2011:19. Uppföljning och utvärdering av FUB. Vad kännetecknar företag som fått regionalt bidrag till företagsutveckling utbetalt 2008, 2009 och 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011:19. Uppföljning och utvärdering av FUB. Vad kännetecknar företag som fått regionalt bidrag till företagsutveckling utbetalt 2008, 2009 och 2010"

Transkript

1 REGIONAL UTVECKLING Uppföljning och utvärdering av FUB Vad kännetecknar företag som fått regionalt bidrag till företagsutveckling utbetalt 2008, 2009 och 2010 Författare: Roger Lilja 2011:19

2 Titel: Uppföljning och utvärdering av FUB Författare: Roger Lilja (Gabriela Astervind deltog i insamlingen av data) Regional utveckling Länsstyrelsen i Västmanlands Län

3 Förord Styrande dokument som strategier, program, policies och riktlinjer bör växa fram gradvis under arbetet med de stödformer de avser styra. Varje år framställs nya riktlinjer för regionalt bidrag till företagsutveckling. Idéer till förändringar samlas in under året och ligger till grund för förändringar. För att veta vilka förändringar som bör göras utvärderas tidigare stöd återkommande. Internetenkäten, insamlandet av svaren och viss dokumentation gjordes av Gabriela Astervind. Företagsstöden som är underlag i denna napport har i regel medfinansierats av europeiska regionala utvecklingsfonden. Roger Lilja

4 3

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Avgränsningar Genomförande Branscher som fått stöd Resultat och diskussion Effekterna av stöd Investeringens storlek i förhållande till olika bokslutsposter Finansierings möjligheter för företagen Om företaget inte erhållit stöd men ändå valt att investera hur hade ni gått till väga? Påverkades satsningen av att Länsstyrelsens stöd kan återkrävas Vilka effekter ledde stödet till? Vad ser ni, generellt sett, som den största svårigheten när det gäller att expandera? Metallvaruindustrin Vad kännetecknar metallbearbetare som inte skulle ha gjort satsningen utan stöd Data och webbportaler Vad kännetecknar de som höll tillbaka sina satsningar i väntan på preliminärt beslut Hur upplever ni att Länsstyrelsen skötte handläggningen av stödärendet? Vad anser ni om bemötandet i samband med stödet? Har någon av den information ni fått från Länsstyrelsen visat sig felaktig? Om ni inte är nöjda med handläggningen på vilket sätt borde den förbättras Brev med begäran om att besvara enkäten och en utskrift av enkäter är bilagda 4

6 5

7 Sammanfattning Syftet med denna uppföljning är att samla information och försöka hitta samband som kan användas vid handläggningen av stöd till företag. Listor med totalt 151 ärenden togs fram. Av dessa blev 120 svar kvar efter att vi tagit bort nedlagda bolag och något enstaka bortfall m m. Om ett företag fått stöd flera gånger under perioden togs det med högst stödbelopp med i undersökningen.. Rapporten behandlar i vilken mån stödet varit avgörande för att investeringen kunde göras. Ungefär hälften säger att de inte skulle ha gjort satsningen utan stöd och andra menar att satsningen kunde genomföras snabbare tack vare stödet. Precis som tidigare studier visat är företag som fått investeringsbidrag mindre benägna än företag som fått konsultcheckar att uppge att stödet var nödvändigt för att genomföra satsningen. Samtidigt uppger företagen som fått investeringsbidrag oftare än de som fått konsultcheck att stödet ledde till sysselsättningsökning. De flesta företagen håller tillbaka sina satsningar i väntan på det preliminära beslutet, speciellt de som fått preliminärt beslut i oktober november och december, detta trots att vi regelmässigt beviljade starttillstånd under tidsperioden då de här stöden beviljades. Några av företagen, tjugo av hundratjugo, uppgav att satsningens omfattning påverkades av att stöden kan återkrävas. Av hundratjugo företag var det sju som uppgav att stödet räddade företaget ur ekonomiska svårigheter. Av trettiofyra företag inom metallvaru- och maskinindustrin var endast tio nystartade. Bland övriga företag var det femtiofem av åttiotre. Av fjorton företag inom branschen data och webbportaler uppgav tio att det var svårt att hitta övrig finansiering. För övriga företag var det fyrtio av hundrafyra. Av hundrasjutton företag tyckte sextiotre att handläggningen av deras stödärende gick snabbt. Ganska snabbt tyckte femtioen, Ganska långsamt tyckte två och endast ett tyckte det gick långsamt Av hundrasjutton företag tyckte hundrasex att de fick ett bra bemötande. Några, elva stycken tyckte att de fick ett ganska bra bemötande. Svarsalternativet dåligt fanns också men ingen svarade dåligt. Av hundrasjutton företag uppgav tre att den information de fått från Länsstyrelsen visat sig felaktig. Samtidigt var det hundrafjorton som inte hade upptäckt någon felaktig information. 6

8 1 Inledning Länsstyrelsen i Västmanland lämnar varje år stöd till företag. Dessa ska nu följas upp och utvärderas. De beslut som ingår i studien togs enligt förordning 2000:283 om regionalt bidrag till företagsutveckling. Enligt denna får bidragen inte vara större än som behövs för att en viss investeringen skall kunna komma till stånd. Dessutom får stöd bara lämnas till företag som beräknas bli långsiktigt lönsamma. Stöden skall också skapa tillväxt. Det är en grannlaga uppgift att hitta lagom starka företag som både behöver stödet och som har goda tillväxtmöjligheter. Vilka effekter stödet och dess regler fick på företagets agerande och vad de tyckte om handläggningen har vi också undersökt. 1.1 Syfte Syftet med denna uppföljning är att samla information och försöka hitta samband som kan användas vid handläggning av stöd till företag. 1.2 Avgränsningar Enkätundersökningen som gjordes år 2010 omfattar företag som fått investeringsbidrag, konsultcheckar samt mikrostöd, alla med slutligt beslut år 2008, 2009 och Data togs ur ärendehanteringssystemet NYPS. Av 151 ärenden kunde inte alla tas med, då vissa företag fick stöd mer än en gång och alltså hade flera slutliga beslut under undersökningsperioden. Hela tjugotre företag hade fått stöd flera gånger. I dessa fall togs det stöd med som hade det högsta utbetalade beloppet. Svarsbortfallet uppgick till 8 företag. Två av dem hade gått i konkurs, ett har blivit nedlagt, ett annat sålt, ett ytterligare har bytt ägare och en företagare hade ingen hemvist (enl. Skattemyndigheten), En företagare som inte besvarat enkäten kunde inte nås och ytterligare 1 har inte svarat trots upprepade löften. Svarsresultatet uppgick till 120 företag totalt. Vissa företag som svarade har inte svarat på alla frågor så på vissa frågor har vi färre svar än andra. Vilka företag som fått enkäterna och vissa andra delar av undersökningen har utelämnats för att stödföretagen ska kunna vara anonyma. I de fall företagens årsredovisningar använts för att skapa någon variabel vi velat undersöka har det bokslut handläggaren förmodades ha framför sig vid beslutstillfället använts. 7

9 1.3 Genomförande En uppmaning att fylla i en enkät skickades ut till företagarna i ett pappersbrev eftersom många av de e-postadresser vi hade var gamla. Företag byter e- postadress ganska ofta vad det verkar. I brevet fick de en enkel webbadress att skriva in i sin webbläsare som ledde till en lång webbadress som de skulle klicka på. De kom då in på det webbaserade undersökningsverktyget Relationwise. Enkäten och brevet finns bifogad i slutet av rapporten. Ett mindre antal brev returnerades på grund av att företaget bytte adress eller namn. Dessa brev skickades om, denna gång med de rätta mottagaruppgifterna, förutom ett par fall då företaget bytt ägare, gått i konkurs eller mottagaren inte kunde hittas. De ärenden som vi fått svar från gjordes till en databas i form av ett excelark och kunde sedan kopplas samman med rapporter som kan tas ut ur Nyps genom att ärendeid används som nyckel i dataprogrammet Access. Därefter undersökte vi vilka samband som fanns mellan olika variabler och presenterade de som verkade någotsånär starka. Därför korsades ett stort antal olika variabler i SPSS och chi-två tester gjordes för att se vilka signifikanta värden på 5% nivån som kunde hittas. På så sätt sållades ett antal sannolikt intressanta samband fram. Observera att vi inte gjort några hypotesprövningar i egentlig mening. Vi har varken några stickprov eller hypoteser, chi2 används alltså helt enkelt för att avgöra vilka samband vi skall redovisa. Vi har därefter använt stapeldiagram för att presentera resultaten. 8

10 1.4 Branscher som fått stöd Följande branscher fick stöd: Metallvaruindustrin är den största gruppen av företag som fått stöd. Det var 29 företag. Gruppen övrigt är 25 stycken Dataprogrammering och webbportaler var 14 stycken Teknisk konsulting 8 Övrig konsultverksamhet 8 Turism 6 Tillverkning av maskiner 5 Trävaruindustri 5 Utbildningsverksamhet 4 Designverksamhet 3 Livsmedel 3 Ekonomi och redovisning 2 Gummi och plast 2 Reklambyråverksamhet 2 Rekrytering 1 Totalt 117 svar, tre bortfall på frågan 9

11 2 Resultat och diskussion 2.1 Effekterna av stöd Företagen som fått stöd fick frågan Hur har det stöd företaget fick från Länsstyrelsen påverkat investeringen? Svarsalternativen var: Investeringen påverkades inte av stödet Investeringen kunde genomföras överhuvudtaget Investeringen blev större Investeringen kunde genomföras i en snabbare takt Investeringen genomfördes tidigare Investeringen som var stödunderlag blev inte lika kostsam vilket gav utrymme för ytterligare investeringar. Företagen kunde också lämna en kommentar. 119 Företag svarade på frågorna Endast en företagare svarade att investeringen inte påverkades av stödet. Företagen kunde kryssa i flera svar som exempelvis att investeringen både blev snabbare och större. Vilket många också gjorde. 10

12 Det vanligaste enskilda svaret, att investeringen kunde genomföras över huvud taget, gavs av 58 företag svarade vilket motsvarar 48,3%. Hur har det stöd företaget fick från Länsstyrelsen påverkat investeringen? Investeringen kunde genomföras överhuvudtaget Annat svar Figur 1. Det vanligaste enskilda svaret på frågan om stödets påverkan på investeringen var att Investeringen kunde genomföras över huvudtaget vilket 58 företag av 119 svarade (48,3%). Hur företagen tolkat frågorna kan förmodligen variera. Hur tänker en företagare som svarar att investeringen kunde göras överhuvudtaget på grund av stödet? Måste de ha stödet för att kunna genomföra någon del av investeringen eller kan de göra halva ändå? Vissa tänker nog på hela eller de viktigaste delarna av investeringen. Kanske hade de som svarar att satsningen kunde genoföras överhuvudtaget på grund av stödet, kunnat hitta någon billigare lösning som fungerar men inte ser det som samma investering. 11

13 Det näst vanligaste svaret var att investeringen kunde genomföras i en snabbare takt vilket 45 företag svarade ( 37,5%). Om finansieringen sker med löpande intäkter gör stödet förmodligen att de snabbare kan bli klara med satsningen. Om de inte har tillräckligt med löpande intäkter så får de söka finansiering på annat håll, även det tar tid. Beroende på upparbetade bankkontakter och möjligheter att ta in delägare tar sådant letande av finansiering olika länge. Hur har det stöd företaget fick från Länsstyrelsen påverkat investeringen? Investeringen genomfördes i en snabbare takt Annat svar Figur 2. Det näst vanligaste svaret var att investeringen kunde genomföras i en snabbare takt vilket 45 företag svarade ( 37,5%). 12

14 En del företag svarar att stödet gjorde att investeringen inte blev lika kostsam vilket gav utrymme för ytterligare investeringar, något som tyder på att det var fel att lämna stöd. Om det verkligen blev några ytterligare investeringar är inte säkert. Svarsalternativet var med i enkäten för att det skulle finnas ett positivt svar som ändå innebar att satsningarna de beviljade stöd för kommit till även utan stödet. Nästan en tredjedel av företagen hade således inte behövt hela stödet för att kunna genomföra den aktuella investeringen eftersom det blev medel över till andra satsningar. Om satsningen finansierades med löpande intäkter så kan företaget dock ha trott sig behöva stödet men sedan kan det ha visat sig i efterhand att stödet inte behövdes eftersom företagets intäkter kanske blev större än förväntat. Att investeringen inte blev lika kostsam vilket gav utrymme för ytterligare investeringar svarade 36 företag (30%). Hur har det stöd företaget fick från Länsstyrelsen påverkat investeringen? Investeringen som var stödunderlag blev inte lika kostsam vilket gav utrymme för ytterligare investeringar Annat svar Figur 3. Att investeringen inte blev lika kostsam vilket gav utrymme för ytterligare investeringar svarade 36 företag (30%) 13

15 För vissa företag påverkade stödet tidpunkten för investeringen. Att investeringen genomfördes tidigare menade 25 företag (20,8%). De som svarade så bör ha dragit igång satsningen vid ett tidigare tillfälle än de annars skulle ha gjort. Kanske hade de behövt leta finansiering för att komma igång över huvudtaget. Hur har det stöd företaget fick från Länsstyrelsen påverkat investeringen? Investeringen genomfördes tidigare Annat svar Figur 4. Investeringen genomfördes tidigare p g a stödet menade 25 företag (20,8%) Frågan om stödet företaget fick från Länsstyrelsen påverkat investeringen var en flervalsfråga. Vissa företag kryssade ändå bara i rutan investeringen kunde genomföras överhuvudtaget. Det finns en skillnad i hur företagen har svarat 14

16 beroende på viken stödform de fått. Företag som fått investeringsbidrag tycks ha minst behov av stöd för att kunna göra satsningarna. Vissa företag kryssade endast i rutan "Investeringen kunde genomföras överhuvudtaget" Investeringsbidrag Konsultcheck Mikrostöd Investeringen kunde genomföras över huvud taget Även andra svar Figur 5. Av de 55 investeringsbidragen var det 10 som endast svarade att stödet gjorde att investeringen kunde genomföras överhuvudtaget. Samtidigt var det 20 av 45 mottagare av konsultcheckar som menade att satsningarna inte kommit till utan stöd. För mikrostödet var motsvarande siffra 5 av 17. Vi har också tittat på soliditetens betydelse för om man tidigarelägger satsningar som en följd av stödet. Vi har använt soliditeten efter att den stödgrundande satsningen är gjord. Lite förenklat drar av investeringen från eget kapital. Det tycks finnas ett samband mellan svaret att man tidigarelägger satsningen och företagets soliditet uträknad efter att det egna kapitalet + 0,7 gånger obeskattade 15

17 reserver minskat med de i stödet godkända kostnaderna. Kostnaderna räknas helt enkelt bort för alla företag oavsett investering. Företagen är sedan uppdelade i grupperna negativ soliditet, låg soliditet vilket var företag med en soliditet uträknad som ovan på under 20,5% och en soliditet däröver anses som hög. Det är värt att nämna att ingen med en soliditet uträknad enligt ovan på över 25% uppgav att satsningen skulle genomförts tidigare. Detta är dock ingen säkerställd gräns. Utan endast vad man ser om man går in i materialet. De som hade låg soliditet* var mer benägna att uppge att Länsstyrelsens bidrag ledde till att investeringen genomfördes tidigare Antal företag Annat svar Investeringen genomfördes tidigare 5 0 Hög Låg NEG Soliditet* Figur 6. Soliditeten med en stjärna beskriver att innan uträkningen av soliditeten har godkända kostnader räknats bort från eget kapital. De som med det sättet att räkna får låg soliditet uppger oftare än andra att investeringen kunde genomföras tidigare på grund av stödet. 16

18 Det hade varit intressant att dela upp stöden på investeringsbidrag och konsultcheckar när vi bedömer soliditetens samband med om investeringen genomförts även utan stöd. Materialet är dessvärre för litet. Omkring 18% av företagen gjorde en större satsning på grund av stödet. I några av fallen kan det vara så att företagen ökat på sina investeringar för att investeringen skulle bli större än det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner de senaste 2 åren. Detta var nämligen i regel ett krav för investeringsbidragen under perioden vi undersöker. Man kan ju tycka att fler borde passat på att göra en större satsning när de har chansen att få rabatt, men för en investering krävs ju att man har efterfrågan från kunder också. Hur har det stöd företaget fick från Länsstyrelsen påverkat investeringen? Investeringen blev större Annat svar Figur 7. Det var 22 företagare (18,3%) som uppgav att investeringen blev större. 17

19 2.2 Investeringens storlek i förhållande till olika bokslutsposter För att veta vilka företag som bör beviljas stöd är boksluten användbara. Vi försöker att med hjälp av nyckeltal lista ut vilka företag som kan ha behov av stöd men samtidigt har förutsättningar för att lyckas med sina satsningar. Investeringsbidrag lämnas vanligtvis inte till bolag eller koncerner som investerar mindre än det för 2 år genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner. I denna undersökning har vi dock för enkelhets skull bara tittat på senaste bokslut innan bolaget beviljades preliminärt beslut. Av bilden nedan att döma så är det ungefär 20% som investerar mindre än en och en halv gånger resultatet före bokslutsdispositioner och ungefär lika många som har ett negativt resultat. Lite grovt uppskattat kan man misstänka att om vi höjer kraven för att få investeringsbidrag till minst en och en halv gånger resultatet före bokslutsdispositioner så får vi 20% färre investeringsbidrag. Detta förutsatt att de stödsökande inte höjer sina investeringsbelopp. Godkända kostnader genom resultatet före bokslutsdispositioner för investeringsbidrag Antal företag Över 1,5 Under 1,5 Negativt Figur 8. För investeringsbidragen hade 25 av 44 företag godkända kostnader som var över 1,5 gånger resultatet före bokslutsdispositioner, 10 företag hade under 1,5 och 9 hade ett negativt resultat. 18

20 När det gäller konsultcheckar så har de stödsökande kunnat ha upp till sex gånger konsultkostnaden i resultat och ändå fått konsultcheck. Ett företag har alltså kunnat ha 1,8 miljoner i resultat före bokslutsdispositioner och tagit in en konsult för kronor och ändå fått kronor i stöd av oss. Reglerna för konsultcheck är mer generösa än för investeringsbidraget eftersom konsultcheckarna visat sig ha bättre additionalitet redan i tidigare undersökningar. Skulle vi ändra reglerna för konsultcheckarna och kräva att de inte heller får ha ett resultat före bokslutsdispositioner större än satsningen de gör så skulle som syns av bilden nedan max en tredjedel av konsultcheckarna försvinna. Vissa företag kommer nog att öka sina investeringar för att kunna få stöd så egentligen blir det nog något färre än en tredjedel som försvinner. Godkända kostnader genom resultatet före bokslutsdispositioner för konsultcheck Antal företag Negativt Under 1 Under 2 Under 3 Över 7 Figur 9. För konsultcheckarna hade 14 av 38 företag godkända kostnader som var under 1 gånger resultatet före bokslutsdispositioner, 4 företag hade godkända kostnader under 2 gånger resultatet före bokslutsdispositioner men mer än 1 gånger. Det var 2 företag som hade godkända kostnader på under 3 gånger resultatet före bokslutsdispositioner men över 2 samt 4 företag som hade en investering på över 7 gånger resultatet före bokslutsdispositioner och 14 hade ett negativt resultat. 19

21 Tittar vi på satsningar inom konsultchecken på över och under 1,5 gånger deras resultat före bokslutsdispositioner så har 45% av företagen som fått konsultcheck investerat mindre än 1,5 gånger resultatet före bokslutsdispositioner. Ett krav på att den stödgrundande kostnaden måste vara minst 1,5 gånger resultatet före bokslutsdispositioner kan göra att nästan hälften av konsultcheckarna försvinner förutsatt att de stödsökande inte ökar sina stödgrundande kostnader. Godkända kostnader genom resultatet före bokslutsdispositioner för konsultcheck Antal företag Negativt Under 1,5 Över 1,5 Figur 10. För konsultcheckarna hade 7 av 38 företag godkända kostnader som var över 1,5 gånger resultatet före bokslutsdispositioner,17 företag hade godkända kostnader under 1,5 och 14 hade ett negativt resultat. 20

22 2.3 Finansierings möjligheter för företagen De flesta företag tyckte det var ganska lätt att hitta övrig finansiering till satsningarna som företaget beviljades stöd för. Behöver de stöd och inte kan finansiera satsningen själva skulle man kanske förvänta sig att det inte är så lätt att finansiera en mindre del av satsningen heller. De flesta verkar dock inte ha några allvarliga problem med övrig finansiering. Var det lätt eller svårt att hitta övrig finansiering till satsningarna företaget beviljades stöd för? Antal företag Lätt Ganska lätt Ganska svårt Svårt Figur 11. Det var 10 av 119 företag som tyckte det var lätt att hitta övrig finansiering till satsningarna de beviljade stöd för, 59 företag tyckte att det var ganska lätt. Ganska svårt tyckte 40 företag att det var och 10 tyckte det var svårt. 21

23 Metallvaru- och maskinindustrin uppger oftare än övriga företag att det var lätt att hitta övrig finansiering till satsningarna företaget beviljades stöd för. Enkätens svarsalternativ lätt och ganska lätt har slagits samman här och ganska svårt och svårt har också slagits samman. Finansieringsbehovet hos branschen förefaller alltså inte vara så stort. Metallvaru- och maskinindustrin uppger oftare än andra att det var lätt att hitta övrig finansiering till satsningarna företaget beviljades stöd för Antal företag Lätt Svårt 0 Metallvaru o maskin Övrigt Figur 12. Inom metallvaru- och maskinindustrin uppger 25 av 34 ( 74%) att det var lätt att hitta övrig finansiering. Inom Övriga branscher är det bara 43 av 84 (51%) 22

24 Nystartade bolag uppger sällan att de skulle ta mer banklån om de inte beviljats stöd. Det är rimligen svårt för nystartade att få banklån vilket kan vara en delförklaring. Nystart definierades genom att företagen fick ange vilket år de startade företaget. Det året de fick preliminärt beslut minus startår fick avgöra hur gamla de var. Även om ett företag fick preliminärt beslut i slutet av ett år ansågs de tillhöra det året. Om ett företag startat i början av 2006 och fått preliminärt beslut i december 2007 anses de alltså ändå bara 1 år gammalt. Som nystartade räknades företag upp till tre år räknat på det viset. Nystartade bolag svarar inte så ofta att de skulle tagit mer banklån om de inte beviljats stöd men ändå valt att investera Antal företag Annat svar Genom att ta mer banklån 10 0 Befintligt Nystart Figur 13. Av befintliga företag så uppger 22 av 52 ( 42%) att de skulle ta mer banklån om de inte hade beviljats stöd från Länsstyrelsen medan det bland de nystartade endast var 16 av 65 (25%). 23

25 En del företag kan finansiera sig genom att avstå från att köpa in material till någon verksamhetsgren eller på annat sätt dra ner på verksamheten. Nystartare är tydligen mer benägna att skära ner på verksamheten för att få råd med satsningar. Förmodligen har de en svagare ekonomi och större finansieringsbehov. Nystartare är mer benägna att svara att de skulle skurit ner på verksamheten som ett alternativ till stöd Antal företag Annat svar Genom att skära ner på verksamheten 10 0 Befintligt Nystart Figur 14. Endast 3 av 52 befintliga företag (6%) uppger att de skulle finansierat sin satsning genom att skära ner på verksamheten om de skulle valt att investera utan stöd. Bland nystartare är denna siffra 12 av 65 (18%). 24

26 2.4 Om företaget inte erhållit stöd men ändå valt att investera hur hade ni gått till väga? För att bedöma behovet av stöd har vi frågat hur företagen skulle gått till väga om de inte beviljats stöd men ändå valt att investera. På så sätt får vi se vilka alternativ de har om stöd inte ges och kan bedöma om dessa lösningar är lika bra som stöd. Mer exakt löd frågan Om företaget inte erhållit stöd men ändå valt att investerahur hade ni gått tillväga? De svars alternativ som fanns var -Minska andra kostnader i företaget, Genom att ta mer banklån, Genom att hitta en annan medfinansiär, genom att skära ner på verksamheten, genom att skjuta upp andra investeringar eller så kunde de lämna ett öppet svar och skriva in vad de hade gjort i en ruta. Om företaget inte erhållit stöd men ändå valt att investera-hur hade ni gått tillväga? Antal företag Genom att minska andra kostnader i företaget Annat svar Figur 15. Det var 23 av 120 (20%) företag som uppgav att de skulle dragit ner andra kostnader i företaget om de skulle ha investerat utan stöd. 25

27 När företag beviljas stöd hos Länsstyrelsen måste de först ha likviditet att göra investeringen, sedan får de tillbaka en viss andel i bidrag mot kvitton och fakturor när investeringen är gjord. En del skaffar likviditeten genom att ta ett banklån och en del företag menar att de hade kunnat ta mer banklån om de inte fått stöd. De har ju redan beviljats tillräckligt mycket för att ha likviditeten. Att företagen kan lägga mer som banklån om de inte beviljas stöd av oss tyder på att de kunnat finansiera satsningen utan oss. De flesta ser dock inte mer banklån som ett huvudalternativ. Om företaget inte erhållt stöd men ändå valt att investera- hur hade ni gått tillväga? Antal företag Genom att ta mer banklån Annat svar Figur 16. Det var 38 av 120 (32%) företag som uppgav att de skulle ha tagit mer banklån om de investerat utan stöd. 26

28 Olika företag finansierar sig på olika sätt. Det är speciellt de företag som fått stöd tidigare som skulle ha tagit mer banklån om de nu investerat utan stöd. Att de har möjlighet till det kan bero på att de funnits ett tag och kan ha en upparbetad relation till banken. Våra stamkunder kan också ha andra gemensamma egenskaper som orsakar sambandet. De som söker stöd för första gången hittar oss kanske när de söker efter finansiering och det inte är uppenbart var de skall hitta den. Nästa gång när de skall göra en investering och kanske blivit ett starkare företag minns de att man kan få stöd och söker trots att de lätt kunde finansiera satsningen med vanligt banklån. Det kan också finnas någon annan förklaring. De som beviljats stöd tidigare ser ofta banklån som alternativ finansiering Genom att ta mer banklån Annat svar Första stödet Även tidigare stöd Figur 17. Av 25 företag som fått tidigare stöd uppgav 16 (64%) att de skulle finansierat genom att ta mer banklån om de skulle ha investerat utan stöd. Bland de som investerat för första gången var det bara 22 av 94 (23%) som skulle ha tagit mer banklån. 27

29 Att hitta en annan medfinansiär tycks inte vara något näraliggande alternativ för de flesta. Om det beror på att det är krångligt eller att man helt enkelt inte vill skaffa en investerare har vi inte undersökt. Ur ett samhällsperspektiv kan det ibland vara bättre att företagen tar in en delägare än att de beviljas stöd. Om företaget inte erhållit stöd men ändå valt att investera- hur hade ni gått tillväga? Antal företag Genom att hitta en annan medfinansiär Annat svar Figur 18. Av företagen var det 15 av 120 (12%) som uppgav att de skulle ha finansierat sig genom att hitta en annan medfinansiär om de hade investerat utan stöd. Om ett företag avstår från att ta in en riskkapitalist på grund av att det finns möjlighet att få bidrag så kanske vi gjort mer skada än nytta. Företaget går miste om kompetens och kontakter. 28

30 Företagen kan också minska kostnaderna genom att skär ner på verksamheten. Om omsättningen minskas så minskas behovet av omsättningstillgångar. Man avstår alltså från att köpa in insatsvaror och säljer mindre. Det tycks inte vara så många som skulle skurit ner på någon annan del av verksamheten för att finansiera sina satsningar som ett alternativ till beviljat stöd. Om företaget inte erhållit stöd men ändå valt att investera- hur hade ni gått tillväga? Antal företag Genom att skära ner på verksamheten Annat svar Figur 19. Det var 15 av 120 (12%) av företagen som uppgav att de hade fått skära ner på verksamheten om de skulle ha investerat utan stöd. Om de skär ner på produktionen, om än tillfälligt av någon annan del av verksamheten minskar rimligen chansen för dem att bli framgångsrika. Bidrag som förhindrar att företag skär ner på verksamheten tycks befogat. 29

31 Ungefär hälften av företagen uppger att de skulle ha skjutit upp andra investeringar om de inte beviljats bidrag. Vad det är för satsningar vet vi inte. Men exempelvis tillverkande företag investerar rimligen med jämna mellanrum eftersom utrustning slits ut. Om företaget inte erhållit stöd men ändå valt att investera- hur hade ni gått till väga? Antal företag Genom att skjuta upp andra investeringar Annat svar Figur 20. Det var 60 av 120 (50%) av företagen som uppgav att de hade skjutit upp andra investeringar om de skulle ha investerat utan stöd. I hälften av fallen hade företaget genomfört satsningarna även utan stöd men då hade någon annan satsning fått vänta. Man kanske hade låtit någon utsliten maskin gå lite längre. Vårt stöd tidigarelägger alltså ibland någon annan satsning än den de söker stöd för. Ett problem när företagen väljer mellan investeringar är att om företagen har flera alternativa satsningar som de vill göra väljer de kanske den som är stödberättigad först även om någon annan satsning hade varit mer motiverad. 30

32 2.5 Påverkades satsningen av att Länsstyrelsens stöd kan återkrävas Som man kunde vänta sig är vissa av företagarna försiktiga med sina investeringar eftersom stödet kan återkrävas och då behöver de ju klara ekonomin i ett sådant läge och se till att ha likviditet att klara ett återkrav. Påverkades satsningens omfattning av att Länsstyrelsens företagsstöd kan återkrävas? Ja Nej Ej svar Antal företag Figur 21. Av 120 företag uppgav 20 (17%) att satsningens omfattning påverkades av att stöden kan återkrävas. Samtidigt svarade 90 företag (75%) att omfattningen inte påverkades och 10 svarade inte på just den frågan. De positiva effekterna av stöden minskar rimligen när företagen inte vågar satsa fullt ut. De flesta företags satsningar påverkas dock inte av att stöden kan återkrävas. 31

33 2.6 Vilka effekter ledde stödet till? Vilka effekter ledde stödet till? Stödet ledde till tillväxt Stödet ledde inte till någon tillväxt Annat eller inget svar Figur 22. Av 120 företag uppgav 84 (70%) att stödet ledde till tillväxt. Samtidigt var det 21(18%) som uppgav att stödet inte ledde till någon tillväxt, 15 (12%) angav annat eller inget svar. Företag är utsatta för marknadsrisker och många andra typer av risk. I vissa fall misslyckas satsningar på grund av faktorer som ingen hade kunnat förutse. Att 21 företag uppgav att stödet inte ledde till någon tillväxt är kanske acceptabelt. 32

34 Företagen fick frågan vilka effekter stöden ledde till. De flesta menade att stöden ledde till tillväxt. De som inte tyckte det fick lämna en kommentar. Här kommer kommentarernasom företagen skrev in dem: Den rådande lågkonjunkturen har påverkat vår verksamhet på ett mkt påtagligt sätt i negativ riktning. Lågkonjunktur Konjunkturnedgång Bygget blev dyrare än beräknat Slapp hyra in mig på andra företag Lågkonjunktur I och med att vår tjänst påverkades av en annan stor aktörs beslut. Minskad orderingång Den första versionen av tjänsten blev för komplicerad för målgruppen. Nu har vi fått klart version 2 som bör kunna fungera bättre se boanalys.se Konjunktursvacka och interna personalfrågor tog resurser I inledningsskedet ökades antalet anställda och omsättningen ökade. Sedan kom lågkonjunkturen med nerdragningar som följd. p.g.a lågkonjukturen så blev det stillestånd för vidare tillväxt Blev av med en större kund som flytta verksamheten. Det är för tidigt att bedöma detta nu. Investeringen är på plats och vi utbildar oss nu på maskiner m.m Finansierat på annat sätt annars. Stödet av mindre omfattning Stödet ledde till att vi fick fram en första prototyp, men investeringen hade behövt ett större finansiellt stöd för att ytterligare kunna utveckla produkten Vi fick in en stark kundpartner som kunde agera mottagare och ge feedback på tjänsten, men det ha 33

35 Utvecklingsarbetet av tjänsten/tekniska plattformen har fördröjts p.g.a. programmerare saknats. Detta är nu åtgärdats men med kraftiga förseningar i tidsplanen. Stödet innebar att jag kunde fortsätta forkning och utveckling för att komma närmare en introduktion på marknaden. Försäljningen blev inte så stor som vi trott. Lågkonjunkturen har gjort att vi inte kunnat anställa mer folk vilket var tanken. Vi har ännu inte nått take-off-läge, men tror ändå att den plan vi följer kommer att leda till tillväxt allmän lågkonjuktur För tidigt att säga om det leder till någon tillväxt Som syns av kommentarerna så uppger företagen ofta att lågkonjunkturen gjort att stödet inte ledde till någon tillväxt. I bästa fall kan utrustningen eller vad det nu var de investerat i användas när konjunkturen blivit bättre. I sämsta fall ser efterfrågan ut på ett annat sätt när konjunkturen vänt upp. Kunder kan exempelvis ha gjort konkurs och varar den sämre konjunkturen lång tid är kanske maskinerna som köpts in inte är tillräckligt konkurrenskraftiga när de väl kan komma till användning. 34

36 Att främja tillväxt innebär också att vi inte skall hålla strukturomvandlingen tillbaka. Därför ska vi inte rädda företag i svårigheter. Istället ska företag som har en bättre produktionsprocess kunna expandera och ta över mindre effektiva företags marknad så all produktion bedrivs effektivt. Vi har dock räddat företag i svårigheter i 7 fall. Vilka effekter ledde stödet till? Stödet räddade företaget ur ekonomiska svårigheter Annat eller inget svar Figur 23. Av 120 företag var det 7 (6%) som uppgav att stödet räddade företaget ur ekonomiska svårigheter. 35

37 Företagen som fått investeringsbidrag är mer benägna att öka antalet sysselsatta än de som fått konsultcheck eller mikrobidrag. Köper man in en maskin ställer man kanske en person vid den. Tar man däremot in en konsult för att göra en hemsida, kvalitetscertifiera eller ta fram ett dataprogram är kopplingen till sysselsättning inte lika stor. För små nystartare är det ett mycket större steg att rekrytera än för ett stort företag. Det lilla företaget får först kämpa med att över huvudtaget få en lönsam verksamhet. Mikrostödet gick främst till små nystartare och har sämst resultat när det gäller att skapa sysselsättningsökning. Ledde stödet till sysselsättningsökning? Antal företag Annat svar Ökning av antalet anställda Investeringsbidrag Konsultcheck Mikrostöd Figur 24. Av 55 företag som fått investeringsbidrag uppgav 24 (44%) att stödet ledde till sysselsättningsökning. För konsultcheckarna var det 14 av 45 (31%) och för mikrobidragen 2 av 17 ( 12%). 36

38 De som fått stöd tidigare är mer benägna att öka sysselsättningen. Det kan bero på att de i genomsnitt torde ha funnits längre och är större bolag. Större bolag gör i regel större satsningar och det krävs ofta en ganska stor expansion innan man rekryterar någon. Det kan också finnas någon annan förklaring. De som fått stöd tidigare uppger förhållandevis oftare att stödet lett till ökad sysselsättning Annat svar Ökning av antalet anställda Tidigare Stöd Första stödet Figur 25. Av 25 företag som fått tidigare stöd uppgav 12 (48%) att stödet ledde till ökad sysselsättning. För de som fick stöd för första gången var det 27 av 92 (29%) Hur ser det då ut med investeringsbidraget för de som fått stöd tidigare? Jo när man tittar enbart på dem så tycks dessa oftare än andra stöd leda till ökad sysselsättning. Enbart att de som fått stöd tidigare ofta är investeringsbidrag förklarar alltså inte att de den högre kopplingen till sysselsättningsökning. 37

39 Förklaringen kan vara något som att företagen som fått stöd tidigare är mer säkra på att verkligen få ut pengarna och därför verkligen vågar göra satsningar som innebär rekryteringar eller att stödet kommer in tidigare i beslutsprocessen och att man därför anser att det var just det som ledde till sysselsättningsökningen. Det kan också vara så att de som söker stöd för första gången är mindre företag och således mindre benägna att rekrytera än stora företag, som kanske gjort det flera gånger förut. De som fått investeringsbidrag förut uppger förhållandevis oftare att stödet ledde till ökad sysselsättning Annat svar Ökninga av antalet anställda Tidigare stöd Första stödet Figur 26. Av 16 företag som fått investeringsbidrag tidigare uppgav 10 (62%) att stödet ledde till ökad sysselsättning. Bland de som fick stöd för första gången var det 14 av 33 ( 42%). En del av de som fått stöd tidigare inom investeringsbidragen minns kanske tiden då sysselsättningsökning var ett krav för att få stöd och hör av sig när de har sysselsättningsökning på gång. 38

40 Företagen som tar in konsulter har inte samma omedelbara koppling till sysselsättningsökning som de som köper in en maskin. De som fått tidigare stöd i någon form är kanske större bolag men ökar ändå inte sysselsättningen i större utsträckning än andra efter att ha fått konsultcheck. För de som fått konsultcheck verkar ingen tydlig skillnad finnas Antal företag Annat svar Ökning av antalet anställda Tidigare stöd Första stödet Figur 27. Av 15 företag som fått konsultcheck tidigare uppgav 9 (60%) att stödet ledde till ökad sysselsättning. Bland de som fick stöd för första gången var det 38 av 64 ( 59%). 39

41 Befintliga företag är mer benägna än nystartare att öka sysselsättningen. De nystartade bolagen är förmodligen också små och har inte byggt upp en sådan omsättning att det kan bli tal om att rekrytera någon. Befintliga företag är som sig bör mer benägna än nystartare att öka sysselsättningen Antal företag Annat svar Ökning av antalet anställda 10 0 Befintligt Nystart Figur 28. Av 52 befintliga bolag uppgav 23 (44%) att de ökat sysselsättningen. Medan hos nystartare var det bara 17 av 65 (26%) 40

42 2.7 Vad ser ni, generellt sett, som den största svårigheten när det gäller att expandera? De flesta anser att finansieringsmöjligheter är den största svårigheten när det gäller att expandera. Det näst vanligaste är likviditetssituationen. Det tyder på att stöd rimligen måste vara välkomna precis som möjligheterna att delrekvirera stödet. Det är 12% där rekryteringssvårigheter är det största problemet. När det gäller sådana verksamheter kanske stöd är meningslösa om det är ökad sysselsättning vi vill ha. Vad ser ni generellt sett som den största svårigheten när det gäller att expandera? Procent Procent av företagen 0 Finansieringsmöjligheter Osäker likviditetssituation Otillräcklig efterfrågan Rekryteringsmöjligheter Annat: Figur 29. Av 117 företag så ansåg 34 (29%) att finansieringsmöjligheter var den största svårigheten när det gällde att expandera. Något mindre 32 företag (27%) ansåg att en osäker likviditetssituation var den största svårigheten, otillräcklig efterfrågansvarade 19 (16%), rekryteringsmöjligheter 14(12%). De kunde också svara att något annat var det största hindret och det hade 18 (15%) gjort. 41

43 2.8 Metallvaruindustrin Metallvaru- och maskinindustrin är mer benägna att svara att de skulle ta mera lån för att finansiera sina satsningar om de skulle investerat utan stöd Antal företag Annat svar Genom att ta mer banklån 10 0 Övriga branscher Metallvaru- och maskinindustrin Figur 30. Av 34 företag inom metallvaru- och maskinindustrin uppgav 18 (53%) att de skulle ha tagit mer banklån om de valt att investera utan stöd. Inom övriga branscher var det bara 20 av 85 (24%) som skulle ha tagit mer banklån. Metallvaru- och maskinindustrin sammanslagna uppger att om de inte fått stöd men ändå valt att investera så skulle de tagit mer banklån. Det här kan man ta som en indikator på att de har ganska lätt att få lån och att stöden inte är lika nödvändiga som i andra branscher. De har ju vanligtvis också bra säkerheter att lämna till banken. Man kan också fundera över om företagen i dessa branscher inte vågar investera mer än de vet att de kan få i lån. De kanske inte vågar utsätta sig för risken att det blir problem om stödet inte betalas ut eller krävs tillbaka. 42

44 Företagare inom metallvaru- och maskinindustrin är mindre benägna än andra företag att inhämta råd från utomstående rådgivare innan de beslutar sig för att göra sin investering. Man kan nog anta att personer som inhämtar råd och tips känner sig mer osäkra inför sina satsningar och att stöd således är mer motiverat där. Kanske är metallvaruindustrins satsningar mer självklara och skulle genomföras även utan stöd. Inhämtade ni råd och tips från någon utomstående rådgivare innan ni beslöt er för att göra investeringen? Antal företag Ja Nej 10 0 Metallvaru o maskin Övrigt Figur 31. Av 33 företag inom metallvaru- och maskinindustrin uppgav 16 (48%) att de inhämtade råd och tips från utomstående rådgivare inom investeringen. För övriga företag var det hela 57 av 84 (68%). 43

45 När företagen inom metallvaruindustrin fick svara på frågan Om du inte erhållit stöd men ändå valt att investera- hur hade ni gått till väga? så svarade de sällan att de skulle minska andra kostnader i företaget. Det här kan ses som en indikator på att företagen inte har samma behov av stöd som andra företag. Företag inom metallvaru- och maskinindustrin är mindre benägna än andra stödföretag att finansiera satsningar genom att minska andra kostnader i företaget Antal företag Annat svar Genom att minska andra kostnader i företaget 0 Metallvaru o maskin Övrigt Figur 32. Av 34 företag i metallvaru- och maskinidustrin var det endast 3 (9%) som uppgav att de skulle ha finansierat satsningarna genom att minska andra kostnader i företagen medan det för övriga företag var 20 av 85 (23%) som skulle ha finansierat sina satsningar genom att minska andra kostnader i företaget. 44

46 Företag som beviljas stöd inom metallvaru- och maskinindustrin är ofta befintliga företag som inte är nystartade enligt de definitioner vi tidigare har beskrivit. Inom metallvaru- och maskinindustrin är de som beviljas stöd ofta befintliga företag Antal företag Befintligt Nystart 10 0 Metallvaru o maskin Övrigt Figur 33. Av 34 företag inom metallvaru- och maskinindustrin var endast 10 (29%) nystartade. Bland övriga företag var det 55 av 83 (66% som var nystartade) 2.9 Vad kännetecknar metallbearbetare som inte skulle ha gjort satsningen utan stöd Tittar vi på de metallbearbetande företag som inte skulle ha gjort sina satsningar utan stöd och försöker avgöra varför så hittar vi bland annat företag som på olika sätt antytt vid handläggningen att de behöver stöd. Exempelvis ville ett företag ha besked om det var troligt att han får stöd inför ett möte med ägarna. En annan betonade spontant vikten av stöd och satsade på en ny typ av maskin. Kanske känner man sig mer tveksam om man satsar på nya typer av maskiner istället för fler av samma sort. För ett företag ville en kund att de skulle ta över produktion, också där måste företagaren känt sig osäker inför satsningen. Att ta hem utlagda jobb hade också i vissa fall inte gjorts utan stöd. 45

47 2.10 Data och webbportaler De flesta företag inom data och webbportaler uppgav att det var svårt att hitta övrig finansiering till satsningarna de beviljades stöd för. I enkäten var frågan mer detaljerad men här är svaren ganska lätt och lätt sammanslagna samt svaren svårt och ganska svårt. Skall man skriva ihop ett dataprogram så kan det kosta en hel del men är inte någon bra säkerheter att lämna till en bank. Ett finansieringsbehov finns i uppenbarligen i branschen och därför förefaller det lämpligt att även fortsättningsvis lämna stöd till denna bransch. De flesta företag inom branschen Data och webbportaler uppgav att det var svårt att hitta övrig finansiering till satsningarna de beviljades stöd för Antal företag Lätt Svårt 10 0 Data o w Övrig Figur 34. Av 14 företag inom branschen data och webbportaler uppgav 10 (71%) att det var svårt att hitta övrig finansiering. För övriga företag var det 40 av 104 (38%). När det gäller tillväxt inom branschen var det för få svar, men resultaten lutar åt att man är mindre benägna att svara att stödet ledde till tillväxt 46

48 2.11 Vad kännetecknar de som höll tillbaka sina satsningar i väntan på preliminärt beslut. Bidrag kan inte beviljas till satsningar som påbörjats innan preliminärt beslut fattats. De flesta företagen håller tillbaka sina satsningar i väntan på beslutet. Under tidsperioden som de undersökta företagen fick preliminärt beslut var vi generösa med starttillstånd. Ändå får vi dessa svar. Företagen ville alltså veta om de får stöd innan de gör satsningen vilket tyder på ett behov av stöd. Hölls några sastningar tillbaka i väntan på att Länsstyrelsen meddelade att företaget kunde få stöd? Ja Nej Figur 35. Av 119 företag höll 66 (56%) tillbaka sina satsningar i väntan på preliminärt beslut och 53 (44%) gjorde det inte. Desto längre handläggningstid, desto mer håller vi investeringarna tillbaka. Det är således motiverat att försöka förkorta handläggningstiderna eller kanske försöka få in ansökningarna tidigare. Det är skillnad över året om vi håller tillbaka satsningarna eller inte. 47

49 Många som fått preliminärt beslut i oktober november och december uppger att satsningarna hölls tillbaka i väntan på preliminärt beslut. Kanske är företagen också mer benägna att besluta sig för att skjuta satsningarna över årsskiftet om de tror handläggningstiden kommer att bli lång. Det räcker nog med förväntningar för att skjuta investeringarna över årsskiftet. Det kan också varit så att Länsstyrelsen hade längre handläggningstider om man sökte under den här perioden. Hölls några satsningar tillbaka i väntan på att Länsstyrelsen meddelade att företaget kunde få stöd? Ja Nej Övriga året Okt nov dec Figur 36. Av 24 företag som fått preliminärt beslut i oktober november och december så uppgav 20 av 24 (83%) att satsningar hölls tillbaka i väntan på preliminärt beslut. För stöd som fick preliminär beslut tidigare under året var det endast 44 av 91(48%) Det kan vara viktigt att se till att det finns tillräckligt många handläggare i slutet av året och utlova korta handläggningstider. 48

50 2.12 Hur upplever ni att Länsstyrelsen skötte handläggningen av stödärendet? Handläggningstider upplevs inte som något större problem när det gäller de företag som som fått bifall på sina ansökningar och de som fick avslag har rimligen ännu snabbare handläggningstider. Nästan ingen tyckte handläggningen gick långsamt Antal företag Långsamt Ganska Långsamt Ganska snabbt Snabbt Figur 37. Av 117 företag tyckte 63 (54%) att handläggningen av deras stödärende gick snabbt. Ganska snabbt tyckte 51 (44%). Ganska långsamt tyckte 2 (2%) och endast 1 (1%) tyckte det gick långsamt De som svarar ganska snabbt anser rimligen att det borde kunna bli bättre. Allt var inte helt perfekt 49

51 2.13 Vad anser ni om bemötandet i samband med stödet? Vad anser ni om bemötandet i samband med stödet? Antal företag Bra Ganska bra Dåligt Figur 38. Av 117 företag tyckte 106 (91%) att de fick ett bra bemötande. Några 11 (9%) tyckte att de fick ett ganska bra bemötande. Svarsalternativet dåligt fanns också men ingen svarade dåligt. De flesta svarar att de blir bra bemötta och vi kan nog anta att ingen drar sig för att kontakta oss för att de tycker vi är otrevliga. Ingen svarade att de blev dåligt bemötta. 50

52 2.14 Har någon av den information ni fått från Länsstyrelsen visat sig felaktig? Har någon av den information ni fått från Länsstyrelsen om stödet visat sig felaktig? Antal företag Ja Nej Figur 39. Av 117 företag uppgav 3 (3%) att den information de fått från Länsstyrelsen visat sig felaktig. Samtidigt var det 114 (97%) som inte hade upptäckt någon felaktig information. När ett bidrag beviljats och skall betalas ut mot kvitton och fakturor så avser ibland vissa av fakturorna kostnader som inte ingick i beslutet. Dessa fakturor stryks. Det kan ha varit strykningar vid slutligt beslut som gjorde att de 3 av 117 tycker de fått fel information. Kanske skulle vi skriva tydligare beslut. 51

53 2.15 Om ni inte är nöjda med handläggningen på vilket sätt borde den förbättras Vi frågade vad som kan förbättras i handläggningen och fick in en del svar. De står här som de inkom: Vi är jätte nöjda med handläggningen. Man borde fått veta att det var ok att inte nå upp till stödbeloppet Vi sökte på för lågt belopp och missade stöd för Ca Mycket bra bemötande från länstyrelsen En av de tre investeringarna som gjordes ansågs icke godkända enligt reglerna, trots att den fått godkänt och redan investerats. Kan hända vara en brist på motivering för godkännandet på en intern nivå, vilket satte investeringen i konflikt med tidigare b Jagär mycket nöjd,tack så mycket Mycket bra och informativt bemötande. Investeringen är också nyligen genomförd så effekterna av den kommer att synas tydligare under Att man kan söka stöd i efterhand om det visat sig att investeringen blivit mer kostsam än vad man räknat med jag är mycket nöjd med bemötandet och snabbheten i att betala ut stödet samt den flexibilitet som länsstyrelsen har! Tack Jag är mycket nöjd! Ärendet har sköts på ett utomordentligt sätt Bemötandet var över förväntan allt gick bra!handläggarna var mycket tillmötesgående och hjälpsamma. Ibland lång tid till utbetalning. 52

54 Eftersom företaget fick ligga ute med en hel del pengar så tycker vi att utbetalningen borde ha gått snabbare, Det fungerade bra och jag fick bra hjälp inom nätverket Mellansvensk Träindustri med ansökan. handläggningstiden var onödigt lång. 100% nöjd med informationen och handläggningen av mitt ärende. Är helt nöjd! Indi Persson har alltid gjort ett bra bemötande och har alltid varit hjälpsam vid ev frågor. Mycket bra. Nöjd Har varit bra. Är nöjd med alla kontakter. Allt fungerade mycket väl, inget att tillägga. Allt har varit jättebra. Vi hadde bra kontakter med Länsstyrelsen och allt gjort jättesnabt. Vi ska vilja gärna entveckla mer med Länsstyrelsen, så när ni vet det är intressant för oss gärna ringer eller mejla oss. Svårt att veta vilken hjäp man kan få Vi har varit mycket nöjda med handläggningen och bemötandet av stödet~och handläggningen Jag har fått ett mycket gott sakligt bemötande. Det enda skulle vara handläggningstiden som kändes lång under sommaren. Den kunde vara ngt kortare. Vi fick info att detta stöd finns genom kommunens näringslivsenhet. Hur många känner till möjligheten? 53

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Lathund för webbansökan om utbetalning av beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling - investeringsbidrag

Lathund för webbansökan om utbetalning av beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling - investeringsbidrag Lathund för webbansökan om utbetalning av beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling - investeringsbidrag Du är nu på väg att ansöka om utbetalning av beviljat investeringsbidrag via webbansökan

Läs mer

beviljade i Norrbottens län 2007 ~ 2010 ~

beviljade i Norrbottens län 2007 ~ 2010 ~ beviljade i Norrbottens län 2007 ~ 2010 ~ Titel Uppföljning av regionala företagsstöd beviljade 2007 Författare: Ann Stålnacke Hann Kontaktperson: Ann Stålnacke Hann, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971

Läs mer

Ansökan om utbetalning 1(8)

Ansökan om utbetalning 1(8) Ansökan om utbetalning 1(8) Ärendenr Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om utbetalning av stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011 Danske Bank Kreditbarometer Hösten 211 1 Om undersökningen Metod Antal intervjuer Målgrupp Vägning Telefonintervjuer 1 27 intervjuer Finansiellt ansvariga i svenska företag med minst 1 miljoner kronor

Läs mer

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Plats för länsstyrelsens ankomststämpel ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Sökande Organisationsnr/Personnr Utdelningsadress Postnummer

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008 BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 008 Sammanfattning Denna första undersökning mot den så kallade näringslivspanelen visar att panelens respondenter ger ett relativt gott betyg år såväl kommunens näringslivsklimat,

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

e-kommunikation i byggbranschen

e-kommunikation i byggbranschen Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG 51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer Våren 2012

Danske Bank Kreditbarometer Våren 2012 Danske Bank Kreditbarometer Våren 12 1 Om undersökningen Metod Antal intervjuer Målgrupp Vägning Telefonintervjuer 1 intervjuer Finansiellt ansvariga i svenska företag med minst 1 miljoner kronor i omsättning.

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Möjlighet till finansieringshjälp för kompetensutveckling för företag och organisationer vid deltagande i uppdragsutbildning hos Mittuniversitetet

Möjlighet till finansieringshjälp för kompetensutveckling för företag och organisationer vid deltagande i uppdragsutbildning hos Mittuniversitetet Tommy Ytterström, 2015-03-19 Möjlighet till finansieringshjälp för kompetensutveckling för företag och organisationer vid deltagande i uppdragsutbildning hos Mittuniversitetet Inledning Varje år får Länsstyrelsen

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde

Läs mer

ANSÖKAN OM FÖRETAGSSTÖD Ansökan avser:

ANSÖKAN OM FÖRETAGSSTÖD Ansökan avser: ANSÖKAN OM FÖRETAGSSTÖD Ansökan avser: (SFS 2015-211) Konsulttjänst (SFS 2015-210) SÖKANDE (företag) Namn Utdelningsadress Person-/organisationsnummer Ortadress (postnummer och ort) Tfn Mobil E-post F-skattebevis

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2012

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2012 Danske Bank Kreditbarometer Hösten 212 1 Om undersökningen Metod Antal intervjuer Målgrupp Vägning Telefonintervjuer 1 3 intervjuer Finansiellt ansvariga i svenska företag med minst 1 miljoner kronor i

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Tillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Beslut Datum 2015-04-02 Diarienummer 1363-2051/2014 NN Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser Boverket riktar kritik mot Eskilstuna

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga

Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga September 2016 Lars Jagrén Egenföretagarna: Viktiga för ekonomin och tillväxten men alltför ofta osynliga Inledning Egenföretagarna

Läs mer

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 1 Små och medelstora företag utgör drygt 90 % av fordonsleverantörerna och står för 40 % av totala omsättningen Del

Läs mer

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Steg (se utlysningen) 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) : - Sökt belopp: Projektets

Läs mer

Landsbygdsstödet. En uppföljning av Landsbygdsstödet i Kronobergs län 1997-2002

Landsbygdsstödet. En uppföljning av Landsbygdsstödet i Kronobergs län 1997-2002 Landsbygdsstödet En uppföljning av Landsbygdsstödet i Kronobergs län 1997-2002 Landsbygdsstödet En uppföljning av Landsbygdsstödet i Kronobergs län 1997-2002. Text & layout: Gunilla Claesson Samhällutvecklingsenheten

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3

Företag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3 Företag växer på olika sätt s rekryteringsenkät del 3 Inledning På vilket sätt vill företag växa? Och varför föredrar vissa företag att växa på andra sätt än genom att tillsvidareanställa personal? De

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Fo ra dlingssto d fo r att skapa nya jobb

Fo ra dlingssto d fo r att skapa nya jobb Version 170101 Obs! det kan ske justeringar i detta dokument om förutsättningar för bedömningen ändras. Fo ra dlingssto d fo r att skapa nya jobb Din ansökan kommer att bedömas utifrån nedanstående urvalskriterier

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

EKONOMIHANDLINGAR 2013

EKONOMIHANDLINGAR 2013 LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: s entertainmentcenter Journalnummer: 2011-4719 Namn på

Läs mer

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Skuldsanering Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Ungefär så brukar vi förklara skuldsanering ett sätt för dig som är svårt skuldsatt att få ordning på din ekonomi. Med den här broschyren

Läs mer

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 1,7MSEK (1,4) Rörelseresultatet blev - 1,8 MSEK (- 1,7) Rörelsemarginalen blev - 106% (123,5%) Periodens resultat efter skatt uppgick

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Optimismen fortsatt god men krymper

Optimismen fortsatt god men krymper Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Förslag till beslut: Bevilja

Läs mer

Resultatet av Indecaps enkätundersökning

Resultatet av Indecaps enkätundersökning Resultatet av Indecaps enkätundersökning Först och främst vill jag tacka er som var med och svarade på enkätundersökningen. Anledningen till att vi skickar ut en sådan lite då och då är för att få en chans

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport Kvartal 1 2010 Sammanfattning Minskad omsättning på grund av mindre B2B intäkter och valutaeffekter. Förbättrat rörelseresultat. Outsourcing av produktion

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a)

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier 1. Investeringen bidrar

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag. Rapport 2011:68

Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag. Rapport 2011:68 Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag Rapport 2011:68 Länsstyrelsen Västra Götaland Utvärdering stöd livsmedelsföretag 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten 2 Slutsatser 3

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Bioenergi i Böta-Kvarn

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

4 För mycket låsta pengar?

4 För mycket låsta pengar? 4 För mycket låsta pengar? Rörelsekapital I balansräkningen finns de tillgångsposter som med ett gemensamt namn kallas för omsättningstillgångar. De har sin motsvarighet på skuldsidan i form av skulder

Läs mer

Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke

Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke 1(6) På den här blanketten ansöker du om stöd för investering i lagringsplats för brandskadat virke efter branden i Västmanland den

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr)

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Stockholm den 21 maj 2014 Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan39 B SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Idrottslyftet 2014. En guide i hur man skickar in en återrapport

Idrottslyftet 2014. En guide i hur man skickar in en återrapport Idrottslyftet 2014 En guide i hur man skickar in en återrapport Återrapportering Alla godkända ansökningar genererar automatiskt en återrapport på föreningens Idrottslyftssida. Det kan vara bra att omgående

Läs mer

Skogsstyrelsen Anvisning ansökan om utbetalning av företagsstöd 2(6)

Skogsstyrelsen Anvisning ansökan om utbetalning av företagsstöd 2(6) 1(6) Anvisning till ansökan om utbetalning av företagsstöd för kompetensutveckling Vem ska använda blanketten? Den här blanketten är till för dig som ska ansöka om utbetalning av beviljat företagsstöd

Läs mer

Lathund för webbansökan om innovationsbidrag (såddbidrag)

Lathund för webbansökan om innovationsbidrag (såddbidrag) Lathund för webbansökan om innovationsbidrag (såddbidrag) Du är nu på väg att ansöka om innovationsbidrag via webbansökan en tjänst framtagen av Tillväxtverket och Länsstyrelsen Västerbotten m.fl. Skriv

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

RTS KONJUNKTURBAROMETER

RTS KONJUNKTURBAROMETER RTS KONJUNKTURBAROMETER 2009 2009ÅRSKONJUNKTURBAROMETER KonjunkturbarometernpresenterasårligenavRese ochturistnäringenisverige(rts),isamarbete medregionalaturistorganisationer.barometernbaseraspåenkvantitativenkätundersökninghos

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Ny förordning RIS. Fredrik Olofsson

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Ny förordning RIS. Fredrik Olofsson Ny förordning RIS Fredrik Olofsson 1 Gruppundantaget RIS-förordningen ej notifierad Begränsningarna i gruppundantaget gäller (Europeiska Kommissionens förordning nr 651/2014 ) Olagligt stöd 2 Strategiskt

Läs mer

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift.

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 2 (6 poäng) Här följer några blandade påståenden. I. En av nackdelarna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer