Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0
|
|
- Alf Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 11 Kostnad för luftföroreningar G L 6(1+0,1)
2 2
3 Innehåll Innehåll Kostnad för luftföroreningar Värdering av kostnad för luftföroreningar Marginalkostnader för luftföroreningar (exkl koldioxid) Emissionsfaktorer för luftföroreningar och koldioxid Kostnad för luftföroreningar Transportsektorns utsläpp av avgaser och partiklar från förbränning av fossila bränslen och partiklar påverkar miljön negativt såväl lokalt, regional som globalt. Eftersom denna negativa miljöpåverkan inte är prissatt, och normalt sett inte beaktas av trafikanten, ska dessa effekter beräknas i den samhällsekonomiska kalkylen. Kostnaden för miljöeffekter kan emellertid behöva korrigeras med hänsyn till internaliserande miljöskatter och avgifter. Man kan antingen värdera hela den reala miljökostnaden och utelämna de finansiella effekterna i form av skatteutgifter för trafikanterna och skatteinkomster för staten (d.v.s. skatterna hanteras som transfereringar, d.v.s. de nettar ut varandra och blir lika med noll), eller ta med både den reala miljökostnaden och de finansiella effekterna. Alternativt kan man ta med trafikantens kostnad för miljöskatter/avgifter samt övriga samhällets nettokostnad för externa effekter i form av miljökostnad minus miljöavgift. I detta senare alternativ ska budgeteffekten för staten inte inkluderas. Lokala effekter är de som uppstår i närheten av utsläppen av kemiska föreningar. De mest omfattande utsläppen består av förbränningspartiklar, kväveoxider (NO x), svaveldioxid (SO 2), koldioxid (CO 2) samt VOC (Volatile Organic Compounds) d.v.s. diverse olika flyktiga organiska kemiska föreningar innehållande kol. Koldioxid ger upphov till globala effekter, men övriga emissioner ger lokala effekter. 3
4 De lokala effekterna av luftföroreningar består främst av negativa hälsoeffekter, som t.ex. ökad ohälsa och symptom i luftvägar och andningsorgan, ökad cancerrisk etc., för personer i utsläppskällans närhet. Det kan också uppstå nedsmutsning och materiella skador på bebyggelse, maskiner etc. Märkbara lokala effekter uppstår främst i tätorter, eftersom de totala lokala effekterna beror på hur många personer som exponeras för luftföroreningarna samt hur många hus och annat material som utsätts för materiella skador. De utsläpp av kemiska föreningar och partiklar som ger lokala effekter (primära effekter) omvandlas i viss utsträckning till nya föreningar som i sin tur ger andra typer av effekter. Dessa sekundära kemiska föreningar breder ut sig över större geografiska områden och ger därför regionala effekter. Utsläppen av kväve- och svavelföreningar och olika kolföreningar orsakar regionala föreningar bland annat i form av försurning, övergödning av mark och vatten samt ozonbildning. Marknära ozon orsakar i sin tur skador på odlade grödor, skogsskador, allergier och andningsbesvär, åldring av plast och gummi samt bidrar till klimateffekter. Klimatutsläpp som har en global påverkan består av s.k. växthusgaser som återfinns i atmosfären såsom koldioxid, metan, vattenånga m.m. Värdering av effekter av klimatutsläpp behandlas i kapitel 12. Utsläpp i landsbygdsmiljö innebär enbart regionala naturskadeeffekter. Utsläpp i tätorter däremot medan innebär både regionala naturskadeeffekter och lokala hälsoeffekter och nedsmutsning. Den totala värderingen av luftföroreningar i tätortstrafik består alltså av summan av regionala och lokala effekter. Värderingen av de lokala effekterna är beroende på tätortsstorlek, det vill säga det antal människor som utsätts för luftföroreningarna, och lokalisering i landet. I aktuell version av ASEK återfinns kalkylvärden för värdering av såväl vanliga luftföroreningar (lokala och regionala effekter av NO x, SO 2 VOC och partiklar) som klimatutsläpp (globala effekter av koldioxid). Med luftföroreningar avses de föroreningar som uppstår på grund av användning av fossila bränslen, d.v.s. bensin eller diesel samt partiklar som uppstår t.ex. på grund av friktion mellan däck och vägbana. Den senare typen av luftförorening har hittills inte ingått i beräkningarna av den samhällsekonomiska kostnaden för luftföroreningar. Effekterna av luftföroreningarna delas vanligtvis upp i tre olika kategorier: lokala, regionala och globala effekter. Globala effekter består främst av luftföroreningarnas effekter på klimatet. Detta problem behandlas i kapitel12. De luftföroreningar som behandlas i detta kapitel är sådana som ger lokala och/eller regionala effekter. 4
5 11.1. Värdering av kostnad för luftföroreningar ASEK rekommenderar Den samhällsekonomiska kostnaden för luftföroreningar i landsortsmiljö är lika med kostnaden för regionala effekter medan kostnaden för luftföroreningar i tätortsmiljö består av summan av kostnaden för regionala och lokala effekter av luftföroreningar. Rekommenderade värden för regionala effekter visas i tabell Rekommenderade kostnader för lokala effekter per exponeringsenhet (per person som påverkas av luftföroreningarna) av visas i tabell Kostnaden per kg utsläpp av lokala effekter beror på kostnaderna per exponerad enhet och antalet exponerade enheter. I tabell 11.3 redovisas beräknade kostnader för lokala effekter för vissa orter. Värderingen av luftföroreningar baseras på individers betalningsvilja som ökar med ökad real inkomst, allt annat lika. Kalkylvärdena för luftföroreningar ska därför räknas upp med inkomsten, mätt genom BNP/capita, från basåret 2014 och framåt (dock som längst till 2060) (se kapitel 5). Kalkylvärdena i tabellerna redovisas i 2014-års penningvärde, dels i 2014-års prisnivå (basåret för priser), dels uppräknade till 2040-års pris utifrån ASEKs prognos för real ökning över tiden av betalningsviljebaserade kalkylvärden (se kapitel 5). Tabell 11.1 Värdering av luftföroreningarnas regionala effekter, kr/kg utsläpp. Prisnivå 2014 och 2040, uttryckt i 2014-års penningvärde Prognos 2040 Kväveoxider (NOx) Kolväten (VOC) Svaveldioxid (SO2) Partiklar 0 0 Tabell 11.2 Värdering av luftföroreningarnas lokala effekter i kr/exponeringsenhet. Prisnivå 2014 och 2040, uttryckt i 2014-års penningvärde Prognos 2040 Kväveoxid (NOx) 2,0 2,9 Kolväten (VOC) 3,4 4,9 Svaveldioxid (SO2) 17,2 24,6 Fina partiklar(pm2,5) 585,9 837,8 5
6 Tabell 11.3 Värdering av luftföroreningarnas lokala effekter, i kr/kg utsläpp, för ett antal exempel på tätorter års penningvärde. Stockholms innerstad Stockholms ytterstad Stor-Stockholm yttre Prisnivå Befolkning Ventilationsfaktor NOx kr/kg VOC kr/kg SO 2 kr/kg PM2.5 kr/kg 2014 SHAPE SHAPE Uppgift saknas 2014 SHAPE Uppgift saknas Uppsala , Falun , Referensort: Kristianstad Referensort Kristianstad Referensort i EVA-modellen Referensort i EVA-modellen , Prognos , , Prognos , Metod för värdering av lokala effekter av luftföroreningar Värderingen av lokala effekter av luftföroreningar görs i två steg. Steg 1: Först beräknas antalet exponeringsenheter per kilo utsläpp på den specifika lokalen. Detta görs med formeln: Exponering = 0,029 F v B 0,5 Fv = ventilationsfaktorn för tätorten (exponering per person och kilo utsläpp) B = tätortens folkmängd (antal personer) I tabell redovisas olika ventilationsfaktorer för olika ventilationszoner. Landets indelning i ventilationszoner visas i figur Tabell 11.4 Ventilationsfaktorer för olika ventilationszoner Ventilations-zon Ventilationsfaktor, Fv 1-2 1,0 3 1,1 4 1,4 5 1,6 6
7 Figur 11.1 Landets indelning i ventilationszoner Steg 2: För att beräkna den enskilda lokalens värde för utsläpp uttryckt i kr/kg, multipliceras tätortens specifika exponering med respektive ämnes värde per exponeringsenhet (se tabell 11.2). Denna metod tillämpas när man vet att en åtgärd med säkerhet påverkar en viss tätort. Vid en åtgärd där påverkan är svår att hänföra till någon specifik tätort, kan ett schablonvärde för ventilationsfaktor och storleken på tätortsbefolkning användas, en så kallad referenstätort. Som referenstätort används Kristianstad som har invånare. Referenstätorten används med motiveringen att Sveriges mediantätortsbo bor i en tätort av Kristianstads storlek. Ventilationsfaktorn i referenstätorten har satts till 1,0. För de kalkylverktyg som beräknar effekter för mindre objekt, till exempel EVA-verktyget, lämpar sig en mindre ort bättre som grund för beräkning. Här avses ingen speciell tätort utan endast ett invånarantal på personer. Även här antas ventilationsfaktorn vara 1,0. 7
8 Tillämpning Vid värdering av den samhällsekonomiska kostnaden för luftföroreningar på landsbygden räknas endast kostnaden för regionala effekter av luftföroreningar. Vid värdering av den samhällsekonomiska kostnaden för luftföroreningar i tätorter så räknas kostnaden för regionala effekter plus kostnader för lokala effekter. Om uppgift om tätortens folkmängd saknas så används schablonvärderingen för referenstätorten Kristianstad. Bakgrund och motivering Lokala effekter Lokala effekter av trafik är de direkta effekter av luftföroreningar som uppstår i närområdet kring källan till utsläppen. De lokala effekter som värderas är hälsoeffekter p.g.a. utsläpp av kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och olika typer av kolväten (VOC) samt nedsmutsning på grund av partiklar. De partiklar som ingår i värderingen är så kallade avgaspartiklar, det vill säga mycket små inhalerbara partiklar, s.k. PM2,5 1. Som tidigare nämnts finns det även inhalerbara partiklar som inte kommer från avgaser, och som är större. Sådana partiklar är slitagepartiklar (PM10) 2 som bland annat består av vägdamm. Effekter av slitagepartiklar har hittills inte värderats. De lokala effekterna av luftföroreningar värderas genom tillämpning av samma typ av effektkedjemodell som rekommenderas i EU-projektet ExternE (SIKA 2002). I den modellen försöker man fastställa orsakssambanden i kedjan halter av utsläpp-exponerings-effekter samt värdera de effekter som i slutändan uppstår på grund av utsläppen. Den samhällsekonomiska kostnaden för utsläpp av ett givet ämne härleds alltså från betalningsviljan för en minskning av de effekter som utsläppet av ämnet ytterst orsakar. Effektkedjemodellen bygger på exponerings-respons -funktioner (ER-funktioner) eller dosrespons -funktioner, som beskriver den förväntade fysiska effekten (t.ex. medicinsk eller biologisk) av en viss exponering (dos) av en viss kemisk förening eller substans. Det behövs alltså en ER-funktion för varje enskild typ av effekt som kan uppstå på grund av utsläppet av en viss kemisk förening eller substans. Detta innebär i sin tur att det behövs en stor mängd fastställda ER-funktioner (summan av antalet effekter för varje kemiskförening och för partiklar) för att en fullständig värdering av de samlade effekterna av luftföroreningar från avgaser skall kunna göras. För att beräkna de lokala effekterna i ASEK används för Stockholmsregionen resultatet från det så kallade SHAPE-projektet (Stockholm Study on the Health Effects of Air Pollution and their Economic Consequences) (Forslund et al. 2007). Hälsoeffekterna av luftföroreningar, från förbränning av fossila bränslen består dels av förkortad livslängd (mortalitet) och dels i ökad sjuklighet (morbiditet). Den ekonomiska värderingen av mortalitet bygger på en uppskattning av det förväntade värdet av ett förlorat levnadsår, VOLL (Value Of a Lost Life year). Uppskattningen av VOLL har gjorts genom 1 Avgaspartiklar är egentligen mindre än PM 2.5 (PM 2,5 = partikulärt material, med storlek mindre än 2,5 mikrometer). De ingår i PM 0.1 men inkluderas i de beräkningar som gäller för PM PM 10 är egentligen alla partiklar mindre än 10 mikrometer d.v.s. både avgas- och slitagepartiklar. Slitagepartiklarna utgör delmängden (PM 10 PM 2.5). 8
9 härledning från det skattade förväntade värdet av ett liv, VSL (Value of a Statistical Life)3. Det VSL som har använts avser värdering av dödsfall vid trafikolyckor (se kapitel 9 i denna rapport). Användningen av VSL för trafikolyckor som grund för beräkningen av förkortad livslängd på grund av luftföroreningar har ifrågasatts. Ett skäl till detta är att det är tänkbart att VSL kan vara beroende av vilken typ av risk det gäller och i vilket sammanhang den uppstår och alltså kan anta olika värde för olika typer av dödsolyckor. Någon korrigering av värdet för denna typ av sammanhangsfaktor har inte gjorts (SIKA, 2005). Värderingen av luftföroreningar har heller inte justerats med hänsyn till den revidering av VSL för trafikolyckor som gjordes i denna ASEK-översyn (en ca 30-procentig ökning av VSL). Den ekonomiska värderingen av kostnaden för ökad sjuklighet görs fortfarande schablonmässigt genom ett procentuellt påslag på värderingen av mortalitet (SIKA 2003a). Det har diskuterats huruvida slitagepartiklar, PM10, (som främst härrör från slitage från vägbanan) ska tas med som en värderingskomponent. Bedömningen är att den kostnad som används i nuvarande beräkningar för partiklar i Stockholm troligtvis överskattar kostnaden (Mellin & Nerhagen 2010). Därför är det inte lämpligt att lägga till ytterligare en värderingskomponent för slitagepartiklar. Regionala effekter Regionala effekter består av direkta och indirekta effekter av luftföroreningar som uppstår inom ett relativt stort område kring källan till utsläppen. De indirekta effekterna av utsläppen består i att en del av de emitterade ämnena (primära förorenande ämnen) genomgår kemiska reaktioner och ombildas till nya ämnen (sekundära förorenande ämnen) som även de har negativa effekter på miljön.4 De regionala effekter som värderas är hälsoeffekter på grund av utsläpp av partiklar, kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och kolväten (VOC) samt naturskadeeffekter som uppstår på grund av kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och kolväten (VOC). Exempel på naturskadeeffekter är försurning och övergödning. Värderingen av de regionala effekterna har inte gjorts genom beräkning av skadekostnader utan baseras på åtgärdskostnaden för att uppnå politiskt uppsatta miljömål (SIKA 2005b). Luftföroreningar och deras effekter på hälsa och miljö är ett i flera avseenden mycket komplext problemområde. Det finns tusentals ämnen i fordonsavgaser som kan påverka människors hälsa. Många av dem påverkar också ekosystemen samt bidrar till påverkan på material genom korrosion och dylikt. Det är förenat med stora svårigheter är att till fullo fastställa konsekvenserna av luftföroreningar. När det gäller hälsoeffekter är mekanismerna i människokroppen endast delvis utredda, synergistiska samband mycket vanliga och de allvarligaste effekterna ofta mycket långsiktiga, t.ex. utveckling av cancer. Den medicinska osäkerheten är alltså stor. Ett område där detta är tydligt är partikelområdet där nyare forskning bland annat visar att partiklar och det som kan finnas bundet på partiklarnas yta kan uppskattas stå bakom ett par tusen förtida dödsfall per år i Sverige. Att vi idag mäter mängder och halter och har effektsamband endast för de mest centrala aggregaten av ämnen kan emellertid vara rationellt och effektivt om det innebär att vi fångar in huvuddelen av luftföroreningarnas konsekvenser med en begränsad utvärderingsinsats. 3 VSL motsvarar det diskonterade värdet av VOLL, räknat över den förväntade livstiden. 4 Svaveldioxid kan t.ex. ombildas till sulfater och kväveoxider till nitrater. 9
10 11.2. Marginalkostnader för luftföroreningar (exkl koldioxid) Marginalkostnaderna för emissioner har beräknats utifrån de samhällsekonomiska kalkylvärden för luftföroreningar som redovisats avsnitt 11.1 samhället samt de emissionsfaktorer, alltså uppgifter om mängden utsläpp som framförandet av olika fordon ger upphov till. De emissionsfaktorer som använts har tagits fram med HBEFA-modellen och som redovisas i Trafikverkets Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. De beräknade marginalkostnaderna omfattar de utsläppsämnen som värderas enligt avsnitt 11.1, det vill säga svaveldioxid, kväveoxid, kolväten samt partiklar. De emissionsfaktorer som beräkningarna av tågtrafikens marginalkostnader baseras på redovisas i avsnitt Vägtrafik ASEK rekommenderar Rekommenderade marginalkostnader för luftföroreningar av trafik visas i tabell Marginalkostnaderna är uttryckta i 2014-års prisnivå och anges i enheten kronor per fordonskilometer. I tabell 11.6 visas en prognos för trafikens marginalkostnader för luftföroreningar år 2040, beräknade i 2040-års priser uttryckta i 2014-års penningvärde. Tabell Marginalkostnader för vägtrafikens luftföroreningar, baserade på emissionsfaktorer enligt HBEFA3.1 och trafikarbete (Referensort Kristianstad vid värdering av lokala effekter.) Kr per fkm. Prisnivå (och penningvärde) år 2014 Fordon Landsbygd ( regionala effekter) Tätorter (regionala och lokala effekter) Genomsnittlig marginalkostnad Personbil bensin 0,03 0,12 0,07 Personbil diesel 0,04 0,14 0,08 Personbil E85 0,01 0,08 0,04 Personbil CNG 0,01 0,03 0,02 Personbil genomsnitt 0,03 0,12 0,07 Landsvägsbuss 0,39 1,14 0,60 Stadsbuss - 1,26 1,26 Lätt lastbil bensin 0,06 0,21 0,12 Lätt lastbil diesel 0,08 0,30 0,17 Lätt lastbil genomsnitt 0,08 0,29 0,16 Lastbil utan släp 0,35 0,95 0,51 Lastbil med släp 0,54 1,51 0,80 10
11 Tabell Prognos för marginalkostnader för vägtrafikens luftföroreningar, baserade på emissionsfaktorer enligt HBEFA3.1 och trafikarbete (Referensort Kristianstad vid värdering av lokala effekter.) Kr per fkm. Prisnivå 2040, uttryckt i 2014 års penningvärde. Fordon Landsbygd ( regionala effekter) Tätorter (regionala och lokala effekter) Genomsnittlig marginalkostnad Personbil bensin 0,02 0,10 0,05 Personbil diesel 0,02 0,04 0,03 Personbil E85 0,02 0,09 0,05 Personbil CNG 0,01 0,07 0,04 Personbil genomsnitt 0,02 0,06 0,04 Landsvägsbuss 0,04 0,33 0,12 Stadsbuss - 0,12 0,12 Lätt lastbil bensin 0,03 0,16 0,08 Lätt lastbil diesel 0,04 0,06 0,05 Lätt lastbil genomsnitt 0,04 0,07 0,05 Lastbil utan släp 0,06 0,22 0,10 Lastbil med släp 0,06 0,50 0,19 Bakgrund och motivering I avsnitt 11.1 redovisas gällande värderingar av de utsläppsämnen som ingår i beräkningen av marginalkostnaderna för trafikens luftföroreningar. För beräkning av marginalkostnad i tätort används den generella referenstätort som anges i tabell 11.2 (Kristianstad). De emissionsfaktorer som använts är framtagna med HBEFA-modellen och redovisas i Trafikverkets Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Dessa data ger tillsammans marginalkostnader för emissioner och koldioxid uppdelade på olika vägfordon och trafikmiljöer enligt tabell 11.5 och Storleken på beräknad genomsnittlig marginalkostnad för hela landet är beroende av hur trafiken fördelar sig på vägnätet. Därför har marginalkostnaderna för olika trafikmiljöer vägts samman med data över trafikarbete i olika trafikmiljöer Tågtrafik ASEK rekommenderar Rekommenderade marginalkostnaderna visas i tabell 11.7, 11.8 och Tabell 11.7 Marginalkostnader för luftföroreningar av tågtrafik, kr/liter diesel. Prisnivå Fordon Landsbygd (regionala effekter) Tätort (lokala och regionala effekter) Motorvagnar oreglerade 4,49 11,33 Motorvagnar steg IIIA 1,24 3,85 Motorvagnar steg IIIB 0,68 1,08 Lok oreglerade 4,89 9,46 Lok steg IIIA 2,13 4,97 Lok steg IIIB 1,31 1,81 11
12 Tabell 11.8 Marginalkostnader för luftföroreningar av tågtrafik, kr/liter diesel. Prisnivå 2040 uttryckt i 2014-års prisnivå. Fordon Landsbygd (regionala effekter) Tätort (lokala och regionala effekter) Motorvagnar oreglerade 6,60 16,66 Motorvagnar steg IIIA 1,82 5,65 Motorvagnar steg IIIB 1,00 1,59 Lok oreglerade 7,19 13,90 Lok steg IIIA 3,12 7,31 Lok steg IIIB 1,92 2,66 Tabell 11.9 Genomsnittliga marginalkostnader för tågtrafikens luftföroreningar, kr/liter diesel, prisnivå 2014 och 2040, uttryckt i 2014-års penningvärde. Fordon Emissioner 2014 Prognos 2040 Motorvagnar genomsnitt 2,73 1,05 Lok genomsnitt 3,47 1,98 Bakgrund och motivering Marginalkostnaderna som redovisas i tabellerna är uttryckta i 2014 års prisnivå och anges i enheten kronor per liter diesel. Värderingar av de utsläppsämnen som ingår i beräkningen av marginalkostnad är de som redovisas i avsnitt De emissionsfaktorer som använts redovisas i avsnitt För beräkning av marginalkostnad i tätort används den generella referenstätort som anges i avsnitt Dessa data ger marginalkostnader för emissioner från dieseldriven järnvägstrafik uppdelad på fordon med olika motorklasser och trafikmiljöer. För att beräkna genomsnittlig marginalkostnad behövs uppgifter om den dieseldrivna tågtrafikens geografiska lokalisering i landet uppdelat på landsbygd och tätort. Vidare behövs uppgifter om hur trafikarbetet är fördelat mellan fordon med olika motorklass. Denna fördelning är i nuläget baserad på inrapporterad dieselförbrukning från järnvägsföretag till Trafikverket i samband med faktureringen av banavgifter för år 2014 (se tabell i avsnitt 11.4) Emissionsfaktorer för luftföroreningar och koldioxid För att en samhällsekonomisk värdering av luftföroreningar ska kunna göras måste de fysiska emissionerna kvantifieras. Detta görs med s.k. emissionsfaktorer (EF), som konverterar trafikarbete till utsläppsmängder uttryckta i gram utsläpp per fordonskilometer (g/fkm). Kvaliteten på dessa EF har naturligtvis direkt inverkan på kvaliteten i den slutliga värderingen. Vägtrafik För vägtrafik används emissionsfaktorer som bygger på HBEFA-modellen (version HBEFA3.1). Dessa emissionsfaktorer, samt bränsleförbrukning och trafikarbete redovisas i kapitel 6 i Trafikverkets dokument Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Emissionsfaktorerna inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring p.g.a. åldring. Effekterna är beräknade som medeltal av hela den svenska vägtrafiken. 12
13 Emissions- och bränslefaktorerna för personbil består t.ex. av såväl bensindrivna personbilar med katalysator som gamla bensindrivna personbilar utan katalysator som nya och gamla dieseldrivna personbilar. Då HBEFA-modellen inte inkluderar emissioner för partiklar från motorcyklar och mopeder har dessa tagits från EMEP/EEA Tier2. Tågtrafik I tidigare ASEK-rapport beskrevs genomsnittliga emissionsfaktorer för dieseldrivna motorvagnar och lok som byggde på uppgifter från SJ samt Nätverket för Trafik och Miljö. De emissionsfaktorer som nuvarande marginalkostnader (ASEK 5 och 6) bygger på är de normer för utsläpp från mobila maskiner som finns i EU direktiv 1997/68/EG. För motorvagnar och lok kom de första avgaskraven på EU-nivå år De specifika utsläppen från dieseldrivna motorvagnar och lok beror på vilken avgasklass motorn uppfyller. Motorer som placerats på marknaden tidigare och som inte uppfyller EU-kraven räknas som oreglerade. En styrka med nämnda emissionsfaktorer är att de är differentierade, vilket är en tillgång bl.a. vid prissättning av externa effekter, samt att de genomsnittliga värdena enkelt kan uppdateras i takt med att den svenska fordonsparken förändras. En svaghet är att de är gränsvärden och inte visar de genomsnittliga utsläppen från motorer inom varje klass. I tabell redovisas de utsläppsnivåer som gäller för motorer i dieseldrivna motorvagnar och lok samt en uppskattning av typiska utsläpp från oreglerade motorer och bränsleförbrukning enligt en teknisk granskning av ovan nämnda direktiv utförd av Joint Research Center(2008). Dock finns inga normer för svaveldioxid eller koldioxid i direktivet. Emissionsfaktorerna för svaveldioxid har därmed beräknats utifrån det faktiska svavelinnehållet i diesel av miljöklass 1 i Sverige. 5 Emissionsfaktorerna för koldioxid avser utsläpp för diesel av miljöklass 1 utan inblandning av förnyelsebart bränsle enligt Svenska petroleum och biodrivmedelsinstitutet (2011). Vidare avser emissionsfaktorn de faktiska utsläppen på grund av trafikering och inte utsläpp ur ett livscykelperspektiv. Tabell Emissionsfaktorer samt bränsleförbrukning uttryckta i g/kwh Bränsle- NO förbrukning X HC PM SO2 6 CO CO 2 Utsläpp lok: Oreglerat ,4 1,3 0,3 0,0005 3,5 697 Steg III A 206 6,0 0,5 0,2 0,0004 3,5 672 Steg III B 206 3,7 0,3 0,0 0,0004 3,5 672 Utsläpp motorvagn Oreglerat ,7 1,3 0,5 0,0004 3,5 716 Steg III A 216 3,7 0,3 0,2 0,0004 3,5 641 Steg III B 216 2,0 0,19 0,0 0,0004 3,5 641 I tabell uttrycks emissionsfaktorerna i enheten gram per kilowattimme. I de samhällsekonomiska modeller och verktyg som används krävs dock att emissionsfaktorerna är uttryckta i andra enheter. För att kunna beräkna marginalkostnader som kan relateras till dagens utformning av emissionskomponenten i banavgifterna krävs emissionsfaktorer 5 Svavelhalten i svensk diesel får innehålla max 10 mg/kg. I praktiken har dock den svenska dieseln idag en svavelhalt på ca 2 mg/kg. 6 Egna beräkningar utifrån faktiskt svavelinnehåll i svensk diesel. 13
14 uttryckta i gram per liter diesel. Emissionsfaktorerna i tabell har därför räknats om med hjälp av bränsleförbrukningen samt densiteten för diesel 7. Emissionsfaktorer uttryckta i gram per liter diesel visas i tabell Tabell Emissionsfaktorer samt bränsleförbrukning i gram per liter diesel NO X HC PM SO 2 CO CO 2 Utsläpp lok: Oreglerat 54,6 4,6 1,2 0, , Steg III A 23,8 2,0 0,8 0, , Steg III B 14,6 1,2 0,1 0, , Utsläpp motorvagn: Oreglerat 49,9 4,7 1,9 0, , Steg III A 13,8 1,3 0,8 0, , Steg III B 7,6 0,7 0,1 0, , För att beräkna emissioner i de samhällsekonomiska modellverktygen, t.ex. Sampers/Samkalk och Bansek, krävs emissionsfaktorer uttryckta på annat sätt. För dieseldrivna persontåg beräknas en genomsnittlig emissionsfaktor (g/tågkm) för samtliga typer av fordon och körförhållanden. I beräkningen används en basfaktor (a) samt en tilläggsfaktor (b) för tåg över 140 personer som adderar emissionerna i proportion till tågstorleken (EF = a+bx där x är antal platser över 140). I Samkalk benämns dessa som fasta EF (a) respektive marginella EF (b). För beräkning av godstrafikens emissioner används emissionsfaktorer dels för linjedrift (g/nettotonkm) och dels för växling (g/växlingstimme). Ovanstående emissionsfaktorer har därmed räknats om med hjälp av uppgifter om bränsleförbrukning hämtade från IVL (2005). Dessa visas i tabell Tabell Bränsleförbrukning uttryckt i liter/tågkm samt liter/bruttotonkm enligt IVL (2005) Genomsnittlig bränsleförbrukning liter/tågkm liter/bruttotonkm Lok 1,89 0,0053 Motorvagn 0,0127 För beräkning av emissionsfaktorer för en genomsnittlig dieseldriven motorvagn respektive lok krävs även kunskap om hur trafikarbetet är fördelat mellan fordon med olika motorklass. Denna fördelning baseras i nuläget på inrapporterad dieselförbrukning från järnvägsföretag till Trafikverket i samband med faktureringen av banavgifter för år Den fördelningen redovisas i tabell Utifrån dessa beräkningsförutsättningar fås emissionsfaktorer uttryckta i gram per bruttotonkilometer för motorvagnar. Med uppgifter om vikt för minsta tåg (75 ton) och vikt för extra plats (0,65 ton) enligt kapitel 14 kan man beräkna emissionsfaktorer i gram per tågkilometer samt gram per platskilometer för dieselmotorvagnar. Dessa visas i tabell Om det finns mer exakta uppgifter om tågvikt för just den tågtyp analysen avser kan de användas för att beräkna mer specifika emissionsfaktorer än de redovisade genomsnittsvärdena. 7 Densiteten på diesel är ca 816 g/dm 3. 14
15 Tabell Fördelning av dieselanvändning och trafikarbete på fordon med olika motorklass. Fordon Miljöklass Andel av trafikarbete, år 2014 Diesellok Oreglerade 54 % Diesellok Steg IIIA 0 % Diesellok Steg IIIB 45 % Motorvagn, diesel Oreglerade 38 % Motorvagn, diesel Steg IIIA 52 % Motorvagn, diesel Steg IIIB 10 % Tabell Emissionsfaktorer för motorvagnar uttryckta i gram per tågkm (fast emissionsfaktor) samt gram per platskm (rörlig emissionsfaktor), 2014 och prognos för Fast emissionsfaktor (minsta tåg), g/tågkm Marginell emissionsfaktor (extra platser), g/platskm NOx HC PM SO 2 CO CO ,5 2,4 1,1 0,002 12, Prognos ,2 0,7 0,1 0,002 12, ,2 0,02 0,01 0, ,1 21,0 Prognos ,06 0,01 0,001 0, ,1 21,0 Utifrån beräkningsförutsättningarna i tabell fås emissionsfaktorer uttryckta i gram per bruttotonkilometer och gram per tågkilometer för lok. Med uppgifter om genomsnittlig bruttovikt (1071 ton) och genomsnittlig nettolast (574 ton) för dieseldriven godstrafik 8 har därefter genomsnittliga emissionsfaktorer i gram per nettotonkilometer för diesellok i linjedrift beräknats. De visas i tabell Om det finns mer exakta uppgifter om bruttovikt och nettolast för just den tågtyp analysen avser kan de användas för att beräkna mer specifika emissionsfaktorer än nedanstående schablonvärden. Emissionsfaktorerna för växling har inte kunnat uppdateras, varför de tidigare värdena fortsatt gäller tills vidare. Tabell Emissionsfaktorer för lok uttryckta i g per nettotonkm (linjedrift) samt g per växlingstimme (växling). Emissionsfaktorer år 2014 samt prognos för Emissionsfaktorer lok g/nettotonkm samt g/växlingstimme NOx HC PM SO2 CO CO2 Diesellok i linjedrift, ,46 0,04 0,009 0, ,2 31,8 Diesellok i linjedrift, prognos ,18 0,02 0,001 0, ,2 31,8 Diesellok växling T44, 2014 och Diesellok växling Z/V, 2014 och Bygger på egna beräkningar utifrån trafikarbete för dieseldriven godstrafik på olika bandelar och tågtyper i Sverige enligt statistik över järnvägstrafik i Bilagan med kalkylvärden, flik
16 Referenser Forslund, J., Marklund, P-O., Samakovlis, E., (2007) Samhällsekonomiska värderingar av luft och bullerrelaterade hälsoproblem en sammanställning av underlag för konsekvensanalyser. Specialstudie nr. 13, december 2007, Konjunkturinstitutet. Mellin, A., & Nerhagen, L., (2010), Health Effects of Transport Emissions A Review of the state of the art of methods and data used for external cost calculations. Centre for Transport Studies Stockholm. SIKA, (2002), Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet. Rapport 2002:4. SIKA, (2005), Arbetet med att utveckla värderingar för trafikens avgasutsläpp. PM 2005:9. SIKA, (2005), Förslag till reviderade värderingar av trafikens utsläpp till luft. PM 2005:10. 16
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0
Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 11 Kostnad för luftföroreningar G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll Innehåll... 3 11 Kostnad
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 11 Kostnad för luftföroreningar G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll Innehåll... 3 11 Kostnad
Läs merHandbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer
Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2016 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen, SE_Emission_90_16_35_FEB_2017 na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring
Läs merBanavgifter och externa kostnader för tågtrafik prognosåret 2040
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2015-02-18 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs merHandbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer
Bilaga 6, bränsleförbrukning och trafikarbete na i denna bilaga bygger på indata för den klimatrapportering som gjordes i juni 2018. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt
Läs merSamlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet
Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 PM Effekter för godstrafik Systemanalys ÅP 2018-2029 1(12) Kopia till: Effekter för godstrafik Systemanalys
Läs merRAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken
RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.
Läs merLUFTFÖRORENINGAR. Delrapport. December SIKA Rapport 2002:12
LUFTFÖRORENINGAR Delrapport December 2002 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder och viktigare kalkylvärden. En delredovisning av uppdraget ska
Läs merB-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
Läs merNyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.
Nyheter i ASEK 6 Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Basår för priser Basår för priser ändras från 2010 till 2014. Det vill säga alla kalkylvärden i ASEK 6 ska
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merDB Schenkers Emission Report
Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merPM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg
SÄLENFLYG AB Slutversion Göteborg 2009-11-30 Datum 2009-11-30 Uppdragsnummer 61400621468000 Utgåva/Status Slutversion SILLÉN GUSTAV Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343,
Läs merVägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Läs merHur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merEmissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)
Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser
Läs merUtsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan
SLB 4:2007 Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Trafik- och utsläppsandelar på Hornsgatan år 2006...
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0
Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska
Läs merPartikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Läs merMiljöpåverkan från dieselpersonbilar
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader
Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 21. Trafikens externa
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merDagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Läs merHandbok för vägtrafikens luftföroreningar 2015-12-04 Emissionsfaktorer
Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2014 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring p.g.a. åldring. Effekterna
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merLuftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Läs merInternalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6
Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Trafikanalys Adress:
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter 2016 10 november 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige: använda sjötransporter för att avlasta landinfrastrukturen
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth, Victor Sowa, Kevin Cullinane, VTI Nationell konferens i transportforskning, Lund, 19 oktober 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige:
Läs merTrafikens framtida externa effekter 2015-03-24. Lina Jonsson Sirje Pädam Gustav Sandkvist
Trafikens framtida externa effekter 2015-03-24 Lina Jonsson Sirje Pädam Gustav Sandkvist Kund Trafikanalys Konsult WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46
Läs merLuftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merMiljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket
Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska
Läs merUtveckling av ASEKs kalkylvärden för luftföroreningar
FÖRSTUDIE Utveckling av ASEKs kalkylvärden för luftföroreningar En förstudie Lars Barregård, Håkan Staaf och Tore Söderqvist Yta för bild TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merEffekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merÅre Östersund Airport
Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare
Läs merLuften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den
Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 12 Kostnad för klimateffekter G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 12 Kostnad för klimateffekter...
Läs merTransporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet
Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merRegion Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta
Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se
Läs merFossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa
Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa Jennie Hurkmans Miljöutredare, SLB-analys jennie@slb.nu http://slb.nu/slbanalys/kontakt/ Sverige satsar på miljö och hälsa TYDLIGA
Läs merVäg 222, tpl Kvarnholmen
PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2015-01-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av H
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd
Läs merEkonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,
Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv Stefan Åström, IVL, 2014-04-10 Huvudbuskap Förslaget till ett reviderat Utsläppstaksdirektiv är det första inom luftområdet
Läs merSamhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel
VTI notat 28-2011 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel Beräkningar utifrån befintliga emissionsprovstudier
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 917 final 2013/0448 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga och marknära
Läs merVerkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merFrån 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler
1 (8) Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler Ny ASEK ASEK 6.0 Rapporten Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser
Läs merSubmikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1
Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska
Läs merEU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario
Läs merMiljözoner idag och i framtiden
Miljözoner idag och i framtiden Christer Johansson 1,2 & Jennie Hurkmans 2 1 Inst för Miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, www.aces.su.se 2 SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm,
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merPM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Läs merI Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment
Läs merTrafikverkets modellverktyg
Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merEffektanalys. EVA Grundrapport Tage Tillander, Scandiaconsult, Karta
EVA Grundrapport Effektanalys Karta EVA Grundrapport 2(13) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. ÖVERSIKT... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. TRAFIKOMFÖRDELNING... 6 4. EFFEKTREDOVISNING... 7 5.
Läs merSTOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala
Läs merFoodTankers AB. Miljörapport
FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2010:12 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2008 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2010 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merArbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.
MILJÖASPEKT LUFT Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Miljöaspekten luft definieras här dels som emissioner av luftföroreningar
Läs merKONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN
Läs merMILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON
UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.
Läs merSjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013
Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter
Läs merBILAGA 1 Beräkningar och underlag
Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga 1 Beräkningar och underlag Sida 1 (9) 2017-05-22 BILAGA 1 Beräkningar och underlag Åtgärdsplan Teknikskifte inom vägtrafiken till 2020 Miljöförvaltningen
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merLuftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss
Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London
Läs merEuropeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:
Läs merSjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta
Läs merTransporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa
Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket
Läs merFördelning av bränslen inom transportsektorn
SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs mer1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik
1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.
Läs merBeskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP Aspekt Utsläpp Utfallsindikatorer Objektiv EL/Em-I-O1 Årligt koldioxidutsläpp från trafik EL/Em-I-O2 Andel
Läs merVerktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker.
Sida 1 av 9 DB Schenkers Emission Report external. Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk.
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH
Läs merSamhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting
Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.
Läs merPM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP
ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR.
Läs merEN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE
EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merPreliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner
Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner Syfte Syftet med rapporten är att göra en första preliminär bedömning av luftkvaliteten i ett tidigt skede i planprocessen. För att på så vis få
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs merSeminarium Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3
Seminarium 2012-04-18 Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3 Tid 9:00 9:20 Agenda 9:40 Historik 10:10 Fika Regeringsuppdraget
Läs merBilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag
Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag RiR 2019:4 Att planera för framtiden statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken
Läs merElektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl
Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merJämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter
Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader
Läs mer