denna budget. Löpande under året justeras budgetramarna för grundskola, barnomsorg och äldreomsorg för den demografiska förändringen. Resursfördelningsmodell finns även för ökade/minskade kostnader till följd av förändring av väg- och parkytor Budget 2014 och ekonomisk planering

26 och tillkommande idrottsanläggningar. Justering av detta sker i samband med beslut om budget i juni och avstämningen i december. Princip för resultatöverföring i samband med bokslut Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Resultatutjämningsfonden kan också användas till investeringar. Ett sådant förslag ska lämnas senast den 30 november och som behandlas av kommunfullmäktige i samband med avstämning av budget för kommande år. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de närmast två följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsbokslut och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapporteringen till nämnden utgör i sammanfattad form även underlag för avrapportering till central nivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad budgetavvikelse Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget eller särskilt budgetbeslut (tilläggsbudget). Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta åtgärder så att anslaget kan hållas. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Uppföljning av ekonomi och verksamhet Delårsrapportens och årsredovisningens utformning och omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen (1997:614). Uppföljning ska ske i form av: Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per den siste december till kommunfullmäktige. Budgetuppföljning per den siste april till kommunstyrelsen. Ekonomirapport per den siste februari, juni och oktober till kommunstyrelsen. Ekonomirapporten tas fram av ekonomienheten för att få en snabb rapportering av det ekonomiska läget. Målen och uppdragen följs upp i budgetuppföljning per den siste april, i delårsrapporten och i årsredovisningen. Olika kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter publicering av resultaten. Personal Tillsvidareanställda Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökar kontinuerligt och under 2012 ökade antalet med 52 personer (1,0 procent). De tillsvidareanställda uppgår till personer varav merparten är kvinnor (79 procent). Antalet tillsvidareanställda har i genomsnitt ökat med 1,5 procent per år under den senaste tioårsperioden. Sysselsättningsgrad Antalet årsarbetare motsvarade 91,4 procent av det totala antalet tillsvidareanställningar vilket är detsamma som att säga att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda är 91,4 procent. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 90,2 procent och männens 95,9 procent. Budget 2014 och ekonomisk planering

27 Åldersstruktur De tillsvidareanställdas medelålder 2012 är 45,6 år (vilket är en liten minskning jämfört med föregående år). Kvinnornas medelålder är 45,5 år och männens 45,8 år. Utbildningsnivå Utbildningsnivån bland Kalmar kommuns anställda ökar för varje år. År 2011 var 46 procent av de anställda högskoleutbildade, varav 44 procent av kvinnorna och 49 procent av männen. Andelen högskoleutbildade bland Kalmar kommuns personal ligger i nivå med rikets alla kommuner. Löner Under 2012 var den genomsnittliga heltidslönen kr/månad för kommunens tillsvidareanställda, vilket var en ökning med 3,4 procent jämfört med Kvinnornas medellön motsvarar 91,6 procent av männens, vilket var en ökning jämfört med 2011 (91,2 procent). Kvinnornas medianlön motsvarar 94,7 procent av männens, vilket även det var en ökning jämfört med 2011 (94,1 procent). Sjukfrånvaro och sjuklönekostnader Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick under året till 5,3 vilket är en liten ökning jämfört med 2011 (5,1). Kvinnornas sjukfrånvaro var 5,8 procent och männens 3,8 procent. Kommunens kostnader för sjuklöner var 25,7 miljoner kronor (exklusive sociala avgifter) under 2012 vilket är en ökning med cirka 3 miljoner kronor jämfört med 2011 (plus 13,4 procent). Sjuklönekostnaderna har ökat i en låg takt under senare år beroende på att sjukfrånvaron minskat och ökningstakten har endast förklarats av stigande löner. Under 2012 bröts den trenden med en kraftigare kostnadsökning till följd att sjukfrånvaron ökade. I genomsnitt har sjuklönekostnaderna de senaste fem åren ökat med 6 procent. Ett annat mått är frisknärvaron. Under 2012 hade 41,8 procent av de tillsvidareanställda noll sjukdagar vilket är marginellt lite högre än 2011 då siffran 41,7 procent. Andelen kvinnor med noll sjukdagar under året var 39,4 vilket kan jämföras med 38,9 procent under Motsvarande siffra för männen var 50,5 vilket kan jämföras med 51,3 procent under Personalomsättning och pensionsavgångar Under 2012 slutade 88 tillsvidareanställda på egen begäran. Omsättningen av personal ligger i nivå med den genomsnittliga under de senaste tio åren som är 1,8 procent. Av de som slutade på egen begäran var 66 kvinnor och 22 män. Kvinnornas personalomsättning var under ,7 procent och männens 2,1 procent. Pensionsåldern är numera rörlig och personal har möjlighet att avgå med tjänstepension från 61 till 67 år. Totalt var den genomsnittliga pensionsåldern 64,6 år för de som avgick med pension under För kvinnorna var den genomsnittliga åldern 64,6 och för männen 65. För kommunen totalt kan prognostiseras de förväntade pensionsavgångarna de närmaste åren. Prognosen baseras på antalet anställda den 1 januari 2013 och när de uppnår 65 år. För planeringsperioden är antalen: (2014) 106 personer, (2015) 101 personer och (2016) 134 personer. Inom perioden förväntas totalt 1243 personer gå i pension. Utrikes födda De senaste tillgängliga siffrorna från 2011 visar att 92,7 procent av Kalmar kommuns månadsavlönade har Sverige som födelseland. Det innebär att 7,3 procent var utrikes födda vilket var en liten ökning jämfört med Kalmar kommun har en lägre andel månadsavlönade som är utrikes födda än rikets kommuner där andelen var 12,2 procent år Det bör samtidigt noteras att Kalmar kommun har en lägre andel invånare som är utrikes födda än riket som helhet. Kvinnorna har en större andel som är utrikes födda än männen. För 2011 var 7,4 procent av kvinnorna utrikes födda jämfört med 6,8 procent av männen. För en utförligare information om, och analys av, personalområdet inom Kalmar kommun hänvisas till Personalöversikt 2012 utgiven av kommunledningskontorets personalenhet. Förutsättningar för ekonomisk planering Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning, se not 2 i resultaträkningen, baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 13:53). I beräkningen har antagits att kommunens befolkning kommer att öka med 472 invånare 2014, med 444 invånare 2015 och med 449 invånare Skattesats Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2013 till 32,68, varav kommunalskatten uppgår till 21,81 och landstingsskatten 10,87. Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 31,73 procent Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår 2012 till 20,62 procent och landstingsskatten till 11,11 procent. I Kalmar län uppgår den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen till 21,59 procent. Budget 2014 och ekonomisk planering

28 Med total skattesats avses den procentuella andel av den beskattningsbara inkomsten som en skattskyldig betalar i kommunal inkomstskatt. Genomsnittliga skattesatser, medelskattesatser, är beräknade som vägda medelvärden, varvid det kommunala skatteunderlaget används som vikter. Från och med år 2000 ingår inte längre någon församlingsskatt i den kommunala skattesatsen, eftersom församlingarna inom Svenska kyrkan inte längre är kommuner. Medelskattekraften utgörs av det kommunala skatteunderlaget i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. (SCB) Budget 2014 och den ekonomiska planeringen baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en utdebitering på 21,81. Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2013 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2014 ligger 2013 års budget. Nämndernas anslag respektive år är angivna i 2012 års lönenivå. Under finansförvaltningen har kostnadsökningar beräknats för års lönerevisioner. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer de skattefinansierade nämnderna/förvaltningarna att kompenseras för den genomsnittliga utvecklingen av lönesumman. Detta görs för de budgeterade tjänsterna inom respektive fackgrupp. År 2014 uppgår arbetsgivaravgifterna preliminärt, inklusive kalkylerade PO-pålägg för avtalspensioner, till 38,46 procent. I majoritetens förslag till budget för 2014 och ekonomisk planering för har inte någon uppräkning/nedräkning av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina internbudgetar. Driftkostnadsförändringar De senare åren har det skett och kommer det att ske stora omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största delen beror omfördelningen på volymförändringar som orsakas av demografiska förändringar. De största förändringarna sker för socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Kalmarsunds gymnasieförbund. Driftbudgetförändringar Budget Driftkostnadsförändringar jämfört med (tkr) Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Total Standardkostnader Standardkostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Standardkostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen ska ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund, geografisk struktur m.m. Skillnaden mellan standardkostnaden och Kalmars redovisade kostnad kr per invånare 2012 framgår av tabellen nedan: Standardkostnad Redovisad Skillnad Skillnad Skillnad Verksamhet kostnad kr/invån. mnkr procent Barnomsorg ,8 13,9% Grundskola ,8-0,9% Gymnasieskola ,8-5,8% Äldreomsorg ,8 15,5% Individ- och familjeomsorg ,8 7,9% LSS-verksamhet ,2 6,0% Totalt ,0 7,1% Kostnaden för samtliga verksamheter förutom grundskola och gymnasieskola är högre än standardkostnaden. Totalt är kostnaden 163 miljoner kronor högre än den teoretiska kostnaden, givet en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå. Investeringar I bilaga 3 och 4 redovisas investeringsplan för åren Totalbeloppet för respektive investering är fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren uppgår investeringarna till miljoner kronor. Av dessa investeringar är 216 miljoner kronor räntabla och 152 miljoner kronor investeringar i exploateringsverksamheten. Budget 2014 och ekonomisk planering

29 Pensionerna i dag och i framtiden Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Av den totala skulden utgör ansvarsförbindelsen 88 procent. Av det skälet redovisas soliditetsmåttet både med och utan den skuld som redovisas i ansvarsförbindelsen. Pensionsutbetalningarna för pensioner intjänade före 1998 kommer att öka och vara som högst inom tio år. För planperioden är pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning oförändrad med 5,7 procent. Finansiell analys och nyckeltal Modell för finansiell analys För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är: Resultat vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk föreligger någon risk som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Syftet med analysen är att redovisa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen ser ut över tid. Efterson Kalmar kommun använder sig av analysmodellen, dels i jämförelser med andra kommuner, dels över tid, är det en naturlig koppling att även den ekonomiska planeringen är uppbyggd kring modellen. Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Årets resultat (mnkr) Bokslut Budget Prognos Budget Årets resultat (mnkr) 125,7 10,1 37,9 20,3 5,3 42,0 För budgetperioden beräknas ett resultat på 20,3 miljoner kronor för 2014, för 2015 beräknas ett resultat på 5,3 miljoner kronor och för 2016 ett resultat på 42 miljoner kronor. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Intäkterna måste överstiga kostnaderna så att utrymme skapas, dels för att skap en rimlig nivå för egenfinansierade investeringar och dels för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel nettokostnaden tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. Över en rullande femårsperiod bör inte nettokostnaden ta mer än 98 procent av skatteintäkter och utjämning. Kommunens nettokostnadsandel för 2012 var 95,8 procent och för den rullande femårsperioden 98,4 procent. Enligt planeringen kommer nettokostnadsandelen att vara 99,4 procent 2014, 99,8 procent 2015 och 98,8 procent Över en rullande femårsperiod, med 2016 som utgångspunkt, beräknas nettokostnadsandelen till 98,5 procent. Med utgångspunkt 2015 beräknas nettokostnadsandelen till 99,3 procent och med utgångspunkt 2014 till 98,9 procent. Målet om 98 procent i nettokostnadsandel över en rullande femårsperiod uppnås inte över perioden. Nettokostnadsandel Bokslut Budget Budget (%) Årsvis 95,8% 99,7% 99,4% 99,8% 98,8% Rullande femårsperiod 98,4% 99,1% 98,9% 99,3% 98,5% Självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. Summan av årets resultat, avskrivningar och förändringen av avsättningar utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad. Budget 2014 och ekonomisk planering

30 Självfinansieringsgrad Bokslut Budget Budget av investeringar (%) Årsvis 145,9% 27,2% 63,8% 26,2% 81,3% Rullande femårsperiod 78,7% 53,8% 69,7% 60,8% 70,1% Kommunens självfinansieringsgrad för 2012 var 145,9 procent och över en rullande femårsperiod 78,7 procent. Enligt planeringen kommer självfinansieringsgraden att vara 63,8 procent 2014, 26,2 procent 2015 och 81,3 procent Över en rullande femårsperiod, med 2016 som utgångspunkt, beräknas självfinansieringsgraden till 70,1 procent. Med utgångspunkt 2015 beräknas självfinansieringsgraden till 60,8 procent och med utgångspunkt 2014 till 69,7 procent. Målet om 100 procent självfinansieringsgrad uppnås inte under perioden varken för det enskilda året eller över en rullande femårsperiod. Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditet Bokslut Budget Budget % Exkl. pensionsskuld intjänad före ,5% 50,4% 49,0% 43,9% 44,1% Inkl. pensionsskuld intjänad före ,3% 8,9% 3,8% 4,2% 5,9% Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till miljoner kronor Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår i bokslutet 2012 till 1 519,7 miljoner kronor, varav 147,7 miljoner kronor redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 372,0 miljoner kronor som ansvarsförbindelse. Detta betyder att ungefär 90 procent av pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Löpande pensionsutbetalningar, inklusive löneskatt, beräknas 2014 uppgå till 81,5 miljoner kronor och kommer att öka till 86,4 miljoner kronor Kassalikviditet Kassalikviditet (likvida medel plus kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder) är ett mått på hur god kommunens betalningsförmåga är och 100 procent anges som ett riktvärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kassalikviditet Bokslut Budget Budget ,7% 62,6% 54,8% 50,7% 50,3% Kassalikviditeten har förbättrats med 37 procentenheter från 62,7 procent 2011 till 99,7 procent Det beror på att fordringar, placeringar och kassa/bank minskat relativt kortfristiga skulder. En stor del av den kortfristiga skulden (127,3 miljoner kr) utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under det närmaste året. Försäljning av fastigheter och återbetalning av premier till AFA är orsaker till den förbättrade likviditeten. För åren framåt beräknas kassalikviditeten att minska jämfört med 2012 för att uppgå till 50,3 procent Främst beror detta på succesiv minskning av kassan och ökning av de kortfristiga skulderna. Budgetföljsamhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Genom att nämnderna håller sina budgetar bidrar de till att de övergripande ekonomiska målen uppnås. Budgetföljsamhet, mnkr Avvikelse, årets resultat 8,0 35,4 59,9-145,2 121,1 Avvikelse, nämnderna -19,7 6,0 22,6-48,6-45,6 Budgetavvikelsen för årets resultat har varit positiv för och 2012 medan den för 2011 var negativ. Nämnderna redovisade negativ avvikelse för 2008, 2011 och 2012 medan de redovisade positiv avvikelse för 2009 och Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande i bokslutet 2012 uppgick till 2 991,3 miljoner kronor, kr per invånare. Borgensåtaganden till helägda bolag uppgick till 2 732,5 miljoner kronor, 154,7 miljoner kronor till delägda bolag och 6,4 miljoner kronor till egnahem och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv. Borgen för Kalmar FF Fastigheter AB uppgick till 97,7 miljoner kronor. Ny lagstiftning innebär att borgensavgift måste vara marknadsmässig för att inte snedvrida konkurrensen. I budgeten för 2013 höjdes borgensavgiften från tidigare 0,25 procent till 0,30 procent. Då kommunfullmäktige beslutat om borgen för enskilda objekt härrör sig den totala borgenssumman från flera beslut över tiden. Långivare har framfört synpunkter på denna beslutsordning då det finns risk att enskilt borgensbeslut kan bli för gammalt och därmed preskriberas (tio år). För att undvika detta föreslås att kommunfullmäktige varje år fastställer ett total högsta lånebelopp, för respektive bolag, som kommunen borgar för. Detta högsta lånebelopp utgör summan av samtliga enskilda tidigare borgensbeslut. Budget 2014 och ekonomisk planering

31 För kommunens helägda företag har kommunfullmäktige beslutat om borgen för respektive bolag enligt nedan. Borgensbelopp, Bolag mnkr Kalmar kommunbolag AB 230,0 Industriparken AB 77,0 Kalmarhem AB 1 588,2 KIFAB i Kalmar AB 768,2 HB Telemarken 192,0 Kalmar Familjebad KB 33,7 Kalmar Vatten AB 350,0 Kalmar Airport AB 30,0 Summa 3 269,1 ekonomin fortfarande inte har återhämtat sig helt efter den finansiella krisen. Bedömningen är att kommunen med nuvarande verksamhetsvolym har förutsättningar att ha balans i ekonomin. Detta kräver att verksamheternas kostnadsnivåer närmar sig riksgenomsnitten (standardkostnad). Samtidigt får inte verksamheterna utökas med mer än vad demografin föranleder. Sammanfattning Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Nettokostnadsandelen kommer enligt planeringen att öka med 3,0 procentenheter, från 95,8 procent 2012 till 98,8 procent Sett till andelen verksamhetens nettokostnader kommer den att minska med 3,8 procentenheter, från 97,6 procent 2012 till 93,8 procent Med anledning av att investeringarna under perioden inte självfinansierats i tillräcklig omfattning kommer andelen avskrivningar och finansnetto att ta en större del av skatteintäkter och kommunal utjämning - en ökning med 0,6 procentenheter, från 4,6 procent 2012 till 5,3 procent Detta innebär försämrade möjligheter att inom ramen för de finansiella målen möta ökade åtaganden. Det genomsnittliga budgeterade resultatet för perioden planeras uppgå till 22,5 mnkr. Resultatet enligt det finansiella målet (98 procent nettokostnadsandel) skulle beräknas till 67,0 miljoner kronor. Resultatet för perioden måste bedömas utifrån att Budget 2014 och ekonomisk planering

32 Resultatbudget Bokslut Budget Prognos Budget Planering Mnkr Nämndernas nettokostnader , , , , , ,0 Finansförvaltning 233,2-5,9 22,7-53,0-178,9-263,7 varav pensionskostnader och specialregler -42,5-51,2-44,4-50,7-51,3-54,2 varav löneökningar, semesterlöneskuld, kostnadsökningar vid ny- o ombyggnad 0,0-54,4-68,8-148,3-242,2-329,9 varav internränta 94,1 67,7 68,5 73,1 84,7 90,5 varav reavinster/förluster och jämförelsestörande intäkter/kostnader 181,6 32,0 67,4 73,0 10,0 10,0 varav ospecifiserade effektiviseringar 20,0 20,0 Verksamhetens nettokostnader Not , , , , , ,6 Kommunalskatteintäkter Not , , , , , ,3 Kommunal utjämning Not 2 539,4 576,5 585,1 614,5 625,0 629,4 Finansiella intäkter Not 3 14,5 21,2 22,2 22,3 20,2 20,2 Finansiella kostnader Not 3-23,3-22,4-18,0-23,2-29,2-34,3 Resultat före extraordinära poster 125,7 10,1 37,9 20,3 5,3 42,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 125,7 10,1 37,9 20,3 5,3 42,0 Balansbudget IB Budget Prognos Budget Planering Mnkr Anläggningstillgångar 2 361, , , , , ,2 materiella anläggningstillgångar 2 168, , , , , ,0 finansiell leasing 18,3 22,4 21,5 24,7 27,9 31,1 finansiella anläggningstillgångar 145,8 141,8 156,6 156,6 156,6 156,6 långfristiga fordringar 11,5 13,7 11,5 11,5 11,5 11,5 förskottering infrastruktur 17,1 67,0 41,0 74,0 66,0 49,0 Omsättningstillgångar 699,2 431,2 521,3 456,9 435,9 437,5 förråd, lager, exploatering och tomträtter 119,9 91,8 123,5 123,5 123,5 123,5 fordringar 249,4 262,2 249,4 249,4 249,4 249,4 placerade pensionsmedel KLP 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 kassa, bank 279,9 27,2 98,4 34,0 13,0 14,6 Summa tillgångar 3 060, , , , , ,6 Eget kapital 1 483, , , , , ,6 varav årets resultat 125,7 10,1 37,9 20,3 5,3 42,0 Avsättningar 277,5 212,4 291,9 259,0 248,9 257,6 varav pensioner 147,7 149,5 170,9 178,0 184,9 193,6 varav deponier 129,8 62,9 121,0 81,0 64,0 64,0 Skulder 1 300, , , , , ,4 varav långfristiga skulder 687,2 687,2 687,2 717, , ,2 varav finansiell leasing 20,5 17,8 20,6 20,6 20,6 20,6 varav övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav kortfristiga skulder 592,6 541,8 600,6 608,6 616,6 624,6 varav koncernkontokredit 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 060, , , , , ,6 Budget 2014 och ekonomisk planering

33 Finansieringsbudget Bokslut Budget Prognos Budget Planering Mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 125,7 10,1 37,9 20,3 5,3 42,0 Justering för av- och nedskrivningar 130,0 120,0 133,0 145,0 159,5 170,3 Justering för gjorda avsättningar 7,5 1,8 23,2 7,1 6,8 8,7 Justering för ianspråktagna avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, Moskogen 0,0-66,9-8,7-40,0-17,0 0,0 Justering för övriga ej likvidpåverkande -166,2-10,0-32,0-10,0-10,0-10,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 97,0 55,0 153,4 122,5 144,6 211,1 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 12,8 12,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+)förråd och lager -28,1 28,1-3,5 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 66,7-65,9 8,0 8,0 8,0 8,0 varav semesterlöneskuld 0,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 varav koncernkontokredit 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav övrigt 0,0-68,9 5,0 5,0 5,0 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 148,4 30,1 157,9 130,5 152,6 219,1 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar -284,0-255,0-488,7-208,6-568,5-276,3 Försäljning av materiella anl.tillgångar 324,4 20,0 43,0 20,0 20,0 20,0 Investering i finansiella anl.tillgångar -4,7 0,0-10,8 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anl.tillgångar 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering i finansiella leasing -7,8-4,1-3,2-3,2-3,2-3,2 Pågående projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 28,7-239,1-459,7-191,8-551,7-259,5 Finansieringsverksamheten Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 100,0 0,0 0,0 30,0 370,0 25,0 Ökning (+)/minskning (-) övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 2,7-2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar -14,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förskottering, infrastruktur 0,0-52,0-23,9-33,0 8,0 17,0 Övriga finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 87,8-54,7-23,9-3,0 378,0 42,0 Årets kassaflöde 264,9-263,7-325,7-64,4-21,0 1,6 Budget 2014 och ekonomisk planering

34 Investeringar Investeringsplaner (tkr) (Inklusive anslag överförda från 2012) Not Skattefinansierad verksamhet Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa nettoinvesteringar varav räntabla investeringar och exploatering Summa nettoinvesteringar exkl. räntabla investeringar Noter Skatteintäkter och kommunal utjämning Tkr Bokslut Budget Prognos Budget Planering Kommunalskatteintäkter allmän kommunalskatt skatteavräkning S:a kommunalskatteintäkter Kommunal utjämning inkomstutjämning kostnadsutjämning regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag kommunal fastighetsavgift (uppräkning 1%) mellankommunal utjämning mellankommunal utjämning LSS-utjämning Kommunal utjämning SUMMA Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning, se not 2 i resultaträkningen, baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 13:53). I beräkningen har antagits att kommunens befolkning kommer att öka med 472 personer mellan 2013 och 2014, med 444 personer mellan 2014 och 2015 och med 449 personer mellan 2015 och År 2012 ökade befolkningen i kommunen med 616 personer. Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2012 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Skattesats Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2013 till 32,68, varav kommunalskatten uppgår till 21,81 och landstingsskatten 10,87. Budget 2014 och ekonomisk planering

35 Budget 2014 och den ekonomiska planeringen baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en utdebitering på 21,81. Finansnetto Bokslut Budget Prognos Budget Planering Tkr FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter, kortfristiga fordringar Ränteintäkter långfristiga fordringar Utdelning aktier o andelar Borgensavgifter SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader, lång- och kortfristiga skulder Räntekostnader, förskottering infrastruktur Övriga finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO Specifikation: Aktieutdelning (tkr) Kalmar Kommunbolag AB Borgensavgift Borgensåtaganden helägda bolag (mdkr) 2,8 3,0 3,0 3,0 3,0 Borgensavgift, tkr (0,25% och 0,30%) Räntekostnaderna beräknade på låneskuld, halvårseffekt Använd räntesats i procent 3,5 3,0 3,0 3,0 Budget 2014 och ekonomisk planering

36 Finansförvaltning Bokslut Budget Prognos Budget Planering Tkr PENSIONSKOSTNADER Förändring pensionsavsättning Löneskatt på pensionsavsättning Förvaltningsavgifter pensioner Pensionsutbetalningar Individuell del Löneskatt PO-pålägg SUMMA Specialregler arbetsgivaravgift Energieffektiviseringsprojekt Återbetalning AFA Återföring stiftelsekapital Effektiviseringsåtgärder, ospecificerade OFÖRDELADE KOSTNADSÖKNINGAR Kostnadsökningar vid om- och nybyggnation Ökning semesterlöneskuld Personalkostnader SUMMA KAPITALKOSTNADER Internränta SUMMA JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Jämförelsestörande intäkter Realisationsvinster Jämförelsestörande kostnader Realisationsförluster SUMMA S:A FINANS Pensioner Pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och inte som skuld i balansräkningen. De löpande pensionsutbetalningarna belastar resultaträkningen. Dessa pensionsutbetalningar, intjänade före 1998, kommer att öka och vara som högst inom tio år. För planperioden är pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning oförändrad med 5,7 procent. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas fullständigt via resultat- och balansräkning. På pensionsavsättningarna och pensionsutbetalningarna har även budgeterats en särskild löneskatt på 24,26 procent. För att finansiera pensionskostnaderna ingår för hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal en andel av PO-pålägget på 5,5 procent. För finansiering av särskild löneskatt ingår ytterligare ett pålägg på 1,33 procent. Kommunen betalar lagstadgade och avtalsenliga arbetsgivaravgifter. Dessutom betalas särskild löneskatt på pensionsavsättningar och utbetalningar. För dessa kostnader betalar förvaltningarna internt till finansförvaltningen ett personalomkostnadspålägg på alla löneutbetalningar. För 2014 är det preliminära POpålägget följande: 38,46 procent för hel-, deltids-, och timanställda enligt kommunala avtal. 31,42 procent för förtroendevalda och uppdragstagare. Övriga poster inom finansförvaltning I enlighet med tidigare beslut har förutsättningarna för bildandet av två stiftelser inom områdena social hållbarhet och forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar utretts. Budget 2014 och ekonomisk planering

37 Utredningen har visat att stiftelser, med kommunen som samtidig stiftare och tillika förvaltare eller tillsättare av styrelse, på formella grunder inte kan bildas. Därmed återförs de 40 mnkr som avskiljts som ingående kapital i stiftelserna i kommunens redovisning. Ambition och inriktning inom områdena kvarstår, men formen blir istället årliga anslag i driftbudgeten till kommunstyrelsen på en mnkr vardera. I flera omgångar har AFA-försäkring beslutat om återbetalning av tidigare års inbetalda premier. I nuläget återstår en korrigering av 2004 års inbetalda premier. Beslut om återbetalning har ännu inte fattats men förväntas under För Kalmars del innebär det 23 mnkr som upptas i finansförvaltningens budget. För åren 2015 och 2016 beslutas om att genomföra effektiviseringsåtgärder i storleksordningen 20 mnkr från Former för, och fördelning av, dessa åtgärder kommer att arbetas fram under 2014 och specificeras i nästkommande budget. Finansnetto Kommunfullmäktige beslutade i december 1995 att kommunen ska vara delägare av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Kommunen avsatte 50 mnkr för förvaltning av KLP år Marknadsvärdet den 30 september 2013 uppgick till 87,0 mnkr, en ökning under året med 8,4 mnkr motsvarande 10,7 procent. För planeringsperioden beräknas kommunens borgensåtaganden för helägda företag till 3,0 mdkr. Borgensavgiften uppgår till 0,3 procent under planeringsperioden, vilket motsvarar 9,0 mnkr i intäkt respektive år. För aktieutdelningar från kommunägda bolag har beräknats 3 mnkr för 2014 och 1 mnkr för respektive år , vilket avser Kalmar Kommunbolag AB. Denna utdelning är däremot beroende av om det finns utdelningsbara medel i kommunbolaget. med 34,3 mnkr Kostnadsökningar vid om- och nybyggnation med mera För ökade kostnader i samband med om- och nybyggnad av lokaler och anläggningar m.m. upptas 33,0 mnkr för 2014, 61,0 mnkr för 2015 och 81,0 mnkr för Budgetramen för de nämnder som använder respektive anläggning justeras efter hand som anläggningen tas i bruk. Kapitalkostnader För de skattefinansierade nämnderna har budgeten för kapitalkostnader beräknats utifrån följande princip och antaganden: Kapitalkostnaden har beräknats med halvårseffekt första året utifrån antagandet att inköpen fördelar sig jämnt över året. Internränta på 2,9 procent för planeringsperioden. I linje med SKL:s tidigare rekommendation. Ekonomisk livslängd (avskrivningstid) utifrån typ av anläggning. Rak nominell avskrivning tillämpas, d.v.s. lika stort avskrivningsbelopp per år. Detta innebär vidare att avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på restvärdet. Metoden ger nominellt minskande kapitalkostnader, eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde. Ökningar av kapitalkostnaderna jämfört med den beräknade budgetramen kompenseras inte utan ska täckas inom given budgetram. Eventuellt utrymme som uppstår vid minskning av kapitalkostnaderna får behållas av nämnden. Realisationsvinst För realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar har under planeringsperioden upptagits 10 mnkr respektive år. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om nyupplåning till högst 800,0 mnkr. För närvarande uppgår låneskulden till 675 mnkr. Räntekostnader för långfristig upplåning och förskottering till satsningar i infrastrukturen har upptagits med 23,2 mnkr 2014, med 29,2 mnkr 2015 och Budget 2014 och ekonomisk planering

38 Femårsöversikt Bokslut Budget Budget Planering (löpande priser) Allmänt Antal invånare 1/ Kommunal utdebitering, kr 32,68 32,68 32,68 32,68 32,68 - varav kommunalskatt 21,81 21,81 21,81 21,81 21,81 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, mnkr 2 868, , , , ,6 Nettoinvesteringar, mnkr 280,2 488,7 396,6 568,5 276,3 Resultat Årets resultat, mnkr 125,7 10,1 20,3 5,3 42,0 Finansiering Skatteintäkter, mnkr 2 463, , , , ,3 Kommunal utjämning, mnkr 539,4 576,5 614,5 625,0 629,4 Tillgångar, skulder och eget kapital Tillgångar, mnkr 3 060, , , , ,6 Tillgångar, per invånare tkr 48,1 46,2 48,7 54,1 55,0 Avsättningar och skulder, mnkr 1 577, , , , ,0 Avsättningar och skulder, per invånare tkr 24,8 22,7 24,9 30,3 30,8 Eget kapital, mnkr 1 483, , , , ,6 Eget kapital, per invånare tkr 23,3 23,3 23,9 23,8 24,3 Långfristig låneskuld, mnkr 687,2 687,2 717,2 1087, ,2 Långfristig låneskuld, per invånare tkr 10,8 10,7 11,1 16,7 17,0 Nyckeltal Nettokostnadsandel (%) 95,8 99,7 99,4 99,8 98,8 Självfinansieringsgrad (%) 145,9 27,2 63,8 26,2 81,3 Soliditet (%) 48,5 50,4 49,0 43,9 44,1 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 3,3 8,9 3,8 4,2 5,9 Likviditet (%) 99,7 62,6 54,8 50,7 50,3 Budget 2014 och ekonomisk planering

39 Kommunkoncernens organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Revisionen Kalmarsunds Gymnasieförbund (67,2 procent) Kalmarsundsregionens Renhållare (61procent) Kalmar Kommunbolag AB Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB i Kalmar AB Kalmar hamn AB Kalmar Airport AB Destination Kalmar AB Kalmar Familjebad KB/KB Industriparken i Kalmar AB Kalmar Science Park AB (92,5 procent) Kalmar Energi Holding AB (50 procent) Kalmar Flygutveckling AB (50 procent) Valnämnd Överförmyndar- -nämnd Kommunstyrelse Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Omsorgsnämnd Socialnämnd Södermöre kommundelsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kommunledningskontor Samhällsbyggnadskontor Serviceförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Omsorgsförvaltning Socialförvaltning Södermöre kommundelsförvaltning Budget 2014 och ekonomisk planering

40 Budget per nämnd Kommunstyrelsen Kommunledningskontorets huvuduppgifter är: att på bästa sätt stödja och ge service till kommunfullmäktige, till kommunstyrelsen med dess arbetsstyrelser, bolag och övriga förvaltningar. ge stöd till utskott och personaldelegation, till nämnder. att samordna kommunens verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. att särskilt stödja kommunledningens strävan att göra Kalmar till en framtidskommun. Kontoret är indelat i åtta enheter som i huvudsak arbetar med frågor som rör kansli, ekonomi, personal, fysisk planering och exploatering, arbetsmarknad, internationella kontakter, näringsliv, strategisk utveckling, kommunikation, kommunhälsa och brandkår. Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering justeras ramen enligt följande: I avstämningen av budget för 2009 beslutades om ökade investeringar på Kalmar Slott och att Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2011 att kommunen ska finansiera skillnaden mellan 90 procent av den beräknade kostnaden för VA-utbyggnaden och det Kalmar Vatten AB får in genom anläggningsavgifter från respektive fastighetsägare i Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd. Det beräknade antalet fastigheter som ska anslutas är 314 stycken. Budgetramen utökades 2013 med 4,4 mnkr och utökas med 1,5 mnkr Den minskas med 5,9 mnkr För genomförande av årlig medborgarskapsceremoni för nya medborgare ökas statsbidraget med 64 tkr från För insatser inom social hållbarhet anslås 1,0 mnkr årligen från För insatser som främjar forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar anslås 1,0 mnkr årligen från Anslaget till interna förbättringsåtgärder Ännu bättre reduceras med 2,0 mnkr från För valet till riksdag, landsting och kommun anslås ,5 mnkr. För valet till EU-parlamentet anslås ,0 mnkr. För arbetet med bredbandsutbyggnad anslås 1,0 mnkr från För insatser inom HBTQ-området anslås 50 tkr Till följd av minskad omfattning av verksamheten inom Leader reduceras ramen med 0,7 mnkr från För att kompensera för lägre intäkter från tomträttsavgälder till följd av friköp anslås 1,5 mnkr. Investeringar För produktion av arbetsområden och bostadsområden upptas 49,2 mnkr 2014 och 47,0 mnkr årligen för 2015 och För övrig markförsörjning upptas 3,0 mnkr per år. För investeringar i de hamnanläggningar som kommunen äger och som Kalmar Hamn AB hyr upptas 4,0 mnkr per år För investeringar i brandkårens verksamhet upptas 3,0 mnkr per år För övriga investeringar inom kommunledningskontoret upptas 0,2 mnkr per år Kalmarsunds gymnasieförbund Kalmar kommun ingår tillsammans med Borgholm, Mörbylånga och Torsås i kommunalförbundet Kalmarsunds gymnasieförbund. Förbundet ansvarar för ungdomars gymnasieutbildning och delar av vuxenutbildningen. Nettokostnaderna för ungdomars gymnasieutbildning fördelas mellan kommunerna i förhållande till antalet ungdomar i åldrarna år. Kalmar kommuns andel utgör cirka 67 procent. Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering justeras ramen enligt följande: För färre elever i Kalmarsunds gymnasieförbund minskas bidraget med 17,4 mnkr 2014, med 12,7 mnkr 2015 och med ytterligare 6,0 mnkr De förslag som anges i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199), dras i budgetpropositionen hösten 2013 helt tillbaka för åren 2014 och Från 2016 dras nivån ned och innebär att ramen för gymnasieförbundet minskas med tkr. Budget 2014 och ekonomisk planering

41 För nationella prov på KOMVUX utökas statsbidraget med 64 tkr från och med För aktivitetskrav på KOMVUX utökas statsbidraget med 64 tkr från 2014 och med ytterligare 128 tkr från För förbättrad statistikuppföljning av ungdomar utanför gymnasieskolan utökas statsbidraget med 64 tkr från För drift och underhåll av tillkommande väg-, parkoch lek/idrottsytor utökas budgetramen med tkr från och med För insatser i samband med större evenemang utökas budgetramen med 0,5 mnkr från Till följd av förändrat antal elever i kostverksamheten utökas anslaget med tkr 2014, med tkr 2015 och med ytterligare tkr För ökade kostnader för den nya gymnasiesär- För ökat underhåll av kommunala gator och vägar skolan utökas bidraget med 64 tkr från och med anslås 3, mnkr För ökat underhåll av enskilda vägar anslås 1,0 mnkr Kommunens revisorer Revisorerna granskar på kommunfullmäktiges uppdrag all verksamhet som bedrivs av kommunstyrelsen och nämnderna. Revisionsarbetet omfattar både redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Enligt gällande reglemente för kommunens revisorer är det kommunfullmäktiges presidium som är budgetberedning för revisorernas budget. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden fullgör de uppgifter som kommunen enligt lag eller annan författning ansvarar för inom: miljö- och hälsoskyddsområdet plan- och byggnadsväsendet kommunal trafikplanering och övergripande frågor om trafiksäkerhet. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar även för frågor som gäller den kommunala lantmäterimyndighetens organisation, personal och ekonomi. Servicenämnden Servicenämndens verksamhetsområden: Fastighetsförvaltning Supportavdelning Produktionsavdelning Lokal- och kostavdelning IT-avdelning Kontaktcenter Upphandling Kommunikation och hållbarhet Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering upptas följande förändringar: För ökat underhåll av gång- och cykelvägar anslås 0,3 mnkr Investeringar Investeringar för åren inom serviceförvaltningen: För energibesparingsåtgärder enligt Projekt Energieffektivisering 50,0 mnkr 2014, 50,0 mnkr 2015 och 33,5 mnkr 2016 (räntabla). För fastigheter och lokaler 139,3 mnkr 2014, 284,2 mnkr 2015 och 84,2 mnkr För infrastruktur 83,2 mnkr 2014, 130,9 mnkr 2015 och 59,5 mnkr För övriga räntabla investeringar 31,5 mnkr 2014, 18,1 mnkr 2015 och 21,2 mnkr För investeringar i gatubelysning främst utanför de centrala delarna anslås 1 mnkr årligen. För övriga investeringar 1,2 mnkr 2014, 1,3 mnkr 2015 och 1,0 mnkr För planeringsperioden innebär satsningarna på olika områden en omfattande investeringsplan. Räknar man in de anläggningar som färdigställs under 2013 är den totala nivån för samtliga nämnders investeringar mnkr och fördelar sig enligt följande. Investeringar i förskolelokaler uppgår till 117 mnkr inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde och 67 mnkr inom Södermöre kommundelsnämnds område. Totalt 184 mnkr. Investeringar i skollokaler uppgår till 191 mnkr inom barn- och ungdomsnämndens Budget 2014 och ekonomisk planering

42 verksamhetsområde och 12 mnkr inom Södermöre kommundelsnämnds område. Totalt 203 mnkr. Investeringar i lokaler inom kultur- och fritidsförvaltningens verksamhetsområde uppgår till 134 mnkr. Investeringar inom brandkåren uppgår till i storleksordningen 100 mnkr. Investeringar i kostverksamheten inom serviceförvaltningen uppgår till 41 mnkr. Investeringar inom energieffektiviseringsprojektet uppgår till 137 mnkr. Övriga fastighetsinvesteringar uppgår till 19 mnkr. Räntabla investeringar utöver energieffektiviseringsprojektet uppgår till 134 mnkr. Investeringar inom gator och vägar uppgår till 71 mnkr. Investeringar inom gång- och cykelvägar uppgår till 24 mnkr. Investeringar inom trafiksäkerhetsåtgärder, parkering, miljöåtgärder och övrig väghållning uppgår till 24 mnkr. Investeringar inom park- och friluftsverksamhet uppgår till 33 mnkr. Detaljplanestyrda investeringar inom infrastrukturområdet uppgår till 187 mnkr. Investeringar inom övrig infrastruktur uppgår till 63 mnkr. Investeringar i exploateringsområden uppgår till 207 mnkr. Övriga investeringar i form av nämndernas samlingsanslag uppgår till 138 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för verksamheten på bibliotek, kulturskola, fritidsgårdar, Monokrom och Kalmar Teater samt förvaltar idrottsanläggningar i kommunen. Från och med 2013 ansvarar nämnden även för medborgarkontoret och ungdomsombudet. Nämnden ger bidrag och stöd till föreningslivet inom kultur- och idrottsområdet. Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering justeras anslaget enligt följande: Det utökade föreningsbidraget till Kalmar FF har justerats utifrån KPI (konsumentprisindex) och budgetramen utökas med 84 tkr 2014, med 158 tkr 2015 och med 188 tkr Budgetramen utökades 2012 med tkr och 2013 med 750 tkr. Budgetramen utökas med ytterligare 500 tkr Ett driftbidrag på 170 tkr årligen för samlingslokal i Trekanten tillförs. Ett driftbidrag på 100 tkr årligen till hembygdsföreningarna i kommunen tillförs. För ökade driftskostnader i Idrottspaket II utökades budgetramen 2012 med 500 tkr och 2013 med tkr. Från 2014 utökas budgetramen med tkr och med ytterligare tkr Justering av budgetram för ökning av övriga kostnader på grund av inflationen kommer att ske från och med 2014 med tkr, med tkr 2015 och med tkr Sveriges Kommuner och Landstings prisindex för övrig kommunal verksamhet (PKV) används i beräkningarna. Investeringar För investeringar i kultur- och fritidsnämndens verksamhet upptas 1,95 mnkr årligen för perioden Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för enskild barnomsorgsverksamhet i kommunen. Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering justeras anslaget enligt följande: Till följd av förändrat antal elever i grundskolan utökas anslaget med 7,1 mnkr 2014, med 9,0 mnkr 2015 och med ytterligare 8,5 mnkr Till följd av förändrat antal barn inom barnomsorgen utökas anslaget med 12,1 mnkr 2014, med 6,6 mnkr för 2015 och med 5,9 mnkr Till följd av ökat statsbidrag för utökad undervisningstid i matematik enligt regeringens budgetbeslut tillförs tkr Till följd av ökat statsbidrag avseende fler nationella prov, lärarlegitimation m.m. tillförs tkr Till följd av ökat statsbidrag avseende satsning på undervisning i nationella minoritetsspråk för de som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet tillförs 64 tkr Budget 2014 och ekonomisk planering

43 Investeringar För investeringar i barn- och ungdomsnämndens verksamhet upptas 6,0 mnkr årligen under Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens verksamhet kan i huvudsak indelas i tre delar: Myndighetsutövning, handläggning av ansökningar utifrån socialtjänstlagen (SoL). Vård och omsorg till äldre och till personer under enligt socialtjänstlagen främst gällande hemtjänst och särskilt boende för äldre. Kommunal hälso- och sjukvård, verksamheten ansvarar för hemsjukvård och hemrehabilitering till omsorgstagare i ordinärt och särskilt boende. Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering justeras anslaget enligt följande: Vid jämförelse med standardkostnaden 2012 ligger Kalmar kommun kostnader för äldreomsorgen 15,5 procent över standardkostnaden. I Budget 2011 och ekonomisk planering fick omsorgsnämnden i uppdrag att komma med förslag på åtgärder för att närma sig standardkostnaden. Under har en extern konsult gått igenom verksamhetens kostnader och tagit fram analysmodellen Kostnad per brukare. För att närma sig standardkostnaden minskas för 2014 budgetramen med 5,0 mnkr, för 2015 med ytterligare 5,0 mnkr och för 2016 med ytterligare 5,0 mnkr. Budgetramen för demografiska förändringar för fler äldre ökas med 3,1 mnkr 2014, med 4,9 mnkr 2015 och med 2,3 mnkr Investeringar För investeringar i omsorgsnämndens verksamhet avsätts 17,6 mnkr 2014, 14,0 mnkr 2015 och 7,0 mnkr 2016 avseende HSL-hjälpmedel och inventarier till nya äldreboenden. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för följande: LSS Myndighetsutövning, verksamheten ansvarar för handläggning av ansökningar utifrån socialtjänstlagen (SoL) samt all handläggning av ansökningar utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Stöd och hjälp till personer med funktionshinder, verksamheten ansvarar för att verkställa beslut enligt LSS och till personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar enligt socialtjänstlagen Individ- och familjeomsorgen Socialtjänstlagen reglerar kommunens yttersta ansvar för att de människor som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvarsområdena kan delas upp i tre huvudinriktningar: Strukturerade insatser, vilket innebär medverkan i samhällsplaneringen och uppsökande verksamhet. Allmänt inriktade insatser, t.ex. olika serviceinsatser som budgetrådgivning et cetera. Individuellt inriktade insatser, vilket avser försörjningsstöd, missbruksvård, insatser till barn, ungdom och föräldrar. Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering justeras anslaget enligt följande: I Budget 2011 och ekonomisk planering fick nämnden i uppdrag att komma med förslag på åtgärder för att närma sig standardkostnaderna. Under har en extern konsult gått igenom verksamhetens kostnader och tagit fram analysmodellen Kostnad per brukare. Vid jämförelser med liknande kommuner ligger Kalmar kommuns kostnader betydligt högre och behöver anpassas. Budgetramen för socialnämnden utökas för volymökning inom LSS-verksamheten med 11,6 mnkr 2014 och 2,4 mnkr Budgetramen för socialnämnden utökas för LSS, ekonomiskt bistånd och HVB-placering m.m. med 10,0 mnkr 2014, med 10,0 mnkr 2015 och med ytterligare 10,0 mnkr Budgetramen för socialnämnden utökas för volymökning inom individ- och familjeomsorg (IFO) med 7,0 mnkr från Budgetramen för socialnämnden minskas till följd av effektiviserings- och omstruktureringsåtgärder med 5,0 mnkr 2014 och ytterligare 3,0 mnkr Budgetramen för socialnämnden utökas till följd av statsbidrag för jobbstimulans inom ekonomiskt bistånd med tkr Bidraget minskas med 715 tkr 2015 och med ytterligare 65 tkr Socialnämndens resultatutjämningsfond uppgick 31 december 2012 till -82,5 mnkr. Denna behöver inte återställas. Budget 2014 och ekonomisk planering

44 För bidrag till Brottsofferjouren i Kalmar tillförs 0,1 mnkr från För bidrag till Kvinnojouren i Kalmar tillförs 0,1 mnkr från Investeringar För investeringar i socialnämndens verksamhet upptas årligen 1,2 mnkr Södermöre kommundelsnämnd Södermöre kommundelsnämnd ansvarar för delar av den kommunala verksamheten i södra delen av Kalmar kommun. Kommundelsnämnden ansvarar för barn- och skolbarnsomsorg, grundskola, omsorg om äldre, hemsjukvården samt bibliotek och fritidsgårdar. Därtill har kommundelsnämnden ett utökat ansvar för demokrati- och landsbygdsutvecklingsfrågor i Södermöre kommundel. Kommundelsnämnden hanterar verksamheterna personlig assistans och ledsagarservice för vilka socialnämnden har budgetansvaret. Fritidsgården i Ljungbyholm ombesörjer korttidstillsyn för ungdomar på uppdrag av socialförvaltningen. Kommundelsnämnden ansvarar för driften av sporthallarna i Hagby och Påryd samt det tempererade utebadet i Påryd. Verksamheterna sköts av idrottsföreningar som erhåller driftbidrag för uppdragen. Jämfört med budget 2013 och ekonomisk planering justeras anslaget enligt följande: Till följd av förändringar i antalet elever i grundskolan minskas budgetramen med 1,0 mnkr 2014, ökas för 2015 med 1,2 mnkr och för 2016 med ytterligare 1,2 mnkr. Till följd av förändringar i antal barn ökas budgetramen för barnomsorg med 1,6 mnkr 2014, med 0,3 mnkr 2015 och med 0,6 mnkr Vid jämförelse med standardkostnaden 2012 ligger Kalmar kommun kostnader för äldreomsorgen 15,5 procent över standardkostnad. I Budget 2011 och ekonomisk planering fick nämnden i uppdrag att komma med förslag på åtgärder för att närma sig standardkostnaderna. Under har extern konsult gått igenom hela verksamhetens kostnader och tagit fram Kostnad per brukare. För att närma sig standardkostnaden minskas budgetramen 2014 med 0,5 mnkr, för 2015 med 0,5 mnkr och för 2016 med 0,5 mnkr. Budgetramen för demografiska förändringar för fler äldre utökas med 0,1 mnkr 2014, med 1,1 mnkr 2015 och med 0,7 mnkr Investeringar För investeringar i Södermöre kommundelsnämnds verksamhet upptas 3,3 mnkr 2014, 1,6 mnkr 2015 och 1,5 mnkr Kommunägda företag De kommunägda företagen ska vara självbärande inom koncernen Kalmar Kommunbolag AB. Något tillskott av kommunala pengar lämnas normalt inte för investeringar eller driftkostnader. Normalt ställs också ett avkastningskrav på det investerade kapitalet genom Kalmar Kommunbolag AB. Kalmar Kommunbolag AB Syftet med Kalmar Kommunbolag AB är att förvalta aktier i Kalmar kommuns hel- eller delägda bolag. Bolaget ska utveckla samarbetet mellan bolagen i koncernen samt samordna övergripande koncerngemensamma frågor. Vidare har bolaget till föremål för sin verksamhet att efter särskilt uppdrag av kommunen genomföra näringslivsbefrämjande projekt. Kalmar Kommunbolag AB är ett helägt bolag till Kalmar kommun med ett aktiekapital på 135 mnkr. Kalmar Kommunbolag AB är ett holdingbolag till de helägda dotterbolagen: Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB i Kalmar AB Industriparken i Kalmar AB Handelsbolaget Telemarken i Kalmar ägs till 50 av KIFAB i Kalmar AB Kalmar Familjebad AB Kalmar Familjebad KB Destination Kalmar AB Kalmar Science Park AB (ägs till 92,5 procent) Kalmar Airport AB Kalmar Hamn AB Kalmar Flygutveckling AB Kalmar Energi Holding AB (ägs till 50 procent). Kalmarhem AB ska inom Kalmar kommun bygga, överlåta och förvalta bostäder och andra lokaler. KIFAB i Kalmar AB ska bygga, förvärva, överlåta samt förvalta byggnader och lokaler. Kalmar Vatten AB ska svara för vatten- och avloppsförsörjningen i Kalmar kommun. Budget 2014 och ekonomisk planering

45 Industriparken i Kalmar AB ska äga och förvalta fastigheter i kvarteret Elefanten i Kalmar. Kalmar Hamn AB ska utveckla, driva och förvalta hamnanläggningarna i Kalmar kommun. Kalmar Airport AB ska i samverkan med näringslivet i Kalmarregionen utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Flygutveckling AB ska främja utvecklingen vid Kalmar Öland Airport. Kalmar Science Park AB ska samordna teknikbaserade marknadsförings- och utvecklingsfrågor inom områdena bioteknik, miljöteknik, informationsteknik/telekom samt övriga universitetsnära verksamheter. Kalmar Familjebad KB ska svara för drift och utveckling av ett familjebad i Kalmar. Destination Kalmar AB ska i samverkan med näringslivet utveckla, profilera och marknadsföra Kalmar som besöksmål. Bolaget ska även samordna och administrera evenemang inom Kalmar kommun. Vidare ska bolaget bedriva turistbyråverksamhet samt driva verksamhet på Kalmar Slott. Kalmar Energi Holding AB är en renodlad energikoncern som till lika delar ägs av Kalmar Kommunbolag AB och E.ON Nord Sverige AB. Aktiekapitalet uppgår till 30 mnkr. Kalmar Kommunbolag AB ska ge en utdelning på 975 tkr. Utdelningen är beroende av utdelningsbara medel i moderbolaget. Den 1 januari 2011 infördes en ny lag som innebär nya villkor för allmännyttiga bostadsaktiebolag. Lagen innebär bl.a. att ägaren ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget och den nuvarande utdelningsgränsen i allmännyttiga bostadsbolag ersätts av en begränsning av värdeöverföringar. Marknadsmässiga avkastningskrav innebär att avkastningskravet på kommunens bostadsaktiebolag ska motsvara de avkastningskrav som andra långsiktiga ägare ställer på sina bostadsföretag. Kommunalförbund Kalmarsundsregionens Renhållare De fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås har bildat Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare. Förbundets uppgift är att ansvara för medlemskommunernas strategiska planering av frågor om avfallshantering, uppgifter om insamling och behandling av avfall samt den myndighetsutövning som kommunerna är skyldiga att svara för enligt miljöbalken med tillhörande lagstiftning. Kalmarsunds gymnasieförbund Kalmar kommun ingår tillsammans med Borgholm, Mörbylånga och Torsås kommuner i kommunalförbundet Kalmarsunds gymnasieförbund. Förbundet ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning och nettokostnaderna fördelas mellan medlemskommunerna i förhållande till antalet ungdomar i åldrarna år. För 2013 är Kalmar kommuns andel 67,2 procent. Ordlista Anläggningskapital - Bundet eget kapital. Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar - Fast och lös egendom för stadigvarande bruk. Använda medel - Visar årets bruttoavtappning av rörelsekapital, det vill säga alla poster som har minskat omsättningstillgångarna respektive ökat de kortfristiga skulderna. Avskrivningar - Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångarnas bokförda värde motsvarande beräknat slitage. Balansräkning - Beskriver kommunens finansiella ställning på bokslutsdagen. Visar hur kommunen har använt sitt kapital (tillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (skulder och eget kapital). Budgetavvikelse - Över- eller underskott i förhållande till budget. Extraordinära poster - Poster som saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet. De kan inte heller förväntas inträffa ofta eller regelbundet och ska uppgå till väsentliga belopp. Finansnetto - Finansiella intäkter, såsom ränteintäkter, utdelningar och borgensavgifter minus räntekostnader. Finansieringsanalys - Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera har påverkat rörelsekapitalet. Internränta - Intern ersättning för det kapital som nyttjas av verksamheterna. Investering - Anskaffning av anläggningstillgångar. Kapitalkostnad - Gemensam benämning för internränta och avskrivning. Budget 2014 och ekonomisk planering

46 Kortfristiga fordringar - Fordringar som förfaller till betalning inom ett år. Kortfristiga skulder - Skulder med en återbetalningstid inom ett år. Likviditet - Betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar - Fordringar som förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen. Långfristiga skulder - Skulder med en återbetalningstid på över ett år. Nettoinvesteringar - Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Nettokostnader - Driftkostnader efter avdrag för intäkter. Nyckeltal- Förhållandet mellan två storheter, till exempel eget kapital i procent av de totala tillgångarna (soliditet). Omsättningstillgångar - Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering - Allokering av kostnader och intäkter till rätt redovisningsår. Resultaträkning - Visar årets finansiella resultat och visar hur det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan också läsas ut av balansräkningen. Resultatutjämningsfond - Nämndernas del av det egna kapitalet. Sammanställd redovisning - Koncernbokslut upprättat i enlighet med gällande redovisningsprinciper. Soliditet - Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, det vill säga graden av självfinansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan på lång sikt. Tillförda medel - Visar årets bruttotillskott till rörelsekapitalet, det vill säga alla poster som har ökat omsättningstillgångarna respektive minskat de kortfristiga skulderna. Årets resultat - Skillnaden mellan årets intäkter och kostnader. Budget 2014 och ekonomisk planering

47 Bilagor Bilaga 1 Driftbudgetramar totalt Driftbudgetförändringar Budget Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar jämfört med (tkr) Not Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Total Bilaga 2 Förändringar i nämndernas driftbudgetramar Not 1) Kommunstyrelsen Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Kapitalkostnader Slottet Medborgarskapsceremonier 64 "Ännu bättre" interna förbättringsåtgärder Insatser inom social hållbarhet Insatser för forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar Minskade tomträttsavgälder p.g.a. friköp Leader -700 Insatser inom HBTQ-området Bredbandsutbyggnad Val till riksdag, landsting och kommun Val till Europaparlamentet VA-utbyggnad Kåremo Summa Not 2) Exploateringsverksamhet Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Förändring försäljningsintäkt Summa Budget 2014 och ekonomisk planering

48 Not 4) Gymnasieförbundet Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Resursfördelning Justering antal åringar Minskade statsbidrag - Effektivisering av gymnasieskolan (GY 11) Ungdomar utanför gymnasieskolan 64 Nationella prov Komvux 64 Aktivitetskrav Komvux Den nya gymnasiesärskolan 64 Ungdomsmottagningen Summa Not 5) Kommunens revisorer Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Summa Not 6) Samhällsbyggnadsnämnden Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Summa Not 7) Servicenämnden Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Resursfördelning Nya ytor Underhålls- och reinvesteringsbehov Kostenheten, förändring barn och elever Kompensation för insatser vid större evenemang 500 Samlastningscentral Summa Not 8) Kultur- och fritidsnämnden Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Kompensation för kostnadsökning (PKV för ,8 %) Utökat föreningsbidrag till Kalmar FF (arenan) (KPI för ,3 %) Utökad ram - enligt beslut budget Driftbidrag samlingslokal Trekanten 170 Driftbidrag hembygdsföreningar 100 Ökade driftkostnader Idrottspaket II Ridklubbar Summa Budget 2014 och ekonomisk planering

49 Not 9) Barn- och ungdomsnämnden Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Resursfördelning Grundskola, justering elevantal Barnomsorg, justering barnantal Övrigt Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Nationella minoritetsspråk 64 Utökad undervisningstid i matematik Ökade statsbidrag avseende fler nationella prov, lärarlegitimation m.m Summa Not 10) Omsorgsnämnden Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Resursfördelning Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring Övrigt Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Anpassning till standardkostnaden Summa Not 11) Socialnämnden Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Soc Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) LSS Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Utökad ram avseende LSS, ekonomiskt bistånd, HVB-placeringar m.m Volymökning LSS Effektivisering Volymökning individ- och familjeomsorg Bidrag till Kalmar brottsofferjour 100 Bidrag till Kvinnojouren i Kalmar 100 Summa Not 12) Södermöre kommundelsnämnd Jämförelse med året innan Driftkostnadsförändringar (tkr) Resursfördelning Grundskola, justering elevantal Barnomsorg, justering barnantal Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring Övrigt Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Utökad undervisningstid i matematik 196 Ökade statsbidrag avseende fler nationella prov, lärarlegitimation m.m. 215 Anpassning till standardkostnaden inom äldreomsorg Summa Budget 2014 och ekonomisk planering

50 Bilaga 3 Investeringsbudget totalt Investeringsplaner (tkr) (Inklusive anslag överförda från 2012) Not Skattefinansierad verksamhet Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa nettoinvesteringar varav räntabla investeringar och exploatering Summa nettoinvesteringar exkl. räntabla investeringar Bilaga 4 Investeringar per nämnd Not 1) Kommunledningskontoret Investeringsplaner (tkr) Inventarier Brandkåren Investeringar för Kalmar Hamn AB Total varav räntabla investeringar Not 2) Exploateringsverksamhet Investeringsplaner (tkr) Produktion av arbetsområden och bostadsområden (räntabel) Övrig markförsörjning (räntabel) Total varav räntabla investeringar Not 3) Samhällsbyggnadsnämnden Investeringsplaner (tkr) Inventarier Total Budget 2014 och ekonomisk planering

51 Not 4) Servicenämnden Investeringsplaner (tkr) Fastigheter/lokaler Infrastruktur Energieffektivisering (räntabel) Övriga räntabla investeringar Övrigt Belysningsåtgärder på landsbygden Brandkåren S:a Not 5) Kultur- och fritidsnämnden Investeringsplaner (tkr) Inventarier Total Not 6) Barn- och ungdomsnämnden Investeringsplaner (tkr) Inventarier Total Not 7) Omsorgsnämnden Investeringsplaner (tkr) Inventarier HSL-hjälpmedel Inventarier till nya äldreboenden Total Not 8) Socialnämnden Investeringsplaner (tkr) Inventarier Total Not 9) Södermöre kommundelsnämnd Investeringsplaner (tkr) Inventarier Total Budget 2014 och ekonomisk planering

52 För mer information eller för att beställa fler exemplar, kontakta kommunledningskontoret, ekonomienheten Budget 2014 och ekonomisk planering

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64 Ett bättre Kalmar - för alla Moderaternas Budgetförslag 2014

65 Kalmar så mycket mera Kalmar stad och dess omgivningar erbjuder en fantastisk tillvaro. En kommun i ständig omvandling med en industri som är mångfasetterad och med stor bredd. Vi har också ett universitet med forskning. En vacker stadskärna med många affärer och restauranger. Landsbygden minst lika vacker men också lugnare. De flesta trivs här. Förutsättningarna för kostnadsökningar i årets budget är begränsade. Vi måste prioritera kärnverksamheten inom kommunala sfären. Kalmarborna ska känna sig trygga med skola, vård och omsorg vilka ska präglas av hög kvalité och tillgänglighet. En stabil ekonomi innebär ökad effektivitet och minskad byråkrati. Den politiska organisationen måste ses över. Fem kommunalråd ska bli tre. Andre vice ordförande i samtliga nämnder tas bort. En total genomlysning av kommunens ekonomi ska göras av en oberoende part. Kalmar ska inte ha högre kostnader än våra jämförelsekommuner. Jag har varit bonde och kommer alltid att känna mig som en bonde. De gröna näringarna är en stor del av Kalmars näringsliv. Tack vare att Nya Moderaterna för en tydlig jobbpolitik och en företagarvänlig politik finns goda förutsättningar att utveckla landsbygden. Livsmedelsindustrin är också mycket betydande. Denna utvecklingspotential ska vi jobba aktivt med. Ska servicen på landet finnas kvar måste arbetstillfällen finnas även på landsbygden. Nyligen färdigställdes VA-utbyggnaden norr om Rockneby. Mycket attraktiva boenden kan skapas här i sjönära lägen. Politiken ska riva hinder och skapa förutsättningar istället för att bestämma hur kalmarborna ska leva sina liv. Vi Nya Moderater i Kalmar strävar efter att förenkla för våra invånare och företag. Politiken är redskapet, som man vänder sig till för att få 2

66 hjälp att komma vidare. Det är den enskilda individen som måste sättas främst i varje kommunalt beslut. Äldre ska själva få välja hur mycket hjälp de behöver eller hur de vill bo, hemma eller på äldreboende. Likaså ska en äldre person kunna få välja om man vill ha hjälp från kommunen eller av en privat utförare. På samma sätt som föräldrar väljer förskola åt sina barn ska ungdomar få välja vilken grundskola eller gymnasieskola de vill gå på. Det har alltid varit vår paroll och vi har snart nått ända fram med vår dröm om valfrihet på en mängd områden. Däremot har vi lärt oss genom erfarenhet att både inom privat och offentlig verksamhet bör kvalitetskontrollen skärpas och kravspecifikationen bli tydligare vid upphandling för att få den kvalitét som krävs. Kalmar kommun påverkas av nationella likaväl som internationella händelser. I budgetpropositionen för 2014 presenterar regeringen förslag för tillväxt och jobb. Det handlar om åtgärder för att öka sysselsättningen. Skolan framhålls också när det gäller elevernas kunskaper. Samtidigt prioriteras välfärden liksom att miljön och klimatet skyddas. De starka svenska offentliga finanserna gör det möjligt för regeringen att föreslå åtgärder för sammanlagt drygt 24 miljarder kronor för nästkommande år. Sverige har en styrkeposition som gör att finanspolitiken kan ge stöd med åtgärder för tillväxt och jobb för att motverka att arbetslösheten biter sig fast. Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanfattar i sin ekonomirapport från april 2013 läget i den globala ekonomin som medioker och den svenska som ganska stabil. Sverige har ganska goda förutsättningar enligt SKL. De offentliga finanserna är fortsatt starka och det finns utrymme för finanspolitisk stimulans. BNP-utvecklingen i Sverige fortsätter att hämmas av den svaga globala konjunkturen och förväntas bli relativt svag förväntas BNP öka mer och arbetslösheten sjunka. Skatteunderlaget kommer att utvecklas svagt under 2014 för att sedan öka i tillväxt 2015 och framåt. Kalmar kommuns budget för 2014 balanserar på nollstrecket. Det behövs inte mycket för att vi ska få miljonunderskott. Skatteunderlaget är en viktig faktor för resultatet. En avgörande förutsättning för att kunna leverera den vård, skola och omsorg som Kalmarborna har rätt till är att så många som möjligt arbetar. Bara en varaktigt hög sysselsättning kan trygga en stabil finansiering av välfärden. Vi måste arbeta hårt och använda all vår fantasi för att ge alla Kalmarbor de verktyg som behövs för att bli självförsörjande. Kalmar ska naturligtvis vara en motor i länet för tillväxt. Tyvärr får vi ingen framträdande placering i företagsrankningen. Vi hamnar långt ner på listan. Vad som nu behövs är en satsning på att ytterligare utveckla kontakterna mellan näringsliv och kommun för att stärka Kalmars företagsklimat. Vi vill aktualisera inrättandet av ett Näringslivets hus, en form av nätverk vars syfte ska vara att skapa bättre dialog mellan kommun och företag. Kommunen ska vara en aktiv part för företagens fortsatta tillväxt och utveckling. Våra förslag är början på en inriktning att få en kommun med stabil ekonomi samt ordning och reda i förvaltningarna. Alla ska tycka att man får den service man har rätt till. Eftersom 3

67 Kalmar är ett lärosäte med sitt universitet och flera gymnasier gäller det att det finns en bostadsmarknad som passar de studerande. Ungdomarna ska beredas möjlighet till en stimulerande fritid och ett brett kulturutbud. Ungdomarna är vår framtid. Kalmar har ett parti som är berett att ta ansvar efter nästa års val. Det partiet heter Nya Moderaterna. Per-Olof Jonsson, oppositionsråd. 4

68 Bättre arbetsförhållanden Som arbetsgivare till många tusen anställda kan Kalmar kommun bli bättre. Vår personal är våra muskler. Vi måste ta hand om dem för att de ska kunna ta hand om andra. Kommunen måste arbeta aktivt för att minska sjukfrånvaron, inte genom att jaga sjuka, utan att åtgärda orsaker till arbetsrelaterade sjukdomar. Att arbeta med arbetsmiljö är en investering i personalen, en investering i verksamheten som lönar sig på sikt både för den enskilde och kommunen. Vi vet att det kommer att behövas rekryteras mängder av anställda till vården och omsorgen när vi blir allt äldre och stora andelar av kommunal personal går i pension i framtiden. Därför är det viktigt att vi ligger i framkant när det gäller att vara attraktiva som arbetsgivare. För att kunna rekrytera unga människor måste karriärmöjligheterna bli större. Genom närvarande chefer ökar möjligheten till att utveckla verksamheten till förmån både för personal och omsorgstagare. Omsorgsförvaltningens merkostnader på grund av sjukskrivningar uppgick förra året till 9,5 miljoner kronor. För socialförvaltningen var motsvarande kostnad 5,8 miljoner kronor. Vi tror att en satsning på förebyggande hälsovård för omsorgspersonalen direkt skulle avspegla sig i sjukskrivningstalen. 5

69 En bättre skola för alla K u n sk ap och h älsa Skolan är grunden till allt. Den utbildning som våra barn och unga får är det som lägger grunden för det liv de sedan kommer leva. Och då är det inte bara kunskapen som har betydelse utan även allting runt omkring. Om man som barn inte mår bra eller behöver extra hjälp i sin skolgång så måste hjälp finnas tillgänglig och detta i tidigt skede. Vi har inte råd att låta problemen skjutas på framtiden. Saker som sopas under mattan har alltid en tendens att komma tillbaka. Att därför bara stirra sig blind på kunskapen är fel sätt att utveckla vår skola. Vi måste ta ett helhetsgrepp kring hela vår utbildningsverksamhet. Hälsa för u n ga Idag finns det många barn och ungdomar som inte rör på sig tillräckligt mycket för att uppnå en god hälsa. Idag har eleverna i grundskolan mellan en och två idrottslektioner i veckan, om man inte går på en idrottsprofilerad skola. Detta är allt för lite. Det finns ett mycket omfattande forskningsstöd för att fysisk aktivitet både är en investering i en bättre folkhälsa, men också en investering i en förbättring av elevers förutsättningar för inlärning. Fetman bland barn och ungdomar ökar snabbt i Sverige och i Kalmar. I snitt procent av barnen i 10-årsåldern är överviktiga och drygt 3 procent lider av fetma. Mobbing är ett utbrett problem i skolan. Både elever som mobbar och blir mobbade mår i regel både psykiskt och fysiskt dåligt. Förutom att kränkningar, sexuella trakasserier, våld och hot i sig är oacceptabelt inkräktar de också på lärandemiljön i skolan. Skolorna måste bli bättre på det förebyggande arbetet mot mobbing. Nya 6

70 Moderaterna är tydliga med att vi alltid tar den utsatte elevens parti. det är inte den som utsätts för mobbing som ska behöva byta skola för att göra sig fri från sina plågoandar, det är den som mobbar som ska flyttas! Gru n dläggan de k u n sk aper De elever som är i behov av extra stöd ska få det. Ingen ska gå osedd förbi i Kalmars skolor, det bör vara en grundläggande princip men som den nuvarande majoriteten tyvärr måste ha råkat glömma. En bra modell för satsning på speciallärare och mindre klasser finns i den pågående Läsa-skriva-räkna -satsningen. detta statsbidrag kan gå till tre olika saker: (1) personalförstärkningar, (2) läromedel och tekniska hjälpmedel och (3) kompetensutveckling. Stöd i k lassru m m en Ett problem i dagens skola är att lärarna får mindre och mindre tid i klassrummen. Färre och färre timmar spenderas med att faktiskt förmedla kunskap. Färre och färre elever blir sedda i och med alla extra uppgifter som våra lärare får på sina axlar. Vi föreslår att Barn och ungdomsnämnden anställer 50 lärarstudenter 10 timmar i veckan. 10 timmar som kommer göra skillnad för inte bara våra lärare utan främst våra elever. Tillgången på extra stöd till de som är i behov av det kommer öka markant. Samtidigt ges 50 studenter möjligheten att få värdefull yrkeserfarenhet som de efter avslutad utbildning kommer ha stor nytta av. På så sätt kan vi bli en mer attraktiv universitetskommun. Lovskolan ger möjligheten för elever att under lov få arbeta upp sina betyg och därmed ha en chans att klara sin skolgång på ett bättre sätt än tidigare. Det vi är oroliga över är när det utbildningspolitiska programmet inte längre täcker denna kostnad och den istället drabbar enheterna. Ett projekt likt detta som rör alla elever ska vara centralt finansierat och centralt ansvar för. Gy m n asiesk olan När det gäller gymnasieskolan är det än mer viktigt att knyta den i ett nära samarbete med näringslivet genom exempelvis projektarbete eller praktikplatser. Erfarenheten säger att det blir lättare för ungdomar att få jobb på den arbetsplats där de praktiserat. Viktigt är också att gymnasieskolans program speglar det behov som näringslivet har i regionen, inte minst när det gäller praktiska yrkesutbildningar. Även ungdomar på gymnasienivå som har svårt att hänga med skulle vara betjänta av att gymnasieförbundet inrättade en Lovskola för studier på loven liksom grundskolan har gjort. Försk olan Barn som nyss fått ett syskon har idag rätt till 15 timmar förskola i veckan, detta är en efterfrågad och omtyckt service både för barn och föräldrar. Vi skulle gärna se att den tiden utökades till åtminstone 20 timmar i veckan, men i dagsläget och under rådande 7

71 ekonomiska omständigheter är det inte möjligt att göra det för alla. Vissa barn behöver förskolan mer än andra och vi vill därför rikta vår satsning och ge möjlighet för utökad förskoletid till 20 timmar för barn i som av olika skäl har behov av utökad vistelsetid. Kostnaden för den utökade tiden räknas vara en miljon kronor, vilka vi omfördelar från investeringsbudgeten och senarelägger förbättringen av gångstråket från Kalmarsundsparken till Stensö. En miljon kronor räcker till ett 60-tal barn som får utökad tid från 15 till 20 timmar i veckan. 8

72 Social välfärd Alla människor har ett ansvar för sitt eget liv, men ändå kan det komma perioder då vi inte klarar oss utan hjälp, då vi eller våra anhöriga behöver stöd. Socialnämnden ansvarar för kommunens skyddsnät, för det yttersta skyddet som ska ge trygghet och stöd till invånarna. Skyddsnätets funktion ska inte bara vara att fånga upp utan också stötta individer så att de kan klara sig så mycket som möjligt själva. Kalmar kommun måste bli bättre på att arbeta förebyggande för människor i utanförskap. Socialnämnden ska ställa krav och samtidigt ge individen de verktyg som behövs för att jobba sig vidare i livet. Ju tidigare hjälp ges desto mindre insatser behövs för att personen i fråga ska hamna på rätt köl igen. En övergång till egen försörjning är den mest effektiva åtgärden för att minska sociala problem. Ensam är inte stark och det är viktigt att Socialnämnden samarbetar med både andra myndigheter och ideella föreningar för att uppnå största möjliga skyddsnät och nå goda resultat. De sociala problemen och lösningarna på dessa förändras och utvecklas ständigt. För att kommunen ska följa med i utvecklingen är det viktigt att vara öppen för nya metoder men samtidigt ställa krav på att det som utförs ska kunna utvärderas. Det finns en mängd områden där förbättringar skulle kunna göras som inte nödvändigtvis belastar budgeten, en del förbättringar kostar initialt de är sociala investeringar på sikt ska betala sig själva. 9

73 Våra äldre ska leva i trygghet och värdighet. Vi vill förbättra ledarskapet inom hemtjänsten och äldreboenden och låta de närmast verksamheten få större inflytande. Lagen om valfrihet, LOV, måste får genomslag i Kalmar kommun, så att den äldres valfrihet ökar och personalens inflytande stärks. Oavsett om det är en privat eller kommunal utförare måste kvalitén i omsorgen säkerställas genom återkommande kontroller. Att vara gammal och skör är en oerhört utsatt situation. Måltiderna för många gamla är en viktig händelse i vardagen. Därför är det viktigt att maten smakar gott och att man på äldre dagar har möjlighet att välja maträtt för dagen. Äldreomsorgen måste tillmötesgå individens behov. Somliga vill och kan bo kvar hemma. Andra vill ha hjälp. När hjälpen behövs ska insatserna sättas in. Bara för att en människa blir äldre ska personen i fråga inte bli av med sin möjlighet att välja boendeform. 10

74 Kalmar kommun i förändring Nya Moderaterna vill att enskilda fastighetsinnehavare ska kunna nyttja sin mark utifrån sina egna behov. Onödiga detaljregleringar och särkrav ska i största möjliga mån undvikas. Detaljplanerna måste alltid vara anpassade efter tidsandan och därför löpande genomgå uppdateringar. Långsiktighet kräver dock en ständigt aktuell översiktsplan. Viktiga samhällsfunktioner och infrastruktur så som barnomsorg, skola, vägar och kommunalt VA ska alltid gå i takt med kommunens samhällsbyggnadsutveckling. Vi ska verka för att en god grönstruktur upprättas och bevaras på platser där människor kan och vill utnyttja dem för kultur- och miljöupplevelser, rekreation och social samvaro. För att göra detta möjligt krävs att vi bygger mer på höjden när vi förtätar staden. En god grönstruktur måste också integreras i nuvarande och tillkommande bebyggelse på nära håll. Här har barnperspektivet en central roll vad gäller trygghet, trafiksäkerhet och lekmöjligheter. Nya Moderaterna ska se till att byggrätterna för villabebyggelser ska kunna variera från plats till plats och att utgångspunkten är att vara så generös man kan vara i hur stor del av tomten som får bebyggas. Flexibiliteten från samhällsbyggnadsnämndens sida när det gäller att tillmötesgå hur människor själva vill bo ska vara stor. Byggande av hyreslägenheter måste kraftigt öka. Vi ska prioritera ett långsiktigt hållbart miljötänkande och vara i framkant när det gäller nya tekniska och sociala lösningar för framtidens bostadsproduktion och samhälleliga miljölösningar. 11

75 Kalmar kommun ska vara ett föredöme i arbetet mot negativa klimatförändringar. En koldioxidsmart livsstil ska uppmuntras. Nya etableringar ska ske med fokus på långsiktigt hållbar miljö. Kalmar kommun, granne med sundet, ska ge fler kustnära boendemiljöer för blandade boendeformer. Vi vill att kommunen utreder vindkraftverks avstånd till bostäder avseende buller och att man tittar på om fler olika typer av buller ska ingå i beräkningen av dessa avstånd. Vi vill att det tillskapas fler tomter för egnahemsbyggare i områden där söktrycket är stort, som till exempel i Rinkabyholm. Vi vill också att det i översiktsplanen tillskapas fler LIS-områden. Arbetet med att förenkla och förbättra de administrativa kundnära processerna ska vara ständigt pågående. Onödiga detaljregleringar och särkrav ska i största möjliga mån undvikas. Samhällsbyggnadsnämnden ska bidra till en god och framtidsinriktad samhällsutveckling i hela Kalmar kommun. Denna utveckling ska vara av hög kvalitet med en god servicenivå och med så korta handläggningstider som möjligt. Vi vill därför att en handläggare på samhällsbyggnadskontoret får i uppgift att i detta avseende hjälpa och bistå företagen som ett komplement till den redan i kommunen etablerade företagslotsen. Vi vill att samhällsbyggnadsnämnden fortsätter utvecklingen av e-tjänster som kan göra det möjligt att fullt ut göra ansökningar, svara på frågor och få information både vad gäller plan- och bygglov samt hälso- och miljötillstånd. Vi vill att fler servicegarantier tillskapas, framför allt på miljösidan. 12

76 Kalmar-turiststaden Genom Destination Kalmar har vår kommun blivit en av Sveriges bästa sommardestinationer. En utmaning är att få konceptet att gälla året runt. Ett ökat intresse för resande innebär både utmaningar och möjligheter. Globaliseringen innebär förändrade rörelsemönster och nya trender. Konkurrenter till regionens besöksmål finns numera inte bara i Sverige utan i hela världen. Kalmar måste fortsätta att satsa inom besöksnäringen i takt med att omvärlden förändras. Genom ökad satsning främjas Kalmars attraktionskraft också gentemot potentiella studenter, andra inflyttare och företag. Ett attraktivt Kalmar attraherar nya medarbetare och samtidigt viljan att bo kvar. Det innebär också en ytterligare höjning av livskvaliteten för invånarna. Destination Kalmar ska ges ökade förutsättningar för att ytterligare satsa på framtiden genom att tillföras en miljon kronor. 13

77 Budget i balans En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är en balans mellan intäkter och utgifter. Kalmar kommun borde årligen ha åtminstone 60 miljoner kronor i överskott i kassan för att uppnå lagkravet. Så blir inte fallet de kommande åren enligt majoritetens förslag till budget för 2014 och med planering för 2015 och Den politiska vänstermajoriteten i Kalmar kommun lyckas bara samla ihop en tredjedel av de pengar som vi borde ha sparat. Av 180 lagstadgade miljoner kronor blir det 67,6 miljoner kronor över under närmaste treårsperioden. Barnomsorgsutgifterna ligger långt över rikssnittet, likaså kostnaden för äldreomsorgen och sociala omsorgen. Det handlar inte om några procent dyrare omsorg utan om som i det extremaste fallet äldreomsorgen 15,5 procent dyrare än rikssnittet. Det medför att det finns en besparingspotential i 100-miljonerkronorsklassen. I majoritetens budget framgår det att standardkostnaden är 163 miljoner kronor dyrare i Kalmar jämfört med riksgenomsnittet. Revisorerna kritiserar kommunen eftersom investeringarna i kommunen inte självfinansieras i tillräcklig grad. I majoritetens budgetförslag för 2014 skriver man själv att det i förlängningen kan drabba möjligheten för kommunen att möta ökade åtaganden. Lågt egenfinansierade investeringar blir en hämsko för Kalmar kommun när det gäller omsorgen av barn och gamla. Det finns en fara med den inslagna vägen att vi står svagt rustade när det gäller våra åtaganden gentemot kommuninvånarna. Varje investering måste noggrant övervägas fram till dess att vi har tillräckligt med egna medel. 14

78 Södra vägen-bygget är ett exempel på ett allt för påkostat vägprojekt som inte rimmar med kommunens budget. Så länge vi befinner oss i ekonomiskt krisläge ska vi vara försiktiga med nya rondell- eller vägprojekt som inte är absolut nödvändiga. Som en följd av kommunens dåliga uppföljning av verksamhetens kostnader ser vi ett annat viktigt ekonomiskt mått försämras. Kassalikviditeten försämras drastiskt under perioden. Redan om ett par år är kassalikviditeten nere på 50 procent. Tack vare fastighetsförsäljningar och AFA återbetalningar har man klarat sig hittills, om än med ett nödrop. Vikten av en sund ekonomi blir allt tydligare och vänstermajoritetens budget alltmer förödande för medborgarna. Vi skjuter problemen framför oss och kommande generation har stora problem att ta han om när skulderna ska betalas tillbaks. 15

79 Företagsamhet Fler jobb krävs för full sysselsättning. Ett bra klimat för företagande och entreprenörskap är grunden för att öka sysselsättningen och pressa tillbaka utanförskapet. Ett stort problem på arbetsmarknaden är att ungdomar och utrikes födda har svårare än andra att få jobb. I den vardagliga kontakten mellan kommunen och företagen skapas förutsättningarna för tillväxt och arbetstillfällen. Den senaste näringslivsrankingen visade att kontakten mellan kommunen, skolan och näringslivet inte fungerar tillfredsställande. Detta vill vi ändra på. Arbetslinjen ska prägla språkutbildningen för nya svenskar. Tydligt krav behövs också för uppföljning av resultaten under utbildningen. SFI kan kombineras med arbete, yrkesutbildning eller praktikplats och vara tydligt individualiserad. Kommunerna ska inte längre ha monopol på var en nyanländ ska läsa sin svenska. Istället kan kommunen vara en språkutbildningsaktör bland många fler. Kommunen bör dessutom utsätta all verksamhet utom myndighetsutövningen för konkurrens. En hel del av vad kommunen uträttar borde kunna prövas för annan driftsform, under förutsättning att på förhand strikt utformade kvalitetskrav uppfylls. Det borde gälla kommunens egen verksamhet också. Att vi ligger på plats 140 på rankinglistan av landets 280 kommuner beror delvis på att vi har varit dåliga på att lägga ut på entreprenad men också att näringslivet anser att Kalmar kommun snedvrider konkurrensen i förhållande till privata företag. K alm ar en m er at trak tiv u n iv ersitet sstad Linnéuniversitetet är ett centralt nav för hela vår region. Det har stor betydelse för utvecklingen och för Kalmars tillväxt och numera med ett enormt starkt ekonomiskt stöd via Kampradstiftelsen. Ett långsiktigt mål för kommunen för att vi ska få fler företag att flytta hit och fler människor till vår stad är att vi sänker skattetrycket i kommunen. Konkurrensen mellan universitetsstäder blir hårdare och hårdare. Kampen om studenterna blir hårdare och hårdare och om Kalmar ska hänga med så krävs satsningar och reformer som gör vår kommun mer attraktiv att välja som student. Tillgången på bostäder, god studiekvalitet och trevlig miljö är ingredienser som alltid kommer ha betydelse. Men tillgången på arbete både under och efter studierna är också en viktig ingrediens för hur en universitetsstad kan bli bättre och utvecklas och attrahera flera nya studenter. I Danmark och Region Skåne finns ett system som kallas studentmedarbetarsystem som ger möjligheten till de som studerar att ta deltidsjobb inom ramen för deras utbildning. Detta innebär att studenterna får en möjlighet att jobba inom det yrke som de nu 16

80 studerar till och får därför större erfarenheter rent praktiskt. Ett flertal andra kommuner runt om i Sverige håller på att utreda möjligheten för liknande system och där vill vi att Kalmar blir en av dessa kommuner. 17

81 Uppdrag Om sorgsn äm n den och socialn äm n den ges i u ppdrag att - Arbeta med arbetsmiljöfrågor med fokus på att minska sjukfrånvaron. Barn - och u n gdom sförv altn in gen ges i u ppdrag att - Utreda hur det kan satsas mer på att utvärdera olika metoder mot mobbing och kränkande behandling. Vi anser också att kommunens skolor måste se till att använda evidensbaserade metoder mot mobbing, ge tydliga direktiv om att flytta på mobbaren och att genomföra elevenkäter där riskområden på skolområdet kartläggs. - Under 2014 komma med förslag på hur den fysiska aktiviteten i grundskolan ska kunna öka. - Påbörja arbetet med att återinföra Läsa-Skriva-Räkna -satsningen och att den specifikt går till att stärka upp speciallärarorganisationen så att fler får det stöd de behöver. - I sitt utbildningspolitiska program och strategiska medel föra över resurser till denna specifika insats för att kunna anställa 50 lärarstudenter 10 timmar i veckan som extra klassrumsstöd. - Vi föreslår att Barn & Utbildningsnämndens budget utökas med kronor för att kunna rymma lovskolan inom ordinarie central verksamhet och budget. - Utreda hur man kan erbjuda utökad tid på förskola från 15 till 20 timmar för barn med extra behov. - Utreda hur ett studentmedarbetarsystem skulle kunna se ut i Kalmar och sedan återkomma med förslag på hur det ska införas. Socialn äm n den ges i u ppdrag att - Utföra förebyggande arbete i projektform för att tydligare kunna utvärderas och för att kunna finansieras av fondmedel. - Göra en satsning på att konvertera försörjningsstöd till nystartsjobb som inledningsvis riktas till föräldrar som haft försörjningsstöd en längre tid. Detta ska göras etappvis för att kunna finansiera insatsen. - Köerna till familjehem ska minskas genom att skapa bättre förhållande för familjehemmen. - Stärka kopplingen mellan socialförvaltningen och skola. En socialsekreterare ska kopplas till varje skola. - Socialnämndens kostnader för insatser för nyanlända som lämnat etableringsreformen ska täckas av medel från invandrarservice. - Arbeta med insatser för personer med försörjningsstöd. Alla friska individer som uppehåller försörjningsstöd skall vara i arbetsliknande aktivitet 40 timmar i veckan. - Utvärdera och utveckla arbetet för att minska narkotikaanvändning. 18

82 Sam h ällsby ggn adsnäm n den och k om m u n ledn in gsk on toret ges i u ppdrag att Sam h ällsby ggn adsk on toret - Se över möjligheterna att vid nyproduktion bygga på höjden så att staden förtätas utan att grönytorna blir färre. - Prioritera detaljplaner och bygglov som ökar byggandet av hyresrätter. - En handläggare får i uppgift att hjälpa och bistå företag i kontakt med samhällsbyggnadskontoret som ett komplement till kommunens etablerade företagslots. - Fler servicegarantier tillskapas, framför allt på miljösidan. K om m u n ledn in gsk on toret - Arbeta mer offensivt med att det byggs fler hyreslägenheter. - Starta ett Näringslivetshus. - Utreder om vindkraftsverks avstånd till bostäder behöver justeras avseende buller samt att man undersöker om fler olika typer av buller bör ingå i beräkningen av dessa avstånd. - Tillskapa fler tomter för egnahemsbyggare i områden där söktrycket är stort. - Fler LIS - områden tillskapas i översiktsplanen, för att underlätta för landsbygdsutveckling i strandnära områden. 19

83 Ny a Moderat ern as förslag till ett bättre K alm ar - för alla V i y rk ar: Genomlysning av standardkostnaderna Kostnad för genomlysning Minska med två kommunalråd samt andre vice ordföranden Omfördela medel inom barn- och Ungdomsnämndens strategiska medel till förstärkt elevstöd Permanent Lovskola Destination Kalmar Skjut på investering gångstråk Kalmarsund-Stensö Utöka förskoletiden från 15 timmar till 20 timmar för socialt utsatta barn Förbättrat resultat +50 miljoner kronor kronor +2.5 miljoner kronor 3.5 miljoner kronor kronor - 1 miljon kronor + 1 miljon kronor - 1 miljon kronor 50,7 miljoner kronor 20

84 MILJÖPARTIET DE GRÖNA I KALMAR KOMMUN Budget 2014 och ekonomisk planering I sina huvudsakliga ambitioner, sin inriktning och sina mål gäller även för 2014 den budget vi i Miljöpartiet presenterade inför innevarande år. Vi kommer inför behandlingen i kommunfullmäktige att presentera en aktualiserad version av detta dokument. Vi ser med glädje att delar av de satsningar och inriktningar vi tidigare sjösatt förvaltas och drivs vidare av dagens majoritet. Cykelsatsningar, inrättande av samlastningscentral och ekomatsambitioner är satsningar vi till fullo kan stödja. Vi är också starkt kritiska till delar av majoritetens förslag, som exempelvis att 38 miljoner av stiftelsekapital används för att täcka underskott istället för att utgöra en grund för förebyggande och framtidsorienterade satsningar. Miljöpartiet vill se en stad som växer i samklang med den omgivande landsbygden och med de mindre tätorterna i kommunen Att ensidigt satsa på tillväxt i Kalmar stad skapar problem i staden och får landsbygden att förtvina. Genom en framsynt planering kan vi få hela kommunen att växa och utvecklas. Universitetet är den viktigaste faktorn för vår attraktionskraft och måste därför ges möjlighet att expandera när så behövs, i en miljö som både ger studiero och erbjuder ett sjudande kulturoch nöjesliv. Genom att på ett högkvalitativt sätt ta emot och integrera människor med olika utbildningar och erfarenheter berikar vi vår egen livsmiljö och vidgar våra vyer. Satsa på våra barn. Vi vill se en extra satsning på skolmiljön med mindre barngrupper och mera personal, med speciell inriktning på förskoleklass t.o.m. årskurs 3. Vi vill inför budgetbehandlingen speciellt lyfta och peka på följande satsningar och uppdrag: Projektet Stadsnära odling kr 2014, kr Giftfri vardag. Utred begränsning av kommunens kemikalieanvändning, fasa ut giftiga produkter i förskolan kr Gynna gående, cyklande och kollektivtrafiken framför nya parkeringsdäck. Höj parkeringsavgifterna från 5/10 kr till 10/15 kr. Rikta kr till skolan för minskade barngrupper och högre personaltäthet från förskoleklass till åk 3. Utred metod för mätning av kommunens självförsörjningsgrad kr 2014 Översätt centrala blanketter till flera språk på kommunens hemsida. Ge ökade möjligheter för både barn och gamla till utomhusvistelse, naturupplevelser och kulturella aktiviteter. Förstudie om samhällspraktik för arbetslös ungdom inom vård och omsorg m.m., kr I övrigt hänvisar vi till tidigare nämnda utförliga budgetdokument. För Miljöpartiet de gröna Tara Braem

85 Budget 2014 Frihet att växa och välja! Vision, mål och uppdrag

86 INNEHÅLL Sida Inledning... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 5 Uppdrag och uttalanden... 6 Förslag till ändringar och yrkanden... Kommunstyrelsen... 9 Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Budgetsammanfattning

87 Inledning Folkpartiet Liberalerna presenterar för år 2014 en budget för tillväxt och framtidstro. Vi föreslår, för att visa vår färdriktning, även i år att kommunalskatten sänks, då vi vill locka företagare och anställda att också bosätta sig här och bidra till ökade skatteintäkter. En liberal utgångspunkt är att varje generation ska betala sina kostnader. Sedan majoriteten avbröt budgetprocessen har Folkpartiet inte haft någon insyn i de budgetförutsättningar, som nu försvagar kommunens ekonomi ytterligare. Majoriteten skapar sig med försäljningsintäkter ett utrymme i driftbudgeten, sänker den förväntade räntan och skapar dessutom en fiktiv exploateringsintäkt. För tredje året i rad räddas driftbudgeten av intäkter från AFA. De visar ingen vilja eller förmåga att uppfylla de egna finansiella målen. Med Socialdemokraterna vid makten i Kalmar kostar kommunens verksamheter idag 160 miljoner mer än i våra jämförelsekommuner. Det är uppenbart att ett verkligt ekonomiskt utrymme funnits med en annan politik. Vi måste ändå i vårt alternativa budgetförslag utgå ifrån de ekonomiska förutsättningar som majoriteten ger oss. Socialdemokraternas politik med en kortsiktig planering och alltför höga skatter är hämmande för tillväxten i Kalmar. Bristen på bostäder och hyresrätter för ungdomar och små hushåll, leder till att befolkningsökning och skatteintäkter uteblir. Den lokala infrastrukturen där lättframkomliga vägar omvandlas till stadsgator motverkar arbetspendling och parkeringsplatser saknas i allt fler stadsdelar. Hämmande för tillväxten är det också när kommunen tar över det företagare kan göra så mycket bättre. Biogasproduktionen hann knappt säljas till en privat företagare, förrän majoriteten ville ha vindkraft i kommunal regi. Vi ser med oro på hur majoriteten i Kalmar flyttar makt inom kommunen på ett sätt som minskar medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet i den demokratiska processen. Detta vill vi förändra! Vi vill med ett liberalt inflytande öka den enskildes frihet att påverka och välja, och vi börjar i omsorgen med införande av LOV. Vi uppmuntrar därmed anställda och nya företagare att bli en del av valfriheten i Kalmar. Med stora satsningar på skola och unga, vill vi garantera god utbildning för kommunens placerade barn, stärka elevhälsan, tillföra resurser för fler utbildade studie- och yrkesvägledare, genomföra en lässatsning, förlänga sommarskolan och säkra en fortsatt central rättning av nationella prov. Istället för att gynna vuxeneliten satsar vi mer på föreningarnas ungdomsverksamhet. För att Kalmar ska bli en attraktiv kommun för unga människor, ska kommunen med en positiv attityd till högre utbildning och mera kunskap i kommunens verksamheter, arbeta för ökad tolerans och öppenhet gentemot nyinflyttade personer. Kalmar kommun ska också genom samarbete med Linnéuniversitetet erbjuda praktikplatser, uppmuntra forskning och marknadsföra kommunen som en framtida arbetsplats för studenterna. För både företag, samhälle och enskild person är det en framgång när arbetsglädje och skaparkraft frigörs och människor får komma till sin rätt! Att ge ungdomar den möjligheten är en investering i framtiden! Inger Hilmansson, Björn Brändewall, Birgitta Nordlöw, Anna- Britt Wejdsten, Kent Pettersson, Sahadet Mavraj, ledamöter och ersättare i Kalmar kommunfullmäktige 3

88 Liberal vision 2030 Folkpartiet liberalerna är sprunget ur rösträttsrörelsen och vår liberala vision vilar på grundpelare som individens frihet, demokrati, marknadsekonomi och varje människas ansvar att utifrån sina förutsättningar bidra till samhällets utveckling. Med ökat liberalt inflytande fick kommunens alla verksamheter en total genomlysning, där vi med ökad kompetens och kostnadskontroll, både lyckades sänka skatten i nivå med jämförbara städer och med bibehållen kvalitet, bidra till varaktigt reformutrymme i kommunens ekonomi. Nu byggs bostäder i samförstånd mellan myndigheter, företagare och invånare med full respekt för stadens historia och människors behov av gröna lungor och rent vatten. Bra kollektivtrafik och säkra cykel- och billeder gör att fler kan bosätta sig i kommunens tätorter, där flera boendealternativ kan erbjudas våra invånare. Kalmars valfrihet och kvalitet i välfärden lockar företagare och anställda att bosätta sig i Kalmar. Utbildade studie- och yrkesvägledare motiverar, tillsammans med lärare och företagare, elever för en framtid som företagare eller anställda. Fler invånare och en välkomnande attityd till entreprenörer i välfärden har inneburit en konkurrens som sänkt priser och höjt kvalitén i både privat och kommunal verksamhet. Ett förbättrat företagsklimat har också inneburit fler människor i arbete och ökad framtidstro för regionens ungdomar. Fler invånare med mer kvar i plånboken har bidragit till ytterligare efterfrågan på kultur och idrott som i sin tur bidragit till ökad kreativitet och tolerans i vår kommun. Barn och ungdomar kan välja i ett brett utbud av kultur och idrott där inte plånboken är styrande. Föreningslivet upplever en renässans när fler vill vara delaktiga i samhällsbygget och även ungdomar deltar nu som volontärer i de mest skilda verksamheter. Nyfikenhet och framtidstro präglar både stad och landsbygd och en tilltro till det politiska ledarskapet gör att boende här möter nya invånare med stor öppenhet och respekt för varandras olikheter. Vår satsning på att uppmuntra samverkan mellan ett kunskapsintensivt näringsliv och ett Linnéuniversitet med kvalitet i fokus, lockar nu nya industri - och tjänsteföretag till regionen. Studenterna erbjuds efter studier att bo kvar i den bostad de valt, men utbudet erbjuder nu också flera boendealternativ för den som väljer Kalmar. Läkarutbildningen i Kalmar har stor del i den framgång där regionsjukhuset Kalmarsund nu är svensk förebild i säker och jämställd vård. Flyget erbjuder möjligheter att resa till och från Kalmar över dagen, och dubbelspår och mötesplatser ger säkra ankomsttider på järnvägen. Det har underlättat för de företag som ville växa och etablera sina huvudkontor här. Kalmar är en aktiv spelare i den sydostregion som kraftsamlar kring forskning och innovationer för att vår region och Europa, vars framtid vi delar, ska klara strategin om en hållbar tillväxt som kommer alla till del. Medlemskapet i EU har gett oss ett av de viktigaste verktygen för att med Kalmar som förebild kunna samarbeta om miljön kring Östersjön. Vi liberaler möter framtida utmaningar med optimism kring de lösningar som forskning, ny teknik och internationella avtal erbjuder. Kalmar har blivit ett attraktivt besöksmål, men viktigast är att både konstruktivt granskande och nöjda invånare nu har blivit kommunens bästa ambassadörer att locka nya invånare att bygga sin framtid i Kalmar kommun. Här finns friheten att både växa och välja! Inger Hilmansson, gruppledare (FP) 4

89 Övergripande mål Öppenhet Kalmar kommun ska präglas av tydliga beslutsprocesser och/vara ansvarsutkrävande på alla nivåer. Folkpartiet vill att full insyn ges i kommunens löpande verksamheter. - Kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas och kommunstyrelsens sammanträden spelas in. Att under tiden eller i efterhand kunna lyssna på debatten från kommunens högsta beslutsinstanser är viktig för att kunna utkräva ansvar. - Barnperspektivet ska genomsyra kommunens arbete och (varje nämnd ska därför) sätta upp mål utifrån FN:s Barnkonventions fyra principer. Att personal som arbetar med barn genomgår utbildning i Barnkonventionen är självklart. - Kalmar kommun ska aktivt motverka all form av diskriminering. Anställda ska ges tillräckliga kunskaper för att kunna bemöta alla på ett professionellt sätt. - Den politiska organisationen har under Socialdemokraternas tid svällt. Vi vill att arvodena återgår till nivåer för april 2012 och uppräknas efter kommunals löneavtal. Antalet kommunalråd minskas från sex till tre. Ekonomi Folkpartiet vill genom prioriteringar skapa en starkare ekonomi som klarar de ekonomiska mål fullmäktige antagit. Skatten ska på sikt inte vara högre än i våra jämförelsekommuner. Detta vill vi uppnå bland annat genom att göra en total genomlysning av ekonomin och ta fram tydligare redovisning kopplad till kostnader. Parallellt med detta vill vi påbörja ett arbete med att minska kommunens borgensåtaganden. - De kommunala bolag som återkommande kräver tillskott av kapital ska prövas för en annan driftform, säljas eller avvecklas. - Varje kommunalt bolag ska lämna sin årsredovisning muntligen och skriftligen inför kommunstyrelsen, detta för att understryka den uppsiktsplikt kommunstyrelsen har över bolagen. Idag ges ofta bara en kort sammanfattning av bolagens status av kommunbolagets VD. - Kalmar kommun ska i förhållande till liknande kommuner placera sig i nivå med genomsnittet i taxor, avgifter och skatter. Företagande och arbete - Vi vill sänka skatten för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling i Kalmar. - Kalmar kommun ska öka sitt invånarantal genom att erbjuda attraktivt boende, skola och ett konkurrenskraftigt företagsklimat. - Kommunen ska ligga i topp bland liknande kommuner avseende nyföretagande och tillväxt i befintliga företag. Studievägledningen behövs för att aktivt matcha utbildningar med den kompetens företagen behöver. 5

90 - Kommunen ska samordna tillståndsgivning och tillsynsverksamhet gentemot företagen. Detta för att ge så god och snabb service till företagare som möjligt. Kommunen ska aldrig vara ett hinder för företag som vill utveckla sin verksamhet. - Kalmar ska verka för låg ungdomsarbetslöshet bl.a. genom tillämpning av ungdomsavtal, utnyttjande av regeringens satsningar inom yrkes- och lärlingsvux, gymnasiala lärlingsanställningar samt fler praktikplatser. - Kalmar ska locka fler att välja utbildning till välfärdstjänster t.ex. i vård- och omsorg eller socialt arbete som sitt första val. Uppdrag och uttalanden Kvalité och Service - Att berörda nämnder och styrelser fortsätter införandet av kvalitetsgarantier för de kommunala verksamheterna där detta är möjligt. Bolagen - Industriparken AB säljs 2014 eller bildar personunion med KIFAB före nästa bolagsstämma. - Borgensåtaganden ska endast beviljas för verksamhet som inte kan konkurrensutsättas. - Kalmar Kommunbolag AB ska ge en årlig marknadsmässig utdelning till sina ägare. Målet bland bolagen bör generellt vara 2 % av eget kapital med vissa undantag t.ex. Kalmar Vatten AB. Bolaget har inte lämnat utdelning till kommunen sedan Majoriteten budgeterar för att Kalmar kommunbolag AB ska ge 3 miljoner kronor i utdelning 2014 och vi vill att denna höjning permanentas istället för att 2015 och framåt återgå till 975 tkr per år. - De kommunala bolagen ska vara självbärande, med undantag för Kalmar Science Park som är ett samarbete mellan Kalmar kommun, KIFAB och Linnéuniversitetet. Infrastruktur - Kommunen skall fortsätta verka på alla politiska nivåer för en fortsatt upprustning av infrastrukturen i en gemensam arbetsmarknadsregion i sydöstra Sverige. Kommunen ska även vara beredd att medfinansiera eller förskottera dessa investeringar för att påskynda utvecklingen mot kortare restider i regionen. - Hamnen och flygplatsen är mycket viktiga för kommunens utveckling och måste ges möjligheter att utöka sin verksamhet. Stadens behov ska samspela med hamnens och flygplatsens utveckling. - Kommunen ska omgående färdigställa sin bredbandsstrategi. Arbetet har pågått i över ett år. - Vi välkomnar att Kalmar kommun kommer att börja finansiera en del av de tomrör för fiber som läggs men anser att den satsning som görs är alldeles för liten. Folkpartiet vill se större satsningar och kommer fortsätta arbeta för att även Kalmar Vatten AB:s ägardirektiv ändras på denna punkt. 6

91 Boende - Kommunen ska skapa förutsättningar (planlägga) för minst 400 färdiga bostäder per år. - Man kan inte bo i en detaljplan. Kommunledningskontoret tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med lokala byggentreprenörer utreda vilka de viktigaste anledningarna är till att de planlagda bostäderna inte blir bebyggda i högre utsträckning, för att därefter presentera en åtgärdsplan för kommunfullmäktige. - Välfärdsbokslutet ska beaktas vid planeringen om varierad ägarform i boendet. Här har Kalmarhem AB ett mycket stort ansvar. Vi anser att Kalmar bör planera för fler billiga hyresrätter med lite lägre standard för att erbjudas bl.a. studenter och unga. - Kalmarhem ska uppdras ge förtur till skyddade boenden för barnfamiljer. Kultur och Fritid - Andelen föreningsstöd ökas inom befintlig ram till förmån för Barn- och ungdomsverksamhet. - Föreningar ska i ökad omfattning erbjudas att mot viss ersättning själva driva idrottsanläggningar. - Fritidsgårdsverksamheten ska ligga i barnens närområde och ingå i Barn- och ungdomsnämndens organisation. Det ska finnas verksamheter för äldre barn. - Kulturella arrangemang även utanför Kvarnholmen ska uppmuntras. Miljö och Hälsa - Kommunstyrelsen / kommunledningskontoret får i uppdrag att snarast ta fram ett förslag till handlingsplan för att nå klimatmålen. Handlingsplanen ska innehålla mätbara mål och konkreta insatser för att nå målen. Särskilt ska beaktas: - Övergång till förnybara energikällor t.ex. solceller på kommunalt ägda fastigheter. - Åtgärder för att förebygga och hantera effekter av klimatförändringar t.ex. havsytehöjningar. - Att kommunen i sin upphandling av t.ex. entreprenad särskilt beaktar utförare som arbetar enligt ISO d.v.s. socialt ansvarstagande och miljömedvetna utförare. - Lindö skyddas som kommunalt naturreservat - Kommunen ska inte äga ytterligare vindkraftverk eftersom det redan finns en marknad som fungerar. Tillgänglighet och demokrati - Vi uppdrar åt Kultur- och fritidsförvaltningen att utreda kostnader och placering för fler medborgarkontor i kommunen t.ex. i Smedby. - Att bolagens årsstämmor är öppna för allmänheten ska meddelas på anslag och i media. Av kallelserna till bolagens styrelsemöten ska framgå vilka ärenden som eventuellt är sekretess. 7

92 - Utreda kostnaderna för kommunala, digitala informationstavlor i glesbygd på offentliga platser t.ex. affären, macken eller biblioteket. Här kan man läsa information om kommunala möten och andra evenemang i kommunen. - För att allmänheten ska få tillgång till den politiska debatten bör kommunen direktsända fullmäktiges sammanträden med i vart fall ljudöverföring. Kommunstyrelsens sammanträden bör också spelas in för att i efterhand läggas ut på kommunens hemsida. - Att den tillgänglighetsguide fullmäktige beslutade om 2004 färdigställs. Uppdraget har under lång tid legat hos Destination Kalmar som nu skickat uppgiften vidare till primärkommunala nämnden. Arbetet har pågått sedan 2006 och måste färdigställas omgående. - Att tävlingen för högstadieelever kring medborgarförslag Kommunalråd för en dag verkställs. Personal - Att kommunen som arbetsgivare verkar för att ungdomsavtal sluts inom de områden där detta är möjligt. Med andra ord erbjuder anställningar med inslag av utbildning och under en begränsad tid lägre lön för att ge ungdomar yrkeserfarenhet. - Att kommunen inför studentmedarbetare. D.v.s att studenter på universitetet under slutet av sin studietid anställs av kommunen ca 10 timmar per vecka. - Att skriftliga rutiner upprättas för återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. - Uppdrag att redovisa orimliga skillnader i lön, arbetsvillkor och möjlighet till kompetensutveckling samt friskvård mellan olika förvaltningar och bolag. - Att de 150 språkpraktikplatserna för SFI utökas till 300 för att bättre motsvara SFI:s faktiska elevantal, och att de inte bara erbjuds utan även används. Vid språkpraktik krävs ingen matchning mot elevens yrkeskompetens. - Kommunledningskontoret får i uppdrag att samordna kommunens förfrågningar och utbud av praktikplatser till en öppen webbplats där elever, skolpersonal och arbetsgivare kan söka och lägga upp förfrågningar samt erbjudanden om praktik. Denna ska syfta till att täcka behoven hos Kalmarsunds Gymnasieförbund inklusive SFI, Arbetsmarknadsenheten och även grundskolan. 8

93 Förslag till ändringar, yrkanden och reservationer Tusental SEK + = minskade utgifter/ökade intäkter - = ökade utgifter / minskade intäkter Kommunstyrelsen / kommunledningskontoret Yrkanden - Utmaningsrätt införs för all verksamhet i kommunal regi där detta är tillåtet. Utmanarrätten stimulerar till att driva verksamheter på ett nytt sätt och stimulerar mångfald, effektivitet och kvalité. - Sänk kommunalskatten med 10 öre till 21: Halva Destination Kalmars aktier ska bjudas ut till försäljning till det lokala näringslivet. Ägarkonstruktionen bör vara liknande den i flygutvecklingsbolaget. Kostnaderna för tjänsteköp delas mellan ägarna % effektivisering av nämndernas administration Borgensavgifter höjs från 0,3 till 0, Budgetramen för kommunledningskontoret minskas med 1% Folkpartiet hade velat att omorganisationen av kommunledningskontoret medförde effektivitets- eller samordningsvinster. Det fanns potential för detta i organisationen enligt de utredningar som gjordes före omorganisationen. - Ännu bättre medel för interna förbättringsåtgärder slopas men uppdraget inlemmas i kommundirektörens arbete med att ta fram kommunövergripande effektiviseringar Fördubblad satsning på bredbandsutbyggnad för att nå regeringens och de regionala mål som finns för år Uppdrag: extern upphandling av genomlysning av kommunen med inriktning att föreslå prioriteringar i verksamheterna Avskaffa 2:e vice ordf. i Samhällsbyggnadsnämnden, Omsorgsnämnden, +535 Servicenämnden, Barn och Ungdom, Socialnämnden samt kommunstyrelsen. - Uppdrag att tillsammans med Samhällsbyggnads- och servicenämnden färdigställa en ny parkeringsnorm och parkeringspolicy. Arbetet med densamma har pågått sedan Tidsredovisning införs som ett planeringsinstrument för tjänstemän på kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadsnämnden. - Riktade rekryteringsinsatser för gode män och förvaltare (ställföreträdare)

94 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har en viktig roll i utvecklingen av Kalmar kommun. Nämnden styr över markanvändningen och livsmiljön för kommunens innevånare och är kommunens kontaktyta vid nyetableringar och expansion av verksamheter. Nämnden behöver anpassa ambitionsnivån för planprogram, fördjupade översiktsplaner och visioner. Genom tydliga tidsplaner och genom prioriteringar frigörs resurser samtidigt som man kan fokusera på huvuduppdraget nya detaljplaner och handläggning av bygglov. Den omorganisation som nu görs av den fysiska planeringsprocessen har behövts under lång tid. Den tidigare plangruppen arbetade i slutna rum och ett öppnare förfarande kommer förhoppningsvis att ge medborgare insyn och möjlighet att påverka utvecklingen av staden i ett tidigare skede. Vi vill att den fysiska planeringsprocessen innebär att man kan följa sitt ärende på webben. Här tror vi tjänsterna kan utvecklas mycket mer med bland annat mer information under handläggningen. Vi vill värna mark- och fastighetsägarnas rätt till användning av sina markresurser så länge som det inte är till men för grannar och det allmännas intressen. Om grannarna säger ja säger vi ja! Kommunen ska generellt bli mer generös i sin hantering av bygglov! Yrkanden - Totala budgetramen för Samhällsbyggnadsnämnden minskas. Arbetet med översiktsplanen är färdig, nästa mandatperiod görs bara justeringar. Personalen tidsredovisar för bättre kontroll över projektkostnader. Kontoret har trots ökade budgetramar inte ökat sin effektivitet beträffande t.ex. detaljplaner. Ramen minskas därför Respektera grönstrukturplanen för en bra livsmiljö i Kalmar. - Avdela resurser för kontinuerlig översyn av gamla detaljplaner. Idag finns detaljplaner som inte uppdaterats sedan 1950-talet. Människors behov, intressen och önskemål har ändrats mycket sedan dess. - Tjänstemännen på samhällsbyggnadsnämnden tidsredovisar för bättre planering och effektivitet i avgiftsfinansierade ärenden gällande planläggning och bygglov. - Målen för handläggningstider avseende bygglov bör halveras. Fjorton dagar är en rimlig normal handläggningstid. - Servicegarantier införs inom alla ärendeslag. Servicenämnden Servicenämnden har ansvar för frågor om ny-, om- och tillbyggnader av kommunens fastigheter, idrottsanläggningar, gator, vägar, parker och övriga allmänna platser såsom bad- och lekplatser etc. Nämnden ansvarar också för lokalvård, gemensam kostorganisation, kök samt kontaktcentret. Vidare ansvarar nämnden för väghållning och snöröjning samt parkeringsövervakning m m. 10

95 Ansvarsområdena för nämnden har utökats ytterligare under Förvaltningens verksamhet bör särskilt genomlysas för att se över möjligheter till effektivisering och samordningsvinster gärna i samarbete med andra förvaltningar. Delar av verksamheten bör konkurrensutsättas. Räddningstjänstens organisatoriska flytt till kommunledningskontoret ska innebära att man utreder om presidiets sysselsättningsgrad bör räknas om. Yrkanden - Pröva kommunala verksamheter för konkurrensutsättning år 2014, näringslivsenheten bistår med kompetens. - Skötseln av Södermöres parkverksamhet prövas för entreprenad. Lokala utförare kan ha konkurrensfördel av minskade bränsle- och transportkostnader Taxor för småbåtshamnar anpassas till de verkliga kostnaderna Vid upphandling av t.ex. entreprenad bör miljöcertifierade utförare prioriteras. - Att servicenämnden utreder förutsättningarna för att tillsammans med Kalmar Energi AB använda returvärmen i fjärrvärmenätet eller andra metoder för att med hjälp av markvärme hålla snö/isfritt på gång- och cykelbanor i vissa tätt frekventerade delar av Kalmar samt att tekniken finns med som ett alternativ i framtida nyanläggningar där vinterväghållning är svår och dyr att genomföra med traditionella metoder. - Att servicenämnden i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden upprättar gåsbajsfria zoner vid centrala badplatser i Kalmar. - Uppdrag att ta fram kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser inför alla evenemang. Detta så att samordning kan ske och utgifter fördelas i förväg mellan t.ex. Destination Kalmar och övriga aktörer. Rollerna mellan kommun och företag förtydligas för att undvika nya kostnader för kommunen. Kompensationen till servicenämnden vid större evenemang ska ske genom tjänsteköp Att nämnden ges i uppdrag att se över parkeringsavgifterna på Kvarnholmen med syfte att locka fler besökare dit. - Uppdrag att utreda konsekvenser av införande av ett valfrihetssystem avseende matleveranser i hemtjänsten i Kalmar kommun. Systemet finns i t.ex. Östersund där upp till 70 % väljer mat från en privat leverantör. Kost är väldigt viktig för våra äldre då man ofta äter för lite. Valfrihet kan hjälpa till med matlusten och göra måltiden till dagens höjdpunkt. Kultur och fritidsnämnden En meningsfull fritid och ett rikt kulturliv lyfter människor och är en viktig del som tillväxtfaktor och social gemenskap och ger höjd livskvalitet för den enskilde. Kulturen engagerar många enskilda människor och vi vill uppmuntra de frivilliga insatserna. De kommunala insatserna riktar vi främst till barn och ungdomar. Vi vill att Kalmar Familjebad inordnas i kultur- och fritidsförvaltningen, i dagsläget har man inordnat lokalerna i servicenämnden. Denna driftform är naturligare när hela sportcenterområdet ska planeras. Bibliotekens och Kulturskolans viktiga uppgift och behov av ändamålsenliga lokaler måste framhållas. 11

96 Jämställdhetsutvecklingen på fritidsgårdarna måste fortsätta. Även tjejer ska känna sig välkomna. Vi vill se en skejtpark och ett samlat kulturcentrum bli verklighet. Yrkanden - Föreningsstöd omfördelas inom befintlig ram och totala ramen utökas till stöd för föreningars ungdomsverksamhet. Samarbeten mellan föreningar ska uppmuntras Uppdrag att redovisa former för hur ideella föreningar som aktivt arbetar för ökad tillgänglighet för funktionshindrade utövare ska premieras. - Uppdrag att tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden utreda en permanent placering av sommarteatern i Krusenstiernska gården. - Kultur och fritidsförvaltningen startar El-Sistema verksamhet i Kalmar, som ett komplement till Kulturskolan. El-Sistema är en kör- och orkesterskola i grupp som ursprungligen kommer från Venezuela. - Kultur- och fritidsnämndens budgetram för konstnärlig utsmyckning fryses för nyinköp till dess nämnden gjort en fullständig inventering av kommunens konstinnehav. - Förvaltningen utreder i samarbete med Barn- och ungdomsförvaltningen vilka samordningsvinster som kan göras vid en organisatorisk sammanläggning av fritidshemmen och fritidsgårdarna under Barn- och Ungdomsnämnden. - Förvaltningen ges i uppdrag att finna lösningar för att filialbiblioteken stängs en vardag i veckan för att hållas öppet på helgerna då fler är lediga. Barn- och ungdomsnämnden Lönerna för lärare och förskollärare ligger på en låg nivå i förhållande till riksgenomsnittet. Vi vill höja lärarnas kompetens och status och ge fler lärare och förskollärare chans att fördjupa sin kunskap, även genom forskning. Regeringens satsning på förstelärare och lektorer är viktig i detta arbete. Kommunen ska locka företagen med kompetens och skolan ska därför upprätta goda kontakter med näringslivet. Barnen ska tidigt stimuleras till entreprenörskap och självständiga beslut i sin vardag. Även företag med behov av hög kompetens ska känna sig lockade till Kalmar. Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv. Skolan och förskolan ska präglas av fler tidiga och täta med yrkeslivet för att skapa dessa drömmar. Fler och utbildade studie- och yrkesvägledare är en satsning som betalar sig själv i form av färre avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kommer ut i arbetslivet Ett tydligt mål om att de flesta barn som lämnar förskolan kan läsandets grunder ska införas. Yrkanden - Budgetramen utökas för barn- och ungdomsförvaltningen för att kunna anställa två utbildade studie- och yrkesvägledare var andelen utbildade studie- och yrkesvägledare 43 % i Kalmar av totalt 2,4 tjänster, denna siffra behöver öka till i nivå med Västervik Budgetramen utökas för barn- och ungdomsförvaltningen för en förstärkning av elevhälsan Budgetramen för barn- och ungdomsförvaltningen utökas för att anställa utbildade speciallärare för stöd till barn

97 - Uppdrag ges för en total genomlysning av alla kostnader och arbetsuppgifter som inte är lagstadgade med syfte att dels minska den administrativa bördan för lärarkåren samt effektivisera verksamheten. - Att alla föräldrar och elever ska ges bättre information av barn- och ungdomsförvaltningen om sina möjligheter att välja en annan skola än den som ligger närmast. De ska också informeras om sin rätt till skolskjuts via kollektivtrafiken. - Att nyanlända som inte aktivt väljer skola ska erbjudas plats i den förberedelse- / introduktionsklass som har bäst resultat. - Att Barn- och ungdomsnämnden genom replikering ansluter sig till SkolFam. Ett projekt som med hjälp av koncentration på utbildning minskar riskerna för placerade barn. Folkpartiets motion om detta vann bifall men var villkorat med att medel ur sociala investeringsfonden skulle användas. Då majoriteten bestämt att denna ska utgå budgeterar vi för en anslutning Att förvaltningen skyndsamt inbjuder högstadieklasserna till tävlingen Kommunalråd för en dag. Tävlingen ska uppmuntra ungdomar till att påverka genom att lämna in medborgarförslag. - Att utreda vilka regel- och organisationsförändringar som behövs för att avlasta rektorerna administrativa uppgifter. Rektorsrollen ska fokusera på det pedagogiska ledarskapet. - Att initiera en lässatsning i grundskola och förskola i samverkan med biblioteken inriktat på både barn med svenska som första och andra språk. Köp av tjänster av biblioteken Att utreda hur fritidshemmen i ökad utsträckning kan erbjuda läxhjälp t.ex. med hjälp av ideella krafter. - Att tillse att alla föräldrar informeras om möjligheten till läxhjälp oavsett i vilken form det utförs tex. genom en ideell förening, kommunen eller genom ett företag som säljer tjänsten. - Att förvaltningen i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen utreder vilka samordningsvinster som kan göras vid en organisatorisk sammanläggning av fritidshemmen och fritidsgårdarna under Barn- och Ungdomsnämnden. - Att säkerställa varje elevs tillgång till skolbibliotek samt undersöka hur bibliotekens tjänster kan utnyttjas bättre i undervisningen. - Att en särskild satsning genomförs tillsammans med gymnasieförbundet, arbetsförmedlingen och Linnéuniversitetet för att rekrytera fler män till att bli förskollärare i kommunens förskolor. - Att sommarskolan förlängs med ytterligare en vecka Uppdrag att utreda konsekvenserna av införande av en utökad barnomsorgsgaranti. Syftet är att garantera en plats i barnomsorgen vid önskat datum men också ett kontrakt om kvalité innehållande tak för barngruppernas storlek, andel personal/barn etc. Om dessa garantier inte hålls ska familjen kompenseras t.ex. genom nedsatt barnomsorgsavgift eller annan ekonomisk ersättning. Omsorgsnämnden Inom nämndens område utförs dagligen kvalificerad vård och omsorg med stor professionalism varje dag. Tack vare detta arbete ges många människor en bättre livskvalité och en värdig vardag. Betydelsen av detta kan inte nog påpekas och nämnden behöver synliggöra detta stora ansvar. Vi kommer att fortsätta informera om och bevaka efterlevandet av parboendegarantin i Kalmar kommun under

98 Det finns sedan i december 2012 ett principbeslut om att införa Lagen om valfrihet (LOV) i hemtjänsten. LOV kommer att ge omsorgstagarna ökad valfrihet att välja utförare, vilket kommer att höja kvaliteten i äldreomsorgen. LOV kommer ge omsorgstagarna ökat medinflytande och vi tror att kommunens personal står sig bra i konkurrensen med privata utförare. Folkpartiet kommer bevaka och aktivt försöka påverka införandet av LOV för att detta på bästa sätt ska ge våra äldre möjligheter att påverka vem som utför deras hemtjänst. Rätten till heltid och egen schemaläggning får inte äventyra personalkontinuitet och patientsäkerhet. Yrkanden - Servicegaranti inom omsorgen innebär att omsorgstagaren kompenseras ekonomiskt om de lokala omsorgs- och värdighetsgarantierna inte efterlevs av kommunen t.ex. genom nedsatt omsorgsavgift. Värdighetsgarantierna ska inte bara vara ord på ett papper utan ska genomsyra all omsorgsverksamhet. - Inför tydligare kvalitetsansvar för enhetscheferna i organisationen. I huvudsak ska cheferna finnas och verka i den verksamhet de ansvarar för. Tidsbegränsade förordnanden ska användas för högre rotation i chefskapet. Detta i enlighet med de förbättringsområden som Ensolution identifierat. - Uppdrag att löpande arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser för personalen för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. Sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid uppgick 2012 till 7,4 % och har fortsatt öka de senaste åren (2011 till 6,9% och 6,4% 2010). Prognosen för 2013 pekar mot ännu högre sjukfrånvaro. Ökningen över tid är mycket oroande och krafttag behöver genomföras tillsammans med företagshälsovården. Här kan man bli mycket bättre på att sprida goda exempel där man arbetar framgångsrikt med personalhälsa. - Uppdrag att hitta former inom förvaltningen för att meritera medarbetare som nära omsorgstagarna bidrar till kvalitetsutveckling genom engagemang och specialkompetens. - Uppdrag att skärpa samverkan och hitta metoder för en bättre sammanhållen vårdkedja speciellt mellan sjukhus hemsjukvård samt mellan strokeverksamheten hemrehabiliteringen. - Att medarbetare som vill starta nya företag inom hemtjänst ges stöd från kommunens enhet för näringsliv- och arbetsmarknad. Näringslivets utveckling inom alla branscher är viktig för att kommunen ska växa. Socialnämnden Under 2013 startade Kalmar kommun som en av flera aktörer upp Barnahus för att stärka rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp. Folkpartiet har under lång tid arbetat för detta och kommer att fortsätta bevaka att de får de bästa förutsättningar för att lyckas i sitt arbete. Tidig hjälp för unga behövs då den psykiska ohälsan i denna grupp ökar. Vi vill att kommunen söker samarbete med Landstinget för att nå dessa ungdomar på ett så bra sätt som möjligt. Vi välkomnar de ökningar i bidrag som aviserats för kvinnojouren, Folkpartiet har länge velat se en varaktig höjning av deras bidrag så att jouren kan planera långsiktigt. Förvaltningen måste ha som högsta prioritet att nå budget i balans och fortsätter rapportera till KSau. 14

99 Yrkanden - Uppdrag: fortsatt arbete med Ensolution och standardkostnader för att få ner kostnaderna för bl.a. LSS och ekonomiskt bistånd. Deltagande i öppna jämförelser. Rapporterna ska följas av handlingsplaner. - Inför tydligare budget- och kvalitetsansvar för enhetscheferna. Kostnaderna för insatser måste tas med som en faktor bland andra. Kostnadskrävande insatser ska särskilt motiveras. - Uppdrag att i åtgärdsplanen frigöra ytterligare resurser för förebyggande arbete. Detta för att undvika kostnader senare. Resurserna ska tas inom befintlig budget. Den miljon som avsatts för insatser inom social hållbarhet bör helt fokusera på förebyggande insatser. - Uppdrag att kontinuerligt rapportera till fullmäktige om avtalet med Migrationsverket gällande ensamkommande flyktingbarn behöver utökas. - Att socialnämnden bistår Barn- och ungdomsnämnden med anslutning till SkolFam. Södermöre kommundelsnämnd Södermöre, med Ljungbyholm som centrum, är en ung och växande del av Kalmar kommun. Kommundelsnämnden är också viktig som demokratiprojekt med ett lokalt beslutsfattande. Vi vill se att detta utvecklas ytterligare och att kommunen som helhet blir bättre på både att se de goda exempel som finns i Södermöre men också tillåta Södermöre att finna egna lösningar på sin verksamhet. Folkpartiet Liberalerna anser att införande av LOV i hemtjänsten gärna kombinerat med ett valfrihetssystem för matleveranser skulle gynna Södermöre kommundel särskilt. Genom det geografiska avståndet i kommundelen kan enskilda utförare lokalt på allvar konkurrera med kommunen med sin kvalité. En förutsättning är dock att kommunen och företagare konkurrerar på lika villkor. Yrkanden - Budgetramen utökas för att anställa speciallärare för stöd till barn -200 med särskilda behov och leva upp till en läsa-skriva-räkna garanti för årskurs 4. - Budgetramen utökas för studie- och yrkesvägledare Att initiera en lässatsning i grundskola och förskola i samverkan med biblioteken inriktat på både barn med svenska som första och andra språk. Köp av tjänster av biblioteken Uppdrag ges att inventera och rapportera till fullmäktige inom vilka områden man har egen beslutanderätt och inom vilka områden detta är inskränkt genom t.ex. centralisering eller delegation. Nämnden ska även redovisa inom vilka områden man vill få eller ta tillbaka beslutanderätt/medelstilldelning. Detta för att garantera närdemokratin i demokratiprojektet Södermöre. - Att Södermöre kommundelsförvaltning i och med införandet av valfrihet i hemtjänsten ges i uppdrag att ta fram en egen ersättningsnivå per timme för beviljade timmar enligt biståndsbeslut. Denna ska gälla för Södermöre specifikt och vara en anpassning till kommundelens självkostnad för hemtjänst. - Uppdrag att utreda konsekvenserna av införande av en utökad barnomsorgsgaranti i samverkan med Barn- och ungdomsnämnden. 15

100 - Uppdrag att inom alla områden där Södermöre har lägre kostnader och bättre kvalité för sin verksamhet rapportera om sina goda exempel så att detta kan prövas för hela kommunen. - Uppdrag att i samverkan med kommunen bearbeta Trafikverket för en uppgradering av Lv 520 förbi bl.a. Påryd till sk. 100-väg. - Uppdrag att utifrån kommunens bredbandsstrategi ta fram en bredbandsstrategi för Södermöre kommundel. Detta är av stor betydelse för kommundelens fortsatta utveckling vad gäller företagande och befolkningstillväxt. - Att medarbetare som vill starta nya företag inom hemtjänst ges stöd från kommundelsnämnden gärna i samarbete med företagarföreningen. Näringslivets utveckling är viktig för att kommundelen ska växa. 16

101 Förslag till ändringar, yrkanden och reservationer Tusental SEK + = minskade utgifter / ökade intäkter - = ökade utgifter /minskade intäkter Resultatbudget Sänkt skatt 10 öre Förstärkning elevhälsan SkolFam Speciallärare Fördubblad satsning bredband Två utbildade SYV Genomlysning -500 Lässatsning -500 Föreningars ungdomsverksamhet -400 Särskild satsning central rättning nationella prov -250 Speciallärare: Södermöre -200 SYV : Södermöre -200 Utbildning och rekrytering ställföreträdare -100 Utökad sommarskola -100 Lässatsning Södermöre % av DK aktier säljs, tjänsteköp delas mellan ägarna Nämndernas administration minskas 1 % Minskad ram samhällsbyggnadsnämnden Servicenämndens verksamhet konkurrensutsätts Borgensavgifter höjs från 0,3 till 0, KLK ospecificerat krav på effektivisering om 1 % Ännu bättre Avskaffa 2:a vice ordf Kompensation större evenemang utgår +500 Taxor för småbåtshamnar kostnadanpassas +500 Södermöres parkverksamhet prövas för entreprenad +500 Summa 0 17

102 Sverigedemokraternas vision och budgetreservation Kalmar kommun 2014

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Budget 2014 och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Innehållsförteckning Budget 2014 politikens förord 3 Budgetdokumentets funktion 5 Kalmar 2020

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 22 maj 2012 kl. 8:30-9:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 64-66 Beslutande Johan Persson (S) Malin Petersson (M) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP)

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 19 maj 2015 kl. 8:30-9:10 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 37-38 Beslutande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson

Läs mer

1. Information om energitjänsteprojektet Föredragande: Gunilla Svensson och Magnus Laneborg, serviceförvaltningen samt representanter från Caverion

1. Information om energitjänsteprojektet Föredragande: Gunilla Svensson och Magnus Laneborg, serviceförvaltningen samt representanter från Caverion 1(10) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 12 november 2013 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Information om energitjänsteprojektet

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(7) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 15 juni 2015 kl. 10:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 29 april 2014 kl. 8:30-9:35 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 52-55 ande Anders Andersson (C) Per-Olof Jonsson (M) Johan Persson (S) Anette Lingmerth

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista Kallelse till sammanträde 2014-05-21 sid. 1 Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdagen den 21 maj kl. 10.00 Plats: Rådhussalen Förhinder för ledamot att närvara

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Prioritering av detaljplaner

Prioritering av detaljplaner TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-04 KS 2014/0528 Kommunstyrelsens planutskott Prioritering av detaljplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott godkänner

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017

Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2014-11-13 KS 2014/0922 Kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsen redovisas i bilaga.

Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens. Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsen redovisas i bilaga. KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(11) Rev 2014-12-11 Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 15 december 2014 kl. 09:00 OBS tiden! Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara

Läs mer

Budget 2012. Ekonomisk planering 2013-2014 Vision, prioriteringar och resurser

Budget 2012. Ekonomisk planering 2013-2014 Vision, prioriteringar och resurser Budget 2012 Ekonomisk planering 2013-2014 Vision, prioriteringar och resurser Kommunfullmäktige 20 juni 2011 Fotograf är Jan Magnusson om inget annan anges. 2 Budget 2012 och ekonomisk planering 2013-2014

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober

Verksamhetsplan. med budget. och ekonomisk planering för 2016 2017. Utkast 22 oktober Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016 2017 Utkast 22 oktober 1 Så fungerar vår verksamhetsplanering Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 16 juni 2015 kl. 8:30-9:35 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 49-53 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

2006-11-27 MÅL OCH BUDGET,

2006-11-27 MÅL OCH BUDGET, 26-11-27 SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG TILL MÅL OCH BUDGET, SKATTESATS OCH INVESTERINGSBUDGET 27 SAMT EKONOMISK PLAN 28-21 Innehåll SKRIVELSE FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA 3 FÖRSLAG TILL FULLMÄKTIGES BESLUT 27-12-11

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

148 Dnr BoE2012.0925. Yttrande över motion om barnbokslut

148 Dnr BoE2012.0925. Yttrande över motion om barnbokslut ESLÖVS KOMMUN Barn- och familjenämnden Sammanträdesprotokoll Sida 6 (24) 2012-12-12 r' -12-1 7 148 Dnr BoE2012.0925 Yttrande över motion om barnbokslut Ärendebeskrivning Kent Karlsson (KD) föreslår i motion

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer