I år ska du söka i SAM Internet!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I år ska du söka i SAM Internet!"

Transkript

1 Lantbruksnytt I år ska du söka i SAM Internet! Inför SAM-ansökan 2012 kommer du inte att få någon SAM-blankett. Nu satsar Jordbruksverket och länsstyrelserna på att få alla lantbrukare i Sverige att söka sina stöd i SAM Internet på Jordbruksverkets webbplats. SAM Internet ger dig flera fördelar: Du får en bra överblick över din ansökan. Här ser du de senaste uppgifterna om block, stödrätter och åtaganden. Det blir färre fel i ansökan eftersom du får varningar om du gör fel. Du kan inte skicka in ansökan om det saknas viktiga uppgifter. Arealer summeras automatiskt. Du kan återanvända din ansökan år från år vilket sparar tid. Det ökar chansen att få stödpengar vid det tidigaste utbetalningsdatumet. Du kan e-signera. Behöver du hjälp kan du ringa kontorstid kväll/helg (fr o m 12/3) Välkommen till vår datorstuga! Vid ett antal tillfällen kan du också komma till oss och få hjälp att göra din ansökan direkt. Du får låna en dator och vi hjälper dig att komma igång. Det finns alltid handläggare på plats för att hjälpa till om du får problem. Vid dessa tillfällen måste du boka en tid. Tänk på att det kan vara många som vill ha vår support, så kontakta oss så snart du kan så att vi kan fördela hjälpen jämnt under februari mars. Vårt mål är att du ska kunna skicka in din ansökan innan du går hem. Vill du att någon annan ska göra ansökan åt dig? Om du vill att en konsult ska göra din ansökan, tänk på att kontakta konsulten i god tid. Välkommen att boka tid till följande platser och dagar, 9-16: Boka snarast, dock senast 2/3, ring eller Kungsbacka, Folkuniversitetet 21 februari och 8 mars Varberg, Folkuniversitetet 23 februari och 6 mars Falkenberg, Medborgarskolan 2 mars och 13 mars Laholm, Studieförbundet Vuxenskolan 1 mars och 14 mars Halmstad, Länsstyrelsen, vardagar 20 februari till den 29 mars, med undantag för 1-2 mars. OBS! Viktigt! Glöm inte att ta med lösbladet med dina inloggningsuppgifter till SAM Internet som du fått i SAM-utskicket. Har du redan åtagande? Tänk på att inte söka ett nytt åtagande för miljöersättning på areal som du redan har åtagande för! I din sammanställning eller på Mina sidor på Jordbruksverkets hemsida kan du se vad som finns i ditt befintliga åtagande och hur länge det gäller. Rörlig ersättning för minskat kväveläckage Om du gick in i ett åtagande för miljöersättning för minskat kväveläckage, kan du 2012 välja något som kallas rörlig ersättning om du inte gjorde det redan Valet gör du i SAM Internet. Den rörliga ersättningen gäller bara när du har både fånggröda och vårbearbetning på samma skifte. Ersättningen för enbart fånggröda eller vårbearbetning är oförändrad. Om du väljer att ha rörlig ersättning kan du få både mer eller mindre pengar i miljöersättning men först från Under 2012 och 2013 blir ersättningen som nu kr per ha. Jordbruksverket räknar om ersättningen Då ser de om den ska höjas eller sänkas. Hur stor miljöersättningen blir efter att den räknats om beror på hur mycket diesel, spannmål med mera kostar 2012 och Om du inte vill ha rörlig ersättning får du lika mycket pengar varje år, 1500 kr per ha där du har både fånggröda och vårbearbetning. Nr 1 januari 2012 Lantbruksnytt indd :15:10

2 Många fördelar med SAM Internet Att göra sin ansökan via SAM Internet innebär många fördelar. Från och med i år måste alla ansökningar komma in elektroniskt. Eva Arvidsson och Tomas Bengtsson är två lantbrukare som redan använt SAM Internet för sina gårdar under flera år och de är mycket nöjda. Det allra bästa är att man kan återanvända den gamla ansökan och bara ändra där det behövs. Det blir ju inte heller så mycket papper att hålla reda på. Eva Arvidsson driver ett mjölkföretag i Ätran tillsammans med sin man Roger. De odlar knappt 100 ha som är fördelat på lika många block. Foto: Iréne Karlsson Det är Eva som gör företagets SAMansökan och det har hon gjort sedan Eva tycker att hon har bättre kontroll när hon gör ansökan själv. Sedan två år tillbaka gör hon ansökan via SAM Internet, efter att ha tröttnat på papperskartorna. Tomas Bengtsson har liknande inställning. Han driver företaget Bröderna Bengtsson Lantbruk AB tillsammans med sina bröder Bernt och Christer. SAM ansökan har man gjort själv, det är Tomas som gör den. Han anser att man har bättre koll och lär sig reglerna bättre. När SAM Internet kom började Tomas också att göra ansökan på Internet, för att det skulle vara enklare. Jobbet i början har man igen Eva säger att det var mycket jobb med att lägga in alla block och skiften första året men det har hon igen vid kommande års ansökningar. Hon tycker det är bra att man kan förstora kartbilden i Sam Internet. Både Eva och Tomas ser klara fördelar med att man med SAM Internet kan hämta föregående års ansökan och bara göra ändringar där det behövs, t ex ändringar av grödkod eller fånggröda. Tomas tycker också det Foto: Iréne Karlsson är en stor fördel med kartorna. Har man lagt in block och skiften en gång så är det bara att hämta dessa vid nästa års ansökan. Detta är en fördel jämfört med pappersblanketten och blockkartan, då man behöver fylla i allt igen. Tomas utnyttjar också möjligheten i SAM Internet att namnge skiftena, vilket gör att han och övriga delägare i företaget direkt vet vilken mark det rör sig om. En annan fördel är att man kan göra eventuella ändringar direkt i datorn. Mindre risk att man gör fel Något annat som är bra med SAM Internet är att man får upp fel och varningar om man missat något och kan då åtgärda dessa. Tomas tycker också det är bra att ansökan är inkommen direkt när han skickat iväg den. Läs guiden först Evas goda råd till dem som söker på SAM Internet första gången är noggrannhet för det har man glädje av vid nästa års ansökan och att läsa igenom guiden innan man börjar med att göra sin SAM-ansökan. Tomas råd till dem som inte gjort sin ansökan på Internet tidigare är att läsa igenom guiden noga innan man börjar. Gå en kurs (datorstuga) och var inte rädd för att fråga, då det finns support som fungerar bra. Det finns bra support Eva har klarat att göra ansökan själv, om hon kört fast har hon hittat lösningarna genom att läsa guiden till SAM Internet. Hon tycker det är bra med support om man behöver hjälp. Tomas tycker att det är lätt att få hjälp om han har problem. Supporten har fungerat mycket bra från Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Slutord från Tomas är att han inte är någon datanisse, men det har gått bra ändå. Iréne Karlsson Vi hjälper dig gärna om du vill! Om du vill ha hjälp kan du vända dig till Länsstyrelsen under hela ansökningsperioden. Ring under kontorstid. Får du problem på kvällar och helger ringer du telefonjouren på Hjälp per telefon kontorstid kväll/helg (fr o m 12/3) Lantbruksnytt indd :15:11

3 Restaurerade byggnader och gärdesgårdar Enligt miljömålet Ett rikt odlingslandskap ska minst hälften av överloppsbyggnaderna som fanns 2000 bevaras och ha höga kvaliteter. Eftersom överloppsbyggnader inte har inventerats, är det okänt hur många som finns kvar. Trots det är vi nöjda med de ansökningar som kommit in. De är ganska väl fördelade över länet och omfattar olika typer av byggnader och gärdesgårdar. Jordkällare i behov av restaurering, S. Unnaryd, Sävsås Foto Lena Berglund Önskvärt är att få varje typ av överloppsbyggnad representerad från de delar av länet där den förekommit historiskt. Kunskapsunderlag saknas tyvärr, men med fler ansökningar får vi mer kunskap om dessa små ekonomibyggnader som inte längre används och som oftast fått förfalla. Vad har restaurerats? I ansökningar för överloppsbyggnader har vi fått 45 byggnader av varierande slag. Vanligast är jordkällare där restaureringar oftast gällt den kallmurade konstruktionen vid ingången. Flera av dessa har skadats av stormfällda träd. Därefter kommer skiftesverkslador vars medeltida byggnadssätt är prioriterat att bevara. Tre vattendrivna kvarnar och en skvaltkvarn har också restaurerats. Även om de mindre överloppsbyggnaderna prioriteras så har några större ekonomibyggnader fått bidrag, t ex mesulalador som representerar det mest ålderdomliga byggnadssätt vi har använt i Halland in i historisk tid. Mesula är en enstolpigt bärande takkonstruktion som härrör från stenåldern. På de större byggnaderna är det någon viktig konstruktionsdetalj som bidraget kan gå till, t ex en hörnstolpe eller del av taket som behöver förnyas. Ängslador är mycket ovanligt i Halland men en har restaurerats. Övriga byggnader är smedjor, svinstall, vedbod, brygghus, hönshus och statarbostäder i kallmurskonstruktion. Trägärdesgårdar har återuppförts till en längd av 165 m och en sträcka om 560 m stenmur har restaurerats. De stenmurar som restaurerats har varit både dubbel- och enkelmurar och det vanligaste är att murarna till viss del rivs där de är raserade och att den sten som ramlat ner används för återuppbyggandet. För trägärdesgårdar kan materialet variera men rätt träslag är oftast stör och slanor av ene- respektive granträ och hank av granvidja. Information om var trägärdesgårdar funnits hittas i Landsbeskrivningen från De fanns generellt i södra delen av länet medan norra halvan redan hade lagt upp stenmurar som hägnad. Tillgången på materialtyp styrde förstås, men stenmurar var mer hållbara och önskvärda. Ansök om ersättning Ersättningar för att restaurera överloppsbyggnader och gärdesgårdar finns från 2007 till och med Efter det kommer ett nytt Landsbygdsprogram och vi vet ännu inte vilka bidrag som kommer med i det nya programmet. Restaurering av byggnader ska utföras med traditionella metoder och material i största möjliga omfattning, men eftersom bidragssumman är kronor kanske den inte alltid är mycket mer än en uppmuntran för att en byggnad ska kunna stå kvar i minst fem år. Begagnat virke är mer likt och kan vara av bättre kvalitet så det kan med fördel användas. För murar är ersättningen 200 kro- Samma jordkällare efter restaurering, S. Unnaryd, Sävsås Foto Lena Berglund Röj längs muren- få det gjort! Onsdag 18 april nor per meter för raserade delar. Vi prioriterar stenmurar som har en sträckning längs de tidigare och oftast naturgivna gränserna före jordbruksskiftena, dvs före För trägärdesgårdar ges 270 kronor per meter för återuppförd sträcka. Det ska gå att finna belägg för att trägärdesgårdar har funnits på platsen förr och materialet som används ska vara av traditionellt slag. Hämta blankett: sjv.se/startsida/stöd/ ersättning för utvald miljö/restaurera överloppsbyggnader. Den heter Ansökan för utvald miljö-miljöinvesteringar med fast ersättning, eller beställ hos Länsstyrelsen. Lena Berglund Kurs för dig som söker ersättning för skötsel av natur- och kulturmiljöer i anslutning till åkermark. Vad är en kulturmiljö? Vad räknas som mur, brukningsväg, fägata och dike? Vad blir godkänt i kontroll? Måste jag ta bort alla träd och buskar i muren, diket eller röset? Vad räknas som anslutning till åker och stapling av element? Varför ska jag röja? Vilka värden finns att bevara? Kursen blir i Halmstadtrakten. Anmälan senast 11/4. Info: Susanne Åhrén , Kristin Ovik Lantbruksnytt indd :15:12

4 Att underhålla och rensa vattendrag Regn, regn och ännu mera regn. Hösten 2011 gav verkligen prov på hur åkerlandskapet ser ut vid höga vattenflöden och gav också besked om vikten av en god markavvattning. När behovet av markavvattning ökar så ökar också behovet av att underhålla och rensa vattendrag. Foto: Jonas Svensson Miljöbalken är den lag som reglerar vad och hur vi får underhålla våra vattendrag. Markavvattning har absolut tillståndsplikt men det behövs inget tillstånd om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Den som äger en vattenanläggning t ex ett dike, rörledning, invallning eller pumpstation är skyl- dig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Det finns olika typer av diken. I naturliga vattendrag som inte är grävda får man utföra rensning genom att ta bort ras eller nedfallna träd. Grävda diken kan vara oreglerade eller reglerade och då ingå i ett markavvattningsföretag. Båda dessa typer av grävda diken klassas som vattenanläggningar vilket innebär att markä- garen har rättighet och skyldighet att bibehålla ursprunglig form på diket. Att underhålla ett dike kräver inget tillstånd enligt miljöbalken. Däremot säger hänsynsreglerna att verksamhetsutövaren ska ha kunskap om hur verksamheten ska bedrivas, vidta erforderliga skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighet, använda bästa kända teknik och ansvara för den skada som kan uppstå. Om ingreppet berör någon annan, underrätta alltid fastighetsägaren innan arbetet påbörjas. Om fisket kan skadas lämnas anmälan till Länsstyrelsen. Ett aktivt dikesföretag ger ökade möjligheter att bevaka de rättigheter och skyldigheter som gäller för den gemensamma vattenanläggningen. Det kan därför vara bra att aktivera ett markavvattningsföretag, eftersom dess lagliga status förutsätter att det finns en beslutande styrelse eller att man fattar beslut genom att delägarna kommer överens. Tips vid rensning Kontrollera vilka naturvärden som finns i diket och dess närhet, t ex biotopskydd, reservat m m. Kontakta kommun/länsstyrelse. Kontrollera med gällande tillstånd. Hur är markens bärighet behövs mattor för att minimera körskador och markpackning? Försök spara buskar och träd som beskuggar diket. Beskuggningen motverkar igenväxning och rötter binder materialet i slänten. Planera var rensningsmassorna ska läggas. Försök sprida dem på närliggande åker istället för att lägga dem längs diket. Försök hindra grumling så långt det går. Gräv på ett sådant sätt att dikena inte får branta kanter. Plöj inte ända ut till diket utan försök istället att ha en skyddszon längs kanten av diket för att hindra ytavrinning av sediment. 1 mars blir det kurs om dikesrensning. Se sid 7! Solveig Ahlbin Berg Seminarium-tvåstegsdikning på Greppa-dagen 9 februari Tvåstegsdikning är en teknik där genomströmningen förbättras genom grävning i två plan. Fårans övre delar utvidgas till flödesterrasser medan bottnen i mitten lämnas orörd eller minskas till en bredd anpassad till medelvattenföring. Då skapas en lågvattenfåra där tillräckligt med vatten finns för att säkerställa djurlivet samt att vattenföringen hålls på en nivå som gör att fåran inte slammas upp eller växer igen. Fåran rymmer också mer vatten vid höga flöden. Studier visar att metoden ger ett minskat rensningsbehov och minskad näringsförlust genom att en större andel små sediment faller till botten. Se Annons på sista sidan! Översyn av dränering - Ny rådgivningsmodul inom Greppa Näringen Från och med 2012 finns en ny rådgivningsmodul inom Greppa Näringen. Den heter Översyn av dränering och syftar till att: Förbättra produktionen genom att översiktligt gå igenom gårdens Lantbruksnytt indd 4 dräneringsstatus utifrån kartor och fältbesök. Gå igenom funktion, utformning, behov av underhåll. Undersöka om dräneringen omfattas av markavvattningsföretag och vad det kan föra med sig. Länsstyrelsen handlar upp rådgivningen under början av Är du intresserad av att få den här rådgivningen, så hör av dig till oss så sätter vi upp dig på en intresselista :15:19

5 Lantbruket i vått och torrt Hur påverkas lantbruket och vattenförhållandena i ett ändrat klimat? Den frågan har man utrett i Aquarius, ett Interreg-Nordsjöprojekt som genomfördes med deltagare från Sverige, Danmark, Norge, Holland, Tyskland och Skottland. I Sverige har Smedjeåns avrinningsområde i södra Halland varit studieområde. Smedjeåns nedre del har drabbats av översvämningar (2007) men är också en viktig resurs för bevattning under torkperioder. Ån har höga naturvärden och är en god uppväxtlokal för lax och havsöring. En rad delprojekt har genomförts. Arbetet omfattar bl a en hydrologisk utredning med en analys av orsakerna till översvämningarna och förebyggande åtgärder, en kartläggning av erosionskänsliga områden och även möjliga lägen för våtmarker och bevattningsdammar. Vidare har man undersökt möjliga åtgärder för att minska näringsförlusterna till vatten från åkermarken på nio slumpmässigt utvalda gårdar. Nedan följer några av de viktigaste slutsatserna som kan vara vägledande för andra avrinningsområden med liknande markanvändning och hydrologiska förutsättningar. Torrare somrar, blötare vintrar Nederbörden beräknas öka under höst och vinter medan somrarna blir torrare. Detta medför större svängningar mellan översvämningar och torrperioder som medför skador på grödorna och ökad belastning på ytoch grundvatten. Att undvika eller begränsa omfattningen eller utbredningen av översvämningar vid extremt hög nederbörd är sällan möjligt. Vattenmagasin och rensning Översvämningar vid höga flöden kan ibland begränsas genom magasinering och rensning, men ändrad markanvändning kan vara nödvändigt för att undvika skador på känsliga grödor. Utjämningsmagasin för att motverka översvämningar och Vattenplaneringen blir allt viktigare, säger Henrik Olsson, en av lantbrukarna i området. bevattningsmagasin kan i viss utsträckning samutnyttjas. Regleringar och bevattningsuttag måste samordnas och självfallet även ta hänsyn till vattenintressena nedströms. Tillstånd för vattenverksamhet Bevattningsuttag, dammar och min- Beräknad kväveutlakning (kg/ha,år) på nio gårdar i nuläget och efter anpassning av odlingen. dre vattenkraftverk är inte alltid reglerade i tillstånd, vilket är en orsak till konflikter med andra både enskilda och allmänna intressen. Tillståndsfrågan för vattenverksamheter behöver därför ses över. Inte minst gäller detta tillämpningen av begreppet urminnes hävd. Överskott på gödsel Resultaten från nio slumpmässigt utvalda gårdar visar att det finns ett gödslingsöverskott jämfört med Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning. Variationen mellan enskilda gårdar är mycket stor. Fosfortillförseln kan minska på de flesta av gårdarna utan skördesänkning, men stora volymer stallgödsel behöver då finna annan spridningsareal. Dyrt att minska utlakningen Kväveutlakningen kan på de slumpmässigt utvalda gårdarna minska med ca 25 % utan att odlingsinriktning och skördenivåer påverkas negativt. Detta förutsätter att användningen av handelsgödsel och stallgödsel anpassas och att fånggrödor och vårbearbetning eller senarelagd höstbearbetning sätts in där det är tekniskt möjligt. Jordbrukets kostnader blir dock betydligt högre, och åtgärderna kräver därför extern finansiering. Ytterligare vattenkvalitetsförbättringar kan nås genom anläggning av våtmarker. Åtgärderna har sammanfattats i vattenplaner för varje gård. Vattenplanen blir ett bra underlag för växtodlingsplaneringen precis som markkartan är grund för gödslingsplanen i dag. Vattengrupp De olika intressena i ett vattendrag behöver komma till tals i ett gemensamt forum. För Smedjeån har en vattengrupp bildats med representanter för markavvattning, bevattning, fiske och vattenkraft och med Laholms kommun som sammankallande. Arne Joelsson Lantbruksnytt indd :15:20

6 Energiprojekt hjälper dig att spara Det finns många möjligheter att spara energi inom lantbruket - belysning, värme, ventilation, sparsam körning, mjölkning m m. Men oftast är det inte en enskild åtgärd som ger de stora besparingarna, utan den samlade effekten av många små åtgärder. De flesta lantbrukare har säkert gjort någon eller några åtgärder, men förmodligen är det färre som har tagit ett helhetsgrepp på energieffektiviseringsfrågan. Ett bra sätt att börja är att göra en energikartläggning, d v s en systematisk översyn av hela verksamhetens energianvänd ning. Efter en energikartläggning är det lättare att överblicka och prioritera vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken ordning med hänsyn till kostnader och återbetalningstider m m. Projektet FEEN Halland, Förnybar och Effektiv Energi i Näringslivet Halland, arbetar med att stimulera fler att göra energikartläggning som kan leda till lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Projektet anordnar bl a seminarier och utbildningar avseende energieffektivisering riktade till lantbrukare och andra företagare i Halland. Bakom projektet står Länsstyrelsen, Växa, Högskolan i Halmstad, Region Halland och MiljöForum Halland. Projektet stöds ekonomiskt av Energimyndigheten. Läs mer på Projektledare för FEEN Halland är Lars Anebreid vid MiljöForum. Hör gärna av dig till Lars på Nästa energiseminarium för lantbruk blir den 7 mars på Agrocenter i Falkenberg. Se annonsen till höger! Lars Anebreid Höga elkostnader? Onsdag 7 mars AgroCenter, Falkenberg Funderar du på hur du kan energieffektivisera ditt företag och hur det ska gå till? Kom då och lyssna på energirådgivare David Hårsmar från Rådgivarna i Sjuhärad, som berättar om hur energieffektivisering kan gå till på en gård och ger praktiska lyckade exempel. Han informerar också om energikartläggningscheckarna och den nya energirådgivningen för mindre företag som kommer i år. Välkommen! Vi bjuder på lunch! Anmälan senast 1/3: Växa eller Info: Sara Lundberg, Växa, Spannmålsseminarium Onsdag 1 februari Munkagårdsgymnasiet, Tvååker Marknad och prissättning, internationella spannmålsbörser, terminssäkring, kvalitet och omräkningar, torkning, lagring samt lönsamhet i konventionell och ekologisk odling. Medverkar gör bl a Katarina Gillblad Agronomics, Henrik Nätterlund HIR Malmöhus, Lantmännen/ EkoTrade, Hallands Frökontor/Berte Qvarn. Anmälan senast 23/1. Info: Gudrun Edh Vill du behålla hela ditt stöd? Onsdag 15 februari L Böslid, Eldsberga Missa inte Växas tvärvillkorskurs för att undvika avdrag på dina EU-ersättningar. Vi koncentrerar oss på de tvärvillkor som brukar ge störst avdrag. Anmälan senast 8/2: Info: Helena Lans Du kan också få rådgivning om tvärvillkor på din gård. Vi går igenom gödselhantering, växtskydd, journalföring, djurmärkning, stallmiljö m m. Du betalar 30% av kostnaden. Kontakta Växa på eller LRF Konsult , Lyft din spannmålsodling! Tisdag 14 februari Björkäng vägkrog, Tvååker Vi fokuserar på åtgärder som leder till förbättringar för både miljö och plånbok, som en bra växtföljd och en kombination av kemisk och mekanisk ogräsbekämpning. Kursen riktar sig till både konventionella och ekologiska odlare. Medverkan av Stefan Lundmark, HS Kristianstad, Thorsten Rahbek Pedersen och Henrik Hallqvist, Jordbruksverket, Anders TS Nilsson, SLU, Pauliina Jonsson, Växa samt halländska spannmålsodlare: Lennart Andersson, Grimeton och Carl Jonson, Heberg. Anmälan senast 6/2. Info: Barbro Kindt Nöt- och lammresa Tisdag13 mars till Skåne och södra Halland Vi besöker Kullalamm med köttrastackor i nybyggt stall, gårdsbutik. I Hästveda finns en avelsbesättning med Simmentalkor på djupströbädd. På Gräsljunga Gård finns Gotlandstackor med transponderutfodring i nytt stall, slakteri och gårdsbutik frigående värphöns med eget packeri. I Mästocka ser vi ett nybyggt dikostall. Kostnad 250 kr exkl moms Anmälan senast 6/3. Info: Elisabeth Giselsson Lantbruksnytt indd :15:24

7 Rensa diken vad säger lagen? Torsdag 1 mars L Böslid, Eldsberga Genomgång av grundläggande juridik, vad som gäller vid underhåll och hur man aktiverar/avaktiverar ett dikesföretag. Hur påverkar klimatförändringarna och hur påverkas miljön? Medverkan av Tilla Larsson, Jordbruksverkets Vattenenhet samt Arne Joelsson och Jonas Svensson, Länsstyrelsen. Anmälan senast 20/2. Kostnad 200 kr. Info: Arne Joelsson Bete - klövhälsa och lagstiftning 8 mars Ysby bygdegård, Laholm 8 mars Björkäng vägkrog, Tvååker Veterinär Christer Bergsten, SLU, expert på klövhälsa, redovisar forskning kring flexibelt bete och hur man minskar risk för klövskador genom att stabilisera drivningsgatorna. Ekonomin i betesdrift. Länsstyrelsen visar resultaten från 2011 års beteskontroller och presenterar aktuell lagstiftning. Anmälan senast 1/3. Info: Elisabeth Giselsson Behörighetskurser för sprutförare Grundkurs Jordbruk 5, 6, 8 och 9 mars Munkagårdsgymnaiset, Tvååker. Anmälan senast 15/2. Repetitionskurs 14 mars Plönningegymnasiet, Harplinge. Anmälan senast 15/2. Info: Solveig Ahlbin Berg , Gudrun Edh Fårträff för mindre besättningar Dönardalens gård i Våxtorp Onsdag 21 mars Start med drop in, tipspromenad och hamburgare Provsmaka gårdens produkter och titta på gårdsbutiken och det nybyggda stallet med ca 40 tackor. Vi går igenom frågor kring lamning, bete, avel, foder och djurskydd. Medverkar gör veterinär Stina Roupé, Torgil Möller från Vallberga Lantmän, personal från Länsstyrelsen samt Scan-SLS som informerar och bjuder på grillat. Träffen är kostnadsfri. Anmälan senast 14/3. Info: Elisabeth Giselsson , Ulrika Algothsson Effektiv betesdrift och hur man tar fram igenväxt betesmark Torsdag 22 mars Björkäng vägkrog, Tvååker Lantbrukare Anna Carlsson, Skogsgård informerar om hur man får en effektiv betesdrift i praktiken. Länsstyrelsen informerar om hur man kan utöka betesmarksarealen och mota igenväxningen i naturbetesmarker. Anmälan senast 15/3. Info: Elisabeth Giselsson Gör egna redskap för ängsskötseln För att sköta ängar behövs bra redskap. Nu kan du lära dig att tillverka dina egna redskap. *Tillverka räfsor 14 april, anmälan senast 15/3. *Tillverkning av lieorv, 6-8 träffar, anmäl ditt intresse senast 1/2. Info och anmälan: Susanne Åhrén , Kristin Ovik Livsmedelssäkerhet Kurser för livsmedelsföretag på landsbygden. Grundkurs avgiftsfri, heldag. Falkenberg 26/3, Varberg 7/5. HACCP i praktiken 1000 kr, två heldagar Halmstad 22+29/2 Falkenberg 18+25/4 Varberg 4+11/6 Info: Gudrun Edh Följ med till Wales september OBS ändrad tid! Ur programmet: Besök på den välkända baggauktionen i Builth Wells På Aberystwyth University hör vi den senaste forskningen om lammproduktion. Vi träffar Charlie Morgan, expert på betesfrågor. Svenskan Eva Cowcher och hennes man Tom i LLandysul samt deras granne har storskalig och betesbaserad ekologisk lammproduktion. Besök hos familjen Jones som fått utmärkelsen Grass farmer of the Year. Snowdonia nationalpark; bergsjordbruk och ett av de största ekologiska jordbruken i Wales. Gårdsbutiken. Se Resan arrangeras tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Kostnad ca 5000 kr plus flygresa, varav 1000 kr anmälningsavgift. Anmäl senast 30 mars. Först till kvarn! Info: Elisabeth Giselsson Anmälan görs via Aktuellt Kurser för landsbygden eller om inget annat anges i annonsen. Aktiviteterna ovan finansieras helt eller delvis av Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen. Lantbruksnytt indd :15:27

8 Greppa-dagen 2012 Hallands lantbruk på väg in i framtiden Ästad Gård den 9 februari kl Greppa Näringen har funnits i Halland i 10 års tid. Nu blickar vi framåt hur ser lantbruket och dess miljöarbete ut i Halland 2022? Program 9.30 Incheckning och kaffe Landshövding Lars-Erik Lövdén och LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson presenterar, under ledning av moderator Tomas Tengby, sin syn på Greppa Näringens arbete med miljö- och klimatfrågor Seminariepass LUNCH och möjlighet att besöka utställare Seminariepass Seminariepass Sammanfattning av dagen med moderator samt Greppa Näringens projektledare Stina Olofsson, Jordbruksverket och Markus Hoffman, sakkunnig vattenfrågor LRF Kaffe Du har möjlighet att välja ett seminarium per pass: Pass 1 Det bästa från gropen på Kolinlagring i mark Att sälja kvalitet Borgeby Lars Törner, Odling i Balans David Andersson, Ecoera Karin Hilmér, lantbrukare Pass 2 Tvåstegsdikning Perenna grödor Från idé till verklighet Jonas Svensson, Peter Sylwan, journalist Gun Ragnarsson, lantbrukare Länsstyrelsen Pass 3 Fånggrödor i framtiden Gårdsvindkraftverk Varför lokalt odlade livsmedel? Helena Aronsson, SLU Lennart Tyrberg, Energikontor Jens Linder, kock och Sydost författare Anmälan görs via under Aktuellt/Kurser för landsbygden eller via telefon Sista anmälningsdag är 30 januari. Info: Solveig Ahlbin Berg , Ingen avgift och vi bjuder på kaffe och lunch! Vill du veta mer om Greppa Näringen gå in på Välkommen till en spännande Greppa-dag! Lantbruksnytt - Halland Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Hallands län Utges av Länsstyrelsen Halland, Landsbygdsenheten, Halmstad Tel Hemsida: Ansvarig utgivare: Stefan Samuelsson Redaktör: Barbro Kindt Tryck: Tabergs Tryckeri Lantbruksnytt finansieras av EU och svenska staten Lantbruksnytt indd :15:30

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach

Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach Högskolan i Halmstad och Hushållningssällskapet Halland i ett gemensamt delprojekt för EU Interreg-projektet

Läs mer

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet.

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet. 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nr 4 2011 Kom ihåg att vissa ändringar i SAM-ansökan kan utföras efter 15 juni

Läs mer

Nyheter inför SAM 2012

Nyheter inför SAM 2012 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nyheter inför SAM 2012 Nr 1 2012 Landsbygden Den största nyheten inför SAM ansökan

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

...kom till Möjligheternas Marknad

...kom till Möjligheternas Marknad ...kom till Möjligheternas Marknad Program Möjligheternas Marknad 22 november 2007 09.30 Registrering med kaffe och smörgås 10.00 Konferensen öppnar Moderator Arje Eisenberg Inledning Lars-Göran Pettersson,

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar 1. Läs om miljöinvesteringarna i broschyren Miljöersättningar 2007. Broschyren innehåller detaljerade villkor för miljöinvesteringarna.

Läs mer

Välkomna Till EN EFFEKT. Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland

Välkomna Till EN EFFEKT. Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland Välkomna Till EN EFFEKT Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland Program för dagen 09:00 Fika och mingel 09:20 Presentation av Region Halland och början av ett samverkansprojekt. 09:30

Läs mer

Levande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015. H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar

Levande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015. H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar Levande laxälvar Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015 H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar Program Välkommen till Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti Hjärtligt välkommen till

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 2 2010

Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 2 2010 Månadsbladet Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 2 2010 Hej allihopa! Jag hoppas att ni har haft en härlig påskhelg! Här på 4H:s expedition i Falkenberg är förberedelserna för årets stämma i full

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

Referensgrupp möte 2010:1

Referensgrupp möte 2010:1 Kallade: Roger Fredriksson, Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Folke Göransson, Gunnar Lennermo,, och Maj-Liz Hedendahl Närvarande: Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Jonas Wedebrand,

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Protokoll fört vi TS-möte den 24 september 2012 på Skultagårdens Ryttarförening, Varberg.

Protokoll fört vi TS-möte den 24 september 2012 på Skultagårdens Ryttarförening, Varberg. Protokoll fört vi TS-möte den 24 september 2012 på Skultagårdens Ryttarförening, Varberg. Närvarande: Helen Larsson, Yvonne Johansson, Ingela Lindgren, Jeanette Sande, Karin Nylander, Glenn J Unger, Ulrika

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Välkommen till Gotland - möjligheternas ö!

Välkommen till Gotland - möjligheternas ö! Välkommen till Gotland - möjligheternas ö! Information om landsbygdsutvecklingsresan till Gotland 8-12 Arrangör LRFs kommungrupp i Ljusdal och Länsstyrelsen Gävleborg Vi kommer att uppleva Gotland när

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Nyhet för i år! Även Fördjupningsseminarium. Munters kostnadsfria seminarium Fukt under kontrollerade former

Nyhet för i år! Även Fördjupningsseminarium. Munters kostnadsfria seminarium Fukt under kontrollerade former Nyhet för i år! Även Fördjupningsseminarium. Munters kostnadsfria seminarium Fukt under kontrollerade former Vad är orsaken till kondens, korrosion samt is och varför bildas mögel? Hur gör du för att undvika

Läs mer

Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V 11-14 Lennart Odengrund, C Britt Wireland Sorpola, S ersättare för Kenneth Rosén, V 15-16

Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V 11-14 Lennart Odengrund, C Britt Wireland Sorpola, S ersättare för Kenneth Rosén, V 15-16 Sammanträdesprotokoll 1(10) Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred, kl. 09.00-12.15 Beslutande Lennart Davidsson, KD Runa Petersson, KD Ulf Larsson, C Agneta Malmquist, S Konny Bogren, S Martin Rydén, S

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande FÖRENINGEN SVERIGES KYRKOGÅRDSCHEFER OCH SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION inbjuder till kyrkogårdskongress den 5 7 september 2011 i Varberg Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland

Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland Slåtterbladet nr 2/2013 Länsstyrelsens nyhetsbrev för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland Liefestival vid Långban 6 juli Jordläggning av lien Annonser för slåttergillen, kurser, mm Karin Bäck

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

LÄRARNYTT NR 1 13/14. Senaste nytt inom UF-världen!

LÄRARNYTT NR 1 13/14. Senaste nytt inom UF-världen! LÄRARNYTT NR 1 13/14 Vi lanserar våra nya, fräscha webb! Kolla in årets kalendarium! Kickoff den 24 september i Kungsbacka och Halmstad Fortbildning: gruppdynamik och konflikthantering den 11 december

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden INFORMATION 1 (5) 2012-03-29 Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar

Läs mer

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Välkomsterbjudande! Under 36 Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet och vill påverka? Då är LRF Ungdomen ditt forum LRF UNGDOMEN 2015 1 Om LRF Ungdomen Hej ungdom! Vår framtid ligger

Läs mer

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 DEL 1: 17/10 kl. 17.30 21.30 Introduktion & presentation - Genomgång av kursplan och presentation av deltagarna. Kommunikation & Försäljning - Vikten av att kommunicera

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 4 2010

Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 4 2010 Månadsbladet Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 4 2010 Hej allihopa! Nu har äntligen höstterminen dragit igång och 4H-klubbarna är i full gång med sina aktiviteter. Det är mycket roligt på gång under

Läs mer

Projektplan - Dagvatten

Projektplan - Dagvatten Projektplan - Dagvatten Bakgrund En effektiv dagvattenrening är viktigt för att avlasta hav och övriga recipienter från föroreningar, mikropartiklar m.m. Det finns olika tekniker och system för dagvattenhantering

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr 537-7197-14 Att: Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv Partnerskap Alnarp möteplatsen mellan akademi och näringsliv Bengt Persson, Lantbrukare och LRF:: Framtiden ligger i kunskap ny kunskap eller bättre utnyttjande av existerande kunskap Henrik Stridh, rådgivare:

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

AKTIVITETSBASERADE KONTOR

AKTIVITETSBASERADE KONTOR inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 december 2014 VÅRA EXPERTER Kinnarps Elisabeth Slunge Brand Range Design Director IFMA Sverige Erik Ahrsjö Ordförande EY Victor Mannerholm Hammar Manager Anna-Lena

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer