De första mötena på dagen En studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De första mötena på dagen En studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn unga - samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå De första mötena på dagen En studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall The first meetings of the day, a study about meetings between professionals and the children at the entrance to preeschool Etel Fredriksson Elin Friman Lärarexamen (210hp) Barn och ungdomsvetenskap Handledare: Examinator: Ange Johan handledare Lundin Handledare: Jutta Balldin

2 2

3 Abstract Etel Fredriksson och Elin Friman (2010) De första mötena på dagen, en studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Undersökningens syfte är att genom ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande gentemot barnen, samt deras tankar om detta. Frågeställningarna är, hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Samt, hur tänker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan? Studien bygger på material från intervjuer med tre pedagoger samt observationer av 12 barn mellan cirka ett och fyra år på en förskola i södra Sverige. I texten används material från fem observationstillfällen och från tre intervjuer som är genomförda på förskolan. Centrala slutsatser är att pedagogerna lägger stor vikt vid barnens personligheter och att pedagogerna tycker det är viktigt att de har ett positivt beteende i mötet med barnen. Några nyckelord är bemötande, genus, individuallitet och interaktion. 3

4 4

5 Förord Under arbetets gång har vi haft en jämn arbetsfördelning och hela skrivprocessen har vi arbetat oss igenom tillsammans. Etel har haft huvudansvaret för teoriläsning medan Elin har haft huvudansvaret för filmkameran och diktafonen. Vi är nöjda med vårt samarbete, både med varandra och med samarbete vi haft med förskolan. Vi vill gärna ge ett varmt tack till den förskola vi genomfört vår undersökning på, till pedagogerna som vi intervjuat och alla barnen på förskolan. Vi vill också tacka vår handledare Jutta Balldin för den vägledning och det tålamod hon visat oss. Ett tack riktar vi även till den handledningsgrupp vi tillhört för bra idéer och inspiration. 5

6 6

7 Innehåll 1. Inledning 9 Bakgrund till forskningsproblem 9 Syfte och frågeställningar 10 Studiens syfte 10 Frågeställningar Forskningsöversikt och teoretisk förankring 11 Genus som begrepp 11 Teoribakgrund huvudsaklig litteratur 12 Möten som formar 12 Att förstå förskolan 12 Bemötande i ett genusperspektiv 14 Pojkarna spelar huvudrollen 15 Det normala barnet 15 Ramar, rutiner och riktlinjer skapas tillsammans 16 Förskolans interaktionsmönster och barns välbefinnande 17 Styrdokument Metodval 19 En kvalitativ ansats 19 Metoddiskussion observationer och intervjuer 20 Urval 21 Undersökningsgrupp 22 Genomförande 23 Forskningsetiska överväganden Analys 25 Vikten av att skapa en inbjudande miljö 25 Alla här är överens om att vi jobbar för en snabb överlämning relationer och riktlinjer 26 Trygghet, positivism och lyhördhet är A och O positivt beteende 27 Individuellt kollektiva barn 28 Signaler som påverkar genus 29 Pedagogernas tankar kring bemötandet med pojkar respektive flickor 31 Analysens sammanfattning Diskussion 34 Positivt överraskade 34 Personligt eller inte? 35 Flickor och pojkar 35 Vår egen arbetsprocess 36 Referenslista 7

8 8

9 1. Inledning Det finns olika sätt att bli bemött och framförallt olika sätt att bemöta. Har det egentligen någon betydelse, gör det någon skillnad? Vi tänker att det kan vara lätt att fastna i rutiner på sin arbetsplats och att det då är enkelt att glömma bort vad som är viktigt i mötet med barnen. Det kan kanske vara bra att som pedagog ständigt föra en diskussion om vad som är rätt eller fel, eller om det finns något som är rätt eller fel? Som framtida pedagoger anser vi det relevant att ständigt fundera kring och granska sig själv i mötet med barnen. Förskollärare bemöter och interagerar med barn varje dag, hela tiden. När förskollärare möter barnen gör de det bland annat genom sitt verbala språk, sitt kroppsspråk och sin mimik. Det känns viktigt att vi tänker på hur vi går tillväga när vi till exempel möter barnen och hälsar dem välkomna på morgonen. För barnet kan det vara av stor betydelse och kanske har det betydelse för hur resten av deras dag blir på förskolan. Förskollärare bör vara medvetna om detta och om sitt sätt. Vi har valt att göra en intervju och observationsbaserad undersökning och tänker sedan sätta undersökningen i relation till tidigare forskning. Bakgrund till forskningsproblemet När vi varit ute på olika förskolor och vikarierat eller praktiserat har vi på några ställen mötts av en ton från pedagog till barn som ingen vuxen hade accepterat att bli bemött med. Vi har upplevt tillfällen då förskollärare beordrat barn om hur det ska göra och bete sig. Varför är det så här, är det okunskap eller personlighet eller kanske båda delarna? 9

10 Vi har också upptäckt att det finns en del undersökningar om bemötande när det gäller barn med särskilda behov, hörselskador, skilda föräldrar och så vidare men vi menar att pedagogernas roll har stor betydelse även för barn utan särskilda behov. Detta vill vi lyfta fram och därför har vi valt att göra denna undersökning. I läroplanens mål för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den (Lpfö98). Vi har fått intrycket att på många förskolor ser pedagogerna inte barnet när de exempelvis kommer på morgonen, utan de ser barnets kläder, hårspänne eller leksaker. Istället för att säga. Hej Kalle hur mår du idag? Så säger pedagogerna. Hej Kalle vilken cool tröja du har idag, har mamma köpt den? Det är lätt att lägga för stort värde i materiella ting, istället för barnens personligheter och tankar. Bemöter pedagogerna flickor och pojkar lika eller inte? I förskolans värdegrund och uppdrag står det att vi ska motverka traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö98). Vi anser det vara viktigt att fundera kring detta i den dagliga kontakten med barnen även utanför planerade aktiviteter, som till exempel vid överlämningen av barnen på morgonen. Det är viktigt att pedagogerna interagerar med barnen, att det finns ett samspel, en växelverkan och att man är medveten om den ömsesidiga påverkan (Evenshaug & Hallen, 2001:434). Syfte och frågeställningar Studiens syfte Syftet är att i ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande mot barnen, samt deras tankar kring bemötandet. Frågeställningar Hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Hur tänker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan? 10

11 2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring Här kommer vi att presentera vår forskningsöversikt och den teoretiska förankring vi valt att använda oss av i vår undersökning. Vi har främst inspirerats av Annika Månssons avhandling Möten som formar interaktionsmönster på förskolan mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv (2000) och Ann-Marie Markströms populärvetenskapliga bok Att förstå förskolan vardagslivets institutionella ansikten (2007) som bygger på hennes tidigare avhandling. Genus som begrepp I vår analys använder vi begreppet genus. Genus har tydlig inriktning på de sociala, samhälleliga och kulturella aspekterna av kön. Medan ordet kön fokuserar mer på de biologiska skillnaderna (Månsson 2000:88). I vår studie används båda begreppen, kön och genus. Enligt Månsson (2000:90) gör man detta för att möjligheten ska finnas att undersöka och lyfta fram samspelet mellan pedagogerna, pojkarna respektive flickorna. 11

12 Teoribakgrund huvudsaklig litteratur Möten som formar Månssons studie handlar om interaktionen mellan de yngsta barnen och de kvinnliga pedagogerna och hur interaktionen i ett genusperspektiv formar barnen. Månssons ambition med arbetet är att se om det finns genusformade interaktionsmönster och variationer i interaktionen. Månssons undersökning har genomförts på tre förskolor. Hon var på tre småbarnsavdelningar där det endast arbetar kvinnliga pedagoger. Hon samlade in empiri med hjälp av deltagande observationer, videoobservationer med stöd av fältanteckningar och intervjuer med pedagogerna (Månsson, 2000:98). När Månsson bearbetade sin empiri letade hon efter gemensamma genusteoretiska mönster. De mönster hon hittade använde hon för att få fram pedagogernas tankar kring barn i ett genusperspektiv. Hon kommer i avhandlingen fram till att det är stora variationer i interaktionen mellan de vuxna och de olika barnen. I de variationerna finns även genusaspekten med, ett exempel på detta är att pedagogerna ser pojkarna som starka individer medan de ser flickorna som mer osjälvständiga i förskolan. I undersökningen kommer Månsson (2000:169) också fram till att det är svårt att se någon genusskillnad i signalerna mellan barnen och pedagogerna när barnen är månader. Det är när barnen blir lite äldre, två till tre år som kontakten mellan dem och pedagogerna till en viss del blir könsbundet. Månsson kommer också fram till att det i vuxenledda situationer som till exempel en samling är de mest verbalt starka pojkarna som får mest plats medan flickorna hamnar i skymundan. Pojkarna tar ofta talutrymmet spontant och blir då mer och oftare bekräftade av pedagogerna (Månsson, 2000: ). Att förstå förskolan Markströms populärvetenskapliga bok bygger på en avhandling som Markström skrev 2005, Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie. Markströms populärvetenskapliga bok Att förstå förskolan tar upp och behandlar vad som är typiskt 12

13 för förskolan som institution, att förskolan skapas genom barnens, föräldrarnas och pedagogernas sätt att agera i vardagen. Enligt Markström, (2007:7) är boken angelägen för att barns vistelse i förskolan idag berör så många barn och familjer. I boken skriver hon om de olika rutiner och ramar i förskolan som upprätthålls av barnens, personalens och föräldrarnas handlande. Barnen, föräldrarna och pedagogerna skapar tillsammans en social ordning som visar sig i samspelet mellan hem och förskola. Markström vill med denna bok skapa förståelse för att förskolan är en del av skolan, med en egen läroplan och att förskolan är början på barnens livslånga lärande. Markströms insamling av empiri pågick i cirka ett år. Undersökningen är gjord på två olika förskolor och hon har ett etnografiskt perspektiv. Alltså studerar hon handlandet i sociala processer i relation till den sociala kontexten (Markström, 2007a:38). Enligt Markström (2007a:40) använder hon många olika sätt för insamling av empiri på grund av en önskan om fyllighet i det som studeras och en önskan om att fånga många olika aktörers perspektiv. Markström visar med studien att förskolan skapas av alla olika aktörer. Detta sker via socialt ordningsskapande i tid och rum, genom uttalade och immanenta regler och rutiner, genom socialt samspel i olika praktiker samt genom de innebörder och föreställningar aktörerna ger uttryck för i olika sammanhang (Markström, 2007a:215) Hon visar också genom sin studie den ömsesidighet och det samarbete som finns mellan föräldrar, barn och personal, hur dessa aktörer uppträder i specifika sammanhang inom institutionen. Vi har även valt att använda oss av ett kapitel som Markström skrivit i boken Den moderna barndomen, och barns vardagsliv (2007b) där Gunilla Halldén är redaktör. Detta kapitel handlar i huvudsak om hallen och de möten som sker i den, kapitlet heter, Hallen - en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. Enligt Markström så kan platsen vara av betydelse i resonemanget om det invecklade förhållande som existerar mellan medborgare och en av välfärdssamhällets institutioner för barn (Markström, 2007b:118). 13

14 I artikeln kommer Markström (2007b:117) fram till att hallen är en plats för hävdande, underkastelse, spänningar och samarbete. I hallen finns det restrektioner men dessa är förhandlingsbara, hon menar också att hallen är ett gränsområde mellan det privata och det offentliga (Markström, 2007b:117). Bemötande i ett genusperspektiv Enligt Månsson (2000:206) är barn mottagliga för alla subtila signaler, förväntningar, krav och villkor. Barnen har tidigt en uppfattning om vad som är speciellt för flickor respektive pojkar. Känslouttryck som kramar, smekningar och ögonkontakt hjälper till att forma barnens könsidentitet. Uttryck i form av blickar, entusiasm, neutral eller kritisk röst sätter spår och blir en del av barnen (Månsson: ). Det finns undersökningar som visar på tydlig särbehandling mellan pojkar och flickor i förskolan. Personalen har en tendens att tilltala, se och behandla pojkarna mer som individer i större utsträckning än vad de gör med flickorna. Pojkarna får också mer hjälp, tydligare instruktioner och mer beröm (Månsson, 2000:28). Allt detta händer trots att flickorna visar ett större behov av närhet till personalen på förskolan. Flickorna vistas oftare än pojkarna i närheten av förskolans personal (Månsson, 2000:29). I denna situation blir det viktigt att inte se flickorna som osjälvständiga vilket lätt sker, personalen kan istället se det som ett intresse för relationer. De gäller att se det som en kompetens att vilja utveckla relationer och inte som osjälvständighet (Månsson, 2000:29). Månsson (2000:93) skriver att de senare åren har forskningen om genus dominerats av det postmoderna synsättet. Enligt författaren har genusforskningen gjort det möjligt att lyfta fram det komplexa i att vara kvinna eller man. Det varierar dock beroende på sammanhang och position. Det flesta interaktionssituationer innebär samspel där olika relaterandedomäner är inblandade samtidigt och omöjliga att separera från varandra (Månsson, 2000:136). Detta innebär att Månsson tittar på både det verbala och det kroppsliga språket i sin undersökning. Ibland använder barnen hela kroppen för att 14

15 kunna signalera vad det är de vill, små barn kan ha svårare att uttrycka sig verbalt medan större barn kanske i första hand använder sig av det verbala språket (Månsson 2000:135). Pojkarna spelar huvudrollen När Månsson intervjuade pedagogerna i sin undersökning kom hon fram till att pedagogernas uttalanden om till exempel pojkarnas behov av närhet stämde bra överens med hennes egna observationer. När pedagogerna pratade om flickorna så använde de ord såsom smart och snusförnuftig, medan man använde ord som robust, springer och flänger om pojkarna (Månsson, 2000:178). Hon skriver att eftersom pojkar i många situationer får en framträdande roll uppfattar de sitt kön som högt värderat. Pojkarna får spela huvudrollen och eftersom genus är rationellt, får flickorna inte spela huvudrollen utan de får sig tilldelat en biroll. Vidare skriver hon att denna fördelning av roller sker tydligast och framförallt i de vuxenledda samlingarna (Månsson, 2000:205). Markström (2007:147) skriver att när man talar om barnen i förskolan så använder man ålder och normalitet som bas för förskolans verksamhet. När pedagogerna talar om barnen använder de ordnande begrepp som ålder och även kön för att kategorisera barnen. Enligt Markström (2007:161) är kön en viktig indelningsgrund i vad som ses som normalt. Hon talar om pojkar som att de leker mer kroppsligt ansträngande lekar medan flickor leker mer familjelekar och fnissar. I sin undersökning visar hon att det av pedagogerna anses bra för barnen att umgås könsindelat och vara social på det typiska sätt som anses rätt för barnens kön, medan man samtidigt på förskolan vill uppmuntra till lek med det motsatta könet (Markström, 2007:161). Det normala barnet I Markströms (2007a:211) undersökning är det normala barnet inget aktörerna pratar om. De påstår inte heller att det normala barnet finns. Istället talar man om barn som 15

16 olika eller avvikande från den tänkta normala utvecklingen. I detta finns en komplexitet och det skapas motsägelsefulla normaliteter. Markström kan därför inte kategorisera vad som är avvikande eller normala förskolebarn. Trots detta finns det ändå grundläggande krav på förskolebarn. Barnen måste fungera i gruppen på förskolan och acceptera att de måste vara på förskolan en tid av sin barndom. Det finns emellertid en strävan efter ett individuellt barn, som inte är för individuellt och som är individuellt på rätt sätt, det vill säga ett socialt barn som är individuellt kollektiv (Markström, 2007a:211). Förskolan är en institution som i samspelet mellan olika aktörer producerar det som betecknas som normaliteter. Normalitet är ändå en fråga om i vilket sammanhang man är. Det som ses som ett problem kan ses som något positivt i ett annat sammanhang. Ramen kring den sociala ordningen är under ständig förhandling i förskolan (Markström, 2007a:212). Enligt Markström (Markström, 2007a:211) finns det inga tydliga gränser av vad som är ett normalt eller ett avvikande förskolebarn. Det talas om barn som att de är olika och att de avviker från en tänkt normal utveckling. Genom att skapa något onormalt skapas automatiskt något som är normalt. Ramar, rutiner och riktlinjer skapas tillsammans Alla aktörer i förskolan är med i det pedagogiska arbetet genom att barnen, föräldrarna och pedagogerna skapar och följer rutinerna. De blir också involverade genom att ifrågasätta och lära av varandra. Förskolan är samtidigt en institution som styrs av traditioner, politiska strävanden och ideologier som barn, familj och samhället i stort (Markström, 2007a: ). Förskolans vardag formas av regler, normer och rutiner som kommer till i ett likformigt beteende som att barnen gör vissa saker på vissa bestämda tider (Markström, 2007a:79). Ett exempel på rutiner och normer är hur avlämnandet och överlämnandet av barnen går till, reglerna för detta skapas tillsammans av aktörerna i interaktionen på förskolan. Detta är inget man verbalt kommunicerar om, detta är ett sätt som används av 16

17 pedagoger, barn och föräldrar på förskolan i avlämnandet och överlämnandet (Markström, 2007b:105). Förskolans interaktionsmönster och barns välbefinnande Förskolan som institution kan ses som ett minisamhälle där alla helst ska trivas och de som inte gör det, utgör ett hot mot idén om den goda institutionen (Markström, 2007a:197). Enligt Markström (2007b:99) så är livet på förskolan inte något självklart utan det blir till i interaktionen mellan barnen och pedagogerna. Hallen är den plats där pedagoger, barn och föräldrar möts nästan varje dag. Hallen på förskolan är en del av det kollektiva sammanhanget i detta sociala samspel (Markström, 2007b:99). I Månssons avhandling (2000:29) står det att samlevnadsklimatet på förskolan har betydelse för barnens trivsel och de pågående interaktionsmönstren på förskolan. Samlevnadsklimatet på förskolan får följder och avgör vilket utrymme barnen får att prova olika handlingar, emotionella och sociala. Det finns olika sätt för interaktion mellan barn och pedagoger, med interaktionsmönster menas hur individer samtalar och agerar i förhållande till sin omgivning och situation (Månsson, 2000:197). Känslomässigt kan man vara olika mycket engagerad i olika relationer. En relation innebär att kontakten måste vara ömsesidig och nära. När pedagogerna känslomässigt svarar på barnens känslouttryck formar de barnens beteende. Detta resulterar i att barnen blir kulturellt normativt styrda, alltså på detta sätt kan pedagogerna styra in barnen i önskat beteende och avstyra oönskat beteende (Månsson, 2000:82). Enligt Månsson (2000:82) kan detta skapa genusåtskillnad och göra att pedagogerna skiljer på flickor och pojkars beteendemönster. Vidare ger hon exempel på att högljudda och dominerande pojkar uppmuntras och flickor med samma beteende tystas ner. 17

18 Styrdokument I analysen kopplar vi vår undersökning till läroplanen som gäller för förskolan, Lpfö98. Varje pedagog ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den (Lpfö98). Eftersom alla pedagoger ska arbeta efter Lpfö98 anser vi detta relevant att fundera kring och därför vill vi synliggöra pedagogernas tankar kring barnen och deras möte med dem. 18

19 3. Metodval En kvalitativ ansats Om man väljer att göra en kvalitativ undersökning kan ambitionen vara att man vill upptäcka företeelser, att man vill förstå och tolka olika situationer och sen kunna beskriva sina uppfattningar av detta (Patel, Davidson, 2003:103). Enligt Repstad (2007:13) handlar kvalitativa metoder om att karaktärisera. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden eftersom vi vill förstå mer hur barnen blir bemötta av pedagogerna och hur barnen reagerar på bemötandet. Ordet kvalitativ står för kvaliteter, alltså egenskaper eller ett framträdande drag (Repstad, 2007:13) I en kvalitativ studie strävar man efter en god giltighet, också kallad validitet genom hela forskningsprocessen, det är inte bara insamlingen av empirin som är viktig. Det viktiga är att fånga det som är mångtydigt och motsägelsefullt mellan det som är normalt, det typiska och det speciella (Patel, Davidson, 2003:103). Eftersom vår undersökning är kvalitativ och baseras delvis på intervjuer måste vi arbeta för att få en bra balans av citat från de intervjuade och av oss skriven text. Detta för att läsaren själv ska kunna bedöma trovärdigheten i vår tolkning (Patel, Davidson, 2003:106). 19

20 Metoddiskussion observationer och intervjuer Kvalitativa studier är ofta undersökningar av avgränsade och specifika miljöer, där målet är att ge en helhetsbeskrivning av processer och särdrag i dessa miljöer (Repstad, 2007:23). Vi har observerat när pedagogerna tar emot barnen på morgonen. Det har varit intressant att se hur pedagogerna handskas med denna situation då mottagandet på morgonen kan ha stor betydelse för hur barnens dag på förskolan kommer se ut. Observationerna har vi gjort med hjälp av filmkamera, diktafon, papper och penna, allt för att få med så mycket som möjligt av det som sker. Patel och Davidson (2003:89) menar att observationer är främst användbara när man skall samla information om beteenden och skeenden i naturliga situationer. Vidare skriver författarna även att det finns olika typer av observationer. Det finns den typen där man i förhand har ett i förväg framarbetat observationsschema eller så finns den typen där man har ett utforskande syfte och en vilja till att använda observationerna för att få så mycket kunskap som möjligt. Vi har valt att använda oss av den sistnämnda typen av observation, just för att vi vill fånga och kunna förstå så mycket som möjligt i mötet mellan barnen och pedagogernas interaktion vid barnens ankomst till förskolan. Vi har även gjort intervjuer med pedagogerna efter att observationerna var klara, till intervjuerna använde vi diktafon med de som gav medgivande till detta och kompletterade med papper och penna. Intervjuerna har främst blivit gjorda för att vi är intresserade av pedagogernas tankar kring bemötande och för att vi vill förstå varför de agerar som de gör i bemötandet mot barnen på förskolan. Av denna anledning tyckte vi att en kvalitativ intervju passade bäst. Enligt Patel och Davidson (2003:78) har kvalitativa intervjuer så gott som alltid en låg grad av standardisering. De menar att den som blir intervjuad ges utrymme att svara med egna ord. Det finns enligt Repstad (2007:85) många som upplevt en stark frustration över att behöva svara på färdigformulerade frågor där man inte kan svara som man vill. Ett resultat av detta kan vara att man blir mindre motiverad och svarar slarvigt och det ville vi undvika. 20

21 Vår tanke med intervjun var att den mer eller mindre skall vara ett samtal. Metoden är anpassningsbar och följsam. En skicklig intervjuare kan följa upp idéer, sondera svar och gå in på motiv och känslor på ett sätt som är omöjligt eller olämpligt i en strukturerad intervju eller enkät (Stukát, 2005:39). Vi har utgått från fyra frågor i våra intervjuer. Frågorna: 1. Hur tycker du att man som pedagog på förskolan bör bemöta barn på morgonen? 2. Hur tycker du att du bemöter pojkar respektive flickor vid ankomst på morgonen? 3. Har ni regler för hur överlämningen av barnen ska gå till, vilka? 4. Diskuterar ni pedagoger med varandra hur ni ska/bör göra när barnen kommer på morgonen? Enligt Stukát (2005:39) kan den här typen av intervju vara väldigt tidskrävande. Samtidigt skriver han att den här typen av intervjuer kan ge helt ny information som man inte var medveten om och tänkt på innan man gjorde frågorna. Vi insåg att detta skulle bli tidskrävande. Men med tanke på våra frågeställningar och att vi gärna ville fånga pedagogernas tankar ansåg vi ändå att detta var det bästa alternativet för oss. Urval Vi valde att inte göra våra observationer och intervjuer på en praktikplats eller där vi tidigare vikarierat. Vi ville försöka hålla oss så neutrala som möjligt, då tyckte vi att det kunde fungera bättre på en plats där vi inte har känslomässiga kopplingar vare sig till barn eller till personal. Vi är medvetna om att vår närvaro ändå påverkar situationerna vi 21

22 vill fånga och att alla medverkande parter inte uppträder som de brukar. Observationerna utförs till största del i hallen för att vi ska kunna begränsa vår undersökning, det är även i hallen det första mötet för dagen sker med pedagogerna. Barnen är i denna situation oftast separerade från andra barn och det är i hallen barnen överlämnas från sina föräldrar till pedagogerna, de går från hemmabarn till förskolebarn på en institution. På liknande sätt som Annika Månsson tar vi också upp frågan om hur barnen blir bemötta av pedagogerna under en viss aktivitet, i vårt fall barnens ankomst på morgonen och om det är kopplat till genus. Observationerna och intervjuerna har genomförts på en förskola med barn mellan ca 1 och 4 år, förskolan finns i södra Sverige. På avdelningen jobbar idag fem kvinnliga pedagoger och det finns för tillfället tjugofyra barn. En förskola med både stora och små barn tyckte vi kunde vara intressant på grund av pedagogernas roll, barnens begränsade verbala språk gör de beroende av pedagogernas uppfattning om deras uttryck. Det ickeverbala språket som gester, mimik och känslouttryck blir en större del i interaktionen mellan pedagogerna och barnen om de är små (Månsson, 2000:18). Undersökningsgrupp Vi har intervjuat tre av pedagogerna på förskolan och det är även dessa pedagoger vi observerat. I våra observationer är det tolv barn som är observerade. Vi använder fingerade namn. Vi har valt att döpa pedagogerna till Tanja, Malin och Annika Alla barnen som medverkar i undersökningen från våra observationer har också fingerade namn och är alla döpta till namn som börjar på B som i Barn. Vi har valt att döpa alla medverkande vid namn för att göra det så enkelt som möjligt att som läsare följa med i texten. Förskolans fingerade namn är Bikupan. 22

23 Genomförande Så tidigt det var möjligt kontaktade vi förskolan så vi kunde vara säkra på att vi fick komma och intervjua och observera. Insamlingen av empirin gjorde vi precis i början av arbetet så att det skulle finnas gott om tid för analys av observationer och intervjuer. När besöket till förskolan närmade sig delade vi ut informationslappar till föräldrarna om när och varför vi kommer att vara där vid vissa tidpunkter. Vi bad även föräldrarna att mejla om det fanns frågor de undrade över och ville ha svar på. Empiriinsamlingen började med observationer av mötena mellan pedagogerna och barnen vid ankomst och överlämning till förskolan/pedagogerna, vi försökte då fånga hur mötet mellan pedagogerna och barnen går till. Vi var på förskolan fem morgnar för att utföra observationer, ca tre timmar per tillfälle. Till största del försökte vi befinna oss i hallen och precis utanför den, för att kunna vara med precis när barnen steg innanför dörren och träffade pedagogen första gången för dagen. Vi har gjort tre intervjuer och det tog ca 40 minuter per intervju. När det gäller intervjuerna så försökte vi anpassa oss efter hur pedagogerna hade tid. Eftersom alla inte kunde lämna barngruppen samtidigt och för att pedagogerna inte skulle påverkas av varandras svar, så intervjuade vi dem en i taget. Sen bearbetades materialet, de filminspelningar och ljudinspelningar vi gjorde bearbetade vi genom att skriva ut i detalj vad som händer och sägs på inspelningarna. Detta gjorde vi för att få en text att arbeta med (Patel & Davidson, 2003:119). Vi har även transkriberat de observationsanteckningar vi samlat under våra fältstudier. 23

24 Forskningsetiska överväganden Det har naturligtvis varit viktigt att tänka på att man ger de inblandade i observationerna och intervjuerna en garanti på att namn och plats är konfidentiellt. Enligt Patel och Davidson (2003:70) måste vi ge informationen om konfidentiellitet innan vi börjar intervjun. Vi började med att skicka brev till pedagogerna där vi förklarar syftet med kommande intervju och vilka som är ansvariga för undersökningen. När det sedan var dags för intervjun gav vi återigen fullständig information. Repstad (2007:90) skriver om följande etikregler för forskning: Information (personer som deltar i ett forskningsprojekt ska känna till undersökningens syfte och vilka moment som ingår samt att deras medverkan är frivillig). Konfidentiellitet (uppgifter om en person som deltar i en undersökning ska behandlas med största möjliga konfidentiellitet och förvaras på ett betryggande sätt). Nyttjande (de uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet). 24

25 4. Analys Vi har observerat pedagoger och barn under deras första möte för dagen. Vi har även intervjuat och samtalat med tre pedagoger kring deras tankar om bemötandet och mottagandet av barnen på förskolan. Med pedagogernas bemötande menar vi hur de uppträder i mötet med barnen. De flesta av våra observationstimmar har vi valt att lägga på dagens första timmar mellan på grund av att de flesta barnen anländer till förskolan och det första mötet mellan pedagoger och barnen sker då. Hallen är förskolans dominerande plats för möten, det är i hallen barnen förvandlas från familjernas barn till förskolebarn (Markström, 2007:54). Vikten av att skapa en inbjudande miljö I våra observationer har vi funnit att ljuset varit dämpat på morgonen och på cd-spelaren har det spelats avslappningslåtar och annan lugn musik. Annika nämner även i intervjun ( ) att hon tycker det är viktigt att skapa en inbjudande miljö för barnen med lugn musik och mysigt ljus. Hon nämner också att hon försöker möta barnen på ett lugnt sätt och därför inte rusar ut i hallen. Enligt Annika (intervju, ) så kan miljön och mottagandet av barnen påverka hela dagen för alla inblandade. För barnen utgör hallen på förskolan ett rumsligt gränsområde mellan institution och deras värld utanför till exempel deras hem. Miljön och stämningen har betydelse för barnens trivsel och de interaktionsmönster som finns. Beroende på klimatet kan barnen begränsas eller stimuleras till egna sociala och emotionella handlingar (Månsson 2000:29). Emotionella handlingar kan definieras som känslobetonade handlingar. 25

26 Alla här är överens om att vi jobbar för en snabb överlämning relationer och riktlinjer Vi frågade Annika ( ) om det finns några regler för hur en överlämning på morgonen ska se ut? Hon svarade då att överlämningen inte ska vara utdragen, det ska inte finnas för många alternativ och fokus ska vara på barnet och att det mår bra. Det är okej att vara ledsen vid överlämningen, även för föräldern. På samma fråga svarade Malin ( ) Alla här är överens om att vi jobbar för en snabb överlämning och sen sa hon Ju längre du drar ut på den, desto jobbigare blir det, det är bättre att dem vet att nu går mamma nu koncentrerar jag mig på detta istället. Att det blir en snabb brytning det är smidigast för alla (intervju ). Enligt pedagogerna är detta inget som de direkt har informerat föräldrar och barn om (intervju ). Detta är oftast en tyst överenskommelse av en riktlinje som skapats i hallen vid överlämning och i det första mötet på morgonen. Markström (2007b:105) menar att hur överlämnandet går till är ett exempel på delar av rutinerna och riktlinjerna som inte sker verbalt utan konstrueras i interaktionen mellan barnen föräldrarna och pedagogerna. Det är flera medverkande krafter som samspelar i förskolan, arkitektur, rutiner, regler, roller och möten är några av dessa krafter (Markström, 2007a:79). Vidare menar Markström (2007b:101) att hallen är en viktig del i skapandet av möten och gränser på förskolan. Författaren skriver att hallen är en plats för utbyte av information, det är även en plats för sociala relationer och riktlinjer (Markström, 2007b:101). Dessa riktlinjer har vi sett är som en tyst överenskommelse mellan pedagogerna, barnen och deras föräldrar på förskolan. 26

27 Trygghet, positivism och lyhördhet är A och O - positivt beteende I våra observationer ser vi att vissa av pedagogerna gärna sätter sig ner på huk och söker ögonkontakt med barnen när de kommer på morgonen. En fras som ofta återkommer är exempelvis Hej (barnets namn), hur är det med dig idag? Pedagogerna är noga med att inte vara för påstridiga direkt på morgonen, innan de vet vilken barnets dagsform är. Detta pratar Annika om i intervjun ( ). Annika säger att hon helst inte rusar ut i hallen och att hon försöker ligga lite lågt. Detta visar sig också under observationer vi gjort med henne, där kikar hon lite försiktigt ut i hallen och låter barnet klä av sig i lugn och ro innan hon hälsar och börjar konversera (observation ). Något som återkommer i observationerna är att pedagogerna ofta har en glad och vänlig ton när de hälsar barnen välkomna på morgonen. Pedagogerna har också ett minspel som ger ett vänligt intryck, de ler med både mun och ögon. Här nedan är tre exempel. Exempel 1: Berit vinkar lite försiktigt till Tanja, Tanja vinkar tillbaka och ler ett stort leende. Berit säger hej då till sin pappa och ger Tanja en kram (observation ). Exempel 2: Annika tittar ut i hallen och ler, ser Benny i ögonen och säger god morgon (observation ). Exempel 3: Bea kommer in genom dörren och Annika utbrister ett långt och muntert hej Bea (observation ). Enligt Månsson (2000:82) kan pedagogerna ge barnen en positiv känsla när de kommer på morgonen. Genom ett leende och ett vänligt sätt kan pedagogerna till viss del styra in barnen i ett visst beteende, i våra tre föregående exempel till ett positivt beteende. Även i intervjuerna pratar pedagogerna om det viktiga i att vara positiv och de använder sig ofta av orden roligt, glad och glatt. Annika säger till exempel att det är viktigt att man innan mötet med barnen laddar sig själv med positiv energi för att kunna ge 27

28 positivitet till barnen när de kommer. Hon säger också trygghet, positivism och lyhördhet är A och O (intervju ). Jag tror det viktigaste är att vara glad, jag känner så. Att vara glad hälsa dem välkomna att säga hej på morgonen för då har du i alla fall gett barnen möjlighet till en bra start på dagen, det försöker vi ge dem i alla fall (intervju med Tanja, ). Tanja förklarar också att hon försöker vara lugn och glad på morgonen i det första mötet med barnen för dagen. Hej Bianca va kul att du kom idag, har du sån mössa idag. Så dem känner att det är roligt att, att vi tycker det är roligt att de har kommit (intervju med Malin, ) Alla tre pedagogerna tycker att det är barnens personlighet som är avgörande för hur de ska bemöta barnen på morgonen Tanja säger så här i intervjun Sen är det så olika, alla barn är olika, man vet lite ( ). Det märks i intervjuerna att pedagogerna gärna relaterar sina svar till barnen på den förskolan de arbetar på. De lyfter gärna fram exempel som är personligt förankrade med barnen de arbetar med dagligen. När Annika svarade på frågan hur hon tycker man ska bemöta barnen på morgonen så svarade hon Alla barn är individuella det gäller att känna av människor, viktigt att barnet blir sett och lyssnat på (intervju ). För att kunna möta barnens olika personligheter så bör pedagogerna ha en fungerande relation till barnen. Relationer kan se olika ut beroende på individer och sammanhang (Månsson, 2000:71) och i vår undersökning är det mötet på morgonen som är detta sammanhang. Dessutom har pedagogerna en skyldighet att i dessa relationer sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den (Lpfö98). Individuellt kollektiva barn Pedagogerna pratar flera gånger om att det finns vissa rutiner på Bikupan. När de följer rutinerna så är det meningen att överlämningen på morgonen ska göras så enkel, snabb och så smärtfri som möjligt. De säger också att alla barn har olika personlighet och 28

29 Annika säger Alla barn är individuella, det gäller att känna av människor ( ). Rutiner och individualism kan gå hand i hand, alla barnen förväntas att göra ungefär likadant vid överlämning. Exempelvis så har vi sett i våra observationer att de flesta barnen uppmuntras att vinka vid vinkfönstret detta kan ses som en rutin. Enligt Markström (2007a:150) är det viktigt för förskolepersonal att få barnen att följa kollektivet, att lära sig regler och normer som finns på förskolan. Samtidigt har vi sett att pedagogerna på Bikupan försöker anpassa tonläge efter vilket barn de möter på morgonen och detta kan ses som att varje möte är individuellt (observationer, ,14,17,22,24). Detta visar på en medvetenhet från pedagogerna om att barnen också har en egen naturlig vilja (Markström, 2007:150). Även om det finns rutiner på Bikupan behöver det inte betyda att barnen inte får vara sig själva och ses som individuella. När barnen på Bikupan inte följer rutinerna, alltså när överlämningen inte går snabbt och smidigt blir de ett ämne för diskussion i personalgruppen, de gör alltså det icke normala och kallas indirekt ett problem. Malin säger att det är i situationer som barnen är ledsna, oroliga och extra känsliga de hamnar utanför rutinerna och att pedagogerna då vill göra en förbättring för att underlätta överlämningen för barnet och föräldrarna. Tanja säger är det inget problem så är det ingenting att diskutera för har barnet hittat sin egen grej då är det inget problem och vi behöver inte diskutera det barnet (intervju, ). Eftersom gränserna för vad som är normalt och icke normalt är flytande kan gränserna hela tiden förändras, samtidigt finns det alltid en strävan efter ett individuellt barn, som inte är för individuellt och som är individuellt på rätt sätt (Markström, 2007a:211). I förskolan vill man alltså ha ett barn som är individuellt kollektiv det existerar inte någon normalitet, verkligheten är mer komplex än så (Markström, 2007a: ). Signaler som påverkar genus I undersökningens observationer så är det fler flickor än pojkar som är observerade, av den anledningen att det är fler flickor på Bikupan. Det kan ändå vara intressant att lyfta fram att i observationerna är det ingen av pedagogerna som kommenterar pojkarnas 29

30 klädsel, hår eller utseende medan det händer några gånger i observationerna där det är flickor med. Bella kommer in i hallen på förskolan och tar av sig sin jacka. Annika: hej Bella! Bella: hej Annika: vilka sköna färger du har på klänningen ( ur observation, ) Tanja tittar på Britta när hon kommer innanför dörren på förskolan och utbrister i en munter ton. Tanja: hej Britta, vilka fina flätor du har idag Tanja känner på Brittas flätor, de säger hej då till pappa och går till fönstret för att vinka (ur observationer ). Med dessa exempel vill vi visa att pedagogerna möter flickorna med stor entusiasm riktat mot flickornas utseende. Barn kan tidigt vara väldigt lyhörda för outtalade signaler, krav, regler och förväntningar. Barnen förstår tidigt vad som är typiskt pojkar eller typiskt flickor (Månsson, 2000:206). Därför kan det vara viktigt att tänka på vad man som pedagog skickar ut för signaler till barnen. Signalerna som pedagogerna ger till barnen i form av kramar, blickar, leende, röstläge och om barnen möts med entusiasm eller kritik spelar stor roll för dem i deras skapande av sin könsidentitet (Månsson, 2000: ). 30

31 Pedagogernas tankar kring bemötandet med pojkar respektive flickor I intervjuerna med pedagogerna ställde vi frågan, hur tycker du att du bemöter pojkar respektive flickor vid ankomst på morgonen? Reaktionerna och svaren skilde sig lite åt, men de uppskattade frågan och tyckte att det var värt att fundera på. Annika pratar i intervjun om att hon försöker att inte bemöta barnen olika beroende på kön och att hon inte ska dullidulla med ett barn bara för att det är en flicka. Hon säger också att det är lätt att falla i fällan att hon ibland kommenterar kläder och saker olika beroende på om det är en pojkes eller flickas och att hon efteråt ibland tänker okej vad tänkte jag nu. Hon säger också att så länge hon är medveten om att hon kan göra fel så har hon chans att ändra sig (intervju, ). Malin gav ett annat svar, hon säger att hon gör likadant med pojkar och flickor och att ankomsten på morgonen går mest på rutin. Vi har rätt så mycket samma rutiner, de flesta barnen vinkar ju i fönstret så att vad roligt att du kom. Kom så ska vi säga hej då till mamma. Sen går vi och vinkar, står man och småpratar med dem vid fönstret och vinkar, nä jag gör likadant med pojkar som med flickor (intervju med Malin, ). Pedagogerna vi har intervjuat visar tydligt att de har tankar och önskemål om att de inte ska göra skillnad på barnen beroende på om de är pojkar eller flickor, men bara genom att vara där och finnas för de vidare traditioner som tillhör kulturen. Enligt Månsson (2000:205) har sättet som pedagogerna kommunicerar med pojkar och flickor på stor betydelse för barnens identitetskapande. I de intervjuer ( ) vi gjort så säger alla tre pedagogerna att det är personligheten som spelar störst roll och inte om det är en flicka eller pojke de bemöter och enligt Månsson (2000:203) så spelar pedagogernas tankar kring barnens personligheter stor roll i samspelet mellan dem. Vi frågade även Tanja om hur hon möter pojkar respektive flickor vid ankomst på morgonen? Hon svarade då: 31

32 Jag skulle precis säga att möjligtvis, kan man säga såhär att man är mer puttinutti när det är flickor och lite råare när det är pojkar (förställer rösten och utropar) HALLÅ Björn, men jag kom på att så är det inte utan det är faktiskt såhär att det är likadant såhär (förställer rösten och utropar) HALLÅ Bea. Det är faktiskt deras personlighet som spelar roll lite, vad det är för ett barn. När det barnet kommer in vare sig det är en flicka eller pojke så tänker jag, hur vill detta barnet bli bemött? Barnet kan t.ex. vara lite så grovt av sig. Det handlar inte alls om att det är en flicka eller pojke, det handlar om personlighet (intervju med Tanja, ). Vid en vuxenledd situation som till exempel överlämning vid ankomst till förskolan så är det vanligt att pojkarna ges mer utrymme. Pojkarna får mer bekräftelse än flickorna genom mer utvidgade svar, ögonkontakt och förlängda dialoger, detta kan vara kraftigt stärkande för pojkarnas självuppfattning. I interaktionsmönstret mellan sig själva och pedagogerna ges pojkar och flickor olika möjligheter att uppfatta sig själva och omvärlden (Månsson, 2000:197). Sammanfattning Syftet till denna undersökning som vi analyserat är att i ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande mot barnen, samt deras tankar kring bemötandet mot barnen. Enligt undersökningens observationer försöker pedagogerna oftast behålla ett behagligt lugn vid överlämningarna på morgonen. Det finns exempel tidigare i analysen där en av pedagogerna talar om att även i stressade situationer måste man försöka hålla sig lugn och inte glömma bort att se och uppmärksamma något barn. Pedagogerna ger barnen uppmärksamhet när de kommer till förskolan genom att säga hej, använda barnens namn och söka ögonkontakt. De försöker också skapa ett lugn med hjälp av att göra den fysiska miljön lugn med dämpat ljus och låg och lugn musik. Enligt intervjuerna så är det barnens personlighet som är avgörande för hur de blir bemötta av pedagogerna. Pedagogerna poängterar att alla barn är individuella och att det inte fungerar att göra likadant med alla. En av pedagogerna menar att hon ibland 32

33 kommer på sig själv med att göra skillnad på pojkar och flickor, men att hon ofta funderar kring frågor om genus. De andra två pedagogerna anser sig själv inte göra någon skillnad på pojkar och flickor, de menar att personligheten är viktigare än kön. I våra observationer har vi trots detta sett att pedagogerna oftare påpekar flickornas utseende än pojkarnas. Alla de intervjuade pedagogerna talar om att det är viktigt med ett positivt beteende. De säger att de försöker vara glada, lugna och laddar sig själv med positiv energi innan dagens arbetspass. En av pedagogerna påpekar också att det är viktigt att barnen känner sig välkomna och att de är efterlängtade. Samtidigt är pedagogerna rörande överens om att överlämningen på morgonen ska ske snabbt och enligt dem smärtfritt. I de situationer där överlämningen enligt pedagogerna inte fungerar, då barnen är ledsna eller oroliga diskuterar de detta mellan sig i personalgruppen och försöker lösa situationen så det blir så bra som möjligt för barnen. För övrigt finns det inte så många uttalade regler av hur överlämningen vid ankomsten på morgonen ska se ut. Enligt några av pedagogerna är det tysta överenskommelser. 33

34 5. Diskussion I diskussionen kommer vi ta upp de tankar som väckts under arbetets gång, både när det gäller undersökningen på Bikupan och vår egen arbetsinsats. Vi kommer även diskutera nya frågor som dykt upp i vårt arbete med analysen. Positivt överraskade Innan vi gjorde undersökningen på Bikupan hade vi tankar och erfarenheter av att klimatet i hallen skulle vara stressigt och att barnen lätt glöms bort vid överlämningen. Vi tänkte att i hallen är det föräldrarna som får allt fokus och att allt utbyte av information mellan pedagogerna och föräldrarna tar uppmärksamheten ifrån barnen. Undertiden vi genomfört vår undersökning har det varit en utmaning att försöka tränga bort våra egna tidigare tankar, fördomar och funderingar kring vårt ämne. På grund av våra tidigare erfarenheter ute på olika förskolor var det lätt att redan på förhand tro sig veta vad vi skulle få ut av våra observationer och intervjuer. Genom att vi var medvetna om detta så har vi hela tiden försökt att granska varandras och våra egna tankar kritiskt, på det viset har vi kanske kunnat komma verkligheten lite närmre. De tidigare tankarna har vi under undersökningens gång tvingats omvandla. Vi är positivt överraskade över Bikupans pedagoger och deras tankar. Men det finns ändå situationer och tankar som vi anser värda att ta upp för diskussion. 34

35 Personligt eller inte? I analysen visar vi på att pedagogerna tycker att det är barnens personlighet som är avgörande för hur mötet vid överlämningen går till. Samtidigt så visar observationerna att de tre pedagogerna behandlar alla barnen nästen likadant vid ankomsten till Bikupan. Barnen ska kunna följa rutinerna och ett visst mönster vid överlämning, trots att pedagogerna är väldigt medvetna om att barnen är olika och har olika personlighet. Vi menar att pedagogerna inte tar hänsyn till barnens personligheter i den utsträckning de kan och kanske vill. Det är när barnen har svårt eller inte vill följa rutinerna och går utanför gränserna på morgonen som deras personlighet uppmärksammas, detta för att göra överlämningen så bra som möjligt för alla inblandade. När barnen inte följer det mönster som förväntas av dem blir de alltså ett ämne för diskussion i personalgruppen. Men är det inga problem vid överlämningen så finns det inget att diskutera. Detta har väckt nya frågor hos oss. Bara för att det finns barn som håller sig innanför gränserna och rutinerna så behöver det kanske inte betyda att de barnen är nöjda. Hur vet man att barnen är tillfreds med sin överlämning? Följer barnen rutinerna för att de vill eller för att de måste? Flickor och pojkar I analysen visar vi att några av pedagogerna inte verkar medvetna om att de ibland gör skillnad på pojkar och flickor i morgonens möte. Den skillnad vi sett och valt att synliggöra är att utseendet påpekas oftare hos flickor än hos pojkar. En ny fråga som väckts av detta är, hur påverkas barnen av detta bemötande? Däremot kan vi inte visa på någon skillnad i tonläge eller sätt at prata med flickor respektive pojkar vilket vi nästan var säkra på att vi skulle få se i början av undersökningen. 35

36 Vår egen arbetsprocess Under processens gång har vi stött på några få problem. Det största problemet vi haft är bytet av den förskola vi först tänkt vara på för observationer och intervjuer. På grund av vissa personliga problem hos en av pedagogerna kunde vi inte genomföra vår undersökning där vi först tänkt och förberett oss för. Detta gjorde att det försvann en del tid, men vi fick snabbt tag i en ny förskola och fick återigen ta oss igenom hela den förberedande processen med information och så vidare. Från början tänkte vi endast använda oss av Månssons (2000) avhandling och Den moderna barndomen (2007), men det visade sig att det inte räckte och vi kände att vi stod stilla i skrivprocessen och med analysen. Vi blev tipsade om Markströms Att förstå förskolan (2007) av vår handledare och kom då genast vidare i våra tankar och vårt skrivande. Vi fick också tipset att filma våra observationer vilket vi inte tänkt göra från början. Filmerna har varit till stor nytta i vårt arbete, med hjälp av filmen har vi fångat intressanta situationer som vi kunnat gå tillbaka till om och om igen. Vi är glada att vi inte bara använde oss av papper och penna. Förutom observationerna så genomförde vi också intervjuer och vi är nöjda med valet av antalet pedagoger. Det vi i efterhand tycker är att vi skulle lagt mer tid på själva intervjutillfället och till exempel ställt fler följdfrågor och lockat fram mer uttömmande svar. Eftersom vi valde att göra intervjuer med en låg grad av standardisering så borde vi givetvis tänkt mer på detta innan intervjuerna ägde rum. Det tog längre tid att samla empiri än vad vi räknat med, men vi tycker ändå att valet av metod har känts rätt och sättet vi samlat empiri på passar den undersökning vi gjort och det syfte vi har. Från början var vår tanke att vi skulle ha en tredje frågeställning om hur bemötandet påverkar barnen och deras tankar kring mötet på morgonen. Vi insåg att detta skulle bli för stort för oss tillsammans med våra andra frågeställningar och för vårt syfte. Dessa tankar kan kanske vara förslag till nya undersökningar, där man kan ställa frågor som, 36

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Bakgrund varför skrev jag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar Demokratiuppdrag Kunskapsuppdrag Barn/Elev Fostran Omsorg Kunskaper Förälder Lärare Lärare i år 1 3 Ibland

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller 2015-01-01-2016-01-01 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan I Gudhem Ansvariga för planen Claes Hagman Vår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer