I år ska du söka i SAM Internet!

Transkript

1 Lantbruksnytt I år ska du söka i SAM Internet! Inför SAM-ansökan 2012 kommer du inte att få någon SAM-blankett. Nu satsar Jordbruksverket och länsstyrelserna på att få alla lantbrukare i Sverige att söka sina stöd i SAM Internet på Jordbruksverkets webbplats. SAM Internet ger dig flera fördelar: Du får en bra överblick över din ansökan. Här ser du de senaste uppgifterna om block, stödrätter och åtaganden. Det blir färre fel i ansökan eftersom du får varningar om du gör fel. Du kan inte skicka in ansökan om det saknas viktiga uppgifter. Arealer summeras automatiskt. Du kan återanvända din ansökan år från år vilket sparar tid. Det ökar chansen att få stödpengar vid det tidigaste utbetalningsdatumet. Du kan e-signera. Behöver du hjälp kan du ringa kontorstid kväll/helg (fr o m 12/3) Välkommen till vår datorstuga! Vid ett antal tillfällen kan du också komma till oss och få hjälp att göra din ansökan direkt. Du får låna en dator och vi hjälper dig att komma igång. Det finns alltid handläggare på plats för att hjälpa till om du får problem. Vid dessa tillfällen måste du boka en tid. Tänk på att det kan vara många som vill ha vår support, så kontakta oss så snart du kan så att vi kan fördela hjälpen jämnt under februari mars. Vårt mål är att du ska kunna skicka in din ansökan innan du går hem. Vill du att någon annan ska göra ansökan åt dig? Om du vill att en konsult ska göra din ansökan, tänk på att kontakta konsulten i god tid. Välkommen att boka tid till följande platser och dagar, 9-16: Boka snarast, dock senast 2/3, ring eller Kungsbacka, Folkuniversitetet 21 februari och 8 mars Varberg, Folkuniversitetet 23 februari och 6 mars Falkenberg, Medborgarskolan 2 mars och 13 mars Laholm, Studieförbundet Vuxenskolan 1 mars och 14 mars Halmstad, Länsstyrelsen, vardagar 20 februari till den 29 mars, med undantag för 1-2 mars. OBS! Viktigt! Glöm inte att ta med lösbladet med dina inloggningsuppgifter till SAM Internet som du fått i SAM-utskicket. Har du redan åtagande? Tänk på att inte söka ett nytt åtagande för miljöersättning på areal som du redan har åtagande för! I din sammanställning eller på Mina sidor på Jordbruksverkets hemsida kan du se vad som finns i ditt befintliga åtagande och hur länge det gäller. Rörlig ersättning för minskat kväveläckage Om du gick in i ett åtagande för miljöersättning för minskat kväveläckage, kan du 2012 välja något som kallas rörlig ersättning om du inte gjorde det redan Valet gör du i SAM Internet. Den rörliga ersättningen gäller bara när du har både fånggröda och vårbearbetning på samma skifte. Ersättningen för enbart fånggröda eller vårbearbetning är oförändrad. Om du väljer att ha rörlig ersättning kan du få både mer eller mindre pengar i miljöersättning men först från Under 2012 och 2013 blir ersättningen som nu kr per ha. Jordbruksverket räknar om ersättningen Då ser de om den ska höjas eller sänkas. Hur stor miljöersättningen blir efter att den räknats om beror på hur mycket diesel, spannmål med mera kostar 2012 och Om du inte vill ha rörlig ersättning får du lika mycket pengar varje år, 1500 kr per ha där du har både fånggröda och vårbearbetning. Nr 1 januari 2012 Lantbruksnytt indd :15:10

2 Många fördelar med SAM Internet Att göra sin ansökan via SAM Internet innebär många fördelar. Från och med i år måste alla ansökningar komma in elektroniskt. Eva Arvidsson och Tomas Bengtsson är två lantbrukare som redan använt SAM Internet för sina gårdar under flera år och de är mycket nöjda. Det allra bästa är att man kan återanvända den gamla ansökan och bara ändra där det behövs. Det blir ju inte heller så mycket papper att hålla reda på. Eva Arvidsson driver ett mjölkföretag i Ätran tillsammans med sin man Roger. De odlar knappt 100 ha som är fördelat på lika många block. Foto: Iréne Karlsson Det är Eva som gör företagets SAMansökan och det har hon gjort sedan Eva tycker att hon har bättre kontroll när hon gör ansökan själv. Sedan två år tillbaka gör hon ansökan via SAM Internet, efter att ha tröttnat på papperskartorna. Tomas Bengtsson har liknande inställning. Han driver företaget Bröderna Bengtsson Lantbruk AB tillsammans med sina bröder Bernt och Christer. SAM ansökan har man gjort själv, det är Tomas som gör den. Han anser att man har bättre koll och lär sig reglerna bättre. När SAM Internet kom började Tomas också att göra ansökan på Internet, för att det skulle vara enklare. Jobbet i början har man igen Eva säger att det var mycket jobb med att lägga in alla block och skiften första året men det har hon igen vid kommande års ansökningar. Hon tycker det är bra att man kan förstora kartbilden i Sam Internet. Både Eva och Tomas ser klara fördelar med att man med SAM Internet kan hämta föregående års ansökan och bara göra ändringar där det behövs, t ex ändringar av grödkod eller fånggröda. Tomas tycker också det Foto: Iréne Karlsson är en stor fördel med kartorna. Har man lagt in block och skiften en gång så är det bara att hämta dessa vid nästa års ansökan. Detta är en fördel jämfört med pappersblanketten och blockkartan, då man behöver fylla i allt igen. Tomas utnyttjar också möjligheten i SAM Internet att namnge skiftena, vilket gör att han och övriga delägare i företaget direkt vet vilken mark det rör sig om. En annan fördel är att man kan göra eventuella ändringar direkt i datorn. Mindre risk att man gör fel Något annat som är bra med SAM Internet är att man får upp fel och varningar om man missat något och kan då åtgärda dessa. Tomas tycker också det är bra att ansökan är inkommen direkt när han skickat iväg den. Läs guiden först Evas goda råd till dem som söker på SAM Internet första gången är noggrannhet för det har man glädje av vid nästa års ansökan och att läsa igenom guiden innan man börjar med att göra sin SAM-ansökan. Tomas råd till dem som inte gjort sin ansökan på Internet tidigare är att läsa igenom guiden noga innan man börjar. Gå en kurs (datorstuga) och var inte rädd för att fråga, då det finns support som fungerar bra. Det finns bra support Eva har klarat att göra ansökan själv, om hon kört fast har hon hittat lösningarna genom att läsa guiden till SAM Internet. Hon tycker det är bra med support om man behöver hjälp. Tomas tycker att det är lätt att få hjälp om han har problem. Supporten har fungerat mycket bra från Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Slutord från Tomas är att han inte är någon datanisse, men det har gått bra ändå. Iréne Karlsson Vi hjälper dig gärna om du vill! Om du vill ha hjälp kan du vända dig till Länsstyrelsen under hela ansökningsperioden. Ring under kontorstid. Får du problem på kvällar och helger ringer du telefonjouren på Hjälp per telefon kontorstid kväll/helg (fr o m 12/3) Lantbruksnytt indd :15:11

3 Restaurerade byggnader och gärdesgårdar Enligt miljömålet Ett rikt odlingslandskap ska minst hälften av överloppsbyggnaderna som fanns 2000 bevaras och ha höga kvaliteter. Eftersom överloppsbyggnader inte har inventerats, är det okänt hur många som finns kvar. Trots det är vi nöjda med de ansökningar som kommit in. De är ganska väl fördelade över länet och omfattar olika typer av byggnader och gärdesgårdar. Jordkällare i behov av restaurering, S. Unnaryd, Sävsås Foto Lena Berglund Önskvärt är att få varje typ av överloppsbyggnad representerad från de delar av länet där den förekommit historiskt. Kunskapsunderlag saknas tyvärr, men med fler ansökningar får vi mer kunskap om dessa små ekonomibyggnader som inte längre används och som oftast fått förfalla. Vad har restaurerats? I ansökningar för överloppsbyggnader har vi fått 45 byggnader av varierande slag. Vanligast är jordkällare där restaureringar oftast gällt den kallmurade konstruktionen vid ingången. Flera av dessa har skadats av stormfällda träd. Därefter kommer skiftesverkslador vars medeltida byggnadssätt är prioriterat att bevara. Tre vattendrivna kvarnar och en skvaltkvarn har också restaurerats. Även om de mindre överloppsbyggnaderna prioriteras så har några större ekonomibyggnader fått bidrag, t ex mesulalador som representerar det mest ålderdomliga byggnadssätt vi har använt i Halland in i historisk tid. Mesula är en enstolpigt bärande takkonstruktion som härrör från stenåldern. På de större byggnaderna är det någon viktig konstruktionsdetalj som bidraget kan gå till, t ex en hörnstolpe eller del av taket som behöver förnyas. Ängslador är mycket ovanligt i Halland men en har restaurerats. Övriga byggnader är smedjor, svinstall, vedbod, brygghus, hönshus och statarbostäder i kallmurskonstruktion. Trägärdesgårdar har återuppförts till en längd av 165 m och en sträcka om 560 m stenmur har restaurerats. De stenmurar som restaurerats har varit både dubbel- och enkelmurar och det vanligaste är att murarna till viss del rivs där de är raserade och att den sten som ramlat ner används för återuppbyggandet. För trägärdesgårdar kan materialet variera men rätt träslag är oftast stör och slanor av ene- respektive granträ och hank av granvidja. Information om var trägärdesgårdar funnits hittas i Landsbeskrivningen från De fanns generellt i södra delen av länet medan norra halvan redan hade lagt upp stenmurar som hägnad. Tillgången på materialtyp styrde förstås, men stenmurar var mer hållbara och önskvärda. Ansök om ersättning Ersättningar för att restaurera överloppsbyggnader och gärdesgårdar finns från 2007 till och med Efter det kommer ett nytt Landsbygdsprogram och vi vet ännu inte vilka bidrag som kommer med i det nya programmet. Restaurering av byggnader ska utföras med traditionella metoder och material i största möjliga omfattning, men eftersom bidragssumman är kronor kanske den inte alltid är mycket mer än en uppmuntran för att en byggnad ska kunna stå kvar i minst fem år. Begagnat virke är mer likt och kan vara av bättre kvalitet så det kan med fördel användas. För murar är ersättningen 200 kro- Samma jordkällare efter restaurering, S. Unnaryd, Sävsås Foto Lena Berglund Röj längs muren- få det gjort! Onsdag 18 april nor per meter för raserade delar. Vi prioriterar stenmurar som har en sträckning längs de tidigare och oftast naturgivna gränserna före jordbruksskiftena, dvs före För trägärdesgårdar ges 270 kronor per meter för återuppförd sträcka. Det ska gå att finna belägg för att trägärdesgårdar har funnits på platsen förr och materialet som används ska vara av traditionellt slag. Hämta blankett: sjv.se/startsida/stöd/ ersättning för utvald miljö/restaurera överloppsbyggnader. Den heter Ansökan för utvald miljö-miljöinvesteringar med fast ersättning, eller beställ hos Länsstyrelsen. Lena Berglund Kurs för dig som söker ersättning för skötsel av natur- och kulturmiljöer i anslutning till åkermark. Vad är en kulturmiljö? Vad räknas som mur, brukningsväg, fägata och dike? Vad blir godkänt i kontroll? Måste jag ta bort alla träd och buskar i muren, diket eller röset? Vad räknas som anslutning till åker och stapling av element? Varför ska jag röja? Vilka värden finns att bevara? Kursen blir i Halmstadtrakten. Anmälan senast 11/4. Info: Susanne Åhrén , Kristin Ovik Lantbruksnytt indd :15:12

4 Att underhålla och rensa vattendrag Regn, regn och ännu mera regn. Hösten 2011 gav verkligen prov på hur åkerlandskapet ser ut vid höga vattenflöden och gav också besked om vikten av en god markavvattning. När behovet av markavvattning ökar så ökar också behovet av att underhålla och rensa vattendrag. Foto: Jonas Svensson Miljöbalken är den lag som reglerar vad och hur vi får underhålla våra vattendrag. Markavvattning har absolut tillståndsplikt men det behövs inget tillstånd om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Den som äger en vattenanläggning t ex ett dike, rörledning, invallning eller pumpstation är skyl- dig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Det finns olika typer av diken. I naturliga vattendrag som inte är grävda får man utföra rensning genom att ta bort ras eller nedfallna träd. Grävda diken kan vara oreglerade eller reglerade och då ingå i ett markavvattningsföretag. Båda dessa typer av grävda diken klassas som vattenanläggningar vilket innebär att markä- garen har rättighet och skyldighet att bibehålla ursprunglig form på diket. Att underhålla ett dike kräver inget tillstånd enligt miljöbalken. Däremot säger hänsynsreglerna att verksamhetsutövaren ska ha kunskap om hur verksamheten ska bedrivas, vidta erforderliga skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighet, använda bästa kända teknik och ansvara för den skada som kan uppstå. Om ingreppet berör någon annan, underrätta alltid fastighetsägaren innan arbetet påbörjas. Om fisket kan skadas lämnas anmälan till Länsstyrelsen. Ett aktivt dikesföretag ger ökade möjligheter att bevaka de rättigheter och skyldigheter som gäller för den gemensamma vattenanläggningen. Det kan därför vara bra att aktivera ett markavvattningsföretag, eftersom dess lagliga status förutsätter att det finns en beslutande styrelse eller att man fattar beslut genom att delägarna kommer överens. Tips vid rensning Kontrollera vilka naturvärden som finns i diket och dess närhet, t ex biotopskydd, reservat m m. Kontakta kommun/länsstyrelse. Kontrollera med gällande tillstånd. Hur är markens bärighet behövs mattor för att minimera körskador och markpackning? Försök spara buskar och träd som beskuggar diket. Beskuggningen motverkar igenväxning och rötter binder materialet i slänten. Planera var rensningsmassorna ska läggas. Försök sprida dem på närliggande åker istället för att lägga dem längs diket. Försök hindra grumling så långt det går. Gräv på ett sådant sätt att dikena inte får branta kanter. Plöj inte ända ut till diket utan försök istället att ha en skyddszon längs kanten av diket för att hindra ytavrinning av sediment. 1 mars blir det kurs om dikesrensning. Se sid 7! Solveig Ahlbin Berg Seminarium-tvåstegsdikning på Greppa-dagen 9 februari Tvåstegsdikning är en teknik där genomströmningen förbättras genom grävning i två plan. Fårans övre delar utvidgas till flödesterrasser medan bottnen i mitten lämnas orörd eller minskas till en bredd anpassad till medelvattenföring. Då skapas en lågvattenfåra där tillräckligt med vatten finns för att säkerställa djurlivet samt att vattenföringen hålls på en nivå som gör att fåran inte slammas upp eller växer igen. Fåran rymmer också mer vatten vid höga flöden. Studier visar att metoden ger ett minskat rensningsbehov och minskad näringsförlust genom att en större andel små sediment faller till botten. Se Annons på sista sidan! Översyn av dränering - Ny rådgivningsmodul inom Greppa Näringen Från och med 2012 finns en ny rådgivningsmodul inom Greppa Näringen. Den heter Översyn av dränering och syftar till att: Förbättra produktionen genom att översiktligt gå igenom gårdens Lantbruksnytt indd 4 dräneringsstatus utifrån kartor och fältbesök. Gå igenom funktion, utformning, behov av underhåll. Undersöka om dräneringen omfattas av markavvattningsföretag och vad det kan föra med sig. Länsstyrelsen handlar upp rådgivningen under början av Är du intresserad av att få den här rådgivningen, så hör av dig till oss så sätter vi upp dig på en intresselista :15:19

5 Lantbruket i vått och torrt Hur påverkas lantbruket och vattenförhållandena i ett ändrat klimat? Den frågan har man utrett i Aquarius, ett Interreg-Nordsjöprojekt som genomfördes med deltagare från Sverige, Danmark, Norge, Holland, Tyskland och Skottland. I Sverige har Smedjeåns avrinningsområde i södra Halland varit studieområde. Smedjeåns nedre del har drabbats av översvämningar (2007) men är också en viktig resurs för bevattning under torkperioder. Ån har höga naturvärden och är en god uppväxtlokal för lax och havsöring. En rad delprojekt har genomförts. Arbetet omfattar bl a en hydrologisk utredning med en analys av orsakerna till översvämningarna och förebyggande åtgärder, en kartläggning av erosionskänsliga områden och även möjliga lägen för våtmarker och bevattningsdammar. Vidare har man undersökt möjliga åtgärder för att minska näringsförlusterna till vatten från åkermarken på nio slumpmässigt utvalda gårdar. Nedan följer några av de viktigaste slutsatserna som kan vara vägledande för andra avrinningsområden med liknande markanvändning och hydrologiska förutsättningar. Torrare somrar, blötare vintrar Nederbörden beräknas öka under höst och vinter medan somrarna blir torrare. Detta medför större svängningar mellan översvämningar och torrperioder som medför skador på grödorna och ökad belastning på ytoch grundvatten. Att undvika eller begränsa omfattningen eller utbredningen av översvämningar vid extremt hög nederbörd är sällan möjligt. Vattenmagasin och rensning Översvämningar vid höga flöden kan ibland begränsas genom magasinering och rensning, men ändrad markanvändning kan vara nödvändigt för att undvika skador på känsliga grödor. Utjämningsmagasin för att motverka översvämningar och Vattenplaneringen blir allt viktigare, säger Henrik Olsson, en av lantbrukarna i området. bevattningsmagasin kan i viss utsträckning samutnyttjas. Regleringar och bevattningsuttag måste samordnas och självfallet även ta hänsyn till vattenintressena nedströms. Tillstånd för vattenverksamhet Bevattningsuttag, dammar och min- Beräknad kväveutlakning (kg/ha,år) på nio gårdar i nuläget och efter anpassning av odlingen. dre vattenkraftverk är inte alltid reglerade i tillstånd, vilket är en orsak till konflikter med andra både enskilda och allmänna intressen. Tillståndsfrågan för vattenverksamheter behöver därför ses över. Inte minst gäller detta tillämpningen av begreppet urminnes hävd. Överskott på gödsel Resultaten från nio slumpmässigt utvalda gårdar visar att det finns ett gödslingsöverskott jämfört med Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning. Variationen mellan enskilda gårdar är mycket stor. Fosfortillförseln kan minska på de flesta av gårdarna utan skördesänkning, men stora volymer stallgödsel behöver då finna annan spridningsareal. Dyrt att minska utlakningen Kväveutlakningen kan på de slumpmässigt utvalda gårdarna minska med ca 25 % utan att odlingsinriktning och skördenivåer påverkas negativt. Detta förutsätter att användningen av handelsgödsel och stallgödsel anpassas och att fånggrödor och vårbearbetning eller senarelagd höstbearbetning sätts in där det är tekniskt möjligt. Jordbrukets kostnader blir dock betydligt högre, och åtgärderna kräver därför extern finansiering. Ytterligare vattenkvalitetsförbättringar kan nås genom anläggning av våtmarker. Åtgärderna har sammanfattats i vattenplaner för varje gård. Vattenplanen blir ett bra underlag för växtodlingsplaneringen precis som markkartan är grund för gödslingsplanen i dag. Vattengrupp De olika intressena i ett vattendrag behöver komma till tals i ett gemensamt forum. För Smedjeån har en vattengrupp bildats med representanter för markavvattning, bevattning, fiske och vattenkraft och med Laholms kommun som sammankallande. Arne Joelsson Lantbruksnytt indd :15:20

6 Energiprojekt hjälper dig att spara Det finns många möjligheter att spara energi inom lantbruket - belysning, värme, ventilation, sparsam körning, mjölkning m m. Men oftast är det inte en enskild åtgärd som ger de stora besparingarna, utan den samlade effekten av många små åtgärder. De flesta lantbrukare har säkert gjort någon eller några åtgärder, men förmodligen är det färre som har tagit ett helhetsgrepp på energieffektiviseringsfrågan. Ett bra sätt att börja är att göra en energikartläggning, d v s en systematisk översyn av hela verksamhetens energianvänd ning. Efter en energikartläggning är det lättare att överblicka och prioritera vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken ordning med hänsyn till kostnader och återbetalningstider m m. Projektet FEEN Halland, Förnybar och Effektiv Energi i Näringslivet Halland, arbetar med att stimulera fler att göra energikartläggning som kan leda till lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Projektet anordnar bl a seminarier och utbildningar avseende energieffektivisering riktade till lantbrukare och andra företagare i Halland. Bakom projektet står Länsstyrelsen, Växa, Högskolan i Halmstad, Region Halland och MiljöForum Halland. Projektet stöds ekonomiskt av Energimyndigheten. Läs mer på Projektledare för FEEN Halland är Lars Anebreid vid MiljöForum. Hör gärna av dig till Lars på Nästa energiseminarium för lantbruk blir den 7 mars på Agrocenter i Falkenberg. Se annonsen till höger! Lars Anebreid Höga elkostnader? Onsdag 7 mars AgroCenter, Falkenberg Funderar du på hur du kan energieffektivisera ditt företag och hur det ska gå till? Kom då och lyssna på energirådgivare David Hårsmar från Rådgivarna i Sjuhärad, som berättar om hur energieffektivisering kan gå till på en gård och ger praktiska lyckade exempel. Han informerar också om energikartläggningscheckarna och den nya energirådgivningen för mindre företag som kommer i år. Välkommen! Vi bjuder på lunch! Anmälan senast 1/3: Växa eller kansli@miljoforum.n.se Info: Sara Lundberg, Växa, Spannmålsseminarium Onsdag 1 februari Munkagårdsgymnasiet, Tvååker Marknad och prissättning, internationella spannmålsbörser, terminssäkring, kvalitet och omräkningar, torkning, lagring samt lönsamhet i konventionell och ekologisk odling. Medverkar gör bl a Katarina Gillblad Agronomics, Henrik Nätterlund HIR Malmöhus, Lantmännen/ EkoTrade, Hallands Frökontor/Berte Qvarn. Anmälan senast 23/1. Info: Gudrun Edh Vill du behålla hela ditt stöd? Onsdag 15 februari L Böslid, Eldsberga Missa inte Växas tvärvillkorskurs för att undvika avdrag på dina EU-ersättningar. Vi koncentrerar oss på de tvärvillkor som brukar ge störst avdrag. Anmälan senast 8/2: Info: Helena Lans Du kan också få rådgivning om tvärvillkor på din gård. Vi går igenom gödselhantering, växtskydd, journalföring, djurmärkning, stallmiljö m m. Du betalar 30% av kostnaden. Kontakta Växa på eller LRF Konsult , Lyft din spannmålsodling! Tisdag 14 februari Björkäng vägkrog, Tvååker Vi fokuserar på åtgärder som leder till förbättringar för både miljö och plånbok, som en bra växtföljd och en kombination av kemisk och mekanisk ogräsbekämpning. Kursen riktar sig till både konventionella och ekologiska odlare. Medverkan av Stefan Lundmark, HS Kristianstad, Thorsten Rahbek Pedersen och Henrik Hallqvist, Jordbruksverket, Anders TS Nilsson, SLU, Pauliina Jonsson, Växa samt halländska spannmålsodlare: Lennart Andersson, Grimeton och Carl Jonson, Heberg. Anmälan senast 6/2. Info: Barbro Kindt Nöt- och lammresa Tisdag13 mars till Skåne och södra Halland Vi besöker Kullalamm med köttrastackor i nybyggt stall, gårdsbutik. I Hästveda finns en avelsbesättning med Simmentalkor på djupströbädd. På Gräsljunga Gård finns Gotlandstackor med transponderutfodring i nytt stall, slakteri och gårdsbutik frigående värphöns med eget packeri. I Mästocka ser vi ett nybyggt dikostall. Kostnad 250 kr exkl moms Anmälan senast 6/3. Info: Elisabeth Giselsson Lantbruksnytt indd :15:24

7 Rensa diken vad säger lagen? Torsdag 1 mars L Böslid, Eldsberga Genomgång av grundläggande juridik, vad som gäller vid underhåll och hur man aktiverar/avaktiverar ett dikesföretag. Hur påverkar klimatförändringarna och hur påverkas miljön? Medverkan av Tilla Larsson, Jordbruksverkets Vattenenhet samt Arne Joelsson och Jonas Svensson, Länsstyrelsen. Anmälan senast 20/2. Kostnad 200 kr. Info: Arne Joelsson Bete - klövhälsa och lagstiftning 8 mars Ysby bygdegård, Laholm 8 mars Björkäng vägkrog, Tvååker Veterinär Christer Bergsten, SLU, expert på klövhälsa, redovisar forskning kring flexibelt bete och hur man minskar risk för klövskador genom att stabilisera drivningsgatorna. Ekonomin i betesdrift. Länsstyrelsen visar resultaten från 2011 års beteskontroller och presenterar aktuell lagstiftning. Anmälan senast 1/3. Info: Elisabeth Giselsson Behörighetskurser för sprutförare Grundkurs Jordbruk 5, 6, 8 och 9 mars Munkagårdsgymnaiset, Tvååker. Anmälan senast 15/2. Repetitionskurs 14 mars Plönningegymnasiet, Harplinge. Anmälan senast 15/2. Info: Solveig Ahlbin Berg , Gudrun Edh Fårträff för mindre besättningar Dönardalens gård i Våxtorp Onsdag 21 mars Start med drop in, tipspromenad och hamburgare Provsmaka gårdens produkter och titta på gårdsbutiken och det nybyggda stallet med ca 40 tackor. Vi går igenom frågor kring lamning, bete, avel, foder och djurskydd. Medverkar gör veterinär Stina Roupé, Torgil Möller från Vallberga Lantmän, personal från Länsstyrelsen samt Scan-SLS som informerar och bjuder på grillat. Träffen är kostnadsfri. Anmälan senast 14/3. Info: Elisabeth Giselsson , Ulrika Algothsson Effektiv betesdrift och hur man tar fram igenväxt betesmark Torsdag 22 mars Björkäng vägkrog, Tvååker Lantbrukare Anna Carlsson, Skogsgård informerar om hur man får en effektiv betesdrift i praktiken. Länsstyrelsen informerar om hur man kan utöka betesmarksarealen och mota igenväxningen i naturbetesmarker. Anmälan senast 15/3. Info: Elisabeth Giselsson Gör egna redskap för ängsskötseln För att sköta ängar behövs bra redskap. Nu kan du lära dig att tillverka dina egna redskap. *Tillverka räfsor 14 april, anmälan senast 15/3. *Tillverkning av lieorv, 6-8 träffar, anmäl ditt intresse senast 1/2. Info och anmälan: Susanne Åhrén , Kristin Ovik Livsmedelssäkerhet Kurser för livsmedelsföretag på landsbygden. Grundkurs avgiftsfri, heldag. Falkenberg 26/3, Varberg 7/5. HACCP i praktiken 1000 kr, två heldagar Halmstad 22+29/2 Falkenberg 18+25/4 Varberg 4+11/6 Info: Gudrun Edh Följ med till Wales september OBS ändrad tid! Ur programmet: Besök på den välkända baggauktionen i Builth Wells På Aberystwyth University hör vi den senaste forskningen om lammproduktion. Vi träffar Charlie Morgan, expert på betesfrågor. Svenskan Eva Cowcher och hennes man Tom i LLandysul samt deras granne har storskalig och betesbaserad ekologisk lammproduktion. Besök hos familjen Jones som fått utmärkelsen Grass farmer of the Year. Snowdonia nationalpark; bergsjordbruk och ett av de största ekologiska jordbruken i Wales. Gårdsbutiken. Se Resan arrangeras tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Kostnad ca 5000 kr plus flygresa, varav 1000 kr anmälningsavgift. Anmäl senast 30 mars. Först till kvarn! Info: Elisabeth Giselsson Anmälan görs via Aktuellt Kurser för landsbygden eller om inget annat anges i annonsen. Aktiviteterna ovan finansieras helt eller delvis av Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen. Lantbruksnytt indd :15:27

8 Greppa-dagen 2012 Hallands lantbruk på väg in i framtiden Ästad Gård den 9 februari kl Greppa Näringen har funnits i Halland i 10 års tid. Nu blickar vi framåt hur ser lantbruket och dess miljöarbete ut i Halland 2022? Program 9.30 Incheckning och kaffe Landshövding Lars-Erik Lövdén och LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson presenterar, under ledning av moderator Tomas Tengby, sin syn på Greppa Näringens arbete med miljö- och klimatfrågor Seminariepass LUNCH och möjlighet att besöka utställare Seminariepass Seminariepass Sammanfattning av dagen med moderator samt Greppa Näringens projektledare Stina Olofsson, Jordbruksverket och Markus Hoffman, sakkunnig vattenfrågor LRF Kaffe Du har möjlighet att välja ett seminarium per pass: Pass 1 Det bästa från gropen på Kolinlagring i mark Att sälja kvalitet Borgeby Lars Törner, Odling i Balans David Andersson, Ecoera Karin Hilmér, lantbrukare Pass 2 Tvåstegsdikning Perenna grödor Från idé till verklighet Jonas Svensson, Peter Sylwan, journalist Gun Ragnarsson, lantbrukare Länsstyrelsen Pass 3 Fånggrödor i framtiden Gårdsvindkraftverk Varför lokalt odlade livsmedel? Helena Aronsson, SLU Lennart Tyrberg, Energikontor Jens Linder, kock och Sydost författare Anmälan görs via under Aktuellt/Kurser för landsbygden eller via telefon Sista anmälningsdag är 30 januari. Info: Solveig Ahlbin Berg , solveig.ahlbin@lansstyrelsen.se Ingen avgift och vi bjuder på kaffe och lunch! Vill du veta mer om Greppa Näringen gå in på Välkommen till en spännande Greppa-dag! Lantbruksnytt - Halland Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Hallands län Utges av Länsstyrelsen Halland, Landsbygdsenheten, Halmstad Tel Hemsida: Ansvarig utgivare: Stefan Samuelsson Redaktör: Barbro Kindt Tryck: Tabergs Tryckeri Lantbruksnytt finansieras av EU och svenska staten Lantbruksnytt indd :15:30