Del I Språkteoretiska frågor ur Sletten, Iben Stampe (red.): Nordens språk med rötter och fötter. 30 poäng.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Del I Språkteoretiska frågor ur Sletten, Iben Stampe (red.): Nordens språk med rötter och fötter. 30 poäng."

Siv Lundgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten Urvalsprovet i NORDISKA SPRÅK, Modersmålslinjen Del I Språkteoretiska frågor ur Sletten, Iben Stampe (red.): Nordens språk med rötter och fötter. 30 poäng. Del II Analysuppgifter ur Josefsson, Gunlög: Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 30 poäng. Del III Språkfärdighet. 40 poäng Använd utrymmet i provhäftet för att besvara alla andra frågor utom uppgift 2 som du ska skriva på ett rutigt papper. Uppgifterna ska besvaras på svenska. Provet bedöms som godkänt om du får minst 15 poäng i del I, minst 15 poäng i del II och minst 20 poäng i del III. OBS! Skriv inte namn eller personbeteckning på något av dina provpapper. Övervakaren fyller i ditt ansökar-id. 1

2 Del I Språkteoretiska uppgifter (maximalt 30 poäng) 1. Är påståendet sant eller inte sant? Rätt svar ger en poäng och fel svar ger en minuspoäng, inget svar ger 0 poäng. Totalt kan uppgiften ge 10 p Sant Inte sant 1. Samiskan saknar liksom finskan bestämd eller obestämd artikel (species) och ordet sápmi kan betyda same, samen eller en same beroende på kontexten. 2. Isländskan är ett agglutinerande språk, det vill säga, det kan ha många stammar i ett enda ord. 3. Den största utmaningen för kalaallisut är att utveckla en grönländsk terminologi som gör det möjligt att använda språket även i högre utbildningar. 4. Det kan finnas flera minoritetsspråk i ett land. 5. På många håll i världen bor det folk som har ett pidginspråk som modersmål. 6. Dialektkontinuum gör att det till exempel kan vara svårt att avgöra om en dialekt tillhör ett språk eller ett annat. 7. I skolorna i Norge är det förbjudet att tala dialekt. 8. Tungrots-r:et var vanligare på 1700-talet än det är nu. 9. De ö-nordiska språken är mer konservativa än de skandinaviska. 10. Färingar har de bästa förutsättningarna att förstå alla nordiska språk. 1

3 2. Essä : Nordiska språk är inte detsamma som Nordens språk. Skriv en essä på högst 300 ord där du förklarar vilken skillnaden är. Hitta på en passande rubrik själv. Skriv din essä på rutigt papper. Lämna en övre marginal på tre rutrader så att provövervakaren kan fylla i ditt ansökar-id. Totalt kan uppgiften ge 10 p. Utöver den innehållsmässiga framställningen i din essä ska du fästa uppmärksamhet vid den språkliga stilnivån, dispositionen, textbindningen, meningsbyggnaden och ordvalet. Dessa aspekter kommer nämligen att poängsättas senare i detta prov (se del III, uppgift 8). OBS! Använd rutigt papper för essän, skriv inte här! 2

4 3. Nedan ser du en text översatt till fem språk som talas i Norden. Identifiera språken (språkvarianter) och motivera mycket kort vad som får dig att dra den slutsatsen /(10 p) Så här börjar historien om Babels torn i den svenska Bibelöversättningen: Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. "Nu skall vi slå tegel och bränna det", sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: "Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden." 1. Öll jörðin hafði eitt tungumál og ein og sömu orð. Og svo bar við, er þeir fóru stað úr stað í austurlöndum, að þeir fundu láglendi í Sínearlandi og settust þar að. Og þeir sögðu hver við annan: "Gott og vel, vér skulum hnoða tigulsteina og herða í eldi." Og þeir notuðu tigulsteina í stað grjóts og jarðbik í stað kalks. Og þeir sögðu: "Gott og vel, vér skulum byggja oss borg og turn, sem nái til himins, og gjörum oss minnismerki, svo að vér tvístrumst ekki um alla jörðina." / 2p 2. Nunarsuup inui tamarmik assigiinnik oqaaseqarput. Kangimut aallaramik nunami Sinearimi qooroq tikippaat tassanilu nunaqalerlutik. Oqaloqatigiilerpullu:»Qaa, qarmasissiorta innermut uullugit manngertisarlugit.«qarmasissiammi ujaqqatut atortoraat usserutaasarlu qequtut atorlugu. Oqarpullu:»Qaa, illoqarfiliorta napasuliartalimmik kaarfa qilammut apissisimasumik, tusaamasanngoqqulluta nunarsuarmullu tamarmut siammartitaaqqunata.«/ 2p 3. Hele verden hadde ett språk og samme tungemål. Da folk brøt opp fra øst, fant de en bred dal i Sinear-landet og slo seg ned der. De sa til hverandre: «Kom, så lager vi teglstein og brenner dem godt!» De brukte tegl til byggestein og jordbek til bindemiddel. «Kom,» sa de, «la oss bygge oss en by med et tårn som når opp til himmelen, og skape oss et navn så vi ikke blir spredt ut over hele jorden!» / 2p 4. Hele jorden havde samme sprog og samme tungemål. Da de brød op mod øst, stødte de på en dal i landet Sinear, hvor de slog sig ned. De sagde til hinanden:»kom, lad os stryge teglsten og brænde dem hårde!«de brugte tegl som sten og asfalt som mørtel. Så sagde de:»lad os bygge en by med et tårn, som når op til himlen, og skabe os et navn, for at vi ikke skal blive spredt ud over hele jorden.«/ 2p 5. Oppa eatnamis sárdno ovtta giela ja geavahedje seammá sániid. Go olbmot johte nuortan, sii gávdne Sineara eatnamis leagi ja ásse dohko. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, dahkkot diilage ggiid ja boldot daid bures!» Sii atne diillaid huksengea gin, ja eananbihka muvremii. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, huksejehkot alcceseamet gávpoga ja toartna mii ollá albmái, ja dahkkot ná alcceseamet nama, amamet bie ganit miehtá eatnama!» / 2p 3

5 Del II: Analysuppgifter (maximalt 30 poäng) 5. Definiera kort följande begrepp. (10 p) fonem....../ 2p syntax....../ 2p semantik.../ 2p fras.../ 2p ortografi....../ 2p 4

6 6. Ett ords ordklasstillhörighet kan normalt avgöras utan att ordet presenteras i ett textsammanhang. Ibland kan dock olika ord se identiska ut även om de tillhör skilda ordklasser. Sådana ord kallas homonymer. Ge exempel på två möjliga ordklasstillhörigheter för vart och ett av följande ord och placera dem i exempelmeningar.(10 p) för....../ 1p.../ 1p hem....../ 1p.../ 1p man....../1p.../ 1p Vad....../ 1p.../1p bär....../ 1p.../ 1p 5

7 7. Några fraser i meningarna nedan är understreckade. Vilka satsdelar utgör de? (10 p) (a) Stjärnkocken Michael Björklund flyttar in på Jan Karlsgården (b) i vår. Vi ska bli (c) mer patriotiska och kanske lämna (d) olivoljan och citronerna. (e) En smörstekt abborre med läcker kantarellsås kan han däremot utlova. a) b) c) d) e) Del III: Språkfärdighet (maximalt 40 poäng) 8. Den språkliga stilnivån, dispositionen, textbindningen, meningsbyggnaden och ordvalet i delprov I, fråga 2 (essän) bedöms. (20 p) 9. Nedan ges tio meningar. Förklara vad det kursiverade idiomatiska uttrycket betyder. (10 p) a. Hockeytränaren gjorde laget en verklig björntjänst. b. Mina åsikter går ofta stick i stäv med hennes.... / 1p c. Vi har tydligen en förkylning i faggorna. d. Där står han med sin tvättade hals! 6

8 e. Det där föll honom inte på läppen. f. Vad är det för persilja du pratar? g. Minstingen i familjen blev pappas ögonsten. h. Hur roligt det än har varit är det bäst att börja tänka på refrängen! i. Monika Zetterlund var en artist med många strängar på sin lyra. j. Nu gäller det att inte kasta in handduken. 7

9 10. Fyll i luckorna i meningarna nedan med ett lämpligt ord eller uttryck. (10p) k. Linus har... hela sommaren med att sola sig på stranden. / 1p l. De här skorna köpte jag... Stockmann. / 1p m. Det kommer att.. ett tag innan Ursula vågar förälska sig igen. / 1p n. Instruktionerna på blanketten..min fattningsförmåga. / 1p o. Trots att många är negativa mot kungahuset står drottning Elisabeth...över all kritik. / 1p p. Vi prövade den nya komposteringsanläggningen, men testet inte till belåtenhet. / 1p q. Den åtalade.. sin oskuld, trots att bevisen mot honom var övertygande. / 1p r. Han påstod sig däremot veta vem som...brottet. / 1p s. Får jag.dig en personlig fråga? / 1p t. Hej mamma! Jo, jag kommer snart, jag sitter tåget som bäst. Hej då, vi ses snart! / 1p 8

10 9

Relevanta dokument

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen,

1/10 NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, 28. 5. 2010 Del I: Språkteoretiska frågor ur Ulla Börestam och Leena Huss, Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik 100 p Del II: Analysuppgifter ur Ulla