PALMECENTRETS VERKSAMHETSSTRATEGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PALMECENTRETS VERKSAMHETSSTRATEGI"

Transkript

1 PALMECENTRETS VERKSAMHETSSTRATEGI Introduktion 2. Palmecentrets verksamhetsidé 3. Prioriterade verksamhetsmål för Medlemsorganisationernas engagemang och erfarenhet ska prägla Palmecentrets arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och fred 3.2 Organisationers kraft att mobilisera för mänskliga rättigheter, demokrati och fred ska stärkas genom långsiktigt samarbete 3.3 Utvecklingssamarbetet ska hålla hög kvalitet i alla delar och utvecklas genom kontinuerligt lärande Bilagor: - Strategi för kommunikation, opinionsbildning och insamling - Palmecentrets styrning 1

2 1. INTRODUKTION Verksamhetsstrategin definierar tydligare de verksamhetsmål som uttrycks i Verksamhetspolicyn för Olof Palme Internationella Center för en viss tidsperiod. Innevarande verksamhetsstrategi gäller för åren För varje enskilt år tas också en konkret verksamhetsplan fram med uppföljningsbara mål och aktivitetsplaner. Baserat på dessa årsplaner planerar sedan de anställda sin uppgifter under året. Eftersom mycket kan hända under en femårsperiod kan verksamhetsstrategin komma att revideras i takt med att omständigheter under vilken verksamheten bedrivs också förändras. Beslut om detta fattas av Palmecentrets styrelse. 2. PALMECENTRETS VERKSAMHETSIDÉ VISION Det övergripande målet för Palmecentret är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. POLITISKA PRIORITERINGAR OCH FÖRÄNDRINGSTEORI Palmecentrets politiska prioriteringar är mänskliga rättigheter, demokrati och fred. De förutsätter varandra: Utan respekt för mänskliga rättigheter ingen demokrati och fred. Utan demokrati, inga mänskliga rättigheter och fred. Och utan fred, ingen demokrati och mänskliga rättigheter. Grundläggande för demokratin är solidariteten, jämlikheten och friheten. Fria och jämlika människor i ett samhälle präglat av omtanke människor emellan är en övergripande vision som genomsyrar vårt arbete och engagemang i världen. De maktstrukturer som hindrar människor från att nå sin fulla potential måste synliggöras och motarbetas. De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De politiska och civila rättigheterna är lika viktiga som de sociala och ekonomiska. En människas rätt till arbete, utbildning och mat är en förutsättning för ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Kampen mot fattigdom och för ökad jämlikhet är således i djupaste mening en kamp för mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter. Palmecentrets arbete utgår från alla människors rätt att ha makt över sitt liv och att påverka sitt samhälle. Vi tror på samhällen där makten utgår från folket. Demokratin skapar förutsättningar för människor att leva ett liv i frihet, och är ett styrelseskick med möjlighet att bidra till en mer jämlik fördelning av makt och resurser i samhället och som genom fri öppen debatt kan lösa konflikter fredligt. Till grund för detta arbete ligger en analys av de maktstrukturer som underordnar och diskriminerar människor på grund av exempelvis klass, kön, etnicitet, sexuell läggning eller könsidentitet. Samhällen förändras i demokratisk riktning genom folkligt deltagande. Inget samhälle kan bli bestående och framgångsrikt utan att grundas i människors fria vilja till gemenskap. Stärkt folklig organisering för ökad jämlikhet och frihet ökar möjligheten för människor som lever i fattigdom att påverka sina egna liv och sina samhällen. De förändringskrafter som starka folkrörelser och ett vitalt civilt samhälle utgör är på så sätt en bärande del av demokratin. Social och politisk organisering är kraftfulla verktyg för människor att både påverka och styra samhällen. De ökar den folkliga förankringen, möjliggör ett aktivt medborgarskap och demokratisk delaktighet och bidrar på så sätt till samhällsutvecklingen och framväxten av en uthållig, demokrati. Men det förutsätter samtidigt att dessa föreningar och sammanslutningar är demokratiskt organiserade och därmed starkare än sina ledare. 2

3 I globaliseringens tidevarv framträder konflikten mellan arbete och kapital tydligt. För arbetarrörelsen är det oacceptabelt att människor ska konkurrera om jobb genom sänkta löner, försämrade arbetsvillkor eller sänkta miljökrav. Rätten att organisera sig folkligt, fackligt och partipolitiskt är därför central. Palmecentrets arbete för att bidra till fred har som perspektiv att långsiktig och varaktig fred endast kan byggas i samhällen som bärs upp av mänsklig frihet och jämlikhet. Varje människas frihet och säkerhet är nära sammankopplad med andra människors frihet och säkerhet. Palmecentrets internationella solidaritetsarbete syftar sammanfattningsvis framför allt till att ge människor möjligheten att organisera sig. Brister i kapacitet för deltagande samt svag organisering är uttryck för och befäster de ojämlika maktstrukturer och maktrelationer som präglar våra samarbetsländer och utgör ett hinder för demokratisk utveckling. I Palmecentrets Verksamhetspolicy anges målet för utvecklingssamarbetet: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Kapacitet för effektivt påverkansarbete är ytterligare en viktig del av samarbetet. Tillgång till information, synlighet i medierna och påverkansarbete riktat till politiska ledare eller andra makthavare är viktiga verktyg för att åstadkomma förändring för människor som lever i fattigdom. Följande tre områden utgör Palmecentrets kärnkompetens inom internationellt utvecklingssamarbete: folkligt deltagande fackligt samhällsarbete partipolitisk organisering Genom att prioritera dessa tre områden kan vi dra nytta av erfarenheter och kunskap inom medlemsorganisationerna och bidra med det stöd och den kunskap som efterfrågas i samarbetsländerna. Inriktningen på verksamheten beskrivs mer utförligt i Verksamhetspolicyn. OPINIONSBILDNING OCH PÅVERKAN För att bidra till demokratisk utveckling, förändra maktrelationer samt bryta underordning krävs opinionsbildning och påverkansarbete. Palmecentrets målsättning för detta arbete är: Att bidra till ökad kunskap, stärkt engagemang och ökad mobilisering för internationell solidaritet, demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt att synliggöra och informera om de maktstrukturer som försvårar utveckling. Palmecentret ska vara en tydlig och kraftfull röst för mänskliga rättigheter, demokrati och fred. Vi ska fortsätta att stötta och utveckla arbetarrörelsens solidaritetsarbete och engagemang för globala utvecklingsfrågor. Det strategiska verksamhetsmålet för Palmecentrets kommunikationsarbete är följande: För att nå ett ökat engagemang för internationell solidaritet och för att bilda opinion för demokrati, mänskliga rättigheter och fred ska Palmecentret, tillsammans med medlemsorganisationer och 3

4 samarbetspartners, öka kännedomen hos våra målgrupper om människors arbete för att förändra sina samhällen i demokratisk riktning genom organisering och kamp mot orättvisor. För att nå det övergripande målet för vår kommunikation krävs att vi synliggör de maktstrukturer som försvårar utveckling. Palmecentret ska vara en berättande organisation som lyfter fram våra samarbetspartners arbete för att öka förståelsen för globala utvecklingsfrågor. Palmecentret ska erbjuda saklig och lättillgänglig information om vårt internationella utvecklingssamarbete och om de resultat som samarbetet leder till. Vår opinionsbildning ska även öka den internationella solidariteten, bidra till insamling till Palmecentrets solidaritetsfond och vara drivande i debatten kring mänskliga rättigheter, demokrati och fred. ARBETARRÖRELSENS KRAFT Palmecentret är ett samarbetsorgan i internationella frågor för den svenska arbetarrörelsen. De tre grundarorganisationerna Socialdemokraterna, Landsorganisationen (LO) och Kooperativa Förbundet (KF) har nu utökats till 26 medlemsorganisationer som tillsammans representera miljoner medlemmar i arbetarrörelsen. Arbetarrörelsens historia i Sverige är central för Palmecentrets verksamhet. Det är inte mer än hundra år sedan fattigdom, brist på jämlikhet och politiskt förtryck hindrade människor från att delta i samhällsbeslut i Sverige på lika villkor. Genom demokratisk organisering, som inkluderade stora delar av befolkningen, och genom strategisk samverkan mellan partipolitik, facklig organisering och kvinnorörelse bedrevs ett massivt mobiliserings- och påverkansarbete. Offentlig debatt och opinionsbildning, massmöten, strejker och demonstrationer ledde till slut till allmän och lika rösträtt Den fortsatta mobiliseringen inom svensk arbetarrörelse var sedan en förutsättning för att det svenska samhället skulle förändras i grunden under 1900-talet. Det var den kraft som lyckades driva igenom en lång rad politiska, sociala och ekonomiska reformer som alla bidrog till att förändra de maktstrukturer och maktrelationer som präglade klassamhället i början av seklet. Stärkandet av arbetares rättigheter, jämställdheten mellan kvinnor och män och barns rättigheter var viktiga delar av denna samhällsförändring. Folkbildningen, med studiecirkeln som metod, bidrog till att sprida kunskap och därmed makt till de underrepresenterade grupper som utestängdes från det formella utbildningssystemet. Det gav kraft och innehåll åt arbetarrörelsens debatt och organisering. Tilltron till demokratin är grundläggande för arbetarrörelsen och har varit central för våra reformistiska landvinningar. Palmecentrets verksamhet bygger på de praktiska erfarenheter som den svenska arbetarrörelsen samlat på sig. Dels genom den egna verksamheten i Sverige, dels genom utbredda internationella kontakter. Erfarenheten visar på kraften i människors engagemang och organisering. Internationell solidaritet är en av grundpelarna i arbetarrörelsens värderingar och har spelat en avgörande roll i dess historia. Denna erfarenhet och de långsiktiga relationer som den gett upphov till utgör en central utgångspunkt för Palmecentrets verksamhet. De internationella nätverk och organisationer som vuxit fram bidrar positivt till att öka bärkraften och legitimiteten i vårt arbete. I Palmecentrets verksamhet och arbetssätt uttrycks solidariteten genom partnerskap med förändringsaktörer i samarbetsländer. Partnerskapet präglas av ömsesidighet, respekt, erfarenhetsutbyte och långsiktiga relationer. Palmecentrets olika roller Palmecentret ambition är att tillvarata arbetarrörelsens unika karaktär och mervärde. Vi är en mångsidig aktör inom det svenska utvecklingssamarbetet och en utmaning är att hitta ett effektivt sätt att integrera våra tre huvudsakliga roller: Kvalitetssäkrande ramorganisation 4

5 Från Sida erhåller Palmecentret medel för vidareförmedling till medlemsorganisationernas projekt inom ramen för folkrörelsebiståndet (CSO-verksamheten). Som ramorganisation ska Palmecentret säkerställa att verksamheten är relevant, bärkraftig, genomförbar och kostnadseffektiv. Partianknuten organisation Palmecentret har även en kvalitetssäkrande och vidareförmedlande roll när det gäller det partiinriktade demokratistödet (PAO-verksamheten). Socialdemokraterna är uppdragsgivare för denna verksamhet och där ett flertal projekt bedrivs av partiets lokala och regionala avdelningar eller sidoorganisationer. Strategisk aktör och direktstödjande partner Kopplat till såväl CSO- som PAO-verksamheten erhåller Palmecentret medel i sin roll som strategisk aktör. Det innebär också att Palmecentret, utöver de projekt som bedrivs av våra medlemsorganisationer, har egen verksamhet i form av direktstöd till utländska samarbetsorganisationer. I denna roll erhåller Palmecentret även medel som ligger utanför CSO- och PAO-verksamheten. Det kan röra finansiering som tillhandahålls inom ramen för de olika svenska ambassadernas verksamhet, finansiering från Svenska Institutet, andra internationella givare samt EU medel. En målsättning är att de kommande åren utöka EUfinansieringen. Palmecentrets verksamhet ska präglas av god organisation och långsiktig planering, där rollerna som kvalitetssäkrande ramorganisation och strategisk aktör är integrerade med varandra och bidrar till att projekt och program håller en jämn och hög kvalitet. 3. PRIORITERADE VERKSAMHETSMÅL FÖR Världen förändras ständigt och Palmecentret är därför också en organisation i ständig utveckling. De verksamhetsmål som anges nedan ska styra verksamheten under de kommande fem åren. En årlig verksamhetsplan anger de resultatmål och aktiviteter som ska bidra till att dessa nås mer specifikt. Tre mer övergripande verksamhetsmål har satts upp för perioden och listas nedan. 3.1 Medlemsorganisationernas engagemang och erfarenhet ska prägla Palmecentrets arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och fred Arbetarrörelsens engagemang för internationell solidaritet är avgörande för Palmecentret. Detta engagemang kan ta sig olika uttryck; genom att aktivt delta i ett projekt, vara fadder till ett projekt, vara månadsgivare till Palmecentret, ge stöd till insamlingar, delta i seminarier, föreläsningar eller följa och sprida texter och information på sociala medier. MEDVERKAN I PROJEKT De senaste åren har kraven på administrationen kring utvecklingssamarbetet skärpts vilket medfört en ökad professionalisering. För att underlätta för våra medlemsorganisationer att delta i projekt har olika former skapats: projektledning, projekt utan administration och vara fadder till ett projekt. Palmecentret fortsätter med dessa tre former för engagemang för att göra det möjligt för alla medlemsorganisationer som så önskar att delta i solidaritetsarbetet på sina villkor. Relationerna inom utvecklingssamarbetet har ändrat karaktär och utvecklats som en följd av förändrade förutsättningar i samarbetsländerna. Kapaciteten hos samarbetsorganisationerna är högre idag än för tio år sedan och världen är än mer sammanlänkad och tydligt ömsesidigt beroende. I högre grad än tidigare kommer det vara viktigt att matcha rätt organisationer och representanter från svensk arbetarrörelse med samarbetsorganisationerna. Det är därför en prioritering att utveckla verksamheten med fokus på att stärka samarbetet med experter inom medlemsorganisationerna. 5

6 Palmecentrets internationella arbete bygger på ömsesidighet och solidaritet i ett partnerskap med våra samarbetsparter karaktäriserat av en gemensam värdegrund. Detta skapar samsyn, förtroende och förutsättningar för ett effektivt samarbete. Projekt genomförs utifrån existerande behov som identifieras av den lokala samarbetsorganisationen. Det är också dem som är drivande för att uppnå de mål som satts för samarbetet. Arbetarrörelsens historiska och aktuella erfarenheter tjänar som en referenspunkt för förändring och våra samarbetsorganisationers aktivism som en inspirationskälla för våra medlemsorganisationer. Erfarenhetsutbyte med medlemsorganisationer ska vara en strategisk del i alla Palmecentrets program. En långsiktig målsättning är att alla medlemsorganisationer ska delta i någon form av samarbete och att fler personer inom varje medlemsorganisation är engagerade. Med stor bredd i deltagande blir det möjligt att i ännu större utsträckning koppla ihop medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer i angelägna samarbeten. Det säkerställer också kontinuiteten i projekten och gör att dem mindre beroende av enstaka eldsjälar. KOMMUNIKATION OCH OPINIONSBILDNING Kommunikation och opinionsbildning är också centralt för att stärka engagemanget i Palmecentrets verksamhet. Vi ska inspirera människor till engagemang i Olof Palmes anda. I Palmecentrets kommunikationsarbete ska målgrupperna för utvecklingssamarbetet stå i centrum. Då synliggörs de aktörer som arbetar för att förändra sina samhällen och Palmecentret och våra medlemsorganisationer som partners för att stärka det arbetet. Palmecentret ska berätta om verksamheten på ett levande sätt och tillsammans med medlemsorganisationer och samarbetspartners bilda opinion för mänskliga rättigheter, demokrati och fred. Berättelser om utvecklingssamarbetets resultat inom folkligt deltagande, fackligt samhällsarbete och partipolitisk organisering som ska nå ut till och engagera medlemmar i våra medlemsorganisationer. Såväl anställda, ideella medarbetare och samarbetspartners behöver bidra till att samla in och sprida goda exempel på uppnådda resultat av vårt arbete som kan användas i kommunikations och opinionsbildande syfte. INSAMLING Insamlingsverksamheten ska vara nära kopplad till opinionsbildning och kommunikationsarbete. Insamlingen är nödvändig för att vi ska kunna bedriva ett långsiktigt internationellt solidaritetsarbete. Palmecentrets Solidaritetsfond täcker bland annat de egeninsatser på tio procent som är ett krav för CSO-stödet från Sida som finansierar ungefär hälften av Palmecentrets arbete. Efter flera års nedgång ökade insamlingen både 2012 och Den behöver dock öka betydligt mer, utnyttjas effektivt och på sikt även generera ett överskott i linje med målet för insamlingen: Att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av den egeninsats som krävs i Palmecentrets verksamhet och att det därutöver skapas utrymme för såväl offensiva satsningar på kommunikation och opinionsbildning som utvecklingsprojekt i helt egen regi. Nivån på insamlingen är delvis också ett mått på engagemanget i Palmecentrets verksamhet i konkurrens med andra intressen och insamlingar. Månadsgivarna är den stabila och kontinuerliga basen i insamlingen. Trenden med ett sjunkande antal månadsgivare har till viss del vänt men medelåldern är hög. Att fortsätta öka antalet månadsgivare de närmaste åren är därför prioriterat. Fadderverksamheten ger medlemsorganisationer möjlighet att stödja egeninsatsen för ett projekt som de sedan får fortlöpande information om och kan engagera sig i på olika sätt. I arbetet för att öka bidragen till insamling ska utvecklingen av nya samarbeten med våra medlemsorganisationer och stöd till fadderprojekt prioriteras. För att öka insamlingen krävs ett brett engagemang från personalen på Palmecentret och från våra medlemsorganisationer. Kommunikationsverksamheten behöver ha ett 6

7 insamlingsperspektiv och bidra till förståelse av den långsiktiga samhällsförändring som Palmecentret arbetar med. En fullständig strategi för kommunikation, opinionsbildning och insamling för perioden bifogas i bilaga Organisationers kraft att mobilisera för mänskliga rättigheter, demokrati och fred ska fortsätta stärkas genom långsiktigt samarbete Palmecentrets utvecklingssamarbete är inriktat på långsiktiga samhällsförändringar genom att ge människor som lever i fattigdom makt att påverka sina samhällen och därmed sina egna liv genom gemensam organisering. Rättighetsbaserat arbete säkerställer att samarbetsorganisationer bidrar till hållbar förändring. Framgångsrikt genomförande av Palmecentrets program ger resultat för samhällsförändring och bygger starkare organisationer. Ideologisk tydlighet, konkreta mål för vad som ska förändras, liksom en tydligt förankrad förändringsteori, ger vårt arbete en tydlig riktning och gör det möjligt att avgöra när arbetet varit framgångsrikt. Palmecentrets förändringsteori betonar folkligt deltagande och fackligt samhällsarbete som grund för civilsamhällesstödet och partipolitisk organisering för demokratiinriktat partistöd. Arbetarrörelsens erfarenhet av samhällsförändring hämtar sin kraft från demokratisk organisering för att ändra maktförhållanden. Det påverkar inriktningen på Palmecentrets samarbete, vilket beskrivs i Verksamhetspolicyn: Palmecentret ska arbeta aktivt för att bredda sitt kontaktnät bland folkrörelser och inom civilsamhället i verksamhetsländerna och ska i första hand samarbeta med och stödja demokratiska och medlemsbaserade gräsrots- eller folkrörelseorganisationer, eller föreningar som har förutsättningar att utvecklas till det. I situationer där folkrörelser och det lokala civilsamhället är svagt utvecklade, till exempel som följd av konflikter eller diktatur, kan dock undantag göras. Samarbetet kan då ske med professionella ickestatliga organisationer som arbetar med att stödja framväxten av demokratiska, medlemsbaserade organisationer. Organisationer i samarbetsländerna har inte samma traditioner och strukturer för organisering som i Sverige. Ett antal samarbetsorganisationer är varken medlemsbaserade eller helt demokratiskt organiserade. Det kan till exempel bero på att de är aktiva i auktoritära stater där säkerhetssituationen begränsar möjligheten till öppet medlemskap och demokratiska processer. Det kan också bero på att det i många länder inte finns någon utbredd kultur av att vara medlem i organisationer och där förändringsarbete därför drivs av en välutbildad elit i organisationer som liknar konsultfirmor. Erfarenheten visar samtidigt att det är helt nödvändigt att målgruppen deltar i förändringsarbete för att det ska bli hållbart på lång sikt och ge uttryck för legitima intressen och behov. Detta är en central utgångspunkt för alla samarbeten oavsett organisationsform. En viktig del i Palmecentrets samarbete är således att stärka kapaciteten hos civilsamhällesorganisationer och politiska partier för demokratisk organisering. I det arbetet prioriteras att stärka organisationernas demokratiska legitimitet, stödja bred representativitet, strukturer för ansvarsutkrävande och metoder för mobilisering. En levande dialog kring ideologi, värdegrund och maktanalys utgör vidare viktiga beståndsdelar av samarbetet. Det kan till exempel handla om att säkerställa att det finns en styrelse som ger möjlighet till ansvarsutkrävande och att målgruppen kan påverka inriktningen på arbetet. Stöd till sådant förändringsarbete ställer krav på god dialog med respekt för samarbetsorganisationernas särart samtidigt som Palmecentrets värderingar uttrycks tydligt. 7

8 Kvinnor och ungdomar är ofta sämre representerade och har mindre inflytande i samhället vilket hämmar organisering och demokratisk utveckling. Palmecentrets arbete är därför inriktat på att förbättra kvinnors och ungdomars möjligheter att delta och påverka samhällsutveckling. Det handlar också om att stärka kvinnor och ungdomar inom organisationer och att stötta arbetet för att utveckla egna organisationer. Andra diskriminerade grupper som till exempel etniska minoriteter är också viktiga målgrupper för Palmecentret. Palmecentret kommer att utveckla arbetet med att stärka organisationer ytterligare. Stödet till att stärka samarbetsorganisationers kapacitet är även ett av två mål för Sveriges civilsamhällesstöd. När vi lyckas bidra till utvecklingen av starka organisationer med demokratisk legitimitet och förankring hos målgruppen frigörs verklig kraft till den samhällsförändring och maktförskjutning som är målet för Palmecentrets arbete. Det är därför prioriterat fortsätta utveckla metoder för att stärka samarbetsorganisationernas kapacitet och följa upp hur denna kapacitet utvecklas. 3.3 Utvecklingssamarbetet ska hålla hög kvalitet i alla delar och utvecklas genom kontinuerligt lärande Palmecentret vill hålla hög kvalitet på utvecklingssamarbetet för att se till att våra resurser gör största möjliga nytta. När samarbetet håller hög kvalitet stärks möjligheten att stötta våra samarbetspartners arbete för samhällsförändring. Situationen för våra samarbetsorganisationer förändras ständigt. Därför behöver Palmecentret också ständigt prioritera lärande och vidareutveckling av vårt samarbete. Förändringar i omvärlden och i svensk biståndspolitik gör också att fler organisationer och privata aktörer är aktiva i utvecklingssamarbetet. Den ökade konkurrensen om biståndsmedel innebär därför att vi behöver prioritera hög kvalitet ytterligare för att få anslag som finansierar utvecklingssamarbetet. KVALITET I GENOMFÖRANDET Det lokala ägarskapet är avgörande för kvalitén på utvecklingssamarbetet. Program och projekt måste utvecklas i samarbete och öppen dialog med medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer. Målsättningar för vad samarbetet ska uppnå behöver tas fram gemensamt och vara tydliga för alla. Palmecentret prioriterar vidare att ha närvaro i fält för att ha möjlighet att erbjuda dialog och stöd till samarbetsorganisationer och för att komma närmre deras verksamhet. Lokala handläggare stärker kvaliteten genom tät dialog och närhet till samarbetspartners och flexibilitet i relation till deras behov. Uppföljning av samarbetets resultat är också strategiskt viktigt för att stärka Palmecentrets och våra samarbetspartners kunskap om vad som har kraft att bidra till samhällsförändring och vilka insatser som är mindre effektiva. Palmecentret ska kontinuerligt utveckla metoder för att följa upp resultat i dialog med medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer. Det är av stor betydelse för kvaliteten på vårt arbete att Palmecentrets mervärde och unika karaktär värnas. Vi ska därför prioritera verksamhet inom områden där arbetarrörelsen har särskild kompetens. Palmecentret väljer att arbeta i samarbetsländer i linje med styrelsens fastställda kriterier. Fokuseringen på ett begränsat antal länder innebär att kvalitet och kunskap kan upprätthållas och resultaten stärkas. Förändringar i valet av samarbetsländer kan behöva ske i takt med att omvärlden förändras, men det ska alltid ske med hänsyn till långsiktighet i samarbetet. 8

9 Att arbeta rättighetsbaserat är en förutsättning för Palmecentrets utvecklingssamarbete och för att säkerställa kvalitén på våra insatser. Grunden för det rättighetsbaserade arbetet är en tydlig prioritering av vilka rättigheter ett samarbete arbetar för att stärka. Det handlar också om att hela tiden arbeta utifrån principerna om deltagande, icke-diskriminering, ansvarsutkrävande och transparens. Ökat stöd ska ges till samarbetsorganisationerna för att arbeta rättighetsbaserat. Därigenom stärks hållbarheten och genomslagskraften i deras arbete. Korruption är en stor utmaning i de flesta miljöer där Palmecentret har verksamhet. Palmecentret tillämpar nolltolerans och agerar alltid för att motverka korruption och ta itu med korruptionsmisstankar. Arbetet med att motverka korruption integreras såväl i organisationsstärkande insatser som i det interna arbetet för säkerställa intern kontroll och kvalitet. Palmecentrets styrdokument ger vägledning för våra administrativa system och intern kontroll samt ligger till grund för policyer och arbetsmetoder. Ett viktigt fokus för kommande år är att se till att dessa styrdokument efterlevs i hela verksamheten. Styrdokumenten ska vara välkända av alla medarbetare och en kontinuerlig översyn krävs för att uppdatera och utveckla dessa. Särskilt stöd ska ges till samarbetsorganisationer och medlemsorganisationer för att säkerställa att dem efterlever de krav som ställs i genomförandet av utvecklingssamarbetet. Controllerhandboken, Handläggarhandboken och Projekthandboken ger vägledning om styrdokument och hur dessa ska tillämpas i verksamheten av medarbetare, medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer. HUMANITÄRT ARBETE Runtom i världen uppstår ständigt nödsituationer som politiska kriser, naturkatastrofer och väpnade konflikter. Detta skapar återkommande krav på Palmecentret att visa solidaritet. Under föregående programperiod har särskilda kampanjer genomförts bland annat för att stötta skogsarbetare från Kamerun, människor som utsatts för översvämningar i Filippinerna och i Bosnien och Hercegovina, samt människor som drabbats av kriget i Gaza. Humanitärt arbete ingår inte i Palmecentrets ordinarie verksamhet. Men i situationer då kriser och katastrofer direkt drabbar samarbetsorganisationer kan Palmecentret välja att inleda en insamling för att visa solidaritet i den akuta krisen och ge stöd till återuppbyggnad. Palmecentret väljer i sådana fall att stödja insatser som existerande samarbetsorganisationer tagit initiativ till eller ingår i. Palmecentret kan också välja att kanalisera insamlade medel till en annan internationell organisation som har möjlighet att förmedla resurserna till behövande. För att säkerställa kvalitet även i genomförandet av humanitärt arbete är det viktigt för Palmecentret att utveckla kunskap om principer och metoder för humanitärt arbete. Administrativa system och rutiner ska ses över så att det finns tydlighet i den administrativa hanteringen även av dessa insatser. Samarbetet ska utvecklas med internationella systerorganisationer som Norsk Folkehjälp och Solidar i syfte att kunna kanalisera resurser samt ta emot resurser även från andra organisationer. KONTINUERLIGT LÄRANDE Utvecklingssamarbetet sker i komplexa och ständigt skiftande kontexter. Idéutvecklingen och de krav som styr det svenska och internationella utvecklingssamarbetet förändras kontinuerligt. Palmecentret arbetar därför ständigt med att vidareutveckla våra metoder. Genom att kontinuerligt lära av både framgångar och bakslag i utvecklingssamarbetet säkerställer Palmecentret att verksamheten håller hög kvalitet. Lärande behöver dessutom hela tiden förmedlas till nyanställda. 9

10 Under de närmaste fem åren står resultatstyrning, biståndseffektivitet och kapacitetsutveckling till organisationer högt på agendan. Med säkerhet kommer oväntade händelser och nya frågor att tillkomma som kräver prioritet och nytänkande. En avgörande fråga för framtiden är klimatförändringarna. Klimatförändringarnas effekter ökar sårbarheten hos människor som lever i fattigdom och påverkar redan i dag deras möjligheter att försörja sig. Samtidigt är det långa avstånd mellan människor som lever i fattigdom och de beslutsfattare som har avgörande ansvar för att påverka klimatförändringen. Palmecentret inför därför som en ny prioritering att ge stöd till organisering för påverkansarbete kopplat till att motverka klimatförändringarna. För att bidra till en effektiv verksamhet för att motverka dessa förändringar behöver ökad kunskap prioriteras. Inom såväl tidigare som nya prioriteringar genomför Palmecentret kontinuerligt utbildningar för medarbetare, medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer. Externa utbildningar utnyttjas också för att stärka kunskapen hos medarbetare. SAMORDNING MED ANDRA ORGANISATIONER Palmecentret prioriterar att delta i samordning med andra ramorganisationer, Concord i Sverige samt med andra internationella organisationer som arbetar med liknande inriktning i samarbetsländerna. Samordning med internationella organisationer stärker möjligheten att bedriva påverkansarbete gentemot EU och internationella organisationer. Palmecentret prioriterar i den internationella samordningen, European Forum, European Network of Political Foundations, Progressive Alliance och Solidar. 10

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

VERKSAMHETSPOLICY OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER

VERKSAMHETSPOLICY OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER 2010-05-03 VERKSAMHETSPOLICY OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER 1 Innehåll 1. Detta är Olof Palmes Internationella Center... 3 2. Palmecentrets politiska prioriteringar... 5 3. Utmaningar i globaliseringens

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet

Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet SIDA 1 av 20 Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet Antagen av Svenska missionsrådets styrelse 2014-03-13. Bakgrund Denna policy bygger bland annat på lärdomar och rekommendationer från

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

INTERNATIONELLT SOLIDARITETSARBETE FÖR FRED, DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

INTERNATIONELLT SOLIDARITETSARBETE FÖR FRED, DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER INTERNATIONELLT SOLIDARITETSARBETE FÖR FRED, DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Verksamhetspolicy för Olof Palmes Internationellas Center Antagen av Palmecentrets styrelse den 22 mars 2017 FÖRORD Fattigdom

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Bilaga till regeringsbeslut 2018-03-08 (UD2018/04249/FMR) Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016-2020 1. Inriktning Demokratistödet genom svenska partianknutna

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 Strategi fo r sa rskilt demokratisto d genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 1. Inriktning Demokratistödet

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands

Läs mer

Tillsammans för förändring

Tillsammans för förändring SIDA 1 av 9 Tillsammans för förändring Svenska missionsrådets strategiska verksamhetsinriktning 2017 till 2021 Syfte och användning Den här strategin visar vilken inriktning Svenska missionsrådet vill

Läs mer

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan 2017 2019 KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID Vi är Verdandi! för social rättvisa och ett drog- och alkoholskadefritt samhälle

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Medlemsutvecklingsstrategi

Medlemsutvecklingsstrategi Stockholm 2013-11-19 Åsa Olsson Folkrörelse & kampanj Medlemsutvecklingsstrategi Medlemsutvecklingsstrategi 2014-2024 Under valåret 2014 kommer vi att sätta fokus på värvningsfrågan eftersom det är ett

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Sida SEKA/EO Policygruppen

Sida SEKA/EO Policygruppen Sida SEKA/EO Policygruppen 2003-03-05 1 (10) UTKAST! Tankepapper om Sidas förhållningssätt till samarbete med organisationer i det civila samhället 1. Inledning och syfte Detta är Sidas förhållningssätt

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets

Läs mer

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga.

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga. Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga. S I D A 1 av (5) Utvärderingen önskas utföras under sep 2017 - dec 2017. Anbud önskas senast

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Effektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm

Effektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm Stockholm 20180603 Effektrapport 2017 Rapportering enligt FRII Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm info@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se 1 grupperna är medlem i Frivilligorganisationernas

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse Mellan idéburen sektor och Södertälje kommun ÖVERENSKOMMELSEN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1 Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige

Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Om FIAN FIAN Sverige är den svenska sektionen av den internationella människorättsorganisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network). FIAN grundades 1986 i Heidelberg

Läs mer

Resultatstrategi för Bangladesh

Resultatstrategi för Bangladesh Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Vi ska påverka politiken och bygga strukturer för hållbara bygder. Verksamhetsplan

Vi ska påverka politiken och bygga strukturer för hållbara bygder. Verksamhetsplan Vi ska påverka politiken och bygga strukturer för hållbara bygder Verksamhetsplan 2014 www.helasverige.se Det är en glob, jag trampar med min fot. Vad är centralt, på ytan av ett klot? Jag väljer Pjätteryd

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor 1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen

Läs mer

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse

Läs mer

Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar

Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar 2016-2021 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Latinamerikagruppernas. policy. f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e

Latinamerikagruppernas. policy. f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e Latinamerikagruppernas policy f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e Latinamerikagrupperna:s politiska plattform Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska

Läs mer

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicyn syftar till att skapa trygghet och tydlighet för alla som bidrar till IMs arbete i Sverige. Volontärpolicyn fungerar som ett stöd för dig som

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

strategi hela sverige ska leva

strategi hela sverige ska leva strategi 2017 2020. hela sverige ska leva Vision. Hela Sverige ska leva! Syfte. Balans mellan stad och land - god landsbygdsutveckling - goda villkor i hela landet. Verksamhetsidé. Från Hela Sverige ska

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Antagen på LSU:s Representantskap 2017 Slutversion av verksamhetsplan 2018-2019 Verksamhetsplan 2018-2019 Detta är verksamhetsplanen för 2018-2019 och här beskrivs hur LSU ska

Läs mer

Ekonomiskt stöd till det civila samhället

Ekonomiskt stöd till det civila samhället Beslutad av: Regionfullmäktige 2018-10-09, 168 Diarienummer: RS 2016 03906 Giltighet: från 2018-11-08 till 2023-11-08 2018-12-18 Policy Ekonomiskt stöd till det civila samhället Policyn gäller för: Västra

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer