Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK"

Transkript

1 Styrande dokument beslutat av GD skogsfastigheter

2 skogsfastigheter (1) Styrande dokument förvaltning av skogsfastigheter innehåller: Policy Skogsbrukspolicy

3 Skogsbrukspolicy Policy 3(1) Skogsbrukspolicy Statens fastighetsverks skogsskötsel skall utformas utifrån följande utgångspunkter: att bruka statens skogar långsiktigt samtidigt som livsutrymmet för inom området naturligt förekommande växter och djur bevaras ägarens förväntningar och krav på ekonomisk avkastning beakta rennäringens intressen bidra till virkesförsörjning lokalt beakta andra intressen och bruka marken på ett för det allmänna ändamålsenligt sätt skogen skall anläggas och skötas så att framtida brukare ges valfrihet avseende virkesuttag och brukningsformer att följa FSC:s principer och nationella kriterier för ett kvalitetsmärkt skogsbruk. Statens fastighetsverk (SFV) har regeringens och riksdagens uppdrag att förvalta statens markinnehav och bedriva virkesproduktion. Statens förväntningar på skogsbruket finns uttryckta i skogsvårdslagens första paragraf. Enligt denna är skogen en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen. 1. Avkastning Vår uppgift är att bruka skogen för att producera virke och samtidigt bibehålla en god miljö. Genom rätt val av metoder kan vi på sikt förbättra våra skogar och öka deras avkastning. Vårt uppdrag är att ge ägaren en rimlig avkastning på sitt kapital, samtidigt som hänsyn tas till andra anspråk på skogsmarken. Som uppdragsgivare och virkesleverantör bör vi ha kontinuitet i verksamheten. Kravet på jämnhet skall inte hindra anpassning till konjunktursvängningar. För att bidra till virkesförsörjningen lokalt, säljs vårt timmer huvudsakligen i inlandet.. Naturvård Vi skall anpassa våra åtgärder så att vi vid bedrivande av skogsbruk är aktsamma om skogarnas naturvärden och bibehåller den mångfald av arter och ekosystem som naturligt förekommer inom landskapet. Vi skall bevara urskogar och bibehålla urskogsartade miljöer och i mer brukade områden även sträva till att återskapa sådana miljöer. I områden som endast i viss utsträckning berörts av tidigare avverkningar skall skötselmetoderna anpassas så att naturvärden bevaras. Vid alla åtgärder skall vi se till att den vardagliga naturvården fungerar. Med naturvård avser vi främst hänsyn till natur och miljö för dess egen skull. Vi ställer oss välvilligt till avsättande av mark för naturvårdsändamål mot ekonomisk ersättning.

4 Skogsbrukspolicy Policy 4(1) 3. Kulturmiljövård Vi skall bedriva skogsbruk så att spåren av våra förfäder inte skadas. Vi skall aktivt vårda vårt kulturarv till glädje för kommande generationer. Förutom lämningarna bör även deras miljö bevaras. På kulturegendomar bör ingrepp i gårdsmiljöer vara så skonsamma som möjligt med inriktning att bevara den ursprungliga miljön. 4. Rennäringen I norra Sverige bedrivs SFV:s skogsbruk till övervägande del inom rennäringens året-runt marker. Vår ambition är att, där det biologiskt och i produktionshänseende är möjligt, välja metoder som är anpassade till rennäringens behov. Genom långsiktig planering av åtgärder över större områden vill vi hitta lösningar som beaktar både skogsbrukets och rennäringens intressen. 5. Mångbruk I skogen sammanfaller många intressen, det kan vara friluftsliv, jakt,fiske, svamp- och bärplockning eller turism. Alla skall få plats i skogen. Vi skall ta hänsyn till att människor nyttjar våra marker, särskilt nära tätorter och i ofta frekventerade vildmarksområden. På våra kulturegendomar och i områden som ofta besöks av människor beaktas även skogens estetiska värden. 6. Valfrihet i framtiden Träfibern är en naturlig förnyelsebar råvara som vi bedömer kommer att efterfrågas i framtiden. Våra skogar skall skötas så att de producerar en väl sammansatt blandning av huvudsakligen barrvirke, användbar för fiberprodukter och sågade trävaror. Vi skall utnyttja våra möjligheter att producera högkvalitativt virke. Genom att alltid ha skog i reserv kan vi bedriva ett långsiktigt flexibelt skogsbruk som kan anpassas till marknadens och samhällets krav nu och i framtiden.

5 5(1) Statens fastighetsverks skogar Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar den mark som vid bolagiseringen av AssiDomän behölls i statens ägo. Huvudparten av innehavet ligger i Norrlands inland. Totalt förvaltar SFV ca ha produktiv skogsmark exklusive reservat. Det sammanhängande markinnehavet sträcker sig längs fjällkedjan från Härjedalen till norra Norrbotten, en sträcka på drygt 150 mil. Ungefär 1/3 av den produktiva skogsmarken ligger inom fjällnära skog och omfattas således av speciella regler, både avseende skogsskötsel och hänsyn till andra intressen inom området. Huvuddelen av SFV:s skogsinnehav ligger inom den extremt kyliga temperaturzonen. Stora avgångar vid föryngring samt blygsamma tillskott genom naturlig föryngring innebär höga föryngringskostnader. Det kyliga klimatläget ger även en ganska blygsam produktion i etablerade bestånd. SFV:s marker ligger belägna så att transportavstånden för virket är långa. Dessa faktorer sammantagna motiverar ett justerat avkastningskrav på SFV:s skogsbruk. I södra och mellersta Sverige förvaltar SFV statens kulturegendomar, huvudsakligen kungsgårdar, men även en del donationer. arna utgår från Fastighetsverkets skogsbrukspolicy. Fastighetsverkets skogsbruk bedrivs utifrån skogsskötselanvisningar samt de instruktioner och rutiner i enlighet med FSC som styr Fastighetsverkets skogsbruk. 1. Planering och uppföljning SFV skall bedriva ett långsiktigt skogsbruk, vilket innebär att skogens produktionsförmåga i framtiden skall ligga minst på dagens nivå. Skogsmarken beskrivs och klassas i behandlingsenheter. Lämplig avverkningsnivå beräknas från indelningen, där virkesförråd och tillväxt bestämts. Indelningsegistret ligger till grund för planering, genomförande och uppföljning av skogsskötseln. För ett bra planeringsunderlag krävs att indelningsregistret ajourhålls regelbundet. Inom fjällnära områden där konkurrerande markanvändarintressen kan förväntas, är vår strävan att göra en långsiktig planering av området innan skogliga åtgärder vidtas. I den plan som görs för området bör andra intressen redovisas. Syftet är att nå mångbruksmålet och för en längre tidsperiod lösa förväntade konflikter. Vår strävan är att åtminstone på sikt få en uppföljning av skogsvårdsresultat och naturvårdshänsyn som görs av en oberoende instans. Uppföljningen, det ekologiska bokslutet, skall således ej ligga på uppdragstagaren.

6 6(1). Avverkningsplanering Ett av de avgörande besluten i skogsskötseln sker i samband med slutavverkning och val av återväxtåtgärder. Val av avverkningsmetod och utformning av avverkningsbestånd påverkar i hög grad möjligheterna att utföra framgångsrika återväxtåtgärder och att ta god naturvårdshänsyn. Planering av återväxtåtgärder och naturvårdshänsyn måste därför göras i samband med avverkningsplaneringen..1 Val av avverkningsbestånd Huvudprincipen vid val av slutavverkningsbestånd är att bestånd som dåligt utnyttjar markens produktionsförmåga skall avverkas först, på så sätt främjas långsiktig produktion. Åtgärds- och beståndsval sker normalt ur indelningsregistret. Urvalet är starkt beroende av kvaliteten i registret. Vid osäkerhet om datakvalitet skall beståndet besökas i fält.. Val av föryngringsmetod Växtplatsens klimat har stor betydelse för val av föryngringsmetod. Valet av föryngringsmetod skall ske i samband med planering för avverkning. Formen för avverkning bör anpassas till vald föryngringsmetod..3 Val av trädslag och skogsodlingsmaterial Val av trädslag sker utifrån ståndortens enskilda egenskaper. Valet står i allmänhet mellan tall och gran och görs så att största möjliga produktionsutnyttjande erhålls. På ståndorter där tall och gran bedöms ge likvärdigt produktionsutnyttjande bör ett barrblandbestånd anläggas. Främmande trädslag kan utnyttjas om de innebär uppenbara produktionsfördelar eller säkrare odling. Användning av främmande trädslag skall ske inom ramen för gällande bestämmelser..4 Naturvårdshänsyn På de flesta ståndorter bör en viss andel löv, 10-0% ingå i beståndet. Lövinslaget får i normalfallet baseras på självsådda plantor och regleras genom röjning och gallring. Lövträd kan vara ett lämpligt trädslagsval på tidigare åker eller betesmark eller då det är önskvärt av naturvårds- eller kulturmiljövårdsskäl. Vid användning av främmande trädslag bör speciellt beaktas att mångfaldsmålet inte äventyras.

7 7(1) 3. Avverkning SFV:s skogsskötsel skall kännetecknas av långsiktighet, produktionsnivån i framtiden skall ligga på minst nuvarande nivå, förutsatt att innehavet inte förändras. Lämplig avverkningsnivå beräknas utgående från uppgifter om skogstillstånd som finns registrerade i indelningsregistret. Våra intäkter kommer huvudsakligen att komma från slutavverkning. Gallringsandelen kommer troligen att öka i takt med att kulturbestånden når gallringsbar ålder. Avverkningsformen skall anpassas till vald föryngringsmetod. Modifierad avverkning kan också vara aktuell av hänsyn till rennäring, naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård. Olika former av modifierad avverkning som plockhuggning, blädning, fjällskogshuggning eller gallring av äldre skog kan vara aktuella. 3.1 Slutavverkning Den vanligaste avvecklingsmetoden kommer att vara slutavverkning för plantering, vilket innebär att huvuddelen av träden avverkas. Innan avverkning utförs skall trakten vara detaljplanerad både avseende återväxtåtgärder och naturvårdshänsyn Naturvård De som utför avverkningen skall ha sådan utbildning att de kan ta den hänsyn som finns beskriven i detaljplaneringen. 3. Hyggesrensning Hyggesrensning kan utföras antingen som förrensning innan avverkning eller i samband med avverkning. I kyliga eller extremt kyliga klimatlägen bör hyggesrensning utföras selektivt eller helt undvikas Naturvårdshänsyn En förutsättning för god naturvård vid efterföljande åtgärder är att naturvärden beaktas vid förrensning. Avvikande partier som myrholmar, ras- och bergbranter, surdråg, småimpediment etc. som inte kommer att avverkas skall inte förrensas.

8 8(1) 4. Markbehandling Markberedning innebär ett mer eller mindre radikalt ingrepp i naturen. Åtgärden bör därför inte göras kraftigare än vad som är nödvändigt för att åstadkomma en bra föryngring. En alltför kraftig markberedning innebär risk för näringsläckage under hyggesfasen och produktionsminskning på sikt. Markberedning bör regelmässigt användas både för skogsodling och naturlig föryngring där det är biologiskt lämpligt och tekniskt och ekonomiskt möjligt. Ju lägre temperatursumma och ju högre humiditet, desto viktigare är markberedningen för att höja temperaturen och förbättra dräneringen. Ju finare textur, fuktigare mark och tjockare humuslager, desto kraftigare markberedning. Torra och näringsfattiga lavhävdade marker med tunt humuslager bör markberedas försiktigt eller inte alls. På dessa marker skall utökad hänsyn tas till rennäringens intressen. 4.1 Naturvårdshänsyn De miljöer som undantagits vid avverkning skall inte beröras av markberedning eller körning. Vid markberedning intill vattendrag bör särskild aktsamhet iakttas, så att betingelserna för fisk eller bottenfauna inte påverkas negativt. 5. Föryngring Avgörande för virkesproduktion och naturvård är de beslut som görs i samband med slutavverkning och val av föryngringsmetod. Vår målsättning är att åstadkomma ett högt utnyttjande av den enskilda ståndortens produktionsförmåga samtidigt som natur- och kulturmiljövård, liksom andra intressen, beaktas. 5.1 Plantering Plantering är på de flesta marktyper den säkraste och snabbaste beskogningsmetoden. Plantering skall vara vår huvudmetod vid anläggning av ny skog, utom i de fall där naturlig föryngring bör väljas av ekonomiska, klimat- eller miljöskäl. De plantor som används bör vara av gott genetiskt ursprung och lämpliga för odlingslokalen. Ståndortens produktionsförutsättningar skall vara avgörande för val av trädslag, planteringstidpunkt och antal plantor per ha Naturvårdshänsyn Vid plantering intill bebyggelse kan plantering av löv vara motiverat. Områden som tidigare undantagits av naturvårds- eller kulturmiljövårdsskäl planteras ej.

9 9(1) 5. Sådd Sådd kan ge ett stort plantantal för kvalitetsproduktion, men metoden är känslig för väderlek och årsmån och används endast i undantagsfall. 5.3 Naturlig föryngring Naturlig föryngring kan erhållas under fröträd eller skärmträd samt genom beståndsföryngring. Förutsättningarna att lyckas med naturlig föryngring minskar snabbt med ökande nordlig breddgrad och framför allt stigande höjd över havet. Möjligheterna till naturlig föryngring begränsas i fjällregionen av den blygsamma produktionen av grobart frö. Naturlig föryngring av tall bör utnyttjas restriktivt, främst på sådana marker som inte kan planteras till rimliga kostnader eller där plantering biologiskt inte ger ett godtagbart resultat. Gran tål friställning dåligt både vad gäller ljus och stormfasthet. Därför bör naturlig föryngring av gran används endast undantagsvis, främst på bättre boniteter. Naturlig föryngring kan också väljas av hänsyn till rennäringen eller av naturvårds- eller miljöskäl, förutsatt att metoden är biologiskt acceptabel Naturvård En skärm kan även vara en fördel ur naturvårdssynpunkt, i de fall en beskuggning av marken är önskvärd. Vid avveckling av fröträd bör enstaka äldre träd kvarlämnas som miljöträd att ingå i det nya beståndet. 5.4 Alternativa föryngringsmetoder Med alternativa föryngringsmetoder avses alternativ till föryngring genom kalhuggning och plantering eller naturlig föryngring genom fröträdsställning. Användning av alternativa metoder innebär att större hänsyn tas till skogens naturliga dynamik och föryngringssätt. Normalt medför dock alternativa metoder en längre föryngringsperiod med krav på konsekvent handlande och långsiktig planering. Metoderna är arbetsintensiva och kräver påpasslighet. SFV:s huvudsakliga föryngringsmetod skall vara föryngring genom plantering. Alternativa föryngringsmetoder kan vara motiverade antingen av föryngringsproblem eller speciella hänsyn till andra intressen. Skogsbruk i enlighet med vår FSC-certifiering kräver under vissa förutsättningar att alternativa metoder i form av selektiv avverkning tillämpas Naturvårdshänsyn Huvuddelen av vårt lands barrskogsareal är i naturtillståndet präglad av återkommande skogsbränder. Dessa marker föryngras utifrån naturvårdsaspekt lämpligen med kalhuggning där god naturhänsyn tas. Detta är SFV:s huvudsakliga föryngringsmetod. Andra skogstyper har en annan skogshistoria präglad av intern beståndsdynamik vilket innebär att träd dör succesivt och lämnar plats för unga träd och nyetablering utan att

10 10(1) marken någonsin kalläggs. Frånvaro av brand gör att skuggfördragande träd som gran gynnas. Exempel på brandrefugiala områden är sumpskogar, fuktdråg, öar och myrholmar. I det fjällnära området innebär hög humiditet att andelen brandrefugier är större än i andra nordliga barrskogar. Inom brandrefugier är alternativa föryngringsmetoder att föredra ur naturvårdssynpunkt. Andra exempel på skogsmark med avvikande beståndshistorik är ädellövbestånd med lång trädkontinuitet som tidigare utgjort trädbevuxna ängs- och hagmarker. 5.5 Återväxtvård Slutavverkade bestånd bör snarast möjligt vara ersatta av slutna ungskogar. För att minimera dyra hjälpåtgärder skall noggranna återväxtåtgärder göras. Om hjälpåtgärder behövs bör dessa utföras så snabbt som möjligt. För att nå ett högt produktionsutnyttjande till lägsta möjliga kostnad bör omfattning och tidpunkt för återväxtkontroller och hjälpåtgärder vara anpassade och ingå i det normala beståndsvårdsprogrammet. Återväxtkontrollerna syftar dels till att kontrollera att rätt utgångsplantantal finns, dels att tillräckligt många plantor överlever de första åren. Då föryngringen anses säkerställd görs även en föryngringskontroll för att bedömma skötselinriktning och röjningsbehov. 6. Beståndsvård Syftet med beståndsvårdande åtgärder är att förstärka och förbättra de resultat som erhållits i föryngringsfasen, för att ge ett högt ekonomiskt utbyte under beståndets utveckling. Åtgärderna bör förutom att stimulera tillväxt- och kvalitetsutveckling syfta till att minimera risken för skador i beståndet. Andelen lövträd anpassas till den enskilda ståndorten, men enskilda och grupper av lövträd bör alltid sparas att ingå i framtida bestånd. 6.1 Röjning Röjning skall utföras i alla ungskogar med påtagligt röjningsbehov. Röjning är förutom återbeskogning den åtgärd som har den största betydelsen för det framtida beståndet. Röjning syftar till att skapa virkesrika och kvalitativt bra skogar med god tillväxt, med till ståndorten anpassade stamantal av lämpliga trädslag. Förutsättningen för detta är att röjning sker vid rätt tid. På sikt bör resultatuppföljning av röjning ingå i det ekologiska bokslutet Naturvårdshänsyn Våra möjligheter till god naturvård i det framtida beståndet grundläggs vid röjning. Röjning i kantzoner och bryn samt biotoper som avsatts för fri utveckling skall undvikas. Vid röjning bör alltid ett visst lövinslag sparas.

11 11(1) 6. Gallring Bestånd med för stor grundyta eller för högt stamantal skall gallras om de inte är för gamla. Gallring är en beståndsvårdande åtgärd som syftar till att reglera trädslagssammansättningen, samla produktionen på ett färre antal stammar, samt gynna träd som kan ge god kvalitet. Samtidigt förhindras självgallring, risken för toppbrott minskar och skadade träd tillvaratas. Gallring innebär tidig skörd av en del av beståndets virkesproduktion. Vår gallringspolitik uttrycks genom skogsvårdsorganisationens gallringsmallar. Normalt skall gallringsmallarnas begränsningslinjer hållas för att inte riskera produktionsförluster respektive självgallring. Vår grundprincip vid gallring är fri gallring med låggallringsprofil Naturvårdshänsyn Gallring i värdefulla miljöer som bör lämnas för fri utveckling skall undvikas. I vissa miljöer krävs dock genomhuggning för att gynna exempelvis ljuskrävande arter. Grupper av lövträd och grova lövträd bör sparas. 7. Gödsling Gödsling kan undantagsvis ske i äldre välskötta bestånd av god kvalitet i mellersta och norra Sverige. Kvävegödsling är fortfarande den dominerande gödslingsåtgärden, men i takt med ökade kunskaper kommer vitaliseringsgödsling och markrestaurerande gödsling troligtvis att öka i omfattning. Avgörande för val av gödslingsbestånd är förmågan att förränta den investering som gödslingen innebär. 7.1 Naturvård Gödsling får ej göras i eller i närheten av känsliga biotoper. Gödsling av vattendrag och skyddszoner mot dessa måste undvikas. Gödsling bör ej heller ske mot bebyggelse eller andra markslag. 8. Dikning Dikning kan antingen avse skyddsdikning, som är en åtgärd för att på produktiv skogsmark hindra att grundvattnet stiger efter avverkning, eller markavvattning som görs för att avvattna mark och förhindra tillväxtbegränsande syrebrist.

12 1(1) 8.1 Skyddsdikning Vid skyddsdikning ersätts tillfälligt det avverkade beståndets dräneringsförmåga för att underlätta anläggning av ny skog, utan att varaktigt öka markens produktionsförmåga. På fuktig mark som under föryngringsfasen riskerar att bli blöt kan skyddsdikning vara nödvändig. Genom anpassning av skötsel- och avverkningsåtgärder skall behovet av skyddsdikning begränsas. 8. Markavvattning Dikning i syfte att höja markens produktionsförmåga skall ej göras på tidigare odikade marker. På tidigare dikade marker kan markavvattning ske om marken håller på att försumpas förutsatt att investeringen är lönsam. Diken på torvmarker av lavtyp, lavrik typ, fattig-ristyp, kråkbär-ljungtyp och starr-fräkentyp underhålls inte. (Vegetationstyper enligt Skogsstyrelsens indelning.) Innan beslut om dikning av tidigare dikade marker måste effekterna på flora, fauna och vattensystem övervägas. Om effekterna på naturvärden förväntas bli betydande avstår SFV från dikning. För att uppnå avsedd produktionsnivå kan rensning av befintliga dikessystem ske när det är ekonomiskt motiverat. 9. Rennäring SFV:s innehav i Norrlands inland ligger till absolut övervägande del inom renskötselns åretrunt-marker. Inom området skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd innan föryngringsavverkning eller avverkning för byggande av skogsbilväg påbörjas. Samrådet skall omfatta avverkningen med efterföljande skogsvårdsåtgärder. Vår målsättning är att få till stånd en långsiktig planering av åtgärder, en landskapsplanering ur skogsbruks-rennäringsaspekt. Genom en sådan långsiktig planering av åtgärder bör möjligheterna för skogsbruk och rennäring att utnyttja samma marker förbättras. Möjligheterna att undvika koncentration av hyggen och att planera vägnätets och avverkningarnas utformning så att rennäringens intressen beaktas ökar. 10. Fjällnära skogar Verksamheten i fjällnära skog regleras genom särskilda regler i skogsvårdslagen. SFV kommer att indela den fjällnära skogen avseende grad av tidigare kulturpåverkan. Detta kommer att ligga till grund för avgörande om vilken grad av brukande olika områden tål, utan att ekosystemets innehåll och funktion kraftigt förändras. Inom större områden där konflikt mellan olika intressen kan uppstå är vår strävan att utföra en övergripande planering och konfliktanalys innan åtgärder vidtas.

Krokoms kommuns styrdokument

Krokoms kommuns styrdokument Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014 Markvårdsplan 1. Sammanfattning 2. Omfattning 3. Syfte 4. Inriktning 5. Underlag för åtgärder 6. Områdesöversikt inkluderat kommande åtgärder 1. Sammanfattning Snäckevarps Samfällighet omfattar ca 180

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Policy för hållbart skogsbruk

Policy för hållbart skogsbruk 1(6) 1(6) Policy för hållbart skogsbruk Bergvik Skogs affärsidé bygger på brukande av skog. Långsiktigt hållbara avverkningsnivåer tas av Bergvik Skog fram genom avverkningsberäkningar. Beräkningarna tar

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD Förvaltning av jordbruksfastigheter Förvaltning av jordbruksfastigheter Policy 2(2) Styrande dokument Förvaltning av jordbruksfastigheter innehåller: Policy Jord- och skogsbrukspolicy

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SKOGSPRODUKTION Ämnet skogsproduktion behandlar produktion av olika typer av virkesråvaror med hänsyn till skogens produktionsförmåga och en hållbar utveckling för skogen. Det behandlar också anläggning

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Anmälan om avverkning m.m.

Anmälan om avverkning m.m. Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar minst

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 50,8 0,3 0,0 0,0 % 97 1 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,1 0 Övrig areal 1,4 3 Summa landareal

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08 2015-2024 Mattias Widstrand Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 176,2 13,7 0,1 0,1 91 7 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1,1 1 Övrig areal 1,8 1 Summa landareal

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län Dnr: MK BN 2015/00004 Godkänd av BN 2015-04-27 51 Antagen av KF 2015-06-22 63 Laga kraft 2015-07-16 Dp 280 Skötselplan för naturområde inom detaljplan för del av fastigheten Utmeland 557:1 m.fl. samt ersättning

Läs mer

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747 STÄMPLINGSRAPPORT Skogsägare Ingemar Johansson Solkaryd 5 576 92 Sävsjö 070-9967677 Förrättningsman Stefan Johansson 0733-600 747 Uppdrag 7-113 Region 06 Fastighet Solkaryd 7:1 Fastighets nr 060124612

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7 2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 lagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårds Skogsstyrelsen 2012 Foton Michael Ekstrand sid 11, 25, 45, 55, 65, 67 Mattias Sparf sid

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84) Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn SVEASKOG 252159 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) 216-225 216-7 Risbergs Skogskonsult AB Taxerad Vissa

Läs mer

ANMÄLAN 1(6) Mottagare

ANMÄLAN 1(6) Mottagare ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 34,5 0,0 1 25,3 45 0 1 32 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1,9 2 Övrig areal 16 20 Summa landareal

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Björksättra 1:3 Huddinge Huddinge Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Stockholms Kommun

Skogsbruksplan. Björksättra 1:3 Huddinge Huddinge Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Stockholms Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Björksättra 1:3 Huddinge Huddinge Stockholms län Ägare Stockholms Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Sept. 2015 2016-2025 FORAN, Peter

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby SKOGSKARTA Fastighet: Sköldnora 1:1 Försaling: Fresta Koun: Upplands Väsby Län: Stockhols län Upprättad år: 2014 Planläggare: FORAN Forest AB Utskriftsdatu: 2014-05-28 Teckenförklaring Huggningsklass Kalark/föryngring

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län Ägare Adress Tord Abrahamsson Bysättra 10 740 12 Knutby Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-05-20

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Skogsbruksplan. Tierp Ånbo 1:2 m.fl. Uppsala län

Skogsbruksplan. Tierp Ånbo 1:2 m.fl. Uppsala län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tierp Ånbo : m.fl. Vendel Tierp Uppsala län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 5-6-5 5-6-5-5-6-5 5-6-5 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad Fäbofallet-1-100811 ID 1651 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor Ombud SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Patrik Gatan13 123

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-09 LRF Konsult Lat: 58 30' 35.00" N Long: 16

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Arbetsgrupp: Josefin Edling; Knivsta kommun, Johanna Friberg; Knivsta kommun Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen,

Läs mer