Förvaltningsberättelse 4

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2

3 Innehåll Förvaltningsberättelse 4 Rapport över totalresultat för koncernen 14 Rapport över finansiell ställning för koncernen 15 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen 16 Rapport över kassaflöde för koncernen 17 Resultaträkning för moderbolaget 18 Balansräkning för moderbolaget 19 Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget 20 Kassaflödesanalys för moderbolaget 21 Noter till de finansiella rapporterna 24 Revisionsberättelse 54

4 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Bergvik Skog AB (publ), org nr , med säte i Falun, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret Uppgifterna avser koncernen om inte annat anges. Allmänt om verksamheten Bergvik Skog AB äger och förvaltar skog, mark och vatten i Sverige och Lettland. Den huvudsakliga verksamheten består av skogsbruk. Bergvik Skog äger tre plantskolor som producerar skogsplantor för eget behov och extern försäljning. Utveckling av vindkraftsparker och försäljning av byggrätter för vindkraftsverk är sedan några år tillbaka en ny verksamhetsgren. När mark upplåts för vindkraftverk tecknas arrendeavtal där. Bergvik Skog får ersättning kopplad till intäkterna från vindkraftverken, verksamheten är växande. Upplåtelse av bl a jakt och bergtäkter är stabila intäktskällor. Vid bildandet av Bergvik Skog 2004 träffades, mellan Bergvik Skog och Stora Enso respektive Korsnäs, ett 15-årigt virkesavtal som ger Bergvik Skog skyldighet att sälja och Stora Enso och Korsnäs skyldighet att köpa en avtalad årlig volym av avverkningsrätter i Sverige. Avtalen med Korsnäs har efter Korsnäs samgående med Billerud tagits över av Billerud- Korsnäs. Bergvik Skog i Sverige har dessutom kortare avtal med Stora Enso och BillerudKorsnäs där de åtar sig att på uppdrag av Bergvik Skog utföra skogsvård och andra operativa tjänster samt allmän skoglig service och tillsyn. Båda avtalen bygger på principen att marknadsmässiga priser skall tillämpas. I händelse av tvist i tolkning eller tillämpning av dessa avtal finns etablerat en oberoende expertpanel som med kort varsel kan agera. Bergvik Skog i Lettland har kortare avtal med flera olika bolag för framförallt gallringsavverkning. Slutavverkningsposter säljs huvudsakligen som rotposter på öppna marknaden. Bergvik Skogs ledning och administration är placerad i Falun med funktioner för skoglig verksamhet, fastighetsrelaterade frågor, vindkraft, affärsutveckling, hållbarhet och kommunikation, ekonomi/finans, IT samt juridik. Medelantal anställda är sammanlagt 28 (27). Medelantal anställda på plantskolorna är totalt 53 (49) varav 19 (20) är säsongsanställda. Medelantal anställda på Bergvik Skogs bolag i Lettland är 20 (18). Bergvik Skog är finansierat med riskkapital på (18 636), varav (14 700) som eget kapital och (3 936) som förlagslån, och sammanlagda kreditlöften på (10 106). Av kreditlöftena var utnyttjade per 31 december Banklånen ges ut av Nordea, Handelsbanken, SEB, DnB samt Svensk Export Kredit. Lånen är uppdelade med kvarvarande löptider om 3, 2 och 1 år respektive 9 månader. Två av lånen med de kortaste löptider har varit under omförhandling med banker. Överenskommelse har gjorts om lånens förlängning med aktuella banker i februari Bergvik Skog hade vid årsskiftet 905 (1 830) utestående företagscertifikat. Det föreligger ett aktieägaravtal mellan Bergvik Skog AB (publ.) och dess aktieägare. Avtalet reglerar bl. a. hur Bergvik Skog AB:s (publ.) styrelse skall vara sammansatt. BillerudKorsnäs AB äger en av tusen aktier i Bergvik Skog Öst AB samt en option, att under vissa omständigheter köpa Årlig avverkning i Sverige, areal Hektar Årlig avverkning i Sverige, volym Km 3 fub År Slutavverkning Årlig tillväxt och avverkning i Sverige Milj m 3 sk Gallring År Slutavverkning + Övrigt Gallring År Tillväxt utöver avverkning Avverkning återstående aktier. Övriga aktier i Bergvik Skog Öst AB ägs av Bergvik Skog AB (publ). I Bergvik Skog Väst AB äger Bergvik Skog AB (publ.) samtliga aktier. Avverkningsvolymer i Sverige Den samlade avverkningen uppgick till (6 020) km 3 fub, varav slutavverkning utgjorde (4 267), gallring (1 512) och sk övrig avverkning 346 (240) km 3 fub. Därtill har 382 (359) km 3 s toppar och grenar (GROT) levererats som biobränsle. 4 Bergvik Skog årsredovisning 2014

5 Skogsinnehav i Sverige Vid utgången av året uppgick den totala produktiva skogsarealen till ca 1,9 (1,9) miljoner ha med en total virkesvolym på ca 246 (243) miljoner m 3 sk eller 130 (128) m 3 sk/ha. Under året har (1 127) ha produktiv skogsmark köpts och (4 752) ha sålts. För reservatändamål har 43 (31) ha produktiv skogsmark avståtts till staten mot intrångsersättning. Dessutom har större markaffärer gjorts med Naturvårdsverket, se vidare sid 9, Viktiga händelser under året. Skogsvård i Sverige Under 2014 har följande skogsvårdsåtgärder genomförts: Markberedning (20 608) ha Plantering (17 048) ha Röjning (34 312) ha Gödsling (9 875) ha Bergvik Skogs ambition är att plantera ca 95 % av aktuell föryngringsyta med plantor producerade i egna plantskolor. Planteringsarealerna markbereds i största möjliga utsträckning. Markberedning och plantering ökar med avsikt att minska de hyggesarealer som ligger i väntan på föryngring. Röjningsarealen har stabiliserat sig på en nivå runt ha. Bergvik Skog strävar efter att gödsla all mark där gödsling är tillåten och samtidigt lönsam. Under året har den gödslade arealen minskat något jämfört med föregående år. Skogsinnehav i Lettland Vid utgången av 2014 uppgick den totala arealen till ca ha ( ), varav det på ca ha (82 000) avses att bedriva skogsbruk. Den genomsnittliga volymen per ha är ca 110 m 3 sk/ha (110). Under året har ca m 3 fub ( ) avverkats. Biobränsle i form av GROT och flisade avverkningsrester har levererats i en omfattning om m 3 s (15 600). Följande skogsvårdsåtgärder har utförts: Markberedning ha (1 722 ha) Plantering ha (2 052 ha) Röjning ha (4 316 ha) Den årliga tillväxten på den areal där bolaget planerar att bedriva skogsbruk uppgår till ca m 3 sk. Markinnehavet utvecklas nu genom försäljning av jordbruksmark framförallt till lokala lantbrukare samt markbyten, i syfte att förbättra arronderingen av innehavet. Markberedning och plantering i Sverige, areal Hektar Vindkraft i Sverige Bergvik Skogs vindkraftverksamhet bedrivs enligt två affärsmodeller, egen utveckling av stora projekt och upplåtelser av vindkraftsarrenden. Arrendeverksamheten fokuserar på samarbete med ett fåtal utvalda partners. Samarbetsavtal har tecknats med Nordisk Vindkraft, Stena Renewable och Vattenfall. Därutöver upplåts även enskilda arrenden till andra aktörer. De stora vindkraftparker som utvecklas i egen regi omfattar i normalfallet vindkraftverk. Utvecklingsprocessen omfattar identifikation av lämpligt område, vindmätning och beskrivning av miljökonsekvenser för att erhålla miljötillstånd, samt arbete för att erhålla tillstånd för elanslutning. Tillstånden, vind- och produktionsberäkningar samt arrendeavtal överlåts i bolagsform till annan part som har avsikt att bygga parken. Under året har ett samarbets- och optionsavtal tecknats med Vattenfall Vindkraft AB kring Svartnäs Vindkraft AB som innehar ett miljötillstånd för att bygga 53 vindkraftverk i norra delen av Falu kommun. Vattenfall Vindkraft bedriver nu detaljprojektering och upphandling. Avtalets intention är att aktierna i bolaget ska överlåtas till Vattenfall Vindkraft som då kommer att bygga och driva vindkraftparken. Mycket energi har under året lagts på att förankra vindkraftverksamheten lokalt. Bemannade lokalkontor har under året funnits i såväl Edsbyn (projekt Hälsingeskogen) och Söderhamn (projekt Ödmården). Söderhamns kommun tillstyrkte under hösten projekt Ödmården. I syfte att möjliggöra en tidig dialog med lokala intressenter presenteras nu samtliga potentiella vindkraftområden på Bergvik Skogs hemsida. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns 107 vindkraftverk i drift på Bergvik Skogs mark. Andel av areal skogsmark per åldersklass i Sverige % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Röjning i Sverige, areal Hektar Ålder, år År År Markberedning Plantering Bergvik Skog årsredovisning

6 Glötesvålen (20) Svegström (1) Mässingberget (11) Granberget (2) Korpfjället (5) Silkomhöjden (6) Tavelberget (3) Högberget (3) Säliträdberget (2) Jädraås (39) Rämsberget (5) Röbergsfjället (8) Falun Gävle Stockholm Tjurhöjden (2) Västerås Karlstad Stockholm Vindkraftverk i drift på Bergvik Skogs mark januari 2015 Ekonomiskt utfall Intäkter Den genomsnittliga virkesintäkten steg med ca 4 % och uppgick till 354 (339), kr/m 3 fub. Efterfrågan på timmer och massaved har under 2014 varit något lägre än under föregående år. Timmerpriserna har stigit något under året och har legat över föregående års genomsnittliga nivå. Massavedspriserna har varit oförändrade jämfört med Avverkningsvolymen sjönk med 7 % i förhållande till föregående år och uppgick totalt till (6 208) km 3 fub. Kostnader De sammantagna operativa kostnaderna uttryckt i kronor per m 3 fub uppgick till 248 (241). Bergvik Skog arbetar aktivt tillsammans med Stora Enso Skog och BillerudKorsnäs Skog för att åstadkomma produktivitets- och kvalitetsförbättringar i drivning och operativ skogsvård. I de operativa kostnaderna ingår även kostnader för försäljning av vindkraftparker. Resultat Årets rörelseresultat uppgick till och blev 284 bättre jämfört med Av förbättringen är 400 hänförlig till ökad volym markaffärer. Mindre höjning av marknadsvärdet av den växande skogen har minskat resultatet med 120. Högre virkespriser har förbättrat resultatet med 89. Lägre avverkningsvolymer har påverkat resultatet negativt med 87. Marknadsvärdeförändringen av den växande skogen har beräknats till 330 (450 ). Vid marknadsvärderingen av den växande skogen är den långsiktiga prisförväntningen baserad på av konsultföretaget Pöyry under 2011 prognostiserad realprisutveckling för massaved och timmer. Den då förväntade realprisökningen på massaved har inte beaktats i årets värdering. Beräkningen baseras i övrigt på samma prisantaganden som under Diskonteringsräntan (6,25 %) samt den långsiktiga avverkningsplanen är oförändrad i jämförelse med års kostnader har använts i beräkningarna. (se vidare not 36). Resultatsammanfattning Kr/m³ fub Kr/m³ fub Virkesintäkter Övriga intäkter Operativa kostnader (inkl avskrivningar) Operativt resultat Omvärdering av växande skog Rörelseresultat Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 6,4% (5,5) och på redovisat eget kapital till 6,3% (4,8). 6 Bergvik Skog årsredovisning 2014

7 Fakturering Operativt resultat Kr/m År År Övrigt Virke Kr/m 3 Resultat Eget kapital och skulder År Operativt resultat Rörelseresultat Resultat före skatt År Eget kapital Förlagslån Banklån Kassaflöde Värdet på växande skog och mark kr/hektar År År Kr/hektar Operativt kassaflöde Avyttringar Investeringar Avkastning % 25 Skuldsättningsgrad ggr 2, , ,00 5 0, År 0, År Eget kapital Sysselsatt kapital Bergvik Skog årsredovisning

8 8 Bergvik Skog årsredovisning 2014

9 Ägarförhållanden Ägare i Bergvik Skog AB (publ) 31 december 2014 antal aktier % Stora Enso AB ,0 FAM AB ,0 Länsförsäkringar ,9 BillerudKorsnäs AB 353 5,0 Kåpan pensioner försäkringsförening 353 5,0 3:e Ap-fonden 347 4,9 AB Persson-Invest 117 1,7 Tham Invest AB 83 1,2 Nordea Liv Sverige 70 1,0 AB Karl Hedin 64 0,9 Proventus 39 0,6 Stora Enso Gemensamma Pensionsstiftelse 15 0,2 Mindre innehav 52 0, ,0 Information om risker och osäkerhetsfaktorer Bergvik Skogs intäkter påverkas huvudsakligen av de volymer Stora Enso Skog respektive BillerudKorsnäs Skog avverkar på Bergvik Skogs marker, vidare påverkas intäkterna av i virkesmarknaden tillämpade priser. I det korta perspektivet påverkas resultatet framför allt av prisförändringar. En procents prisförändring på sågtimmer påverkar resultatet (före skatt) med ca 14 och lika stor prisförändring på massaved påverkar resultatet med ca 7. Bergvik Skogs kassaflöde påverkas enbart i mindre grad av eventuellt minskade avverkningsvolymer. De gällande virkesavtalen med Stora Enso och BillerudKorsnäs garanterar kassaflöden genom avtalade årliga kontrakteringsvolymer. Den enskilt största operationella kostnaden för Bergvik Skog är drivningskostnaden, d.v.s. kostnaden att fälla, kvista och kapa träden samt transportera dem till bilväg. En procents prisförändring av drivningskostnader påverkar resultatet med ca 7. En annan väsentlig kostnadspost är räntekostnader på Bergvik Skogs lån. Ca 90 % av räntekostnader för banklån är säkrade. Dessa beskrivs närmare i not 29 längre fram i årsredovisningen. Från tid till annan aktualiseras Bergvik Skog ABs dotterbolags ansvar för miljöproblem som förorsakats av industriell verksamhet som tidigare bedrivits av dotterbolagen. Som framgår nedan har Stora Enso och BillerudKorsnäs lämnat vissa garantier i detta sammanhang. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Markaffär med Naturvårdsverket Under 2014 har Bergvik Skog till Naturvårdsverket sålt ha produktiv skogsmark för reservatsändamål och av staten köpt mark till motsvarande värde omfattande ha produktiv skogsmark. Affären är ett resultat av ett mångårigt arbete i syfte att nå miljömålet Levande skogar. Omfattningen av affären var ca 1,5 miljarder kronor. Vid årsskiftet 2014/2015 återstår anspråk från staten att omvandla ytterligare ca ha av Bergvik Skogs marker till naturreservat. Bergvik Skog ser positivt på en ny affär med staten av motsvarande slag i syfte att öka möjligheterna för Sverige att uppnå landets miljömål Levande skogar och Myllrande våtmarker. Försäljning av bolag Under året har 2 (3) helägda skogsägande bolag sålts: Vackeråsen Skog AB (f d Nyskog 18 AB) och Nyskog 20 AB. Den sammanlagda arealen i bolagen uppgick till ha, av dessa var ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd på ca m 3 sk. Lettland Bergvik Skog har per den 31 januari 2014 av Skogssällskapet köpt Sia Zilupe Mesz, ett skogägande lettiskt bolag som äger ha mark. Vindkraft Mark- och miljööverdomstolen har, baserat på Bergvik Skogs överklagande, beviljat bolaget tillstånd att uppföra 53 verk inom Svartnäs vindkraftpark i norra delen av Falu kommun. Under året har samarbets- och optionsavtal tecknats med Vattenfall Vindkraft AB avseende parken. Omfinansiering Vid årsskiftet 2014/2015 pågick omförhandling avseende två av bolagets banklån motsvarande En överenskommelse har gjorts i februari 2015 med en bankgrupp bestående av SHB, SEB samt Nordea avseende de nya lånen. Skogsbrand Ca 1700 ha skogsmark påverkades av branden i Västmanland. Trots förödelsen skapades också nya naturvärden. En överenskommelse har träffats mellan Naturvårdsverket och Bergvik Skog om markbyte avseende den brandskadade skogen. Bergvik Skog årsredovisning

10 Finansiella instrument och riskhantering Finanspolicy Bergvik Skog är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker, samt valutaförändringar. s finanspolicy för hantering av finansiella risker beslutas av styrelsen. Finanspolicyn bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras av moderbolagets finansavdelning. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat på grund av marknadsfluktuationer. Ränterisker För att minska ränterisken har Bergvik Skog AB (publ) ingått räntesäkringskontrakt, s.k. ränteswapar där lån med rörlig ränta (STIBOR 3 månader) har bytts mot lån med fast ränta, enligt nedan: till 24 september 2021, ränta 2,632 % 500 till 11 april 2022, ränta 2,54 % 500 till 4 april 2022, ränta 2,63 % 500 till 28 mars 2022, ränta 2,57 % 500 till 30 mars 2022, ränta 2,655 % Bolaget har därutöver räntesäkring i form av räntetak för lån motsvarande till 25 mars 2015, lösenränta 6,0 % till 29 mars 2016, lösenränta 6,0 % Detta innebär att ca 90 % av koncernens banklån är säkrade mot STIBOR över 6 %. Kostnaden för säkring är inkluderad i kon cernens räntekostnad. Marknadsvärdering av räntesäkringskontrakten sker i koncernen och i moderbolaget. Se vidare not 29. Miljöinformation Bergvik Skogs hållbarhets- och miljöarbete beskrivs i den separata publikationen Bergvik Skog Hållbarhetsredovisning 2014 som komplementerar Bergvik Skogs Årsredovisning Hållbarhetsredovisningen följer GRIs riktlinjer. Innehållet i redovisningen grundas på de frågor som Bergvik Skogs intressenter anser mest väsentliga att rapportera om. Certifiering Bergvik Skog upprätthåller skogsbrukscertifikat för FSC och PEFC. Delar av Bergvik Skogs FSC -certifikat suspenderades, dvs drogs tillfälligt tillbaka, under perioden 21 februari till 20 maj 2014, för den del inom Bergvik Skog Väst (BSV) som tillhör distrikt Siljan i centrala och nordvästra Dalarna. Det bakomliggande skälet var problem med naturvärdesbedömning inför planerad avverkning. Suspensionen hävdes efter att korrigerande och förebyggande åtgärder införts och visat sig vara effektiva. Bergvik Skogs externa revision i Sverige för att vidmakthålla skogsbrukscertifikat enligt FSC utförs av SGS och för PEFC av SP. Bergvik Skog beslutade under 2014 att skaffa separata FSC - och PEFC-certifikat för Bergvik Skog Väst (BSV) respektive Bergvik Skog Öst (BSÖ). Som ett led i detta utfördes 2014 års externa revision separat för BSV och BSÖ. Vid FSC revisionen noterades en stor avvikelse och 7 mindre avvikelser för BSV respektive en stor avvikelse och 6 mindre avvikelser för BSÖ. Vid PEFC revisionen noterades 4 mindre avvikelser för respektive BSV och BSÖ. I januari 2015 erhöll Bergvik Skog separata PEFC-certifikat för BSV och BSÖ. Processen med separata FSC-certifieringar pågår. Bergvik Skogs Lettiska markinnehav är certifierat enligt FSC, och den externa revisionen utförs av Rainforest Alliance/NEPCon. Vid 2014 års revision noterades 2 mindre avvikelser. I januari 2014 erhöll de svenska enheterna miljöcertifikat enligt ISO Licensnummer Sverige: FSC-C Certifikatsnummer Sverige BSÖ: 5813 PEFC Certifikatsnummer i Sverige BSV: 5790 PEFC Certifikatsnummer ISO Sverige: AE-SWE-SWEDAC Licensnummer Lettland: FSC-C Översyn av frivilliga avsättningar Under 2009 påbörjades en större översyn av Bergvik Skogs frivilliga avsättningar. Syftet med översynen är att förbättra naturvårdskvaliteten i avsättningarna och att göra arbetssättet mer homogent sett över hela Bergvik Skogs innehav. Under 2014 har arbetet med översynen koncentrerats till Jämtlands, Dalarna och Värmlands län. På Bergvik Skogs hemsida presenteras från och med 2011 de skogar som är frivilligt avsatta av naturvårdsskäl. De avsatta skogarna nedanför fjällnära gränsen omfattar drygt hektar produktiv skogsmark. Det stora markbytet med Naturvårdsverket i syfte att skapa naturreservat (se Skogsinnehav i Sverige) påverkar inte Bergvik Skogs ambition att frivilligt avsätta skogar för naturvård. Miljömålsarbete Som ett led i det kontinuerliga förbättringsarbetet formulerade Bergvik Skog 2013 nya skogliga miljömål för perioden Miljömålen handlar om att öka naturvärdeskvalitén på frivilligt avsatta områden, att minska antalet allvarliga körskador och att inte skada forn- och kulturlämningar. Under 2014 har en uppföljning gjorts av satta miljömål. Resultaten visar att Bergvik Skog är på rätt väg men att det återstår en del arbete för att nå de uppsatta målen. Övrigt Bergvik Skog Väst AB har bedrivit industriell verksamhet långt innan bolaget förvärvades av Bergvik Skog AB. Miljöföroreningar finns eller misstänks finnas på flera fastigheter som ägs av Bergvik Skog-koncernen. Det primära miljöansvaret avseende Bergvik Skog Väst AB och Bergvik Skog Öst AB kan i många fall finnas i Bergvik Skog koncernen men Stora Enso och BillerudKorsnäs har lämnat garantier bland annat avseende kostnader hänförliga till historiska miljöförhållanden. Dessa garantier är delvis begränsade i tid och storlek. En avstämning av aktuella ärenden har gjorts och reklamationer har skickats till relevanta avtalsparter. Dessa avtalsparter har gjort vissa invändningar. Bergvik Skog Plantor AB bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 21 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd i form av odling i växthus > m 2 vid bolagets tre plantskolor. Redogörelse för styrelsearbetet under året Under året har styrelsen haft åtta styrelsemöten, varav tre per telefon. Vid det konstituerande styrelsemötet utsågs Lars-Eric Åström till ordförande och styrelsen beslutade om en skriftlig arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande 10 Bergvik Skog årsredovisning 2014

11 direktören inkluderande en instruktion för den ekonomiska rapporteringen. Styrelsen utsåg vidare ett ersättningsutskott bland annat för beredande av verkställande direktörens anställningsförmåner och beredande av bolagets kortsiktiga bonusprogram. I ersättningsutskottet har ingått Lars-Eric Åström (ordf.), Björn Hägglund och Per Lindberg. Styrelsen beslutade även att inrätta ett revisionsutskott, vilket har bestått av Lars-Eric Åström, Richard Nilsson (ordf.) och Per Lyrvall. I utskottets möten deltar även verkställande direktören och ekonomi- och finansdirektören. Bolagsjuristen tjänstgör som sekreterare i utskottet och bolagets externa revisor är vid behov adjungerad. För nominering av styrelseledamöter (exklusive de tre som nomineras av Stora Enso och BillerudKorsnäs) samt förslag till styrelsearvoden finns en nomineringskommitté bestående av ledamöter utanför styrelsen. Styrelsen utvärderar årligen styrelsens arbete och rapporterar därom till nomineringskommittéen. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragande, även bolagets ekonomi- och finansdirektör deltar i styrelsearbetet. Bolagsjuristen tjänstgör som sekreterare i styrelsen. Styrelsen har beslutat att ge verkställande direktören i uppdrag att ingå avtal med Naturvårdsverket avseende reservatsmark och ersättningsmark, innebärande försäljning och köp av mark för ett värde om ca 1 500, vilket har verkställts under året. Styrelsen har under året vidare beslutat att utöka ramen för det tidigare beslutade commercial paper program från till Styrelsen har beslutat om att delta i nyemission i Cellutech AB. Styrelsen har beslutat att teckna options- och samarbetsavtal med Vattenfall Vindkraft AB avseende aktierna i Svartnäs Vindkraft AB. Styrelsen har under året beslutat om en mindre justering i finanspolicyn. Bergvik Skog årsredovisning

12 Styrelseledamöter Lars-Eric Åström, styrelseordförande Född 1946, invald 2011, Gymnasieingenjör. Länsförsäkringar Östgöta ordförande. Hedersledamot i KSLA. Roger Asserståhl Född 1943, invald Civiljägmästare Styrelseledamot i Rottneros AB. Ledamot i KSLA. Gunnar Balsvik Född 1959, invald Verkställande direktör Kåpan pensioner försäkringsförening. Styrelseledamot i Fastighets AB Stenvalvet och Profi fastigheter AB. Björn Hägglund Född 1945, invald 2004 Styrelseledamot i Alfa Laval AB, AB Karl Hedin, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt UN Global Compact. Styrelseordförande i SweTree Technologies AB och i Wallenberg Wood Science Center. Ledamot i KSLA och IVA. Per Lindberg Född 1959, invald Teknologie Doktor, Chalmers Tekniska Högskola. Verkställande direktör och koncernchef i BillerudKorsnäs AB. Styrelseledamot i Nordstjernan AB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt Middlepoint AB. Ordförande i Skogsindustrierna samt ledamot i IVA. Johan Lindman Född 1958, invald Jägmästare. Senior Vice President, Global Forestry and Supply Chain, Stora Enso Biomaterials. Styrelseledamot i SLU och Skogsindustrierna. Ledamot i IVA. Per Lyrvall Född 1959, invald Chefsjurist och Sverigechef Stora Enso. Styrelseledamot i Skogsindustrierna. Ulrica Messing Född 1968, invald 2013, VD för Porthouse Interior AB. Vice ordförande i Wallenstam AB. Ordförande i Astrid Lindgrens värld. Vice ordförande i ACR. Ledamot i Länsförsäkringars Livbolag. Richard Nilsson Född 1970, invald Civilekonom. Investment Manager på FAM AB. Styrelseledamot i Stora Enso Oy, Boston-Power Inc och Cellutech AB. Tommy Skei Född 1966, invald Arbetstagarrepresentant Ledning Bergvik Skogs ABs ledning består av VD Elisabet Salander Björklund, chef för ekonomi och finans, Juhani Toivonen, skogschef Lars-Erik Wigert, fastighetschef Mikael Perérs, chef för affärsutveckling/vindkraft Björn Risby, chef för hållbarhet och kommunikation, Sofia Lilja (föräldraledig, Hanna Staland vikarie), Camilla Rolig-Schölin IT-chef samt Sofia Berg, bolagsjurist. Bolagsstyrning Styrelsen beslutar om verkställande direktörens befogenheter genom fastställande av en instruktion för verkställande direktören samt genom fastställande av budget för respektive verksamhetsår. Styrelsen äger rätt att utse kommittéer/utskott för att förbereda styrelsefrågor inför styrelsesammanträden. En nomineringskommitté skall till styrelsen innan årsstämman presentera förslag till ledamöter samt ersättning till styrelsen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen 2014 har varit ett stabilt år med på marknaden god efterfrågan på timmer och massaved. Virkespriserna har varit låga, men för sågtimmer stigande. Efterfrågan och lönsamheten är mycket god i massa- och förpackningsindustrin, medan den är fortsatt svag avseende grafiska papper, framförallt tidningspapper. Bergvik Skogs avverkningsvolymer förväntas ligga kvar på nuvarande nivå de närmaste åren, men kan i köparnas val variera ett enskilt år. Resultat varierar främst med förändringar i virkespriser och avverkningskostnader. God beredskap för relativt kraftiga förändringar av resultat och kassaflöde är därför viktigt. Utdelningspolicy Bergvik Skog AB eftersträvar en långsiktigt stabil utdelning. Den av styrelsen beslutade utdelningspolicyn innebär att ordinarie utdelning bör över en konjunkturcykel utgöra minst femtio procent av resultatet efter finansiella poster och betald skatt, exklusive ej kassaflödespåverkande värdeförändringar av växande skog. Dock skall bolagets kassaflöde och finansiella ställning beaktas. Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel om sammanlagt kronor disponeras enligt följande: Utdelning, [7 062 * ,00 kr] Balanseras i ny räkning Summa De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 5 mars Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till följande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 12 Bergvik Skog årsredovisning 2014

13 Bergvik Skog årsredovisning

14 Ekonomisk översikt för koncernen Rapport över totalresultat för koncernen 1 januari 31 december Not Nettoomsättning 2, Förändring av produkter i arbete och färdiga varor 3 0 Övriga rörelseintäkter Orealiserade värdeförändringar i växande skog Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Redovisat värde av sålt virke Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10, Rörelseresultat Finansiella intäkter 1 3 Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat 1) Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 Övrigt resultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar Årets förändringar av omräkningsreserv 5-4 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande ) Resultat per aktie (kr) Bergvik Skog årsredovisning 2014

15 Rapport över finansiell ställning för koncernen Per 31 december Not Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Finansiella placeringar Derivat Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar Finansiella fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital 20 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande 1 1 Summa eget kapital Skulder Långfristiga räntebärande skulder 22, Övriga räntebärande långfristiga skulder Derivat Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 22, Leverantörsskulder Skatteskulder 5 12 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 30. Bergvik Skog årsredovisning

16 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen 2014 Not Eget kaptial hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital Not Eget kaptial hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Avyttring till innehav utan bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande kvarstår. Utgående eget kapital Bergvik Skog årsredovisning 2014

17 Rapport över kassaflöden för koncernen (indirekt metod) 1 januari 31 december Not Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager -4 0 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av biologiska tillgångar Avyttring av biologiska tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar -8-1 Avyttring av finansiella tillgångar 23 Kassaflöde från investeringsverksamheten Amorterade/upptagna lån Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Bergvik Skog årsredovisning

18 Resultaträkning för moderbolaget 1 januari 31 december Not Nettoomsättning Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10, Rörelseresultat Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt Årets resultat Rapport över totalresultat för moderbolaget 1 januari 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring av verkligt värde på kassaflödessäkring Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets förändring av säkringsreserv Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Bergvik Skog årsredovisning 2014

19 Balansräkning för moderbolaget Per 31 december Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar på koncernföretag Finansiella placeringar/derivat 14, Uppskjuten skattefordran Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar på koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 20 Bundet eget kapital Aktiekapital (7 062 a kr) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Förlagslån Skulder till kreditinstitut Derivat Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder 4 6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bergvik Skog årsredovisning

20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget Per den 31 december Not Ställda säkerheter Eventualförpliktelser Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget 2014 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Ingående eget kapital Reservfond Fond för verkl.värde Balanserat resultat Årets resultat Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Aktiekapital Aktiekapital Reservfond Fond för verkl.värde Balanserat resultat Årets resultat Ingående eget kapital Nedsättning av reservfond Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital Bergvik Skog årsredovisning 2014

21 Kassaflödesanalys för moderbolaget (indirekt metod) 1 januari 31 december Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt 2-18 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotterbolag / utlåning till dotterbolag Avyttring av dotterbolag Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Avyttring materiella tillgångar 1 - Förvärv av finansiella tillgångar -8-1 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering/upptagning av lån Utbetald utdelning Lämnade koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Bergvik Skog årsredovisning

22 22 Bergvik Skog årsredovisning 2014

23 Bergvik Skog årsredovisning

24 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper Intäkternas fördelning Rörelsesegment Övriga rörelseintäkter Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar I övriga externa kostnader ingår arvode och kostnadsersättning till revisorer Finansnetto Bokslutsdispositioner Skatter Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Fordringar på koncernföretag Finansiella placeringar Övriga fordringar Varulager Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Eget kapital Resultat per aktie Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Ersättningar till anställda Avsättningar Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Finansiella tillgångar och skulder Finansiella risker och finanspolicies Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Närstående Koncernföretag Obeskattade reserver Kassaflödesanalys Händelser efter balansdagen Viktiga uppskattningar och bedömningar Uppgifter om moderbolaget Bergvik Skog årsredovisning 2014

25 Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 5 mars (b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas, med vissa undantag, från och med klassificeringen som sådana tillgångar, till det lägsta av det vid omklassificeringstidpunkten redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste miljontal. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36. (e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. s redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag. (f) Ändrade redovisningsprinciper (i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag. Ny standard för upplysningar för investeringar i dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och icke-konsoliderade strukturerade företag. Då för närvarande inga väsentliga innehav utan bestämmande inflytande finns och inte heller andelar i samarbetsarrangemang, intresseföretag eller ickekonsoliderade strukturerade företag har inga upplysningskrav tillkommit 2014 och (g) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Finansiella instrument avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har nu färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller en modell för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och en väsentlig omarbetad ansats till säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1/ och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. Ingen officiell tidplan finns ännu för när antagande kan tänkas ske. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa Fair Value Option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på eget kapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva mer regelbunden nedskrivning av expected credit losses och att dessa ska redovisas from första redovisningen av tillgången. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effiktivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Övriga nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning bedöms inte ha någon effekt på koncernens redovisning. Bergvik Skog årsredovisning

26 (h) Klassificering m.m. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. (i) Rörelsesegmentrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment. (j) Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv (i) Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bergvik Skog AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärv den 1 januari 2010 eller senare Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, sk förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100% av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009 Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden. (ii) Intresseföretag Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som Andel i intresseföretags resultat koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. s andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. (iii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. 26 Bergvik Skog årsredovisning 2014