UNIVERSITETEN YLIOPISTOT UNDERVISNINGSMINISTERIET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNIVERSITETEN YLIOPISTOT UNDERVISNINGSMINISTERIET"

Transkript

1 UNIVERSITETEN YLIOPISTOT UNDERVISNINGSMINISTERIET 2002

2

3 UNDERVISNINGSMINISTERIET UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSPOLITISKA AVDELNINGEN UNIVERSITETSENHETEN

4 Redaktörer: Iiris Patosalmi och Juho Korpi Översättning: Gunilla Peltoniemi Layout: Osmo Leppälä/Station Mir Oy Tryckt av Miktor 2003 ISSN Undervisningsministeriet Utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen Universitetsenheten Sjötullsgatan 10, Helsingfors PB 29, Statsrådet

5 Innehåll 6 Universitetsväsendet år Mål 10 Antagning av studerande och grundutbildning 13 Vetenskaplig påbyggnadsutbildning 14 Forskning 16 Vuxenutbildning 16 Internationellt samarbete 17 Samhällelig uppgift och regional utveckling 17 Styrning och resurser 19 Statistik 26 Författningar 27 Kontaktinformation Universiteten Helsingfors universitet Joensuu universitet Jyväskylä universitet Kuopio universitet Lapplands universitet Tammerfors universitet Uleåborgs universitet Vasa universitet Åbo universitet Åbo Akademi Tammerfors tekniska universitet Tekniska högskolan Villmanstrands tekniska universitet Helsingfors handelshögskola Svenska handelshögskolan Åbo handelshögskola Bildkonstakademin Konstindustriella högskolan Sibelius-Akademin Teaterhögskolan

6 ÅRET 2002 Å ret 2002 karaktäriserades av ökade resurser för universiteten och en utveckling mot kvalitet och samverkan med omvärlden. I enlighet med lagen om utveckling av högskoleväsendet ökade omkostnadsanslaget för universitetsväsendet med 40 miljoner euro utöver den kostnadseffekt som löneförhöjningarna medför. Universitetens omkostnader steg med totalt 63,6 miljoner euro. Ändringen av utvecklingslagen innebär att basfinansieringen under åren ytterligare ökar med minst 50 miljoner euro utöver löneförhöjningarna. Detta erbjuder möjligheter till en stabil utveckling i universiteten och resurser för utveckling av verksamhetens kvalitet. Ett flertal projekt startades utgående från de förslag som hade framförts av en arbetsgrupp med uppgift att utreda högskolornas regionala effekter. Undervisningsministeriets egen regionstrategi blev klar våren På universitetsenheten har man utarbetat ett åtgärdsprogram för att stärka den regionala utvecklingen i högskolorna. Universiteten och yrkeshögskolorna skulle också sammanställa gemensamma regionstrategier före utgången av år Som en del av det s.k. framtidspaketet kanaliserades nästa 3,4 miljoner euro till regional utveckling. Sommaren 2002 publicerades den av OECD utförda utvärderingen av högskolepolitiken och yrkeshögskolereformen i Finland. Omdömet om högskolepolitiken var synnerligen positivt. Utvärderingen innehöll också vissa utvecklingsförslag i fråga om samarbetet mellan yrkeshögskolorna och universiteten. Inom Europeiska unionen har man fäst allt större uppmärksamhet vid universitetens betydelse vid utvecklandet av kunskapssamhället. Statscheferna i Europeiska unionen uppställde i Lissabon målet att Europa skall utvecklas till en dynamisk, kunskapsbaserad ekonomi. Vid uppföljningen av hur detta gemensamma mål uppnås har nivån på bl.a. forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten i de olika europeiska länderna utvärderats. I den utvärderingen intar Finland en plats i täten. Universitetens roll är här central. Universitetens strategiska styrning ägnades allt större uppmärksamhet under år Den arbetsgrupp som hade haft till uppgift att utveckla resultatstyrningssystemet betonade i sitt förslag att resultatstyrningen bör utvecklas i riktning mot strategisk styrning. I linje med detta fick universiteten för första gången hösten 2002 motta skriftlig respons av undervisningsministeriet. Responsen gällde verksamhetens resultat och kvalitet och utvecklings- 4

7 behoven på strategiska insatsområden. Vid universiteten verkställdes bl.a. utvecklingsstrategier för grundundervisningen där syftet är att förbättra kvaliteten på undervisningen och lärandet och förkorta studietiderna. Vid universiteten avlades nästan högre högskoleexamina, vilket är 4 % fler än året innan. Antalet doktorsexamina var 1 224, vilket är 1,7 % fler än föregående år. Nästan alla universitet har uppnått eller är nära att uppnå de examensmål som uppställdes för resultatavtalsperioden Något som bidrar till detta är de projekt gällande undervisningens kvalitet och utveckling av undervisningen som inletts vid många universitet samt de projekt som genomförts för att utöka utbildningen. I universiteten fortsattes utvecklingsarbetet kring förvaltningen och bokföringen av den externa finansieringen. Åtgärder för att förbättra tillvägagångssätten och utveckla anvisningarna och övervakningen internt vidtogs i alla universitet. På många håll utvecklas kvalitetssystem för förvaltningen, vilka även inkluderar högklassig finansieringsförvaltning och goda tillvägagångssätt. Behovet av utveckling när det gäller universitetens interna kostnadsberäkning lyftes fram. I det strategiarbete som gjorts på undervisningsministeriets universitetsenhet har man angivit följande kritiska faktorer med tanke på universitetens möjligheter att samverka med omvärlden: tryggade verksamhetsbetingelser, ett ständig pågående arbete för att utveckla kvaliteten och effektiviteten i universiteten, fungerande studieprocesser, accentuering av universitetens betydelse i innovationssystemet, samarbetsstrukturerna i universitetsväsendet samt den internationella högskolepolitiken. Inom Europeiska unionen har samma utvecklingsobjekt tagits upp på universitetspolitikens agenda. De åtgärder som vidtas för att stödja dessa faktorer torde utformas till nationella insatsområden vid utvecklingen av universiteten under de närmaste åren. Helsingfors den 10 mars 2003 Markku Mattila Undervisningsministeriet Direktör för universitetsenheten 5

8 Lapplands universitet Universitetsväsendet år 2002 Uleåborgs universitet Vasa universitet Kuopio universitet Joensuu universitet Jyväskylä universitet Åbo universitet Åbo Akademi Åbo handelshögskola Tammerfors universitet Tammerfors tekniska universitet Villmanstrands tekniska universitet Helsingfors universitet Tekniska högskolan Helsingfors handelshögskola Svenska handelshögskolan Bildkonstakademin Konstindustriella högskolan Sibelius-Akademin Teaterhögskolan 6

9 UNIVERSITET mångvetenskapliga universitet 10 andra vetenskapshögskolor 6 konsthögskolor 4 STUDERANDE nya studerande nya studerande i relation till åldersklassen 31,4 % studerande för grundexamen studerande för påbyggnadsexamen studerande totalt EXAMINA lägre högskoleexamina högre högskoleexamina licentiatexamina 650 doktorsexamina PERSONAL lärare forskningspersonal forskarstuderande i forskarskolorna övrig personal avlönad med budgetmedel övrig personal avlönad med externa medel FINANSIERING budgetmedel och investeringar i byggnadsverksamhet milj. euro extern finansiering 642 milj euro budgetfinansieringens andel av BNP 0,83 % Beslut om finansiering: Finlands Akademis finansiering till universiteten 112 milj. euro Teknologiska utvecklingscentralens (Tekes) finansiering till universiteten 84 milj. euro LOKALER lokaler (1 000 nyttokvadratmeter) ÖPPEN UNIVERSITETSUNDERVISNING studerande FORTBILDNING studerande NYCKELTAL ÅR 2002 antal nya studerande per lärare 2,7 antal studerande per lärare 21,7 antal högre högskoleexamina per lärare 1,5 antal doktorsexamina per professor 0,6 budgetmedel per studerande (exklusive kostnader för lokaler) euro 7

10 S Mål tatsrådet godkände i december 1999 en plan för utveckling av utbildningen och av forskningen vid universiteten för åren Insatsområdena vid utvecklingen av utbildningen och forskningen under perioden är bl.a. grundtryggheten inom utbildningen och säkerställandet av finansieringsgrunden för utbildningen, informationsteknologin i undervisningen och forskningen, det internationella samarbetet, livslångt lärande, utveckling av forskningen, utvärdering samt grundutbildning och fortbildning för lärare. Speciella insatsområden för universiteten är bl.a. säkerställandet av universitetens basfinansiering, utbildningens kvalitet, utvecklingen av undervisningen och inlärningen, utvecklingen av forskarutbildningen, de regionala verkningarna och främjandet av profileringen samt strukturell utveckling. Inom forskningen är insatsområdena tryggandet av ett effektivt och balanserat forskningssystem, forskningens kvalitet och verkningar samt ett effektivt utnyttjande av forskningsresultaten. 8

11 GEMENSAMMA MÅL FÖR UNIVERSITETSVÄSENDET ÅR 2002 Kvalitativa mål Inom universiteten eftersträvas en hög nivå inom forskning, undervisning och konstnärlig verksamhet samt starkare samhällelig samverkan och interaktion med kultur-, arbets- och näringslivet. Universiteten främjar högskolenätets inre profilering genom att effektivera samarbetet och arbetsfördelningen. Universiteten förbättrar förutsättningarna för forskning och undervisning samt stärker sina insatsområden genom fortsatt strukturell utveckling. Vid alla universitet och på alla utbildningsområden stärks möjligheterna till flexibla biämnesstudier. Universiteten främjar sysselsättningsmöjligheterna för dem som utexamineras. Kvantitativa mål Universiteten dimensionerar sitt utbud av fullständiga utbildningar för nya studerande. Universiteten främjar studiemöjligheterna för vuxenstuderande och godkänner via den öppna universitetsundervisningen studerande till examensstudier. Vid universiteten avläggs i genomsnitt högre högskoleexamina och doktorsexamina per år under perioden Universiteten utvecklar studierna på alla områden så att utbildningen fullgörs effektivare och examina avläggs inom en kortare tid. Av alla studerande avklarar en del av examensstudierna utomlands. Det kalkylerade antalet studerande som bedriver öppna universitetsstudier på heltid är i genomsnitt Resurser Universitetens mål stöds genom extern finansiering. Universitetens företagsekonomiska avgiftsbelagda service är i sin helhet lönsam. 9

12 figur 1 Antagningen av studerande 2002 Andelen antagna av de sökande enligt utbildningsområde Teknik Naturvetenskaper Farmaci Teologi Odontologi Agrikultur-forstvetenskaper Hälsovetenskaper Ekonomiska vetenskaper Humanistiska vetenskaper Samhällsvetenskaper Medicin Musik Juridik Veterinärmedicin Idrottsvetenskaper Pedagogik Konstindustri Psykologi Bildkonst Teater och dans Källa: KOTA figur Studentexamina och alla nya studerande vid universiteten Studentexamina Nya studerande Källa: KOTA, Statistikcentralen och Studentexamensnämnden ANTAGNING AV STUDERANDE OCH GRUNDUTBILDNING S ammanlagt ca ansökningar inlämnades till universiteten. Cirka personer deltog i universitetens urvalsprov, av vilka ca antogs. Cirka av de antagna var kvinnor. Cirka nya studerande inledde sina studier hösten Av de studerande som tog emot en studieplats vid ett universitet var 46 % 20 år eller yngre. Andelen antagna av de sökande var högst inom utbildningsområdena för teknik, naturvetenskaper och farmaci och lägst inom områdena teater och dans samt utbildningsområdena för bildkonst och psykologi. Antalet universitetsstuderande ökade med 4,4 % jämfört med föregående år. Det totala antalet stude- rande vid universiteten var , av vilka sammanlagt studerade för en grundexamen och för en påbyggnadsexamen. Av de studerande var 53,2 % kvinnor. År 2002 avlades examina, vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år. Antalet avlagda högre högskoleexamina var nästan , vilket innebär att målet på magisterexamina per år under perioden inte uppnåddes. Jämfört med föregående år ökade antalet magisterexamina med 4,3 %. Studietiden var i genomsnitt 6,0 år (medianvärde). Sammanlagt avlades lägre högskoleexamina, vilket är 6,4 % mer än föregående år. 10

13 figur 3 Studerande vid universiteten Källa: KOTA Studerande sammanlagt Vetenskapliga påbyggnadsstudier Grundstudier Specialiseringsstudier figur 4 Lägre och högre högskoleexamina Högre högskoleexamina Lägre högskoleexamina Källa: KOTA Sysselsättningssituationen bland dem som avlagt en universitetsexamen förblev oförändrad. Enligt Statistikcentralens uppgifter var arbetslöshetsnivån bland personer mellan 20 och 64 år som avlagt en högre högskoleexamen 3,6 %, såsom föregående år. Även arbetslöshetsnivån bland personer mellan 20 och 64 år med forskarutbildning eller motsvarande utbildning var densamma som föregående år, dvs. 2,2 %. Universiteten utvecklade verksamhet som främjar nyutexaminerades sysselsättning bl.a. genom att effektivera sina rådgivnings- och handledningstjänster samt de studerandes praktik i arbetslivet. Åtgärderna för att göra examenssystemet klarare och effektivera undervisningen och inlärningen fortsatte enligt linjerna i utvecklingsplanen. Den arbetsgrupp som hade haft till uppgift att utveckla universitetens examensstruktur lade fram ett förslag till en tvåstegsmodell i examensstrukturen. Avsikten är att den nya examensstrukturen skall införas på alla utbildningsområden Studiegången ägnades särskild uppmärksamhet. Undervisningsministeriet har för resultatavtalsperioden anvisat sammanlagt ca 5 milj. euro för utvecklingsprojekt som hänför sig till undervisning och styrning. De utvecklingsstrategier som universiteten utarbetat för grundexamina och grundundervisningen beaktades även av arbetsgruppen för utveckling av universitetens examensstruktur. Studiehandledningen började utvecklas utifrån en utvärdering som blev klar år En utvärdering av universitetens antagning av studerande blev klar i december Avsikten är att utgående från den sammanställa ett åtgärdsprogram för att utveckla antagningen till universiteten. I enlighet med Kunskapsstrategin för utbildning och forskning fortsatte genomförandet av det virtuella universitetet. Universiteten och nätverken mellan dem fortsatte att utveckla den nätbaserade undervisningen och erbjöd de studerande hundratals nätkurser där tiotusentals studieveckor genomfördes. Universitetens personal erbjöds stödåtgärder i form av pedagogiskt och tekniskt stöd samt fortbildning. Arbetet med att utveckla en portal för det virtuella universitetet fortsatte. Som ett led i verkställigheten av Kunskapsstrategin för utbildning och forskning genomfördes under åren ett informationsindustriprogram för att tillfredsställa behovet av arbetskraft inom informationsindustrin och digital kommunikation. Programmet har lett till en gradvis ökning av antalet universitetsstuderande inom grundutbildningen för branschen. Ökningen utgör över studerande jämfört med situationen år Under åren

14 2002 inledde totalt ca nya studerande examensinriktade fortbildningsprogram inom branschen. Målen för programmet har uppnåtts väl. År 2002 var de som inledde utbildning inom branschen över fler än år 1998 och i den examensinriktade fortbildningen började studerande. Under år 2002 kanaliserades sammanlagt ca 23,9 milj. euro till informationsindustriprogrammet. Det program för kvantitativ ökning av lärarutbildningen som startats på grund av lärarkårens åldersstruktur och det rätt stora antalet lärare utan formell behörighet fortsatte. Genom programmet utökas lärarutbildningen under åren med ca platser jämfört med nuläget. De största grupperna bildar lärarna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen, språklärarna och klasslärarna. Programmet för utveckling av kunskaperna i matematik och naturvetenskaper (LUMA) avslutades i slutet av år En utvärdering av programmet utfördes av en internationell sakkunniggrupp, som i huvudsak ansåg att programmet utfallit väl samtidigt som den rekommenderade flera fortsatta åtgärder. De internationella samarbetsprojekten mellan Finland, Sverige och Ungern för att utveckla undervisningen i matematik och kemi slutfördes. Affärskompetens som en del av ett fungerande innovationssystem samt utvecklingen av tjänster och företagsverksamhet stärktes programenligt. Nybörjarplatserna i universitetens läkarutbildning utökades från 550 till 600. Möjligheterna till yrkesinriktad fortbildning inom området utreddes. Behovet av ökad utbildning för de övriga yrkesgrupperna inom social- och hälsovården riktades till områdena farmaci, psykologi, hälsovetenskaper, näringsvetenskap och socialt arbete. Det nätverksbaserade samarbetet fortgick inom psykologi, turism, framtidsforskning, statistik, socialt arbete, kommunikationsvetenskaper och hälsovetenskaper liksom inom undervisning och forskning som anknyter till Ryssland och Sydostasien. Allt större uppmärksamhet ägnades utbildningens kvalitet. Rådet för utvärdering av högskolorna utnämnde följande kvalitetsenheter inom utbildning: Helsingfors universitet: Ekonomiska institutionen Institutionen för finska språket Medicinska fakulteten Psykologiska institutionen Joensuu universitet: Kemiska institutionen Tammerfors universitet: Historievetenskapliga institutionen Institutionen för regionvetenskap och miljöpolitik Medicinska fakulteten, grundutbildning för medicine licentiat Uleåborgs universitet: Avdelningen för arkitektur Biokemiska institutionen Historiska institutionen Institutionen för matematiska vetenskaper Åbo universitet: Socialpolitiska institutionen Utbildningsprogrammet för biokemi Tekniska högskolan: Grundundervisningen i databehandling Laboratoriet för maskinbyggnadslära Villmanstrands tekniska universitet: Avdelningen för produktionsekonomi Helsingfors handelshögskola: Institutionen för språk och kommunikation Sibelius-Akademin: Enheten för doktorsutbildning i återgivande tonkonst och forskning DocMus Teaterhögskolan: Svenska institutionen för skådespelarkonst Centralkommissionen för konst utnämnde följande spetsenheter för konstnärlig verksamhet: Tekniska högskolan: Arkitektavdelningen Konstindustriella högskolan: Avdelningen för fotografi Sibelius-Akademin: Utbildningslinjen för piano 12

15 figur 5 Licentiat- och doktorsexamina Källa: KOTA Licentiatexamina Doktorsexamina figur 6 % Kvinnor (%) av nya studerande, högre högskoleexamina och doktorsexamina Nya studerande Högre högskoleexamina Doktorsexamina Källa: KOTA VETENSKAPLIG PÅBYGGNADSUTBILDNING A ntalet doktorsexamina ökade med 1,7 %. År 2002 avlades doktorsexamina mot året innan. Antalet avlagda licentiatexamina var 654 (föregående år 695). När systemet med forskarskolor infördes år 1995 var det viktigaste målet att höja kvaliteten på forskarutbildningen och göra påbyggnadsutbildningen mer planmässig, förkorta den tid som åtgår till doktorsavhandlingen och sänka disputationsåldern, effektivera samarbetet mellan forskningsgrupperna och öka det internationella utbildnings- och forskningssamarbetet. Systemet med forskarskolor har i utvärderingarna konstaterats bidra till att forskarbanan fått en professionell prägel. Systemet har gjort påbyggnadsutbildningen mer systematisk och effektiv samt utökat de internationella utbildningstillfällena och forskningssamarbetet. Även disputationsåldern har sänkts. Av de doktorer från forskarskolorna som nu finns i arbetslivet hade ca 30 % avlagt doktorsexamen innan de fyllde 30 år. Den genomsnittliga åldern för avläggande av doktorsexamen var 32 år. För kvinnornas del var den genomsnittliga åldern något högre (33,5) än för männen (31,7). Sysselsättningen bland de utexaminerade doktorerna är god. År 2002 fanns det 108 forskarskolor. I dem studerande sammanlagt forskarstuderande på heltid. Av forskarstuderandena erhöll finansiering av undervisningsministeriet, ca 500 av Finlands Akademi och resten via olika universitet och stiftelser. År 2002 fattades ett beslut om utvidgning av forskarskolsystemet så att systemet från och med ingången av 2003 omfattar 114 forskarskolor. Inom naturvetenskap och teknik finns 45 forskarskolor (43,3 % av studieplatserna). Inom bio- och miljövetenskaperna finns 13 forskarskolor (15,2 % av studieplatserna), inom kultur och samhällsvetenskaper 40 (24,3 % av studieplatserna) och inom hälsovetenskaperna 16 (17,2 % av studieplatserna). Merparten av forskarskolorna fungerar i form av nätverksprojekt som är gemensamma för flera universitet. För samordningen svarar 15 universitet. Alla universitet medverkar i nätverket. Ett viktigt resultat av systemet med forskarskolor är att samarbetet mellan universiteten har ökat. Undervisningsministeriet tillsatte i september 2002 en arbetsgrupp för utveckling av forskarutbildningen. Arbetsgruppen skall bl.a. utreda utvecklingsbehovet i fråga om forskarskolorna och bedöma hur väl systemet fungerar. 13

16 figur 7 Finlands Akademis beslut om forskningsfinansiering enligt vetenskapsområde Medicin och vårdvetenskaper 17 % 4 2 Naturvetenskaper 45% 3 Humanistiska vetenskaper 11 % 4 Samhällsvetenskaper 14 % 5 Teknik 9 % 3 6 Agrikultur- och forstvetenskaper 4 % 2 Källa: Finlands Akademi figur Utvecklingen av forskningspersonalens* volym * sedan 1995 ingår också forskarstuderande i forskarskolorna 2002 Källa: KOTA figur Finlands Akademis forskningsfinansiering enligt universitet (*), milj. HY TY TKK OY JY TAY TTY ÅA KY JOY HY = Helsingfors universitet TY = Åbo universitet TKK = Tekniska högskolan OY = Uleåborgs universitet JY = Jyväskylä universitet TAY =Tammerfors universitet TTY = Tammerfors tekniska universitet ÅA = Åbo Akademi KY = Kuopio universitet JOY = Joensuu universitet * Forskningsfinansieringen till de 10 universitet som fått mest finansiering av Akademin samt finansieringsutvecklingen Källa: Finlands Akademi FORSKNING D en positiva utvecklingen i fråga om forskningsresurserna fortgick. Tillväxten var kraftigast inom den privata sektorn, men också den offentliga forskningsfinansieringen ökade något. År 2002 stod undervisningsministeriet för 41,6 % av statens forskningsfinansiering. Under året använde undervisningsministeriet 582 milj. euro för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Största delen av undervisningsministeriets forskningsfinansiering anvisades universiteten och Finlands Akademi. I början av 2002 startades det andra programmet för spetsforskningsenheter. Till programmet valdes 16 nya enheter för åren Det totala antalet spetsforskningsenheter steg till 42. Finansieringen från Finlands Akademi till spetsforskningsenheterna uppgår till sammanlagt ca 24 milj. euro. Utvärderingsverksamheten inom forskningen var livlig. Under år 2002 färdigställdes flera internationella utvärderingar som Finlands Akademi låtit göra. Utvärderingarna gällde bl.a. stadsforskningen, forskningen i 1990-talets ekonomiska kris och forskningen i utrikes- och säkerhetspolitik. Dessutom blev den första riksomfattande utvärderingen av kvinnoforskningen klar. Forskningsprogrammet i Telekommunkation-elektronik (Telectronics) utvärderades tillsammans med ETX- och TLX- teknologiprogrammen vid Tekes. Den vetenskapliga kvaliteten på grundforskningen och den tillämpade forskningen i Finlands Akademis forskningsprogram för elektroniska material och mikrosystem, EMMA, fick omdömet utmärkt vid den internationella utvärdering som blev klar hösten En utvärderingsrapport om Finlands nationella verksamhet i CERN publicerades i början av år Utgående från den sammanställdes en nationell CERN-strategi vars syfte är att få finländska forskare att synligt delta i forskningen samt att stärka överföringen av teknologi mellan Finland och CERN. En utvärdering av effekterna av den offentliga finansieringen inom bioteknik blev klar i december En internationell utvärderingspanel ansåg att den specialfinansiering som kanaliserats till den bio- 14

17 Finlands Akademi utnämnde följande spetsenheter inom forskning: Helsingfors universitet: Antikens och medeltidens grekiska dokument, arkiv och bibliotek Ekonomiska strukturer och ekonomisk tillväxt (RAKA) Forskningscentralen för aktivitetsteori och forskning i utvecklande arbete Forskningsenheten för förändringar och variation inom det engelska språket Forskningsenheten för mikrobtillgångar Forskningsenheten för växtmolekylärbiologi och skogsträdens bioteknik Forskningsgruppen för bioenergetik Forskningsgruppen för metapopulationsbiologi Forskningsprogrammet för cancerbiologi Forskningsprogrammet för strukturvirologi Forskningsprogrammet för utvecklingsbiologi Programmet för molekylär neurobiologi Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet: Forskningsenheten för mental historia Helsingfors universitet och Åbo Akademi: Forskningsenheten för den tidiga judiska och kristna ideologins tillblivelse Helsingfors universitet och Tekniska högskolan: Forskningsenheten från data till kunskap Helsingfors universitet, Kuopio universitet och Meteorologiska institutionen: Forskningsenheten för atmosfärens och klimatförändringens fysik, kemi och biologi Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt: Helsingfors hjärnforskningscentral (HBRC) Helsingfors universitet, Folkhälsoinstitutet och Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel (EELA): Spetsforskningsenheten för analys av hälsorisker i miljön Helsingfors universitet, Folkhälsoinstitutet och Folkhälsan: Forskningsenheten för sjukdomsgener Joensuu universitet: Forskningsgruppen för skogsekologi Jyväskylä universitet: Evolutionsekologi Forskningsinstitutet för kärn- och materialfysik, fysiska institutionen vid Jyväskylä universitet Människans utveckling och dess riskfaktorer Jyväskylä universitet och Helsingfors universitet: Geometrisk analys och matematisk fysik Kuopio universitet: Forskningsenheten för kärlsjukdomar och typ 2-diabetes Tammerfors universitet och Helsingfors universitet: Forskningsenheten för mitokondriernas biogenes och mitokondriesjukdomar (FinMIT) Uleåborgs universitet: Enheten för kollagenforskning Uleåborgs universitet och Helsingfors universitet: Enheten för populationsgenetiska analyser Åbo universitet: BioCity, Cellrörelser Mannens reproduktionshälsa Åbo Akademi: Formella programmeringsmetoder Forskningsgruppen för processkemi Tammerfors tekniska universitet: Forskningsgruppen för signalbehandling Institutionen för hydraulik och automatik Tammerfors tekniska universitet, Helsingfors universitet och Tekniska högskolan: Forskningsgruppen för styrd nybildning av vävnader samt medicinska, odontologiska och veterinärmedicinska biomaterial Tekniska högskolan: Forskningscentralen för datorbaserad vetenskap och teknik Forskningsenheten för neurala nät Forskningsenheten för smart och ny radio Forskningsgruppen för beräkningsfysik (COMP) Forskningsgruppen för bio- och nanopolymerer Lågtemperaturlaboratoriet, enheterna för fysik och hjärnforskning Statens tekniska forskningscentral: Industriell bioteknik tekniska forskningen och produktutvecklingen har givit utmärkta resultat. Förberedelserna inför utvärderingen av verksamheten vid Finlands Akademi inleddes hösten 2002 då undervisningsministeriet tillsatte en nationell ledningsgrupp för uppgiften. Den av undervisningsministeriet tillsatta forskningsetiska delegationen inledde sin treårsperiod Delegationen vill främja god vetenskap- lig praxis och arbeta för etiskt riktiga forskningsmetoder. Delegationen publicerade sina forskningsetiska anvisningar våren På förslag av delegationen för informationsspridning delade undervisningsministeriet ut statens pris för informationsspridning till åtta enskilda personer eller grupper. Två av priserna gavs som erkänsla för ett livsverk och gick till professor Kaari Utrio och minister Max Jacobson. 15

18 INTERNATIONELLT SAMARBETE figur Antal studerande inom vuxenutbildningen Öppen universitetsundervisning, Fortbildning, studerande studerande (netto) Källa: KOTA U VUXENUTBILDNING niversitetens roll som anordnare av öppen universitetsundervisning var stark och undervisning gavs på nästan alla utbildningsområden. Antalet deltagare i den öppna universitetsundervisningen uppgick år 2002 till nästan , vilket är ca 2 % mer än året innan. Cirka 696 studerande antogs på basis av sina studier inom det öppna universitetet till examensinriktade studier. Detta motsvarar ca 70 % av målet för det öppna universitetet som en väg till universitetsexamen. I de äldres universitet fanns nästan studerande (föregående år ca ). Inom fortbildningen ordnades sammanlagt nästan kurser. Av dessa utgjorde ca 330 specialiseringsstudier med en omfattning på 20 studieveckor. Nästan 17 % färre studerande än föregående år deltog i fortbildningen. Det absoluta antalet var sammanlagt över (föregående år ). I resultatavtalen anvisade undervisningsministeriet ca 12,6 milj. euro för ordnande av öppen universitetsundervisning. Dessutom anvisade ministeriet universiteten separat finansiering avsedd särskilt för utvecklings- och forskningsprojekt kring fortbildning (det s.k. TÄTI-projektet). Följande universitet är universitet med kvalitativ vuxenutbildning: Tammerfors universitet Uleåborgs universitet Tekniska högskolan Helsingfors handelshögskola U niversiteten utvidgade ytterligare sin internationella verksamhet både inom utbildning och inom forskning. Av de finländska forskarna och lärarna arbetade 10,5 % i utländska högskolor under minst två veckors tid. Det internationella studentutbytet ökade, främst tack vare multilaterala utbytesprogram. Trots detta uppnåddes inte de mål som uppställts för studentutbytet. Under året studerade sammanlagt finländska universitetsstuderande utomlands, medan antalet föregående år var Antalet utländska universitetsstuderande i Finland ökade jämfört med föregående år med 9,1 %, dvs studerande (3 468 föregående år). Vid universiteten fanns utländska examensstuderande, av vilka 1426 bedrev påbyggnadsstudier. De flesta studerandena kom från europeiska länder medan den näst största gruppen utgjordes av studerande från Asien. Universiteten deltog aktivt i ansökningsomgångarna för EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling ( ). Vid slutet av 2002 deltog finländare i närmare F&U-projekt. Universitetens andel av de finländska deltagarna utgjorde 32 %, forskningsinstitutens 29 % och företagens 31 %. Under år 2002 fattades beslut om EU:s sjätte ramprogram för F&Uverksamhet och de första ansökningsomgångarna startade i december Universiteten deltog även aktivt i COST-samarbetet. COST stöder multinationella och tvärvetenskapliga forskningsnätverk genom att erbjuda samarbetsmöjligheter för nationellt finansierade forskningsprojekt. Olika utredningar visar att det EU-stödda forskningssamarbetet har gjort universitetens internationella samarbete mångsidigare och lett till nya samarbetsinitiativ. År 2001 färdigställdes en strategi för den internationella verksamheten inom högre utbildning. Strategin sträcker sig fram till Arbetet med att genomföra de åtgärder som angavs där fortsatte i syfte att stärka konkurrenskraften hos den finländska högre utbildningen på den internationella marknaden. Undervisningsministeriet utarbetade ett åtgärdsprogram för Ryssland för åren Programmet syftar till att öka samarbetet med Ryssland och stärka finländarnas kunskap om Ryssland. 16

19 figur 11 Utbytet av studerande vid universiteten 2002 Japan Kina Tyskland Frankrike Spanien Italien Ryssland Storbritannien USA Estland Polen Ungern Nederländerna Sverige Österrike Tjeckien Belgien Övriga figur 12 Sokrates Universitets eget utbytesavtal Free mover/utbyte av studerande eller praktik Nordplus Övriga utbytesprogram De största utbytesprogrammen Från Finland Till Finland Källa: CIMO Från Finland Till Finland Källa: CIMO SAMHÄLLELIG UPPGIFT OCH REGIONAL UTVECKLING STYRNING OCH RESURSER D en regionala utvecklingen vid högskolorna har fortsatt utgående från förslag som framfördes av en arbetsgrupp med uppgift att utreda utvecklingsbehoven inom högskoleundervisningen och forskningen. Undervisningsministeriet offentliggjorde våren 2002 sin egen regionstrategi, som sträcker sig fram till Enligt den är målet särskilt att stärka utbildningens och forskningens regionala effekter. Universiteten och yrkeshögskolorna fick i uppgift att utarbeta gemensamma regionstrategier före utgången av år Högskolorna har också deltagit i verksamheten i fristående regionala utvecklingsprogram (program för kompetenscentra och regioncentra). En utredare tillsattes för att bedöma de regionala utbildningsbehoven inom det tekniska området. Även samarbetet mellan universitetscentra (Björneborg, Kajana, Karleby, Lahtis, S:t Michel) utvecklades under år Den regionala uppgiften har beaktats också vid utvecklingen av finansieringsmodellen för universiteten. Å r 2002 fattades beslut om att ändra namnet på Villmanstrands tekniska högskola till Villmanstrands tekniska universitet och Tammerfors tekniska högskola till Tammerfors tekniska universitet. Vasa universitet gavs utbildningsansvar på det tekniska utbildningsområdet. Paragraf 3 i lagen om utveckling av högskoleväsendet ändrades i december Ändringen medförde utöver kostnadseffekten av löneförhöjningarna en ökning av omkostnadsanslaget för universitetsväsendet med 40 milj. euro år Som en del av det s.k. framtidspaketet kanaliserades nästan 3,4 milj. euro till regional utveckling. I samband med ändringen av 3 i utvecklingslagen förutsatte riksdagen att regeringen utreder vilka problem universitetens lokalkostnader medför. Undervisningsministeriet kallade forskningschef Pekka Pajakkala till utredningsman och i maj 2002 överlämnade denne sin promemoria till undervisningsministeriet. Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda utredningsmannens fortsatta åtgärder. 17

20 figur 13 A Andel av statens utgifter Anslag för undervisning, vetenskap och kultur (%) i statsbudgeten och tilläggsbudgeterna samt fördelningen av anslagen enligt verksamhetsområde Undervisning, vetenskap och kultur 16 % 2 Socialskydd och hälsovård 23% 3 Övriga 49 % 4 Statsskuld 12 % 2 B Fördelning enligt verksamhetsområde Universitetsundervisning och forskning 21 % 2 Yrkeshögskoleundervisning 6 % 3 Allmänbildande undervisning 31 % 4 Yrkesutbildning 9 % 5 Vuxenutbildning 5 % 6 Studiestöd 12 % 7 Övriga 16 % figur Utvecklingen av universitetens omkostnader (milj. ) enligt uppgifterna i boksluten *, den reala anslagsutvecklingen** * I framställningen har de budgettekniska förändringarnas inverkan på anslagen eliminerats. De förändringar som föranletts av ändringarna i fastighetsförvaltningen har eliminerats vad gäller anslagen ** Anslagen har beräknats med utnyttjande av ett index, där index för statens löneutgifter har beaktas med 2/3 och partiprisindex med 1/3. Den arbetsgrupp som hade i uppgift att utveckla resultatstyrningssystemet överlämnade sitt förslag i oktober Beslut om universitetens resultatstyrningssystem och grunderna för hur omkostnadsfinansieringen utformas för perioden fattas i början av år Som ett led i utvecklingen av styrningsprocessen fick universiteten hösten 2002 för första gången skriftlig respons av undervisningsministeriet i fråga om bl.a. rapporteringens nivå, i vilken mån verksamheten varit framgångsrik samt utvecklingsbehoven på strategiska insatsområden. Undervisningsministeriet och universiteten förhandlade fram bilageavtal om resurserna för I statens budget tilldelades universiteten 1,09 miljarder euro för sina omkostnader. Nivån på basfinansieringen bibehölls och tilläggsfinansiering anvisades riksomfattande utvecklingsprogram, såsom projekt som hänför sig till informationssamhället, informationsindustriprogrammet samt projekt för förbättrande av universitetens förutsättningar för forskning. Omkostnaderna ökade år 2002 med totalt 63,6 milj. euro. I omkostnaderna ingick totalt 89,4 milj. euro i form av finansiering för riksomfattande program och projekt. Med denna finansiering understöddes riksomfattande insatsområden, såsom projekt inom ramen för kunskapsstrategin för utbildning och forskning (37,5 milj. euro), projekt som gäller det virtuella universitetet (8,9 milj. euro), lärarutbildningen (7,4 milj. euro), projekt för utveckling av undervisningen (1,4 milj. euro) samt projekt som gäller affärskompetens (3,9 milj. euro). Utvidgningen av läkarutbildningen anvisades 3,8 milj. euro. Av omkostnaderna anvisades 23,9 milj. euro på basis av resultatutvärderingar. Av denna finansiering fördelades 17,8 milj. euro till spetsenheter inom forskning, utbildning, vuxenutbildning och konstnärlig verksamhet. Resultatkriterier var även studiegången samt i vilken mån de utexaminerade blivit sysselsatta. Universitetens kompletterande finansiering ökade med 6,4 % jämfört med föregående år. Den externa finansieringen uppgick till 36,4 % av universitetens helhetsfinansiering. Den avgiftsbelagda verksamheten och verksamheten med gemensam finansiering har blivit verkningsfullare tack vare strategisk planering och precisering av målen. Dessutom har förfaringssätten och anvisningarna i samband med extern verksamhet förnyats och kostnadsberäkningen utvecklats. Universitetens verksamhetsbetingelser förbättrades i och med inflyttning i nya lokaler och sanering av gamla utrymmen. Viktiga nya lokaler var Biocenter 3 vid Helsingfors universitet, huset för Åbo universitets samhällsvetenskapliga fakultet, Tietotalo (avdelningen för elektroteknik) vid Uleåborgs universitet, Mediteknia vid Kuopio universitet och centret för mikroelektronik vid Tekniska högskolan. Lokalkostnaderna vid universiteten var sammanlagt ca 228 milj. euro. Utvecklingsarbetet i fråga om universitetens kvalitetsarbete och kvalitetssäkringssystem fortsatte. Ut- 18

21 figur 15 A Universitetens totalfinansiering 2002 B Universitetens externa finansiering enligt finansieringskälla Extern finansiering, totalt 642 Milj., 36,4 % 2 Budgetfinansiering och byggnadsinvesteringar, totalt 1122 Milj., 63,6% 4 1 Finlands Akademi 18 % 2 Tekes 14 % 3 Nationell finansiering från företag 13 % 4 Övrig nationell finansiering 40 % 5 EU 11 % 6 Övrig utländsk finansiering 4 % 3 Statistik 20 Universiteten Antagningen av studerande 2002 värderingarna av universiteten fortsatte enligt det program som Rådet för utvärdering av högskolorna hade gjort upp. Under året färdigställdes bl.a. följande utvärderingar av universiteten: utvärdering av magisterprogrammen, den lokala självvärderingen i universitetsundervisningen, den öppna universitetsundervisningen, den högre utbildningen inom mediebranschen, de regionala effekter som utgår från högskoleenheterna i Lahtis samt utvärdering av antagningen av studerande till universiteten. Som bäst pågår utvärderingar av utbildningsprogrammen i byggnadsteknik och av den högre utbildningen i ekonomiska vetenskaper och företagsekonomi samt uppföljningsutvärderingar av universiteten i Östra Finland (Joensuu universitet, Kuopio universitet och Villmanstrands tekniska universitet) och Tekniska högskolan. De till olika program hörande strukturfondsprojekt som finansierats via länsstyrelserna har bl.a. bestått av omfattande utbildningsprogram, utveckling av informationssamhället och undervisningsteknologin samt samarbete med näringslivet genom utnyttjande av forskningsresultat, framförhållning när det gäller förändringar i arbetslivet samt utbildning av företagspersonal. Genom programmen har universitetens regionala effekter förbättrats och projekten har också främjat uppkomsten av nätverk mellan läroanstalter och näringslivet samt undervisningsministeriets övriga strategiska insatsområden. 21 Universitetens fortbildning och öppen universitetsundervisning Utbildningsområdena Statens forsknings- och utvecklingsanslag enligt organisation Finlands Akademis beslut om forskningsfinansiering enligt universitet Universitetsanställda som arbetat utomlands och utländska forskar- och lärarbesök vid universiteten Undervisningspersonal Kvinnornas andel (%) av undervisningspersonalen Övrig personal Huvudsaklig sysselsättning efter examen bland dem som avlagt en högre högskoleexamen 25 Arbetslöshetsnivån bland dem som avlagt en högre högskoleexamen eller genomgått forskarutbildning 19

22 Universiteten 2002 Källa: KOTA Nya Studerande I grund- I påbyggnads- Högre Doktorsstuderande totalt studier studier högskole- examina examina % % % % % % Helsingfors universitet , , , , , ,8 Joensuu universitet , , , , ,3 61 5,0 Jyväskylä universitet , , , , ,7 97 7,9 Kuopio universitet 897 4, , , , ,2 82 6,7 Lapplands universitet 571 2, , , , ,7 7 0,6 Tammerfors universitet , , , , ,2 95 7,8 Uleåborgs universitet , , , , , ,6 Vasa universitet 614 2, , , , ,7 14 1,1 Åbo universitet , , , , , ,6 Åbo Akademi 893 4, , , , ,2 65 5,3 Tammerfors tekniska universitet , , , , ,8 58 4,7 Tekniska högskolan , , , , ,8 99 8,1 Villmanstrands tekniska universitet 922 4, , , , ,9 24 2,0 Helsingfors handelshögskola 466 2, , , , ,0 17 1,4 Svenska handelshögskolan 308 1, , , , ,0 9 0,7 Åbo handelshögskola 277 1, , , , ,5 6 0,5 Bildkonstakademin 25 0, , , ,1 1 0,1 Konstindustriella högskolan 121 0, , , , ,2 3 0,2 Sibelius-Akademin 155 0, , , , ,9 8 0,7 Teaterhögskolan 45 0, , ,3 31 0,1 46 0,4 3 0,2 Totalt Antagningen av studerande 2002 Sökande Deltagare Antagna Nya i urvalsprov studerande Teologi Humanistiska vetenskaper Konstindustri Musik Teater och dans Pedagogik Idrottsvetenskaper Samhällsvetenskaper Psykologi Hälsovetenskaper Juridik Ekonomiska vetenskaper Naturvetenskaper Agrikultur-forstvetenskaper Källa: KOTA Teknik Medicin Odontologi Veterinärmedicin Farmaci Bildkonst Totalt

23 Undervisnings- Forsknings- Forskarstuderande Övrig Bokslut personal personal i forskarskolorna personal (innehåller inte avgiftsbelagd service) % % % % % , , , , ,1 Helsingfors universitet 395 5, ,6 61 3, , ,5 Joensuu universitet 692 8, , , , ,4 Jyväskylä universitet 325 4, ,9 86 5, , ,2 Kuopio universitet 195 2,5 57 1,0 11 0, , ,1 Lapplands universitet 595 7, ,0 83 5, , ,7 Tammerfors universitet , , , , ,4 Uleåborgs universitet 162 2,1 25 0,4 8 0, , ,7 Vasa universitet , , , , ,8 Åbo universitet 344 4, ,8 84 5, , ,8 Åbo Akademi 336 4, , , , ,4 Tammerfors tekniska universitet 501 6, , , , ,6 Tekniska högskolan 206 2, ,1 29 1, , ,6 Villmanstrands tekniska universitet 152 1,9 76 1,4 17 1, , ,9 Helsingfors handelshögskola 97 1,2 21 0,4 11 0,7 87 0, ,9 Svenska handelshögskolan 103 1,3 48 0,9 6 0, , ,0 Åbo handelshögskola 23 0, , ,3 Bildkonstakademin 144 1,8 28 0,5 11 0, , ,1 Konstindustriella högskolan 248 3,2 4 0,1 8 0, , ,9 Sibelius-Akademin 56 0, ,1 89 0, ,9 Teaterhögskolan Universitetens fortbildning och öppen universitetsundervisning Fortbildning, kurser korta (- 5 dagar) specialiseringsstudier* övriga kurser studerande kursdagar (1 dag = 6 undervisningstimmar) Öppen universitetsundervisning, studerande * Från och med år 1999 Källa: KOTA 21

24 Utbildningsområdena 2002 Nya Studerande Examina Lägre Högre Licentiatstuderande totalt totalt högskole- högskole- examina examina examina % % % % % % Teologi 310 1, , ,3 25 1, ,4 11 1,7 Humanistiska vetenskaper , , , , , ,1 Konstindustri 237 1, , , , ,7 0 0 Musik 155 0, , ,9 31 1, ,9 1 0,2 Teater och dans 59 0, ,3 53 0,3 3 0,1 47 0,4 0 0 Pedagogik , , , , ,4 45 6,9 Idrottsvetenskaper 115 0, ,5 95 0,5 14 0,5 71 0,6 2 0,3 Samhällsvetenskaper , , , , ,7 61 9,3 Psykologi 197 0, , ,4 7 0, ,6 26 4,0 Hälsovetenskaper 342 1, , ,1 11 0, ,6 8 1,2 Juridik 514 2, , ,1 39 1, ,9 27 4,1 Ekonomiska vetenskaper , , , , ,9 36 5,5 Naturvetenskaper , , , , , ,2 Agrikultur-forstvetenskaper 448 2, , ,9 10 0, ,3 10 1,5 Teknik , , , , ,4 Medicin 595 2, , , ,3 1 0,2 Odontologi 85 0, ,3 79 0, ,3 0 0 Veterinärmedicin 56 0, ,3 76 0, ,3 0 0 Farmaci 340 1, , , ,6 89 0,7 9 1,4 Bildkonst 25 0, ,1 29 0,2 10 0,4 18 0,1 0 0 Totalt *specialläkare, specialtandläkare, specialveterinär, fristående pedagogiska studier Källa: KOTA Statens forsknings- och utvecklingsanslag enligt organisation , gängse pris, Milj % Universiteten 245,0 258,6 305,5 313,5 323,3 346,4 349,8 377,7 27 % Universitetssjukhus ,5 60,5 60,5 59,4 56,7 56,7 4 % Finlands Akademi 77,1 84,4 138,6 142,9 155,5 153,8 187,1 184,9 13 % Tekes 263,0 246,2 327,0 374,9 410,8 394,5 400,1 398,5 29 % Statens forskningsinstitut 199,0 196,1 196,2 204,3 208,0 215,8 219,8 234,4 17 % Övrig offentlig finansiering 146,2 153,4 156,1 153,5 117,0 129,7 137, % Totalt 930,3 938,7 1183,9 1249,6 1275,1 1299,6 1351,2 1392,2 100 % Finlands Akademis finansiering innehåller fullmakter och anslag från och med år 1997 och finansiering av Tekes från och med år Källa: Statistikcentralen 22

25 Finlands Akademis beslut om forskningsfinansiering enligt universitet 2002*, Milj. Doktors- Övriga* examina examina % % 24 2,0 0 0 Teologi 96 7,8 0 0 Humanistiska vetenskaper 3 0,2 0 0 Konstindustri 8 0,7 0 0 Musik 3 0,2 0 0 Teater och dans 69 5,6 0 0 Pedagogik 8 0,7 0 0 Idrottsvetenskaper 94 7,7 0 0 Samhällsvetenskaper 14 1,1 0 0 Psykologi 40 3,3 0 0 Hälsovetenskaper 16 1,3 0 0 Juridik 58 4,7 0 0 Ekonomiska vetenskaper ,2 0 0 Naturvetenskaper 44 3,6 0 0 Agrikultur-forstvetenskaper ,7 0 0 Teknik , ,3 Medicin 11 0,9 29 3,8 Odontologi 6 0,5 37 4,9 Veterinärmedicin 14 1,1 0 0 Farmaci 1 0,1 0 0 Bildkonst Universitet Milj. % Helsingfors universitet 52,1 35,4 Joensuu universitet 5,2 3,5 Jyväskylä universitet 14,8 10,1 Kuopio universitet 4,5 3,1 Lapplands universitet 1,5 1,0 Tammerfors universitet 8,0 5,4 Uleåborgs universitet 13,2 9,0 Vasa universitet 0,2 0,1 Åbo universitet 14,0 9,5 Åbo Akademi 6,7 4,6 Tammerfors tekniska universitet 6,3 4,3 Tekniska högskolan 16,7 11,4 Villmanstrands tekniska universitet 1,1 0,7 Helsingfors handelshögskola 1,9 1,3 Svenska handelshögskolan 0 0 Åbo handelshögskola 0,5 0 Konstindustriella högskolan 0,4 0,3 Sibelius-Akademin 0 0 *I uppgifterna ingår också kostnader för forskartjänster enligt kalkylerade värden. Källa: Finlands Akademi Teaterhögskolan 0 0 Totalt 147,1 100 Universitetsanställda som arbetat utomlands och utländska forskar- och lärarbesök vid universiteten (minst 1 månads arbete) Forskare Genomsnittlig Utländska Genomsnittlig eller lärare tid, forskare eller tid, utomlands, mån/person lärare, mån/person antal personer antal personer , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 Lähde: KOTA 23

26 Undervisningspersonal * Totalt Professorer Över- Assistenter Lektorer Heltids- Kalkylerad assistenter anställda timundervisning timlärare *Från och med år 1998 antalet årsverken, under tidigare år antalet tjänster och befattningar Källa: KOTA Kvinnornas andel (%) av undervisningspersonalen Professorer Över- Assistenter Lektorer Heltidsanställda assistenter timlärare ,0 29,6 37,8 44,4 67, ,9 27,9 40,9 47,9 65, ,4 28,6 38,3 48,8 57, ,7 30,0 39,2 54,9 66, ,4 30,0 42,7 51,0 59, ,9 33,3 45,3 53,9 59, ,1 36,9 52,3 58,4 81, ,4 33,7 47,5 54,1 66, ,2 36,8 48,9 54,1 65,5 Källa: KOTA Övrig personal * Totalt Budge- Finlands Övriga terade Akademi finantjänster sieringskällor * I de årsverken som finansierats med budgetmedel åren ingår också forskarskolornas vakanser. Källa: KOTA 24

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.

Läs mer

Universiteten 2004 Årsberättelse

Universiteten 2004 Årsberättelse Opetusministeriö Undervisningsministeriet Universiteten 2004 Årsberättelse Undervisningsministeriets publikationer 2005:14 Universiteten 2004 Årsberättelse Undervisningsministeriets publikationer 2005:14

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004 UNDERVISNINGSMINISTERIET 22.12.2003 RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004 MÅLSÄTTNINGAR Målsättningarna för

Läs mer

Universitetsstatistik 2005

Universitetsstatistik 2005 Opetusministeriö Undervisningsministeriet Universitetsstatistik 2005 Tabeller ur KOTAdatabasen Undervisningsministeriets publikationer 2006:38 Universitetsstatistik 2005 Tabeller ur KOTAdatabasen Undervisningsministeriets

Läs mer

10. Undervisning och forskning vid universitet

10. Undervisning och forskning vid universitet 10. Undervisning och forskning vid universitet F ö r k l a r i n g : Utvecklingen av universiteten, de tekniska högskolorna, handelshögskolorna och konsthögskolorna (nedan universiteten) baserar sig på

Läs mer

10. Undervisning och forskning vid universitet

10. Undervisning och forskning vid universitet 10. Undervisning och forskning vid universitet F ö r k l a r i n g : Utvecklingen av universiteten, de tekniska högskolorna, handelshögskolorna och konsthögskolorna (nedan universiteten) baserar sig på

Läs mer

10. Undervisning och forskning vid universitet

10. Undervisning och forskning vid universitet 10. Undervisning och forskning vid universitet F ö r k l a r i n g : Utvecklingen av universiteten, de tekniska högskolorna, handelshögskolorna och konsthögskolorna (nedan universiteten) baserar sig på

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN UNDERVISNINGSMINISTERIET 29.1.2003 AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR 2003. RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN 2001-2003 ÅBO AKADEMIS RESURSER ÅR 2003 Mål Universitetens

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

STUDERANDE, examensinriktad utbildning 2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS 2220 Bilaga FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av utbildningsenheternas namn: BA HHH HU HU (SSKH) JoU JU KIH

Läs mer

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universiteten I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: 5 Den interna fördelningen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 april 2012 182/2012 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

10. Undervisning och forskning vid universitet

10. Undervisning och forskning vid universitet 10. Undervisning och forskning vid universitet F ö r k l a r i n g : Enligt lagen om utveckling av högskoleväsendet skall det anslag som anvisas under universitetens omkostnadsmoment årligen höjas med

Läs mer

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering Dnr 19/400/2004 Datum 25.3.2004 Enligt sändlista Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ärende: Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Undervisnings-och kulturministeriets förordning

Undervisnings-och kulturministeriets förordning Undervisnings-och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs med stöd av 49 6 mom.

Läs mer

Internationell studentmobilitet vid högskolorna 2012. Sammanfattning.

Internationell studentmobilitet vid högskolorna 2012. Sammanfattning. Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility IRMA GARAM Internationell studentmobilitet vid högskolorna

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1039/2013 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universitetsexamina Utfärdad i Helsingfors den 19 december

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS 1039/2013 5 Bilaga FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av universitetens namn: AU Aalto-universitetet Helsingfors

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 30/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav3 lagenomutvecklingavhögskoleväsendet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL För att säkra en effektiv och resultatrik

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1040/2013 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om ändring av undervisningsministeriets förordning om precisering av universitetens

Läs mer

Statsrådets förordning om universitetsexamina

Statsrådets förordning om universitetsexamina Statsrådets förordning om universitetsexamina Given i Helsingfors den 19 augusti 2004 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 7 3

Läs mer

Avtal, period Åbo Akademi Sida 1(7)

Avtal, period Åbo Akademi Sida 1(7) AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN 2013-2016 Undervisnings- och kulturministeriet och universitetet har gjort nedan stående avtal om kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH STIFTELSEN ARCADA OCH ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLA FÖR AVTALSPERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH STIFTELSEN ARCADA OCH ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLA FÖR AVTALSPERIODEN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH STIFTELSEN ARCADA OCH ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND. kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet

YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND. kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet Yrkeshögskolorna i Finland Grundläggande information om den finländska yrkeshögskoleutbildningen 25 YRKESHÖGSKOLOR Finlands

Läs mer

Svenska Handelshögskolan 22 / 210 / 2005

Svenska Handelshögskolan 22 / 210 / 2005 Pvm 22.6.2005 Svenska Handelshögskolan Dnro 22 / 210 / 2005 Ärende: Undervisningsministeriets feedback på universitetens verksamhet 2004 Styrningen mellan undervisningsministeriet och universiteten utgörs

Läs mer

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2018-10-16 / 7 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL För att möjliggöra en total översyn av universitetens utbildningsansvar

Läs mer

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga KYSELYLOMAKE: FSD2678 TUTKINNONUUDISTUKSEN ARVIOINTI 2010: TIEDEKUNNAT QUESTIONNAIRE: FSD2678 EVALUATION OF DEGREE REFORM IN FINLAND 2010: FACUL- TIES Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua Yhteiskuntatieteelliseen

Läs mer

http://www.minedu.fi/opm/koulutus/yliopistokoulutus/ohjausjarjestelma.html

http://www.minedu.fi/opm/koulutus/yliopistokoulutus/ohjausjarjestelma.html DD 4/02, bilaga 4a ÅBO 25.9.2002 NR 287/20/02 TILL FAKULTETERNA OCH DE FRISTÅENDE INSTITUTIONERNA HÄNVISNING INITIATIV ÄRENDE BEREDNINGEN AV DE AKADEMI-INTERNA RESULTATDISKUSSIONERNA HÖSTEN 2002 OCH DISKUSSIONERNA

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar 1 Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003) 8 1 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 1

Läs mer

Avtal, period Svenska handelshögskolan Sida 1(7)

Avtal, period Svenska handelshögskolan Sida 1(7) AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2013-2016 Undervisnings- och kulturministeriet och universitetet har gjort nedan stående avtal om kvantitativa

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 014 Universitets 01 Universitetsstuderande Antalet universitetsstuderande 167 00 år 01 Enligt Statistikcentralens sstatistik var antalet studerande i som leder till universitetsexamen 167 00

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 15.9.2017 1 (5) STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNINGEN I NOVEMBER 2017 (PROFI 4) Ansökningstiden är 19.10 16.11.2017. Finansieringen förverkligas under förutsättning

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008 UNDERVISNINGSMINISTERIET 07.01.2008 RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2007-2009 OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008 VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL VERKNINGSFULLHET

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2018 Inkvarteringsstatistik 201, november Utländska turisters övernattningar ökade med 14,9 procent i november 201 turister i inkvarteringsanläggningarna i Finland ökade alltjämt,

Läs mer

Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter

Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter Utbildning 2010 Studiernas gång 2008 Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter Enligt Statistikcentralen fullföljde 44 procent sin universitetsutbildning på fem och

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen 2012. Sammanfattning

Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen 2012. Sammanfattning Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility SIRU KORKALA Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2018

Inkvarteringsstatistik 2018 Transport och turism 2019 Inkvarteringsstatistik 2018 Efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med procent år 2018 År 2018 bokfördes över 22 miljoner övernattningsdygn i na i Finland Av övernattningsdygnen

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2017

Inkvarteringsstatistik 2017 Transport och turism 2018 Inkvarteringsstatistik 2017 Efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade rekordartat år 2017 År 2017 bokfördes rekordmånga övernattningsdygn, nästan 22 miljoner, i na i Finland

Läs mer

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi, Uleåborg "lantbruksekonomi och företagande", "livsmedelsekonomi och

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari

Läs mer

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 21/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om försök med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna och till vissa lagar i samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2014

Inkvarteringsstatistik 2014 Transport och turism 2015 Inkvarteringsstatistik 2014 Efterfrågan på inkvarteringstjänster minskade med 2,3 procent år 2014 Det sista tertialet 2013 visade redan tecken på att efterfrågan på inkvarteringstjänster

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

50. Undervisning och forskning vid universitet

50. Undervisning och forskning vid universitet Statsen 50. Undervisning och forskning vid universitet F ö r k l a r i n g : Tyngdpunkten i universitetens finansieringsmodell för åren har överförts så att förutsättningarna för forskning, forskarutbildning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

Forskning och utveckling år 2016

Forskning och utveckling år 2016 DATAINSAMLING Energi, miljö och teknologi 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn. 029 551 1000 tiede.teknologia@tilastokeskus.fi Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004). Forskning

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3

Läs mer

UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2008

UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2008 UNDERVISNINGSMINISTERIET 15.06.2009 UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2008 1. RESULTAT OCH UPPFYLLELSE AV RESULTATMÅLEN 1.1. FUNKTIONELL

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, juni Övernattningar turister ökade med 9 procent i juni I inkvarteringsanläggningarna i Finland bokfördes 516 000 övernattningsdygn turister, vilket

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, februari Utländska turisters övernattningar ökade med 22 procent i februari 2012 I februari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 42

Läs mer

Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345

Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345 Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345 Läroanstaltens namn Ifyllarens släktnamn Ifyllarens förnamn Telefon t.ex. 015-12345678 Telefax t.ex. 015-12345678 Datum

Läs mer

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Utbildning 2012 Studiernas gång 2010 Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Enligt Statistikcentralen avlades universitetsexamen inom omkring fem och ett halvt år av 47 procent av de, 58

Läs mer

UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2005

UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2005 UNDERVISNINGSMINISTERIET 22.06.2006 UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2005 1. RESULTAT OCH UPPFYLLELSE AV RESULTATMÅLEN FORSKNING, FORSKARUTBILDNING

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, februari Utländska turisters övernattningar minskade med 2,5 procent i februari 2013 I februari 2013 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland

Läs mer

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson Forskningsetik i doktorandbarometern 2016 Ole Karlsson 7.4.2017 1 Om doktorandbarometern Skickades till alla närvaroanmälda doktorander 9.12.2016-9.1.2017 Tre påminnelser skickades ut samt begäran till

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, maj Utländska turisters övernattningar minskade med 4,1 procent i maj 2014 I maj 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 400 000

Läs mer

RP 74/1999 m PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 74/1999 m PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 74/1999 m Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om upphävande av lagen om lärarutbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen den l O december

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, augusti Utländska turisters övernattningar ökade med 0,6 procent i augusti I augusti 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 700 000 dygn

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Fakta & siffror helårsstudenter. Fakta & siffror lårsstudenter. examina. 126 program kurser.

Fakta & siffror helårsstudenter. Fakta & siffror lårsstudenter. examina. 126 program kurser. 50 67% 300 kvinnor studenter varav 25 5 869 621 avlagda helårsstudenter 4 035 kurser. examina. 126 program. rav 30067% studenter 621 kvinnor lårsstudenter amina. 69 avlagda 635 program. kurser. Fakta &

Läs mer

Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15

Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15 Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15 Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och till lag om införande av en lag om ändring av universitetslagen Ärende Regeringen

Läs mer

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen

Läs mer

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning

Läs mer

Avtal, period Yrkeshögskolan Novia Sida 1(7)

Avtal, period Yrkeshögskolan Novia Sida 1(7) AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2013-2016 Undervisnings- och kulturministeriet, yrkeshögskolans huvudman

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande av studentexamen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om anordnande

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet LUMA-center Finland Promemoria 1 (5) Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet 1. Inledning LUMA-center Finlands direktion fastslog vid sitt möte den 11 november 2017 ett

Läs mer

Utredning 2/2014. Bostadslösa

Utredning 2/2014. Bostadslösa 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN 2017-2020 1. ALLMÄNT Undervisnings- och kulturministeriet och universitetet har ingått ett avtal om målen för universitetets

Läs mer