Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK"

Transkript

1 Styrande dokument beslutat av GD skogsfastigheter

2 skogsfastigheter (1) Styrande dokument förvaltning av skogsfastigheter innehåller: Policy Skogsbrukspolicy

3 Skogsbrukspolicy Policy 3(1) Skogsbrukspolicy Statens fastighetsverks skogsskötsel skall utformas utifrån följande utgångspunkter: att bruka statens skogar långsiktigt samtidigt som livsutrymmet för inom området naturligt förekommande växter och djur bevaras ägarens förväntningar och krav på ekonomisk avkastning beakta rennäringens intressen bidra till virkesförsörjning lokalt beakta andra intressen och bruka marken på ett för det allmänna ändamålsenligt sätt skogen skall anläggas och skötas så att framtida brukare ges valfrihet avseende virkesuttag och brukningsformer att följa FSC:s principer och nationella kriterier för ett kvalitetsmärkt skogsbruk. Statens fastighetsverk (SFV) har regeringens och riksdagens uppdrag att förvalta statens markinnehav och bedriva virkesproduktion. Statens förväntningar på skogsbruket finns uttryckta i skogsvårdslagens första paragraf. Enligt denna är skogen en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen. 1. Avkastning Vår uppgift är att bruka skogen för att producera virke och samtidigt bibehålla en god miljö. Genom rätt val av metoder kan vi på sikt förbättra våra skogar och öka deras avkastning. Vårt uppdrag är att ge ägaren en rimlig avkastning på sitt kapital, samtidigt som hänsyn tas till andra anspråk på skogsmarken. Som uppdragsgivare och virkesleverantör bör vi ha kontinuitet i verksamheten. Kravet på jämnhet skall inte hindra anpassning till konjunktursvängningar. För att bidra till virkesförsörjningen lokalt, säljs vårt timmer huvudsakligen i inlandet.. Naturvård Vi skall anpassa våra åtgärder så att vi vid bedrivande av skogsbruk är aktsamma om skogarnas naturvärden och bibehåller den mångfald av arter och ekosystem som naturligt förekommer inom landskapet. Vi skall bevara urskogar och bibehålla urskogsartade miljöer och i mer brukade områden även sträva till att återskapa sådana miljöer. I områden som endast i viss utsträckning berörts av tidigare avverkningar skall skötselmetoderna anpassas så att naturvärden bevaras. Vid alla åtgärder skall vi se till att den vardagliga naturvården fungerar. Med naturvård avser vi främst hänsyn till natur och miljö för dess egen skull. Vi ställer oss välvilligt till avsättande av mark för naturvårdsändamål mot ekonomisk ersättning.

4 Skogsbrukspolicy Policy 4(1) 3. Kulturmiljövård Vi skall bedriva skogsbruk så att spåren av våra förfäder inte skadas. Vi skall aktivt vårda vårt kulturarv till glädje för kommande generationer. Förutom lämningarna bör även deras miljö bevaras. På kulturegendomar bör ingrepp i gårdsmiljöer vara så skonsamma som möjligt med inriktning att bevara den ursprungliga miljön. 4. Rennäringen I norra Sverige bedrivs SFV:s skogsbruk till övervägande del inom rennäringens året-runt marker. Vår ambition är att, där det biologiskt och i produktionshänseende är möjligt, välja metoder som är anpassade till rennäringens behov. Genom långsiktig planering av åtgärder över större områden vill vi hitta lösningar som beaktar både skogsbrukets och rennäringens intressen. 5. Mångbruk I skogen sammanfaller många intressen, det kan vara friluftsliv, jakt,fiske, svamp- och bärplockning eller turism. Alla skall få plats i skogen. Vi skall ta hänsyn till att människor nyttjar våra marker, särskilt nära tätorter och i ofta frekventerade vildmarksområden. På våra kulturegendomar och i områden som ofta besöks av människor beaktas även skogens estetiska värden. 6. Valfrihet i framtiden Träfibern är en naturlig förnyelsebar råvara som vi bedömer kommer att efterfrågas i framtiden. Våra skogar skall skötas så att de producerar en väl sammansatt blandning av huvudsakligen barrvirke, användbar för fiberprodukter och sågade trävaror. Vi skall utnyttja våra möjligheter att producera högkvalitativt virke. Genom att alltid ha skog i reserv kan vi bedriva ett långsiktigt flexibelt skogsbruk som kan anpassas till marknadens och samhällets krav nu och i framtiden.

5 5(1) Statens fastighetsverks skogar Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar den mark som vid bolagiseringen av AssiDomän behölls i statens ägo. Huvudparten av innehavet ligger i Norrlands inland. Totalt förvaltar SFV ca ha produktiv skogsmark exklusive reservat. Det sammanhängande markinnehavet sträcker sig längs fjällkedjan från Härjedalen till norra Norrbotten, en sträcka på drygt 150 mil. Ungefär 1/3 av den produktiva skogsmarken ligger inom fjällnära skog och omfattas således av speciella regler, både avseende skogsskötsel och hänsyn till andra intressen inom området. Huvuddelen av SFV:s skogsinnehav ligger inom den extremt kyliga temperaturzonen. Stora avgångar vid föryngring samt blygsamma tillskott genom naturlig föryngring innebär höga föryngringskostnader. Det kyliga klimatläget ger även en ganska blygsam produktion i etablerade bestånd. SFV:s marker ligger belägna så att transportavstånden för virket är långa. Dessa faktorer sammantagna motiverar ett justerat avkastningskrav på SFV:s skogsbruk. I södra och mellersta Sverige förvaltar SFV statens kulturegendomar, huvudsakligen kungsgårdar, men även en del donationer. arna utgår från Fastighetsverkets skogsbrukspolicy. Fastighetsverkets skogsbruk bedrivs utifrån skogsskötselanvisningar samt de instruktioner och rutiner i enlighet med FSC som styr Fastighetsverkets skogsbruk. 1. Planering och uppföljning SFV skall bedriva ett långsiktigt skogsbruk, vilket innebär att skogens produktionsförmåga i framtiden skall ligga minst på dagens nivå. Skogsmarken beskrivs och klassas i behandlingsenheter. Lämplig avverkningsnivå beräknas från indelningen, där virkesförråd och tillväxt bestämts. Indelningsegistret ligger till grund för planering, genomförande och uppföljning av skogsskötseln. För ett bra planeringsunderlag krävs att indelningsregistret ajourhålls regelbundet. Inom fjällnära områden där konkurrerande markanvändarintressen kan förväntas, är vår strävan att göra en långsiktig planering av området innan skogliga åtgärder vidtas. I den plan som görs för området bör andra intressen redovisas. Syftet är att nå mångbruksmålet och för en längre tidsperiod lösa förväntade konflikter. Vår strävan är att åtminstone på sikt få en uppföljning av skogsvårdsresultat och naturvårdshänsyn som görs av en oberoende instans. Uppföljningen, det ekologiska bokslutet, skall således ej ligga på uppdragstagaren.

6 6(1). Avverkningsplanering Ett av de avgörande besluten i skogsskötseln sker i samband med slutavverkning och val av återväxtåtgärder. Val av avverkningsmetod och utformning av avverkningsbestånd påverkar i hög grad möjligheterna att utföra framgångsrika återväxtåtgärder och att ta god naturvårdshänsyn. Planering av återväxtåtgärder och naturvårdshänsyn måste därför göras i samband med avverkningsplaneringen..1 Val av avverkningsbestånd Huvudprincipen vid val av slutavverkningsbestånd är att bestånd som dåligt utnyttjar markens produktionsförmåga skall avverkas först, på så sätt främjas långsiktig produktion. Åtgärds- och beståndsval sker normalt ur indelningsregistret. Urvalet är starkt beroende av kvaliteten i registret. Vid osäkerhet om datakvalitet skall beståndet besökas i fält.. Val av föryngringsmetod Växtplatsens klimat har stor betydelse för val av föryngringsmetod. Valet av föryngringsmetod skall ske i samband med planering för avverkning. Formen för avverkning bör anpassas till vald föryngringsmetod..3 Val av trädslag och skogsodlingsmaterial Val av trädslag sker utifrån ståndortens enskilda egenskaper. Valet står i allmänhet mellan tall och gran och görs så att största möjliga produktionsutnyttjande erhålls. På ståndorter där tall och gran bedöms ge likvärdigt produktionsutnyttjande bör ett barrblandbestånd anläggas. Främmande trädslag kan utnyttjas om de innebär uppenbara produktionsfördelar eller säkrare odling. Användning av främmande trädslag skall ske inom ramen för gällande bestämmelser..4 Naturvårdshänsyn På de flesta ståndorter bör en viss andel löv, 10-0% ingå i beståndet. Lövinslaget får i normalfallet baseras på självsådda plantor och regleras genom röjning och gallring. Lövträd kan vara ett lämpligt trädslagsval på tidigare åker eller betesmark eller då det är önskvärt av naturvårds- eller kulturmiljövårdsskäl. Vid användning av främmande trädslag bör speciellt beaktas att mångfaldsmålet inte äventyras.

7 7(1) 3. Avverkning SFV:s skogsskötsel skall kännetecknas av långsiktighet, produktionsnivån i framtiden skall ligga på minst nuvarande nivå, förutsatt att innehavet inte förändras. Lämplig avverkningsnivå beräknas utgående från uppgifter om skogstillstånd som finns registrerade i indelningsregistret. Våra intäkter kommer huvudsakligen att komma från slutavverkning. Gallringsandelen kommer troligen att öka i takt med att kulturbestånden når gallringsbar ålder. Avverkningsformen skall anpassas till vald föryngringsmetod. Modifierad avverkning kan också vara aktuell av hänsyn till rennäring, naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård. Olika former av modifierad avverkning som plockhuggning, blädning, fjällskogshuggning eller gallring av äldre skog kan vara aktuella. 3.1 Slutavverkning Den vanligaste avvecklingsmetoden kommer att vara slutavverkning för plantering, vilket innebär att huvuddelen av träden avverkas. Innan avverkning utförs skall trakten vara detaljplanerad både avseende återväxtåtgärder och naturvårdshänsyn Naturvård De som utför avverkningen skall ha sådan utbildning att de kan ta den hänsyn som finns beskriven i detaljplaneringen. 3. Hyggesrensning Hyggesrensning kan utföras antingen som förrensning innan avverkning eller i samband med avverkning. I kyliga eller extremt kyliga klimatlägen bör hyggesrensning utföras selektivt eller helt undvikas Naturvårdshänsyn En förutsättning för god naturvård vid efterföljande åtgärder är att naturvärden beaktas vid förrensning. Avvikande partier som myrholmar, ras- och bergbranter, surdråg, småimpediment etc. som inte kommer att avverkas skall inte förrensas.

8 8(1) 4. Markbehandling Markberedning innebär ett mer eller mindre radikalt ingrepp i naturen. Åtgärden bör därför inte göras kraftigare än vad som är nödvändigt för att åstadkomma en bra föryngring. En alltför kraftig markberedning innebär risk för näringsläckage under hyggesfasen och produktionsminskning på sikt. Markberedning bör regelmässigt användas både för skogsodling och naturlig föryngring där det är biologiskt lämpligt och tekniskt och ekonomiskt möjligt. Ju lägre temperatursumma och ju högre humiditet, desto viktigare är markberedningen för att höja temperaturen och förbättra dräneringen. Ju finare textur, fuktigare mark och tjockare humuslager, desto kraftigare markberedning. Torra och näringsfattiga lavhävdade marker med tunt humuslager bör markberedas försiktigt eller inte alls. På dessa marker skall utökad hänsyn tas till rennäringens intressen. 4.1 Naturvårdshänsyn De miljöer som undantagits vid avverkning skall inte beröras av markberedning eller körning. Vid markberedning intill vattendrag bör särskild aktsamhet iakttas, så att betingelserna för fisk eller bottenfauna inte påverkas negativt. 5. Föryngring Avgörande för virkesproduktion och naturvård är de beslut som görs i samband med slutavverkning och val av föryngringsmetod. Vår målsättning är att åstadkomma ett högt utnyttjande av den enskilda ståndortens produktionsförmåga samtidigt som natur- och kulturmiljövård, liksom andra intressen, beaktas. 5.1 Plantering Plantering är på de flesta marktyper den säkraste och snabbaste beskogningsmetoden. Plantering skall vara vår huvudmetod vid anläggning av ny skog, utom i de fall där naturlig föryngring bör väljas av ekonomiska, klimat- eller miljöskäl. De plantor som används bör vara av gott genetiskt ursprung och lämpliga för odlingslokalen. Ståndortens produktionsförutsättningar skall vara avgörande för val av trädslag, planteringstidpunkt och antal plantor per ha Naturvårdshänsyn Vid plantering intill bebyggelse kan plantering av löv vara motiverat. Områden som tidigare undantagits av naturvårds- eller kulturmiljövårdsskäl planteras ej.

9 9(1) 5. Sådd Sådd kan ge ett stort plantantal för kvalitetsproduktion, men metoden är känslig för väderlek och årsmån och används endast i undantagsfall. 5.3 Naturlig föryngring Naturlig föryngring kan erhållas under fröträd eller skärmträd samt genom beståndsföryngring. Förutsättningarna att lyckas med naturlig föryngring minskar snabbt med ökande nordlig breddgrad och framför allt stigande höjd över havet. Möjligheterna till naturlig föryngring begränsas i fjällregionen av den blygsamma produktionen av grobart frö. Naturlig föryngring av tall bör utnyttjas restriktivt, främst på sådana marker som inte kan planteras till rimliga kostnader eller där plantering biologiskt inte ger ett godtagbart resultat. Gran tål friställning dåligt både vad gäller ljus och stormfasthet. Därför bör naturlig föryngring av gran används endast undantagsvis, främst på bättre boniteter. Naturlig föryngring kan också väljas av hänsyn till rennäringen eller av naturvårds- eller miljöskäl, förutsatt att metoden är biologiskt acceptabel Naturvård En skärm kan även vara en fördel ur naturvårdssynpunkt, i de fall en beskuggning av marken är önskvärd. Vid avveckling av fröträd bör enstaka äldre träd kvarlämnas som miljöträd att ingå i det nya beståndet. 5.4 Alternativa föryngringsmetoder Med alternativa föryngringsmetoder avses alternativ till föryngring genom kalhuggning och plantering eller naturlig föryngring genom fröträdsställning. Användning av alternativa metoder innebär att större hänsyn tas till skogens naturliga dynamik och föryngringssätt. Normalt medför dock alternativa metoder en längre föryngringsperiod med krav på konsekvent handlande och långsiktig planering. Metoderna är arbetsintensiva och kräver påpasslighet. SFV:s huvudsakliga föryngringsmetod skall vara föryngring genom plantering. Alternativa föryngringsmetoder kan vara motiverade antingen av föryngringsproblem eller speciella hänsyn till andra intressen. Skogsbruk i enlighet med vår FSC-certifiering kräver under vissa förutsättningar att alternativa metoder i form av selektiv avverkning tillämpas Naturvårdshänsyn Huvuddelen av vårt lands barrskogsareal är i naturtillståndet präglad av återkommande skogsbränder. Dessa marker föryngras utifrån naturvårdsaspekt lämpligen med kalhuggning där god naturhänsyn tas. Detta är SFV:s huvudsakliga föryngringsmetod. Andra skogstyper har en annan skogshistoria präglad av intern beståndsdynamik vilket innebär att träd dör succesivt och lämnar plats för unga träd och nyetablering utan att

10 10(1) marken någonsin kalläggs. Frånvaro av brand gör att skuggfördragande träd som gran gynnas. Exempel på brandrefugiala områden är sumpskogar, fuktdråg, öar och myrholmar. I det fjällnära området innebär hög humiditet att andelen brandrefugier är större än i andra nordliga barrskogar. Inom brandrefugier är alternativa föryngringsmetoder att föredra ur naturvårdssynpunkt. Andra exempel på skogsmark med avvikande beståndshistorik är ädellövbestånd med lång trädkontinuitet som tidigare utgjort trädbevuxna ängs- och hagmarker. 5.5 Återväxtvård Slutavverkade bestånd bör snarast möjligt vara ersatta av slutna ungskogar. För att minimera dyra hjälpåtgärder skall noggranna återväxtåtgärder göras. Om hjälpåtgärder behövs bör dessa utföras så snabbt som möjligt. För att nå ett högt produktionsutnyttjande till lägsta möjliga kostnad bör omfattning och tidpunkt för återväxtkontroller och hjälpåtgärder vara anpassade och ingå i det normala beståndsvårdsprogrammet. Återväxtkontrollerna syftar dels till att kontrollera att rätt utgångsplantantal finns, dels att tillräckligt många plantor överlever de första åren. Då föryngringen anses säkerställd görs även en föryngringskontroll för att bedömma skötselinriktning och röjningsbehov. 6. Beståndsvård Syftet med beståndsvårdande åtgärder är att förstärka och förbättra de resultat som erhållits i föryngringsfasen, för att ge ett högt ekonomiskt utbyte under beståndets utveckling. Åtgärderna bör förutom att stimulera tillväxt- och kvalitetsutveckling syfta till att minimera risken för skador i beståndet. Andelen lövträd anpassas till den enskilda ståndorten, men enskilda och grupper av lövträd bör alltid sparas att ingå i framtida bestånd. 6.1 Röjning Röjning skall utföras i alla ungskogar med påtagligt röjningsbehov. Röjning är förutom återbeskogning den åtgärd som har den största betydelsen för det framtida beståndet. Röjning syftar till att skapa virkesrika och kvalitativt bra skogar med god tillväxt, med till ståndorten anpassade stamantal av lämpliga trädslag. Förutsättningen för detta är att röjning sker vid rätt tid. På sikt bör resultatuppföljning av röjning ingå i det ekologiska bokslutet Naturvårdshänsyn Våra möjligheter till god naturvård i det framtida beståndet grundläggs vid röjning. Röjning i kantzoner och bryn samt biotoper som avsatts för fri utveckling skall undvikas. Vid röjning bör alltid ett visst lövinslag sparas.

11 11(1) 6. Gallring Bestånd med för stor grundyta eller för högt stamantal skall gallras om de inte är för gamla. Gallring är en beståndsvårdande åtgärd som syftar till att reglera trädslagssammansättningen, samla produktionen på ett färre antal stammar, samt gynna träd som kan ge god kvalitet. Samtidigt förhindras självgallring, risken för toppbrott minskar och skadade träd tillvaratas. Gallring innebär tidig skörd av en del av beståndets virkesproduktion. Vår gallringspolitik uttrycks genom skogsvårdsorganisationens gallringsmallar. Normalt skall gallringsmallarnas begränsningslinjer hållas för att inte riskera produktionsförluster respektive självgallring. Vår grundprincip vid gallring är fri gallring med låggallringsprofil Naturvårdshänsyn Gallring i värdefulla miljöer som bör lämnas för fri utveckling skall undvikas. I vissa miljöer krävs dock genomhuggning för att gynna exempelvis ljuskrävande arter. Grupper av lövträd och grova lövträd bör sparas. 7. Gödsling Gödsling kan undantagsvis ske i äldre välskötta bestånd av god kvalitet i mellersta och norra Sverige. Kvävegödsling är fortfarande den dominerande gödslingsåtgärden, men i takt med ökade kunskaper kommer vitaliseringsgödsling och markrestaurerande gödsling troligtvis att öka i omfattning. Avgörande för val av gödslingsbestånd är förmågan att förränta den investering som gödslingen innebär. 7.1 Naturvård Gödsling får ej göras i eller i närheten av känsliga biotoper. Gödsling av vattendrag och skyddszoner mot dessa måste undvikas. Gödsling bör ej heller ske mot bebyggelse eller andra markslag. 8. Dikning Dikning kan antingen avse skyddsdikning, som är en åtgärd för att på produktiv skogsmark hindra att grundvattnet stiger efter avverkning, eller markavvattning som görs för att avvattna mark och förhindra tillväxtbegränsande syrebrist.

12 1(1) 8.1 Skyddsdikning Vid skyddsdikning ersätts tillfälligt det avverkade beståndets dräneringsförmåga för att underlätta anläggning av ny skog, utan att varaktigt öka markens produktionsförmåga. På fuktig mark som under föryngringsfasen riskerar att bli blöt kan skyddsdikning vara nödvändig. Genom anpassning av skötsel- och avverkningsåtgärder skall behovet av skyddsdikning begränsas. 8. Markavvattning Dikning i syfte att höja markens produktionsförmåga skall ej göras på tidigare odikade marker. På tidigare dikade marker kan markavvattning ske om marken håller på att försumpas förutsatt att investeringen är lönsam. Diken på torvmarker av lavtyp, lavrik typ, fattig-ristyp, kråkbär-ljungtyp och starr-fräkentyp underhålls inte. (Vegetationstyper enligt Skogsstyrelsens indelning.) Innan beslut om dikning av tidigare dikade marker måste effekterna på flora, fauna och vattensystem övervägas. Om effekterna på naturvärden förväntas bli betydande avstår SFV från dikning. För att uppnå avsedd produktionsnivå kan rensning av befintliga dikessystem ske när det är ekonomiskt motiverat. 9. Rennäring SFV:s innehav i Norrlands inland ligger till absolut övervägande del inom renskötselns åretrunt-marker. Inom området skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd innan föryngringsavverkning eller avverkning för byggande av skogsbilväg påbörjas. Samrådet skall omfatta avverkningen med efterföljande skogsvårdsåtgärder. Vår målsättning är att få till stånd en långsiktig planering av åtgärder, en landskapsplanering ur skogsbruks-rennäringsaspekt. Genom en sådan långsiktig planering av åtgärder bör möjligheterna för skogsbruk och rennäring att utnyttja samma marker förbättras. Möjligheterna att undvika koncentration av hyggen och att planera vägnätets och avverkningarnas utformning så att rennäringens intressen beaktas ökar. 10. Fjällnära skogar Verksamheten i fjällnära skog regleras genom särskilda regler i skogsvårdslagen. SFV kommer att indela den fjällnära skogen avseende grad av tidigare kulturpåverkan. Detta kommer att ligga till grund för avgörande om vilken grad av brukande olika områden tål, utan att ekosystemets innehåll och funktion kraftigt förändras. Inom större områden där konflikt mellan olika intressen kan uppstå är vår strävan att utföra en övergripande planering och konfliktanalys innan åtgärder vidtas.

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 lagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårds Skogsstyrelsen 2012 Foton Michael Ekstrand sid 11, 25, 45, 55, 65, 67 Mattias Sparf sid

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks

Din skog syns bättre om den märks Din skog syns bättre om den märks FSC -certifiering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfler konsumenter frågar efter FSC -märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt.

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Utdrag ur Kunskap Direkt / Grundkurs för skogsägare Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Grundkursen ger dig en snabb överblick

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Bilaga 4 Utkast till utbildningsinnehåll och utbildningsmetod inom skogsnäringen för utrikesfödda

Bilaga 4 Utkast till utbildningsinnehåll och utbildningsmetod inom skogsnäringen för utrikesfödda Bilaga 4 Utkast till utbildningsinnehåll och utbildningsmetod inom skogsnäringen för utrikesfödda Innehållet har utarbetats i samarbete med presumtiva deltagande entreprenadföretag och Skogsstyrelsen.

Läs mer

Fastighetskontorets skogar

Fastighetskontorets skogar Fastighetskontoret Fastighetskontorets skogar Sammanställning och analys från skogsbruksplanen www.goteborg.se Förord Denna sammanfattande rapport har författats för att presentera en sammanställning över

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

skogsskötsel gallring i barrskog

skogsskötsel gallring i barrskog skogsskötsel gallring i barrskog Gallring ökar lönsamheten i skogsbruket. Genom att ta bort de mindre värdefulla träden och låta de bästa växa kvar ökar värdetillväxten i skogen. En nettointäkt fås tidigt

Läs mer

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Ett renskötselanpassat skogsbruk. Foto: Inger Hellman

Ett renskötselanpassat skogsbruk. Foto: Inger Hellman Ett renskötselanpassat skogsbruk Foto: Inger Hellman Ett renskötselanpassat skogsbruk Följande åtgärder, som utvecklas i denna policy, är viktiga för att utveckla förhållandet mellan rennäring och skogsbruk:

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Sammanfattning...3 Beskrivning av kommunens skogsmarksinnehav...4 Övergripande mål med skogen...4 Olika kategorier skog...5 Bebyggelsenära skog...5 Rekreationsskog...6

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Trundavan 2:15

Försäljningsunderlag. Piteå Trundavan 2:15 Försäljningsunderlag Piteå Trundavan 2:15 Strandlinje Fantastiskt fint belägen skogsfastighet på Trundön med sandsstrand och naturlig stenpir. Strandlinje både i norr och söder. Skogen ligger främst på

Läs mer

Verktygslåda. för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket

Verktygslåda. för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket Verktygslåda för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket 1 Målinriktat skogsbruk Planera ditt skogsföretag Att vara skogsägare är att vara företagare. Att vara företagare är som att köra bil. Först måste du

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Piteå Trundavan 4:17

Piteå Trundavan 4:17 Försäljningsunderlag Piteå Trundavan 4:17 Strandzon i avd 14 Trevlig och lättillgänglig skogsfastighet med strand mot havet på Trundöns södra del. Skogen består av ett skifte på ca 42 hektar främst av

Läs mer

Lilla skogspraktikan. För lönsam, stabil och vacker skog

Lilla skogspraktikan. För lönsam, stabil och vacker skog Lilla skogspraktikan För lönsam, stabil och vacker skog Innehåll Inledning 3 Kort historik 4 Naturnära skogsbrukshistoria 6 Naturhänsyn och avsatt areal 8 Stubbrytning och GROT 11 Lübeckmodellen 12 Om

Läs mer

PEFC Skogscertifiering

PEFC Skogscertifiering PEFC Skogscertifiering Foto: Bo Göran Backström/SKOGENbild Arbetar för ett hållbart skogsbruk Skogen förser oss med mycket. Förnybart material att bygga hus eller göra papper av till exempel. Och förnybart

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Skogsskifte i Teurajärvi

Skogsskifte i Teurajärvi Skogsskifte i Teurajärvi Ett skogsskifte från fastigheten Teurajärvi 11:15 utbjudes till försäljning genom anbud. Försäljningsobjektet består av ett skogsskifte med skog i olika åldersklasser. Jakträtt

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning Kommunrevisorerna granskar Januari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 1.1 Syfte, avgränsning och metod... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 2 Uppdrag och organisation... 5 2.1 Reglemente, mål och uppdrag...

Läs mer

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Mats Hannerz I våra hem vänder vi oss allt oftare till datorn och internet för att få hjälp. Utbudet av användbara vardagstjänster växer lavinartat på webben.

Läs mer

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget

Läs mer

Södras skogscertifiering

Södras skogscertifiering Södras skogscertifiering 2 SÖDRA SKOGSCERTIFIERING 2015 Innehåll 5 Certifiering för ett ansvarsfullt skogbruk 7 Gemensamma baskrav för FSC och PEFCTM 9 Skogsbruksstandard 13 Miljöstandard 24 Social standard

Läs mer

KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p

KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p Kurser Företagsekonomi Företagsledning Natur och miljökunskap Skogsskötsel 35 p 25 p 20 p Småskalig transportteknik Totalt antal poäng 100 p Företagsekonomi 35 p Kursens

Läs mer

Hänsyn vid avverkningar

Hänsyn vid avverkningar Hänsyn vid avverkningar Kontraktsbilaga för avverkningsuppdrag och leveransvirke inom Södra Certifiering Texten i broschyren bygger på standardkraven inom FSC och PEFC. PEFC/05-22-11 Främjande av uthålligt

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogsstyrelsens klimatpolicy POLICY 1(5) Datum 2009-11-19 Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

CERTIFIERING FSC och PEFC

CERTIFIERING FSC och PEFC CERTIFIERING FSC och PEFC - Var en del av lösningen 1 Bureau Veritas Certicication är FSC Ackrediterat under registreringskod FSC-ACC-020-1996 Forest Stewardship Council A.C. 2 Bureau Veritas Certicication

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Arjeplog Gargåsen 1:1

Arjeplog Gargåsen 1:1 Försäljningsunderlag Arjeplog Gargåsen 1:1 Skogsfastighet om totalt 82 hektar fördelat på två områden med ett virkesförråd om ca 3 600 m³sk. strax nordväst om Slagnäs Jakt i Nylidens viltvårsområde om

Läs mer

Information om skogsskötsel i brandområdet

Information om skogsskötsel i brandområdet Information om skogsskötsel i brandområdet Stora risker med att beträda brandhärjade områden Miljöhänsyn vid avverkning Kulturmiljöhänsyn Stöd för prioriteringar bland avsättningar Plantering Sådd Skadeinsekter

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2015-01-21 Dnr 400-2015/207 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

1 av 6 2009-10-08 15:22

1 av 6 2009-10-08 15:22 Naturkultur - frälsning eller villolära? - www.skogsstyrelsen.se 1 av 6 2009-10-08 15:22 Anpassa sida Webbkarta Söksida Startsida Kontakt/adresser Om Skogsstyrelsen Lediga tjänster International Startsida

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen LokalEko 2 2014 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha 9 8 1 4 5 12 6 7 10 11 i 3 2 N Skala 1:100000 0 500 2500 5000 7500 10000 m = 25 ha Sammantällning över fatigheten Arealer hektar % Produktiv kogmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 14,2 3,0 0,0

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveaskog i korthet kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveriges ledande skogsföretag Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle till cirka 170 kunder inom främst

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08 Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 28 - SKA-VB 8 Fyra scenarier om tillståndet i den framtida svenska skogen Hur

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014 1 1 (10) Dokumentet upprättat Beteckning 150109 Extern slutrapport Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 150120 Grönt bokslut efter slutavverkningar och

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden. 2007-01-22 Dnr 400-2007/143 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien Skogsträdsförädling 2010

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien Skogsträdsförädling 2010 SKOGSTRÄDSFÖRÄDLING SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 1 Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan

Läs mer

Skogsskifte i Sörbyn

Skogsskifte i Sörbyn Skogkifte i Sörbyn Del från fatigheten Sörbyn 1:1 älje, 35 km från Boden. Skogmarken betår till tor del av tallungkogar i olika åldrar. Objektet kan endat köpa av kogfatighetägare inom Sörbyn kiftelag

Läs mer

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kopia till miljöminister Åsa Romson Kopia till minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson Det är en glädje för mig att

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Kinda, 21 ha. Ängåsen

Kinda, 21 ha. Ängåsen Kinda, 1 ha Ängåsen 1 ÄNGÅSEN I SÖDRA ÖSTERGÖTLAND Gården Ängåsen ligger i södra delen av Östergötland mellan Björkfors och Hycklinge. Fastigheten är skogsdominerad och fördelar sig på 17 ha skog med

Läs mer

FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK

FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK 2010-04-15 PEFC och FSC - standarder för ett uthålligt och ansvarsfullt skogsbruk Denna skrift syftar till att belysa likheter och skillnader mellan PEFC (Programme for

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Svensk PEFC Skogsstandard

Svensk PEFC Skogsstandard Svenska PEFC ek för Svensk PEFC Skogsstandard PEFC SWE 002:3 Innehåll Svensk PEFC skogsstandard... 4 1 Introduktion... 4 2 Skogsskötselstandard... 5 2.1 Aktivt, ekonomiskt skogsbruk... 5 2.2 Skogsbränsle...

Läs mer

SKOGSFASTIGHET JOKKMOKK- OVANSJÖ - ANBUD

SKOGSFASTIGHET JOKKMOKK- OVANSJÖ - ANBUD SKOGSFASTIGHET JOKKMOKK- OVANSJÖ - ANBUD Jokkmokk Ovansjö 1:1 Obebyggd skogsfastighet om totalt 208 ha varav ca 137 ha produktiv skogsmark. Belägen ca tre mil söder om Jokkmokk. Virkesförråd ca 8000 m

Läs mer