Tema: Sjukvård. Belysningsförhållanden på operation. Hillevi Hemphälä Lunds Universitet, LTH, Designvetenskaper

Transkript

1 Nyhetsbrev Nr 5 Årgång 3, Oktober 2011 Tema: Sjukvård Liksom belysning och ljus är temat sjukvård ett brett begrepp. Vårdmiljön spänner från det mest privata till offentliga miljöer och mötesplatser. Sjukvårdsmiljön har också många funktioner, för personalen är det en arbetsmiljö, för vårdtagarna en miljö för behandling och återhämtning och för besökare och väntande patienter återigen en annan. Ett väntrum kan inte utformas på samma sätt som ett undersökningsrum, inte heller ett vårdrum som en operationssal. Ljus och belysning är en viktig faktor i upplevelsen av miljön, som påverkar oss på många sätt. Forskning har visat att återhämtning efter operation sker smärtfriare om man har ett fönster med utsikt över grönska i sitt vårdrum. Likaså behöver personalen tillgång till dagsljus för att må bättre. Flimmer och bländning kan upplevas som stressande av personer som redan befinner sig i en stressad situation. I detta nyhetsbrev redovisas fyra studier rörande sjukvårdsmiljö med skilda utgångspunkter. Avslutningsvis vill vi också hälsa alla välkomna till Katrineholm den november, då konferensen Future of energy efficient lighting hålls, med både svenska och utländska föreläsare. Har du inte redan anmält dig är sista dagen för registrering den 23 november. Belysningsförhållanden på operation Hillevi Hemphälä Lunds Universitet, LTH, Designvetenskaper Just nu pågår en studie av belysningssituationen i operationssalar. Den visuella arbetsmiljön är avgörande för kvaliteten vid öppen kirurgi, men många operationssalar erbjuder ej optimala ljusförhållanden. Syftet med studien var att utreda ljusförhållanden i operationssalar för allmän kirurgi. Då kirurgi är ett synkrävande yrke behöver den visuella arbetsmiljön vara på topp. Inom CIE och den svenska SIS standarden idag finns inga rekommendationer för belysningsstyrkan i operationssåret, dock finns där en kommentar som lyder till lux. Ursprunget till denna kommer troligen från hur mycket operationslamporna en gång i tiden kunde alstra. Numera är det inte ovanligt att operationslamporna ger uppemot lux, och tillverkarna verkar sälja dem efter devisen Ju mer-desto bättre!. Detta kan orsaka stora problem med kontrastbländning, då det kan ge mycket ljus i det centrala synfältet och betydligt mindre i det omgivande ljuset. Det bör aldrig vara större skillnader hos luminansen inom synfältet än 5:1 mellan arbetsuppgift och omgivning vid öppen kirurgi, vilket är det rekommenderade för synkrävande arbete. Det finns en koppling mellan ögonbesvär och muskuloskeletala besvär, om ögat måste anstränga sig ökar muskelaktiviteten i nacke och axlar. Detta kan i sin tur leda till en ökad kroppsbelastning. Då kirurgerna har en statisk arbetsställning är det viktigt att de inte behöver anstränga sina ögon för att inte öka på belastningen. I en förstudie mättes belysningsstyrkan vilken gav medelvärde på 14 operationssalar för operationssåret (fokusområdet för operationslamporna) på lux i centrum av operationsfältet och lux 20 cm ut från centrum. Medelvärdet för luminans i centrum var cd/m², men enbart cd/m² utanför fokusområdet för op-lamporna. Medelvärdet av allmänbelysningen för belysningsstyrka på op-salarna var lux och luminansen cd/m², vilket ger ett luminansförhållande på 140:1. Kirurger med ögonbesvär hade tre gånger högre grad av muskuloskeletala belastningssymtom, framför allt i höger axel. Luminansens jämnhet inom arbetsområdet var låg och det fanns stora skillnader. Den viktigaste parametern för bättre ljusförhållanden vid öppen kirurgi är en jämnare ljushet i hela operationsfältet. Detta kan också ge en bättre arbetsmiljö för kirurger och kan troligen uppnås genom bättre allmänbelysning på opsalar samt större fokusdiameter på operationslampor. Bertil och Britt Svenssons Stiftelse för belysningsteknik har sponsrat en fortsatt studie för att undersöka hur eventuella rekommendationer för ett operationsbord egentligen bör formuleras. Ceebel Centrum för energieffektiv belysning mpe@mpe.lth.se

2 Utformningens betydelse för hållbar energianvändning Interaktionen mellan människa och styrning av belysning Belysning står för c:a % av den totala elektriska energianvändningen i offentliga miljöer. Tyvärr styrs belysning i offentliga miljöer ofta mycket statiskt. Huvudsyftet med doktorandarbetet, där Pimkamol Maleetipwan-Mattsson är huvudansvarig, är att identifiera grundläggande designkaraktäristika som främjar ett hållbart beteende i offentliga miljöer. Fokus i studien ligger på utformningen av strömbrytare och hur strömbrytarna visuellt kommunicerar med användarna och understödjer ett energieffektivt beteende. Tidigare studier rörande användares attityder till belysningsstyrning som genomförts ibland annat i Storbritannien, har visat, att när användarna har möjlighet att styra belysningen själva, väljer man oftast att sänka belysningsnivån under den rekommenderade. Många studier har också undersökt vilka karaktäristika det är som har betydelse för användarens acceptans och tillfredställelse i användningen av olika styr- och kontrollsystem för belysning och solskydd. Resultaten visar att man ofta är mer tveksam till helautomatiserade system och de flesta föredrar system där automatiken kan Pimkamol Maleetipwan-Mattsson och Thorbjörn Laike slås från och manuell styrning kan göras. Andra resultat illustrerar betydelsen av användarvänliga gränssnitt. Alltför hög komplexitet i systemet kan resultera i att man avaktiverar systemet och därför förlorar den energivinst man hade fått om det fortfarande var i drift. I den föreliggande studien jämförs förhållandena före en intervention, där befintliga strömbrytare byts ut mot mer användarvänliga och tydliga strömbrytare. Studien genomförs i offentlig sjukhusmiljö och just nu pågår förmätningar av energianvändning med befintliga strömbrytare. Under våren kommer dessa att bytas ut och därefter genomförs nya mätningar både avseende energianvändning och användarnas subjektiva upplevelse. Projektet som finansieras av FORMAS, beräknas vara avslutat 2013 och kommer att ingå som en del i Pimkamol Maleetipwans-Mattssons avhandling. Lysatmosfæren på fremtidens sengestue Lone Stidsen, Aalborg Universitet I Danmark arbejdes der lige nu med at skabe fremtidens hospitaler. I den forbindelse er der et øget fokus på brugere af hospitalet, og de fysiske omgivelsers sansemæssige betydning undersøges og forbedres, så de bedre understøtter brugernes behov. Der skrives bøger som Sansernes Hospital og Helende Arkitektur, og der skues til Evidence Based Designtraditionerne. Vi finder det vigtigt at arbejde videre på den eksisterende viden omkring sansemæssige faktorer som indretning, kunst, lys og akustik. Derfor bearbejder dette ph.d. projekt lyset evne til forbedrer oplevelsen af et ophold på en sengestue, sengestuens lysatmosfære, der kan være positivt medvirkende til patienternes helingsproces og giver et bud på, hvordan et lyskoncept til fremtidens sengestue kan udforme sig. Der eksisterer mellem arkitekter og designere en tavs viden omkring forståelsen af atmosfære og sensoriske kvaliteter i vores omgivelser. De ved, hvad det kræver at designe et interessant og inspirerende miljø. Der synes at være en kløft mellem forskning på området og det design, der udføres i praksis. Derfor er målet for dette projekt at have en praksis orienteret tilgang til forskningen, hvor lyskonceptet begrundes i forskningsbaserede studier. Lysdesignet udføres på Odense Universitets Hospitals afdeling for Ortopædkirurgi, hvor det evalueres af patienterne. Sengestuen er et komplekst rum, da der er mange forskellige brugere med til tider modsat rettede behov for lys. Det er et offentligt rum, men har samtidig referencer til den private sfære. Dansk Standard har udarbejdet retningslinier for kunstig belysning i sygehuse og skriver i stk 2: For den øvrige belysning må lysfarven vælges udfra patienternes behov for en tiltalende "hjemlig" belysning, hvilket i de fleste tilfælde vil betyde en farvetemperatur, der ikke er højere end 3000 K og en rimelig god farvegengivelse med Ra>80.

3 De målbare fakta, der er beskrevet, er selvfølgelig en del af det, vi forbinder med tiltalende og hjemlig. Men vi finder det ikke dækkende for oplevelsen af en hjemlig og tiltalende belysning på de sengestuer, vi har idag. Derfor er det vores hypotese, at der er andre parametre, der påvirker vores oplevelse af lysatmosfæren. Bl.a. vores socio kulturelle baggrund, geografiske placering, lysets horisontale og vertikale placering i rummet samt formgivningen af de lysrum, der dannes på sengestuen. Derfor stiller vi spørgsmål som: Hvordan forstås hjemlig og tiltalende, når det gælder belysning på sengestuen? Er der en forbindelse mellem måden, vi ser dagslyset, og måden vi benytter kunstlyset i vores hjem? Vi har tidligere udarbejdet Modellen Lysatmosfære. Her beskrives de parametre, der har betydning for opnåelse af en tiltalende lysatmosfære på sengestuen. Lyset, Rummet, Brugerne og Tiden. Der skelnes mellem dagslys og kunstigt lys, lysets informationer og effekt som funktion, æstetik eller symbolik. Rumdimensioner, rummets retning, materialer, overflader og genstande i rummet har også betydning oplevelsen. Tiden og tidspunktet for ophold i rummet er også et parameter, man skal forholde sig til. Brugerne kan deles op i kategorier som Patienter, Personale og Pårørende. De har forskellige præferencer og behov. Rummet fungerer som arbejdsrum for personale, og patienter og pårørende er det et soveværelse, en dagligstue, en spisestue og nogle gange endda et toilet. Lyset må derfor kunne understøtte funktioner som læsning, samtaler med personalet eller pårørende, at se TV eller måske at man går til hvile før den anden patient på sengestuen. Atmosfære modellen danner ramme til det koncept, vi har designet og installeret Odense Universitets Hospitals afdeling for ortopædkirurgi. Designet er uddybet og begrundet i delstudier, hvor vi har undersøgt brugernes præferencer relateret til lysatmosfære i danske hjem, samt hvordan lysdesignet kan optimeres ved at definere bruger zoner, så personalet har en fortrinsvis arbejdszone, når de har brug for det, og patienterne en hjemlig zone når de har det behov. Ud fra delstudierne, interviews og personlig oplevelse af sengestuen foreslår vi en horisontal 3 deling af rummet, så der kommer et "højt lysscenarie", et "midter lys scenarie" og et "lavt lysscenarie". Det høje lysscenarie giver en aktivt lys atmosfære. Vi kender den diffuse lysdistribuering fra f.eks. halbelysning og aktivitetsrum, hvor aktiviteter foregår stående, gående osv. Dette lysscenarie er fortrinsvis rettet til personalet, men også for patienter der ønsker et energiboost eller måske skal motiveres til at komme ud af sengen for at gøre deres daglige øvelser. I det midterste lys scenarie kan lyset variere på mange forskellige måder, både i hvor lysrummene er, men også i intensitet og højde. Lyset her har referencer til hjemmets belysning, hvor vi har mange lamper rundt i hjemmet, der kan tændes på forskellig vis. Der er forskellige ønsker alt efter om man spiser, ser TV, læser en bog eller har gæster. Her kan alle brugere i de fleste tilfælde indstille lyset efter behov. Lyset tilgodeser fortrinsvis patienternes behov og ønsker. Det lave lysscenarie danner en lysatmosfære, der opfordrer til afslapning uden aktivitet. Vi kender mest lyset fra naturen, hvor de lange skygger fra aftensolen har en påvirkning på de fleste. Lyset holdes under sengehøjde, da det styres af bevægelsessensorer når dagslyset ikke er til stede. Dermed kan man se, hvor man bevæger sig hen, uden at det forstyrrer andre på sengestuen. Lysdesignet evalueres i øjeblikket med spørgeskemaer, der bruger metoder som Semantisk Differentiale, Likert Skala. Her vurderes patienternes oplevelser af sengestuen. Phd. en og resultaterne om patienternes oplevelse af sengestuen forventes afsluttet i marts. Phd en laves af Lone Mandrup Stidsen og er samfinansieret mellem Philips Lighting DK og Aalborg Universitet. høj midterst lav

4 Påverkas patient och personal av miljön på ett intensivvårdsrum? Sue Harden, Skånes universitetssjukhus (SUS) Allvarligt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är särskilt utsatta för stress, dels genom att de vanligen har en livshotande sjukdom och dels av den miljö de befinner sig i. För en intensivvårdspatient är miljön helt okänd, det finns ingen miljö i samhället som liknar miljön vid en intensivvårdsavdelning. Ett flertal studier visar att miljön kring intensivvårdspatienten påverkar patientens upplevelser mestadels negativt (posttraumatisk stressyndrom). I sambandet mellan sjukdom och hälsa är den läkande miljön en viktig komponent. En läkande miljö Det kräver speciell hänsynsfullhet att skapa en läkande miljö vid en intensivvårdsavdelning. En läkande miljö kan göra skillnad på hur fort en patient återhämtar sig från sjukdom. Ett stort antal forskningsrön har visat att patienter upplever positiva resultat i en miljö som inkluderar naturligt ljus, element från naturen, lugnande färger, meningsfulla och varierande stimuli och en känsla av något vackert. Studierna visar att dessa patienter hade kortare vårdtid, behövde mindre smärtstillande läkemedel och var mindre negativa enligt sjuksköterskornas noteringar än de som inte behandlades i en läkande miljö. Ljud Sjukhusmiljön generar en hög ljudnivå. Dels för att det finns mycket och onödiga ljud från personal, telefoner, patienter, utrustning, larm, transporter etc och dels för att de material som finns i miljön vid sjukhus ofta är hårda och ljudreflekterande med dålig akustik. Stress hos personal och patient kan minskas genom att ljudnivån sänks. Kalendarium Green Tech Day november, Stockholm The Future of Energy Efficient Lighting November 28-30, Katrineholm 2005 undersöktes om personalen påverkades psykosocialt av en god eller dålig akustik på en hjärtintensiv avdelning. Ett formulär lämnades ut i början och i slutet av varje arbetspass till 36 sjuksköterskor, med frågor om arbetsmiljön. Rapportering och personalsamtal upplevdes tystare med ljudabsorberande tak. Personalen upplevde en minskad stress i en ljudabsorberande miljö. Studierna visade således positiva vinster för både patienter och personal med ett ljudabsorberande innertak. Om vårdpersonal upplever minskad stress genom påverkan av miljön på intensivvårdsrummet, blir den även indirekt en bättre vårdare och patienten mår bättre. Ljus Naturligt ljus/ultraviolett ljus ökar läkandeprocessen genom att öka metabolismen, stimulera immunförsvaret, sänka blodtrycket, motverka depression ångest och desorientering samt öka välmåendet. Naturligt ljus medverkar också till att bibehålla känslan för vad som är dag och natt och ger bättre sömn. Det är därför viktigt att anpassa ljuset, ett lugnt och behagligt ljus, med dimmer för kontroll av styrkan, samt anpassa ljuset till Seminarium energieffektiva sjukhus 2 december, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg Ljuset från Lund! En kunskaps- och upplevelsedag om belysningens roll 15 december Stadshallen, Lund dygnsrytmen, ljust på dagen och mörkt på natten, då detta ökar patientens känsla av kontroll och minskar risken för stress. Färg Dagens forskning ger ingen grund för att ge generella rekommendationer angående färgsättning i vårdmiljön. Det krävs mer specifik forskning, vad avser population, medicinsk diagnos och behov samt möjlighet att validera resultaten för att kunna dra slutsatser om färgsättningens betydelse för läkningsprocessen. Däremot visar aktuell forskning att vilken färg som än används skall den vara ljus och mild eftersom detta ger ett lugnande intryck. Interiör En avskalad inredning med en god enkel förvaring med inslag av naturträ rekommenderas. Oreda, lappar som sitter på väggarna, saker som stapplas på varandra, onödiga rullbord och stolar ökar den stress och oro som redan finns i sjukdomstillståndet. Möjlighet till enkelrum, dagsljus och att senatur via ett fönster minskar stress och ökar läkandet. Till slut Det behövs mer forskning om hur patienternas fysiska och psykiska hälsa påverkas av intensivvårdsrummets utformning för att kunna påstå att patienternas upplevelse av hälsa och tillfrisknande ökar av rummets utformning. Det finns studier visar att små kostnadseffektiva viktiga åtgärder så som att byta ut ett innertak från ljudreflekterande till ett ljudabsorberande har hög positiv påverkan på stress hos personal och patienter. För mer information - gå in på Tipsa gärna om aktiviteter till vårt kalendarium via mail mpe@mpe.lth.se

5 Programme of the 3rd conference on energy efficient lighting The Future of Energy Efficient Lighting 28th 30th November 2011 Katrineholm, Sweden Konferensprogram i korthet Monday, November 28. Key note speakers: Dr. Marc Fontoynont, France: SSL and the changed situation for lighting conditions Dr. Tarik Borogovac, US: Development of SSL What s new? Dr. Peter Raynham, UK: Outdoor street lighting Is LED the saviour? Dr. Graciela Tonello, Argentina: Energy efficient outdoor lighting in Argentina Dr. Yandan Lin, P. R. China: The balance between energy efficiency and lighting quality Dr. Takeshi Morita, Japan: Non-visual effects of light at different latitudes Tuesday, November 29. Workshops: Workshop 1: The future development of SSL Workshop 2: The impact of SSL in lighting design Workshop 3: The non-visual impact of new light sources Tuesday, November 29. Presentationer av projekt inom programmet: Dr. Annika Jägerbrand Dr. Maria Johansson Dr. Martin Lundmark Fo chef Tommy Govén CI. Peter Pertola CI. Magnus Bågenholm Dr. Karin Fridell Anter Dr. Per Olof Hedekvist -Beslutsprocesser och planering för energieffektivare väg- och gatubelysning -Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden: Effekter för energianvändning samt upplevd trygghet och tillgänglighet -Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar - Minskad energianvändning i klassrum med ljusstyrning - genom närvarodetektering och utnyttjande av dagsljus -Energieffektiv och hållbar belysning inom Uthållig kommun. Delresultat från avhandlingen: Var i byggprocessen försvinner information och kunskap om belysning? -Minskad miljöpåverkan och ökad energibesparing genom styr- och övervakningssystem för utomhusbelysning -Energibesparing, rumsupplevelse, funktionalitet vid belysningsplanering -Utvärdering av energisnål och innovativ ljusstyrande LED-optik Onsdag, november 30. Utvärdering och sammanfattning av programmet samt tankar om framtiden Dr Marie-Claude Dubois Dr Kenneth Asp Dr Thorbjörn Laike Registrering: kan göras på länken Sista dag för registrering, 23 november Ceebel, centrum för energieffektiv belysning, är ett samverkansprojekt mellan Lunds Universitet och Tekniska Högskolan i Jönköping inom ramen för Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet. Syftet är att koordinera, bevaka och presentera forskning om och utveckling av energieffektiv belysning till såväl bransch som vetenskapssamhälle.