Utveckling i Jönköpings län 2015

Transkript

1 Utveckling i Jönköpings län

2 Sammanfattning Denna ska ses som ett enkelt visuellt kunskapsunderlag eller en samlad översikt på länets utveckling under 2015 samt i vissa fall över en längre period. Givetvis finns förklarande text och kommentarer där så behövs. Statistik har hämtats från olika myndigheter och organisationer, bearbetats och sammanställts i diagram och tabeller. Innehållet är indelat i områden som har påverkan på länets tillväxt. Folkmängd, flyttningar, sysselsättning och arbetslöshet, näringslivsutveckling, bostäder, utbildning, trafik och pendling, ohälsa, jämställdhet, m.m. Ambitionen är att utveckla denna med fler och mer djupgående analyser inom varje område i nästa års upplaga. Sammanställningen är gjord av Ola Olsson, ansvarig för statistik och analys på Regional utveckling, Region Jönköpings län Statistikkällor: SCB Arbetsförmedlingen Konjunkturinstitutet Boverket Tillväxtverket Försäkringskassan Trafikanalys Region Jönköpings län 2

3 Befolkning Länet har en fortsatt positiv folkmängdsutveckling. Det fanns officiellt personer folkbokförda i Jönköpings län vid årsskiftet. Under 2015 ökade folkmängden med personer I början av 2016 låg folkmängden cirka över länets gemensamma befolkningsprognos. Främsta orsaken är en betydligt högre inflyttning från utlandet än beräknat. Prognosen gjordes utifrån 2013 års siffror innan de stora flyktingströmmarna började komma till Europa. Samtliga kommuner har en positiv befolkningsförändring och ett positivt flyttnetto mot utlandet. 10 kommuner har ett födelseöverskott och 4 kommuner har ett positivt flyttnetto mot övriga Sverige. Störst procentuell ökning 2015, i förhållande till folkmängden, hade Gislaveds kommun med 535 personer (1,9 %) och Nässjö kommun med 544 personer (1,8 %). Även mindre kommuner hade en god procentuell ökning. Habo med 204 personer (1,8 %) respektive Aneby med 111 personer (1,7 %). Utöver offentlig befolkningsstatistik fanns också i Jönköpings län vid årsskiftet drygt flyktingar i Migrationsverkets mottagningssystem. Många av dessa asylsökande tillkommer därför i statistiken för 2016 och 2017 i takt med att de får uppehållstillstånd. 3

4 Folkmängdsförändring i länets kommuner de senaste 5 åren Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Folkmängdsförändringens delar de senaste 5 åren Födelseöverskott Flyttnetto utlandet Flyttnetto inrikes Födelseöverskott betyder att det föds fler individer än det avlider. Diagrammet visar tydligt att inflyttningen från utlandet har ökat och utflyttningen till andra län minskat de senaste åren. 4

5 Sett i ett längre perspektiv (10 år) har länets befolkningsökning varit relativt måttlig. Länet har ökat med personer (5,0 %) medan riket ökat med personer (8,3 %). Procentuell folkmängdsutveckling ,0% 17,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 11,5% 10,5% 9,4% 8,0% 7,4% 6,7% 6,6% 6,1% 5,9% 5,0% 3,2% 2,3% 2,2% 1,9% 1,7% 0,9% 0,3% 0,2% 8,3% -2,0% 0,0% -0,8% Befolkningen i Jönköpings län efter ålder och kön Män Kvinnor Den stora 40-talistgenerationen syns knappt längre utan nu är det 60- och 90-talisterna som dominerar framöver. Det är fler män än kvinnor i alla åldersgrupper fram till pensionsåldern. 5

6 Flyttningar Inrikes flyttnetto Inrikes flyttningar avspeglar länens attraktivitet. I första hand utifrån perspektiven god livsmiljö, en dynamisk arbetsmarknad och tillgång till högre utbildning. Totalt ackumulerat inrikes flyttnetto senaste 5 åren ( )

7 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år Totalt flyttnetto per ålder i Jönköpings län Inflyttningen består till stor del av barnfamiljer. Utflyttare är främst ungdomar på väg till arbete eller högre studier. Totalt flyttnetto per ålder och kön Män Kvinnor

8 Sysselsättning Antal sysselsatta år kvartal 4 respektive år Antalet sysselsatta i Jönköpings län är fler än någonsin tidigare. Efter varje konjunkturnedgång har sysselsättningen återhämtat sig relativt snabbt. December 2015 var personer i åldern år sysselsatta enligt SCB (AKU). Förvärvsintensitet län ,4 80,7 80,1 79,9 79,3 79,1 78,9 78,8 78,6 78,5 78,5 77,3 77,3 77,3 76,7 76,6 76,5 76,2 76,2 75,3 74,7 72,4 Länet har under lång tid haft en hög sysselsättningsgrad, d.v.s. andel i förvärvsarbete av befolkningen år. 80,7 % av åldersgruppen har inkomst från förvärvsarbete

9 Förvärvsintensitet kommuner , ,1 83,3 82,4 82,0 81,6 81,6 81,3 80,8 79,8 78,3 78,2 77, Förvärvsintensitet av nattbefolkning (boende i kommunen) år. Redovisningen gäller 2014 därför att Skatteverkets deklarationsuppgifter ligger till grund för statistiken. Fördelning per kön (osorterat) 95% 90% 85% 80% 75% 84% 84% 79% 79% 86% 78% 89% 85% 84% 78% 86% 82% 82% 78% 80% 76% 85% 81% 81% 75% Män Kvinnor 85% 82% 80% 80% 79% 75% 70% 65% 9

10 Arbetslöshet län ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 9,4 10,3 8, år år 11,2 13,5 13,1 11,5 14,0 15,6 14,4 14,1 15,0 14,4 5,5 6,2 6,3 6,7 6,9 7,1 7,2 7,2 7,5 7,5 7,6 17,4 16,7 17,8 16,6 17,4 17,8 23,5 22,7 8,3 8,4 8,5 9,0 9,1 9,3 10,010,6 10,8 11,4 13,3 7,8 0,0 Total arbetslöshet (arbetslösa och arbetssökande i konjunkturprogram) som andel av registerbaserad arbetskraft år och ungdomar år. Årsgenomsnitt 2015, sorterat efter år. Arbetslöshet kommuner ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 7, år år 11,0 10,6 11,2 5,1 5,6 5,6 12,5 11,1 10,0 9,2 6,0 6,1 6,4 6,6 11,3 7,4 15,0 8,3 8,4 15,9 16,6 10,0 10,1 8,8 11,2 6,7 13,3 7,8 4,0 2,9 2,0 0,0 Total arbetslöshet (arbetslösa och arbetssökande i konjunkturprogram) som andel av registerbaserad arbetskraft år och ungdomar år. Årsgenomsnitt 2015, sorterat efter år. 10

11 Arbetslöshet Totalt år Årsgenomsnitt de senaste 20 åren i Jönköpings län. Arbetsmarknad/Näringsliv En ökad lönsamhet, tillsammans med en allmänt högre sysselsättning och minskande arbetslöshet, tecken på ett gott näringslivsklimat. Det är framförallt en hög inhemsk konsumtion som bidrar till en positiv utveckling. Konjunkturbarometern per kvartal Totala näringslivet inom Småland och öarna (SE21) Barometerindikatorn kan närmast jämföras med EU-kommissionens Economic Sentiment Indicator (ESI). Barometerindikatorn har liksom ESI ett medelvärde på 100 och en standardavvikelse på

12 Näringsgrensfördelning (SNI 2007) som andel av förvärvsarbetande dagbefolkning Länet Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,0 2,2 Tillverkning och utvinning 22,8 12,1 Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,9 1,1 Byggverksamhet 5,8 6,9 Handel 12,2 12,2 Transport och magasinering 5,3 4,8 Hotell- och restaurangverksamhet 2,6 3,4 Information och kommunikation 1,6 3,8 Finans- och försäkringsverksamhet 0,7 2,0 Fastighetsverksamhet 1,3 1,6 Företagstjänster 7,6 11,5 Offentlig förvaltning och försvar 4,8 5,8 Utbildning 9,6 10,5 Vård och omsorg; sociala tjänster 17,7 16,4 Kulturella och personliga tjänster m.m. 3,3 4,5 Okänd verksamhet 1,1 1,2 Förändring de senaste 5 åren i Jönköpings län Jordbruk, skogsbruk och fiske 0,6 Tillverkning och utvinning -1,5 Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,1 Byggverksamhet 0 Handel 0 Transport och magasinering -0,3 Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 Information och kommunikation 0 Finans- och försäkringsverksamhet -0,1 Fastighetsverksamhet 0,1 Företagstjänster 0,8 Offentlig förvaltning och försvar 0,2 Utbildning -0,1 Vård och omsorg; sociala tjänster 0,1 Kulturella och personliga tjänster m.m. 0 Okänd verksamhet 0,1 Förändring i andel förvärvsarbetande dagbefolkning per näringsgren under de senaste 5 åren i Jönköpings län. Störst andelsmässig minskning är inom Tillverkning (-1 293) och störst ökning återfinns inom Företagstjänster (1 780). En stor ökning återfinns också inom Jord- och skogsbruk (1 175) men det beror främst på omklassning av företagsform, inte fler bönder. 12

13 Antal förvärvsarbetande dagbefolkning i Jönköpings län Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet Sammantaget har Offentlig förvaltning och Vård/omsorg; sociala tjänster också ökat antalet sysselsatta med personer, trots att andelen inte har förändrats så mycket över tid. Vi kommer att se en fortsatt ökning inom denna sektor även under

14 Hushållens disponibla inkomst (Tkr) ,9 464,4 482,7 500,3 467,7 478, ,3 283,2 287, år år år Ökande hushållsinkomster är en indikator på att fler individer är i arbete eller i egenförsörjning (näringsidkare) i Jönköpings län. Enligt annan statistik ökar hushållens konsumtion vilket bidrar till inhemsk efterfrågan och regional tillväxt. Besöksnäringen Besöksnäringen växer, både när det gäller affärsmässor, event och turism. En indikator är antalet registrerade hotellnätter och övernattningar i länet. Sen finns många event som inte syns, t.ex. Dreamhack och idrottsevenemang där övernattning ofta sker på annat vis. 14

15 Förändring i antal övernattningar , ,4 10,1 9,9 9,8 9,2 7,8 7,7 6,2 5,5 5,2 5,2 5,0 4,8 4,7 4,5 4,3 7, ,2 2,2 1, ,6 Förändring i antal övernattningar mellan i procent per län. Företagsjour Återrapporterat antal räddade arbetstillfällen per år med anledning av företagsjourens verksamhet. 15

16 Boende och bostadsmarknad Boverkets indikatorer för riket. Boverkets bostadsmarknadsenkät (Länsstyrelserna) Förväntat antal påbörjade Bostadsmarknadsläget 2016: bostäder 2016 (nybyggnation): Kommun På centralorten Kommunens övriga delar Flerbostadshus Småhus Aneby Obalans - underskott Obalans - underskott 34 7 Gnosjö Obalans - underskott Obalans - underskott 6 5 Mullsjö Obalans - underskott Obalans - underskott 54 5 Habo Obalans - underskott Balans Gislaved Obalans - underskott Obalans - underskott Vaggeryd Obalans - underskott Balans Jönköping Obalans - underskott Obalans - underskott Nässjö Obalans - underskott Obalans - underskott Värnamo Obalans - underskott Obalans - överskott Sävsjö Obalans - underskott Obalans - underskott Vetlanda Obalans - underskott Obalans - underskott Eksjö Obalans - underskott Balans Tranås Obalans - underskott Balans 0 9 Länet

17 Bostadsbristen syns nu tydligt. Trots en stor ökning av nybyggnationen (jämfört med 2015) räcker inte detta på långa vägar för att möta efterfrågan på bostäder. Det finns stora grupper människor (ungdomar och nyanlända) som inte har möjlighet att köpa sin bostad utan är beroende av hyresrätter. Tyvärr är endast en mindre del av nybyggnationen av flerbostadshus rena hyresrätter. Bristen resulterar i att bostadspriserna fortsätter stiga. Ökningen under 2015 var ca 25 % för bostadsrätter och ca 10 % för villor i Jönköpings län. Under första kvartalet 2016 har ökningstakten avtagit något, men hamnar ändå på ca 5 % för bostadsrätter och 7 % för villor enligt officiell mäklarstatistik. Variationen mellan länets kommuner är dock stor. Jönköpingsregionen har en fortsatt stark prisutveckling. Utbildning Andel per utbildningsnivå av arbetskraften år % 50% 51% 46% Jönköpings län Riket 40% 30% 24% 20% 16% 14% 15% 16% 18% 10% 0% Grundskola Gymnasie Eftergymn <3år Eftergymn >3 år Den formella utbildningsnivån fortsätter öka, om än i svag takt. Utvecklingen beror i första hand på att äldre med kort formell utbildning försvinner ut från arbetslivet, samtidigt som yngre med högre utbildning tillkommer. Skillnaden mot riksmedel ligger fortfarande på 6 % för eftergymnasialt utbildade 3 år eller mer (akademiker) jämfört med 5 år sedan. 17

18 Andel per kön av arbetskraften år i Jönköpings län % 54% 50% 40% 48% Män Kvinnor 30% 23% 20% 10% 17% 12% 16% 14% 13% 0% Grundskola Gymnasie Eftergymn <3år Eftergymn >3 år Utbildningsnivå arbetskraften år per kommun och kön 2015 Grundskola Gymnasie e-gymn < 3 år e-gymn > 3 år Riket totalt Män 16% 47% 15% 21% Kvinnor 12% 41% 16% 31% Totalt 14% 44% 15% 26% Aneby Män 20% 58% 12% 10% Kvinnor 14% 51% 15% 20% Totalt 17% 55% 14% 15% Gnosjö Män 31% 53% 9% 6% Kvinnor 24% 50% 11% 15% Totalt 28% 51% 10% 11% Mullsjö Män 20% 56% 12% 11% Kvinnor 14% 48% 15% 23% Totalt 17% 53% 13% 17% Habo Män 17% 53% 14% 16% Kvinnor 9% 44% 16% 31% Totalt 13% 49% 15% 23% Gislaved Män 26% 55% 10% 8% Kvinnor 18% 53% 12% 17% Totalt 23% 54% 11% 12% Vaggeryd Män 21% 57% 12% 10% Kvinnor 13% 50% 13% 23% Totalt 17% 54% 12% 17% Jönköping Män 15% 48% 16% 21% Kvinnor 11% 41% 16% 32% 18

19 Totalt 13% 44% 16% 26% Nässjö Män 21% 55% 14% 10% Kvinnor 14% 50% 15% 21% Totalt 18% 52% 15% 15% Värnamo Män 21% 55% 13% 12% Kvinnor 14% 50% 14% 22% Totalt 17% 53% 13% 17% Sävsjö Män 26% 53% 12% 9% Kvinnor 15% 49% 14% 21% Totalt 21% 51% 13% 15% Vetlanda Män 21% 57% 12% 9% Kvinnor 13% 52% 15% 19% Totalt 17% 55% 14% 14% Eksjö Män 18% 52% 13% 16% Kvinnor 11% 48% 15% 26% Totalt 15% 50% 14% 21% Tranås Män 18% 58% 13% 11% Kvinnor 13% 52% 14% 21% Totalt 16% 55% 13% 16% Kvinnor är generellt mer högutbildade än män. Fördelningen avspeglar länets näringslivsstruktur, där kvinnor främst arbetar inom offentlig verksamhet och män inom tillverkningsindustrin. I åldersgruppen år har endast 1 av 20 män i Gnosjö mer än 3 års eftergymnasial utbildning, medan 1 av 5 har det i landet som helhet. Övergång till högre utbildning Övergångsfrekvens till högre studier inom 3 år från avslutad gymnasieutbildning Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Riket

20 Övergångsfrekvens till högre studier inom 3 år från avslutad gymnasieutbildning 2014 Samtliga Kvinnor Män Aneby 23,3 32,1 14,0 Gnosjö 44,8 47,3 42,0 Mullsjö 39,6 40,8 38,6 Habo 27,8 34,2 20,0 Gislaved 46,2 51,4 40,6 Vaggeryd 39,5 41,0 38,2 Jönköping 39,8 44,3 35,1 Nässjö 42,7 50,6 35,1 Värnamo 41,4 47,8 35,3 Sävsjö 38,5 48,1 26,6 Vetlanda 34,6 40,2 29,7 Eksjö 34,6 37,4 32,0 Tranås 38,5 50,5 27,4 Jönköpings län 39,2 44,8 33,6 Hela Riket 42,5 48,1 36,9 Synen på utbildning är en tydlig generationsfråga. På 70- och 80-talet skaffade sig många ett jobb i närområdet redan efter grundskolan. Yrkeskunnande byggdes genom att praktiskt lära sig olika moment som utökades år från år. Ofta blev de både sin arbetsgivare och sin hemkommun trogen under hela arbetslivet. Dagens ungdomar vill däremot skaffa sig andra yrken med bättre utvecklingsmöjligheter och karriärvägar än sina föräldrar, framförallt i tillverkningstunga kommuner. Trots årsvisa variationer syns det i statistiken ovan. 20

21 Trafik och pendling Restid (minuter) per person och dag efter kommungrupp och huvudsakligt ärende år Kommungrupp * *SKL s kommungruppsindelning 2011 Arbets-, tjänste- och skolresor Huvudsakligt ärende Service och inköp Fritid Annat ärende Samtliga Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdkommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Samtliga Källa: Trafikanalys resvaneundersökning 2015 Beskrivning: Restid till och från olika aktiviteter är en attraktivitetsfaktor som påverkar människors livsmiljö. Arbets- och studiependling tar lika lång tid per dag i genomsnitt för boende i storstäder och förorter till storstäder som i glesbygdskommuner. Störst variation i restid är just arbets- och studiependling tillsammans med resor till fritidsaktiviteter. Den ena är nödvändig, den andra är beroende på intressen. Komentar: Restid är en attraktivitetsfaktor. Individer ha närhet till både arbete, service och fritidsaktiviteter för en god livsmiljö. Boende i mindre varuproducerande kommuner lägger minst tid på resor medan boende i storstäder och pendlingskommuner lägger mest tid på resor. Trots detta så vill fler och fler bo just i dessa områden. 21

22 Pendling Arbetspendling över länsgräns Netto (inpendlare utpendlare) Länet har ungefär lika stort positivt pendlingsnetto från V Götalands län som vi har negativt pendlingsnetto till Stockholms län. Jämfört med 2013 så har totalnettot minskat marginellt från till Största volymerna består av lågutbildade (grundskola, motsv.) och gymnasieutbildade inom samhällsprogram, handel och administration samt industri och teknik. För högskoleutbildade är ekonomer största gruppen. Pendling över länsgräns är betydligt vanligare hos män än kvinnor. 06 Jönköpings län Inpendlare Utpendlare Män Kvinnor

23 Folkhälsa Ohälsotal 2015 Kvinnor Män 00 Riket 33,8 22,4 06 Jönköpings län 29,8 23, Aneby 34,3 26, Gnosjö 26,7 21, Mullsjö 35,4 24, Habo 27,7 19, Gislaved 29,5 22, Vaggeryd 27,2 21, Jönköping 29,4 23, Nässjö 32,4 26, Värnamo 25,5 22, Sävsjö 29,1 24, Vetlanda 30,5 23, Eksjö 32,8 25, Tranås 34,7 28,3 Beskrivning / descripiton Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, d.v.s. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 23

24 Jämställdhet Medelarbetstid Män Kvinnor Totalt Medelarbetstiden per sysselsatt år, mätt i antal timmar per vecka, är oförändrad jämfört med året innan, men har minskat för män och stigit för kvinnor under den senaste 5-årsperioden i Jönköpings län. Medelinkomst ,5 291,3 299,1 303,9 311, ,9 215,9 222,5 228,3 Män Kvinnor Ur ett jämställdhetsperspektiv finns fortfarande en betydande differens i medelinkomst, bl.a. beroende på att kvinnor förvärvsarbetar färre timmar än män. Diagrammet visar medelinkomst (Tkr) för alla 20 år och äldre i Jönköpings län. Utvecklingen den senaste 5-årsperioden visar att den procentuella utvecklingen är bättre för kvinnor (+12,5 %) jämfört med män (+10,1 %). 24

25 Föräldraförsäkringen Andel uttagna nettodagar i föräldraförsäkringen vid barnets 2-årsdag. 100% 80% 90% 89% 89% 88% 88% 86% 86% 85% 85% 84% 83% 83% 83% 85% 82% 60% 40% 20% 10% 11% 11% 12% 12% 14% 14% 15% 15% 16% 17% 17% 17% 15% 18% Kvinnor Män 0% Uppföljning gjord av Försäkringskassan 2014 gällande barn födda Det finns ett tydligt samband med utbildningsnivå och näringslivsstruktur. I alla länets kommuner är männen underrepresenterade jämfört med riket. Störst andel uttagna föräldradagar per män har Lund, Solna, Umeå och Uppsala med 24 %. Männen i Övertorneå, Åsele och Eda har lägst uttag med 7 respektive 6 %. 25

26 26