FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi. 27 maj 2014, Svenska Mässan, Göteborg

Transkript

1 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 27 maj 2014, Svenska Mässan, Göteborg

2 s D FoU praktiknära forskning och utveckling Drygt personer deltog i den 22:a nordiska kongressen om gerontologi som ägde rum i Göteborg den maj Kongressen anordnades av Nordisk Gerontologisk Förening i samarbete med Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR. Under den särskilda FoU-dagen på kongressen arrangerades föreläsningar, seminarier och posterutställningar på teman som vård och omsorg i hemmet, teknikstöd och innovation, förebyggande och hälsofrämjande, anhöriga till äldre samt lärande och reflektion i äldreomsorgen. Detta är en sammanfattning av den dagen. 2 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

3 Välkommen till FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi! För första gången innehöll den nordiska kongressen om gerontologi en särskild FoU-dag. CECILIA BOKENSTRAND, CHEF FOU I VÄST, hälsade välkommen. Hon berättade att FoU-dagen är ett resultat av det samarbete som finns i det så kallade Age Wellnätverket, där företrädare för Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR ingår. Intresset för FoU-dagen har varit stort. När FoU i Väst/GR efterlyste medverkande på konferensen fick man in över 80 abstracts. Därför blev det möjligt att sätta samman ett fylligt program med en mängd parallella seminarier, posterutställning och storföreläsningar i plenum. Vi vill medverka till en dialog och ett växelspel mellan profession, akademi, brukare och patienter. Den här dagen är en sådan mötesplats, som jag vågar lova kommer att bli både inspirerande och lärorik, sa Cecilia Bokenstrand. Utvecklingsstrategier ur ett chefsperspektiv att bygga lärande i organisationen Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef vård och omsorg, Lilla Edets kommun förlitar sig i hög utsträckning på teamtanken när det gäller utvecklingsarbete. Vi måste vara uppfinningarnas moder, vi har inga utvecklingsledare eller kvalitetssamordnare hos oss men vi har varandra! Hon anser att en central aspekt av utvecklingsarbetet är att medarbetarna får tid att reflektera tillsammans även om det är svårt att hitta tid till det. En annan väsentlig ingrediens är att chefen vågar: När jag ska ta ansvar för förändringsarbete måste jag ibland gå dit där jag inte alltid har kontroll, jag måste våga utsätta mig för osäkerheten. Jag brukar säga att vi kan gå på äventyr tillsammans, utan att för den skull äventyra tillvaron för brukare och personal. Yvonne Gunnarsson Nord beskrev den utmaning som nationella riktlinjer och andra centrala påbud innebär för hennes verksamhet: Det gäller att bygga på det vi redan gör. När vi får ny forskning och ny kunskap till oss måste vi ställa oss frågan: hur kan vi känna igen detta så att det får en fortsättning och blir något nytt med ny näring? Hon betonade vikten av att personalen är med och gör det nya till sitt och i Lilla Edet gör man det i team. Det finns exempelvis anhörigstödsteam, demensteam, värdegrundsteam, kommunalt palliativt team och utvecklingsteam. Vi har fått god hjälp av FoU i Väst och högskolan i Trollhättan för att utveckla flera av de här teamen. När verksamheten står inför förändringar undersöker man vilka medarbetare som är intresserade av den aktuella frågan, om någon har en vidareutbildning eller är intresserad av att skaffa sig det. Yvonne Gunnarsson Nord menar att teamen fyller många funktioner. De kan känna av vad kollegor och verksamhet signalerar, fånga upp idéer och tillsammans med sina arbetskamrater också genomföra förändringarna. Alla team arbetar långsiktigt. Det har börjat som projekt men vi har lyckats bygga in teamen i verksamheten så att det vi har skapat finns kvar. Där kan de fortsätta att generera nya idéer, få saker gjorda och diskussioner i grupp gör att vi kan formas tillsammans. Det är viktigt med tillsammansarbetet, avslutade hon. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 3

4 TEMA A: FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE AKTIVITETER A1 Livslots Angered Implementering av en evidensbaserad personcentrerad hälsofrämjande intervention för äldre personer födda utomlands S Gustafsson, Göteborgs universitet och H Bjurbäck, Göteborgs Stad Livslots Angered är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Bakgrunden är att så kallade seniorträffar tidigare i andra sammanhang har visat sig kunna fördröja åldersrelaterad ohälsa. I det här projektet vill man testa denna evidensbaserade och personcentrerade hälsofrämjande gruppintervention på personer bosatta i Göteborg som är födda utomlands. Gruppen man vänder sig till är 70 år och äldre, de är födda i Finland respektive västra Balkan och de är pigga och friska och bor i eget boende. Inom projektet arrangeras fyra seniorträffar med uppföljande hembesök. Studien är utformad som en randomiserad, kontrollerad studie med en kontrollgrupp. Man ska studera ADL, Kasam, livskvalitet och olika fysiska funktioner före, sex månader efter samt ett år efter träffarna. Ett interprofessionellt team bestående av arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom och sjuksköterska håller i en träff vardera. Studiens resultat är inte klara ännu men vissa erfarenheter finns redan nu: Det har varit lite svårt att rekrytera deltagare på grund av att många i den här gruppen inte har någon fast telefon. Erfarenheterna av att använda tolk är goda. Och så har uppföljande intervjuer visat att träffarna sätter igång individuella processer som främjar hälsan. A2 Ökat välbefinnande genom samverkan och förebyggande insatser exemplet Rengsjöprojektet K Tillberg Mattsson, FoU Välfärd Region Gävleborg och R Mast, Alers Specialistvård Bollnäs Rengsjöprojektet är ett samarbete mellan primärvården, äldreomsorgen och ideella föreningar. Det handlar om friskvård för alla som är 65+ i Rengsjö, Bollnäs. Man har en promenad- och gymnastikgrupp varje måndag som följs av föreläsningar med hälsotema. Andra grupper spelar kort och inomhusboule, bland annat. Det görs också riktade insatser till de mest sjuka äldre: en distriktsköterskemottagning som har öppet två gånger i veckan för patienter 65+, läkemedelsgenomgångar samt riskbedömningar kring fall, undernäring, trycksår och munhälsa. De resultat man har kunnat se är att deltagarna är mer aktiva och har fått en förbättrad fysisk och social förmåga, minskat hemtjänstbehov och behövt färre vårddagar på sjukhus. FoU Välfärd Region Gävleborg har gjort en enkätundersökning bland alla personer över 65 år i Rengsjö vid två tillfällen. Den visar att en ökad andel av målgruppen deltar i aktiviteterna och motionsvanorna har förbättrats (främst bland männen). Fler upplevde ökade möjligheter att utföra vardagssysslor och hade ett bättre upplevt hälsotillstånd. Även känslan av samhörighet, trivsel och trygghet ökade. Projektet är avslutat men det finns ett samarbetsavtal om en fortsättning mellan kommunen, primärvården och föreningarna i Rengsjö. 4 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

5 A3 Forebyggende hjemmebesøk må det foregå hjemme? E Slåtsveen, Gjøvik och S Hellebergshaugen, Hamar De norska kommunerna Gjøvik och Hamar samarbetar med Utviklingssenter for sykehjem och hjemmetjenster i detta projekt. Tidigare erbjöds alla 77-åringar i de här kommunerna ett individuellt förebyggande hembesökt som följdes upp vid behov. Erfarenheten var att mycket resurser på det här sättet satsades på friska och resursstarka personer. 77-åringarna upplevde att det var bra samtal som innehöll nyttig information och de var tacksamma för erbjudandet. Men besöken hade liten betydelse för dem. De som utförde besöken var osäkra på vilken effekt de hade. Mot den bakgrunden ändrade man upplägget och istället för individuella hembesök bjöd man in till informationsmöten med deltagare. Då togs frågor som boende, aktiviteter, kommunens utbud, fallförebyggande åtgärder med mera upp. Vid uppföljande intervjuer visade det sig att 77-åringarna uppskattade att få erbjudandet. De tyckte att det var nyttig information och intressant att höra vad övriga deltagare sa. Slutsatsen är dock att gruppträffarna har liten betydelse. Ska man ändra sin situation behöver man känna behov av att göra det och så känner inte majoriteten av 77-åringarna. Samtidigt upplevdes mötet vara inspirerande och en nyttig påminnelse. Informationsmötena ses som ett gott alternativ till hembesök hos friska äldre ungefär samma resultat uppnås som vid de individuella besöken. Men det krävs inte lika mycket resurser. Framöver vill Gjøvik och Hamar kommuner fortsätta med informationsmöten i grupp och vidareutveckla innehållet i dessa samt arbeta med att fånga upp sårbara äldre och göra mer individuell uppföljning av dem. A4 Förebyggande hembesök i Kvarkenregionen: nya modeller som synliggör äldre hemmaboende personers individuella behov och val P Ahnlund, Umeå universitet Umeå universitet samarbetar med Yrkeshögskolan Novia i Vasa och Åbo Akademi Vasa kring förebyggande hembesök. I ett gemensamt projekt har syftet varit att ta fram nya modeller som synliggör äldre hemmaboende personers individuella behov och val. Det övergripande målet har varit att ta fram en modell för förebyggande hembesök. Det är ett tvärvetenskapligt samarbete där man presenterat och diskuterat för- och nackdelar med olika modeller med äldre, professionella, tredje sektorn samt beslutsfattare inom området. Utöver den traditionella individfokuserade modellen med hembesök fokuserade på hälsa och riskfaktorer så har man prövat och utvärderat familjemodellen samt GIS-modellen. Familjemodellen innefattar en seniorträff som följs av individuella hembesök för den som vill där familjen involveras och man fokuserar på livssituation, intressen och utvecklingsbehov. GIS-modellen utgår ifrån att man har dagliga aktiviteter under hela livet som är viktiga och att den sociala gemenskapen är viktig. Hur rör man sig i samhället? Hur kan man planera närområdet för de äldre så att de kan fortsätta med de aktiviteter som de önskar? Vad gör äldre under en dag? Hur har det förändrats? Hur skulle de vilja ha det? I projektet diskuterades olika alternativa tillvägagångssätt. Där framkom att det är viktigt att etablera relationer, inte bara avlägga ett enda besök. Det behövs aktiviteter som stödjer de äldre, informationsaktiviteter är viktiga men de kanske kan ha en annan form än hembesök och man kan kartlägga aktiviteter i hemmiljön för att förbättra hälsa och levnadsvillkor. En gemensam nämnare i flera projekt om förebyggande hembesök verkar vara att det måste handla om processer, inte enstaka insatser vid ett enda tillfälle, sa Petra Ahnlund. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 5

6 TEMA B: VÅRD OCH OMSORG I HEMMET/HEMMET SOM ARBETSPLATS B Vård och omsorg i hemmet/ hemmet som arbetsplats C Ekberg, Rehab Lidköping U Lindén; G Häggblom Kronlöf; I Jeglinsky, Mariehamns stads äldreomsorg, Göteborgs universitet, Högskolan Arcada, Helsingfors S Moe; T Hamran, UiT Norges arktiske universitet G Martinsson, Utviklingssenter for sykehjem i Oslo Tre av presentationerna belyste rehabilitering i hemmet och behov av samarbete/samverkan mellan arbetsterapeuter, sjukgymnaster och hemtjänstpersonal. Det var från Lidköping, från Mariehamn på Åland och från Tromsö i Norge och alla pekade på samma typ av problem och samma typ av lösning. När den äldre personen kommer från sjukhuset och hem till eget boende och har behov av reahabilitering behövs det extra insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut. För att få ett riktigt bra resultat och rehabilitering är det viktigt med ett aktiverande förhållningssätt och att sätta vårdtagarens behov i fokus. De tre olika projektet som presenterades hade på olika sätt involverat hemtjänstens personal. Detta innebar till en början extra resurser men i förlängningen gav det ett mycket bättre resultat för vårdtagaren. Man hade i Lindköping involverat vårdtagaren för att sätta mål med rehabiliteringen, vilket var ovant men det gjorde också att det blev rätt stöd på rätt nivå. På Åland hade man byggt broar mellan kommunens hemtjänst, hemsjukvård och sjukvårdens rehabilitering. Man träffade tillsammans vårdtagaren i dennes hem och hade ett klart mål att vårdtagaren skulle klara av att bo i eget boende. Det visade sig när man frågade vårdtagarna efter tre månader att man var mindre beroende av hjälp och kände sig mer trygg än motsvarande grupp som inte fått samma stöd. I Tromsö hade man reflekterat över att det krävs specialistkunskap för rehabiliteringen men det är långa avstånd så man delegerar till hemtjänstpersonal och det kräver god kommunikation och samarbete. Det fjärde föredraget hade en annan vinkel med fokus på hemtjänstpersonal som arbetar hos psykiskt sjuka äldre. Man hade tittat på vilket arbetssätt som hemtjänstpersonalen använde för att klara detta mycket komplexa arbete. Man kunde konstatera att man var mycket duktig på att se den äldres behov och sätta denna i centrum samtidigt som man värnar om sig själv och distanserar sig för att orka. Och att personalen hade stor kapacitet att klara av att hantera ovissheten som följer med arbetet. En reflektion för framtiden är att allt fler äldre med komplexa behov bor hemma och det kräver ökad kompetens hos hemtjänstpersonalen. 6 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

7 TEMA C: PALLIATIV VÅRD OCH OMSORG C1 Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede Maria Neljesjö, Högskolan Dalarna, och Ingegerd Strömkvist, Rättviks kommun presenterade resultatet från en kvalitativ intervjustudie om omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede. I intervjustudien belystes exempelvis upplevelser av att ett bra samarbete gynnar patienten, men att det finns faktorer som har en negativ inverkan på arbetet och vårdmiljön. Interaktion och samverkan med vårdteam, närstående och patienten är av avgörande betydelse för att vården i livets slut ska bli tryggt och värdigt, berättade Neljesjö och Strömkvist. I studien framkommer även att omvårdnadspersonalen i de kommunala äldreboendena upplevde att de fick ta det största ansvaret för vården i livets slutskede. Omvårdnadspersonalen är både ett emotionellt och praktiskt stöd, som sköter omhändertagandet, hjälper den döende att komma till insikt och bekräftar denna. Flera av de intervjuade har kommit den döende nära och det kan bli en identifikation med denne eller de anhöriga. Samtidigt saknar omvårdnadspersonalen många gånger stöd, utbildning och handledning. Ett medskick från Neljesjö och Strömkvist är därför att vi behöver ställa oss frågan varför omvårdnadspersonal får ta det största ansvaret för vården i livets slutskede och hur vill vi att det ska vara? C2 Att få leva tills man dör studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Sara Nordenhielm från FoU i Väst/GR berättade om studiematerialet Att få leva tills man dör som handlar om palliativ vård och omsorg om äldre. Det har tagits fram av FoU i Väst/GR i samarbete med Palliativt centrum vid SU. Materialet kan användas som ett underlag till studiecirklar och ramen är de fyra hörnstenarna i palliativ vård (symtomkontroll, kommunikation, teamarbete och stöd till närstående) och så utgår det från aktuell forskning, nationella riktlinjer, kunskapsstöd och vårdprogram. Målgruppen är i första hand undersköterskor inom kommunal äldreomsorg, då dessa utför stora delar av det praktiska vård- och omsorgsarbetet och är närmst den äldre och närstående. Samtidigt saknar denna grupp ofta stöd, handledning eller utbildning och får ensamma fatta svåra beslut. Studiecirklar som metod används då forskning visar att kunskap bäst befästs om man omedelbart omsätter det man lärt sig eller genom att undervisa andra. Syftet med en studiecirkel kring palliativ vård är att ledare och deltagare ska få fördjupad kunskap, dels genom att läsa materialet, dels genom samtal och reflektion i grupp. Studiecirkeln kan leda till att deltagare känner sig bättre rustade att vårda döende äldre samt i stödet till deras närstående, sa Sara Nordenhielm. Genom att kunskaperna omsätts i det praktiska arbetet och sprids är förhoppningen att studiecirkeln kan bidra till en förbättrad palliativ vård och omsorg av äldre. Undersköterskor i GRkommunerna har varit med och kvalitetssäkrat materialet i en testomgång. Materialet beställs på FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 7

8 C3 Brytpunktssamtal hur ofta genomförs de på sjukhus? Maria Taranger, överläkare i internmedicin och hematologi på SU/Östra talade om brytpunktsamtal och hur vårdkvaliten ser ut i livets slutskede. Uppgifter från bland annat Svenska Palliativregistret visar att vårdkvaliteten skiljer sig beroende på var en patient vårdas. I Sverige sker ca 38 % av alla dödsfall på sjukhus, medan siffran sammantaget är 48 % i Göteborg, Härryda, Mölndal, Öckerö och Partille. En anledning kan vara att man inte i tid identifierat vilka personer som befinner sig i livets slut och därför inte heller genomfört ett brytpunktssamtal. För att se till att den sista tiden i livet blir så bra som möjligt och att människor slipper vårdas på sjukhus i livets slut måste läkare betydligt oftare genomföra brytpunktssamtal enligt Maria Taranger, eftersom detta är starten för en palliativ planering. När är det då lämpligt att hålla ett sådant samtal? Maria Taranger belyste att det exempelvis finns anledning att överväga ett brytpunktssamtal då en äldre patient läggs in på sjukhus för tredje gången under en 12-månadersperiod, då risken att han/ hon dör inom ett halvår är stor. För att underlätta och öka kunskapen om brytpunktssamtalet och hur det kan gå till har Regionalt cancercentrum väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenska Palliativregistret, Äldresatsningen och Öckerö kommun tagit fram filmen Brytpunktssamtalet. Filmen kan användas som utbildningsmaterial för läkare, men även annan personal och den enskilde kan ha behållning av den. Det finns exempelvis läkare som oroar sig för samtalet, men genom samtalet sätter man ofta ord på det som patienten känner, framhöll Maria Taranger. Det är egentligen inte konstigt, vi kommer alla att dö och det är klart att vi ska få möjlighet att påverka hur den sista tiden blir, avslutade Maria Taranger. C4 Äldre Sorg Stöd Lennart Björklund, diakon, leg. socionom och leg. psykoterapeut med klinisk erfarenhet av sörjandestöd presenterade utifrån en kunskapsöversikt från NKA (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) ett urval aspekter på sorg och stöd inom området äldre. Det framhålls att det finns fem resurser kring sorg och död som man sällan talar om, men som kan vara viktiga i samband med sorg. Detta handlar om att ha förmåga att kunna vänta. att ha ett gott anseende bland andra. Det har visat sig att de som har ett gott anseende bland andra ofta upplever att de får mer stöd från omgivningen. att ha en verbal förmåga. Det underlättar att den äldre kan tala för sig, uttrycka och förklara sina känslor och därigenom få rätt stöd. att ha en förmåga att handskas med motgångar. att stå ut med att livet ibland saknar uppenbar mening. Dessa fem förmågor är viktiga resurser för att hantera sorg, men något som inte alla har. I de fallen är det viktigt att försöka finna andra resurser, såsom samtalsgrupper och därigenom få ett långsiktigt stöd. Utförligare och mer omfattande beskrivning ges i den kunskapsöversikt som tagits fram av NKA, Nationellt kompetenscentrum anhöriga och finns att läsa på 8 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

9 TEMA D: LÄRANDE OCH REFLEKTION I ÄLDREOMSORGEN D1 Roller i kunnskapsfasilitering i sykehjem erfaringer som pådriver, underviser, veileder og forsker i aksjonsforskning Bodil Kristensen vid Utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Hordaland i Norge, berättade om olika roller som kan underlätta kunskapsutveckling i sykehjem (Sveriges motsvarighet är särskilda boenden för äldre). Genom en nationell strategi har det utvecklats särskilda utviklingssenter med målet att stimulera kvalitets- och kunskapsutveckling i de olika länen. De fungerar som brobyggare mellan teori och praktik genom att med hjälp av aktionsforskning undervisa, driva på, vägleda och på olika sätt underlätta utvecklingsarbetet i praktiken. De har uppfyllt sina roller där personalen upplever att de har fått stöd i utvecklingsarbetet och patienterna har fått det bättre. Succéhistorierna från praxis visar att brukarna har fått det bättre. Det har varit en god modell för kunskapande i praktiken som har varit lärorik, utmanande och gett helhet och sammanhang, sa Bodil. Övriga personer kopplade till utvecklingsarbetet: Marta Strandos vid utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Førde, Arnt Egil Ydstebo vid utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Stavanger samt Astrid Håland vid utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Haugesund. D2 Institusjonelle betingelser for å forstå kunnskapsfasilitering i sykehjem erfaringer med aksjonsforskning Med utgångspunkt i presentationen under D1 där Bodil Kristensen berättade om kunskapsutveckling i sykehjem med hjälp av särskilda utviklingssenter, beskrev Christine Øye vid Høyskolen i Bergen vilka hämmande och främjande faktorer som kunde konstateras i arbetet med aktionsforskningen. Med hjälp av metaforen flodhäst beskrev Christine det svåra i att ändra kurs i vardagsarbetet. Hämmande faktorer kan till exempel vara låg formell kompetens, implicit kunskap och patientsammansättning. Så som man alltid har gjort sitter i väggarna, menade Christine. Därför behövs skräddarsytt stöd direkt i verksamheterna. Främjande faktorer kan då vara låg sjukfrånvaro, få deltidsanställda, stora möjligheter att överföra kunskap mellan varandra, mycket humor och solidaritet gentemot varandra. Övriga personer kopplade till presentationen: Hellen Dahl vid Høgskolen Stord/Haugesund samt Astrid Håland vid Bjørgene utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 9

10 D3 Sista socialisationen Berättelser som livskraft på äldreboende Lars Rönnmark, forskare vid FoU Sjuhärad Välfärd och Göteborgs universitet och Lena Larsson, samordnare vid Kapplandsgatans äldreboende i Borås berättade om hur berättelser kan bli ett hjälpmedel för personal att bistå den äldre att utforma ett värdigt liv i livets sista fas. På fem äldreboenden i Borås och Svenljunga genomfördes ett FoU-arbete mellan 2011och 2013 där personal genom FoU-cirklar lärde sig metoder för och sedan arbetade med att lyssna till och skriva ner de äldres livsberättelser. Flytten till äldreboendet är för de flesta en dramatisk livshändelse i ett dramatiskt livsskede, menade Lars. Anhopning av förluster föregår beslutet att söka plats och flytta. Personen förlorar vanor och livssammanhang, som försörjt henne eller honom med mening, ordning och identitet där den äldre ställs inför uppgiften att utforma ett vardagsliv i en ny och okänd miljö. Genom arbetet med livsberättelserna har personalen fått reda på vad den äldre kan, vill och behöver. Detta har bidragit till glädje, förtroende, ökad aktivitet och stolthet för personalen samtidigt som den äldre har blivit lyssnad på och tycker om att få höra hela sin berättelse, berättade Lena. Rapporten Sista socialisationen. Berättelsen som livskraft på äldreboendet (2014) kan laddas ned från D4 Reflex en spegling i äldreomsorgen Susanna Engqvist och Margaretha Andersson från Äldreomsorgen i Göteborgs Stad berättade om en metod för reflektion i vardagen, kallad REFLEX, som först hade prövats att arbeta med i en stadsdel och nu införs i hela Göteborgs Stad äldreomsorg. Metoden bygger på Genomlysningsmetoden där deltagarna systematiskt vänder och vrider på ett problem genom att följa åtta steg. Utvärderingen av det första försöket visade att såväl lärande som frisknärvaro kunde öka med hjälp av metoden. Därför används nu metoden i hela Göteborgs Stads värdegrundsarbete där olika professioner har fått utbildning för att arbeta vidare med gemensam reflektion kring värderingar i vardagsarbetet. Reflektion ökar möjligheten för personalen att vara professionell och göra det riktigt viktiga för att omsorgstagare/patient ska kunna uppleva ett värdigt liv och välbefinnande, menade Margaretha och Susanna. Rapporten Ökat lärande och bättre hälsa genom reflektion i vardagen? En utvärdering av REFLEX en spegling i äldreomsorgen kan laddas ned från FoU i Väst, 10 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

11 TEMA E: SAMVERKAN OCH ORGANISERING UTIFRÅN ÄLDRES BEHOV E1 Passar alla populära managementidéer inom äldreomsorgen? Carina Abrahamson Löfström, forskare på FoU i Väst/GR, höll inledningsvis en presentation om managementidéer inom äldreomsorgen. Dessa idéer, såsom lärande organisation och knowledge management (kunskapsstyrning), har introducerats sedan 1990-talet för att exempelvis lösa problem, effektivisera och höja kvaliteten. Abrahamson Löfström har forskat kring om och på vilka sätt populära managementidéer kan passa inom verksamheten äldreomsorg. Slutsatserna är att inte alla managementidéer passar direkt i alla typer av verksamheter bara för att de är populära. De behöver i så fall anpassas till verksamheternas specifika kontexter, berättade Carina Abrahamson Löfström. En fråga är dock om alla idéer alls ska introduceras i alla verksamheter? E2 Valfrihetens LOV en studie om vad lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst för kommunen och för utförare Ingrid Hjalmarson från Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum berättade om rapporten Valfrihetens LOV från Äldrecentrum. Rapporten är en kunskapssammanställning som redovisar om de enskildas inflytande ökat, om kvaliteten i hemtjänsten förbättrats och om mångfalden ökat till följd av lagen om valfrihet (LOV). Den visar att många kommuner infört LOV och att det lett till en etablering av många små och nya företag, men att äldre har svårt att välja eller har begränsade möjligheter till inflytande på innehållet, samt att kvaliteten i hemtjänsten är svår att mäta. Angående mångfalden belyste Hjalmarson att det finns fler aktörer idag, men inga studier finns som visar att kvaliteten eller mångfalden ökat inom hemtjänsten. För att säkra de äldres ställning vid kundvalssystem behöver därför de äldres inflytande öka. Dessutom behöver uppföljningen av hemtjänsten förstärkas både individuellt och på företagsnivå och mer djupgående granskningar av företagens möjligheter att uppfylla ställda krav. E3 My grandma is in the emergency department again Hlíf Guðmundsdóttir från Landspitali University Hospital presenterade ett projekt med syfte att identifiera äldre med risk för återbesök på akutmottagningar och arbetet med att implementera ett uppföljningsprogram med sjuksköterskor för att minska återbesöken. Under 2011 började man i projektet på sjukhuset att bland annat arbeta med The Triage Risk Screening Tool (TRST) samt att utbilda sjuksköterskor att göra remisser till geriatrisk sjuksköterska. Ett resultat av detta var en markant ökning av konsultremisser under projektet och man har sett att arbetssättet är användbart för att hjälpa äldre med mångdimensionella problem som besöker akutmottagningar. Det har även blivit tydligt att det finns ett behov av holistisk omvårdnad och en bättre samordning mellan hälso- och sociala resurser för äldre. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 11

12 E4 Sammanhållen vård och omsorg för sköra äldre Anne-Charlotte Larsson informerade om ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt med samarbete kring sköra äldre mellan Vårdalinstitutet, Göteborgs universitet, specialistsjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg i Mölndal. Genom att arbeta med en sammanhållen vård- och omsorgsprocess för sköra äldre personer vill man uppnå ett bättre omhändertagande med ökad vårdkvalitet för den enskilda, samtidigt som det är kostnadseffektivt. Projektet bygger bland annat på att det finns en geriatrisk sjuksköterska på akuten och en case manager och ett multiprofessionellt team i kommunen som arbetar med planering och uppföljning i hemmet. Resultat visar att arbetssättet gett nöjdare och självständigare personer, tryggare och säkrare omhändertagande på akuten, minskade kommunala kostnader, kortare vårdtider och färre återbesök på akutmottagning. Det gäller att våga prova nya arbetssätt, avslutade Anne-Charlotte Larsson. E5 Samverkan kring äldre sköra personer som bor hemma vad händer när samverkan ska fungera i praktiken? Ingeborg Björkman från Nestor FoU-center berättade om ett uppdrag att beskriva och utvärdera en lokal modell för samverkan i Haninge. Modellen gick ut på att samverka genom att äldreomsorgen och hemsjukvården träffas hemma hos äldre sköra personer för att planera vården och omsorgen. Utvärderingen visade att de professionella såg många fördelar med modellen såsom att den äldre blev mer delaktig, det klargjorde omsorgsbehov, viktiga uppgifter framkom och det var klarläggande för de anhöriga. I samband med utvärderingen synliggjordes samtidigt att det fanns olika kulturer och syn på patienten, de anhöriga och deras roller, samt vissa sprickor i samverkan då exempelvis omsorgen upplevde en underordnad roll. Det fanns emellertid en gemensam vilja och inriktning att hjälpa de äldre att bo kvar hemma och att arbetssättet underlättade det egna arbetet. E6 Förändrade arbetsprocesser sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt i södra Dalarna Marie-Louise Albertsson presenterade ett projekt om sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt, som genomförs för att öka trygghet och stöd i hemmet för att minska risken för oplanerade återinläggningar. Projektet är ett samarbete mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården, Avesta lasarett och palliativa teamet Avesta/Hedemora inom ramen för Hand i Hand och ledningskraft i Södra Dalarna. Under projektet har man bland annat arbetat med handlingsplaner, informations- och utbildningsinsatser för personal, samt utvecklat en arbetsprocess för hjärtsviktspatienter med exempelvis riskbedömningskriterier för återinläggning, individuella vårdplaner och uppföljning i hemmet. Enligt Marie-Louise Albertsson har detta bidragit till att återinläggningarna minskat, att patienter känner sig mer delaktiga i planeringen och att ansvaret har tydliggjorts. Modellen kommer nu att utvecklas och användas för fler patientgrupper med risk för återinläggning. 12 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

13 TEMA F: FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I ÄLDREOMSORGEN F1 Hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre E Åhlfeldt, Nestor FoU-center Emanuel Åhlfeldt har intresserat sig för projekt mot bakgrund av att förändringsarbete så ofta bedrivs i projekt och den pågående projektifieringen av arbetslivet. Men hur kan projektresultat integreras i organisationen för att bidra till långsiktiga lösningar? Ett projekt är en målrationell, tillfällig uppgift som är separerad från driftsorganisationen. Projektformens styrka men också dess svaghet är att uppgiften lyfts ut från ordinarie verksamhet, vilket gör det enklare att driva men risken är att projektet blir för separat. Det måste integreras samtidigt som för mycket närhet gör att projektet riskerar att stanna i driftorganisationens kortsiktiga behov. Projekt som bedrivs för långt bort från verksamheten riskerar å andra sidan att bli hyllvärmare som ingen bryr sig om. Det kan vara värt att problematisera kring professionsbegreppet när man talar om förändringsprojekt. Yrkesprofessionalism står för självständiga beslut, kunskap & yrkesetik, tillit till professionella och kollegial kontroll (bara andra professionella kan bedöma professionellas handlingar). Organisatorisk professionalism å andra sidan bör ses i skenet av behovet av att motverka individuellt godtycke. Det står för standardiserade processer, regler & rutiner, redovisningsskyldighet och organisatorisk kontroll. Ekonomistyrning, kvalitetsjämförelser och öppna jämförelser kan ses som uttryck för organisatorisk professionalism. F2 Ungdomsbesök i vård- och omsorgsboenden J Österman och L Hagman, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Syftet med det här projektet var att inspirera unga att söka sig till äldreomsorgen. Ungdomar erbjöds extrajobb där de arbetade med trevliga och meningsfulla aktiviteter för de äldre på ett antal boenden. Äldrecentrums utvärdering visar att ungdomsbesöken uppskattades av de äldre, anhöriga och personalen. Genom besöken kunde boendena utöka sitt utbud av aktiviteter. På demensboenden kunde det handla om högläsning, på andra boenden aktiviteter som boule eller afternoon tea. Personalen uppfattade ungdomsbesöken som positiva bland annat för att de då kunde ägna sig åt mer vårdkrävande äldre. Projektet upplevdes alltså lyckat på många sätt men på grund av ekonomiska skäl får det ingen fortsättning. Utvärderingen visade också att även om många av ungdomarna trivdes med sitt arbete så var det få som ville utbilda sig till att arbeta inom äldreomsorgen. Utvärderingen visade också att det behövs en bra introduktion och regelbunden handledning om ungdomsbesöken ska falla väl ut. F3 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Utbildningsäldreboende E Bergdahl, FoU nu/slso Tanken med ett utbildningsäldreboende är att ett inbyggt kontinuerligt lärande kan främja utvecklings- och lärandemiljöer och ge ökad vårdkvalitet på äldreboenden. Ett exempel: Forskare noterade att personalen matade de äldre väldigt snabbt. Några dietister genomför nu tillsammans med personalen ett utvecklingsarbete för att uppnå en bättre måltidssituation för såväl äldre som personal. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 13

14 F4 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Äldreforskning i kommunens tjänst kommundoktoranden som brobyggare mellan forskning och omvårdnadspraktik C Karlsson, Högskolan i Skövde Inom ämnet hälsa och vårdvetenskap studerar Christina Karlsson smärta och demens. Hon har tidigare på sitt jobb i Skövde kommun ställt sig frågan: hur kan jag fördjupa mina kunskaper? Nu är hon inskriven på Hälsohögskolan i Jönköping och samlar empiriska data i vårdpraktiken och återför resultat till praktiken. Hon ser också en möjlighet att fördjupa forskningsproblem utifrån praktiken. Det blir en sammakoppling mellan forskning och vårdpraktik. F5 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: FoU-enheten som intermediär i långsiktigt utvecklingsarbete H Lieberman-Ram, Nestor FoU-center Nestor FoU-center har drivit ett projekt som har handlat om läkemedelsgenomgångar där 15 vårdcentraler och 8 hemtjänstdistrikt deltagit. Nestor blev en nod, en punkt där övriga verksamheter uppskattade att de hade nätverk och kunskap på området och närhet till vård- och omsorgsverksamheter. Nestor vill arbeta långsiktigt med läkemedelsfrågor och har bland annat ett nätverk för geriatrikverksamheter. F6 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Utvikling av et FoU-miljø på tvers av institusjoner, et samarbeid mellom Utviklingssenter for hjemmetjenester Nordland og forskegruppa Helse og omsorgstjenesteforskning B Sjøli Ett norskt exempel på att en tvärvetenskaplig FoU-miljö kan bidra till att synliggöra och medvetandegöra kunskap. Erfarenheten är att det lönar sig att etablera formella och icke-formella samarbeten eftersom det skapar engagemang och en grogrund för idéer och utvecklingsprojekt. 14 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

15 F7 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Lär ut bättre läkemedelshantering för äldre M Elm, Borås Stad Syftet med Lär ut var att äldre ska må så bra som möjligt med sina läkemedel. Man fokuserade på tre olika saker: rutiner, symptomskattning och utbildning till sjuksköterskor och omsorgspersonal. Projektets framgångsfaktorer har bland annat varit att det fanns behov av ökad kompetens om äldre och läkemedel och att projektet legat i linje med senare års statliga satsningar. Avslutande paneldebatt Seminariedeltagarna deltog i ett avslutande samtal som handlade om hur man får långsiktighet i projekt. Sagt i debatten: Utbildningsprojektet som nämndes stupade på ekonomi. Redan när projekt riggas ska man ha en plan för hur det ska implementeras. Aktivt ägarskap och ledningens stöd är viktigt om det ska ske riktig förändring över tid. Det behöver också finnas en krävande finansiär som är inriktad på framtiden, projektet ska kunna modifieras över tid, det krävs att projektet matchar den befintliga organisationen, att det finns gemensamma mål och att det sker gemensam kunskapsbildning. Det är svårt att komma top down. Man måste fånga behov och det samspelet måste vi lära ut och FoU:er måste vara bra på att ta vara på behovet. Det är FoU:ers roll att stödja men det måste finnas beslut om ägarskap och tydliggöras vem som äger projektet. Det måste få ta tid, medarbetarnas tid. För de som ska jobba med det nya krävs det att det känns nödvändigt. Även om det kommer från nationellt håll så måste medarbetarna vilja. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 15

16 TEMA G: NUTRITION, MUNHÄLSA OCH FYSISK AKTIVITET G Nutrition, munhälsa och fysisk aktivitet B Forsaa Åbotsvik; E Sausjord; Utviklingssenter for hjemmetjenester Troms L Nygård, Utviklingssenter for sykehjem i Møre og Romsdal A Mohammadzadeh; E Lauritzen, FoU nu L Lindqvist; B Seleskog; I Wårdh; I von Bültzingslöwen, Folktandvården Värmland; Karolinska Institutet; Folktandvården Värmland, Odontologiska institutionen Göteborgs universitet. M Wertsén; O Torgersson; G Falkman; M Jontell, Folktandvården Västra Götalandsregionen; Chalmers tekniska högskola; Högskolan Skövde; Odontologiska institutionen R Wilnerzon Thörn; C Elgán, Omsorgsförvaltningen, Kristianstad kommun; Department of Health and Society, Kristianstad University De två första presentationerna var från Norge där deras motsvarighet till Socialstyrelsen 2009 tog fram riktlinjer för att kartlägga näringsstatus hos äldre och förebygga undernäring. Först ut var hemtjänsten i Tromsö som visade hur man genom MNA-tester hade kartlagt och hur man tillsammans med anhöriga och hemtjänstpersonal planerade näringsintaget. Man har utbildat hemtjänstpersonal om att äldre behöver mer näring och tätare måltider för att inte riskera undernäring. Det är en stor utmaning för hemtjänsten att klara sina uppgifter på grund av stor personalomsättning, vårdtagare som är demenssjuka och långa avstånd till vårdtagarna vilket innebär att man inte dagligen träffar dem. Den andra presentationen var från Möre och Romsdal som ligger mitt i Norge. Här hade man tagit fram en kostkoffert, en liten väska som man fick efter att ha genomgått utbildningen hur man ska jobba för att undvika undernäring. I kofferten fanns även en tandspegel vilket publiken applåderade och det ledde över till nästa tema munhälsa. Munhälsan och betydelsen av ökad kunskap både hos den äldre och hos personal lyftes fram i tre föredrag. Först ut var ett samverkansprojekt mellan FoU nu, sju stockholmskommuners socialtjänst, primärvård, minnesmottagning och folktandvåden. Ett projekt som hade fokus på bättre munhälsa för personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende, som har prio 1 i nationella demensriktlinjerna. Man hade kartlagt för att se vem som gör vad och när och tagit fram en modell för alla aktörer. Samtidigt hade man konstaterat att munhälsan faller mellan stolarna och det är oklart vem som ska göra vad. Nästa föredragshållare var en munhälsostrateg, en ny funktion som man har i Värmland. Man hade gjort ett urval av äldre som hade egna tänder kvar och det man kunde konstatera var att det behövs bättre kunskap om tandrengöring och det finns ett ökat behov av samverkan. Och dålig tandrengöring ökar risken för försämrad allmänhälsa. Sist presenterades ett interaktivt verktyg för Råd på tråd : Gerioweb en webbaserad tjänst som tandvården i Västra Götaland tagit fram tillsammans med Chalmers. Där kan man ställa frågor till experter. Man har tagit fram ett formulär där man beskriver patient och problem och skapat en bank av de fall som varit uppe till diskussion. Två gånger per termin har man även seminarium på webben. Sist ut var en studie från Kristianstad om fysisk aktivitet och vikten av att röra sig i vardagen. Fokus var på hur hemtjänstpersonal uppfattar fysisk aktivitet, som i stort uppfattades som att det var att röra sig i vardagen och inte att anstränga sig, sjukgymnastik eller rehabilitering. Man hade studerat detta eftersom man vet att det är viktigt att behålla rörlighet och hälsa för att minska isolering. Man fann även att det fanns kunskapsskillnader bland hemtjänstpersonalen. 16 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

17 TEMA H: TEKNIKSTÖD OCH INNOVATION H1 Food n Go Tove Lindhardt, Birgitte Bang och Mai Hoberg Nielsen, Copenhagen University Hospital, presenterade projektet Food n Go som utvecklar, testar och implementerar informationsteknologiska lösningar för att öka deltagande och empowerment för äldre. Projektet har kombinerat forskning och innovation genom att utveckla en programvara till datorer och surfplattor som äldre kan använda för att välja och beställa mat, registrera intag och få detta analyserat utifrån sitt kostbehov. Programmet har testats av äldre patienter med varierande dataerfarenhet och antropologer har genomfört deltagande observationer och intervjuer med deltagare. Hittills har man sett att patienterna är positiva till tekniken, att det kan användas av sköra äldre patienter och förbättrar kostintaget. Avslutningsvis sägs att genom att involvera äldre och sköra patienter utan stora teknikkunskaper ger projektet även empowerment to a dis-empowered group. H2 Surfplatta som medel för ökad delaktighet och minskad social isolering? Lisbeth Lindahl, forskare FoU i Väst/GR och Emma Axelsson, projektledare för esenior presenterade EU-projektet esenior som testar och utvecklar smart teknik för äldre, för att ge ökad trygghet och självständighet i hemmet. Under projektet, som utförts i två stadsdelar i Göteborg, har man bland annat arbetat med surfplattor som medel för ökad delaktighet och minskad social isolering. Lisbeth Lindahl som följt projektet har genom enkät- och intervjuundersökningar analyserat om användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bidragit till detta. Resultatet visar att de äldre främst använt surfplattan till att söka information, skicka e-post och fotografera. Surfplattan har framförallt bidragit till ökad känsla av delaktighet i fråga om information och inflytande och för en tredjedel bidrog det till ökad trygghet. Lisbeth Lindahl belyser att det inte gett en ökad självständighet i form av minskad omsorg, men självständighet i förmåga att till exempel boka biljetter via internet, och de allra flesta vill fortsätta använda surfplatta efter projektets slut. H3 Robotkatt i vård av personer med långt framskriden demens Christine Gustafsson, Mälardalens Högskola presenterade JustoCat, en robotkatt som tagits fram för demenspatienter. Det finns idag ingen behandling som botar demens och det är därför viktigt att finna insatser som förbättrar välbefinnandet för patientgruppen. Studier har visat att sällskapsdjur kan ge positiva sociala, psykologiska och fysiologiska effekter hos patienter, men medför samtidigt risker såsom smittspridning och allergier. Det finns en känd interaktiv sälrobot, Paro från Japan, men man har nu i Sverige utvecklat en robotkatt till en lägre kostnad. Den är även hygienisk och spinner vid strykningar. För att undersöka vad som kan mätas i samband med användning av robotkatten har en pilotstudie genomförts med fyra personer med långt framskriden demens och intervjuer med vårdare. De har angett att robotkatten gett ett ökat välbefinnande i vardagen, att den skapar lugn och anknytning till omvärlden då den väcker minnen som kan leda till nya samtalsämnen. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 17

18 H4 Webbutbildning med flexibilitet Kerstin Marthinsen, Nestor FoU-center talade om Våga fråga, våga se! en webbutbildning om psykisk ohälsa hos äldre som tagits fram mot bakgrund av att utbildningsbehovet är stort inom detta område. Webbutbildningen ger kunskap på basnivå om psykisk ohälsa hos äldre, vilket ger möjlighet för personal att uppmärksamma tecken, att ha en handlingsberedskap samt en förståelse för hur det kan bemötas. Man måste våga se och våga fråga och inte tänka att det är någon annans ansvar, framhöll Kerstin Marthinsen. Webbutbildningen är en flexibel metod som är tillgänglig dygnet runt och består av sex moduler inom olika områden. Genom att genomföra utbildningen på en arbetsplats får en stor grupp personal ökad kunskap om psykisk ohälsa hos äldre, som kan leda till en förändrad syn på psykisk ohälsa. Marthinsen hänvisar till forskning som har visat att gemensam utbildning på en arbetsplats ger goda och hållbara effekter på lång sikt. Utbildningen finns tillgänglig på eller H5 Lätt att göra rätt med IT-stöd för läkemedelshantering Kajsa Johansson från Tre stiftelser berättade om MCSS (Medication and Care Support System) som är ett IT-stöd för läkemedelshantering där man arbetar med digital signering istället för papperssigneringslistor. Systemet har utvecklats av Tre Stiftelser och ett IT-företag mot bakgrund av att personalen lyft fram stress och svårigheter med signeringslistor på papper, då de ger för litet utrymme för instruktioner, är svåra att avläsa och följa upp. Under 2012 genomfördes en pilotstudie på två enheter med surfplattor i lägenheter med digital signering, vilket gör det lättare att göra rätt genom tydliga instruktioner och notifiering. Om en insats uteblir sker eskalerande påminnelser för att snabbt åtgärda detta. Systemet anses ha varit framgångsrikt och har gett undersköterskor en stärkt yrkesstolthet och minskat stressen. Idag kan man direkt se vilka läkemedel som delats ut eller inte och framöver fortsätter en dialog som kan driva på nya funktioner. 18 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

19 TEMA I: ANHÖRIGA TILL ÄLDRE/ANHÖRIGSTÖD I Anhöriga till äldre/anhörigstöd Ann-Britt Sand, forskare vid Stockholms universitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, inledde med att utifrån sin forskning belysa förutsättningarna för att kombinera omsorgsansvar och förvärvsarbete i medelåldern. I Sverige vårdar, hjälper eller stödjer var femte person en anhörig. En stor grupp av anhöriga är medelålders vuxna barn som på ett eller annat sätt ger stöd till sina föräldrar. Förändringar i demografin i kombination med minskad tillgänglighet i äldreomsorgen, till exempel att antalet platser på särskilt boende har minskat, har gett effekten att anhöriga nu lägger dubbelt så mycket tid på omsorgsgivande jämfört med för 30 år sedan. Men när man frågar äldre vill de hellre få hjälp och stöd från samhället än från sina anhöriga. Äldre vill inte känna sig som en belastning, sa Ann-Britt Sand. Hon berättade om resultatet från en enkätstudie där personer mellan 45 och 66 år tillfrågades om vilka konsekvenser rollen som anhörig har. Studien visar att det är lika vanligt bland män som bland kvinnor att ge stöd till en närstående minst en gång i månaden. Men när stödet blir mer omfattande upphör balansen mellan könen. Kvinnor står för majoriteten av den omfattande omsorgen och upplever också mest negativa konsekvenser i förhållande till vardagsliv, arbete och ekonomi. Många upplever att omsorgsgivandet är psykiskt och fysiskt påfrestande, att det är svårt att hinna med såväl arbete som fritid. Tjänstledighet, sjukskrivningar eller att gå ner till deltid blir många gånger en lösning för att orka med. Det ger också en ekonomiskt ansträngd situation, förklarade Ann-Britt Sand. Hon betonade att det behövs mer kunskap om anhörigas situation. I Sverige är den rådande principen att samhället ska tillgodose den enskildes behov av vård och omsorg. Anhörigvården är och bör vara frivillig. Men samtidigt läggs väldigt mycket ansvar indirekt på anhöriga, utan att de får tillräckligt med ekonomiskt eller annat stöd. Den stora framtidsfrågan är vilka effekter detta får på jämställdhet och jämlikhet när det är så tydligt att det är kvinnor som drabbas i störst utsträckning, avslutade Ann-Britt Sand. Under ledning av moderatorn Elisabeth Hajtowitz följde ett tematiskt samtal på scen med utgångspunkt i frågeställningar om hur anhörigrollen kommer att utvecklas framöver. Medverkade i samtalet gjorde Anne Norheim, forskare vid Stavangers universitet; Stefan Andersson, doktorand vid Linnéuniversitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga; Lars Sonde, utredare vid Äldrecentrum; Mia Wennerberg, doktorand vid Göteborgs universitet och Ann-Britt Sand. Elisabeth Hajtowitz inledde samtalet med att problematisera kring 40-talistgenerationen och antagandet att de kommer att ställa högre och andra krav på den vård och omsorg som samhället erbjuder. Hur påverkar detta anhörigrollen? Kommer 40-talisterna verkligen vilja ha stöd och omsorg från sina partners och barn? Och kommer partners och barn kunna och vilja ge det stödet? Vilken valfrihet kommer att finnas för äldre och deras anhöriga i framtiden? Om 40-talisterna vill ha något annat, varför har de inte redan krävt detta för sina egna föräldrar? Jag tror att vi får utgå ifrån att vi även i fortsättningen får vara anhörigvårdare och att den största utmaningen är att utveckla anhörigstödet, sa Lars Sonde. Men visst kommer det blir andra krav på äldreomsorgen. Man kommer inte att nöja sig med terapiverksamhet, att kyrkan kommer på måndagar och sångaktivitet någon gång då och då, menade Mia Wennerberg. Anne Norheim lyfte att det behövs mer forskning kring hur åringar idag resonerar kring sina egna föräldrar. Är man villig att gå in i rollen som anhörigvårdare? Vilka hinder och möjligheter ser man? Samtidigt så kanske det finns vissa uppgifter som samhället inte kan ta över. Jag tror på en tillgänglig offentlig omsorg av god kvalitet, så att såväl äldre som anhöriga får en reell valmöjlighet. Man vill vara dotter, son, make eller maka. Det är det som är det unika och viktiga. Och vi behöver stödja för att man ska kunna fortsätta få vara detta, sa Ann-Britt Sand. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 19