Nibbla Koloniträdgårdsförening Plusgirokonto Ansluten till Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar

Transkript

1 Nibbla Koloniträdgårdsförening Plusgirokonto Ansluten till Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar Stockholm Mark- och miljödomstolen Överklagande i fråga om tillägg till detaljplan för del av Ekerö-Nibbla 1:1 (Nibbla koloniträdgårdsområde) i Ekerö kommun Till fullföljande av tidigare ingivet besvär över Länsstyrelsens i Stockholm län beslut den 2 oktober 2012 i rubr. ärende med dnr får Nibbla koloniträdgårdsförening genom dess styrelse anföra följande. Genom att Länsstyrelsen i Stockholms län inte upphäver Ekerö kommuns antagandebeslut kommer Nibbla koloniträdgårdsområde att bl.a. omfattas av ett avstyckningsförbud. Ett avstyckningsförbud innebär emellertid att de enskilda medlemmarna i koloniträdgårdsföreningen drabbas av olägenheter som inte står i rimlig proportion till nyttan av planen från allmänsynpunkt. Enligt styrelsens mening har Länsstyrelsen i sin bedömning gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda och allmänna intressen. Kommunens beslut att anta förevarande detaljplan bör därför ändras. Med hänvisning till vad som anförs nedan hemställer Nibbla Koloniträdgårdsförening genom styrelsen att Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens i Stockholm län beslut den 2 oktober 2012 i rubr. ärende och återförvisar det till Länsstyrelsen för förnyad behandling. Till stöd för överklagandet hänvisas till vad koloniträdgårdsföreningen genom dess styrelse anfört i en tidigare till Länsstyrelsen ingiven skrivelse med besvär över Ekerö kommuns beslut i ärendet. Vidare hänvisar föreningen som stöd för sin talan till vad som framgår av skrivelse den 29 februari 2012 av Stockholms stad, med anledning av besvär över Ekerö kommuns beslut i ärendet. Härutöver vill föreningen framhålla följande. Länsstyrelsen har vid sin behandling av ärendet, på anförda skäl, tillämpat den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL. I 1 kap. 2 fastslås principen att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, det s.k. kommunala planmonopolet. Denna ordning innebär inte att statens kontroll och tillsyn avvecklades eftersom staten har det övergripande ansvaret för samhällets utveckling. Sta-

2 ten/länsstyrelsen måste därför ha möjligheter att korrigera felaktiga och olämpliga kommunala beslut. I sitt beslut noterar Länsstyrelsen att Vid en överprövning av kommunens beslut att anta en detaljplan bör beslutet upphävas endast om kommunen i sin bedömning har gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen, eller i de fall då kommunen förfarit felaktigt vid handläggningen av planärendet. Länsstyrelsens prövning i ett ärende avseende en överklagad detaljplan avser därför i allt väsentligt frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende, d.v.s. frågor som rör de klagandes enskilda intressen. I sitt beslut finner Länsstyrelsen att det som klagandena framfört, vid en vägning mellan deras enskilda intressen och de intressen som planen syftar till att tillgodose, inte utgör tillräckliga skäl för att upphäva antagandebeslutet. De olägenheter som detaljplanen kan medföra för klagandena är inte så betydande att tillägget till planen av det skälet inte kan godtas (Observera dock den tveksamma - dubbla negationen). Inte heller i övrigt har enligt Länsstyrelsen framkommit någon omständighet som utgör skäl att upphäva beslutet att anta tillägget till detaljplanen. Det kan i detta sammanhang framhållas att Länsstyrelsens argumentation är något otydlig. Länsstyrelsens beslut synes bygga på påståenden utan att de omständigheter varpå de grundas redovisas. Så framhåller Länsstyrelsen t.ex. att Ekerö kommuns intresse av en ostyckad fastighet och av att områdets karaktär som koloniträdgårdsområde säkerställs får anses väga tyngre än arrendatorernas intresse av att avstycka tomt runt kolonistugorna. Varför? På vad sätt väger kommunens uppfattning tyngre? Finns det någon filosofi bakom denna uppfattning, som i så fall borde ha redovisats? Som bevarandeskäl såsom grund för beslutet anges bl.a. intresset att bevara områdets kulturhistoriska värde och ursprungliga karaktär. Det framgår alls inte varför dessa omständigheter, jämfört med andra, redan friköpta fjärrkolonier där avstyckning tilllåtits, väger så tungt i det aktuella fallet att avstyckning inte kan tillåtas. Inte heller framgår på vad sätt den värdefulla miljön kan utgöra en sådan omständighet, att avstyckning inte kan tillåtas. I beslutet finns alltså inte närmare motiverat varför man hänvisar till nämnda omständigheter som grund för beslutet. I stället synes Länsstyrelsen utan vidare har godtagit kommunens skäl. Kommunen anför nämligen, likt Länsstyrelsen, inte heller någon förklaring av de påståenden/antaganden varpå antagandebeslutet grundas. Syftet med Ekerö kommuns intresse av en ostyckad fastighet synes bl.a. vara att förhindra permanent bosättning, med eventuella konsekvenser för kommunen. I förarbetena till ÄPBL framhöll departementschefen att det inte bör finnas något hinder mot att en kommun i sin planläggning på olika sätt tar in bestämmelser, som gör en avsedd bebyggelse speciellt lämpad antingen för fritidsbruk eller också för permanentboende. Detaljplan bör alltså, enligt departementschefen, kunna utformas och markens ändamål bestämmas speciellt för fritidsbruk. Ordvalet permanent å ena sidan och fritidsbruk å den andra torde tyda på att man kan föreskriva att fritidshus får bebos endast under viss tid av året, t.ex. 1 maj 31 oktober, såsom är fallet med ifrågavarande koloniområde. 2/5

3 Även om bestämmelserna i ÄPBL rörande samråd mellan kommuner avseende ÄPBL-frågor måhända inte är tillämpliga i förevarande ärende borde kommunen ändå gjort sig besvär att notera läget i grannkommunerna. Alla kommuner inom länet, där fjärrkolonier finns, har medgett avstyckning av de enskilda lotterna så att kolonisterna kan eller kommer att kunna vara ägare till sina resp. lotter/fastigheter. Permanentbosättningen har därvid bedömts inte vara något problem, som måste förhindras genom inskränkning i äganderättsmöjligheterna. Det kan noteras att önskemål om permanent bosättning inom dessa områden har enligt uppgift inte framförts. Ekerö kommuns uppfattning i denna del ter sig därför märklig. Åtgärden innebärande avstyckningsförbud måste anses ovanlig och avvikande från utvecklingen för liknande områden. Är det endast i Ekerö kommun det föreligger problem? Möjligheterna för kommunen att meddela föreskrifter i planen om boendet torde medföra att tyngden i Länsstyrelsens uppfattning i denna del torde väga väsentligt mindre. Det förtjänar att påpekas att koloniträdgårdsföreningen aldrig framställt krav om möjlighet till permanentboende. Det kan i detta sammanhang påpekas att frågan om VAanslutning inte har aktualiserats av föreningen. Av Länsstyrelsens beslut framgår vidare att lämpligheten av att stycka av små lotter till fastigheter har övervägts. Lotternas tomter uppgår till mellan 400 m 2 och drygt 600 m 2. Tomtstorleken är samma och många fall större än en ordinär radhustomt, t.ex. i villa-/radhusområdena i Nibbla Backe eller Sandudden inom Ekerö kommun. Länsstyrelsens indirekt redovisade uppfattning om lämpligheten av avstyckning kan därför anses inte väga särskilt tungt och bör av det skälet lämnas utan avseende. Att säkerställa områdets karaktär som koloniträdgårdsområde genom ett förbud mot avstyckning kan av följande skäl inte väga särskilt tungt. Föreningen har tidigare till kommunen förklarat att man avser att arbeta för att bevara områdets nuvarande utformning och karaktär. Vidare ger ÄPBL möjligheter för kommunen att i planen meddela föreskrifter om markanvändningen. Kommunens önskemål att bevara områdets nuvarande karaktär - och den värdefulla miljön - kan alltså säkerställas utan förbud mot avstyckning. Vidare kan sägas att kommunen egentligen aldrig har visat koloniträdgårdsområdet något direkt intresse för att värna områdets kulturhistoriska värde eller miljövärde. Kommunen har genom bygglov medgett avvikelser från den i övrigt enhetliga utformningen av husen. Man har alltså utan svårighet frångått inställningen att genom bl.a. kolonistugor med genomgående enhetlig typ säkerställa områdets kulturhistoriska karaktär. Vidare har genom generösa bygglov inom grannområdet Ekerö Sommarstad fastighetsägarna på anförda skäl medgetts undantag från skyldigheten att ansluta resp. fastighet till det kommunala dagvattennätet. Dessa fastigheters dagvatten släpps nu ut i koloniträdgårdsområdets dagvattensystem, som inte är dimensionerat för vattenmängder utöver dagvatten från själva koloniområdet. Detta har resulterat i särdeles svåra översvämningar med förstörda vägar, översvämmade källare och förstörda omgivningar. För dessa förhållanden, orsakade av kommunens tveksamma bygglovsbeslut i Sommarstan, har kommunen inte visat något intresse av att bidra till att kom 3/5

4 ma till rätta med problemen eller ens bidra med medel för återställningsåtgärder. Ekerö kommuns ambition att genom den föreslagna detaljplanen säkerställa att områdets karaktär av koloniträdgårdsområde och att områdets miljövärden bevaras är mot denna bakgrund inte trovärdig. Det är bl.a. i detta sammanhang som frågan om avstyckningsförbud aktualiseras. Som framgår av handlingarna i ärendet har Stockholms stad erbjudit kolonisterna att köpa området. Ett förbud mot avstyckning gör att man omedelbart bromsar möjligheten till utveckling i området. Området behöver omfattande och kvalificerat underhåll, sedan decennier eftersatt i vägar, dagvatten- och sommarvattensystem, samt i gemensamma byggnader. Om koloniträdgårdsområdets kulturhistoriska värde leder till att området kulturminnesmärks kan krav på kostsamma åtgärder krävas av den enskilde kolonisten, vilka är omöjliga att finansiera utan säkerhet. Ett förbud mot avstyckning gör det svårare att skapa incitament för kolonisterna att själva kunna ta ansvar för att bevara/förvalta området. Om fastigheten kan styckas i mindre fastigheter därmed sälja den till de arrendatorer/kolonister, som är intresserade av att köpa sin lott öppnar nämligen för möjligheter att genom belåning delta i finansieringen av nödvändiga åtgärder i förvaltningen av området. Ekerö kommuns förväntningar på att förvaltningen av området skall bibehållas med nuvarande karaktär torde alltså inte kunna garanteras om inte finansiella möjligheter kan säkerställas genom styckning av området i flera fastigheter. Ett avstyckningsförbud förhindrar således i stället möjligheten till önskvärd utveckling inom området och detta riskerar därför att förfalla. Möjligheter till avstyckning är dessutom av stor vikt för kolonisterna. En förfrågan hos flera finansiella institutioner ger nämligen vid handen att lån för köp av en kolonilott inte medges; hus på ofri grund kan inte belånas. Den del av köpeskillingen som löper på envar kolonist måste således betalas kontant. Det är högst sannolikt att långt ifrån alla kolonister kan få fram en sådan stor kontant summa. Genom styckning av området i flera fastigheter kan medlemmarna möta Stockholms stads erbjudande att köpa. En styckning av området i flera fastigheter är av finansiella skäl således helt avgörande eftersom medlemmarna då kan beviljas lån mot säkerhet i den egna fastigheten. Utan avstyckning av tomt runt kolonistugorna är möjligheterna till finansiering av ett köp av koloniområdet i sin helhet i stort sett obefintliga. Det förtjänar att i detta sammanhang framhållas att kommunens Miljö- och byggnadsnämnd i beslut den 13 juni 2001 ( 164) beslöt att uppdra åt stadsarkitektkontoret att bl.a. utföra en planändring på ett sådant sätt att avstyckning blir möjlig och med eventuella bestämmelser som begränsar utvecklingen mot ett boende. Området fortsatta användning som koloniträdgårdsområde och bevarande av dess kulturvärde skulle beaktas i planarbetet. Tydligen ansåg kommunen vid den aktuella tidpunkten att avstyckning inom området kunde vara möjlig och i vart fall var möjlig att utreda. Det framgår emellertid inte av kommunens nya förslag varför man ändrat inställning och numera - under i övrigt oförändrade förhållanden - bedömer att avstyckning inte skall tillåtas inom området. 4/5

5 Nuvarande situation har skapat stor oro bland koloniträdgårdsföreningens medlemmar. Vad händer om kolonisternas möjligheter att förvärva marken är utesluten? Stockholms stad önskar avyttra området som det sista av de s.k. fjärrkolonierna. Osäkerheten över hur en eventuell köpare kan tänkas hantera koloniområdet är inte lugnande. Staden kan även få svårigheter att hitta en utomstående köpare som är beredd att satsa på något som inte kan anses vara utvecklingsbart. Detta kan leda till att stadens intresse att behålla området försvagas, särskilt som intäkterna är så små jämfört med kostnaderna för förvaltningen. För staden kan det därför framstå som mer ekonomiskt att lösa alla arrenden och avveckla området än att fortsätta att sköta en kostsam förvaltning av området. För att föregripa en sådan, eventuell utveckling är styckning av koloniområdet i mindre fastigheter av största av avgörande betydelse för arrendatorerna. Utan avstyckningar av tomter runt kolonistugorna är således möjligheterna att förvärva området uteslutna. Länsstyrelsens beslut kan därför inte sägas ha haft en lugnande inverkan inom medlemskapet. Mot bakgrund av vad som framförs ovan kan styrelsen konstatera att planen inte kan anses ha utformats så att de fördelar som kan vinnas med planen överväger de olägenheter den åsamkar enskilda. Det man sökt uppnå med planen, nämligen att förhindra permanentboende samt säkerställa områdets markanvändning, nuvarande karaktär, värdefull miljö och kulturhistoriska värden, kan, som visats ovan, genom föreskrifter uppnås utan att man föreskriver avstyckningsförbud i området. Med hänsyn härtill synes man, enligt styrelsens mening, inte ha eftersträvat en planutformning, som medför att minsta möjliga skada uppkommer på de enskildas intressen. Ett avstyckningsförbud innebär alltså att de enskilda medlemmarna i koloniträdgårdsföreningen drabbas av olägenheter, som inte står i rimlig proportion till nyttan av planen från allmän synpunkt. Enligt styrelsens mening har Länsstyrelsen i sin bedömning därför gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda och allmänna intressen. Kommunens beslut att anta förevarande detaljplan bör därför upphävas. Med hänvisning till vad som anförs ovan hemställer Nibbla Koloniträdgårdsförening genom styrelsen att Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens i Stockholm län beslut den 2 oktober 2012 i rubr. ärende och återförvisar det till Länsstyrelsen för förnyad behandling. För Nibbla Koloniträdgårdsförening 5/5 Monica Serrander Ordförande Gunvor Svensson Sekreterare