Vad hände sedan? En utvärdering av statsbidragen för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010: 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad hände sedan? En utvärdering av statsbidragen för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010: 5"

Transkript

1 Vad hände sedan? En utvärdering av statsbidragen för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010: 5

2

3 Vad hände sedan? En utvärdering av statsbidragen för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt

4 Förord Ungdomsstyrelsen har fördelat bidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt sedan år Då tog Ungdomsstyrelsen över ansvaret för uppdraget från Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Den här rapporten är den första fördjupningen om statsbidragen till kvinnors organisering och till jämställdhetsprojekt. Analysen handlar om bidragens betydelse för de berörda organisationerna och innehåller dessutom en bedömning av hur bidragen till organisationerna påverkar samhällsutvecklingen. Rapporten kan ses som ett komplement till de uppgifter som Ungdomsstyrelsen redovisar i myndighetens årsredovisningar och de mer kortfattade rapporter som myndigheten enligt bidragsförordningarna ska lämna till regeringen varje år. Barbro Kristiansson har varit projektledare för rapporten. Huvudavsnittet Bidra med vad? är skrivet av Pär Zetterberg som är filosofie doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och Erik Amnå som är professor i statskunskap vid Örebro universitet. I rapporten ingår också en text som handlar om jämställdhet inom kultursektorn som är skriven av Barbro Kristiansson. Avsnittet beskriver regeringens treåriga satsning på att initiera och stödja jämställdhetsarbete inom scenkonstområdet. För att levandegöra jämställdhetssatsningen inom scenkonstområdet presenteras ett reportage från musikbranschen. Elisabet Wahl har gjort reportaget och My Hellsten har fotograferat. Ungdomsstyrelsens förhoppning är att den här rapporten om kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt ska ge läsaren en bild av bidragens betydelse för organisationerna och för de målgrupper som organisationerna arbetar för. Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

5 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Uppdraget Rapportens upplägg Underlag för rapporten Bidra med vad? Effekter av statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt Inledning Uppdrag och avgränsningar Tillvägagångssätt Metodologiskt angreppssätt: Tre parvisa jämförelser Studerade föreningar Undersökta effekter Material Effekter på organisationen och dess medlemmar Organisationsbidragets interna effekter Verksamhetsbidragets interna effekter Jämställdhetsbidragets interna effekter Effekter på målgruppen och samhället Organisationsbidragets externa effekter Verksamhetsbidragets externa effekter Jämställdhetsbidragets externa effekter Övriga effekter Avslutande diskussion Tre upplevda effekter: Kvalitet, kontinuitet och legitimitet Jämställdhet inom kultursektorn Plats på scen en treårig satsning Uppdraget Fördelning av bidrag Projektredovisningar Kulturreportage Jämställdhet för tonsättare en fråga om demokrati Avslutande diskussion Vad händer inom scenkonstområdet? Föreningars legitimitet Fortsatta studier Referenser (35)

6

7 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Den första delen av rapporten behandlar effekter av organisations- och verksamhetsbidrag enligt förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering samt jämställdhetsbidrag enligt förordning (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. Ett verksamhetsbidrag går till projekt till skillnad från organisationsbidraget som i första hand är till för ordinarie verksamhet. Innehållet i avsnittet Bidra med vad? står Pär Zetterberg och Erik Amnå för. De har gjort en utvärdering med jämförande fallstudier mellan ett antal utvalda organisationer som har fått bidrag och organisationer som sökt bidrag men som har fått avslag. De har granskat interna och externa effekter. Med det förra avses hur bidragen har påverkat organisationerna och deras förutsättningar att existera och verka. Med det senare avses vad organisationerna och deras verksamhet har betytt för att påverka målgrupper och processer i samhället (Ungdomsstyrelsen 2009). De studerade såväl förutsedda som ickeförutsedda effekter för att få en så heltäckande bild som möjligt. Utvärderingen visar att statsbidragen har använts till en rad olika saker och generellt sett upplever organisationerna att bidragen har gjort stor nytta. Utvärderingen indikerar också att det inte nödvändigtvis finns bidragsspecifika effekter. Det går att spåra element av interna och externa konsekvenser för alla bidragsformer. De interna effekterna beskrivs bland annat som att bidragen ger upphov till nya verksamheter och att kärnverksamheten stärks. Jämförelsen med organisationer som inte beviljades bidrag visar att även ett avslag på ansökan kan stärka motivationen. Beträffande externa effekter är Pär Zetterberg och Erik Amnå försiktiga i sina uttalanden. Dock finns det skäl att tro att de upplevda effekterna också främjar möjligheten att påverka samhällsutvecklingen. De externa effekterna är kvalitet, kontinuitet och legitimitet. Den andra delen av rapporten behandlar effekter av jämställdhetsprojekt inom kulturområdet som regleras av samma förordning som statsbidrag till jämställdhetsprojekt. I den senare delen av rapporten ingår också ett reportage om jämställdhetsarbetet inom Fst, Föreningen Svenska Tonsättare. Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt och sedermera Ungdomsstyrelsen har haft uppdraget att fördela medel till jämställdhetsintegrering inom kultursektorn. Bidrag till jämställdhetsprojekt inom scenkonstområdet har prioriterats. Ungdomsstyrelsen gör i denna rapport en sammanfattning av fördelningen av bidragen och ger en bild av resultatet av bidragen utifrån inlämnade redovisningar i samband med avslutade projekt. Av redovisningarna för de avslutade projekten inom scenkonstområdet framgår det att värdet av att synas och att utföra opinions- och påtryckningsarbete är stort. Genom sin kunskapsspridning har föreningarna förhoppningar om att påverka attityder som handlar om jämställdhetsfrågor inom kultursektorn. 5 (35)

8 1.2 Uppdraget Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt ansvarade tidigare för uppdraget att fördela bidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. I samband med att Ungdomsstyrelsen fick uppdraget år 2008 förordade Integrations- och jämställdhetsdepartementet högre ambitioner på en rad punkter i en särskild promemoria. En av punkterna i promemorian handlade om utvärdering av statsbidragen för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. I enlighet med promemoria från Integrations- och jämställdhetsdepartementet bör Ungdomsstyrelsen vartannat eller vart tredje år genomföra en utvärdering av statsbidragen för kvinnors organisering respektive jämställdhetsprojekt. Ungdomsstyrelsen ska enligt promemorian analysera vad bidragen betyder för de berörda organisationerna samt försöka göra en bedömning av vilken påverkan dessa medel och organisationer har för samhällsutvecklingen. Denna rapport är den första rapporten som fördjupar sig i statsbidragen till kvinnors organisering och till jämställdhetsprojekt. Rapporten kan ses som ett komplement till de uppgifter som Ungdomsstyrelsen redovisar i myndighetens årsredovisningar och i de årligen återkommande rapporter som myndigheten enligt bidragsförordningarna ska lämna. De rapporterna innehåller en sammanfattning av hur bidragen har använts och en analys av vilka effekter bidragen har fått i förhållande till dess syfte. En första sådan rapport lämnades år 2009 (Konsekvenser, resultat och effekter av Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer) och en andra rapport lämnas i juni år 2010 (Resultat och effekter av bidrag till ideella organisationer). 1.3 Rapportens upplägg I rapporten ingår en analys av effekterna av statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Analysen är gjord av Pär Zetterberg och Erik Amnå. I rapporten finns också ett avsnitt som handlar om jämställdhet inom kultursektorn. I det avsnittet beskrivs regeringens treåriga satsning på att initiera och stödja jämställdhetsarbete inom scenkonstområdet. Därefter presenteras ett reportage från ett jämställdhetsprojekt inom musikbranschen. Sist i rapporten förs en avslutande diskussion om de resultat som framkommit. Där förs också ett resonemang om en fortsatt utvärdering av resultat och effekter av fördelade bidrag. 6 (35)

9 1.4 Underlag för rapporten De underlag som har utgjort grunden för rapporten är främst hämtade från bidragsansökningar, bidragsredovisningar, dokumenterade besök hos organisationer, erfarenhetsutbyten eller genom konferenser. I den del av rapporten som Erik Amnå och Pär Zetterberg presenterar har följande källor angetts i samband med intervjuer och fokusgrupp: Tre företrädare för 1,6-miljonerklubben. Stockholm den 27 oktober Två företrädare för Kurdiska föreningarnas råd i Sverige. Stockholm den 27 oktober Företrädare för Ropa. Stockholm den 28 oktober Företrädare för Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare (KVAST), Stockholm den 29 oktober Två företrädare för Kurdiska kvinnor för integration. Göteborg den 30 oktober Två företrädare för Internationella roma och resande kvinnoforum. Uppsala den 3 november Fokusgrupp med en företrädare för 1,6-miljonerklubben, en företrädare för Kurdiska föreningarnas råd i Sverige, en företrädare för KVAST och två företrädare för Kurdiska kvinnor för integration. Stockholm den 12 november (35)

10 2 Bidra med vad? Effekter av statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt Författare: Pär Zetterberg och Erik Amnå 2.1 Inledning Pär Zetterberg och Erik Amnå fick hösten 2009 i uppdrag av Ungdomsstyrelsen att analysera effekterna av statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Dels skulle de undersöka bidragens effekter på organisationerna och dels bidragens effekter på samhällsutvecklingen och de jämställdhetspolitiska delmålen. 1 Uppdraget genomfördes under två månader på konsultbasis. Rapporten överlämnades till Ungdomsstyrelsen i december Pär Zetterberg och Erik Amnå svarar gemensamt för innehållet. När det i nedanstående text till exempel står vi eller oss, avser det Pär Zetterberg och Erik Amnå Uppdrag och avgränsningar Inom ramen för den fördjupade rapporten har Ungdomsstyrelsen gett oss i uppdrag att utvärdera dels vilken betydelse bidragen har för de berörda organisationerna, dels hur och om organisationernas insatser påverkar samhällsutvecklingen inom de berörda områdena. Utgångspunkten för utvärderingen är de mål som formuleras i de två förordningar som ligger till grund för bidragen. Enligt den första av dessa Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering (2005:1089), kan statsbidrag delas ut för att främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet samt möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav (SFS 2005:1089, 1 ). Syftet med bidragen är därmed att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar, det vill säga organisationer där minst 75 procent är kvinnliga medlemmar. Bidrag fördelas enligt förordningen dels som ett organisationsbidrag eller etableringsbidrag, dels som ett verksamhetsbidrag till avgränsade och tidsbegränsade aktiviteter, det vill säga projekt. Syftet med den andra förordningen Förordning om statsbidrag till jämställdhetsprojekt (2006:390), är att ge bidrag till projekt som främjar jämställdhet mellan män och kvinnor och som ligger inom ramen för regeringens mål för jämställdhetspolitiken (SFS 2006:390, 1-3 ). Det övergripande målet som är att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina liv kan brytas ned i fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Bidrag fördelas enligt förordningen som ett jämställdhetsbidrag, som är ett renodlat projektbidrag som kan sökas av vilken ideell organisation eller icke-kommersiell stiftelse som helst som genom projektet vill verka för att uppfylla minst ett av de fyra jämställdhetspolitiska delmålen. 1 De fyra delmålen är makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, obetalt hem- och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet 8 (35)

11 I den här utvärderingen har vi valt att begränsa oss till att undersöka tre av de fyra bidragsformerna: organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och jämställdhetsbidrag. De två senare är olika typer av projektbidrag, som alltså bör skiljas åt utifrån villkor och målsättningar, i enligt med de två olika förordningar som de lyder under. En annan avgränsning vi gör är att fokusera på bidrag till kultursektorn när det gäller jämställdhetsbidraget. Dessa är delar av en treårig satsning för att stärka jämställdheten inom kulturlivet. Satsningen avslutades vid årsskiftet 2009/2010 och är därför särskilt intressant. Bidragen inom kultursektorn tar sin utgångspunkt i det övergripande målet för jämställdhetspolitiken och syftet är att: Långsiktigt påverka utvecklingen av strukturer och arbetsformer ur ett jämställdhetsperspektiv inom den kultursektor som projektet avser, och utmana rådande normer kopplade till kön inom sektorn. 2.2 Tillvägagångssätt Det uppdrag vi har fått är på många sätt väldigt svårt. Det ska till en betydligt mer omfattande studie, med tillgång till annan typ av data, för att på ett metodologiskt rigoröst sätt försöka belägga kausala effekter av statsbidrag (för en utvecklad diskussion om problematiken, se Danielson, Zetterberg & Amnå 2009). Särskilt utmanande ter sig frågan om hur bidragen påverkar samhällsutvecklingen. Hur ska man kunna säkerställa att det är just den undersökta föreningens speciella aktivitet som har lett till ett positivt utfall? Och om man kan säkerställa det: Hur belägger man då att det är just statsbidraget som har orsakat utfallet och inget annat? Särskilt i en organisation med intäkter från flera håll ter sig denna ekvation svår att lösa. Våra anspråk här är av mer modest karaktär. Det vi främst gör är att försöka: Spåra bidraget och se vad det används till, att analysera vad mervärdet av bidraget är gentemot hur man arbetade innan man fick bidraget, samt att undersöka vad föreningarna själva upplever att bidraget har genererat för konsekvenser. Därmed är det vår förhoppning att kunna peka på vissa tendenser samt att bilda oss en uppfattning om huruvida bidragen leder till effekter som pekar i den riktningen som förordningen avser Metodologiskt angreppssätt: Tre parvisa jämförelser Vi har valt att studera ett mindre urval av organisationer mer ingående framför att göra en större enkätundersökning. Därigenom kan vi få mer detaljerad kunskap om föreningarna. En central skillnad mot Ungdomsstyrelsens egna utvärderingar är att vi i undersökningen även tar in organisationer som sökt bidrag men som har fått avslag. En sådan ansats ger oss en kontrollgrupp (se även Ungdomsstyrelsen 2009, sid. 18). I självrapporteringar i samband med återrapportering av bidrag nämns hur organisationen har använt pengarna, och så vidare. Men med sådan information vet vi inte så mycket om hur organisationen hade gjort om den inte hade fått bidrag. Vi vet med andra ord inte hur ett icke-bidrag fylls ut. Dämpas ambitionen? Eller hittar man andra sätt att finansiera verksamheten? Genom en explorativ och metodutvecklande ansats är vår ambition att försöka ringa in det som olika typer av bidrag påverkar i en organisation. Vi vill med andra ord få ökad kunskap om vad ett bidrag kan bidra med och vad som eventuellt går förlorat om man inte får statligt bidrag. 9 (35)

12 Vi gör jämförande fallstudier; en för organisationsbidrag, en för verksamhetsbidrag och en för jämställdhetsbidrag (med fokus på kultursektorn). Vi har noggrant valt ut lämpliga organisationer som kan ge intressanta jämförelser. Ambitionen har varit att hitta två organisationer som till sin karaktär är tämligen snarlika, eller vars verksamhet har betydande likheter med varandra, men där bara en av dem har fått bifall på sin ansökan vid ett givet ansökningstillfälle. 2 Genom att få information om och analysera de två föreningarnas verksamhet hoppas vi kunna öka förståelsen för vad statsbidragen kan bidra med för organisationerna och för deras verksamhet. I praktiken har det dock inte gått att finna två föreningar som uppfyller kriteriet om snarlikhet i karaktär/verksamhet i samtliga fall, men där bara en vid ett och samma ansökningstillfälle har beviljats bidrag. I undersökningen av organisationsbidragets effekter gör vi därför istället jämförelser inom en och samma förening över tid, där vi studerar föreningar som vid ett tidigare skede under en femårsperiod har verkat utan statsbidrag för att sedan beviljas statsbidrag. Genom att studera skriftligt material (verksamhetsberättelser) och intervjua nyckelpersoner inom en förening, som har varit centrala aktörer både med och utan bidrag, kan vi spåra hur föreningen har arbetat med respektive utan statsbidrag. Fastän jämförelserna främst görs inom en organisation studerar vi även här två olika organisationer. Tanken är att studera organisationer som på ytan är ganska olika, för att få en spännvidd och därmed vinna ökad kunskap Studerade föreningar Organisationsbidrag För att undersöka effekterna av organisationsbidrag studerar vi två föreningar som inte fick organisationsbidrag för några år sedan, men som har fått det de senaste två åren det vill säga år 2008 och år Därigenom kan vi undersöka hur respektive föreningar har organiserat sig och bedrivit sin verksamhet med respektive utan organisationsbidrag. De två föreningarna är 1,6-miljonerklubben och Internationella roma och resande kvinnoforum. Den förstnämnda föreningen verkar för kvinnor som är fyllda 45 år, och syftar till att förbättra jämställdheten kring hälsofrågor inom forskning och utbildning etcetera. Föreningen ägnar sig bland annat åt spridning av information om kvinnohälsofrågor samt åt politisk påverkan i syfte att generera mer resurser åt forskning om kvinnliga sjukdomar. Föreningen bildades 1998 och hade vid det senaste ansökningstillfället cirka medlemmar. Offentligt finansierade bidrag står för procent av den totala årsbudgeten. Internationella roma och resande kvinnoforum representerar landets romska kvinnor och verkar för att stärka deras ställning i samhället. Arbetet bedrivs på en rad olika sätt, bland annat genom att ge stöd till missbrukande eller våldsutsatta kvinnor, hjälpa romska kvinnor i kontakt med myndigheter samt genom att utbilda kvinnor om deras rättigheter och skyldigheter i samhället. Föreningen har funnits sedan 2004 och hade vid den senaste officiella medlemsräkningen cirka 400 medlemmar. Bidrag svarar för den överväldigande majoriteten av föreningens inkomster. 2 Vi har också försökt säkerställa att den förening som inte beviljats bidrag inte har fått ett liknande bidrag vid ett intilliggande ansökningstillfälle. Det skulle försvåra jämförelsen om föreningen i fråga eventuellt hade bidrag från ett tidigare tillfälle till sitt förfogande. Då blir det ingen egentlig skillnad mellan föreningarna. 10 (35)

13 Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidragets effekter undersöks genom att studera två föreningar som båda representerar kurder i samhället. Kurdiska kvinnor för integration är verksamma i Göteborg och hade vid ansökningstillfället cirka 300 medlemmar. År 2008 erhöll föreningen ett verksamhetsbidrag av Ungdomsstyrelsen för att genomföra ett projekt om hedersrelaterat våld. Projektet vänder sig främst till ungdomar och yngre vuxna, både män/killar och kvinnor/tjejer, och byggde på konferenser, seminarier, möten samt ett veckolångt läger. Den andra organisationen, Kurdiska föreningarnas råd i Sverige, är ett riksförbund med drygt 20 medlemsorganisationer som representerar cirka 4000 personer. Samma år sökte även denna organisation ett verksamhetsbidrag om hedersrelaterat våld i kurdiska familjer, men fick avslag på sin ansökan. Av projektansökan framgår att organisationen vill arbeta med värderingsfrågor genom att likaledes ordna seminarier och dylikt där också män är involverade. Det finns alltså uppenbara likheter i de två föreningarnas projektansökningar, men bara en av föreningarna beviljades bidrag. Jämställdhetsbidrag inom kultursektorn För att undersöka effekterna av jämställdhetsbidrag inom kultursektorn studerar vi två organisationer som sökte bidrag år 2008: KVAST (Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare), som fick bidrag, respektive Ropa ett icke-kommersiellt konstnärsdrivet projektrum för samtidskonst, vars ansökan fick avslag. Båda är nystartade föreningar, så till den grad att KVAST inte var bildad i formell mening det vill säga registrerad som ideell förening vid ansökans upprättande. 3 Sammanslutningarna är relevanta att jämföra då de delar en problembeskrivning om att kvinnliga kulturarbetare (här: tonsättare och konstnärer) inte får ta samma plats i det offentliga rummet som manliga kulturarbetare. De vill därför båda öka utbudet av kvinnlig konst respektive kvinnliga tonsättares verk. Projekten skiljer sig dock åt i valda delar. ROPA vill bidra med en lösning på problemet bland annat genom att erbjuda en alternativ scen där kvinnliga konstnärer kan visa upp sin konst. Idén är därför att ha utställningar med framförallt men inte enbart kvinnliga konstnärer som vanligtvis inte ställs ut på de redan etablerade konsthallarna. KVAST försöker istället påverka repertoaren hos befintliga symfoni- och kammarorkestrar, så att de spelar fler verk av kvinnliga tonsättare. Ropa hade vid ansökans upprättande tre medlemmar (initiativtagarna), som ett drygt år senare var cirka 150 medlemmar. KVAST bestod vid ansökningstillfället av 35 medlemmar, som hade dubblats ett drygt år senare Undersökta effekter I en tidigare rapport till Ungdomsstyrelsen problematiserar vi de många effekter som statsbidrag kan förväntas ha samt pekar på det stora antal infallsvinklar som en utvärdering kan få (se Danielson, Zetterberg & Amnå 2009). I en tidigare regeringsrapport skiljer Ungdomsstyrelsen på så kallade interna och externa effekter. Med det förra avses hur bidragen har påverkat organisationerna och deras förutsättningar att existera och verka. Med det senare avses vad organisationerna och deras verksamhet har betytt för att påverka målgrupper och processer i samhället (Ungdomsstyrelsen 2009). 3 Ungdomsstyrelsen begärde in kompletteringar efter att ansökan hade skickats in. Innan dessa skickades in gick KVAST från att vara ett nätverk till en formell sammanslutning. 11 (35)

14 Vi studerar såväl förutsedda som icke-förutsedda effekter, för att få en så heltäckande bild som möjligt. Givet den begränsade tiden för vårt uppdrag fästs något mer vikt vid de interna effekterna, i vilka vi även räknar in effekter på medlemmarna. Som nämnts ovan behövs mer resurser och tillgång till andra data än vad som står till förfogande här, för att på ett systematiskt sätt studera externa effekter. Vissa preliminära tendenser hoppas vi dock kunna ta fram Material Vårt främsta material är intervjuer med företrädare från respektive förening. Intervjuerna ägde rum i slutet av oktober och i början av november år 2009 och varade mellan 50 minuter och 1 timme och 30 minuter. Intervjuerna belyser bildandet av föreningen och dess huvudsakliga verksamhet, ekonomifrågor, samarbete med omgivande samhälle (andra organisationer, myndigheter, företag med mera.), bidragsansökans tillblivelse, hur bidraget har använts samt vilka spår som företrädarna upplever att bidraget har satt i verksamheten. Samtliga intervjuer transkriberades i sin helhet och finns tillgängliga hos författarna. Intervjuerna kompletteras med skriftliga redogörelser från organisationerna ifråga (ansökningar, verksamhetsberättelser, återrapporteringar till Ungdomsstyrelsen, kampanjmaterial, tidningsartiklar, med mera) samt med anordnandet av en fokusgrupp där fyra av de sex föreningarna var närvarande (alla utom Ropa och Internationella roma och resande kvinnoforum). Fokusgruppen syftade till att ge kompletterande information samt ge oss en uppfattning om i vilka avseenden föreningarna har liknande erfarenheter respektive vari eventuella skilda upplevelser ligger. Likaså hoppades vi kunna åstadkomma en dynamik i samtalet som inte är lika lätt att åstadkomma i en intervjusituation. En telefonintervju genomfördes också för att få kompletterande information från en av föreningarna. 2.3 Effekter på organisationen och dess medlemmar Organisationsbidragets interna effekter De två organisationer i undersökningen som erhållit organisationsbidrag de senaste två åren, 1,6-miljonerklubben och Internationella roma och resande kvinnoforum, redovisar tämligen snarlika effekter av statsbidraget på organisationen och dess medlemmar. Båda föreningarna lyfter fram hur bidraget har hjälpt dem att utveckla verksamheten, inte minst rent geografiskt. 1,6-miljonerklubben har sitt huvudsäte i Stockholm och koncentrerade under de första levnadsåren sin verksamhet som exempelvis seminarier till huvudstaden samt i viss mån till Göteborg och Malmö. Med hjälp av organisationsbidraget har föreningen rekryterat och utbildat så kallade kontaktkvinnor, som fungerar som föreningens representanter på ett 15-tal orter runt om i landet. De hjälper till i samband med aktiviteter som har planerats i Stockholm, men som genomförs på orten, och de tar även initiativ till egna aktiviteter. De fungerar också som kontaktpersoner för medlemmarna. Överlag tycks etablerandet av kontaktkvinnor ha lett till en ökad geografisk spridning av verksamheten, som därmed blir tillgänglig för en större del av föreningens medlemmar. Internationella roma och resande kvinnoforum pekar på att romer inte bara finns i landets storstadsområden, och att problemen för romska kvinnor därmed inte är 12 (35)

15 geografiskt begränsat. De första åren efter grundandet av föreningen 2004 var det dock svårt att nå ut till dem som bor utanför Storstockholm. Föreningens ansträngningar för att bygga upp ett nätverk av kvinnor runt om i landet försvårades av att det inte fanns medel för resor. Genom organisationsbidraget har föreningen kunnat genomföra en aktivitet till exempel ett seminarium på en ort, med deltagande styrelseledamöter, för att med avstamp därifrån se till att lokala personer tar vid och vidareutvecklar verksamheten på orten. I likhet med 1,6-miljonerklubbens erfarenheter tycks alltså organisationsbidraget ha breddat verksamheten och gjort den mer till en angelägenhet för hela landet snarare än till en geografiskt välavgränsad del. En skillnad finns dock mellan föreningarna: Det är främst 1,6-miljonerklubben, som tycks ha stärkt sin administrativa kapacitet genom bidraget. Föreningen rekryterade en samordnare tack vare bidraget som sköter mycket av den dagliga verksamheten och koordinerar de aktiviteter så kallad hjärtgåing och seminarier med mera som planeras. Internationella roma och resande kvinnoforum är en mindre organisation sett till antalet medlemmar och jobbar mer på gräsrotsnivå med målgruppen. Föreningen har därför valt att använda sina resurser på ett delvis annat sätt, med mer fokus på att genom personliga möten hjälpa de kvinnor som är i behov av stöd än på större organiserade aktiviteter (även om det senare också förekommer i viss utsträckning). Samordning sker därför främst genom täta kontakter inom styrelsen, som träffas en gång i veckan. Sammantaget visar undersökningen att organisationsbidraget tycks ha hjälpt organisationerna att utveckla sin huvudsakliga verksamhet och göra den mer omfattande och bättre koordinerad. Det ligger ganska väl i linje med hur regeringen ser på organisationsbidragets framtida utformning, med fokus på långsiktigt inriktad kärnverksamhet (Prop. 2009/10: 55, sid. 142) Verksamhetsbidragets interna effekter Kurdiska kvinnor för integration som fick bidrag för att driva ett projekt om hedersrelaterat våld rapporterar både kvalitativa och kvantitativa effekter av verksamhetsbidraget. Föreningens företrädare påpekar att verksamheten har utvecklats i en riktning som hade varit omöjlig utan finansiellt stöd tack vare bidraget. Föreningen har anordnat två stora konferenser om hedersrelaterat våld, med uppåt 150 deltagare där politiker och föreningsföreträdare med flera ingick. De har också genomfört tre läger där framförallt ungdomar (killar och tjejer), men även vuxna (främst kvinnor men även män) har diskuterat hederskultur och brist på jämställdhet bland barn inom familjerna. Genom aktiviteterna har föreningen byggt upp en viktig kunskap om hedersrelaterat våld inom föreningen. Uteblivna bidrag Kontrasten mot den förening som inte fick bifall på sin ansökan är noterbar. När pengar uteblev valde Kurdiska föreningarnas råd i Sverige att vid något tillfälle bjuda in en representant för en kvinnoförening för att berätta om problematiken kring hedersrelaterat våld. I övrigt valde föreningen att inte gå vidare med projektet. Föreningens företrädare menar att den enstaka aktiviteten är kännetecknande för en förening som saknar finansiella muskler. Verksamheten blir tillfällig. Som en följd blir det svårt att bedriva en högkvalitativ verksamhet. 13 (35)

16 Kvantitativa effekter De kvantitativa effekterna av Kurdiska kvinnor för integrations verksamhetsbidrag tar sig enligt föreningen uttryck i ett ökat medlemstal: Med ny verksamhet har människor fått vetskap om föreningen och deltar på dess aktiviteter. Föreningen pekar på värdet av denna medlemstillväxt eftersom föreningsaktiviteten för många kvinnor är det enda de gör utanför hemmet. Oförutsedda effekter Föreningarna lyfter även fram några oförutsedda effekter för organisationen och medlemmarna. Kurdiska kvinnor för integration anser att ett verksamhetsbidrag indirekt kan ha en inverkan på hur prioriteringar görs i föreningen. Om föreningen vanligtvis kännetecknas av en mängd verksamheter och får bidrag för en av dem, då ser man till att prioritera den. Det blir huvudarbetet i organisationen. Detta pekar på att projektbaserade bidrag, i högre grad än organisationsbidrag, kan fungera som styrmedel och att staten därigenom kan påverka inriktningen på ideella föreningars verksamhet: Föreningarna svarar på statens inbjudan att bedriva projekt som tjänar till att främja vissa politiskt formulerade mål. Prioriteringarna görs därmed till viss del tidigare än vad föreningen ger utryck för, det vill säga innan den vet om den får bidrag eller inte. Motivationen bland medlemmarna Intressant nog hävdar båda föreningarna att ett erhållet bidrag respektive ett uteblivet bidrag kan öka motivationen bland medlemmarna. Kurdiska kvinnor för integration menar att verksamhetsbidraget har inneburit en nytändning för medlemmarna som vill engagera sig oftare än tidigare. Föreningen pekar på att medlemmarna lätt tröttnar när inte aktiviteterna blir fler och nya, utan verksamheten upprepas gång på gång. Kurdiska föreningarnas råd i Sverige, å sin sida, påstår att man kanske anstränger sig lite mer om man inte får bidrag, men betonar samtidigt att bidrag är det medel som öppnar dörrar för att kunna utveckla verksamheter (Företrädare för Kurdiska föreningarnas råd i Sverige, ) Jämställdhetsbidragets interna effekter Jämställdhetsbidragets karaktär är snarlikt verksamhetsbidraget, i den bemärkelsen att det är ett bidrag som går till ett väldefinierat projekt. Vår fokusering på två nystartade föreningar inom kultursektorn medför dock att det är svårt att separera organisationen från projektet. I ett av fallen, föreningen KVAST, gick sammanslutningen från att vara ett löst sammansatt nätverk till att bli en ideell förening för att just kunna få jämställdhetsbidraget. När KVAST lyfter fram att bidraget har gett föreningen en flygande start, och blivit en faktor att räkna med i musiklivet på en gång (Företrädare för KVAST, ) så beror det därför givetvis på att projektet har utvecklats snabbt. Med hjälp av jämställdhetsbidraget har föreningen kunnat besöka ett stort antal orkestrar för att diskutera könsfördelningen bland de tonsättare som de har på sin repertoar. Den har även börjat planera skapandet av en repertoarbank, för att synliggöra kvinnliga tonsättare från världens alla hörn. 14 (35)

17 Bidragens möjligheter En återkommande synpunkt är att verksamheten kan bedrivas mer professionellt och högkvalitativt med bidraget. Exempelvis har möjligheten att arvodera vissa personer gjort att KVAST har kunnat välja ut de mest lämpliga medlemmarna för att genomföra en viss aktivitet, istället för att enbart förlita sig på de mest engagerade. Den förening som inte fick jämställdhetsbidrag, Ropa, pekar också på bidragets möjligheter att stärka kvaliteten. Den menar att det har gått åt mycket tid för att med knappa resurser försöka få till stånd en verksamhet. Föreningen har behövt använda sig av sitt kontaktnät för att kunna skaffa fram utrustning till en utställning eller filmvisning. Om föreningen hade fått bidrag hade den tid det tagit att ordna med praktiska bestyr kunnat användas till annat kvalitetshöjande arbete. Effekter för medlemmarna Förutom att bidraget påverkar verksamheten pekar föreningsföreträdarna även på vissa effekter för medlemmarna. I likhet med Kurdiska föreningarnas råd i Sverige menar ROPA att ett uteblivet bidrag i viss utsträckning kan stärka motivationen hos de aktiva, att det kan ge ett jävlar anamma och en revanschlusta. Samtidigt betonar föreningen att en sådan känsla är tidsbegränsad, och att den bygger på en förhoppning om att till slut få bidrag för att bedriva sin verksamhet. Över tid riskerar istället engagemanget att minska när man ständigt måste arbeta med ytterst små finansiella medel och inte får den uppskattning som ett bidrag innebär för många föreningar. För KVAST:s medlemmar har bidraget medfört att de har fått ökade generella kunskaper om jämställdhetsproblematik och genusvetenskap, inte bara relaterat till musiklivet utan även när det gäller samhället i stort. Problemen i den egna branschen har kunnat sättas in i ett större sammanhang. En annan positiv effekt är att den positiva starten på projektet och den uppmärksamhet föreningen har fått har stärkt de kvinnliga tonsättarnas självkänsla: De får svart på vitt att nu är det vår tid, nu är det vår tur. (Företrädare för KVAST, ). I KORTHET I enlighet med jämställdhetsbidragets syfte och för all del även verksamhetsbidragets så tycks den sammantagna bilden vara att bidragen ger upphov till nya verksamheter av till synes hög kvalitet. Det kan sättas i relation till organisationsbidraget som tycks stärka kärnverksamheten mer och leda till att fler medlemmar och en större andel av målgruppen nås av denna. En iakttagelse är vidare att bidragen, åtminstone de projektbaserade, tycks stärka medlemmarnas motivation och självkänsla. Nya aktiviteter tycks sporra ett aktivt deltagande. En inriktning på en särskild problematik, å andra sidan, upplevs av många som ett erkännande från samhället. Det tolkas som att samhället tar problemen på allvar Genom vårt tillvägagångssätt att studera även organisationer som inte har fått bidrag kan vi också visa att ett avslag på ansökan kan stärka motivationen. En sådan effekt är dock villkorad i tid och ska ses på kort sikt. 15 (35)

18 2.4 Effekter på målgruppen och samhället Som vi har nämnt ovan är de samhälleliga effekterna av statsbidrag betydligt svårare att mäta än de effekter som bidragen har på organisationen och dess medlemmar. Den främsta svårigheten ligger i att slå fast att det är bidraget som har varit den huvudsakliga orsaken och inget annat. I nedanstående redogörelse har vi försökt att dels synliggöra denna problematik, dels påvisa de fall där det finns rimliga skäl att tro att bidraget har varit en viktig faktor Organisationsbidragets externa effekter 1,6- miljonerklubben Redan år 2004 fick en av de studerade föreningarna det vill säga 1,6-miljonerklubben ett pris av Nationalencyklopedin för att de spridit kunskap om kvinnors hälsa och ojämställdheter inom sjukvården. Föreningen har sedan flera år tillbaka, även innan den erhöll organisationsbidrag kunnat påverka hälso- och forskningssektorn genom att driva sina frågor. Vidare utgör statliga bidrag som sagt bara procent av den totala budgeten. Mot denna bakgrund är det svårt att bedöma det enskilda värdet av organisationsbidraget i relationen till dess syfte att främja kvinnors deltagande i samhällslivet samt möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav (SFS 2005:1089, 1 ). Representanter från 1,6-miljonerklubben pekar dock på vissa mervärden med organisationsbidraget. Inte minst tycks samordnaren som har finansierats av bidraget ha frigjort tid åt dem som fungerar som föreningens främsta ansikten utåt, som kan ägna sig mer åt att föra ut föreningens budskap än åt administrativa uppgifter. Likaså anses bidraget ha lett till att externa konsulter kan anlitas i samband med vissa kampanjer samt att föreningen har kunnat ha en bloggskola för de kända personer som är knutna till föreningen för att sprida dess budskap. Organisationsbidraget förefaller därför i vissa avseenden ha effektiviserat ett till synes redan framgångsrikt påverkansarbete. Internationella roma och resande kvinnoforum För Internationella roma och resande kvinnoforum är det lättare att skilja organisationsbidraget från andra inkomster, eftersom de senare är mycket få. Likaså är verksamheten i stora drag en annan än den politiska påverkan och det informationsspridande arbete som 1,6-miljonerklubben primärt ägnar sig åt. Den romska kvinnoföreningen har främst använt bidraget till att försöka stärka romska kvinnor i en rad avseenden: utbildning, arbete och hälsa med mera. Föreningen påpekar att den med hjälp av bidraget har kunnat utveckla sin stödverksamhet till romska kvinnor som har hamnat i problem eller som behöver hjälp i kontakten med myndigheter till exempel sociala myndigheter eller arbetsförmedlingen. I det arbetet tycks föreningen ha kunnat främja kvinnornas medvetenhet om sina rättigheter och få dem att stärka sin självkänsla och egenmakt: Sen har vi flera som börjat Komvux. De vill inte gå till socialen. Vi har ändrat de här flickorna. De vill vara självständiga. (Företrädare för Internationella roma och resande kvinnoforum, ) Likaså har föreningen kommit att bli en viktig samtalspartner för kommunala och statliga myndigheter i kontakten med målgruppen. Det tycks inte alltid finnas en kunskap hos myndigheterna om hur man ska närma sig romer. Och många romer drar sig själva för att ta kontakt med myndigheter. Föreningen hävdar att den är en brobyggare mellan den romska gruppen och samhället. 16 (35)

19 2.4.2 Verksamhetsbidragets externa effekter De positiva erfarenheterna hos Internationella roma och resande kvinnoforum känns igen i de effekter statsbidraget till Kurdiska kvinnor för integration har haft på målgruppen och på samhället i stort. Främst har arbetet varit inriktat på att medvetandegöra målgruppen, men även på att vara en brygga till samhället. Beträffande det förstnämnda hävdar föreningen att dess konferenser, läger och seminarier om hedersrelaterat våld och hederskultur har öppnat upp för diskussioner hos kurder i det område där föreningen är verksam. Det rör frågor om sexualitet, kvinnors rätt att välja partner och skillnader i barnuppfostran mellan pojkar och flickor, ämnen som oftast upplevs som tabu hos målgruppen. Föreningen menar att denna typ av diskussioner har spritt sig inte bara till medlemmar och deras familjer, utan även till dem som inte på något sätt har berörts av verksamheten. Föreningen upplever även att de tidigare icke-föreningsaktiva ungdomarna (både manliga och kvinnliga) som deltagit på föreningens läger och annan verksamhet har utvecklats på en rad olika sätt. Förutom att bli medvetna om hederskulturen menar föreningen att de har öppnat sig och vågat prata om olika saker, att de har fått bättre tålamod samt är mer toleranta och eftertänksamma än tidigare. Det är återigen svårt att belägga om det är en effekt av föreningsaktiviteterna och inte på skolans verksamhet eller en ökad allmän mognad. Föreningen vill dock tro att de personliga och öppna samtal som ungdomarna har på ett läger om hederskultur gör intryck och sätter spår. Skillnaderna mot den förening som inte fick verksamhetsbidrag, Kurdiska föreningarnas råd i Sverige, är även på denna punkt betydande. Eftersom frågor om hedersrelaterat våld enbart behandlats på något enstaka seminarium har inte diskussionen utvecklats och slagit rot på samma sätt som föreningen hade önskat. Andra frågor pockar istället på uppmärksamhet. Brobyggare I likhet med Internationella roma och resande kvinnoforum pekar Kurdiska kvinnor för integration på att de kan fungera som en brobryggare mellan målgruppen och samhället. Bland annat på grund av de språkproblem som finns hos vissa i målgruppen kan det vara lättare att gå till föreningen och ta upp problem man har till exempel i hemmet, än att vända sig till myndighet och en offentligt finansierad stödperson. Föreningen kan utifrån den kontakt den har med personerna antingen slussa den personen vidare eller själva försöka lösa frågan (i det enskilda ärendet) men även samla upp individernas erfarenheter och föra dem vidare till olika myndigheter. Värt att notera är också att de båda kurdiska föreningarna påpekar att statsbidraget har betydelse för att öppna dörren till myndigheter, till experter, till människor och till samhället i stort. Bidraget ger kontakter som i sin tur ger föreningarna nya informationskanaler. Genom ökade finansiella resurser kan föreningen även bjuda in experter på olika områden, så som forskare och utredare, och därmed få tillgång till viktiga rön och kunskaper. Särskilt intressant blir dessa iakttagelser givet att de görs av två etniska organisationer, som representerar människor som i många fall inte är politiskt och ekonomiskt inkluderade i samhället. 17 (35)

20 2.4.3 Jämställdhetsbidragets externa effekter Jämställdhetsbidrag inom kultursektorn, som vi här tittar närmre på, ska på lång sikt påverka strukturer och arbetsformer ur ett jämställdhetsperspektiv inom den kultursektor som projektet avser. De ska också utmana rådande normer kring kön inom sektorn. De undersökta föreningarna gör detta på delvis olika sätt: KVAST försöker påverka en specifik målgrupp av orkesterledare och programråd, för att få dem att minska den skeva fördelningen av manliga och kvinnliga tonsättare på orkestrarnas repertoarer. Ropa erbjuder som sagt istället ett alternativt rum, en alternativ konstscen, där kvinnor ska få ta plats i högre grad än på etablerade konsthallar. Medan den förra försöker påverka inom den rådande strukturen, ställer den andra sig utanför och erbjuder ett alternativ. Likheter mellan föreningarna Vid en närmre granskning av föreningarna ser man dock några uppenbara likheter dem emellan. Båda har deltagit i det offentliga samtalet; KVAST genom att delta i radiodebatter hos Sveriges Radio samt genom att synas i svensk och nordisk press, och Ropa genom att skriva debattartiklar och synas i svenska morgontidningar och fackpress. Investeringskostnaden för KVAST:s mediala utrymme var tämligen låg och kan kanske inte tillskrivas bidraget. Föreningen skickade ut ett pressmeddelande med bifogat brev till ledande orkestrar i landet. Även det faktum att Ropa (som inte fick bidrag) har kunnat delta i det offentliga samtalet visar på att sådana möjligheter kan finnas även utan bidrag. Effekt av jämställdhetsbidraget En mer trolig effekt av jämställdhetsbidraget är att orkesterledare och programrådsledamöter blev mer medvetna. Flera orkesterledare hörde tidigt av sig till föreningen för att inleda samtal och föreningen har med bidragets hjälp kunnat besöka orkestrar runt om i landet för att diskutera repertoaren och frånvaron av kvinnliga tonsättare 4 Den känsla av att ha påverkat orkestrarna, som föreningen ger uttryck för, går dock inte att verifiera. Repertoarerna är hemliga fram till våren 2010, så någon information finns ännu inte att få. KVAST Samtidigt som föreningen lyfter fram att det numer finns ett större medvetande om den skeva könsfördelningen rapporterar KVAST också att detta inte gäller alla. Det finns även de som blir störda av föreningens verksamhet och som har reagerat negativt. Föreningen upplever att den negativa kritiken bottnar i det faktum att föreningen försöker ändra på invanda mönster och arbetssätt hos orkesterledarna, som tvingas ta en ny parameter i beaktande i samband med att repertoaren ska fastställas nämligen den om kön. Men kritiken bottnar också i avundsjuka hos vissa manliga kolleger, som upplever att kvinnorna i branschen har lättare att slå sig fram än män idag. Som KVAST:s representant uttrycker det i en intervju: Nu syns kvinnorna och då är det som om hela fotbollsplanen är full av kvinnor (företrädare för KVAST, ). 4 Föreningens företrädare menar att det hade varit svårt att genomföra de olika besöken hos orkestrar om den inte hade kunnat ge viss ersättning för utebliven arbetsinkomst samt betala resan. I den bemärkelsen ansågs bidraget som helt nödvändigt för att verksamheten skulle kunna bedrivas. 18 (35)

Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet

Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet 1 Inledning Ungdomsstyrelsen har i regeringsuppdrag 2010-02-25, (IJ 2010/368/DISK) i uppdrag att följa upp och analysera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering

Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering Svensk författningssamling 2005:1089 t.o.m. SFS 2017:938 SFS nr: 2005:1089 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2005-12-08

Läs mer

Resultat och effekter UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010:7. av bidrag till ideella organisationer

Resultat och effekter UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010:7. av bidrag till ideella organisationer Resultat och effekter av bidrag till ideella organisationer Utmaningar i anslutning till Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010:7 Resultat och effekter

Läs mer

Reviderade anvisningar för verksamhetsbidrag och arrangörsstöd till lokala föreningar i Hägersten-Liljeholmen

Reviderade anvisningar för verksamhetsbidrag och arrangörsstöd till lokala föreningar i Hägersten-Liljeholmen Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2019-02-04 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 0850822064 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2019-02-21 Reviderade anvisningar för

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 gällande insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer

Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 gällande insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer 2019-07-30 Dnr 9.1-22898/2019 1(7) Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 gällande insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer Regeringen har gett Socialstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer; SFS 2011:65 Utkom från trycket den 1 februari 2011 utfärdad den 20 januari 2011. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult 0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt

Läs mer

Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagandet

Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagandet KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fridborg Anders Nilsson Daniel Datum 2016-03-04 Diarienummer KSN-2016-0556 Kommunstyrelsen Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det

Läs mer

JämKART jämställdhetskartläggning

JämKART jämställdhetskartläggning JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

/19 Informationsklass: Begränsad

/19 Informationsklass: Begränsad 2019-05-08 1355-2018/19 Informationsklass: Begränsad Riksdagen ska vara jämställd. Ledamöter ska oavsett kön ha samma reella förutsättningar att utöva sitt uppdrag. Genom att kontinuerligt lyfta jämställdhetsfrågor

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Utbildningsdepartementet (5) Dnr: Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och frivilligorganisationer. inom Kungsholmens stadsdelsområde

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och frivilligorganisationer. inom Kungsholmens stadsdelsområde KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) 2008-02-04 Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och frivilligorganisationer som riktar sig till invånarna inom Kungsholmens stadsdelsområde Villkor för

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Karolina Nord 08-731 31 70 2016-02-25 2015:271 Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete Omsorgs- och socialnämndens riktlinjer 2 (7) Innehållsförteckning

Läs mer

Jämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin

Jämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Jämställd akademi 2017: 1 Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Om vägledningen Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har ett uppdrag som stödfunktion

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande 2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning

Läs mer

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer regler och riktlinjer_remissversion Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer Dessa riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och andra organisationer

Läs mer

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är

Läs mer

Promemoria om ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet DS 2019:7 Dnr A2019/00521/JÄM

Promemoria om ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet DS 2019:7 Dnr A2019/00521/JÄM REMISSVAR 063-132500. Dnr A2019/00521/JÄM Arbetsmarknadsdepartementet Jämställdhetsenheten Kansliråd Ola Florin 133 33 STOCKHOLM Promemoria om ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Grundläggande jämställdhetskunskap

Grundläggande jämställdhetskunskap Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv 2014 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(9) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte, fråga och

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Landstingsbidrag för Ungdomsorganisationer i Västmanlands län

Landstingsbidrag för Ungdomsorganisationer i Västmanlands län 1 (7) Bidragsregler för Ungdomsorganisationer LTV091060 Landstingsstyrelsen 2010-01-01 Landstingsbidrag för Ungdomsorganisationer i Västmanlands län Fastställd av Landstingsstyrelsen 16 december 2009 312

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

RS förslag: Översyn av stödformer i relation till mål 2025

RS förslag: Översyn av stödformer i relation till mål 2025 13.5.1 RS förslag: Översyn av stödformer i relation till mål 2025 Förslag: RS föreslår att RF-stämman beslutar att uppdra till RS att genomföra en översyn av samtliga stöd i nära samverkan med SF, och

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2018 Vi är sedan 2008 en riksorganisation för ungas psykiska och fysiska hälsa. Vi står upp för att varje barn och ung person har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa. Vi ser

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Anvisningar för bidrag till utomstående organisationer

Anvisningar för bidrag till utomstående organisationer Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Anvisningar Sida 1 (6) 2016-09-19 Reviderade 2016-11-24 Område för bidragsgivning Av reglementet för utbildningsnämnden framgår det att nämnden:

Läs mer

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att

Läs mer

Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016

Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016 Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016 Frågor och svar om utlysningen. Frågorna har delats in i fyra underrubriker; Innan du ansöker, Bedömning av ansökan, Under utvecklingsprojektets

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ UTREDNINGEN OM NY MODELL FÖR STATSBIDRAG TILL VISSA IDEELLA ORGANISATIONER INOM BROTTSOFFEROMRÅDET (DS 2019:7)

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ UTREDNINGEN OM NY MODELL FÖR STATSBIDRAG TILL VISSA IDEELLA ORGANISATIONER INOM BROTTSOFFEROMRÅDET (DS 2019:7) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS PÅ UTREDNINGEN OM NY MODELL FÖR STATSBIDRAG TILL VISSA IDEELLA ORGANISATIONER INOM BROTTSOFFEROMRÅDET (DS 2019:7) Sammanfattning ställer

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m.

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Slutredovisning Ju2011/9162/KRIM 2 Bakgrund regeringens beslut Brottsoffermyndigheten fick genom regeringsbeslut den 16 juni 2011

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.2-201/2017 Sida 1 (6) 2017-05-02 Handläggare Eva-Lotta Elmér Telefon: +46 08-508 251 87 Till Socialnämnden 2017-05-16 Nya riktlinjer

Läs mer

Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet. Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011.

Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet. Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011. Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011. Innehåll Inledning... 3 Redovisning enligt instruktion... 5 1.1 Externa insatser

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Enskede-Årsta- Vantör

Riktlinjer för föreningsbidrag Enskede-Årsta- Vantör Riktlinjer för föreningsbidrag Enskede-Årsta- Vantör 1. Syfte och övergripande målsättningar Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har som mål att genom föreningsbidragen stärka civilsamhället och stödja

Läs mer

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.

Läs mer

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-30 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

Till Socialnämnden Organisations- och föreningsutskottet. Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon:

Till Socialnämnden Organisations- och föreningsutskottet. Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon: Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr: 8.1.1 100/2015 OFU 2015-03-24 Sida 1 (7) 2015-03-02 Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon: 08-508 25 077 Till Socialnämnden Organisations-

Läs mer

Checklista för jämställd biståndsbedömning

Checklista för jämställd biståndsbedömning Checklista för jämställd biståndsbedömning Checklistan är en del av det jämställdhetsarbete som bedrivits inom Vård och Omsorg sedan 2012. Fullständig rapport och övrigt material finns tillgängligt på

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Riktlinjer för nämndens för hälsa och omsorg bidrag till föreningar (reviderade )

Riktlinjer för nämndens för hälsa och omsorg bidrag till föreningar (reviderade ) NÄMNDEN FÖR HÄLSA OCH OMSORG Riktlinjer för nämndens för hälsa och omsorg bidrag till föreningar (reviderade 2013-10-03) Generella förutsättningar Relationen mellan nämnden för hälsa och omsorg (NHO),

Läs mer

Projektet: Dynamisk integrering!

Projektet: Dynamisk integrering! Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Enheten för juridik, upphandling och föreningsstöd Dnr: 8.1.1-723/2016 Sida 1 (6) 2017-02-27 Handläggare Emelie Steen Telefon: 08-508 25 158 Till Socialnämnden

Läs mer

1. INFORMATION OM SÖKANDE ORGANISATION

1. INFORMATION OM SÖKANDE ORGANISATION FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd Sverige Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska i huvudsak syfta till resultat och engagemang i

Läs mer

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

Omsorgsnämndens riktlinjer avseende bidrag till ideella organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättning

Omsorgsnämndens riktlinjer avseende bidrag till ideella organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättning OMSORGSNÄMNDEN Omsorgsnämndens riktlinjer avseende bidrag till ideella organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättning (reviderad 2017-09-27) Bakgrund Uppsala kommuns samspel med det civila

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Låt fler forma framtiden!

Låt fler forma framtiden! Yttrande från Sverok 20160617 Ku2016/00504/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sverok svarar på: Låt fler forma framtiden! Palett för ett stärkt civilsamhälle! SOU 2016:13 Ku2016/00504/D Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 till vissa organisationer inom det sociala området m.m.

Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 till vissa organisationer inom det sociala området m.m. 2018-06-12 Dnr 9.1-13255/2018 1(5) Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 till vissa organisationer inom det sociala området m.m. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel

Läs mer

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-10 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Betänkande

Läs mer

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn Järfälla kommun för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax:

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Remissvar: Kulturskoleutredningens betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund

Remissvar: Kulturskoleutredningens betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Kulturskoleutredningens betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer

Läs mer

Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2007-2010 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 1(9) Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2007-2010 Regionförbundet Östsams

Läs mer

Om projektbidrag (verksamhetsbidrag) till kvinnors organisering

Om projektbidrag (verksamhetsbidrag) till kvinnors organisering Om projektbidrag (verksamhetsbidrag) till kvinnors organisering Detta projektbidrag beviljas endast till kvinnoorganisationer. Därför krävs ett revisorsintyg där det framgår hur stor andel av organisationens

Läs mer

Vetenskapsrådet Stockholm

Vetenskapsrådet Stockholm Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 MAJ 2007 VETENSKAPSRÅDET 103 78 Stockholm Vetenskapsrådet Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 Carolyn Glynn, Carl Jacobsson,

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer