Utvärdering av Ungdomens Hus. Uppsala kommun. Erik Hannerz, Elias Mellander och Magnus Ring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Ungdomens Hus. Uppsala kommun. Erik Hannerz, Elias Mellander och Magnus Ring"

Transkript

1 Utvärdering av Ungdomens Hus. Uppsala kommun. Erik Hannerz, Elias Mellander och Magnus Ring 1

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING UTVÄRDERARE GENOMFÖRANDE HISTORIK UPPTAKTEN STARTEN KAMPEN FÖR ÖVERLEVNAD ORGANISATION OCH EKONOMI EKONOMI IDAG Intäkter Utgifter Förtydliganden angående ekonomin ORGANISATION Styrelse och revision Caféet Medlemskap Dagledare Magma MÅLUPPFYLLELSE LÄRANDE OCH KUNSKAPSUTVECKLING Föreningens målformulering i anslutning till uppdraget Reflektion KULTURENGAGEMANG Verksamhetsgrupper Reflektion över Kunskapsmålet UPPDRAG TRYGGHET Alla skall känna sig trygga Reflektion UPPDRAG INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Medlemsstyrd verksamhet Reflektion UPPDRAG LIKVÄRDIGA VILLKOR Öppenhet och mångfalld Reflektion UPPDRAG HÄLSA OCH UTVECKLING Levnadsvanor UPPDRAG UNGDOMSKULTUR Tillhandahållandet Reflektion Stöd och utförande Reflektion Genomförande och delaktighet Reflektion Ta plats på scen Reflektion AVSLUTANDE REFLEKTION I RELATION TILL UPPDRAGET OCH MÅLEN ANALYS TRÖSKLAR INOM VERKSAMHETEN Styrelsen och mötesorganistation Ansvar och ekonomi Relationen till Magma Cafét Husets fysiska tillstånd

3 5.2 DELTAGANDE OCH DEMOKRATI Demokrati Huset som skapande arena Mångfald och inkludering Reflektion ENGAGEMANG OCH DELAKTIGHET Engagemang Aktivering av medlemmar VÅGRÖRELSER HUSET SOM ARBETSGIVARE HUSETS SYN PÅ SIN EGEN PROFIL HUSETS FÖRHÅLLANDE TILL KOMMUNEN REFLEKTIONER SAMT ANALYS MEDLEMSTAL OCH ENGAGEMANG INFORMELLT LÄRANDE Gemenskapen Konsekvenser Att motverka utanförskap HUSET SOM UNGDOMSKULTUR SLUTSATS REFERENSER BILAGOR

4 1. Inledning Vi har genomfört en utvärdering av föreningens Ungdomens Hus utförande av uppdrag om öppen fritidsverksamhet. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Uppsala kommun och beaktar såväl kvalitet som volym. Som en del av utvärderingen har vi kartlagt föreningen Ungdomens Hus organisation och historia, samt föreningsvolymer (t.ex. medlemstal, antal arrangemang och antal aktiva) enligt uppdragsbeskrivningen daterad Vi har även analyserat tillgänglig dokumentation i enlighet med uppdragsbeskrivningen. 1.1 Utvärderare Utvärderingen har utförts av Erik Hannerz, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet. Han har tidigare forskat kring subkulturell ordning och hierarkier samt studerat punkens utveckling och utbredning i Indonesien. Eriks avhandling handlar om subkulturellt meningskapande, hur handlingar, stil och ideologi görs subkulturella och därmed ordnas i termar av autencitet och inautencitet. Erik har under större delen av 2000-talet bedrivit fältarbete bland ungdomar och följt dem i deras vardag. Erik är även tillsammans med Magnus Ring ansvarig för forskningsgruppen Cultural Space som under våren 2011 har försett Fritidsforum samt dess Nordiska motsvarighet med föreläsare i samband med utbildningar och konferenser. Elias Mellander är etnograf med omfattande erfarenhet av att arbeta med kvalitativa analys- och undersökningsmetoder, så som djupintervjuer, deltagande observation och fokusgrupper. Hans akademiska bakgrund finns i genusvetenskap och etnologi och han innehar även en examen från det tvååriga mastersprogrammet i tillämpad kulturanalys vid Lunds Universitet. Elias har bland annat varit delaktig i ett evalueringsprojekt åt det interkulturella kommunikationsföretaget Living Institute i Köpenhamn och scenarioplanering för Malmö stads Kommission för ett social hållbart Malmö. Han har även utfört konsultuppdrag åt det Stockholmsbaserade företaget Trendethnography, där han utfört omfattande etnografiska studier i syfte att identifiera innovationsytor för externa beställare. Magnus Ring är universitetslektor i sociologi vid Lunds Universitet och disputerade 2007 på en avhandling om sociala rörelser. Magnus tidigare erfarenheter av utvärderingsarbete inkluderar att på Hallands Landstings (numera Region Hallands) uppdrag ha utvärderat den treåriga försöksverksamheten i Halland inom området Teknik för äldre (Uppdrag 2007 Fokusområdet Information om och tillgänglighet till bra produkter). Magnus har forskat inom områden som sociala rörelser, välfärdsstaten i ett internationellt perspektiv med inriktning på äldre situation och är även verksam som kultursociolog. Vi har samtliga erfarenheter av att bedriva forskning samt fältarbete kring ungdomar såväl inom sociala rörelser och subkulturer som inom fritidsverksamhet och vardagsliv. Dessutom vilar Erik Hannerz avhandlingsarbete om subkulturellt meningsskapande på ett två år långt fältarbete på och omkring fritids- och ungdomsgårdar i Sverige. 4

5 1.2 Genomförande Då det är frågan om att utvärdera en pågående verksamhets tidigare aktiviteter och uppdraget innefattar datainsamling via intervjuer har en kombination av metoder använts. Den här utvärderingen grundar sig i huvudsak på fältstudier i Ungdomens hus (härefter benämnt Huset). där vi under sammanlagt 8 dagar deltog i olika aktiviteter och observerade den dagliga verksamheten i föreningen, vilket gav oss en helhetsbild av Huset som både fysisk plats och medlemsdriven förening. Under fältstudien utfördes formella intervjuer med ca femton personer som på olika sätt arbetar och är verksamma inom Huset, framför allt styrelsemedlemmarna, de anställda och representanter från aktivitetsgrupperna. Dessutom utfördes ett tjugotal informella samtal med besökare för att skapa en mer generell bild av Husets verksamhet. Vi var även i kontakt med tidigare medlemmar för att höra hur engagemanget i Huset påverkat deras fortsatta utveckling. Fältstudierna har därefter kompletterats med läsning och analys av Husets styrdokument samt rapportering från Huset i lokal och nationell press. Utvärderingen utmynnar i en analys som belyser utförda uppdrag inom de i uppdragsbeskrivningen specificerade områdena och i relation till nämndens uppdrag och uppdragsplan. Den slutliga analysen beaktar särskilt områdena informellt lärande, entreprenörskap, ungdomskultur samt motverkandet av utanförskap. Grunden för detta beaktande läggs i det insamlande intervjumaterialet samt i Anbudsgivarens/utförarens specifikt sociologiska kompetenser i relation till dessa områden. Den i uppdraget valda tidsperioden för utvärderingen har varit olycklig då det var i semestertid och många aktiva och brukare följaktligen var svåra att kontakta. Som en kompletterande fas i detta arbete kommer tillgänglig dokumentation av uppdrag, styrdokument och åtaganden att analyseras. Analysen kommer att inrikta sig på denna slags dokuments relation till faktisk aktivitet både i relation till volym och om möjligt till innehåll av en mer kvalitativ art. Denna senare typ av information är hämtad via intervjuer av de i uppdragsbeskrivningen benämnda berörda nyckelpersoner, intressegrupper och anställd personal. En tredje huvudsaklig källa inför den slutliga analysen är barn- och ungdomsnämndens uppdrag och uppdragsplan i relation till både de kvantitativa (volym) och de kvalitativa data. 2 Historik 2.1 Upptakten 1984 bestämde sig en grupp ungdomar att reagera mot dåliga aktivitetsalternativ som fanns för äldre ungdomar i Uppsala. Istället för att spendera kvällarna i city, eftersökte man ett aktivitetshus med replokaler, café etc. Aktionsgruppen för ett Ungdomens hus bildades och höll aktioner, samlade namnunderskrifter och delade ut flygblad. Under uppstarten samlades ca 8000 namnunderskrifter för Huset. Man höll aktioner på Forumtorget där man samlade namnunderskrifter och delade ut flygblad. Man arrangerade 5 offentliga möten för ungdomar och 3 föräldramöten. Två konserter anordnades samt tre demonstrationer. Man hade även informationsmöten på skolor och god kontakt med massmedia. Man kontaktade ett antal föreningar, politiska föreningar och myndigheter i Uppsala, samt liknande verksamheter i andra städer. (Verksamhetsberättelse ) 5

6 I slutet av 1984 la gruppen fram krav på ett hus till kommunen vilket fick positivt bemötande och brett stöd, även om frågan om lokal tog tid att lösa. De mål aktionsgruppen presenterade var: - Att aktivera och engagera de ungdomar som idag inte har någon vettig fritidssysselsättning. - Att främja kulturell verksamhet av och för ungdomar, t.ex. genom att göra det möjligt att öva och spela musik och teater. - Att skapa alternativ till de passiviserande och kommersiella nöjen som finns idag. - Att motverka drogkulturen. - Att ge ungdomar möjlighet att träffas och samarbeta. - Att hjälpa och stödja ungdomar med olika problem, t.ex. problem i skolan, med droger eller föräldrar och myndigheter. (Uppsats från kulturvetarlinjen 1, s. 6) Detta stöddes politiskt av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centern och Miljöpartiet. Även Ungdomsmottagningen, Ungdomssektionen i Gottsunda, Ungdomsgruppen vid polisen, Café Genomfarten, Fadderverksamheten för arbetslösa ungdomar och Ungdomsarbetsförmedlarna stödde förslaget. Ursprungligen ville Aktionsgruppen ha gamla stadsbiblioteket som lokal, men de ansågs av kommunledningen vara för stora. Istället erbjöds de Lindormen, ABFs gamla lokaler på Svartbäcksgatan (de nuvarande lokalerna). Detta motsatte sig först aktionsgruppen då det inte fanns någon lämplig konsertlokal i byggnaden. Husets läge ansågs dock bra, centralt, och ungdomarna kunde flytta in mer eller mindre omgående och det saknade även omedelbara grannar. (U1, s.7) 3.2 Starten När man väl valde att acceptera Lindormen hade mycket energi redan använts till att diskutera och kampanja för Huset och det var svårt att få igång verksamheten. Till en början var en begränsad renovering och ett fåtal konserter de enda aktiviteterna. Styrelsen fick interna samarbetsproblem vilket försvårade arbetet. En kort tid efter öppningen började besökarna svika. Det fanns även mindre drogproblem, tillsammans med att vissa förtroendevalda inte skötte sina uppgifter. Efter årsskiftet gjorde man en uppryckning och började arbeta igen. Inaktiviteten under hösten tycktes dock resultera i ett medlemsbortfall. Men samtidigt så börjar verksamheten komma igång, Huset renoveras och det produceras en interntidning. (Verksamhetsberättelse ) Den politiska debatten om Huset fortsatte dock. I UNT publicerades en artikel där det framgick att Moderaterna ville slopa Huset eftersom man inte tyckte att skattepengar skulle användas till något som så få skulle använda. De vände sedan och blev istället positivt inställda till Huset. I slutet av maj 1985 drevs beslutet att starta ett Ungdomens hus i de nuvarande lokalerna igenom hos Aktionsgruppen, där 27 röstade för kommunens erbjudande och 10 emot. Problemet med konsertlokal kvarstod och kommunen åtgärdade det inte som utlovat, så Aktionsgruppen övervägde att tacka nej till Huset, men framhöll att det bästa alternativet vore att bygga om bottenvåningen till konsertlokal. (U1, s.8) I augusti fick man anslag till lokalhyra för resten av året ( ) och ett förskott till verksamheten (10 000). Det var dock fortfarande oklart hur stort kommunens bidrag till Huset skulle vara och Aktionsgruppen framhöll att de ville ha fyra heltidsanställda i Huset. Kommunen kom med flera förslag på konsertlokaler, men aktionsgruppen framhöll att man ville få det egna Huset ombyggt, vilket man slutligen fick. Huset invigdes den 6e september 1985 med besökare. (U1, s.9) Under det första året höll man filmvisning och konserter en gång i veckan och man höll öppet varje veckodag. Den ombyggda konsertlokalen uppfyllde alla behov. Teater, breakdance, fotolabb, systuga samt repverksamhet ingick också i verksamheten. (U1, s.14-15) 6

7 Föreningen fick ett startbidrag på kronor för renovering, hyra och lön till handledaren Mats Bergkvist. Efter att utgifterna var betalda återstod ca som fördelades mellan arbetsgrupperna, främst café- och konsertverksamheten, medan andra grupper försörjde sig genom studiecirklar. Medlemmarna betalade i sin tur endast en symbolisk summa på 10 kronor för medlemskap. Redan innan slutet av Husets första år låg man SEK back, vilket kan berott på att man gav medlemmar som hjälpte till vid evenemang ett arvode samt att man höll nere priserna i caféet. (U1, 15-16) Dåvarande dagledaren Mats Bergkvist (f.d. medlem i Aktionsgruppen) hade som ansvar att planera och delegera arbetsuppgifter i Huset tillsammans med arbetsutskottet. Denne skulle även planera evenemang, delta i utåtriktad verksamhet, sköta administrativa uppgifter ha ta hand om handkassan. Detta var den enda fasta tjänsten i Huset och tillsattes av medlemsmöte (U1, 16-17) Kommunen var nöjda med den rapportering som utfördes och den budget som Huset beslutade om trots att ekonomisk utbildning saknades bland de ansvariga på Huset. Ansvarig och kontaktperson hos kommunen, Lena Holma-Persson, var mycket positivt inställd till Huset. Från Husets sida ansågs dock att kommunen saknade större insikt i hur Huset fungerade (U1, 17) 2.3 Kampen för överlevnad Ett år efter öppningen tycks verksamheten i Huset ha avstannat. Medlemsmötena var inte särskilt välbesökta, årsmötena drog till exempel ca 20 av 250 medlemmar. Lokalerna upplevdes som stökiga och Huset ville söka bidrag för lokalvårdare. Men under samma år kommer Konsertgruppen igång och Huset beviljas i samma veva medlemskap i Kontaktnätet (Husnytt nr ) Under tiden så har Huset varit nedstängt på grund av renovering och nyöppningen skjuten på framtiden. Styrelsen tycks ha varit uppbruten, men har än en gång börjat fungera. Engagemanget hos medlemmarna har sjunkit under ombyggnationen och kritiken mot kommunen som dragit ut på renoveringen är hård. De första åren fungerade verksamheten knackigt, men efter 1988 fick verksamheten bättre form och fart. Under de här åren anses Huset vara ett tillhåll för punkare något som motsägs av de källor som finns från den tiden. Istället visar Husnytt och de uppsatser som finns kring Huset att Huset tycks vara på god väg med att lyckas bredda sin verksamhet till flera grupper av ungdomar. Verksamheten består av cafégruppen (ungdomar som sköter caféet och agerar kamratstödjare), konsertgrupp, konstgrupp, fotogrupp, repgrupp, gycklare, inspelningsstudio (där man gärna vill prioritera tjejband) samt hiphop (breakdance, graffiti, dj) får Huset i bidrag och går enligt budgeten lite plus. Man har ca 550 medlemmar. Målsättningarna för verksamheten är de samma som (Uppsats från kulturvetarlinjen 2). Huset fortsätter att ha sämre och bättre, där fokus ofta läggs på att beskriva det förra i termer av ekonomiska förluster och de senare i form av handlingskraft och evenemang. År 2002 uppdagas så en narkotikahärva i anslutning till Huset, men det rör sig inte om personer i ledande positioner. Att Huset nyligen bytt styrelse kan vara en orsak till att detta gått obemärkt förbi i Huset. En enig Fritidsnämnd beslutar att fortsätta stödja Huset. Leif Johansson (v), ledamot i fritidsnämnden, uttrycker starkt stöd för Huset och försäkrar att ingen skugga faller på det från händelserna. (UNT , , ). 7

8 3 Organisation och ekonomi 3.1 Ekonomi idag Intäkter Bidrag: Uppsala Kommun: SEK Kontaktnätet: ca SEK Bilda: ca SEK Intäkter: Replokaler: SEK Konserter: SEK Café: SEK Medlemskort: SEK Summa totalt: ca SEK Utgifter Kostnader: Personal SEK Inköp café: SEK Städmateriel: SEK Konserter: SEK Kontorsmaterial (inkl bredband och telefon): SEK Inventarier: SEK Verksamhet: SEK Säkerhet: SEK Kostnader tot: SEK Föreningsbidrag för att täcka förlust: ca SEK Förtydliganden angående ekonomin Verksamhetspengarna går till de olika verksamhetsgrupper och fördelas ganska jämnt mellan dessa. Under 2010 så hade Huset en större förlust än SEK, dels pga ett missförstånd angående föreningsbidraget men även pga avskrivningar av kundfordringar ( SEK), larminstallation ( SEK) och övriga brådskande utgifter ( SEK). Men Magma ställde upp och lånade ut pengar för att täcka dessa utgifter, samt fastighetsägaren betalade larminstallationen. Avskrivningen av kundfordringarna var bara en förlust på tillgångar och således inte en förlust på pengar. Dessa pengar har betalats tillbaks löpande under året, bland annat genom att söka föreningsbidrag. 8

9 3.2 Organisation Styrelse och revision Revisorernas uppgift är att se över revisionsbyråns ekonomiska berättelse samt att kontrollera att styrelsen sköter sina åtaganden och de uppgifter de blir tilldelade av föreningen samt att de mål kommunen satt upp efterföljs. Ett konkret exempel på ett område där revisorerna kontrollerar styrelsen är kring huruvida medlemsmöten kallas till i tid och ifall de varit tydligt utannonserade. Revisionsbyrån tar hand om den största delen av de ekonomiska spörsmålen, det är för många enskilda utgifter och inkomster för att revisorerna själva skall kunna hålla koll, och revisorn behöver egentligen bara kontrollera att allt ser rätt ut. Ofta är revisorerna äldre medlemmar som tidigare själva suttit i styrelsen och som därför har god insikt i arbetsprocessen. I intervjuer och möten med styrelsen, anställda och medlemmar framhålls vid flera tillfällen att styrelsen är tillsatt av föreningen och därför kan avsättas vid vilket medlemsmöte som helst om medlemmarna skulle önska det. Samtliga framhåller att det är en platt, demokratisk organisation där styrelsen förvisso har mycket att säga till om, men där styrelsens makt är beroende av medlemmarnas förtroende och där de på inget sätt har högre status än andra medlemmar. Man ser det som en form av direkt demokrati som gör Huset unikt jämfört med många andra ungdomsgårdar Caféet Caféet är beläget på Husets nedre våning och är det första som möter besökaren. Under urvärderingen är Huset i full gång med att rusta upp ett bakre rum som tidigare använts som loge vid spelningar så att detta kan införlivas i caféet. Den vardagliga verksamheten i caféet drivs av cafébiträdet Johannes Wanngren, anställd av styrelsen. Johannes har arbetat på Huset sedan 2008, med uppehåll för studier. Han har ansvar för att sköta inköp till caféet, tillreda och sköta försäljning, sköta cafélokalen samt att lyssna på styrelsens önskemål. Han har stor frihet i att själv utforma sina arbetsrutiner och har frihet att ta många egna initiativ i allt från inredning till meny, även om han måste vara lyhörd mot styrelsens och medlemmarnas önskemål. Cafébiträdet arbetar från kl 10 till 19 (caféet är öppet 12-19) med en timmes lunchpaus varje veckodag. Man försöker kontinuerligt ta in praktikanter, dels för att ge möjlighet till arbetslivserfarenhet, dels för att avlasta cafébiträdet under stressiga perioder. Att caféet stänger relativt tidigt är ett resultat av en diskussion mellan styrelsen och cafébiträdet, där den senare framhöll att det var få besökare efter 19 och att det därför var bättre att öppna en timme tidigare. Cafélokalen domineras av scen och mixerbord. Utöver bord, stolar och soffor för besökare finns även ett bord med tidskrifter och en hylla med sällskapsspel samt pysselmaterial, så som en maskin för att göra pins. I caféet säljs kaffe, te, läsk, godis, kakor (främst inköpta, men när det finns tid bakar cafébiträdet själv) mackor och enklare maträtter. Det finns en bredd i utbudet med ett flertal vegetariska alternativ och en flexibilitet att anpassa portioner efter plånbok och hunger. På menyn finns allt från skinkmacka till havregrynsgröt till nachos, allt till mycket låga priser. Alla beställningar tillreds på beställning och allting säljs mer eller mindre till självkostnadspris. På disken finns även en plats där lokala band kan sälja sina skivor. Bakom disken finns ett hyfsat stort kök, som dock är slitet enligt cafébiträdet. Man har tidigare haft ett flertal anmärkningar från miljökontoret pga. det slitna köket. Man har nu lyckats åtgärda de flesta anmärkningarna, även om ett fåtal kvarstår. 9

10 Alla medlemmar har rätt att hålla caféet öppet utanför de ordinarie öppettiderna, men man skall då genomgå en tredagars caféutbildning där man går bredvid cafébiträdet och får lära sig grunderna. Ofta infaller spelningar och liknande evenemang efter öppettid och då är man beroende av ideella medlemmar för att kunna hålla försäljningen igång. Caféet fungerar även som ett verktyg för att synliggöra Husets arbetsprocess då samtliga medlemsmöten hålls där så att vem som helst skall kunna delta Medlemskap Det är fritt för vem som helst att bli medlem i föreningen Ungdomens Hus. Medlemskap kostar 30kr per år, och halva priset efter den första oktober. Medlemskap berättigar till användande av Husets olika verksamhetsrum, möjligheten att engagera sig i någon av verksamhetsgrupperna, arrangera ett evenemang eller hyra en replokal. Medlemskap berättigar även till rösträtt på medlemmarnas samt verksamhetsgruppernas möten Dagledare Nuvarande dagledare är Anna Wiklund som arbetat i Huset i fyra år och som även var engagerad när hon var yngre. I hennes arbetsuppgifter ingår det att ta hand om Husets ekonomi, stödja styrelsen med information då det efterfrågas, skola in ny styrelse när det behövs, hjälpa medlemmar som vill arrangera saker, ta hand om det administrativa kring replokalerna. Hon omnämner arbetet som speciellt och säger att det är något man måste vara förberedd på om man väljer att arbeta på Huset. Att skola in styrelsen, som i praktiken är hennes arbetsgivare, är en speciell situation och de har på varsitt håll fått ta hjälp av arbetsgivarorganisationen IDEA och facket för att få saker att flyta på som de skall Magma Magma var ursprungligen ett projekt startat av Studiefrämjandet som en typ av pysselverksamhet i Ekeby. När projektet skulle utvecklas bedömdes det att man behövde en annan plattform och Huset kontaktades och projektet skrevs om efter Husets önskemål för att bättre kunna stödja dess verksamhet. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden och innefattar tre medarbetare (en projektledare och två coacher) som är anställda av Husets styrelse. Gränsen mellan Huset och Magma kan därför upplevas som lite suddig, de tydliga skillnaderna är att Magma är tidsbegränsat och har annan finansiering med andra krav på rapportering. Medarbetarna inom Magma har relativt stor frihet att själva lägga upp sitt arbete, så länge de följer projektplanen, och tar endast upp större frågor (så som större samarbeten eller ekonomiska frågor) med styrelsen. Projektet är tvåårigt och kommer i sin nuvarande skepnad bara finnas ett halvår till. Projektets mål är att verka som en spindel i nätet och locka in mer ungdomar till Huset, gärna sådana som traditionellt inte är besökare. Att jämna ut könsfördelningen står högt på dagordningen. Detta gör man bland annat genom att vara ute på fältet och knyta kontakter med ungdomar i andra delar av staden och starta samarbeten med andra organisationer. Magma skall fungera som ett projektcentrum där unga (upp till 30) skall kunna komma in och få hjälp att driva projekt. Ett konkret exempel är två tjejer som hållit ett musikläger för högstadietjejer. Projektet arrangerar även event för att visa upp sig och Husets verksamhet, både i och utanför Huset. 10

11 4 Måluppfyllelse I utvärderingssammanhang framstår mål som särskilt centrala, detta då det ofta är så att verksamheten ställs gentemot de mål som uppdragsgivare eller liknande sätter upp. Å andra sidan vill vi understryka att relationen mellan på förhand uppsatta mål och dessas uppfyllelse inte är det enda kriteriet för en verksamhets kvalitet. Inte minst som vi skall se då en del av verksamheten skall vara innovativ och skapa nya förhållanden och förutsättningar. Inte desto mindre kommer vi här att beskriva och diskutera de mål som satts upp av barn- och ungdomsnämnden i Uppsala i relation till föreningen Ungdomens Hus (i rapporten refererat till som Huset). I barn- och ungdomsnämndens uppdragsbeskrivning utrycks egentligen mål på flera olika nivåer; a) mer generella policies som relaterar till hållbar utveckling, b) en nivå som relaterar till olika kommunala program (ex. kommunens kulturpolitiskt program) c) mer specifika mål som rör barn- och ungdomsnämnden och dess tillhörande verksamheter. Dessutom formulerar barn- och ungdomsnämnden specifika uppdrag som är riktade direkt till Huset. Det är de sistnämnda som framstår som mest relevanta för en utvärdering av Huset då de specifikt är riktade gentemot verksamheten, medan de mer övergripande målen berör nämndens och kommunens mer övergripande verksamheter. Inte desto mindre kommer vi att beakta en del av nämndens egna mål för att i vilken mån de relaterar till/korresponderar med Husets verksamhet. Utöver detta vill vi även framhålla en mer principiell nivå som har att göra med ungdomsverksamhets betydelse i en samhällelig kontext. Vi kommer att ge en kort reflektion kring detta i slutet av vår beskrivning av målen. 4.1 Lärande och kunskapsutveckling Som första och enligt vår bedömning viktigaste deluppdrag listar barn- och ungdomsnämnden Lärande och kunskapsutveckling. Uppdraget formuleras i uppdragsbeskrivningen som att: Genom att stärka individens kompetenser och självkänsla ska verksamheten ge tillräckliga resurser och kunskaper för brukarna att göra välgrundade val och för att möta olika situationer i livet och vidare; Brukarna ska ges möjlighet att utveckla entreprenöriellt tänkande ; samt Fritidsverksamheten ska ge brukarna stöd till att praktiskt förverkliga sina idéer och Brukarna ska ges möjlighet att utveckla sina intressen (Uppsala kommun 2011:4). För den enskilde brukaren kan uppdraget beskrivas som att det utöver det område inom föreningen som den specifika medlemmen/brukaren väljer att engagera sig i, ger föreningslivet i sig självklart viktiga livserfarenheter för varje individ i fråga. Som aktiv i Huset får man lära sig, och är tvungen, att ta mycket ansvar. Demokrati, självbestämmande och eget ansvar är de grunder hela verksamheten vilar på och som aktiv medlem får man chansen att göra nya möten, lära sig erfarenheter av andra ungdomar och på många sätt möta och lära sig, om hela samhället Föreningens målformulering i anslutning till uppdraget Föreningens egen målformulering i relation till detta uppdrag är att låta medlemmar genomföra sina idéer med stöd från äldre och aktiva medlemmar och därmed ge medlemmar möjlighet att 11

12 tillsammans lära sig hur man anordnar lyckade evenemang, samt att få brukare att återkomma till verksamheten och genomföra nya idéer. Dessutom är det föreningens ambition att minst 20 ungdomar per år innehar förtroendevalda ansvarsposter inom föreningen, samt att ha minst 500 medlemmar per år samt att öka medlemsantalet till 700 medlemmar till hade Huset 456st medlemmar, 2010 var de 412 stycken och i år är de hittills 250 stycken Reflektion Kontinuitet och att få brukare att regelbundet komma tillbaka kan vara ett möjligt problem. Å andra sidan så är det ju så att ungdomsverksamhet generellt riktar sig till individer inom vissa åldersgrupper och att det är naturligt att kontinuiteten det vill säga att samma brukare kommer tillbaka år efter år inte är så beständig. Det viktiga här torde vara att Huset för över erfarenheterna från de äldre medlemmarna/brukarna till de yngre, samt bibehåller sin goda ambition vad gäller medlemsantalet. I relation till uppdragets formulering finner vi att Huset är ett bra forum att förverkliga sina idéer då här finns mycket kunskap och hjälp att tillgå inom många områden för vem som helst som vill engagera sig. Även om man idag kan få hjälp med allt från profilering till i vissa fall ekonomiskt/materiellt stöd är det helt upp till den som engagerar sig att genomföra vad det nu är den vill göra. Husets verksamhet följer på så sätt uppdragets intentioner. Då hela idén med föreningen är att verksamheten ska drivas av ungdomarna själva utan fritidsledare eller personal skapas utrymme för brukarna att själva förverkliga det de vill göra. Dessutom har Huset en tydlig gör-det-själv anda som överförs till och inspirerar nya medlemmar (se även avsnitt 6.2 Informellt lärande nedan). Till Ungdomens Hus kommer dagligen ungdomar som endast har med sig idéer och får sedan genom föreningen kontakt med allt från kommunala instanser, riksorganisationer och studieförbund till andra ideella kulturorganisationer. Det är ofta som lyckade konserter och evenemang med stor budget arrangeras av ungdomar som aldrig tidigare gjort något liknande. 4.2 Kulturengagemang I relation till uppdraget som rör kunskapsutveckling har även Huset formulerat ett mål som går ut på att genomföra minst 40 kulturevenemang per år som planeras och genomförs av medlemmarna. Dessa redovisas i konsertgruppens och evenemangsgruppens verksamhetsberättelse liksom det antal medlemmar som varit delaktiga i planering och genomförandet. År 2010 arrangerades ett 50-tal kulturarrangemang och fram till denna utvärdering har 20 engagemang arrangerats nuvarande år. Det ska dock tilläggas att Huset under våren, och fortfarande, saknat en fungerande PA-anläggning vilket försvårat arrangemang av konserter och liknande. Vidare tillhandahåller Huset bland annat musikutrustning, inspelningsutrustning, ett fotolabb, en skateramp och en ateljé. Dessa resurser ger möjlighet för ungdomar att utveckla sina intressen. Framför allt får man som aktiv i föreningen erbjudandet att få röra sig i större sammanhang med sina fritidsintressen och på så sätt få chansen att ställas inför både viktiga problemlösningar och valmöjligheter, vilket förstås är utvecklande på det personliga planet. 12

13 4.2.1 Verksamhetsgrupper I relation till dessa resurser och dess användning har Huset även formulerat ett mål: Att ha minst fem olika verksamhetsgrupper per år som baseras på ungdomarnas egna intressen. Att minst 15 musikgrupper aktivt ska repa i föreningens replokaler. Att minst 10 föreläsningar/workshops per år arrangeras på Ungdomens Hus. Som det ser ut för nuvarande så använder 15 grupper replokalerna, det tycks till och med finnas kö (enligt möte med dagledaren), det finns 6 st verksamhetsgrupper (skate, spel, teater, estet, evenemang - vilken främst sköts av styrelsen - samt konsert). Cirka 10 workshops arrangeras om man räknar in all verksamhet i Huset Reflektion över Kunskapsmålet. Genom bland annat verksamhetsgrupperna stärks individuella kompetenser och individers självkänsla. Förtroendet som ges till de enskilda att utveckla egna verksamheter relaterar särskilt väl till nämndens formulering som att brukarna ska ges möjlighet att utveckla entreprenöriellt tänkande. Vi vill även här peka på avsnittet om informellt lärande nedan. 4.3 Uppdrag Trygghet Det andra av kommunen listade uppdraget rör trygghet. Detta uppdrag är formulerat som två delmål; a) Verksamheten ska bedrivas i en fysiskt och socialt trygg miljö och b) Brukarna ska uppleva att de blir väl bemötta av personalen och föreningens representanter. Trygghet skall här förstås i termer av förtroende för den egna gruppen och verksamheten; att man känner sig mer hemma på ett ställe som är ens eget, som många av de intervjuade uttrycker det, snarare än att ha någon som övervakar en. Det faktum att föreningen är en kulturförening som bygger på ungdomars egna initiativ är ett viktigt fundament för att skapa stor trygghet bland dess utövare. Det kollektiva ansvaret för allas välmående i föreningen baseras därför på ett personligt engagemang. Föreningen värnar dock självklart om feministiska och antirasistiska ideal och på det individuella planet vet alla i föreningen att föreningens överlevnad hänger på ett bra och öppet bemötande mot alla människor som kan tänkas komma till Ungdomens Hus. En kompetensutveckling om socialt trygg miljö för både föreningens styrelse, andra förtroendevalda och personal vore önskvärd. Tyvärr har föreningen inte de ekonomiska resurser som krävs. Den fysiska miljön i de lokaler föreningen har tillgång till är rätt fallfärdiga och skulle egentligen behöva rustas upp. Miljön blir även tryggare av att all verksamhet är drogfri Alla skall känna sig trygga Målet för Huset är att alla brukare ska känna sig trygga. Inför årsmötet 2012 utarbetas ett sätt att mäta tryggheten i föreningen. Att enligt tradition ska alla mötesdagordningar innehålla punkten Anda där problem och stämning på Huset tas upp. Husets mål är att alla brukare ska känna sig bra bemötta av personal och förtroendevalda. Till årsmötet 2012 utarbetas ett sätt att mäta bemötande i föreningen. En del av detta mål är att fortsätta ha en drogfri verksamhet. 13

14 4.3.2 Reflektion Utifrån våra kontakter med Huset och dess brukare kan vi inte säga annat än att Huset upplevs som en trygg miljö för de inblandade. Brukarna uttrycker tydligt att de upplever huset som deras, en plats som de har tillsammans. Det är en självklar policy inom föreningen att ge alla brukare ett bra bemötande. Garantierna för detta vilar på föreningens förtroende för sin personal och de av årsmötet förtroendevalda medlemmarna. Det kan vara svårt att se vem som är personal/förtroendevald då även dessa är ungdomar. Därför använder alla som jobbar särskilda Ungdomens Hus kläder. Det finns en stående punkt vid alla föreningens möten som kallas Anda. Under den punkten kan föreningens brukare få ventilera sina tankar gällande saker som bemötande och allmän stämning men även i stort sätt vad som helst som kan tänkas vara jobbigt. Vi ser givetvis också faktumet att cafébesökare och aktiva medlemmar frekvent återkommer som ett tecken på att de har fått ett bra bemötande Uppdrag Inflytande och delaktighet Det tredje uppdraget rör Inflytande och delaktighet och i relation till detta är tre mål formulerade: a) Brukarna ska känna att de är delaktiga och får ta ansvar. b) Brukarna ska uppleva att de har inflytande i verksamheten. c) Verksamheten ska möjliggöra inflytande för brukarna på individ- och gruppnivå. I relation till det första målet kan vi konstatera att all verksamhet i föreningen produceras av dess brukare. Allt ansvar, exempelvis driften av verksamheten, underhållet av föreningens lokaler, föreningens ekonomi, vilar på föreningens förtroendevalda och medlemmar. Hur mycket varje individ ansvarar för varierar efter graden av engagemang och individuella åtaganden Medlemsstyrd verksamhet Husets mål i relation till detta är: Att fortsätta ha en medlemsstyrd verksamhet med förtroendevalda. Årsmötesprotokollen kan här ses som en slags spegling av delaktighet och ansvarstagandet. Men viktigast är de faktiska möjligheterna till deltagande och ansvarstagande för de enskilda brukarna. Så vitt vi kan bedöma är möjligheterna till detta goda, men å andra sidan så engagerar sig trots allt rätt få medlemmar aktivt. Vi återkommer till detta förhållande senare i rapporten. Husets mål är att ha minst 1 årsmöte, 6 medlemsmöten, 20 verksamhetsgruppsmöten, 15 styrelsemöten per år. Samtliga ska protokollföras. Se Bilaga 1. Det av Huset uppsatta målet i detta sammanhang är att samtliga mötesprotokoll och föreningens stadga ska finnas tillgängliga på hemsidan. Kallelser till föreningens möten ska finnas på föreningens hemsida och anslagstavlor minst en vecka i förväg Reflektion I relation till målet som rör inflytande kan vi konstatera att hela idén med föreningen bygger på att det är ungdomar som gör allt arbete och att organisationen består av en mycket platt demokratisk maktstruktur där besluten fattas vid olika typer av möten. Högst beslutanderätt har årsmötet där det beslutas om budget och där förtroendevalda utses. Dessa organiseras genom en styrelse och olika verksamhetsgrupper vilka har beslutsrätt i särskilda frågor. Utöver detta har föreningen även medlemsmöten som fattar de större besluten gällande föreningen, såsom personalfrågor och större 14

15 samarbeten, om det inte gäller ekonomi som dock styrelsen svarar för mot nästa årsmöte (ett undantag är ombudgeteringar som görs via medlemsmöten). Alla medlemmar är välkomna på alla möten och har beslutanderätt i allt utom styrelsemöten. Huset möjliggör inflytande på så väl grupp som individnivå. Då det är en förening som driver verksamheten sker inflytandet på gruppnivå, det individuella inflytandet sker när man väljer att bli medlem, gå på möten och rösta. För att utöva inflytande krävs kunskap och information och som medlem i föreningen har man tillgång till alla mötesprotokoll. Det är lätt att få information om föreningen genom personliga möten för den som kommer till Huset, exempelvis finns kontaktlistor till förtroendevalda och personal tillgängliga på Huset. Mötesprotokollen avspeglar de åtgärder som Huset gör i syfte att möjliggöra inflytande på olika nivåer. Protokollen är också de tillgängliga på hemsidan. 4.5 Uppdrag Likvärdiga villkor Ett fjärde uppdrag innebär att erbjuda likvärdiga villkor. Till detta uppdrag hör följande målformuleringar. a) Ungdomar, oavsett kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religion, kulturell bakgrund och familjestruktur, ska ha likvärdiga villkor till deltagande i fritidsverksamheten. b) Verksamheten ska förläggas till tider då unga har mest disponibel fri tid. c) Information om verksamheten ska vara och upplevas som lättillgänglig och informativ Öppenhet och mångfalld I relation till uppdragets första målformulering så har Huset formulerat följande mål: Bland föreningens förtroendevalda ska könsfördelningen vara 60/40 till 50/50 till Vidare skall man fortsätta upplåta och subventionera hyran till kvinnliga musiker i en av replokalerna. Från och med 2011 ska minst 15% av alla artister som uppträder på Huset vara kvinnor, 2012 till 2014 ska andelen kvinnliga artister som uppträder öka till minst 25%. Man har också som mål att arrangera minst ett skateboardevenemang med kvinnor per år, samt att fortsätta att utse en hbt- och jämställdhetsansvarig. Endast ca 1/5 del av de förtroendevalda är kvinnor. Detta återspeglar inte fördelningen bland brukarna och mötesdeltagarna (se Bilaga Statistik). I relation till den andra målformulerande har Huset tagit på sig följande åtagande: Den vardagliga verksamheten skall ha öppettiderna och utöver denna tid kan brukarna själva hålla öppet ideellt. Alla medlemmar i föreningen har rätt att hålla verksamheten öppen när de vill och har rätt att utnyttja allt material föreningen har att tillgå. I samband med detta har man också som mål att utöka det ideella öppethållandet av caféet till minst 10 timmar i genomsnitt per vecka. För att detta mål skall uppfyllas behöver man ha möjlighet att arrangera aktivitet som motiverar öppethållande, exempelvis konserter. Detta är i nuläget svårt då det inte finns ett fungerande PA. I relation till detta uppdrag har också Huset som mål att uppdatera föreningens hemsida minst en gång i veckan samt utveckla föreningens evenemangskalendarium så att det blir mer lättillgänglig. 15

16 4.5.2 Reflektion Enligt föreningens stadga är föreningen öppen för alla. I verksamheten förs en dialog om hur verksamheten ska göras mer tillgänglig för underrepresenterade grupper. De strukturella könsmönster som generellt råder inom verksamheter som till exempel rollspel, rockmusik och skateboarding påverkar föreningen. I och med att detta jobbar föreningen aktivt för att få med fler tjejer i just dessa aktiviteter. Vi ser också resultatet av detta i det faktum att under 2011 är tjejer majoriteten av de som deltagit i verksamhet och möten sammantaget sett (64% se Bilaga Statistik). Detta gör att det bli än mer viktigt att engagera kvinnor i verksamheten (t.ex. i styrelsen, se punkt Mångfald och Inkludering) så att det ökande deltagandet också återspeglas i ett ökat inflytande. Handikappanpassning av lokalerna är kommunens ansvar. Det ligger i föreningens intresse att ha lättillgänglig information om verksamheten eftersom att föreningen inte skulle existera utan aktiva medlemmar. Kallelser till möten annonseras i huset och via Internet. Det finns inga stadgade krav att kallelser ska nå ut till alla medlemmar förutom till föreningens årsmöte till vilket alla medlemmar kallas via post, det är dock stadgat att kallelser ska komma ut minst en vecka i förväg och vara synliga i Huset detta för att vidmakthålla föreningens platta struktur. Genom medlemsmöten ges sammanfattande rapporter om styrelse, personal och verksamhet som kan tänkas ligga i alla medlemmars intresse. Det ligger i föreningens intresse att nå ut med information till så många som möjligt om alla möten och evenemang. Föreningen har inte haft resurser för att profilera sig mer omfattande t.ex. genom annonser eller kommunala affischplatser. Idag sker alla profilering via affischering, flygblad och marknadsföring via sociala medier såsom facebook, myspace och liknande forum. Vilket ytterligare stärker gemenskapen och gör-det-själv andan. 4.6 Uppdrag Hälsa och Utveckling Levnadsvanor Det femte uppdraget som getts Huset rör Hälsa och utveckling. Här är målet att verksamheten ska erbjuda aktiviteter som stimulerar levnadsvanor som leder till god fysisk och psykisk hälsa. I relation till detta mål kan sägas att föreningens verksamhet är drogfri. Huset ger ungdomar sysselsättning och hjälper ungdomar att utvecklas personligt, detta genom att tillhandahålla möjligheter till hjälp och resurser för att genomföra brukarnas egna idéer. Föreningen jobbar dessutom aktivt med att välkomna alla som söker sig till föreningens verksamhet och att få dessa att bli delaktiga och tillsammans utveckla en socialt trygg miljö. Föreningen tillhandahåller utrymmen för fysisk aktivitet som till exempel skateboard, detta sker på egen risk men skyddsutrustning tillhandahålls Reflektion Detta uppdrag får ses om så pass generellt att det i egentlig mening är omöjligt att utvärdera i en traditionell mening. Den viktigaste aspekten torde vara att verksamheterna är drogfria och att Huset fortsatt får resurser så att man kan tillhandahålla en fysisk miljö som möjliggör aktiviteter som kan tänkas leda till god fysisk och psykisk hälsa. 16

17 4.7 Uppdrag Ungdomskultur Ytterligare ett mer generellt formulerat uppdrag är benämnt som Ungdomskultur. Till detta hör följande målformuleringar: a)verksamheten ska stimulera brukarnas eget skapande och förmedla nya upplevelser, gemenskap och inspirera till kulturutövning. b) Stöd ska ges till ungdomar att arrangera egna kultur- och nöjesprogram i drogfri miljö. c) Verksamheten ska stödja unga kulturutövare. d) Verksamheten ska tillhandahålla möjligheter för unga att uppträda inför publik Tillhandahållandet Husets mål i relation till denna del av uppdraget är att tillhandahålla konstrum, fotolabb, skateboardramp, spelrum, replokaler och scen. Detta görs också Reflektion Föreningens främsta uppgift är att tillhandahålla lokaler och resurser för kulturell stimulans både genom att skapa och ta del av ungdomskultur. I och med att all verksamhet som sker i föreningen är ideell är det vår övertygelse att ungdomar som fortfarande är på idéstadiet själva vågar ta klivet att genomföra sina idéer i praktiken när de ser att andra ungdomar har tagit det steget. Ett bevis på att Huset erbjuder en gemenskap och trygghet är att många brukare återkommer och engagerar sig i föreningen tillsammans med andra ungdomar. Att i egentlig mening utvärdera i relation till det övergripande uppdraget ungdomskultur är svårt då detta är en generell benämning på fenomen som inkluderar både Huset och dess användare (se även avsnittet 6.3 Huset som ungdomskultur nedan) Stöd och utförande Huset har som mål att genomföra minst 40 kulturevenemang per år där medlemmar själva planerar och genomför dessa. Detta mål sammanfaller således med tidigare listade mål (se ovan). Uppskattningsvis så genomfördes 50 evenemang under 2010 och hittills under 2011 (juli) 20stycken Reflektion I relation till den andra målformuleringen i detta uppdrag kan vi konstatera att det är lätt att få hjälp på Ungdomens hus att genomföra sina projekt som man inte har någon tidigare erfarenhet av då man kan ta hjälp av andra mer erfarna ungdomar. Bland föreningens brukare finns en anda som bygger på att hjälpa ungdomar som vill genomföra något för första gången, t.ex. arrangera en spelning. Även om ingen annan i föreningen egentligen är intresserad av att genomföra en idé som en ny brukare kommer med så hjälper man denna nya brukare eftersom att det ligger i föreningens intresse att få in nya aktiva medlemmar och att få dessa att utvecklas. All verksamhet på Ungdomens hus är drogfri. 17

18 4.7.5 Genomförande och delaktighet Verksamheten ska stödja unga kulturutövare och gör detta genom att tillhandahålla fotolabb, konstrum, skateboardramp, spelrum, och scen gratis till sina medlemmar. Föreningen ska profilera sig själv och sina resurser för unga i Uppsala. För att uppnå detta har Huset som mål: Att genomföra minst 10 kulturworkshops per år, samt att stödja minst 100 unika kulturutövare per år Reflektion Under 2011 har hittills genomförts 41 evenemang total, vilka inkluderar möten och evenemang som är öppna för brukarna (se Bilaga Statistik ). Att få fram siffror på unika besökare är svårt då samma brukare kan deltaga på flera olika evenemang, men det totala antalet besök hittills under 2011 är 476 varav 262 (55%) killar och 214 (45%) tjejer. Om vi ser till de aktiviteter som inte endast drar passiva besökare, så som tjejskate, möten (styrelse, medlem etc.), open mic, teaterimprovisation och graffitiworkshop så är antalet deltagare (återigen samma enskilda person kan deltaga i flera olika aktiviteter) 270 stycken. Av dessa är 98 (36%) killar och 172 (64%), tjejer (se även Bilaga Statistik) Ta plats på scen I relation till den fjärde formuleringen - Verksamheten ska tillhandahålla möjligheter för unga att uppträda inför publik - är Husets ambition att uppfylla målet att minst 300 ungdomar ska få möjlighet att uppträda på Ungdomens Hus scen Reflektion I relation till den fjärde formuleringen kan vi konstatera att Huset erbjuder flera olika möjligheter för unga att uppträda för publik i olika kulturverksamheter, antingen kan man arrangera allt själv eller kan man uppträda på andra ungdomars arrangemang. Exempel på det är föreningens open mic night och a-rocken som är två projekt som arrangeras av ungdomar i föreningen där andra ungdomar får möjlighet att uppträda inför en större publik. I relation till open-mic vill vi poängtera att detta arrangemang var specifikt tänkt att vara inkluderande. Besökarnas antal och könsfördelning (45% kvinnliga besökare och helt jämt vad gäller de som uppträdde) visar vikten av denna slags arrangemang. I Ungdomens hus verksamhet så finns det ungdomar som håller på med allt från teater och poesi till musikuppträdanden och konstutställningar. Slutligen finns också målformuleringar som rör verksamhetens omfattning. Ambitionen är att verksamheten ska hållas öppen minst 45 veckor per år,och minst 5 dagar per vecka 4.8 Avslutande Reflektion i relation till uppdraget och målen. Både en del av uppdragen och de mål som formuleras kring dessa är relativt allmänt hållna. I vissa fall så är de inte heller kopplade till konkreta resultat utan mer till allmänna ambitioner visavi brukargruppen. Inte desto mindre är det övergripande intrycket att Huset väl uppfyller uppdragens innebörder. Särskilt kan man framhålla bredden på aktiviteter och den relativt goda uppslutningen samt att Huset lyckas engagera tjejer i hög utsträckning även om detta inte återspeglas i styrelsens sammansättning. 18

19 5. Analys 5.1 Trösklar inom verksamheten I Huset har man själva tagit fram en modell över vilka som befinner sig i Huset bestående av tre i varandra liggande cirklar där en ytterst (och största) representerar besökare, den mittersta engagerade och den innersta (minsta) förtroendevalda. Det finns mycket tankar kring hur fler ska fås att passera inåt från den yttersta cirkeln och Husets aktiva arbetar med och de faktorer som de har identifierat som hinder för att medlemmarna inte rör sig inåt. Exempel på dessa är arbetsbördan, brist på ekonomiska resurser, men också den vågrörelse som finns inom verksamheten i och med att det gång på gång sker generationsskiften i verksamheten. Vi kommer fortsättningsvis att omnämna dessa faktorer som trösklar, som inte ska ses som hinder utan även möjligheter till lärande. Det är även i Husets oerhört viktiga bidrag till informellt lärande som vi ser vi potentialen till att komma till rätta till de problem som styrelsen och de aktiva påtalar (se även bilaga 2 PP) Styrelsen och mötesorganistation Den direktdemokrati som Huset vilar på och där styrelsens öde är avhängig medlemmarnas stöd ser väldigt bra ut i teorin. I verkligheten är det dock inte riktigt så enkelt. Styrelsemedlemmarna tycks, kanske inte helt förvånande, vara de mest engagerade medlemmarna och är frekventa besökare på medlemsmötena, inte bara de egna styrelsemötena. Eftersom medlemsmötena inte alltid är så välbesökta, utifrån våra efterforskningar brukar det i regel röra sig om personer (det måste vara minst 10 medlemmar närvarande), så får styrelsen stort inflytande även på medlemsmötena. Att styrelsemedlemmarna är väl insatta i Husets olika delar och funktioner innebär också att de lättare kan argumentera för sina ståndpunkter och driva sina frågor. I tider av lågt engagemang blir med andra ord medlemsmöten mer eller mindre styrelsemöten. Detta är dock något som det finns många reflektioner kring och vi ser det inte som ett problem att de som är mest engagerade har mest att säga till om, så länge det finns möjlighet för alla att engagera sig och en person; en röst gäller. Utmaningen ligger i stället i att få fler att bli så pass engagerade, vilket också de flesta av de vi talat med påpekat Ansvar och ekonomi Arbetsgivaransvar och ständiga ekonomiska problem är andra barriärer som omnämnas. Ekonomiska problem omnämns som den största orsaken till stress och problem i Huset. De aktiva uttrycker det som att väga varje krona och prioritera mellan olika verksamheter tar mycket fokus från att driva saker framåt, upplevs det. Det blir för mycket jobb att sitta i styrelsen och inte tillräckligt roligt. Samtidigt är de eniga om att det är genom att hantera dessa frågor som de riktigt tunga lärdomarna görs. De uttrycker även vikten av att alla i Huset måste få lägga nivån på sitt eget engagemang, men styrelsen får ofta ta alla tunga frågor och slits därför ut och tappar gnistan, vilket gör att de slutar (inte sällan i grupp) och nya styrelsemedlemmar måste rekryteras. Detta innebär även att många av de erfarenheter som anskaffats i en styrelse går förlorade och läxorna måste läras om. 19

20 5.1.3 Relationen till Magma Relationen till Magma är här intressant för även om Magma för fler användare till Huset finns det ingen garanti för att projektet skapar fler aktiva medlemmar. Vissa av de vi talat med menar även att Magma lägger ytterligare krav på styrelsen i egenskap av arbetsgivare då projektet innebär ytterligare 3 anställda (utöver dagledaren och cafébiträdet). Genom Magma har de unga styrelsemedlemmarna fått mångfalt större arbetsgivaransvar och dessutom en betydligt större budget och ytterligare en bidragsgivare att rapportera till, som dessutom har större krav på rapporteringen än kommunen. Vår uppfattning är dock att samarbetet med Magma är positivt för Huset och att det är en rätt väg att bredda verksamheten genom projekt av denna typ. De anställda inom Magma hjälper även till med andra frågor och bidrar med sin erfarenhet, se även slutreflektion Cafét Cafét är för Huset en central plats, det beskrivs av dem vi talat med som Husets ansikte, det som besökare först får syn på och som lockar förstagångsbesökare att stanna kvar. Det måste därför hållas attraktivt för att locka så många människor som möjligt vilket i förhoppningsvis leder till fler aktiva medlemmar i förlängningen. Mycket av de resurser som finns för renovering tycks läggas på att hålla caféet fräscht, på bekostnad av resten av Huset. Caféet är även ett viktigt verktyg för att öka föreningens transparens, då det används som lokal för möten och liknande: En sån grej som gör att man enkelt blir engagerad är att medlemsmötena är här nere. Det är bara Vill du vara med?, det är inte gömt där uppe så man inte vet vad som händer. Det är ändå enkelt att komma in och förstå. - (intervju 3) Husets fysiska tillstånd Att Huset är äckligt eller sunkigt är återkommande åsikter, hos anställda, engagerade och besökare. Man önskar att det vara fräschare generellt och tycker en uppfräschning behövs för att det skall vara trevligare att vistas i lokalerna och på sikt kunna rekrytera nya medlemmar enklare. Samtliga anställda vittnar om att det skulle behövas mer pengar, om inte annat för så enkla saker som att ta in lokalvårdare för att hålla lokalerna fräscha. Mer pengar skulle kunna göra att styrelsen kunde fokusera mer på andra saker. Man efterfrågar allra helst en helrenovering. En uppfräschning tycks vara en enkel och konkret metod för att göra Huset mer attraktivt, det är också lätt att hitta se begränsningarna i och med att man inte har tillräckligt mycket pengar. Det råder ingen tvekan om att Huset kunde behöva ett lyft, men det är knappast det som är roten till problemet med medlemmar som inte engagerar sig i tillräcklig grad. 5.2 Deltagande och Demokrati Demokrati Hur arbetet med föreningen skall göras mer demokratiskt finner vi vara en pågående reflexiv process hos styrelsen. För att inte ta för mycket kontroll undviker styrelsen att ta upp små frågor på styrelsemötena utan lämnar dem till medlemsmötena. Det höjer engagemangsnivån och känslan av delaktighet om man kan fatta konkreta beslut på medlemsmötena, även om det är om en så enkel 20

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Organisation är en förutsättning för att en verksamhet ska fungera. En bra organisation är nödvändig för att nå bra resultat. I bland fungerar organisationen

Läs mer

Motion till årsmöte 2009 om stadgeändringar, förändrat och uppdaterat dokument för Policies, ordningsregler och arbetsbeskrivningar.

Motion till årsmöte 2009 om stadgeändringar, förändrat och uppdaterat dokument för Policies, ordningsregler och arbetsbeskrivningar. Uppsala 2008-11-12 Till Styrelsen och TANGOGRUPPEN CAMBALACHE Motion till årsmöte 2009 om stadgeändringar, förändrat och uppdaterat dokument för Policies, ordningsregler och arbetsbeskrivningar. Med anledning

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser Kulturbidrag Kultur- och fritidsnämnden beviljar bidrag till föreningar och organisationer som bedriver en regelbunden kulturverksamhet inom exempelvis teater, dans, musik, bild och form, film och media,

Läs mer

Supporterklubben Röda Havet

Supporterklubben Röda Havet Stadgar för Supporterklubben Röda Havet Eskilstuna Antagna 2010-07-04 1. Föreningens syfte 2. Räkenskapsår 3. Regler för hur verksamheten ska bedrivas 4. Regler för medlemskap och uteslutning. 5. Regler

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT!

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva Östergötland. 2 Föreningens säte Hela Sverige

Läs mer

I-Forum 1 2015-02-26

I-Forum 1 2015-02-26 I-Forum 1 2015-02-26 Sammanställning Ledord för dagen Visionärt Personligt Öppenhet Diskussionsfrågor 1. Hur ska sektionen skapa medlemsnytta? Vad vill du att sektionen ska göra? Hur ska vi spendera/investera

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 SÖDERMALMS FRIVILLIGCENTRAL VILJAN Verksamhetsidé Viljan, Södermalms frivilligcentral, är en ideell förening bildad 1993. Föreningen är demokratiskt uppbyggd och politiskt

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2016, 2016KS/0069 Innehåll Inledning... 3 Vägledande princip den kommunala kompetensen... 3 Riktlinjer och

Läs mer

Två gigs har arrangerats, vardags hardcore och en screamo spelning

Två gigs har arrangerats, vardags hardcore och en screamo spelning Styrelsemöte Ungdomens Hus 29 September 2010 Bilagor styrelsemöte 29 september 1. Dagordning 2. Närvarolista 3. Graffitiregler och priser 1. Mötets öppnande Sven förklarar mötet öppnat klockan 17.30 i

Läs mer

Bidragsregler för kulturföreningar

Bidragsregler för kulturföreningar Bidragsregler för kulturföreningar Gäller från 080101 Regler för bidrag till kulturföreningar m fl i Partille kommun Allmänna förutsättningar Kultur- och fritidsnämndens målsättning är att Partille kommun

Läs mer

Avtal med föreningen Unga KRIS Linköping

Avtal med föreningen Unga KRIS Linköping 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-11-20 Dnr Ks 2014-1063 Anders Netin Omsorgskontoret Tina Andersson Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Avtal med föreningen Unga KRIS Linköping FÖRSLAG TILL OMSORGSNÄMNDENS

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät Hej! Din mötesplats är med i KEKS, ett nätverk där vi tillsammans samarbetar för att göra verksamheten bättre, bland annat genom att genomföra denna Mötesplatsenkät.

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

STADGAR FÖR UNITED RESCUE AID

STADGAR FÖR UNITED RESCUE AID 1 STADGAR FÖR UNITED RESCUE AID Fastställda vid bildandet av United Rescue Aid vid konstituerande möte den 19 november 2015 och senast justerade inför årsmötet i April 2016. FÖRENINGENS MÅL OCH INRIKTNING

Läs mer

1 Mötet Öppnas Ordf. Magnus Axelson-Fisk förklarar mötet öppnat kl. 17.20 i konstrummet på uh.

1 Mötet Öppnas Ordf. Magnus Axelson-Fisk förklarar mötet öppnat kl. 17.20 i konstrummet på uh. Protokoll Föreningen Ungdomens Hus Styrelsemöte 16/3-11 1 Mötet Öppnas Ordf. Magnus Axelson-Fisk förklarar mötet öppnat kl. 17.20 i konstrummet på uh. 2 Val av presidium Mötet beslutar att: välja Magnus

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

STADGAR FÖR KULTURFÖRENINGEN TÅGET Reviderade vid årsmöte

STADGAR FÖR KULTURFÖRENINGEN TÅGET Reviderade vid årsmöte STADGAR FÖR KULTURFÖRENINGEN TÅGET Reviderade 110227 vid årsmöte SYFTE OCH ÄNDAMÅL 1 Föreningen är en ideell förening. Föreningen har som syfte att erbjuda sina medlemmar ett alternativ till det kommersiella

Läs mer

Projektansökan för utveckling/anpassning av Hagsätra fritidsgårds café för åldersgruppen år.

Projektansökan för utveckling/anpassning av Hagsätra fritidsgårds café för åldersgruppen år. Bilaga 1 Projektansökan för utveckling/anpassning av Hagsätra fritidsgårds café för åldersgruppen 16 19 år. Bakgrund Behovet och efterfrågan av ett ungdomscafé har funnits under många år. Frågan har aktualiserats

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Medborgarhuset Trappan Vällingby kultur- och medborgarhusförening

Medborgarhuset Trappan Vällingby kultur- och medborgarhusförening Vällingby 2010-04-01 ANSÖKAN OM STÖD FRÅN STADSDELSNÄMNDEN Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Box 3424 165 23 HÄSSELBY Härmed ansöker VÄLLINGBY KULTUR- OCH MEDBORGARHUSFÖRENING om 400.000 kr i syfte

Läs mer

Örnsköldsviks Mangaförening (ÖMF) Styrelsemötesprotokoll

Örnsköldsviks Mangaförening (ÖMF) Styrelsemötesprotokoll Örnsköldsviks Mangaförening (ÖMF) Styrelsemötesprotokoll Dagordningen för mötet 1. Mötets öppnande 2. Protokolljusterare 3. Beslutsförhet 4. Föregående protokoll 5. Dagordning 6. Sverok Nedre Norrland

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan. Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan.

Läs mer

Protokoll Sverok Stockholm 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6

Protokoll Sverok Stockholm 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6 Protokoll styrelsemöte nr 6 2010-07-18 1(7) Protokoll 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6 Fastställd dagordning 1 Inledande formalia... 2 1.1 Mötets öppnande... 2 1.2 Val av mötesordförande... 2 1.3 Val av mötessekreterare...

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag Du Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt för varandra, sig själva och de sociala

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun.

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningens stadgar För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningen bildades den 27 november 2007 med antagande av nedanstående stadgar. Föreningens

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida 1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.

Läs mer

Danscentrums stadgar 21 maj 2016.

Danscentrums stadgar 21 maj 2016. 1 Danscentrums stadgar 21 maj 2016. 1 Föreningen a) Föreningens namn är Danscentrum och förkortas DC. b) Danscentrum är en riksorganisation och en rikstäckande konstnärlig centrumbildning för den fria

Läs mer

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation KOMIN UNF:s policy för intern kommunikation Om KOMIN Detta är UNF-förbundets policy för kommunikationen internt i organisationen, KO- MIN helt enkelt. Syftet med dokumentet är att säkerställa en tydlig,

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Kvalitetskrav Fritidsgårdar Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Verksamhetsplan för 2015

Verksamhetsplan för 2015 Verksamhetsplan för 2015 Allmänt För att förverkliga föreningens mål och syften kommer arbetet i huvudsak att läggas upp enligt vad som beskrivs i vår Verksamhetsplan för 2014. Vägledande blir de sju steg

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål UTSKOTTSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning skapar möjligheter för studenter att engagera sig inom diverse projekt, internt för aktiva samt externt för medlemmar, och bidrar till personlig utveckling genom

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Södermanland

Verksamhetsplan 2015 Södermanland Datum 150422 Verksamhetsplan 2015 Södermanland MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 2 Frivilliga resursgrupper sid. 2 Medlemsvård, information

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun

Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun Nya bidragsregler från 2015-01-01 (antagna av kommunfullmäktige 2014-09-03, 125) INNEHÅLL Allmänna bestämmelser Ansökan om registrering Ansökan om kommunala

Läs mer

BIDRAG. Till föreningar med särskild social inriktning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstads Kommun Reviderad

BIDRAG. Till föreningar med särskild social inriktning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstads Kommun Reviderad BIDRAG Till föreningar med särskild social inriktning Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstads Kommun Reviderad 2013-09-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Föreningsbidrag 3 2.1 Syftet

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Bidragsregler för kulturföreningar i Tjörns kommun

Bidragsregler för kulturföreningar i Tjörns kommun KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN sregler för kulturföreningar i Tjörns kommun Antagna av kultur- och fritidsnämnden 2012-02-06, 5 Allmänna förutsättningar Kultur- och fritidsnämndens målsättning är att

Läs mer

Äntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott!

Äntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott! Äntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott! Vill du vara med och engagera dig i en av Sveriges främsta personalvetarföreningar? engagerar hundratals medlemmar som alla brinner för personalfrågor

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Kallelse till årsmöte i föreningen Göteborgs go-klubb den 24:e februari 2010 Plats: Skolgatan 21 (Spellokalen) Tid: kl 18.00

Kallelse till årsmöte i föreningen Göteborgs go-klubb den 24:e februari 2010 Plats: Skolgatan 21 (Spellokalen) Tid: kl 18.00 Kallelse till årsmöte i föreningen Göteborgs go-klubb den 24:e februari 21 Plats: Skolgatan 21 (Spellokalen) Tid: kl 18. Förslag till dagordning för årsmötet: 1) mötets öppnande 2) mötets behörighet 3)

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

Volontäråret 2015-2016. i Linköpings Domkyrkopastorat (en plats i Domkyrkoförsamlingen och en plats i S:t Lars församling)

Volontäråret 2015-2016. i Linköpings Domkyrkopastorat (en plats i Domkyrkoförsamlingen och en plats i S:t Lars församling) Volontäråret 2015-2016 i Linköpings Domkyrkopastorat (en plats i Domkyrkoförsamlingen och en plats i S:t Lars församling) 1 Vem kan göra Volontäråret och vad är dess syfte? Volontäråret är till för ungdomar

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Styrelsemöte föreningen Ungdomens Hus onsdagen den 8 December 2010

Styrelsemöte föreningen Ungdomens Hus onsdagen den 8 December 2010 Styrelsemöte föreningen Ungdomens Hus onsdagen den 8 December 2010 Bilagor: 1. Dagordning 2. Närvarolista 3. Rapport från miljökontoret 4. Prioritetslista för Magmas lokalupprustnings budgetpost 5. Avtal

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

SRS:s Interna kommunikationsplan;

SRS:s Interna kommunikationsplan; SRS:s Interna kommunikationsplan; 2014-2016 Innehåll Introduktion och bakgrund... 2 Syfte och mål... 2 Kommunikativa behov och ageranden... 3 Information om styrelsen beslut... 3 Information om styrelsens

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping STADGAR 1. Namn, säte, status 1. Szent Istvan Ungerska föreningen i Norrköping 2. Norrköping; Sverige. 3. Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping är

Läs mer

Förbundet Vi Ungas arbetsbeskrivningar 2014

Förbundet Vi Ungas arbetsbeskrivningar 2014 Förbundet Vi Ungas arbetsbeskrivningar 2014 Inledning 2 Övergripande utgångspunkter 2-3 Delegationsordning 4-5 Förbundsstyrelsen 6 Arbetsutskottet 7 Förbundsordförande 8 Vice förbundsordförande 9 Arbetsgrupper

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse styrit 2011/2012 Förord Verksamhetsåret 2011/2012 var ett spännande år att sitta i styrelsen. Chalmers Studentkår centralt förde flera viktiga debatter om bl.a. sektionernas dispositionsavtal,

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer