I år ska du söka i SAM Internet!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I år ska du söka i SAM Internet!"

Transkript

1 Lantbruksnytt I år ska du söka i SAM Internet! Inför SAM-ansökan 2012 kommer du inte att få någon SAM-blankett. Nu satsar Jordbruksverket och länsstyrelserna på att få alla lantbrukare i Sverige att söka sina stöd i SAM Internet på Jordbruksverkets webbplats. SAM Internet ger dig flera fördelar: Du får en bra överblick över din ansökan. Här ser du de senaste uppgifterna om block, stödrätter och åtaganden. Det blir färre fel i ansökan eftersom du får varningar om du gör fel. Du kan inte skicka in ansökan om det saknas viktiga uppgifter. Arealer summeras automatiskt. Du kan återanvända din ansökan år från år vilket sparar tid. Det ökar chansen att få stödpengar vid det tidigaste utbetalningsdatumet. Du kan e-signera. Behöver du hjälp kan du ringa kontorstid kväll/helg (fr o m 12/3) Välkommen till vår datorstuga! Vid ett antal tillfällen kan du också komma till oss och få hjälp att göra din ansökan direkt. Du får låna en dator och vi hjälper dig att komma igång. Det finns alltid handläggare på plats för att hjälpa till om du får problem. Vid dessa tillfällen måste du boka en tid. Tänk på att det kan vara många som vill ha vår support, så kontakta oss så snart du kan så att vi kan fördela hjälpen jämnt under februari mars. Vårt mål är att du ska kunna skicka in din ansökan innan du går hem. Vill du att någon annan ska göra ansökan åt dig? Om du vill att en konsult ska göra din ansökan, tänk på att kontakta konsulten i god tid. Välkommen att boka tid till följande platser och dagar, 9-16: Boka snarast, dock senast 2/3, ring eller Kungsbacka, Folkuniversitetet 21 februari och 8 mars Varberg, Folkuniversitetet 23 februari och 6 mars Falkenberg, Medborgarskolan 2 mars och 13 mars Laholm, Studieförbundet Vuxenskolan 1 mars och 14 mars Halmstad, Länsstyrelsen, vardagar 20 februari till den 29 mars, med undantag för 1-2 mars. OBS! Viktigt! Glöm inte att ta med lösbladet med dina inloggningsuppgifter till SAM Internet som du fått i SAM-utskicket. Har du redan åtagande? Tänk på att inte söka ett nytt åtagande för miljöersättning på areal som du redan har åtagande för! I din sammanställning eller på Mina sidor på Jordbruksverkets hemsida kan du se vad som finns i ditt befintliga åtagande och hur länge det gäller. Rörlig ersättning för minskat kväveläckage Om du gick in i ett åtagande för miljöersättning för minskat kväveläckage, kan du 2012 välja något som kallas rörlig ersättning om du inte gjorde det redan Valet gör du i SAM Internet. Den rörliga ersättningen gäller bara när du har både fånggröda och vårbearbetning på samma skifte. Ersättningen för enbart fånggröda eller vårbearbetning är oförändrad. Om du väljer att ha rörlig ersättning kan du få både mer eller mindre pengar i miljöersättning men först från Under 2012 och 2013 blir ersättningen som nu kr per ha. Jordbruksverket räknar om ersättningen Då ser de om den ska höjas eller sänkas. Hur stor miljöersättningen blir efter att den räknats om beror på hur mycket diesel, spannmål med mera kostar 2012 och Om du inte vill ha rörlig ersättning får du lika mycket pengar varje år, 1500 kr per ha där du har både fånggröda och vårbearbetning. Nr 1 januari 2012 Lantbruksnytt indd :15:10

2 Många fördelar med SAM Internet Att göra sin ansökan via SAM Internet innebär många fördelar. Från och med i år måste alla ansökningar komma in elektroniskt. Eva Arvidsson och Tomas Bengtsson är två lantbrukare som redan använt SAM Internet för sina gårdar under flera år och de är mycket nöjda. Det allra bästa är att man kan återanvända den gamla ansökan och bara ändra där det behövs. Det blir ju inte heller så mycket papper att hålla reda på. Eva Arvidsson driver ett mjölkföretag i Ätran tillsammans med sin man Roger. De odlar knappt 100 ha som är fördelat på lika många block. Foto: Iréne Karlsson Det är Eva som gör företagets SAMansökan och det har hon gjort sedan Eva tycker att hon har bättre kontroll när hon gör ansökan själv. Sedan två år tillbaka gör hon ansökan via SAM Internet, efter att ha tröttnat på papperskartorna. Tomas Bengtsson har liknande inställning. Han driver företaget Bröderna Bengtsson Lantbruk AB tillsammans med sina bröder Bernt och Christer. SAM ansökan har man gjort själv, det är Tomas som gör den. Han anser att man har bättre koll och lär sig reglerna bättre. När SAM Internet kom började Tomas också att göra ansökan på Internet, för att det skulle vara enklare. Jobbet i början har man igen Eva säger att det var mycket jobb med att lägga in alla block och skiften första året men det har hon igen vid kommande års ansökningar. Hon tycker det är bra att man kan förstora kartbilden i Sam Internet. Både Eva och Tomas ser klara fördelar med att man med SAM Internet kan hämta föregående års ansökan och bara göra ändringar där det behövs, t ex ändringar av grödkod eller fånggröda. Tomas tycker också det Foto: Iréne Karlsson är en stor fördel med kartorna. Har man lagt in block och skiften en gång så är det bara att hämta dessa vid nästa års ansökan. Detta är en fördel jämfört med pappersblanketten och blockkartan, då man behöver fylla i allt igen. Tomas utnyttjar också möjligheten i SAM Internet att namnge skiftena, vilket gör att han och övriga delägare i företaget direkt vet vilken mark det rör sig om. En annan fördel är att man kan göra eventuella ändringar direkt i datorn. Mindre risk att man gör fel Något annat som är bra med SAM Internet är att man får upp fel och varningar om man missat något och kan då åtgärda dessa. Tomas tycker också det är bra att ansökan är inkommen direkt när han skickat iväg den. Läs guiden först Evas goda råd till dem som söker på SAM Internet första gången är noggrannhet för det har man glädje av vid nästa års ansökan och att läsa igenom guiden innan man börjar med att göra sin SAM-ansökan. Tomas råd till dem som inte gjort sin ansökan på Internet tidigare är att läsa igenom guiden noga innan man börjar. Gå en kurs (datorstuga) och var inte rädd för att fråga, då det finns support som fungerar bra. Det finns bra support Eva har klarat att göra ansökan själv, om hon kört fast har hon hittat lösningarna genom att läsa guiden till SAM Internet. Hon tycker det är bra med support om man behöver hjälp. Tomas tycker att det är lätt att få hjälp om han har problem. Supporten har fungerat mycket bra från Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Slutord från Tomas är att han inte är någon datanisse, men det har gått bra ändå. Iréne Karlsson Vi hjälper dig gärna om du vill! Om du vill ha hjälp kan du vända dig till Länsstyrelsen under hela ansökningsperioden. Ring under kontorstid. Får du problem på kvällar och helger ringer du telefonjouren på Hjälp per telefon kontorstid kväll/helg (fr o m 12/3) Lantbruksnytt indd :15:11

3 Restaurerade byggnader och gärdesgårdar Enligt miljömålet Ett rikt odlingslandskap ska minst hälften av överloppsbyggnaderna som fanns 2000 bevaras och ha höga kvaliteter. Eftersom överloppsbyggnader inte har inventerats, är det okänt hur många som finns kvar. Trots det är vi nöjda med de ansökningar som kommit in. De är ganska väl fördelade över länet och omfattar olika typer av byggnader och gärdesgårdar. Jordkällare i behov av restaurering, S. Unnaryd, Sävsås Foto Lena Berglund Önskvärt är att få varje typ av överloppsbyggnad representerad från de delar av länet där den förekommit historiskt. Kunskapsunderlag saknas tyvärr, men med fler ansökningar får vi mer kunskap om dessa små ekonomibyggnader som inte längre används och som oftast fått förfalla. Vad har restaurerats? I ansökningar för överloppsbyggnader har vi fått 45 byggnader av varierande slag. Vanligast är jordkällare där restaureringar oftast gällt den kallmurade konstruktionen vid ingången. Flera av dessa har skadats av stormfällda träd. Därefter kommer skiftesverkslador vars medeltida byggnadssätt är prioriterat att bevara. Tre vattendrivna kvarnar och en skvaltkvarn har också restaurerats. Även om de mindre överloppsbyggnaderna prioriteras så har några större ekonomibyggnader fått bidrag, t ex mesulalador som representerar det mest ålderdomliga byggnadssätt vi har använt i Halland in i historisk tid. Mesula är en enstolpigt bärande takkonstruktion som härrör från stenåldern. På de större byggnaderna är det någon viktig konstruktionsdetalj som bidraget kan gå till, t ex en hörnstolpe eller del av taket som behöver förnyas. Ängslador är mycket ovanligt i Halland men en har restaurerats. Övriga byggnader är smedjor, svinstall, vedbod, brygghus, hönshus och statarbostäder i kallmurskonstruktion. Trägärdesgårdar har återuppförts till en längd av 165 m och en sträcka om 560 m stenmur har restaurerats. De stenmurar som restaurerats har varit både dubbel- och enkelmurar och det vanligaste är att murarna till viss del rivs där de är raserade och att den sten som ramlat ner används för återuppbyggandet. För trägärdesgårdar kan materialet variera men rätt träslag är oftast stör och slanor av ene- respektive granträ och hank av granvidja. Information om var trägärdesgårdar funnits hittas i Landsbeskrivningen från De fanns generellt i södra delen av länet medan norra halvan redan hade lagt upp stenmurar som hägnad. Tillgången på materialtyp styrde förstås, men stenmurar var mer hållbara och önskvärda. Ansök om ersättning Ersättningar för att restaurera överloppsbyggnader och gärdesgårdar finns från 2007 till och med Efter det kommer ett nytt Landsbygdsprogram och vi vet ännu inte vilka bidrag som kommer med i det nya programmet. Restaurering av byggnader ska utföras med traditionella metoder och material i största möjliga omfattning, men eftersom bidragssumman är kronor kanske den inte alltid är mycket mer än en uppmuntran för att en byggnad ska kunna stå kvar i minst fem år. Begagnat virke är mer likt och kan vara av bättre kvalitet så det kan med fördel användas. För murar är ersättningen 200 kro- Samma jordkällare efter restaurering, S. Unnaryd, Sävsås Foto Lena Berglund Röj längs muren- få det gjort! Onsdag 18 april nor per meter för raserade delar. Vi prioriterar stenmurar som har en sträckning längs de tidigare och oftast naturgivna gränserna före jordbruksskiftena, dvs före För trägärdesgårdar ges 270 kronor per meter för återuppförd sträcka. Det ska gå att finna belägg för att trägärdesgårdar har funnits på platsen förr och materialet som används ska vara av traditionellt slag. Hämta blankett: sjv.se/startsida/stöd/ ersättning för utvald miljö/restaurera överloppsbyggnader. Den heter Ansökan för utvald miljö-miljöinvesteringar med fast ersättning, eller beställ hos Länsstyrelsen. Lena Berglund Kurs för dig som söker ersättning för skötsel av natur- och kulturmiljöer i anslutning till åkermark. Vad är en kulturmiljö? Vad räknas som mur, brukningsväg, fägata och dike? Vad blir godkänt i kontroll? Måste jag ta bort alla träd och buskar i muren, diket eller röset? Vad räknas som anslutning till åker och stapling av element? Varför ska jag röja? Vilka värden finns att bevara? Kursen blir i Halmstadtrakten. Anmälan senast 11/4. Info: Susanne Åhrén , Kristin Ovik Lantbruksnytt indd :15:12

4 Att underhålla och rensa vattendrag Regn, regn och ännu mera regn. Hösten 2011 gav verkligen prov på hur åkerlandskapet ser ut vid höga vattenflöden och gav också besked om vikten av en god markavvattning. När behovet av markavvattning ökar så ökar också behovet av att underhålla och rensa vattendrag. Foto: Jonas Svensson Miljöbalken är den lag som reglerar vad och hur vi får underhålla våra vattendrag. Markavvattning har absolut tillståndsplikt men det behövs inget tillstånd om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Den som äger en vattenanläggning t ex ett dike, rörledning, invallning eller pumpstation är skyl- dig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Det finns olika typer av diken. I naturliga vattendrag som inte är grävda får man utföra rensning genom att ta bort ras eller nedfallna träd. Grävda diken kan vara oreglerade eller reglerade och då ingå i ett markavvattningsföretag. Båda dessa typer av grävda diken klassas som vattenanläggningar vilket innebär att markä- garen har rättighet och skyldighet att bibehålla ursprunglig form på diket. Att underhålla ett dike kräver inget tillstånd enligt miljöbalken. Däremot säger hänsynsreglerna att verksamhetsutövaren ska ha kunskap om hur verksamheten ska bedrivas, vidta erforderliga skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighet, använda bästa kända teknik och ansvara för den skada som kan uppstå. Om ingreppet berör någon annan, underrätta alltid fastighetsägaren innan arbetet påbörjas. Om fisket kan skadas lämnas anmälan till Länsstyrelsen. Ett aktivt dikesföretag ger ökade möjligheter att bevaka de rättigheter och skyldigheter som gäller för den gemensamma vattenanläggningen. Det kan därför vara bra att aktivera ett markavvattningsföretag, eftersom dess lagliga status förutsätter att det finns en beslutande styrelse eller att man fattar beslut genom att delägarna kommer överens. Tips vid rensning Kontrollera vilka naturvärden som finns i diket och dess närhet, t ex biotopskydd, reservat m m. Kontakta kommun/länsstyrelse. Kontrollera med gällande tillstånd. Hur är markens bärighet behövs mattor för att minimera körskador och markpackning? Försök spara buskar och träd som beskuggar diket. Beskuggningen motverkar igenväxning och rötter binder materialet i slänten. Planera var rensningsmassorna ska läggas. Försök sprida dem på närliggande åker istället för att lägga dem längs diket. Försök hindra grumling så långt det går. Gräv på ett sådant sätt att dikena inte får branta kanter. Plöj inte ända ut till diket utan försök istället att ha en skyddszon längs kanten av diket för att hindra ytavrinning av sediment. 1 mars blir det kurs om dikesrensning. Se sid 7! Solveig Ahlbin Berg Seminarium-tvåstegsdikning på Greppa-dagen 9 februari Tvåstegsdikning är en teknik där genomströmningen förbättras genom grävning i två plan. Fårans övre delar utvidgas till flödesterrasser medan bottnen i mitten lämnas orörd eller minskas till en bredd anpassad till medelvattenföring. Då skapas en lågvattenfåra där tillräckligt med vatten finns för att säkerställa djurlivet samt att vattenföringen hålls på en nivå som gör att fåran inte slammas upp eller växer igen. Fåran rymmer också mer vatten vid höga flöden. Studier visar att metoden ger ett minskat rensningsbehov och minskad näringsförlust genom att en större andel små sediment faller till botten. Se Annons på sista sidan! Översyn av dränering - Ny rådgivningsmodul inom Greppa Näringen Från och med 2012 finns en ny rådgivningsmodul inom Greppa Näringen. Den heter Översyn av dränering och syftar till att: Förbättra produktionen genom att översiktligt gå igenom gårdens Lantbruksnytt indd 4 dräneringsstatus utifrån kartor och fältbesök. Gå igenom funktion, utformning, behov av underhåll. Undersöka om dräneringen omfattas av markavvattningsföretag och vad det kan föra med sig. Länsstyrelsen handlar upp rådgivningen under början av Är du intresserad av att få den här rådgivningen, så hör av dig till oss så sätter vi upp dig på en intresselista :15:19

5 Lantbruket i vått och torrt Hur påverkas lantbruket och vattenförhållandena i ett ändrat klimat? Den frågan har man utrett i Aquarius, ett Interreg-Nordsjöprojekt som genomfördes med deltagare från Sverige, Danmark, Norge, Holland, Tyskland och Skottland. I Sverige har Smedjeåns avrinningsområde i södra Halland varit studieområde. Smedjeåns nedre del har drabbats av översvämningar (2007) men är också en viktig resurs för bevattning under torkperioder. Ån har höga naturvärden och är en god uppväxtlokal för lax och havsöring. En rad delprojekt har genomförts. Arbetet omfattar bl a en hydrologisk utredning med en analys av orsakerna till översvämningarna och förebyggande åtgärder, en kartläggning av erosionskänsliga områden och även möjliga lägen för våtmarker och bevattningsdammar. Vidare har man undersökt möjliga åtgärder för att minska näringsförlusterna till vatten från åkermarken på nio slumpmässigt utvalda gårdar. Nedan följer några av de viktigaste slutsatserna som kan vara vägledande för andra avrinningsområden med liknande markanvändning och hydrologiska förutsättningar. Torrare somrar, blötare vintrar Nederbörden beräknas öka under höst och vinter medan somrarna blir torrare. Detta medför större svängningar mellan översvämningar och torrperioder som medför skador på grödorna och ökad belastning på ytoch grundvatten. Att undvika eller begränsa omfattningen eller utbredningen av översvämningar vid extremt hög nederbörd är sällan möjligt. Vattenmagasin och rensning Översvämningar vid höga flöden kan ibland begränsas genom magasinering och rensning, men ändrad markanvändning kan vara nödvändigt för att undvika skador på känsliga grödor. Utjämningsmagasin för att motverka översvämningar och Vattenplaneringen blir allt viktigare, säger Henrik Olsson, en av lantbrukarna i området. bevattningsmagasin kan i viss utsträckning samutnyttjas. Regleringar och bevattningsuttag måste samordnas och självfallet även ta hänsyn till vattenintressena nedströms. Tillstånd för vattenverksamhet Bevattningsuttag, dammar och min- Beräknad kväveutlakning (kg/ha,år) på nio gårdar i nuläget och efter anpassning av odlingen. dre vattenkraftverk är inte alltid reglerade i tillstånd, vilket är en orsak till konflikter med andra både enskilda och allmänna intressen. Tillståndsfrågan för vattenverksamheter behöver därför ses över. Inte minst gäller detta tillämpningen av begreppet urminnes hävd. Överskott på gödsel Resultaten från nio slumpmässigt utvalda gårdar visar att det finns ett gödslingsöverskott jämfört med Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning. Variationen mellan enskilda gårdar är mycket stor. Fosfortillförseln kan minska på de flesta av gårdarna utan skördesänkning, men stora volymer stallgödsel behöver då finna annan spridningsareal. Dyrt att minska utlakningen Kväveutlakningen kan på de slumpmässigt utvalda gårdarna minska med ca 25 % utan att odlingsinriktning och skördenivåer påverkas negativt. Detta förutsätter att användningen av handelsgödsel och stallgödsel anpassas och att fånggrödor och vårbearbetning eller senarelagd höstbearbetning sätts in där det är tekniskt möjligt. Jordbrukets kostnader blir dock betydligt högre, och åtgärderna kräver därför extern finansiering. Ytterligare vattenkvalitetsförbättringar kan nås genom anläggning av våtmarker. Åtgärderna har sammanfattats i vattenplaner för varje gård. Vattenplanen blir ett bra underlag för växtodlingsplaneringen precis som markkartan är grund för gödslingsplanen i dag. Vattengrupp De olika intressena i ett vattendrag behöver komma till tals i ett gemensamt forum. För Smedjeån har en vattengrupp bildats med representanter för markavvattning, bevattning, fiske och vattenkraft och med Laholms kommun som sammankallande. Arne Joelsson Lantbruksnytt indd :15:20

6 Energiprojekt hjälper dig att spara Det finns många möjligheter att spara energi inom lantbruket - belysning, värme, ventilation, sparsam körning, mjölkning m m. Men oftast är det inte en enskild åtgärd som ger de stora besparingarna, utan den samlade effekten av många små åtgärder. De flesta lantbrukare har säkert gjort någon eller några åtgärder, men förmodligen är det färre som har tagit ett helhetsgrepp på energieffektiviseringsfrågan. Ett bra sätt att börja är att göra en energikartläggning, d v s en systematisk översyn av hela verksamhetens energianvänd ning. Efter en energikartläggning är det lättare att överblicka och prioritera vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken ordning med hänsyn till kostnader och återbetalningstider m m. Projektet FEEN Halland, Förnybar och Effektiv Energi i Näringslivet Halland, arbetar med att stimulera fler att göra energikartläggning som kan leda till lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Projektet anordnar bl a seminarier och utbildningar avseende energieffektivisering riktade till lantbrukare och andra företagare i Halland. Bakom projektet står Länsstyrelsen, Växa, Högskolan i Halmstad, Region Halland och MiljöForum Halland. Projektet stöds ekonomiskt av Energimyndigheten. Läs mer på Projektledare för FEEN Halland är Lars Anebreid vid MiljöForum. Hör gärna av dig till Lars på Nästa energiseminarium för lantbruk blir den 7 mars på Agrocenter i Falkenberg. Se annonsen till höger! Lars Anebreid Höga elkostnader? Onsdag 7 mars AgroCenter, Falkenberg Funderar du på hur du kan energieffektivisera ditt företag och hur det ska gå till? Kom då och lyssna på energirådgivare David Hårsmar från Rådgivarna i Sjuhärad, som berättar om hur energieffektivisering kan gå till på en gård och ger praktiska lyckade exempel. Han informerar också om energikartläggningscheckarna och den nya energirådgivningen för mindre företag som kommer i år. Välkommen! Vi bjuder på lunch! Anmälan senast 1/3: Växa eller Info: Sara Lundberg, Växa, Spannmålsseminarium Onsdag 1 februari Munkagårdsgymnasiet, Tvååker Marknad och prissättning, internationella spannmålsbörser, terminssäkring, kvalitet och omräkningar, torkning, lagring samt lönsamhet i konventionell och ekologisk odling. Medverkar gör bl a Katarina Gillblad Agronomics, Henrik Nätterlund HIR Malmöhus, Lantmännen/ EkoTrade, Hallands Frökontor/Berte Qvarn. Anmälan senast 23/1. Info: Gudrun Edh Vill du behålla hela ditt stöd? Onsdag 15 februari L Böslid, Eldsberga Missa inte Växas tvärvillkorskurs för att undvika avdrag på dina EU-ersättningar. Vi koncentrerar oss på de tvärvillkor som brukar ge störst avdrag. Anmälan senast 8/2: Info: Helena Lans Du kan också få rådgivning om tvärvillkor på din gård. Vi går igenom gödselhantering, växtskydd, journalföring, djurmärkning, stallmiljö m m. Du betalar 30% av kostnaden. Kontakta Växa på eller LRF Konsult , Lyft din spannmålsodling! Tisdag 14 februari Björkäng vägkrog, Tvååker Vi fokuserar på åtgärder som leder till förbättringar för både miljö och plånbok, som en bra växtföljd och en kombination av kemisk och mekanisk ogräsbekämpning. Kursen riktar sig till både konventionella och ekologiska odlare. Medverkan av Stefan Lundmark, HS Kristianstad, Thorsten Rahbek Pedersen och Henrik Hallqvist, Jordbruksverket, Anders TS Nilsson, SLU, Pauliina Jonsson, Växa samt halländska spannmålsodlare: Lennart Andersson, Grimeton och Carl Jonson, Heberg. Anmälan senast 6/2. Info: Barbro Kindt Nöt- och lammresa Tisdag13 mars till Skåne och södra Halland Vi besöker Kullalamm med köttrastackor i nybyggt stall, gårdsbutik. I Hästveda finns en avelsbesättning med Simmentalkor på djupströbädd. På Gräsljunga Gård finns Gotlandstackor med transponderutfodring i nytt stall, slakteri och gårdsbutik frigående värphöns med eget packeri. I Mästocka ser vi ett nybyggt dikostall. Kostnad 250 kr exkl moms Anmälan senast 6/3. Info: Elisabeth Giselsson Lantbruksnytt indd :15:24

7 Rensa diken vad säger lagen? Torsdag 1 mars L Böslid, Eldsberga Genomgång av grundläggande juridik, vad som gäller vid underhåll och hur man aktiverar/avaktiverar ett dikesföretag. Hur påverkar klimatförändringarna och hur påverkas miljön? Medverkan av Tilla Larsson, Jordbruksverkets Vattenenhet samt Arne Joelsson och Jonas Svensson, Länsstyrelsen. Anmälan senast 20/2. Kostnad 200 kr. Info: Arne Joelsson Bete - klövhälsa och lagstiftning 8 mars Ysby bygdegård, Laholm 8 mars Björkäng vägkrog, Tvååker Veterinär Christer Bergsten, SLU, expert på klövhälsa, redovisar forskning kring flexibelt bete och hur man minskar risk för klövskador genom att stabilisera drivningsgatorna. Ekonomin i betesdrift. Länsstyrelsen visar resultaten från 2011 års beteskontroller och presenterar aktuell lagstiftning. Anmälan senast 1/3. Info: Elisabeth Giselsson Behörighetskurser för sprutförare Grundkurs Jordbruk 5, 6, 8 och 9 mars Munkagårdsgymnaiset, Tvååker. Anmälan senast 15/2. Repetitionskurs 14 mars Plönningegymnasiet, Harplinge. Anmälan senast 15/2. Info: Solveig Ahlbin Berg , Gudrun Edh Fårträff för mindre besättningar Dönardalens gård i Våxtorp Onsdag 21 mars Start med drop in, tipspromenad och hamburgare Provsmaka gårdens produkter och titta på gårdsbutiken och det nybyggda stallet med ca 40 tackor. Vi går igenom frågor kring lamning, bete, avel, foder och djurskydd. Medverkar gör veterinär Stina Roupé, Torgil Möller från Vallberga Lantmän, personal från Länsstyrelsen samt Scan-SLS som informerar och bjuder på grillat. Träffen är kostnadsfri. Anmälan senast 14/3. Info: Elisabeth Giselsson , Ulrika Algothsson Effektiv betesdrift och hur man tar fram igenväxt betesmark Torsdag 22 mars Björkäng vägkrog, Tvååker Lantbrukare Anna Carlsson, Skogsgård informerar om hur man får en effektiv betesdrift i praktiken. Länsstyrelsen informerar om hur man kan utöka betesmarksarealen och mota igenväxningen i naturbetesmarker. Anmälan senast 15/3. Info: Elisabeth Giselsson Gör egna redskap för ängsskötseln För att sköta ängar behövs bra redskap. Nu kan du lära dig att tillverka dina egna redskap. *Tillverka räfsor 14 april, anmälan senast 15/3. *Tillverkning av lieorv, 6-8 träffar, anmäl ditt intresse senast 1/2. Info och anmälan: Susanne Åhrén , Kristin Ovik Livsmedelssäkerhet Kurser för livsmedelsföretag på landsbygden. Grundkurs avgiftsfri, heldag. Falkenberg 26/3, Varberg 7/5. HACCP i praktiken 1000 kr, två heldagar Halmstad 22+29/2 Falkenberg 18+25/4 Varberg 4+11/6 Info: Gudrun Edh Följ med till Wales september OBS ändrad tid! Ur programmet: Besök på den välkända baggauktionen i Builth Wells På Aberystwyth University hör vi den senaste forskningen om lammproduktion. Vi träffar Charlie Morgan, expert på betesfrågor. Svenskan Eva Cowcher och hennes man Tom i LLandysul samt deras granne har storskalig och betesbaserad ekologisk lammproduktion. Besök hos familjen Jones som fått utmärkelsen Grass farmer of the Year. Snowdonia nationalpark; bergsjordbruk och ett av de största ekologiska jordbruken i Wales. Gårdsbutiken. Se Resan arrangeras tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Kostnad ca 5000 kr plus flygresa, varav 1000 kr anmälningsavgift. Anmäl senast 30 mars. Först till kvarn! Info: Elisabeth Giselsson Anmälan görs via Aktuellt Kurser för landsbygden eller om inget annat anges i annonsen. Aktiviteterna ovan finansieras helt eller delvis av Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen. Lantbruksnytt indd :15:27

8 Greppa-dagen 2012 Hallands lantbruk på väg in i framtiden Ästad Gård den 9 februari kl Greppa Näringen har funnits i Halland i 10 års tid. Nu blickar vi framåt hur ser lantbruket och dess miljöarbete ut i Halland 2022? Program 9.30 Incheckning och kaffe Landshövding Lars-Erik Lövdén och LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson presenterar, under ledning av moderator Tomas Tengby, sin syn på Greppa Näringens arbete med miljö- och klimatfrågor Seminariepass LUNCH och möjlighet att besöka utställare Seminariepass Seminariepass Sammanfattning av dagen med moderator samt Greppa Näringens projektledare Stina Olofsson, Jordbruksverket och Markus Hoffman, sakkunnig vattenfrågor LRF Kaffe Du har möjlighet att välja ett seminarium per pass: Pass 1 Det bästa från gropen på Kolinlagring i mark Att sälja kvalitet Borgeby Lars Törner, Odling i Balans David Andersson, Ecoera Karin Hilmér, lantbrukare Pass 2 Tvåstegsdikning Perenna grödor Från idé till verklighet Jonas Svensson, Peter Sylwan, journalist Gun Ragnarsson, lantbrukare Länsstyrelsen Pass 3 Fånggrödor i framtiden Gårdsvindkraftverk Varför lokalt odlade livsmedel? Helena Aronsson, SLU Lennart Tyrberg, Energikontor Jens Linder, kock och Sydost författare Anmälan görs via under Aktuellt/Kurser för landsbygden eller via telefon Sista anmälningsdag är 30 januari. Info: Solveig Ahlbin Berg , Ingen avgift och vi bjuder på kaffe och lunch! Vill du veta mer om Greppa Näringen gå in på Välkommen till en spännande Greppa-dag! Lantbruksnytt - Halland Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Hallands län Utges av Länsstyrelsen Halland, Landsbygdsenheten, Halmstad Tel Hemsida: Ansvarig utgivare: Stefan Samuelsson Redaktör: Barbro Kindt Tryck: Tabergs Tryckeri Lantbruksnytt finansieras av EU och svenska staten Lantbruksnytt indd :15:30

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Markavvattning och aktuell lagstiftning Markavvattning och aktuell lagstiftning Norra Sandsjö Bygdegård 26 september Charlotta Carlsson, Jordbuksverkets vattenenhet 2012-09-26 Vattenenheten Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Jonas Berglind, LRF Mälardalen Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Svar: Det beror på Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Åtgärdsprogrammet Ger uppdrag till

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre

Läs mer

Synpunkter i stort på våtmarker

Synpunkter i stort på våtmarker Synpunkter i stort på våtmarker Förbundet ser våtmarker som en viktig del i arbetet mot ett uthålligt samhälle. Lantbrukarna satsar egna pengar från den återbetalda handelsgödsel-skatten på bla. våtmarksrådgivning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Nyheter om EU-stöden

Nyheter om EU-stöden Nyheter om EU-stöden Jordbrukardag Alnarp 9 januari 2012 Emma Hjelm & Anders Adholm HIR Malmöhus AB Inför SAM-ansökan 2012 Några viktiga hållpunkter och datum 2012. Processen för återkrav av felaktigt

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com savgarden@telia.com Syfte med Ökad marknadsmässighet bland företagen Stärka företagarrollen och det egna ledarskapet Stärka utbytet och samverkan mellan företagarna Öka medvetenheten t kring det egna företagets

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Foto Kristin Ovik. Foto Kristin Ovik Arbete med skottuppslag har varit en stor del av det egna arbetet.

Foto Kristin Ovik. Foto Kristin Ovik Arbete med skottuppslag har varit en stor del av det egna arbetet. Lantbruksnytt Restaurering till betesmark, hur blev det? Ett öppnare landskap, återställd jordbruksmark, synliga kulturmiljöer och en trivsam omgivning är några av de fördelar Egon Bothin i Torsberg, Karl

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Nu tar vi nästa steg!

Nu tar vi nästa steg! Greppa Näringens slut- och startkonferens för rådgivare Nu tar vi nästa steg! 6-7 september 2006 Hotell Strandbaden i Falkenberg Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Lantbruksnytt. Storsatsning på biogas. Investeringsstöd och begagnad utrustning. Kom igång med SAM Internet! Välkommen!

Lantbruksnytt. Storsatsning på biogas. Investeringsstöd och begagnad utrustning. Kom igång med SAM Internet! Välkommen! Lantbruksnytt Storsatsning på biogas För åren 2009 till och med 2013 har det avsatts särskilda pengar för investeringsstöd till biogasanläggningar, totalt 200 miljoner för hela landet. Det gäller både

Läs mer

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Pilotprojektet Greppa Fosforn SLU JTI Rådgivning & samarbeten (lantbrukare, SLU, SJV-vatten) inventering, provtagning, observation, dokumentation Barbro: Förbättrad

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. 1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för

Läs mer

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering Kort kring markavvattningsföretag Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Kontaktpersoner i Greppa Näringen

Kontaktpersoner i Greppa Näringen er i Greppa Näringen Den senast uppdaterade listan över rådgivningsföretag och projektledning hittar du på hemsidan: www.greppa.nu Kalmar 2005 Namn Länsstyrelsen Kalmar län Ann-Charlotte Olsson 0480-820

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten 2014-01-16 Vattenverksamhet i 11 kap miljöbalken uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga

Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga Vi utvecklar framtiden 1 Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning 1. Läs om de miljöinvesteringar du kan ansöka om inom ditt län. Informationen hittar du på länsstyrelsens webbplats

Läs mer

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer