Oskarshamn INLEDNING

Transkript

1 1 Oskarshamn INLEDNING Som konsumenter ställs vi inför ett enormt utbud av varor och tjänster i affärer och via reklamen samtidigt som den rådande samhällssynen indikerar att hög konsumtion ger status. Undermåliga varor och dåliga avtal kan inte sällan vara inledningen till en dålig ekonomi. Bättre konsumentkunskaper blir då extra viktiga i varje valsituation. Syftet med det förebyggande arbetet inom konsumentvägledningen är att ge kommuninvånarna kunskaper inför köp av varor och tjänster samt att öka medvetenheten om de rättigheter och skyldigheter de har som konsumenter. Vi vill med vårt projekt Konsumera Friskt! ge innevånarna i regionen Oskarshamn, Mönsterås och Högsby information om den hjälp som konsumentverksamheten kan ge och att hjälpa dem att bli medvetna konsumenter.

2 2 BAKGRUND I konsumentarbetet kunde man notera att kommuninvånarna i de tre kommunerna Oskarhamn (ca invånare), Mönsterås (ca invånare) och Högsby (ca 6000 invånare) behövde mer konsumentinformation av förebyggande karaktär. Med de resurser som fanns inom den befintliga verksamheten var den servicen svår att tillgodose och därför var det önskvärt att öka möjligheten för en kunskapsspridning på området. Kommunerna har även inom andra områden samverkat över kommungränserna. Tanken var att skapa ett kontaktnät i regionen som kunde ge konsumentvägledningen enklare och snabbare vägar för det förebyggande arbete med konsumentfrågor. En projektledare anställdes för att under september år 2002 fram till september år 2003 bygga upp detta kontaktnät samt att sprida konsumentinformation.

3 3 MÅLSÄTTNING Målet med projektet var att med stöd av en projektledare upprätta ett kontaktnät med de 25 största företagen i regionen, de tre gymnasieskolorna samt invandrarföreningarna. Tanken var att kontaktpersonerna på företagen, i skolorna och föreningarna skulle kunna vara de förbindelselänkar vi behöver för att sprida konsumentinformationen vidare i deras respektive organisationer. Efter projekttidens utgång har konsumentvägledningen ett värdefullt nätverk som enkelt kan användas för direktutskick.

4 4 PLANERAD INSATS Konsumentvägledningen inom Högsby, Oskarshamn och Mönsterås valde att i samverkan anställa en projektledare som konsumentvägledningen tillsammans med Konsumentverket skulle utbilda. Denna person skulle efter genomförd utbildning skapa kontakter med och utbilda ombud på de 25 största företagen i regionen. Kontakt var från början tänkt att tas med fackombuden på respektive företag. Efter utbildningen skulle ombuden sedan sprida konsumentkunskapen vidare till organisationens medlemmar och på så vis höja kunskapsnivån hos en stor mängd människor. Ytterligare målgrupper var avgångsklasserna på de tre gymnasieskolorna samt elevråden. Planer fanns även på att eventuellt kontakta enskilda klasser för specialarbete som kunde presenteras på den årliga ungdomsmässan. Detsamma gällde de lokala studieförbunden där de kunde hjälpa oss att anordna studiecirklar i konsumenträtt. Projektet riktade sig även till invandrarföreningarna, Bosniska, Finska och Albanska föreningen, som finns i regionen. För att projektledaren skulle kunna förflytta sig obehindrat mellan olika platser i de tre kommunerna leasades en bil under större delen av projekttiden. Leasingbilen utnyttjades även som marknadsföring av konsumentvägledningen genom diverse dekaler. Under hela projekttiden avsatte kommunerna 0,5 tjänst från konsumentvägledarna till stöd och fortlöpande handledning för projektledaren. En gemensam styrgrupp från de tre kommunerna inrättades som stöd i projektet. STRATEGI Styrgruppen bestående av en enhetschef, en projektledare, två konsumentvägledare och en konsumentassistent enades om följande marknadsföringsåtgärder och förebyggande aktiviteter: 1. Projektnamnet bestämdes till Konsumera Friskt som är lite tvetydigt, men syftar på en ekonomiskt sund (frisk) konsumtion. Det vill säga att man tänker efter före. Projektet skall inriktas på Ekonomisk Friskvård där vi menar att privatekonomin även påverkar vårt psykiska och fysiska välbefinnande.

5 5 2. En broschyr med egen projektlogotyp, Konsumera Friskt!, trycks upp, innehållande information om projektet och konsumentvägledningen. 3. Reklampennor med logotypen Konsumera Friskt! samt beställs för att delas ut vid muntliga genomgångar. 4. En leasingbil med Konsumera Friskt! logotypen och kommunlogotyperna stripas och nyttjas för att underlätta förflyttning i regionen, men också i marknadsföringssyfte. 5. Enkäter upprättas för att spridas vid muntlig information på gymnasieskolorna. 6. Enkäter till företagsombuden upprättas för att delas ut under våren av de största företagen erbjuds Ekonomisk Friskvård som kopplas till den fysiska friskvården som flera företag erbjuder sina anställda. Begreppet Ekonomisk Friskvård innebär att arbeta förebyggande med konsumentfrågor och satsa på ökad medvetenhet om vad konsumentvägledningen hjälper till med. Vi pekar på ekonomins påverkan av individens psykiska och fysiska balans när det gäller minskad arbetskapacitet och sjukfrånvaro. Med hjälp av Ekonomisk Friskvård är målsättningen att minska dessa negativa effekter genom att informera om vilka rättigheter, skyldigheter och möjligheter de anställda har som konsumenter. Denna kunskap sprids via ett nätverk av ombud till de anställda på företagen. Konsumentinformationen förmedlas av oss i den form de önskar. Det kan vara som e-post med artiklar/anslag, muntlig genomgång, pärmar och/eller broschyrer. Under våren och hösten arrangeras möten med ombuden på företagen för att vi ska delge och delges information om hur projektet fungerar. 8. Konsumentinformationen förmedlas muntligt, via broschyrer, videofilmen Handling och Konsekvens, e-postade artiklar och anslag till personaltidningar och anslagstavlor samt pärmar. Pärmar upprättas eftersom all information kan samlas däri och slipper ligga utspridd på företagen. Pärmarnas innehåll är material från Konsumentverket och av oss sammanfattad information indelad i olika teman. Dessa teman uppdateras kontinuerligt och tas bort så att pärmen hela tiden känns aktuell.

6 6 9. Via gymnasieskolorna vill vi nå ungdomarna i kommunerna. Vi riktar oss i första hand till avgångsklasserna med muntlig information med videovisning samt ett materialpaket till lärarna. Vid dessa tillfällen delas våra pennor och enkäter ut och besvaras. Elevråden söker vi kontakt med för att med hjälp av dem nå ut till fler elever. Kontakt tas med IT-teknikerna på skolan för att få tillgång till skolornas elektroniska anslagstavla eller elevernas e-postadresser. 10. När det gäller invandrargrupperna prövar vi att nå de tre invandrarföreningarna i regionen. Vi försöker även nå invandrarna via SFI-utbildningarna. 11. Bibliotek, filialer, skolbibliotek får information om projektet. Biblioteken får pärmar och ungdomspärmar med mer ungdomsinriktad konsumentinformation lämnas till skolbiblioteken. Turistbyrån i Oskarshamn samt kommunhusen i de tre kommunerna får varsin pärm. 12. Informationen sprids också via kommunernas egna personaltidningar Transito, Måsaiken, Veckobladet samt via skoltidning på gymnasiet. Kontinuerlig kontakt hålls med politikerna via delrapport samt genom deltagande i nämndmöte. 13. En utvärdering av intervjuerna med företagsombuden och enkäterna som besvarats av gymnasieeleverna under våren 2003, görs av projektledaren. En konsult kommer att göra en kompletterande utvärdering hösten 2003 som baseras på intervjuer med företagsombuden samt en enkät för att se hur de anställda uppfattat projektet. 14. Ytterligare en broschyr kommer att tryckas upp inför uppföljningen av projektet år Projekttiden förlängs från september år 2003 till december år 2003 för att ytterligare förstärka banden mellan konsumentvägledningen och vårt kontaktnät ute på fältet. 16. Konsumera Friskt! logotypen och texten trycks på nyckelringar till kommuninvånarna samt muggar till ombuden. Även väggskylt med texten Konsumentvägledningen, Konsumera Friskt! logotypen och beställs.

7 7 PROBLEMDISKUSSION FÖREBYGGANDE KONSUMENTARBETE Problem med att få tid och personalresurser i de tre kommunerna att räcka till för en inriktning på ett ökat förebyggande arbete var en av orsakerna till ansökan för projektet. Projektet skulle innebära att skapa ett kontaktnät ute på fältet för att lättare nå så många kommuninvånare som möjligt. Ytterligare skäl var att tidigare samverkansprojekt inom andra ämnesområden mellan dessa kommuner har fallit väl ut. En samverkan mellan kommunerna skulle dessutom kunna stärka konsumentvägledningens tillgänglighet för kommuninvånarna. Detta blir än mer relevant då man i Oskarshamns kommun under hösten 2003 beslutat att endast behålla en konsumentsekreterartjänst och avveckla konsumentassistenttjänsten vid årsskiftet 2003/2004.

8 8 FAKTISK INSATS Upplägg av inriktning på Ekonomisk Friskvård samt teman till pärmarna bestämdes vid de styrgruppsmöten vi haft varje vecka. Sammanställning av materialet och utformning gjordes och broschyrer, pennor, nyckelringar samt muggar trycktes på lokala tryckerier. Dekaler på leasingbilen och en väggskylt togs fram av lokala skyltbolag. Pärmar med en plastficka på framsidan beställdes så att vi enkelt kan byta ut färgen och texten på frontbladet vid byte av tema. Uppdateringarna har under projekttiden utförts av projektledaren som besökt ombuden i kontaktnätet vid sex tillfällen och även hållit kontakten med dem via e-post och telefon. Vi valde att fokusera på nedanstående målgrupper i stället för att splittra oss med alltför många inriktningar. Kontakt med studieförbund eller planering av kurser i konsumenträtt har därför inte genomförts. Vi har däremot delat ut första upplagan av vår broschyr Konsumera Friskt! på företagen, skolorna, vårdcentraler och arbetsförmedlingar i regionen. Ny broschyr, nyckelringar och muggar skall distribueras till ombud, företag, kommuninvånare och skolor. Dessutom har vi vid ett tillfälle under våren 2003 deltagit i ett socialnämndsmöte och informerat om projektet. Politikerna har under denna period fått en skriftlig delrapport. Socialchefen har även givits en muntlig uppdatering om projektet. FÖRETAG Konsumentvägledarna i de tre kommunerna har i inledningsfasen valt ut de 32 största företagen i regionen för att nå så många av kommuninvånarna som möjligt. Under sommaren 2002 skickade konsumentvägledarna ut brev med information om projektet, med hjälp av företagens adress- och namnuppgifter till 32 möjliga kontaktpersoner. De kontaktade personerna har antingen själva valt att fungera som vårt konsumentombud eller delegerat uppgiften till någon annan på företaget. Det innebär att det inte blivit de fackliga ombuden som blivit konsumentombud. Endast ett företag har fackombuden involverade. Ombuden kontaktades sedan via telefon, informerades ytterligare och erbjöds vår projektidé under hösten Fem av företagen valde dock att inte delta i projektet. Nätverket av ombud har fått ta del av konsumentinformationen via våra besök, telefonkontakter, e-post, broschyrer och pärmar med material som vi givit dem. Den muntliga genomgången av konsumentvägledningen direkt till de anställda valdes bort på grund av att

9 9 företagen inte ansåg sig ha möjlighet att avsätta arbetstid till denna externa information. Pärmarna däremot vann gehör eftersom de flesta företagen är verkstadsföretag där alla anställda inte har tillgång till en egen dator. För att göra dem uppmärksamma på att pärmen fått nytt temainnehåll skickades en artikel/anslag till ombuden. De har i sin tur fått informera övriga anställda om att och var materialet finns. Ombuden har valt att antingen delge informationen muntligt, via e-post, personalblad och/eller anslagstavla. Detta ger skillnader i hur pass tillgänglig vår information blir på företagen. Besök på företagen har gjorts vid sex tillfällen. Under våren 2003 gjordes en strukturerad enkätintervju med de 27 ombuden. Vi fick inget bortfall då samtliga deltagande företag besvarade frågorna. Ett frukostmöte för ombuden hölls den 2 april 2003 för att informera och få information om projektets mottagande. Ytterligare ett möte genomfördes den 29 oktober 2003 då vi följde upp hur projektet fungerat på företagen. Där diskuterades hur vi i framtiden skulle förmedla informationen och om företagen ville göra några förändringar när det gällde ombud och material. Ombuden skulle ta med sig dessa frågor tillbaka till företagen och återkomma med eventuella ändringar av nuvarande rutiner. GYMNASIESKOLOR Kontakt togs med rektorerna på gymnasieskolorna. På Mönsteråsgymnasiet ordnade rektorn ett schema över de avgångsklasser vi kunde besöka. På Oscarsgymnasiet och Högsby Utbildningscenter fick vi själva ta kontakt med lärarna för att få ett besöksprogram. Avgångsklasserna i respektive gymnasium fick under hösten 2002 en muntlig information på cirka 60 minuter av projektledaren. I informationen gick vi igenom vad konsumentvägledningen gör samt konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och distansavtalslagen i stora drag. Vi diskuterade även kring avsnitt från filmen Handling och konsekvens till exempel öppet köp och skulder. Broschyren Konsumera Friskt!, Koll på pengarna, reklampennorna samt enkäterna delades ut till eleverna. Den enkät de fick utformades så att den var lättförståelig och inte innehöll mer än fem frågor. Detta för att bibehålla elevernas intresse att fylla i den. Frågorna skulle ge oss svar på om de kände till konsumentvägledningen, om de varit i kontakt med oss tidigare samt vad de tyckte om den information vi gav dem. Lärarna fick vid dessa tillfällen ett lärarpaket. Lärarpaketet delades ut för att kunna användas av lärarna själva i fortsatt undervisning om konsumentkunskap.

10 10 Eftersom lärarna och rektorerna själva valt ut vilka klasser och vid vilken tidpunkt projektledaren skulle få komma innebar det att vi inte kunde påverka totalpopulationens sammansättning. Totalt var det 120 elever varav 76 män och 44 kvinnor i avgångsklasserna som fått muntlig information. Åldersmässigt var de fördelade på 73 män år, två män år, 42 kvinnor år samt en kvinna på år. Bortfallet var endast två personer, en kvinna och en man som inte ville svara på enkäten. Resterande elever besvarade och lämnade in enkäten vid samma tillfälle. Vid upprepade tillfällen har vi också försökt nå elevråden för en informationsträff. Detta har vi dock inte lyckats med ännu. Eftersom vi tyvärr kom in sent i skolorna blev det inte heller etablerat någon kontakt med enskilda klasser för att de skulle kunna genomföra specialarbeten kring ämnet konsumentkunskap inför ungdomsmässan. Vi har dock vänt oss till skoltidningen samt IT-teknikerna på respektive skola och försökt att få deras assistans med att sprida vår information med hjälp av länkadressen via skolans hemsida och skoltidning. En länkning direkt via skolans egen hemsida har inte heller fallit väl ut på alla skolor. Konsumentvägledningen inväntar fortfarande besked från IT-teknikerna. BIBLIOTEK, SKOLBIBLIOTEK, KOMMUNHUS OCH TIDNINGAR Vi kontaktade bibliotekarierna och informerade om projektet och pärmarna. De distribuerade själva pärmarna samt nya teman vidare till sina filialer och bokbussar. Skolbiblioteken har endast fått ungdomspärmen. I Högsby finns totalt fem pärmar i Kommunhusets lobby och på bibliotek/filialer samt en ungdomspärm på gymnasieskolans bibliotek. Mönsterås har totalt sju pärmar i Kommunhusets fikarum och bibliotek/filialer samt en ungdomspärm på skolbiblioteket. Oskarshamns Kommun har totalt fyra pärmar i Stadshuset på bibliotek/filialer. Bibliotekets skolfilialer samt gymnasiets skolbibliotek i Oskarshamn har totalt sex ungdomspärmar. På kommunhusen fick receptionist och postansvarig information om pärmarna. Kontakt har även tagits med personaltidningsansvariga inom respektive kommun och konsumentvägledningen har förmedlat artiklarna med konsumentinformation till dem.

11 11 INVANDRARFÖRENINGAR Efter upprepade försök till kontakt med invandrarföreningarna valde vi att i stället fokusera på invandrare i verksamheten inom SFI, det vill säga svenska för invandrare. En muntlig information hölls för två SFI-grupper. Via SFI-lärarna har vi efter en träff tillsammans med dem, bestämt att försöka göra någon form av utbildningsprogram inför nästa läsår. De fick vid detta tillfälle samma lärarpaket som gymnasielärarna. Det planerade utbildningsprogrammet skall inkludera muntlig information och studiebesök hos oss. Eventuellt också någon form av utbildning för lärarna.

12 12 RESULTAT FÖRETAG Av de 32 företag som fått erbjudandet var det endast två företag som ej deltog alls samt två som endast tagit emot broschyrer. Ett företag fick förhandsinformation och var positiva till muntlig information men hörde ej av sig igen trots upprepade påtryckningar. Totalt har hittills 27 företag fått ta del av broschyrer, pärmar, e-postade artiklar/anslag till sina personalblad/tidningar. Dessa har besvarat enkäten. Efter enkätundersökningen hoppade två företag av. Engagemanget har varit störst på de större företagen. De ser fördelarna inte enbart för den enskilde konsumenten utan även för företagets ekonomi. De har i större omfattning problem med att anställda behöver förskott eller har ekonomiska problem som ökar deras sjukfrånvaro. Framförallt i dessa fall ser löneadministratörerna konsumentvägledningen som en stödfunktion för att själva inte behöva ta på sig ytterligare en uppgift som budgetrådgivare. Ombuden angav under de två företagsmöten vi haft att de tyckte att det var bra att de kunde få lite mer information och stöd när det gällde framförallt anställda med ekonomiska problem. På vissa företag såg de svårigheter vad gällde att ta arbetstiden i anspråk för en muntlig konsumentinformation till de anställda. Ett företag föreslog att denna typ av extern information kunde förmedlas på exempelvis ett arbetsplatsmöte av respektive arbetsledare eller att konsumentvägledningen kommer dit. Ett av de större företagen hade själva startat upp en informationsspridning om projektet på chefsnivå för att kunna bygga upp en väl fungerande konsumentservice internt. Framförallt med tanke på att de hade en större frekvens av förskottsutbetalningar, planerade de ett tätare samarbete med konsumentvägledningen. De ville ta hjälp av konsumentvägledarna främst när det gäller ekonomisk rådgivning till de anställda. GYMNASIESKOLOR Elevråden har som sagts tidigare varit svåra att få kontakt med. Enligt IT-teknikerna fick vi ej skicka information till alla elevers e-postadresser. Men konsumentvägledningen fick eventuellt lämna konsumentinformation kopplat till vår länk via deras elektroniska anslagstavla. När det gäller enkäten kände 68% till att

13 13 konsumentvägledningen fanns, fördelat på nästan lika många kvinnor som män. Informationen de fick kände drygt hälften delvis till, beroende på att man läst en del konsumentkunskap innan vårt besök. Ett mycket positivt resultat var att alla utom en tyckte att det var bra att få informationen. BIBLIOTEK, SKOLBIBLIOTEK, KOMMUNHUS OCH TIDNINGAR Bibliotekarierna har informerat en del av lärarna om att ungdomspärmen finns på skolbiblioteken. Även de lärare som deltog i de muntliga genomgångarna med eleverna har blivit upplysta om detta av projektledaren. På kommunhusen kan receptionist eller postansvarig framledes se till att informationen sätts in i pärmarna. När det gäller personaltidningarna inom kommunen åligger det konsumentvägledarna att upplysa ansvarig där med artiklar om uppdatering av konsumentinformationen. Detsamma gäller för informationen till dagspressen. INVANDRARFÖRENINGAR Eftersom vi inte lyckats upprätta en kontakt med invandrarföreningarna i regionen så har SFIlärarna och två SFI-klasser i stället fått ta del av vår information. De invandrare vi informerade hade många frågor och synpunkter. Lärarna var framförallt intresserade av att konsumentvägledningen erbjöd muntliga genomgångar med SFI-eleverna. Nu inväntar vi besked från SFI-lärarna om när och hur samarbete kan fortsätta.

14 14 SAMMANFATTNING TILLGÄNGLIGHET - UTVECKLING Ett förebyggande arbete kräver mer tid och resurser. Det är idag stora skillnader på tillgängligheten av konsumentvägledning i de tre kommunerna. I Oskarshamn går det att nå konsumentvägledningen måndag-fredag när det gäller konsumentfrågor. Där har man även skuldsanering och budgetrådgivning. I Mönsterås har konsumentvägledaren även andra arbetsuppgifter vilket minskar tillgängligheten. Högsby köper in tjänsten konsumentfrågor från Mönsterås Kommun och skuldsanering samt budgetrådgivning från Oskarshamns Kommun. Oskarshamn har från årsskiftet 2003/2004 en person på heltid som skall ge denna service åt två kommuner. Mönsterås kommun har en person på halvtid för två kommuner. De knappa resurserna innebär svårigheter att fullfölja uppdraget, att både tillhandahålla skuldsanering/ budgetrådgivning samtidigt som man skall hinna med att arbeta förebyggande. Den uppsökande verksamheten och spridningen av information blir delvis åsidosatt. Det är svårt för en konsumentvägledare att hinna ge fullgod service åt så många kommuninvånare. Dessutom blir det problem med att utveckla verksamheten och tillgängligheten. RESPONS Responsen från deltagarna har varit övervägande positiv. En del företag har dock ansett att tiden inte räcker till för extern information. Eftersom man valt så olika sätt att delge informationen på för sin personal, ger det skillnader i hur pass tillgänglig vår information blir på företagen. Muntlig information ger en bättre möjlighet för målgruppen att få fördjupad kunskap och spridningen ut bland deltagarna blir också större. Resultatet beror även på hur starkt engagerade ombuden är i ämnet samt deras förmåga att förmedla budskapet. Ytterligare en negativ effekt är att vi har svårt att kontrollera hur informationsspridningen bäst når längre än till ombudet. Informationskanalerna inom företagen skiljer sig väsentligt beroende på dess storlek. Ombudets intresse för att avsätta tid samt förmedla informationen och materialet styr våra möjligheter att verkligen nå de anställda. Från skolorna sida har eleverna uttryckt att de har en del kunskaper om vad konsumentvägledningen hjälper till med. Framförallt filmen Handling och konsekvens mottogs positivt och gav bra diskussioner. Diskussioner som gav infallsvinklar till andra

15 15 frågor från eleverna. De frågade framförallt mycket om mobiltelefoner och försäkringar. En mer ingående information om till exempel påskrift av avtal eller kreditköp var de i större utsträckning ovetande om. Målgruppen invandrare har inte bara en språklig barriär utan även sämre inblick i hur det svenska samhället fungerar när det gäller konsumenträtt. En del av de elever och invandrare vi besökt tror att en obetald räkning försvinner om man bara ignorerar den tillräckligt länge. Med den erfarenheten blir det än mer relevant att försöka öka det förebyggande arbetet. Trots elevernas behov och även om intresse finns är möjligheten att få tillträde i skolan begränsad. Uppfattningen om ämnet tycks vara att det endast passar in i vissa utbildningar, tidspressen på lärarna är dessutom stor. Kontakten med skolan tyder på att konsumentvägledarna på eget initiativ aktivt får arbeta för att få informera skolans elever. Det finns ett behov av att öka kunskaperna hos samtliga kommuninvånare om vart man vänder sig med sina konsumentfrågor. Många vet inte om när och var man kan få denna service. En ökad marknadsföring och utveckling av verksamheten skulle gynna konsumenterna väsentligt. Under de diskussioner vi haft med projektets deltagare ser vi en tendens till ett ökat behov av konsumentvägledning. Framförallt med tanke på de frågor vi fått av kommuninvånarna vi mött under projekttiden. Svårigheter att ta ställning till alla reklamerbjudanden framhölls. För att kunna nå en bättre servicegrad är samarbete mellan näringsliv, skola, kommunerna och planering en bra kostnadsreducering både för konsumenten och den kommunala verksamheten. En samverkan gynnar kommuninvånarna både i fråga om tillgänglighet och utveckling. Ytterligare en anledning är att man inom andra verksamheter i kommunerna tidigare drivit samverkansprojekt som fallit väl ut. Det kan innebära större möjligheter att i framtiden samordna resurserna för att ge kommuninvånarna en mer heltäckande service. En service som i längden även gynnar kommunerna i form av färre kostnadskrävande, skuldsatta kommuninvånare.

16 16 BILAGOR 1. Projektbeskrivning 2. Temalista 3. Materiallista 4. Företagsenkät till företagsombud 5. Diagram över enkätsvar från företagsombud 6. Skolenkät till elever 7. Diagram över enkätsvar från elever 8. Broschyr 9. Bild på leasingbilen med dekaler 10. Budget 11. Utvärdering från konsult

17 Bilaga 1 Projektbeskrivning Bakgrund Mönsterås, Högsby och Oskarshamn är tre mindre kommuner på ostkusten i Kalmar län. Sedan ungefär ett år tillbaka finns det ett samverkansprojekt mellan dessa tre kommuner som vi skulle vilja bygga vidare på inom konsumentområdet. Högsby kommun, som är den minsta av de tre kommunerna, har idag cirka 6000 invånare. Mönsterås har cirka invånare och Oskarshamn, som är störst, har drygt invånare. De tre kommunerna utgör tillsammans ett område på 2405 kvadratkilometer som består av många små orter med sammanlagt invånare. Kring tätorterna fungerar kollektivtrafiken bra men mellan de mindre orterna på landsbygden är man mer hänvisad till egen bil. Inom regionen finns det ett antal företag med fler än 50 anställda. Det finns tre gymnasieskolor och en mängd olika föreningar, till exempel för invandrare, handikappade och pensionärer för att nämna några av dem. De befintliga tjänster som idag finns inom konsumentverksamheten utgörs av 2,0 tjänst i Oskarshamn och 0,5 tjänst i Mönsterås. I båda kommunerna ingår både budgetrådgivning och konsumentvägledning i tjänsterna. Högsby saknar helt egen konsumentvägledning men köper i dagsläget konsumentrådgivning från Mönsterås och budgetrådgivning / skuldsanering från Oskarshamn. Syfte Vårt syfte är att bygga vidare på det befintliga samverkansprojekt som finns mellan de tre kommunerna. Vi vill genom information öka kommuninvånarnas kunskap och medvetenhet om sina rättigheter som konsumenter. Detta genom att nå ut till kommuninvånare via företag, fackföreningar, skolor och föreningar.

18 Bilaga 1 Alltsedan vi deltog i en enkätundersökning genom Konsumentverket (Rapport 1997:20) har vi blivit uppmärksamma på att kunskapsnivån på konsumenträttsliga frågor sjunker hos, i detta fall, gymnasieelever. Vi har goda skäl att tro att samma negativa trend finns hos övriga kategorier i samhället. Vi, konsumentvägledare, märker hela tiden hur vi får allt mindre tid över för förebyggande verksamhet såsom utåtriktad information till olika grupper i samhället. Samtidigt som vikten av välinformerade konsumenter ökar. Vi ser denna ansökan som en möjlighet att få resurser till kunskapsspridning och förebyggande arbete. Mål Vårt mål med projektet är att etablera varaktiga kontakter med de 25 största företagen i regionen, de tre gymnasieskolorna samt med invandrarföreningar. På så vis vill vi nå ut till så många människor som möjligt med information och på detta sätt stärka deras position som medvetna konsumenter. Genomförande Högsby, Oskarshamn och Mönsterås vill i samverkan anställa en projektanställd som vi tillsammans med Konsumentverket skall utbilda. Denna person skall efter genomförd utbildning skapa kontakter med och utbilda ombud på: De 25 största företagen i regionen som Scania, OKG, Mönsterås Bruk, Stece, Brodd & Allerholm och Ceka. Kontakt kommer att tas med fackombuden på respektive företag. Avgångsklasserna på de tre gymnasieskolorna, etablera kontakt med elevråden och eventuellt med enskilda klasser för specialarbete som sedan kan presenteras på den årliga ungdomsmässan. Invandrarföreningar, som Bosniska, Finska och Albanska föreningen.

19 Bilaga 1 Efter färdig utbildning skall dessa ombud sedan sprida information till organisationens medlemmar och på så vis höja kunskapsnivån hos en stor mängd människor. Vi planerar också för att i samarbete med lokala studieförbund anordna studiecirklar i konsumenträtt. För att den projektanställde skall kunna förflytta sig obehindrat mellan olika platser i de tre kommunerna ser vi ett behov av en leasingbil under viss tid av projektet. Leasingbilen vill vi även utnyttja som en marknadsföring av konsumentvägledningen genom diverse dekaler. Under hela projekttiden kommer kommunerna att avsätta 0,5 tjänst som konsumentsekreterare till stöd och fortlöpande handledning för den projektanställde. Det kommer också att finnas en gemensam styrgrupp från kommunerna som stöd för projektet. Tidsplan Vi planerar att anställa och utbilda en person till projektet under augusti då ärendetillströmningen traditionellt sett brukar vara lägre än under resten av året. Den projektanställde ska sedan arbeta aktivt med att skapa kontakter och sprida information under hösten 2002 och våren Projektet ska sträcka sig över tiden till och med

20 Bilaga 2 TEMAN I PÄRMARNA Ungdomspärm Tema 1-Surfa på nätet och mobiltelefoner: Konsumera Friskt broschyr Distansavtalslagen Konsumentköplagen Konsumenttjänstlagen Koll på pengarna Checklista för E-handel (KOV) Att handla på Internet Konsumentverket varnar för ScanBill (KOV) Faktablad Mobiltelefoner (Råd&Rön) Test mobiltelefoner (Råd&Rön) Samtalspriser hos telereparatörer (Råd&Rön) Konsument i Sverige, lättläst (KOV) Tema 2-EU-moped: Glöm inte skaffa intyg (Råd&Rön) Nya regler för snabb moped (Råd&Rön) Tema 3-Om. Tidningen, Om..jag bara hade vetat Tema 4-Eget boende Flytta (KOV) Bospara (Råd & Rön) Spion i datorn (Råd & Rön) Tema 5-Surfa Säkert Surfa Säkert (PTS) Pärm företag, kommunhus och bibliotek Tema 1-Bilköp: Konsumera Friskt broschyr Koll på pengarna Konsumentköplagen Konsumenttjänstlagen Distansavtalslagen Att köpa bil (Råd&Rön) Varudeklaration begagnad bil (blankett KOV/MRF) Köpekontrakt för köp av personbil mellan privatpersoner (KOV) Tema 2-Julhandel: Öppet köp, bytesrätt, tillgodokvitto, ångerrätt, presentkort, rea Kreditköp, räntefritt Reklamation, garanti Faktablad om skulder (Råd&Rön) Betalningsanmärkning Tema 3-Räkningar: Betaltjänster (KOV) Vad kostar betaltjänster? (KOV) Hur länge ska kvitton sparas? (KOV) Tio viktiga punkter för din ekonomi Ekonomisk översikt, sammanfattning Ränteberäkning lån (Konsumenternas Bank- & Finansbyrå)

21 Bilaga 2 Tema 4-Husköp: Att köpa hus (Råd&Rön) Energikalkylen hjälper villaägare att spara (KOV) Bredband (KOV) Tema 5-Hantverkshjälp Att anlita hantverkare,reparatörer och liknande (KOV) Vem ska jag vända mig till (KOV) Energi (KOV) Energirådgivning i din kommun lokala telefonnummer, öppettider till energirådgivningen Tema 6-Dina rättigheter Öppet köp, ångerrätt, reklamation m.m. (KOV)

22 Bilaga 3 MATERIALLISTA Material Nyckelringar med tryck Konsumera Friskt! samt Muggar med tryck Konsumera Friskt! samt Väggskylt texten Konsumentverksamheten, Konsumera Friskt!, Lärarpaket Broschyrer: Konsumera Friskt! Konsumentköplagen Konsumenttjänstlagen Distansavtalslagen Skuldsaneringslagen Koll på pengarna Konsument i Sverige (Lättläst Svenska) Det här är Konsumentverket Reklampennor Konsumera Friskt!

23 Bilaga 4 Ftg: 1) Pärmens placering? 2) Pärmens användning? 3) Hur har de anställda fått information om att pärmen finns? 4) De anställdas reaktion på pärmen? 5) Ditt eget intryck av informationsformen? 6) Egna synpunkter?

24 Bilaga 5 1. PÄRMENS PLACERING? ANTAL SVAR PAUSRUM SVARSALTERNATIV 1 LOBBY 2. PÄRMENS ANVÄNDNING? ANTAL SVAR Raster SVARSALTERNATIV 3 vet ej

25 Bilaga 5 3.Hur har de anställda fått informationen om att pärmen finns? artikel/tidning 15% lönespec 3% lagts ut 9% anslagstavla 15% En del företag har spridit informationen med hjälp av flera av alternativen muntligt 58% 4. DE ANSTÄLLDAS REAKTION PÅ PÄRMEN? ANTAL SVAR *Enkät frågorna ställdes i april. På vissa företag har man inte givit informationen till de anställda förrän under februariapril Ingen positiva SVARSALTERNATIV

26 Bilaga 5 5.Ditt eget intryck av informationsformen? ANTAL SVAR Negativ Positiv SVAR 6.Egna synpunkter? bra vid förskott 10% tidsbrist 10% bra koppling till friskvård 3% inga 17% *Företagsombudens egna åsikter om och förslag på hur konsumentinformationen enklast sprids hos dem. bra för unga 3% lägre prioritet 7% viktig information 3% mer muntlig information av företaget 10% kortfattad information 7% nöjd med befintlig informationsform 30%

27 Bilaga 6 KRYSSA FÖR ENDAST ETT ALTERNATIV Kön Kvinna Man Ålder Har Du varit i kontakt med konsumentvägledningen tidigare? JA NEJ 2. Kände Du till konsumentvägledningen före informationen? JA NEJ 3. Var informationen ny för Dig? JA NEJ 4. Tycker Du att det var bra att få denna information? JA NEJ 5. Har du några egna synpunkter? TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

28 Bilaga 7 1. HAR DU VARIT I KONTAKT MED KONSUMENTVÄGLEDNINGEN TIDIGARE? HAR DU VARIT I KONTAKT MED KONSUMENTVÄGLEDNINGEN TIDIGARE? 70 MÄN NEJ 108 NEJ ANTAL SVAR ANTAL SVAR KVINNOR NEJ 5 MÄN JA SVAR/KÖN 5 KVINNOR JA JA 0 SVAR NEJ 30% 2. KÄNDE DU TILL KONSUMENTVÄGLEDNINGEN FÖRE INFORMATIONEN? OSÄKER 2% JA 68% 2.KÖNSFÖRDELNING/KÄNDE DU TILL KONSUMENTVÄGLEDNINGEN FÖRE INFORMATIONEN? KVINNOR NEJ 6% KVINNOR OSÄKER 1% KVINNOR JA 30% MÄN/JA 38% MÄN OSÄKER 1% MÄN/NEJ 24%

29 Bilaga 7 3.VAR INFORMATIONEN NY FÖR DIG? ANTAL SVAR JA NEJ DELVIS 53 ANTAL SVAR 3.KÖNSFÖRDELNING/ VAR INFORMATIONEN NY FÖR DIG? KÖN/SVAR 41 st MÄN/JA 20 st KVINNOR/JA 32 st MÄN/NEJ 21 st KVINNOR/NEJ 2 st MÄN/DELVIS 2 st KVINNOR/DELVIS SVAR 4. TYCKER DU ATT DET VAR BRA ATT FÅ DENNA INFORMATION? 4.TYCKER DU ATT DET VAR BRA ATT FÅ DENNA INFORMATION?/KÖN 1 NEJ ANTAL SVAR MÄN/JA 43 KVINNOR/JA 1 MÄN/NEJ 0 KVINNOR/NEJ SVAR/KÖN 117 JA

30 Bilaga 7 5.EGNA SYNPUNKTER/KÖN ANTAL SVAR MÄN KVINNOR 0 NEJ-SVAR/KÖN Kommentarer till egna synpunkter se text i utvärderingen ovan.

31 Kontakta gärna oss på konsumentrådgivningen Högsby Konsumentfrågor: Anna-Carin Leijon Skuldsanering: Cecilia Larsson Mönsterås Anna-Carin Leijon Besöksadress: Kvarngatan MÖNSTERÅS Oskarshamn Kerstin Göransson eller Cecilia Larsson Besöksadress: Södra Långgatan OSKARSHAMN Konsumentprojektet Konsumera Friskt Madeleine Wykman E-post:madeleine.wykman@oskarshamn.se - ett projekt om ekonomiskt sund konsumtion Konsument- och budgetrådgivningen Bilaga 8

32 Projekt Konsumera Friskt! E-postadress: Ett samarbetsprojekt mellan Oskarshamns, Högsby och Mönsterås kommuner. Projektets syfte är att ge Ekonomisk Friskvård. Genom att ge kunskaper om dina rättigheter och skyldigheter vill vi hjälpa dig att bli en medveten konsument. Konsumenträtt Vi ger Dig kostnadsfria råd och upplysningar om hur Du gör vid tvister och reklamationer. Vi ger dig information om vilka rättigheter och skyldigheter Du har som konsument. Hos Konsumentvägledningen kan du få hjälp med Förköpsinformation Vi ger Dig tips och råd inför ett större köp. Hos oss, eller på biblioteket, hittar Du testhandböcker, faktablad och broschyrer. Budgetrådgivning och skuldsanering Vi ger Dig råd och stöd vid skuldsanering och hjälp med Din hushållsbudget om Du tycker Att det är svårt att få pengarna att räcka till och vill göra något åt det. Att skulderna vuxit Dig över huvudet och vill ha hjälp att förbättra Din situation. Bilaga 8

33 Bild på den leasingbil med dekaler som användes för transport till kontakterna i regionen och i marknadsföringssyfte. På fronten och bakluckan satt Konsumera Friskt! logotypen. Bilaga 9