FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi. 27 maj 2014, Svenska Mässan, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi. 27 maj 2014, Svenska Mässan, Göteborg"

Transkript

1 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 27 maj 2014, Svenska Mässan, Göteborg

2 s D FoU praktiknära forskning och utveckling Drygt personer deltog i den 22:a nordiska kongressen om gerontologi som ägde rum i Göteborg den maj Kongressen anordnades av Nordisk Gerontologisk Förening i samarbete med Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR. Under den särskilda FoU-dagen på kongressen arrangerades föreläsningar, seminarier och posterutställningar på teman som vård och omsorg i hemmet, teknikstöd och innovation, förebyggande och hälsofrämjande, anhöriga till äldre samt lärande och reflektion i äldreomsorgen. Detta är en sammanfattning av den dagen. 2 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

3 Välkommen till FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi! För första gången innehöll den nordiska kongressen om gerontologi en särskild FoU-dag. CECILIA BOKENSTRAND, CHEF FOU I VÄST, hälsade välkommen. Hon berättade att FoU-dagen är ett resultat av det samarbete som finns i det så kallade Age Wellnätverket, där företrädare för Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR ingår. Intresset för FoU-dagen har varit stort. När FoU i Väst/GR efterlyste medverkande på konferensen fick man in över 80 abstracts. Därför blev det möjligt att sätta samman ett fylligt program med en mängd parallella seminarier, posterutställning och storföreläsningar i plenum. Vi vill medverka till en dialog och ett växelspel mellan profession, akademi, brukare och patienter. Den här dagen är en sådan mötesplats, som jag vågar lova kommer att bli både inspirerande och lärorik, sa Cecilia Bokenstrand. Utvecklingsstrategier ur ett chefsperspektiv att bygga lärande i organisationen Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef vård och omsorg, Lilla Edets kommun förlitar sig i hög utsträckning på teamtanken när det gäller utvecklingsarbete. Vi måste vara uppfinningarnas moder, vi har inga utvecklingsledare eller kvalitetssamordnare hos oss men vi har varandra! Hon anser att en central aspekt av utvecklingsarbetet är att medarbetarna får tid att reflektera tillsammans även om det är svårt att hitta tid till det. En annan väsentlig ingrediens är att chefen vågar: När jag ska ta ansvar för förändringsarbete måste jag ibland gå dit där jag inte alltid har kontroll, jag måste våga utsätta mig för osäkerheten. Jag brukar säga att vi kan gå på äventyr tillsammans, utan att för den skull äventyra tillvaron för brukare och personal. Yvonne Gunnarsson Nord beskrev den utmaning som nationella riktlinjer och andra centrala påbud innebär för hennes verksamhet: Det gäller att bygga på det vi redan gör. När vi får ny forskning och ny kunskap till oss måste vi ställa oss frågan: hur kan vi känna igen detta så att det får en fortsättning och blir något nytt med ny näring? Hon betonade vikten av att personalen är med och gör det nya till sitt och i Lilla Edet gör man det i team. Det finns exempelvis anhörigstödsteam, demensteam, värdegrundsteam, kommunalt palliativt team och utvecklingsteam. Vi har fått god hjälp av FoU i Väst och högskolan i Trollhättan för att utveckla flera av de här teamen. När verksamheten står inför förändringar undersöker man vilka medarbetare som är intresserade av den aktuella frågan, om någon har en vidareutbildning eller är intresserad av att skaffa sig det. Yvonne Gunnarsson Nord menar att teamen fyller många funktioner. De kan känna av vad kollegor och verksamhet signalerar, fånga upp idéer och tillsammans med sina arbetskamrater också genomföra förändringarna. Alla team arbetar långsiktigt. Det har börjat som projekt men vi har lyckats bygga in teamen i verksamheten så att det vi har skapat finns kvar. Där kan de fortsätta att generera nya idéer, få saker gjorda och diskussioner i grupp gör att vi kan formas tillsammans. Det är viktigt med tillsammansarbetet, avslutade hon. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 3

4 TEMA A: FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE AKTIVITETER A1 Livslots Angered Implementering av en evidensbaserad personcentrerad hälsofrämjande intervention för äldre personer födda utomlands S Gustafsson, Göteborgs universitet och H Bjurbäck, Göteborgs Stad Livslots Angered är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Bakgrunden är att så kallade seniorträffar tidigare i andra sammanhang har visat sig kunna fördröja åldersrelaterad ohälsa. I det här projektet vill man testa denna evidensbaserade och personcentrerade hälsofrämjande gruppintervention på personer bosatta i Göteborg som är födda utomlands. Gruppen man vänder sig till är 70 år och äldre, de är födda i Finland respektive västra Balkan och de är pigga och friska och bor i eget boende. Inom projektet arrangeras fyra seniorträffar med uppföljande hembesök. Studien är utformad som en randomiserad, kontrollerad studie med en kontrollgrupp. Man ska studera ADL, Kasam, livskvalitet och olika fysiska funktioner före, sex månader efter samt ett år efter träffarna. Ett interprofessionellt team bestående av arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom och sjuksköterska håller i en träff vardera. Studiens resultat är inte klara ännu men vissa erfarenheter finns redan nu: Det har varit lite svårt att rekrytera deltagare på grund av att många i den här gruppen inte har någon fast telefon. Erfarenheterna av att använda tolk är goda. Och så har uppföljande intervjuer visat att träffarna sätter igång individuella processer som främjar hälsan. A2 Ökat välbefinnande genom samverkan och förebyggande insatser exemplet Rengsjöprojektet K Tillberg Mattsson, FoU Välfärd Region Gävleborg och R Mast, Alers Specialistvård Bollnäs Rengsjöprojektet är ett samarbete mellan primärvården, äldreomsorgen och ideella föreningar. Det handlar om friskvård för alla som är 65+ i Rengsjö, Bollnäs. Man har en promenad- och gymnastikgrupp varje måndag som följs av föreläsningar med hälsotema. Andra grupper spelar kort och inomhusboule, bland annat. Det görs också riktade insatser till de mest sjuka äldre: en distriktsköterskemottagning som har öppet två gånger i veckan för patienter 65+, läkemedelsgenomgångar samt riskbedömningar kring fall, undernäring, trycksår och munhälsa. De resultat man har kunnat se är att deltagarna är mer aktiva och har fått en förbättrad fysisk och social förmåga, minskat hemtjänstbehov och behövt färre vårddagar på sjukhus. FoU Välfärd Region Gävleborg har gjort en enkätundersökning bland alla personer över 65 år i Rengsjö vid två tillfällen. Den visar att en ökad andel av målgruppen deltar i aktiviteterna och motionsvanorna har förbättrats (främst bland männen). Fler upplevde ökade möjligheter att utföra vardagssysslor och hade ett bättre upplevt hälsotillstånd. Även känslan av samhörighet, trivsel och trygghet ökade. Projektet är avslutat men det finns ett samarbetsavtal om en fortsättning mellan kommunen, primärvården och föreningarna i Rengsjö. 4 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

5 A3 Forebyggende hjemmebesøk må det foregå hjemme? E Slåtsveen, Gjøvik och S Hellebergshaugen, Hamar De norska kommunerna Gjøvik och Hamar samarbetar med Utviklingssenter for sykehjem och hjemmetjenster i detta projekt. Tidigare erbjöds alla 77-åringar i de här kommunerna ett individuellt förebyggande hembesökt som följdes upp vid behov. Erfarenheten var att mycket resurser på det här sättet satsades på friska och resursstarka personer. 77-åringarna upplevde att det var bra samtal som innehöll nyttig information och de var tacksamma för erbjudandet. Men besöken hade liten betydelse för dem. De som utförde besöken var osäkra på vilken effekt de hade. Mot den bakgrunden ändrade man upplägget och istället för individuella hembesök bjöd man in till informationsmöten med deltagare. Då togs frågor som boende, aktiviteter, kommunens utbud, fallförebyggande åtgärder med mera upp. Vid uppföljande intervjuer visade det sig att 77-åringarna uppskattade att få erbjudandet. De tyckte att det var nyttig information och intressant att höra vad övriga deltagare sa. Slutsatsen är dock att gruppträffarna har liten betydelse. Ska man ändra sin situation behöver man känna behov av att göra det och så känner inte majoriteten av 77-åringarna. Samtidigt upplevdes mötet vara inspirerande och en nyttig påminnelse. Informationsmötena ses som ett gott alternativ till hembesök hos friska äldre ungefär samma resultat uppnås som vid de individuella besöken. Men det krävs inte lika mycket resurser. Framöver vill Gjøvik och Hamar kommuner fortsätta med informationsmöten i grupp och vidareutveckla innehållet i dessa samt arbeta med att fånga upp sårbara äldre och göra mer individuell uppföljning av dem. A4 Förebyggande hembesök i Kvarkenregionen: nya modeller som synliggör äldre hemmaboende personers individuella behov och val P Ahnlund, Umeå universitet Umeå universitet samarbetar med Yrkeshögskolan Novia i Vasa och Åbo Akademi Vasa kring förebyggande hembesök. I ett gemensamt projekt har syftet varit att ta fram nya modeller som synliggör äldre hemmaboende personers individuella behov och val. Det övergripande målet har varit att ta fram en modell för förebyggande hembesök. Det är ett tvärvetenskapligt samarbete där man presenterat och diskuterat för- och nackdelar med olika modeller med äldre, professionella, tredje sektorn samt beslutsfattare inom området. Utöver den traditionella individfokuserade modellen med hembesök fokuserade på hälsa och riskfaktorer så har man prövat och utvärderat familjemodellen samt GIS-modellen. Familjemodellen innefattar en seniorträff som följs av individuella hembesök för den som vill där familjen involveras och man fokuserar på livssituation, intressen och utvecklingsbehov. GIS-modellen utgår ifrån att man har dagliga aktiviteter under hela livet som är viktiga och att den sociala gemenskapen är viktig. Hur rör man sig i samhället? Hur kan man planera närområdet för de äldre så att de kan fortsätta med de aktiviteter som de önskar? Vad gör äldre under en dag? Hur har det förändrats? Hur skulle de vilja ha det? I projektet diskuterades olika alternativa tillvägagångssätt. Där framkom att det är viktigt att etablera relationer, inte bara avlägga ett enda besök. Det behövs aktiviteter som stödjer de äldre, informationsaktiviteter är viktiga men de kanske kan ha en annan form än hembesök och man kan kartlägga aktiviteter i hemmiljön för att förbättra hälsa och levnadsvillkor. En gemensam nämnare i flera projekt om förebyggande hembesök verkar vara att det måste handla om processer, inte enstaka insatser vid ett enda tillfälle, sa Petra Ahnlund. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 5

6 TEMA B: VÅRD OCH OMSORG I HEMMET/HEMMET SOM ARBETSPLATS B Vård och omsorg i hemmet/ hemmet som arbetsplats C Ekberg, Rehab Lidköping U Lindén; G Häggblom Kronlöf; I Jeglinsky, Mariehamns stads äldreomsorg, Göteborgs universitet, Högskolan Arcada, Helsingfors S Moe; T Hamran, UiT Norges arktiske universitet G Martinsson, Utviklingssenter for sykehjem i Oslo Tre av presentationerna belyste rehabilitering i hemmet och behov av samarbete/samverkan mellan arbetsterapeuter, sjukgymnaster och hemtjänstpersonal. Det var från Lidköping, från Mariehamn på Åland och från Tromsö i Norge och alla pekade på samma typ av problem och samma typ av lösning. När den äldre personen kommer från sjukhuset och hem till eget boende och har behov av reahabilitering behövs det extra insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut. För att få ett riktigt bra resultat och rehabilitering är det viktigt med ett aktiverande förhållningssätt och att sätta vårdtagarens behov i fokus. De tre olika projektet som presenterades hade på olika sätt involverat hemtjänstens personal. Detta innebar till en början extra resurser men i förlängningen gav det ett mycket bättre resultat för vårdtagaren. Man hade i Lindköping involverat vårdtagaren för att sätta mål med rehabiliteringen, vilket var ovant men det gjorde också att det blev rätt stöd på rätt nivå. På Åland hade man byggt broar mellan kommunens hemtjänst, hemsjukvård och sjukvårdens rehabilitering. Man träffade tillsammans vårdtagaren i dennes hem och hade ett klart mål att vårdtagaren skulle klara av att bo i eget boende. Det visade sig när man frågade vårdtagarna efter tre månader att man var mindre beroende av hjälp och kände sig mer trygg än motsvarande grupp som inte fått samma stöd. I Tromsö hade man reflekterat över att det krävs specialistkunskap för rehabiliteringen men det är långa avstånd så man delegerar till hemtjänstpersonal och det kräver god kommunikation och samarbete. Det fjärde föredraget hade en annan vinkel med fokus på hemtjänstpersonal som arbetar hos psykiskt sjuka äldre. Man hade tittat på vilket arbetssätt som hemtjänstpersonalen använde för att klara detta mycket komplexa arbete. Man kunde konstatera att man var mycket duktig på att se den äldres behov och sätta denna i centrum samtidigt som man värnar om sig själv och distanserar sig för att orka. Och att personalen hade stor kapacitet att klara av att hantera ovissheten som följer med arbetet. En reflektion för framtiden är att allt fler äldre med komplexa behov bor hemma och det kräver ökad kompetens hos hemtjänstpersonalen. 6 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

7 TEMA C: PALLIATIV VÅRD OCH OMSORG C1 Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede Maria Neljesjö, Högskolan Dalarna, och Ingegerd Strömkvist, Rättviks kommun presenterade resultatet från en kvalitativ intervjustudie om omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede. I intervjustudien belystes exempelvis upplevelser av att ett bra samarbete gynnar patienten, men att det finns faktorer som har en negativ inverkan på arbetet och vårdmiljön. Interaktion och samverkan med vårdteam, närstående och patienten är av avgörande betydelse för att vården i livets slut ska bli tryggt och värdigt, berättade Neljesjö och Strömkvist. I studien framkommer även att omvårdnadspersonalen i de kommunala äldreboendena upplevde att de fick ta det största ansvaret för vården i livets slutskede. Omvårdnadspersonalen är både ett emotionellt och praktiskt stöd, som sköter omhändertagandet, hjälper den döende att komma till insikt och bekräftar denna. Flera av de intervjuade har kommit den döende nära och det kan bli en identifikation med denne eller de anhöriga. Samtidigt saknar omvårdnadspersonalen många gånger stöd, utbildning och handledning. Ett medskick från Neljesjö och Strömkvist är därför att vi behöver ställa oss frågan varför omvårdnadspersonal får ta det största ansvaret för vården i livets slutskede och hur vill vi att det ska vara? C2 Att få leva tills man dör studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Sara Nordenhielm från FoU i Väst/GR berättade om studiematerialet Att få leva tills man dör som handlar om palliativ vård och omsorg om äldre. Det har tagits fram av FoU i Väst/GR i samarbete med Palliativt centrum vid SU. Materialet kan användas som ett underlag till studiecirklar och ramen är de fyra hörnstenarna i palliativ vård (symtomkontroll, kommunikation, teamarbete och stöd till närstående) och så utgår det från aktuell forskning, nationella riktlinjer, kunskapsstöd och vårdprogram. Målgruppen är i första hand undersköterskor inom kommunal äldreomsorg, då dessa utför stora delar av det praktiska vård- och omsorgsarbetet och är närmst den äldre och närstående. Samtidigt saknar denna grupp ofta stöd, handledning eller utbildning och får ensamma fatta svåra beslut. Studiecirklar som metod används då forskning visar att kunskap bäst befästs om man omedelbart omsätter det man lärt sig eller genom att undervisa andra. Syftet med en studiecirkel kring palliativ vård är att ledare och deltagare ska få fördjupad kunskap, dels genom att läsa materialet, dels genom samtal och reflektion i grupp. Studiecirkeln kan leda till att deltagare känner sig bättre rustade att vårda döende äldre samt i stödet till deras närstående, sa Sara Nordenhielm. Genom att kunskaperna omsätts i det praktiska arbetet och sprids är förhoppningen att studiecirkeln kan bidra till en förbättrad palliativ vård och omsorg av äldre. Undersköterskor i GRkommunerna har varit med och kvalitetssäkrat materialet i en testomgång. Materialet beställs på FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 7

8 C3 Brytpunktssamtal hur ofta genomförs de på sjukhus? Maria Taranger, överläkare i internmedicin och hematologi på SU/Östra talade om brytpunktsamtal och hur vårdkvaliten ser ut i livets slutskede. Uppgifter från bland annat Svenska Palliativregistret visar att vårdkvaliteten skiljer sig beroende på var en patient vårdas. I Sverige sker ca 38 % av alla dödsfall på sjukhus, medan siffran sammantaget är 48 % i Göteborg, Härryda, Mölndal, Öckerö och Partille. En anledning kan vara att man inte i tid identifierat vilka personer som befinner sig i livets slut och därför inte heller genomfört ett brytpunktssamtal. För att se till att den sista tiden i livet blir så bra som möjligt och att människor slipper vårdas på sjukhus i livets slut måste läkare betydligt oftare genomföra brytpunktssamtal enligt Maria Taranger, eftersom detta är starten för en palliativ planering. När är det då lämpligt att hålla ett sådant samtal? Maria Taranger belyste att det exempelvis finns anledning att överväga ett brytpunktssamtal då en äldre patient läggs in på sjukhus för tredje gången under en 12-månadersperiod, då risken att han/ hon dör inom ett halvår är stor. För att underlätta och öka kunskapen om brytpunktssamtalet och hur det kan gå till har Regionalt cancercentrum väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenska Palliativregistret, Äldresatsningen och Öckerö kommun tagit fram filmen Brytpunktssamtalet. Filmen kan användas som utbildningsmaterial för läkare, men även annan personal och den enskilde kan ha behållning av den. Det finns exempelvis läkare som oroar sig för samtalet, men genom samtalet sätter man ofta ord på det som patienten känner, framhöll Maria Taranger. Det är egentligen inte konstigt, vi kommer alla att dö och det är klart att vi ska få möjlighet att påverka hur den sista tiden blir, avslutade Maria Taranger. C4 Äldre Sorg Stöd Lennart Björklund, diakon, leg. socionom och leg. psykoterapeut med klinisk erfarenhet av sörjandestöd presenterade utifrån en kunskapsöversikt från NKA (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) ett urval aspekter på sorg och stöd inom området äldre. Det framhålls att det finns fem resurser kring sorg och död som man sällan talar om, men som kan vara viktiga i samband med sorg. Detta handlar om att ha förmåga att kunna vänta. att ha ett gott anseende bland andra. Det har visat sig att de som har ett gott anseende bland andra ofta upplever att de får mer stöd från omgivningen. att ha en verbal förmåga. Det underlättar att den äldre kan tala för sig, uttrycka och förklara sina känslor och därigenom få rätt stöd. att ha en förmåga att handskas med motgångar. att stå ut med att livet ibland saknar uppenbar mening. Dessa fem förmågor är viktiga resurser för att hantera sorg, men något som inte alla har. I de fallen är det viktigt att försöka finna andra resurser, såsom samtalsgrupper och därigenom få ett långsiktigt stöd. Utförligare och mer omfattande beskrivning ges i den kunskapsöversikt som tagits fram av NKA, Nationellt kompetenscentrum anhöriga och finns att läsa på 8 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

9 TEMA D: LÄRANDE OCH REFLEKTION I ÄLDREOMSORGEN D1 Roller i kunnskapsfasilitering i sykehjem erfaringer som pådriver, underviser, veileder og forsker i aksjonsforskning Bodil Kristensen vid Utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Hordaland i Norge, berättade om olika roller som kan underlätta kunskapsutveckling i sykehjem (Sveriges motsvarighet är särskilda boenden för äldre). Genom en nationell strategi har det utvecklats särskilda utviklingssenter med målet att stimulera kvalitets- och kunskapsutveckling i de olika länen. De fungerar som brobyggare mellan teori och praktik genom att med hjälp av aktionsforskning undervisa, driva på, vägleda och på olika sätt underlätta utvecklingsarbetet i praktiken. De har uppfyllt sina roller där personalen upplever att de har fått stöd i utvecklingsarbetet och patienterna har fått det bättre. Succéhistorierna från praxis visar att brukarna har fått det bättre. Det har varit en god modell för kunskapande i praktiken som har varit lärorik, utmanande och gett helhet och sammanhang, sa Bodil. Övriga personer kopplade till utvecklingsarbetet: Marta Strandos vid utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Førde, Arnt Egil Ydstebo vid utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Stavanger samt Astrid Håland vid utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Haugesund. D2 Institusjonelle betingelser for å forstå kunnskapsfasilitering i sykehjem erfaringer med aksjonsforskning Med utgångspunkt i presentationen under D1 där Bodil Kristensen berättade om kunskapsutveckling i sykehjem med hjälp av särskilda utviklingssenter, beskrev Christine Øye vid Høyskolen i Bergen vilka hämmande och främjande faktorer som kunde konstateras i arbetet med aktionsforskningen. Med hjälp av metaforen flodhäst beskrev Christine det svåra i att ändra kurs i vardagsarbetet. Hämmande faktorer kan till exempel vara låg formell kompetens, implicit kunskap och patientsammansättning. Så som man alltid har gjort sitter i väggarna, menade Christine. Därför behövs skräddarsytt stöd direkt i verksamheterna. Främjande faktorer kan då vara låg sjukfrånvaro, få deltidsanställda, stora möjligheter att överföra kunskap mellan varandra, mycket humor och solidaritet gentemot varandra. Övriga personer kopplade till presentationen: Hellen Dahl vid Høgskolen Stord/Haugesund samt Astrid Håland vid Bjørgene utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 9

10 D3 Sista socialisationen Berättelser som livskraft på äldreboende Lars Rönnmark, forskare vid FoU Sjuhärad Välfärd och Göteborgs universitet och Lena Larsson, samordnare vid Kapplandsgatans äldreboende i Borås berättade om hur berättelser kan bli ett hjälpmedel för personal att bistå den äldre att utforma ett värdigt liv i livets sista fas. På fem äldreboenden i Borås och Svenljunga genomfördes ett FoU-arbete mellan 2011och 2013 där personal genom FoU-cirklar lärde sig metoder för och sedan arbetade med att lyssna till och skriva ner de äldres livsberättelser. Flytten till äldreboendet är för de flesta en dramatisk livshändelse i ett dramatiskt livsskede, menade Lars. Anhopning av förluster föregår beslutet att söka plats och flytta. Personen förlorar vanor och livssammanhang, som försörjt henne eller honom med mening, ordning och identitet där den äldre ställs inför uppgiften att utforma ett vardagsliv i en ny och okänd miljö. Genom arbetet med livsberättelserna har personalen fått reda på vad den äldre kan, vill och behöver. Detta har bidragit till glädje, förtroende, ökad aktivitet och stolthet för personalen samtidigt som den äldre har blivit lyssnad på och tycker om att få höra hela sin berättelse, berättade Lena. Rapporten Sista socialisationen. Berättelsen som livskraft på äldreboendet (2014) kan laddas ned från D4 Reflex en spegling i äldreomsorgen Susanna Engqvist och Margaretha Andersson från Äldreomsorgen i Göteborgs Stad berättade om en metod för reflektion i vardagen, kallad REFLEX, som först hade prövats att arbeta med i en stadsdel och nu införs i hela Göteborgs Stad äldreomsorg. Metoden bygger på Genomlysningsmetoden där deltagarna systematiskt vänder och vrider på ett problem genom att följa åtta steg. Utvärderingen av det första försöket visade att såväl lärande som frisknärvaro kunde öka med hjälp av metoden. Därför används nu metoden i hela Göteborgs Stads värdegrundsarbete där olika professioner har fått utbildning för att arbeta vidare med gemensam reflektion kring värderingar i vardagsarbetet. Reflektion ökar möjligheten för personalen att vara professionell och göra det riktigt viktiga för att omsorgstagare/patient ska kunna uppleva ett värdigt liv och välbefinnande, menade Margaretha och Susanna. Rapporten Ökat lärande och bättre hälsa genom reflektion i vardagen? En utvärdering av REFLEX en spegling i äldreomsorgen kan laddas ned från FoU i Väst, 10 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

11 TEMA E: SAMVERKAN OCH ORGANISERING UTIFRÅN ÄLDRES BEHOV E1 Passar alla populära managementidéer inom äldreomsorgen? Carina Abrahamson Löfström, forskare på FoU i Väst/GR, höll inledningsvis en presentation om managementidéer inom äldreomsorgen. Dessa idéer, såsom lärande organisation och knowledge management (kunskapsstyrning), har introducerats sedan 1990-talet för att exempelvis lösa problem, effektivisera och höja kvaliteten. Abrahamson Löfström har forskat kring om och på vilka sätt populära managementidéer kan passa inom verksamheten äldreomsorg. Slutsatserna är att inte alla managementidéer passar direkt i alla typer av verksamheter bara för att de är populära. De behöver i så fall anpassas till verksamheternas specifika kontexter, berättade Carina Abrahamson Löfström. En fråga är dock om alla idéer alls ska introduceras i alla verksamheter? E2 Valfrihetens LOV en studie om vad lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst för kommunen och för utförare Ingrid Hjalmarson från Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum berättade om rapporten Valfrihetens LOV från Äldrecentrum. Rapporten är en kunskapssammanställning som redovisar om de enskildas inflytande ökat, om kvaliteten i hemtjänsten förbättrats och om mångfalden ökat till följd av lagen om valfrihet (LOV). Den visar att många kommuner infört LOV och att det lett till en etablering av många små och nya företag, men att äldre har svårt att välja eller har begränsade möjligheter till inflytande på innehållet, samt att kvaliteten i hemtjänsten är svår att mäta. Angående mångfalden belyste Hjalmarson att det finns fler aktörer idag, men inga studier finns som visar att kvaliteten eller mångfalden ökat inom hemtjänsten. För att säkra de äldres ställning vid kundvalssystem behöver därför de äldres inflytande öka. Dessutom behöver uppföljningen av hemtjänsten förstärkas både individuellt och på företagsnivå och mer djupgående granskningar av företagens möjligheter att uppfylla ställda krav. E3 My grandma is in the emergency department again Hlíf Guðmundsdóttir från Landspitali University Hospital presenterade ett projekt med syfte att identifiera äldre med risk för återbesök på akutmottagningar och arbetet med att implementera ett uppföljningsprogram med sjuksköterskor för att minska återbesöken. Under 2011 började man i projektet på sjukhuset att bland annat arbeta med The Triage Risk Screening Tool (TRST) samt att utbilda sjuksköterskor att göra remisser till geriatrisk sjuksköterska. Ett resultat av detta var en markant ökning av konsultremisser under projektet och man har sett att arbetssättet är användbart för att hjälpa äldre med mångdimensionella problem som besöker akutmottagningar. Det har även blivit tydligt att det finns ett behov av holistisk omvårdnad och en bättre samordning mellan hälso- och sociala resurser för äldre. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 11

12 E4 Sammanhållen vård och omsorg för sköra äldre Anne-Charlotte Larsson informerade om ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt med samarbete kring sköra äldre mellan Vårdalinstitutet, Göteborgs universitet, specialistsjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg i Mölndal. Genom att arbeta med en sammanhållen vård- och omsorgsprocess för sköra äldre personer vill man uppnå ett bättre omhändertagande med ökad vårdkvalitet för den enskilda, samtidigt som det är kostnadseffektivt. Projektet bygger bland annat på att det finns en geriatrisk sjuksköterska på akuten och en case manager och ett multiprofessionellt team i kommunen som arbetar med planering och uppföljning i hemmet. Resultat visar att arbetssättet gett nöjdare och självständigare personer, tryggare och säkrare omhändertagande på akuten, minskade kommunala kostnader, kortare vårdtider och färre återbesök på akutmottagning. Det gäller att våga prova nya arbetssätt, avslutade Anne-Charlotte Larsson. E5 Samverkan kring äldre sköra personer som bor hemma vad händer när samverkan ska fungera i praktiken? Ingeborg Björkman från Nestor FoU-center berättade om ett uppdrag att beskriva och utvärdera en lokal modell för samverkan i Haninge. Modellen gick ut på att samverka genom att äldreomsorgen och hemsjukvården träffas hemma hos äldre sköra personer för att planera vården och omsorgen. Utvärderingen visade att de professionella såg många fördelar med modellen såsom att den äldre blev mer delaktig, det klargjorde omsorgsbehov, viktiga uppgifter framkom och det var klarläggande för de anhöriga. I samband med utvärderingen synliggjordes samtidigt att det fanns olika kulturer och syn på patienten, de anhöriga och deras roller, samt vissa sprickor i samverkan då exempelvis omsorgen upplevde en underordnad roll. Det fanns emellertid en gemensam vilja och inriktning att hjälpa de äldre att bo kvar hemma och att arbetssättet underlättade det egna arbetet. E6 Förändrade arbetsprocesser sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt i södra Dalarna Marie-Louise Albertsson presenterade ett projekt om sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt, som genomförs för att öka trygghet och stöd i hemmet för att minska risken för oplanerade återinläggningar. Projektet är ett samarbete mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården, Avesta lasarett och palliativa teamet Avesta/Hedemora inom ramen för Hand i Hand och ledningskraft i Södra Dalarna. Under projektet har man bland annat arbetat med handlingsplaner, informations- och utbildningsinsatser för personal, samt utvecklat en arbetsprocess för hjärtsviktspatienter med exempelvis riskbedömningskriterier för återinläggning, individuella vårdplaner och uppföljning i hemmet. Enligt Marie-Louise Albertsson har detta bidragit till att återinläggningarna minskat, att patienter känner sig mer delaktiga i planeringen och att ansvaret har tydliggjorts. Modellen kommer nu att utvecklas och användas för fler patientgrupper med risk för återinläggning. 12 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

13 TEMA F: FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I ÄLDREOMSORGEN F1 Hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre E Åhlfeldt, Nestor FoU-center Emanuel Åhlfeldt har intresserat sig för projekt mot bakgrund av att förändringsarbete så ofta bedrivs i projekt och den pågående projektifieringen av arbetslivet. Men hur kan projektresultat integreras i organisationen för att bidra till långsiktiga lösningar? Ett projekt är en målrationell, tillfällig uppgift som är separerad från driftsorganisationen. Projektformens styrka men också dess svaghet är att uppgiften lyfts ut från ordinarie verksamhet, vilket gör det enklare att driva men risken är att projektet blir för separat. Det måste integreras samtidigt som för mycket närhet gör att projektet riskerar att stanna i driftorganisationens kortsiktiga behov. Projekt som bedrivs för långt bort från verksamheten riskerar å andra sidan att bli hyllvärmare som ingen bryr sig om. Det kan vara värt att problematisera kring professionsbegreppet när man talar om förändringsprojekt. Yrkesprofessionalism står för självständiga beslut, kunskap & yrkesetik, tillit till professionella och kollegial kontroll (bara andra professionella kan bedöma professionellas handlingar). Organisatorisk professionalism å andra sidan bör ses i skenet av behovet av att motverka individuellt godtycke. Det står för standardiserade processer, regler & rutiner, redovisningsskyldighet och organisatorisk kontroll. Ekonomistyrning, kvalitetsjämförelser och öppna jämförelser kan ses som uttryck för organisatorisk professionalism. F2 Ungdomsbesök i vård- och omsorgsboenden J Österman och L Hagman, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Syftet med det här projektet var att inspirera unga att söka sig till äldreomsorgen. Ungdomar erbjöds extrajobb där de arbetade med trevliga och meningsfulla aktiviteter för de äldre på ett antal boenden. Äldrecentrums utvärdering visar att ungdomsbesöken uppskattades av de äldre, anhöriga och personalen. Genom besöken kunde boendena utöka sitt utbud av aktiviteter. På demensboenden kunde det handla om högläsning, på andra boenden aktiviteter som boule eller afternoon tea. Personalen uppfattade ungdomsbesöken som positiva bland annat för att de då kunde ägna sig åt mer vårdkrävande äldre. Projektet upplevdes alltså lyckat på många sätt men på grund av ekonomiska skäl får det ingen fortsättning. Utvärderingen visade också att även om många av ungdomarna trivdes med sitt arbete så var det få som ville utbilda sig till att arbeta inom äldreomsorgen. Utvärderingen visade också att det behövs en bra introduktion och regelbunden handledning om ungdomsbesöken ska falla väl ut. F3 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Utbildningsäldreboende E Bergdahl, FoU nu/slso Tanken med ett utbildningsäldreboende är att ett inbyggt kontinuerligt lärande kan främja utvecklings- och lärandemiljöer och ge ökad vårdkvalitet på äldreboenden. Ett exempel: Forskare noterade att personalen matade de äldre väldigt snabbt. Några dietister genomför nu tillsammans med personalen ett utvecklingsarbete för att uppnå en bättre måltidssituation för såväl äldre som personal. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 13

14 F4 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Äldreforskning i kommunens tjänst kommundoktoranden som brobyggare mellan forskning och omvårdnadspraktik C Karlsson, Högskolan i Skövde Inom ämnet hälsa och vårdvetenskap studerar Christina Karlsson smärta och demens. Hon har tidigare på sitt jobb i Skövde kommun ställt sig frågan: hur kan jag fördjupa mina kunskaper? Nu är hon inskriven på Hälsohögskolan i Jönköping och samlar empiriska data i vårdpraktiken och återför resultat till praktiken. Hon ser också en möjlighet att fördjupa forskningsproblem utifrån praktiken. Det blir en sammakoppling mellan forskning och vårdpraktik. F5 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: FoU-enheten som intermediär i långsiktigt utvecklingsarbete H Lieberman-Ram, Nestor FoU-center Nestor FoU-center har drivit ett projekt som har handlat om läkemedelsgenomgångar där 15 vårdcentraler och 8 hemtjänstdistrikt deltagit. Nestor blev en nod, en punkt där övriga verksamheter uppskattade att de hade nätverk och kunskap på området och närhet till vård- och omsorgsverksamheter. Nestor vill arbeta långsiktigt med läkemedelsfrågor och har bland annat ett nätverk för geriatrikverksamheter. F6 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Utvikling av et FoU-miljø på tvers av institusjoner, et samarbeid mellom Utviklingssenter for hjemmetjenester Nordland og forskegruppa Helse og omsorgstjenesteforskning B Sjøli Ett norskt exempel på att en tvärvetenskaplig FoU-miljö kan bidra till att synliggöra och medvetandegöra kunskap. Erfarenheten är att det lönar sig att etablera formella och icke-formella samarbeten eftersom det skapar engagemang och en grogrund för idéer och utvecklingsprojekt. 14 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

15 F7 TEMATISKT SAMTAL, FEM MINUTER: Lär ut bättre läkemedelshantering för äldre M Elm, Borås Stad Syftet med Lär ut var att äldre ska må så bra som möjligt med sina läkemedel. Man fokuserade på tre olika saker: rutiner, symptomskattning och utbildning till sjuksköterskor och omsorgspersonal. Projektets framgångsfaktorer har bland annat varit att det fanns behov av ökad kompetens om äldre och läkemedel och att projektet legat i linje med senare års statliga satsningar. Avslutande paneldebatt Seminariedeltagarna deltog i ett avslutande samtal som handlade om hur man får långsiktighet i projekt. Sagt i debatten: Utbildningsprojektet som nämndes stupade på ekonomi. Redan när projekt riggas ska man ha en plan för hur det ska implementeras. Aktivt ägarskap och ledningens stöd är viktigt om det ska ske riktig förändring över tid. Det behöver också finnas en krävande finansiär som är inriktad på framtiden, projektet ska kunna modifieras över tid, det krävs att projektet matchar den befintliga organisationen, att det finns gemensamma mål och att det sker gemensam kunskapsbildning. Det är svårt att komma top down. Man måste fånga behov och det samspelet måste vi lära ut och FoU:er måste vara bra på att ta vara på behovet. Det är FoU:ers roll att stödja men det måste finnas beslut om ägarskap och tydliggöras vem som äger projektet. Det måste få ta tid, medarbetarnas tid. För de som ska jobba med det nya krävs det att det känns nödvändigt. Även om det kommer från nationellt håll så måste medarbetarna vilja. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 15

16 TEMA G: NUTRITION, MUNHÄLSA OCH FYSISK AKTIVITET G Nutrition, munhälsa och fysisk aktivitet B Forsaa Åbotsvik; E Sausjord; Utviklingssenter for hjemmetjenester Troms L Nygård, Utviklingssenter for sykehjem i Møre og Romsdal A Mohammadzadeh; E Lauritzen, FoU nu L Lindqvist; B Seleskog; I Wårdh; I von Bültzingslöwen, Folktandvården Värmland; Karolinska Institutet; Folktandvården Värmland, Odontologiska institutionen Göteborgs universitet. M Wertsén; O Torgersson; G Falkman; M Jontell, Folktandvården Västra Götalandsregionen; Chalmers tekniska högskola; Högskolan Skövde; Odontologiska institutionen R Wilnerzon Thörn; C Elgán, Omsorgsförvaltningen, Kristianstad kommun; Department of Health and Society, Kristianstad University De två första presentationerna var från Norge där deras motsvarighet till Socialstyrelsen 2009 tog fram riktlinjer för att kartlägga näringsstatus hos äldre och förebygga undernäring. Först ut var hemtjänsten i Tromsö som visade hur man genom MNA-tester hade kartlagt och hur man tillsammans med anhöriga och hemtjänstpersonal planerade näringsintaget. Man har utbildat hemtjänstpersonal om att äldre behöver mer näring och tätare måltider för att inte riskera undernäring. Det är en stor utmaning för hemtjänsten att klara sina uppgifter på grund av stor personalomsättning, vårdtagare som är demenssjuka och långa avstånd till vårdtagarna vilket innebär att man inte dagligen träffar dem. Den andra presentationen var från Möre och Romsdal som ligger mitt i Norge. Här hade man tagit fram en kostkoffert, en liten väska som man fick efter att ha genomgått utbildningen hur man ska jobba för att undvika undernäring. I kofferten fanns även en tandspegel vilket publiken applåderade och det ledde över till nästa tema munhälsa. Munhälsan och betydelsen av ökad kunskap både hos den äldre och hos personal lyftes fram i tre föredrag. Först ut var ett samverkansprojekt mellan FoU nu, sju stockholmskommuners socialtjänst, primärvård, minnesmottagning och folktandvåden. Ett projekt som hade fokus på bättre munhälsa för personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende, som har prio 1 i nationella demensriktlinjerna. Man hade kartlagt för att se vem som gör vad och när och tagit fram en modell för alla aktörer. Samtidigt hade man konstaterat att munhälsan faller mellan stolarna och det är oklart vem som ska göra vad. Nästa föredragshållare var en munhälsostrateg, en ny funktion som man har i Värmland. Man hade gjort ett urval av äldre som hade egna tänder kvar och det man kunde konstatera var att det behövs bättre kunskap om tandrengöring och det finns ett ökat behov av samverkan. Och dålig tandrengöring ökar risken för försämrad allmänhälsa. Sist presenterades ett interaktivt verktyg för Råd på tråd : Gerioweb en webbaserad tjänst som tandvården i Västra Götaland tagit fram tillsammans med Chalmers. Där kan man ställa frågor till experter. Man har tagit fram ett formulär där man beskriver patient och problem och skapat en bank av de fall som varit uppe till diskussion. Två gånger per termin har man även seminarium på webben. Sist ut var en studie från Kristianstad om fysisk aktivitet och vikten av att röra sig i vardagen. Fokus var på hur hemtjänstpersonal uppfattar fysisk aktivitet, som i stort uppfattades som att det var att röra sig i vardagen och inte att anstränga sig, sjukgymnastik eller rehabilitering. Man hade studerat detta eftersom man vet att det är viktigt att behålla rörlighet och hälsa för att minska isolering. Man fann även att det fanns kunskapsskillnader bland hemtjänstpersonalen. 16 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

17 TEMA H: TEKNIKSTÖD OCH INNOVATION H1 Food n Go Tove Lindhardt, Birgitte Bang och Mai Hoberg Nielsen, Copenhagen University Hospital, presenterade projektet Food n Go som utvecklar, testar och implementerar informationsteknologiska lösningar för att öka deltagande och empowerment för äldre. Projektet har kombinerat forskning och innovation genom att utveckla en programvara till datorer och surfplattor som äldre kan använda för att välja och beställa mat, registrera intag och få detta analyserat utifrån sitt kostbehov. Programmet har testats av äldre patienter med varierande dataerfarenhet och antropologer har genomfört deltagande observationer och intervjuer med deltagare. Hittills har man sett att patienterna är positiva till tekniken, att det kan användas av sköra äldre patienter och förbättrar kostintaget. Avslutningsvis sägs att genom att involvera äldre och sköra patienter utan stora teknikkunskaper ger projektet även empowerment to a dis-empowered group. H2 Surfplatta som medel för ökad delaktighet och minskad social isolering? Lisbeth Lindahl, forskare FoU i Väst/GR och Emma Axelsson, projektledare för esenior presenterade EU-projektet esenior som testar och utvecklar smart teknik för äldre, för att ge ökad trygghet och självständighet i hemmet. Under projektet, som utförts i två stadsdelar i Göteborg, har man bland annat arbetat med surfplattor som medel för ökad delaktighet och minskad social isolering. Lisbeth Lindahl som följt projektet har genom enkät- och intervjuundersökningar analyserat om användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bidragit till detta. Resultatet visar att de äldre främst använt surfplattan till att söka information, skicka e-post och fotografera. Surfplattan har framförallt bidragit till ökad känsla av delaktighet i fråga om information och inflytande och för en tredjedel bidrog det till ökad trygghet. Lisbeth Lindahl belyser att det inte gett en ökad självständighet i form av minskad omsorg, men självständighet i förmåga att till exempel boka biljetter via internet, och de allra flesta vill fortsätta använda surfplatta efter projektets slut. H3 Robotkatt i vård av personer med långt framskriden demens Christine Gustafsson, Mälardalens Högskola presenterade JustoCat, en robotkatt som tagits fram för demenspatienter. Det finns idag ingen behandling som botar demens och det är därför viktigt att finna insatser som förbättrar välbefinnandet för patientgruppen. Studier har visat att sällskapsdjur kan ge positiva sociala, psykologiska och fysiologiska effekter hos patienter, men medför samtidigt risker såsom smittspridning och allergier. Det finns en känd interaktiv sälrobot, Paro från Japan, men man har nu i Sverige utvecklat en robotkatt till en lägre kostnad. Den är även hygienisk och spinner vid strykningar. För att undersöka vad som kan mätas i samband med användning av robotkatten har en pilotstudie genomförts med fyra personer med långt framskriden demens och intervjuer med vårdare. De har angett att robotkatten gett ett ökat välbefinnande i vardagen, att den skapar lugn och anknytning till omvärlden då den väcker minnen som kan leda till nya samtalsämnen. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 17

18 H4 Webbutbildning med flexibilitet Kerstin Marthinsen, Nestor FoU-center talade om Våga fråga, våga se! en webbutbildning om psykisk ohälsa hos äldre som tagits fram mot bakgrund av att utbildningsbehovet är stort inom detta område. Webbutbildningen ger kunskap på basnivå om psykisk ohälsa hos äldre, vilket ger möjlighet för personal att uppmärksamma tecken, att ha en handlingsberedskap samt en förståelse för hur det kan bemötas. Man måste våga se och våga fråga och inte tänka att det är någon annans ansvar, framhöll Kerstin Marthinsen. Webbutbildningen är en flexibel metod som är tillgänglig dygnet runt och består av sex moduler inom olika områden. Genom att genomföra utbildningen på en arbetsplats får en stor grupp personal ökad kunskap om psykisk ohälsa hos äldre, som kan leda till en förändrad syn på psykisk ohälsa. Marthinsen hänvisar till forskning som har visat att gemensam utbildning på en arbetsplats ger goda och hållbara effekter på lång sikt. Utbildningen finns tillgänglig på eller H5 Lätt att göra rätt med IT-stöd för läkemedelshantering Kajsa Johansson från Tre stiftelser berättade om MCSS (Medication and Care Support System) som är ett IT-stöd för läkemedelshantering där man arbetar med digital signering istället för papperssigneringslistor. Systemet har utvecklats av Tre Stiftelser och ett IT-företag mot bakgrund av att personalen lyft fram stress och svårigheter med signeringslistor på papper, då de ger för litet utrymme för instruktioner, är svåra att avläsa och följa upp. Under 2012 genomfördes en pilotstudie på två enheter med surfplattor i lägenheter med digital signering, vilket gör det lättare att göra rätt genom tydliga instruktioner och notifiering. Om en insats uteblir sker eskalerande påminnelser för att snabbt åtgärda detta. Systemet anses ha varit framgångsrikt och har gett undersköterskor en stärkt yrkesstolthet och minskat stressen. Idag kan man direkt se vilka läkemedel som delats ut eller inte och framöver fortsätter en dialog som kan driva på nya funktioner. 18 FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi

19 TEMA I: ANHÖRIGA TILL ÄLDRE/ANHÖRIGSTÖD I Anhöriga till äldre/anhörigstöd Ann-Britt Sand, forskare vid Stockholms universitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, inledde med att utifrån sin forskning belysa förutsättningarna för att kombinera omsorgsansvar och förvärvsarbete i medelåldern. I Sverige vårdar, hjälper eller stödjer var femte person en anhörig. En stor grupp av anhöriga är medelålders vuxna barn som på ett eller annat sätt ger stöd till sina föräldrar. Förändringar i demografin i kombination med minskad tillgänglighet i äldreomsorgen, till exempel att antalet platser på särskilt boende har minskat, har gett effekten att anhöriga nu lägger dubbelt så mycket tid på omsorgsgivande jämfört med för 30 år sedan. Men när man frågar äldre vill de hellre få hjälp och stöd från samhället än från sina anhöriga. Äldre vill inte känna sig som en belastning, sa Ann-Britt Sand. Hon berättade om resultatet från en enkätstudie där personer mellan 45 och 66 år tillfrågades om vilka konsekvenser rollen som anhörig har. Studien visar att det är lika vanligt bland män som bland kvinnor att ge stöd till en närstående minst en gång i månaden. Men när stödet blir mer omfattande upphör balansen mellan könen. Kvinnor står för majoriteten av den omfattande omsorgen och upplever också mest negativa konsekvenser i förhållande till vardagsliv, arbete och ekonomi. Många upplever att omsorgsgivandet är psykiskt och fysiskt påfrestande, att det är svårt att hinna med såväl arbete som fritid. Tjänstledighet, sjukskrivningar eller att gå ner till deltid blir många gånger en lösning för att orka med. Det ger också en ekonomiskt ansträngd situation, förklarade Ann-Britt Sand. Hon betonade att det behövs mer kunskap om anhörigas situation. I Sverige är den rådande principen att samhället ska tillgodose den enskildes behov av vård och omsorg. Anhörigvården är och bör vara frivillig. Men samtidigt läggs väldigt mycket ansvar indirekt på anhöriga, utan att de får tillräckligt med ekonomiskt eller annat stöd. Den stora framtidsfrågan är vilka effekter detta får på jämställdhet och jämlikhet när det är så tydligt att det är kvinnor som drabbas i störst utsträckning, avslutade Ann-Britt Sand. Under ledning av moderatorn Elisabeth Hajtowitz följde ett tematiskt samtal på scen med utgångspunkt i frågeställningar om hur anhörigrollen kommer att utvecklas framöver. Medverkade i samtalet gjorde Anne Norheim, forskare vid Stavangers universitet; Stefan Andersson, doktorand vid Linnéuniversitet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga; Lars Sonde, utredare vid Äldrecentrum; Mia Wennerberg, doktorand vid Göteborgs universitet och Ann-Britt Sand. Elisabeth Hajtowitz inledde samtalet med att problematisera kring 40-talistgenerationen och antagandet att de kommer att ställa högre och andra krav på den vård och omsorg som samhället erbjuder. Hur påverkar detta anhörigrollen? Kommer 40-talisterna verkligen vilja ha stöd och omsorg från sina partners och barn? Och kommer partners och barn kunna och vilja ge det stödet? Vilken valfrihet kommer att finnas för äldre och deras anhöriga i framtiden? Om 40-talisterna vill ha något annat, varför har de inte redan krävt detta för sina egna föräldrar? Jag tror att vi får utgå ifrån att vi även i fortsättningen får vara anhörigvårdare och att den största utmaningen är att utveckla anhörigstödet, sa Lars Sonde. Men visst kommer det blir andra krav på äldreomsorgen. Man kommer inte att nöja sig med terapiverksamhet, att kyrkan kommer på måndagar och sångaktivitet någon gång då och då, menade Mia Wennerberg. Anne Norheim lyfte att det behövs mer forskning kring hur åringar idag resonerar kring sina egna föräldrar. Är man villig att gå in i rollen som anhörigvårdare? Vilka hinder och möjligheter ser man? Samtidigt så kanske det finns vissa uppgifter som samhället inte kan ta över. Jag tror på en tillgänglig offentlig omsorg av god kvalitet, så att såväl äldre som anhöriga får en reell valmöjlighet. Man vill vara dotter, son, make eller maka. Det är det som är det unika och viktiga. Och vi behöver stödja för att man ska kunna fortsätta få vara detta, sa Ann-Britt Sand. FoU-dagen på den 22:a nordiska kongressen om gerontologi 19

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Forskning i praktiken

Forskning i praktiken Forskning i praktiken Utbildning landstingsfullmäktige 2013-02-20 Rose-Marie Isaksson FoU-strateg, inriktning omvårdnad Sjuksköterska, MedDr FoU-centrum, NLL Stödja, styra, samordna, samverka och sprida

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA MITT UPPDRAG SOM UTBILDARE AV UTBILDARE I PALLIATIV VÅRD DALARNA - Att utbilda leg. Sjuksköterska till lokala utbildare i palliativ vård i kommunala och landstingsdrivna

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Nationell värdegrund i äldreomsorgen Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad oktober 2014 Nu tar vi nästa steg Vi har nätverkat och gjort studiebesök. Vi har utsett värdegrundsledare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna

Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna Maria Taranger, överläkare och sektionschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra Micaela Kronberg Thor, sjuksköterska och

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015 Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1 Oskar, 86 år

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Välkommen till ALLT DET GODA. En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa KARLSTAD CCC 26 APRIL

Välkommen till ALLT DET GODA. En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa KARLSTAD CCC 26 APRIL Välkommen till ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa KARLSTAD CCC 26 APRIL VÄLKOMMEN TILL INSPIRATIONSDAGEN ALLT DET GODA! Många av de förändringar som görs i vård och omsorg

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer