Hugget som stucket. En empirisk analys av rotpostpriser i Sverige på kort och lång sikt. Handelshögskolan Örebro Universitet VT-2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hugget som stucket. En empirisk analys av rotpostpriser i Sverige på kort och lång sikt. Handelshögskolan Örebro Universitet VT-2012"

Transkript

1 Handelshögskolan Örebro Universitet VT-2012 Hugget som stucket En empirisk analys av rotpostpriser i Sverige på kort och lång sikt Civilekonomuppsats Nationalekonomi (30 ECTS) Författare: Annelie Bjerke Handledare: Linda Andersson Examinator: Lars Hultkrantz

2 Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera de svenska rotpostpriserna på kort och lång sikt. Målet med studien är att öka förståelsen för hur marknaden för avverkningsrätter fungerar i Sverige och hur den har utvecklats över tid. Den stora skillnaden mellan tidigare studier är att denna uppsats analyserar bestämningsfaktorer på rotpostmarknaden. Kointegrationsanalys används för att analysera hur förändringar i utbuds- och efterfrågefaktorer på råvarumarknaden påverkar rotpostpriserna. Resultaten visar att den tekniska utvecklingen inom skogsmarknaden har utvecklat rotpostpriserna positivt på lång sikt. Händelser som haft en kortsiktig effekt på rotpostpriserna är bland annat lagar, stormar och orkaner samt kraftiga förändringar i energipriser. Analysen visar att rotpostmarknaden är efterfrågestyrd. Den slutgiltiga modellen visar att på lång sikt påverkas rotpostpriset positivt av importpris och industriell virkesförbrukning och negativt av virkeslager samt bruttoavverkning. På kort sikt påverkar importpris och industriell virkesförbrukning rotpostpriset positivt och bruttoavverkningen rotpostpriset negativt.

3 Förord Ett flertal personer har bidragit med information och synpunkter till denna uppsats. Jag önskar i första hand uttala mitt tack till min handledare på Örebro Universitet, Linda Andersson, som svarat för bland annat handledning och korrekturläsning. Jag vill även tacka Jan Orke på Holmen Skog som hjälp mig att få en förståelse för skogsbolagens situation på marknaden. Ett tack riktas också till Lars Hultkrantz som har bidragit till en förståelse för den teoretiska delen av rotpostmarknaden. Jag vill tacka Stefan Karlsson på Skogsstyrelsen som hjälp mig med datamaterial samt Lars Björklund på SDC. Till alla dessa och ytterligare andra, som mera tillfälligt bidragit till denna uppsats, uttalar jag ett varmt tack.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Svenska skogsmarknaden Aktörer Avverkningsbeslut Anskaffningsformer Virkesavtal på kort och lång sikt Teoretisk bakgrund Stokastiska och stationära prisprocesser Prisernas bestämningsfaktorer: utbud och efterfrågan Marknadsformens betydelse Tidigare studier Data Rotpostpriser Pris på leveransvirke Import- och exportpris på råvara Drivningskostnad Virkeslager Industriell virkesförbrukning Bruttoavverkning Sammanfattning av datamaterialet Empirisk modell och ekonometriska överväganden Resultat Rotpostprisernas utveckling Engle-Granger analys Diskussion Slutsats Källförteckning Bilaga 1. Tabeller och figurer Bilaga 2. Exempel på prislista från Holmen Skog... 58

5 Ordlista 1 Anskaffningsform På skogsmarkanden anskaffas virkesråvara på fyra olika sätt; rotpost, leveransrotköp, avverkningsuppdrag och leveransvirke. Avverkningsrätter Se rotpost. Avverkningsuppdrag En köpare utför avverkningen. Den fortsatta hanteringen av virket sker sedan på samma sätt som för leveransvirke. Från det framräknade bruttovärdet dras sedan köparens kostnader för avverkningen bort. Dessa kostnader kan antingen vara verkliga självkostnader eller en i förväg överenskommen fast kostnad. Fastkubik (m 3 f ub) Kubikmeter fast under bark är den verkliga volymen av en trädstam exklusive bark. Se Figur 5. Grundpris Grundpris är utgångspunkten vid betalning av leveransvirke och avverkningsuppdrag. Till detta grundpris kan det sedan förekomma tillägg, avdrag och rabatter. Se Bilaga 2. Kubering Uppmätning av volymen (kubikmassan) av en timmerstock, ett träd eller ett bestånd av träd. Leveransrotköp Innebär att skogen säljs som rotpost men att priset utgår i ett fast nettopris per verklig avverkad m 3. Osäkerhetsmomentet vid kubering av rotstående skog och kostnader för uppmätning i skogen är något som minimeras. Det överenskomna priset gäller ibland för alla trädslag och sortiment, ibland delas priserna upp på sortiment. Leveransvirke Skogsägaren själv avverkar och levererar virket till närmsta bilväg. Mätningen sker sedan oftast vid industrin som utförs enligt 1 Följande avsnitt bygger på Skogsstyrelsens beskrivningar och Skogforsks skogsencyklopedi.

6 virkesmätningslagen och sker i de flesta fall genom landets olika virkesmätningsföreningar. Betalning sker enligt prislista. Listpris Se grundpris. Prislista Se grundpris. Rotnetto Värdet på stående skog när avverknings- och körningskostnader dragits ifrån virkesintäkterna. Rotvärde Ett skogsbestånds värde stående på rot. Det är virkesvärdet innan kostnaden för avverkning m.m. dragits av. Detta bruttovärde är av intresse till exempelvis vid försäljning av rotposter. Rotpost Rotpost betalas till ett totalpris som överenskommits innan avverkning. Trädens diameter i brösthöjd mäts. Dessutom mäts höjden på ett urval provträd. Därefter lämnas den stämplade och kuberade posten ut till försäljning, oftast genom anbud. Råvaruanskaffning Se anskaffningsform. Stämpling När skog skall avverkas måste de träd som ska fällas markeras, stämplas. På privatägd skog utförs stämpling av en oberoende aktör som samlar uppgifter om den skogsareal som ska avverkas. Uppgifterna används till volymberäkningar och redovisas i särskilda stämplingshandlingar. Dessa handlingar används ofta vid försäljning av skog. Skogskubikmeter (m 3 sk) Är en enhet som används för att beteckna ett skogsbestånds virkesvolym. Måttet innefattar trädstammar ovan stubbskär och det innebär att topp och bark inkluderas i måttet. Grenar, stubbar och rötter ingår inte. Se Figur 5.

7 Vrak Är icke leveransgill volym. Det betyder att virket inte uppfyller den specifikation som finns för det aktuella sortimentet. Det innebär att en stock kan vara för krokig, klen eller för kort eller massaved med för mycket röta.

8 1. Inledning Råvaruanskaffningen är av största vikt för de svenska skogsindustrierna och de privata skogsbruken är en viktig råvarukälla. Skogsbolagen och skogsägarföreningarna är beroende av att de enskilda skogsägarna levererar virke för att kunna säkerställa råvaruförsörjningen till industrierna. De avvägningar mellan nytta och kostnad som måste göras för att hushållningen med virke ska vara samhällsekonomiskt effektiv är svår. I idealbilden av en marknad som kan klara en sådan uppgift finns många oberoende och välinformerade köpare och säljare. Enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) är rotpostpriser en bra utgångspunkt för att skapa en förståelse för hela skogsmarknaden. Enligt författarna fungerar skogsbolagens och skogsägarföreningarnas grundpriser som ett golv för rotpostpriserna under lågkonjunkturer medan rotpostpriserna under högkonjunkturen pressas upp över grundpriserna. Nivåmässigt ligger alltså rotpostpriserna högre än grundpriserna men stora variationer förekommer bland annat geografiskt. Vad gäller kvantiteter på skogsmarknaden kan rotposter användas till att utjämna säsongsvariationer och medger större flexibilitet vad gäller anpassning till sortiment och tidpunkt för avverkning. Syftet med uppsatsen är att studera prisutvecklingen på rotposter i Sverige på kort och lång sikt. Målet med studien är att öka förståelsen för hur marknaden för avverkningsrätter fungerar och har utvecklats över tid. En analys av kort-och långsiktiga samband är av särskilt intresse eftersom sådana relationer kan ge viktig information om priser på rotpostmarknaden samt vilka faktorer som är avgörande. Vid en analys av avgörande faktorer kan det även studeras om marknaden är utbud- eller efterfrågestyrd. Detta syfte är något som skiljer sig mot tidigare studier på rotpostmarknaden, eftersom de är mer inriktade mot att studera prisprocesser. Inom råvarumarknaden finns det däremot tidigare studier av bestämningsfaktorer. Rotpostpriserna kommer först att studeras enskilt under perioden för att analysera hur marknaden fungerar och har utvecklats över tid. Sedan sker en kointegrationsanalys på datamaterialet under perioden för att analysera hur förändringar i utbuds- och efterfrågefaktorer påverkar rotpostpriset samt undersöka om marknaden är utbuds- eller efterfrågestyrd. 8

9 Uppsatsen resultat visar att den tekniska utvecklingen är den händelse som utvecklat rotpostpriserna positivt på lång sikt. Händelser som haft en kortsiktig effekt på rotpostpriserna är bland annat lagar, stormar och orkaner samt kraftiga förändringar i energipriser. Den slutgiltiga kointegrationsmodellen erhåller resultatet att rotpostmarknaden är efterfrågestyrd. På lång sikt påverkas rotpostpriset positivt av importpris och industriell virkesförbrukning och negativt av virkeslager samt bruttoavverkningar. På kort sikt visar modellen att importpris och industriell virkesförbrukning påverkar rotpostpriset positivt och bruttoavverkningar påverkar rotpostpriset negativt. Uppsatsen har följande upplägg. I nästa kapitel beskrivs den svenska skogsmarknaden. I kapitel tre redogörs för den teoretiska bakgrunden som följs av tidigare studier i kapitel fyra. I kapitel fem presenteras datamaterialet för studien. I kapitel sex diskuteras ekonometriska överväganden för den empiriska analysen och i kapitel sju presenteras rotpostprisernas utveckling över tid samt de empiriska resultaten. Uppsatsen avslutas i kapitel åtta och nio med diskussion och slutsats. 2. Svenska skogsmarknaden Det finns många olika aktörer på den svenska skogsmarknaden som i många fall samarbetar för att fylla efterfrågan på skogsråvaran. Den enskilda skogsägaren är i många fall säljaren och skogsbolagen eller skogsägarföreningar är köparen. Den privata skogsägaren har intressen och motivationer som påverkar honom/henne i ett avverkningsbeslut. Efter att ha valt den anskaffningsform som är mest lämplig inleder skogsägaren och skogsbolaget ett samarbete. Virkesavtalen på skogsmarknaden finns på både kort och lång sikt och vilken marknadsform som råder är svårt att uttala sig om. 2.1 Aktörer På den svenska skogsmarknaden finns ett flertal aktörer; enskilda ägare, skogsföretag, skogsägarföreningar, staten och övriga aktörer. Figur 1 visar att de enskilda skogsägarna äger 50 procent av den svenska skogsmarken. 9

10 Figur 1: Den produktiva skogsmarkens fördelning i Sverige på ägarklasser, Övriga privata ägare 6% Staten 3% Statsägda AB 14% Övriga allmänna ägare 2% Enskilda ägare 50% Skogsbolag 25% Källa: Skogsstyrelsen De enskilda skogsägarna är en heterogen grupp enligt Brännlund (1993). Omsättningen på skogsfastigheter sker genom försäljning, arv eller som en gåva mellan släktingar. Inom gruppen enskilda skogsägare sker en långsam förändring angående försörjning och sysselsättning inom den egna skogen. Många skogsägare har eller har haft skogsbruk i kombination med jordbruk som yrke, men antalet minskar successivt. Detta kan få till följd att de enskilda skogsägarnas kompetens, erfarenhet, värderingar och attityder förändras. Allmänt sett ökar utbildningsnivån men detta inkluderar ofta inte skogsbruk där den i många fall minskar. Skogsägarnas kunskap och erfarenheter utökas bland annat till följd av att de är verksamma i andra yrken. 2 Några av de enskilda skogsägarna har organiserat sig i skogsägarföreningar som gör att de får en större kraft på marknaden. Föreningen ägs och styrs av sina medlemmar. LRF Skogsägarna är riksorganisationen för skogsägarföreningarna som är uppdelade i regionala ekonomiska föreningar; Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna. 3 2 Bäcke, Herling och Svensson (2010) 3 LRF Skogsägarna 10

11 Tabell 1: Medlemmar och areal inom LRF Skogsägarna, Antal medlemmar Medlemsareal 1000 ha Södra Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna Totalt Källa: LRF Skogsägarna Enligt Tabell 1 är Södra den största skogsägarföreningen till medlemsantalet. Medlemmarna i Södra äger ungefär hälften av all privatägd skog inom det geografiska område som föreningen verkar. Södra har blivit så stora att de har byggt upp hela produktionsledet inom föreningen. Södra innefattar virkesråvara och skogstjänster, trävaror, pappersmassa och interiör varor. 4 Mellanskog är enligt Tabell 1 den näst största skogsägarföreningen till medlemsantal. Mellanskog är en stor delägare i Setra Group AB som är ett träindustriföretag med produktion av sågade trävaror och vidareförädling samt verksamma inom handel och distribution. 5 Skogsägarna Norrskog är till antalet medlemmar den minsta skogsägareföreningen enligt Tabell 1. I Norrskog ingår ett helägt dotterbolag, Norrskog Wood Products, som förädlar timmerråvaror. 6 Norra Skogsägarna har fler antal medlemmar inom föreningen jämfört med Skogsägarna Norrskog. De driver fyra träförädlingsindustrier och trävaruhuset XL-BYGG Norra. 7 Enligt skogsägarföreningarna har de två huvuduppgifter. De skall dels tillvarata det privata skogsbrukets intressen mot skogsindustrin, dels bistå medlemmarna i skogsvårdsfrågor. Detta gör skogsägarföreningarna genom avverkningshjälp, genom handel med virke, förädla virket i egna industrier, ge information och utbilda medlemmarna. Historiskt har skogsägarföreningar 4 Södra 5 Mellanskog 6 Skogsägarna Norrskog 7 Norra Skogsägarna 11

12 varit en dominerande representant för utbudssidan vid prisförhandlingar mellan köpare och säljare. 8 En fjärdedel av skogsarealen i Sverige ägs enligt Figur 1 av skogsbolagen. Dessa företag bedriver ofta egna massaindustrier och sågverk. Företagen anskaffar virke genom inköp från enskilda skogsägare, egen skog och genom import. Är kostnaderna att köpa skog från enskilda skogsägare hög kompletterar företagen med mer egen skog och ökad import. Om kostnaderna för import är hög ökar inköpen från enskilda skogsägare. 9 De största skogsbolagen på den svenska marknaden är Holmen, Stora Enso, SCA, Korsnäs och Billerud. Staten är en annan aktör av betydande storlek enligt Figur 1. Staten förvaltar sitt skogsmarksinnehav genom det statliga bolaget Sveaskog AB och intar en särställning på marknaden. Cirka 80 procent av Sveaskogs marker ligger i Norrbotten och i Västerbotten samt även ett stort innehav i Bergslagsområdet. Svea Skog har industrier i egen regi, delägare i Setra Group AB, vilka de levererar virke till. Sveaskog köper även skog från enskilda skogsägare vilket gör dem till ännu en konkurrent bland industrierna på marknaden Avverkningsbeslut Enligt Törnqvist (1995) finns det tre faktorer som påverkar en skogsägare att avverka. De tre faktorerna är skogstillståndet, ägarhushållets behov och omvärldsfaktorer. Vid en bedömning av skogstillståndet mäts ålderssammansättningen, huggningsklasser, virkesförråd och tillväxten i skogen. Till bedömningen inkluderas även naturliga och onaturliga olyckor såsom stormfällning, insektshärjningar och rötskador. Ägarens egna intressen såsom viltvård och rekreation påverkar även valet av åtgärd. Ägaren behöver alltså finna en anpassning mellan sina egna mål och skogens möjligheter. Ägarhushållets behov betyder enligt Törnqvist (1995) att skogsägaren avverkar på grund av sina egna ekonomiska behov både vad det gäller tillfälliga utgifter som investeringar och löpande utgifter, räntor och amorteringar. Vid omvärldsfaktorer är det framförallt tre viktiga faktorer som påverkar nämligen virkesmarknaden, skogspolitiska åtgärder (lagstiftning samt 8 LRF Skogsägarna 9 Jan Orke Marknadschef Holmen Skog, möte samt Sydved, Sveaskog 12

13 bidrag) och skattesystemet. På virkesmarknaden anges priset och det påverkar beslutet att avverka. Törnqvist menar att det diskuteras hur kraftig påverkan priset har för en enskild avverkning och han menar att det vid den enskilda avverkningen finns fler bedömningsgrunder som också har effekt. Skogsägaren är alltså inte helt styrd av virkespriset. Ju större valfrihet skogsägaren har avseende tidpunkt och beståndsval desto större möjlighet har han att utnyttja prisvariationen på marknaden. Initiativet till en virkesaffär kan komma från både köpare och säljare. Ofta finns det en grupp med trogna leverantörer som ringer köparen vid en försäljning. Dessa leveranser betraktas av skogsbolagen som viktiga eftersom de betonar den personliga kontakten och vikten av ömsesidigt förtroende. När det gäller affärer med andra än dessa trogna leverantörer är det vanligt att köparen tar den första kontakten. När ett skogsföretag eller skogsägarförening har knutit kontakt med en enskild skogsägare är det svårt för andra företag eller föreningar att konkurrera om denna skogsägare Anskaffningsformer På den svenska skogsmarknaden finns det fyra olika anskaffningsformer vid köp från enskilda skogsägare. De olika formerna är rotpost, avverkningsuppdrag, leveransvirke och leveransrotköp. Förutom dessa anskaffningsformer förekommer även virkesbyten och köp från virkeshandlare. 12 Vid försäljning av en rotpost innebär det att skogsägaren säljer avverkningsrätten för en specifik yta av en skogsfastighet. När ett köp av en avverkningsrätt ägt rum betyder det i stort att skogsbeståndet bytt ägare. Som underlag för anbuden används en förteckning på det aktuella skogsbeståndets trädslagsfördelning och volyminnehåll, vilket även benämns som stämplingslängder. Stämplingen utförs inte av skogsägaren själv utan av en fristående aktör. Före 2008 var det ofta Skogsstyrelsen som utförde stämplingen men därefter har Hushållningssällskapet och även andra tagit åt sig detta uppdrag. De kostnader som uppstår vid avverkning och utdrivning av virke står köparen för. Köparen är även kontrakterad att avverka inom en viss tidsperiod. 13 Det är vanligt att avverkningen under denna tidsperiod sker 11 Jan Orke Marknadschef Holmen Skog, möte samt Sydved, Skogsstyrelsen (2011) 13 Hushållningssällskapet 13

14 successivt enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) eftersom industrin gärna håller på rotstående lager för att jämna ut råvaruflödet. Avverkningsuppdrag är den vanligaste anskaffningsformen bland skogsägarföreningar och skogsföretag. Vid avverkningsuppdrag kommer den enskilda skogsägaren och skogsföretagen överens om att skogsbolaget avverkar skogen och transporterar virket till industrin. Vid industrin mäter en oberoende virkesmätningsförening rundvirket och säljaren får sedan betalt efter en kontrakterad prislista; se Bilaga 2. Den totala summan som säljaren erhåller är den summa som virkesmätningsföreningen mäter upp minus de kostnader som skogsföretaget haft för avverkningen. 14 Nackdelen med avverkningsuppdrag enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) är att nettot av avverkningen endast kan mätas i efterhand. Det krävs därmed att den enskilda skogsägaren har förtroende för skogsföretagen och att de är professionella och inte slarvar med apteringen. Leveransvirke är en anskaffningsform som inte är lika vanlig idag som för några decennier sedan enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). Skogsägaren avverkar själv och levererar virket till närmsta bilväg. Sedan säljer skogsägaren virket till ett skogsföretag som transporterar virket till industrin. Vid industrin mäts virket av en oberoende virkesmätningsförening och skogsägaren får betalt enligt skogsföretagets prislista, se Bilaga Den fjärde och sista anskaffningsformen är leveransrotköp. Denna anskaffning innebär att den privata skogsägaren säljer skogen som rotpost men att priset utgår i ett fast nettopris per verklig avverkad m 3. Med denna anskaffningsform frångås osäkerhetsmomentet vid kubering av rotstående skog och kostnader för uppmätning i skogen. Det överenskomna priset gäller ibland rakt över alla trädslag och sortiment men ibland delas priset upp på sortiment Jan Orke Marknadschef Holmen Skog, möte Skogsstyrelsen (2011) 16 Ibid 14

15 2.4 Virkesavtal på kort och lång sikt 17 Enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) kan transaktionsformerna på skogsmarknaden delas in i fyra typer; fasta köp, avverkningsoptioner, säsongsköp och spotmarknadsköp. Vid fasta köp bestäms virkesvolymerna av långsiktiga avtal. Priserna behöver inte vara bestämda även om prissättningen kan vara reglerad. Inom denna kategori definieras långsiktiga avtal där pris och volymer reglerats i förväg och stabila leveransrelationer där priserna bestäms från år till år. Ett sådant exempel är att några av skogsföretagen i Sverige kan vara säkra på sina fasta leveranser från Sveaskog. Avverkningsoptioner är rättigheter att erhålla virkesvolymer till på förhand kontrakterade priser; se Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). Till avverkningsoptioner hör virke från egen skog i den utsträckning som avverkningsuttaget kan varieras eller virke från rotposter som har köpts men inte avverkats under tidigare säsonger, vilket beskrevs i avsnitt 2.3. Säsongsköp är istället virke som köpts och avverkats inom samma säsong och prissättningen har skett före avverkningen. De anskaffningsformer som kan inkluderas i denna kategori är leveransvirke, avverkningsuppdrag och rotposter som avverkas direkt. Spotmarknadsköp är inköp och leverans av redan avverkat virke vilket innebär att det är på riktigt kort sikt. Hit räknas andrahandsmarknaden för rundvirke. De anskaffningsformer som är bäst lämpade för spotmarknaden är rotposter och leveransrotköp. Innan en avverkningsprocess startar har en prisuppgörelse skett. Det innebär enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) att det mellan prisuppgörelsen och avverkningen ibland hinner löpa flera månader innan virket levereras till industrin. Detta leder till flera osäkerhetsmoment. Skogsföretagens behov av virke kan förändras exempelvis på grund av konjunkturen. Prissättningen görs när virket ännu står på rot och den verkliga kunskapen om volymen och kvaliteten fås först vid industrin där mätningen sker. Det aggregerade utbudssambandet på virkesmarknaden innehåller därför en stokastisk komponent. Avverkningsvolymen påverkas även av väderfaktorer såsom snödjup, kyla och tjäle samt av mänskliga faktorer som skogsägarens förväntningar. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) menar att skogsföretagen har många skäl att fördela inköpen på olika transaktionstyper. För det första ger fasta köp och avverkningsoptioner 17 Följande avsnitt bygger på Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). 15

16 skogsbolagen garantier mot att den genomsnittliga virkeskostnaden överstiger betalningsförmågan inklusive avkastning på sunk cost 18 investeringar. Dessa två transaktionsformer kan användas på flera vis, dels som intertemporalt arbitrage (rotposter köps när priset är lågt) och dels som prisstyrning (skogsföretag påverkar säsongsmarknadens pris genom stora innehav av avverkningsoptioner). För det andra ger avverkningsoptioner och köp på spotmarknaden möjlighet att minska den totala leveransrisken. Båda transaktionsformerna fungerar som bufferts och är därför alternativ till lager. För det tredje kan skogsbolagen, om priserna på de olika delmarknaderna inte är perfekt positiv korrelerade, diversifiera bort en del av prisrisken. För det fjärde kan det finnas sambruksfördelar. Det betyder att med egen skog kan skogsföretagen utföra avverkningsuppdrag till lägre kostnad och att avverkningsuppdragen gör produktionskostnaderna för virke på egen skog lägre. För det femte är den transaktionsform som minimerar produktionskostnaden olika mellan anskaffningsformerna. Fördelningen mellan leveransvirkesköp och avverkningsuppdrag beror i hög grad på den enskilda skogsägarens kostnad vid tillämpning av skogsbrukets teknik vid avverkningen. Om en slutavverkning ger lägst kostnad står valet mellan avverkningsuppdrag och rotpostförsäljning. Om det finns en osäkerhet angående virkesvolym och kvalitet är avverkningsuppdrag det fördelaktigaste för skogsägaren eftersom betalning sker efter en prislista som följer inmätt virke. Om istället köparen vill ha möjlighet att betala för kvaliteter i avverkningsobjektet som inte finns i prislistan, exempelvis närhet till bilväg, kan tillägg på prislistan vara lämpligt eller rotpostkontrakt. Flera av dessa skäl gäller även för den enskilda skogsägaren enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). Att utnyttja olika transaktionsformer kan ge en viss riskspridning. Leveransvirkeskontrakt är mest fördelaktigt när den egna arbetsinsatsen minimerar produktionskostnaden, givet skogsägarens värdering av egen arbetstid, som vid gallring av skog. Rotpostförsäljning och avverkningsuppdrag kan vara att föredra vid slutavverkning. Vilken anskaffningsform som sedan passar bäst bestäms av den kunskap som finns hos skogsägaren angående efterarbetet i skogen. Skogsmark kostar mer att köpa än köp av samma skog i form av avverkningsrätt. Osäkerhet angående volym, kvalitet, avverkning- och transportkostnader kan göra skogsbolagens 18 Enligt Hultkrantz och Nilsson (2004) är Sunk cost en bunden kostnad. En bunden kostnad är den del av den fasta kostnaden som inte kan återvinnas till exempel via försäljning. 16

17 prislistor mest effektiva. Detta gäller även i de fall som köparen avverkar och transporterar virket. Om marknaden kännetecknas av konkurrens kommer rotposter att fungera som en konkurrensmarknad till avverkningsuppdrag i de fall där det är låg avverkning- och transportkostnad för beståndet. Rotposter kommer således att ge ett högre genomsnittligt rotnetto Teoretisk bakgrund Detta kapitel utgör teoretisk grund för den empiriska analysen. Den teoretiska bakgrunden förklarar prisprocesser, prisernas bestämningsfaktorer och marknadsformens betydelse. 3.1 Stokastiska och stationära prisprocesser 20 Enligt Limaei och Lohmander (2007) finns det två olika teoretiska synsätt vad gäller priser. Ett möjligt antagande är att prisutvecklingen följer en stationär autoregressiv (AR) process. Detta innebär att förändringen i en period generellt inte antas påverka förväntade priser i andra perioder. Den bästa prognosen av framtida priser ges därmed av medelvärdet av processen. Priset i detta antagande kan beskrivas som: P!!! = α + βp! där 0 < β < 1 (1) Ett annat möjligt antagande är att prisprocessen är en Martingale 21 vilket betyder att det förväntade priset i period två, när priset i period ett är känt, ges av priset i period ett. Enligt Martingale antagandet kan priset beskrivas som: P!!! = α + βp! där α = 0 och β = 1 (2) 19 Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) 20 Följande avsnitt bygger på Limaei och Lohmander (2007) samt Hultkrantz (1993). 21 En Martingale är en sekvens av slumpmässiga variabler (stokastisk process) som vid en särskild tidpunkt i den realiserade sekvensen är förväntningarna för nästa värde i sekvensen vilket är lika med det nuvarande observerade värdet, givet informationen om alla tidigare observerade värden vid en innevarande tidpunkt. 17

18 Enligt Hultkrantz (1993) är en stokastisk prisprocess (P t ) under tiden t en submartingale, med hänsyn till en sekvens av information (I t,) om priset har följande egenskaper: E P!!! I! P! (3) där det förväntade värdet av priset imorgon givet informationen idag är större eller lika med priset idag. Processen är en Martingale om dess relation har en jämvikt. Martingale och submartingale motsvarar en random walk process och en random walk med drift. Anta att tillväxttakten för rotstående skog vid tiden t ges av g t samt att kapitalkostnaden och lagringskostnaden, uttryckt i proportioner av rotpostpriset, är r t respektive l t. Anta även att rotpostpriserna inte är negativa. Rotpostpriset kan då skrivas P! = E P!!! I! exp g! l! r! (4) där priset idag är lika med det förväntade värdet av priset imorgon givet informationen idag samt det exponentiella värdet av tillväxttakten minus lagringskostnaden och kapitalkostnaden. I logaritmerad form, vid antagande att alla variabler är kända förutom priset i nästa period, är det log (P! ) = log (E P!!! I! + g! l! r! (5) Anta att tillväxten i skogen är en positivt, kontinuerlig och monoton avtagande funktion g(a t ) av en omloppsperiod (b t ) för skogen. Det kan även antas att logfunktionen av processen för rotpostpriser är en Martingale, det vill säga att rotpostpriser följer en random walk. Då kan ekvationen för jämviktsarbitraget reduceras till: g b! = r! + l! (6) Alltså, avverkningsbeslutet vid tidpunkt t beror på kapitalkostnaden och lagringskostnaden och är oberoende av rotpostpriserna. Det betyder att det direkta utbudet av rotposter är oelastiskt. För icke negativa rotpostpriser, konstant kapital- och lagringskostnader kommer utbudet av rotposter därmed att bestämmas av åldersfördelningen på skogen. Om den marginella tillgångskostnaden för timmer varierar, kommer utbudet för timmer att vara 18

19 elastiskt med avseende på timmerpriser. Det reflekterar variationen i volymen för rotposter med icke negativa rotpostpriser när timmerpriserna varierar. Om vi istället antar att rotpostpriserna är stationära betyder det att elasticiteten av förväntade framtida priser med avseende på nuvarande priser är mindre än ett. Anta till exempel att priset kan beskrivas av följande process: log p!!! = α + β log p! + l! + r! u! där 0 β 1 (7) och E u! I! = 0 (8) samt α och β är konstanter. Det betyder att det logaritmerade priset imorgon är lika med det logaritmerade priset idag plus lagringskostnaden och kapitalkostnaden minus feltermen om det förväntade värdet för feltermen givet informationen idag är lika med noll. Ekvation (4) ger nu följande: g b = 1 β log p! + l! + r! α (9) Rotationsåldern är nu även beroende av det nuvarande priset, p t. Differentiering med avseende på p och b ger: db (1 β) = 0 dp g p (10) där g! = δg δa. Det betyder att utbudet på kort sikt har en positiv lutning alltså att en ökning i rotpostpriser leder till en minskning av volymen i virkesförrådet även om marginella tillgångskostnaden är konstant. 3.2 Prisernas bestämningsfaktorer: utbud och efterfrågan Avverkningen av skog styrs av utbud och efterfrågan på rundvirke. Det finns ett flertal 19

20 faktorer som påverkar utbudssidan på rundvirkesmarknaden. De främsta faktorerna som antas påverka är pris på leveransvirke och kostnaden på produktionsfaktorerna. Produktionskostnaderna omfattar avverkningskostnader och övriga kostnader för skogsskötsel, det vill säga drivningskostnad. Avverkningskostnad är ett samlingsbegrepp som omfattar kostnaderna för bränsle, arbetskraft och kapital. Om priset på bränsle stiger eller lönerna för skogsarbetare stiger så kommer utbudet på virkesmarknaden att sjunka. Om avverkningskostnaderna sjunker, kan en större mängd produceras till en lägre kostnad alternativt om de höjs får skogsägarna en mindre avverkningsvolym till en högre kostnad. Vid rådande pris skiftar därmed utbudskurvan utåt eller inåt; se till exempel Varian (2006). Utbudet på skogsmarknaden kan beskrivas enligt Q! = α! + α! c + α! r + α! p (11) Utbudet beror på drivningskostnaden (c), räntan (r) och priset på råvaran (p). Efterfrågesidan på råvarumarknaden ges av Q! = β! + β! p!" + β! p (12) Efterfrågad kvantitet beror på världsmarknadspriset (p vm ) och priset på råvaran (p). Jämvikt på marknaden ger att vi kan lösa ut råvarupriset: p = f p!", c, r (13) det vill säga råvarupriset är en funktion av priset på världsmarknaden, drivningskostnaden och räntan. Rotpostpriset i sin tur består av råvarupriset minus drivningskostnaden. rotpostpris = p c = g(p!", r) (14) Vid närmare studier av rotpostmarknaden kan olika faktorer utskiljas som påverkar utbudoch efterfrågesidan. Utbudet av rotposter påverkas av leveransvirkespriser och drivningskostnader. Efterfrågesidan på rotpostmarknaden påverkas av ett flertal faktorer såsom importpris, bruttoavverkning, virkeslager, exportpris och industriell virkesförbrukning. Figur 2 illustrerar hur dessa faktorer samvarierar och styr efterfrågan. Skogsbolagen och 20

21 skogsägarföreningarna kan välja mellan att avverka egen skog, köpa rotstående skog eller importera rundvirke för att fylla sina råvarubehov. Råvaran kan sedan förvaras i form av virkeslager eller rotstående lager. Sedan kan skogsbolagen och föreningarna välja om de vill exportera rundvirket eller sälja till skogsindustrin. Figur 2: Efterfrågesidan på rotpostmarknaden Import av råvaror Avverkning Export av råvaror Industriell virkesförbrukning Rotpostlager Virkeslager Enligt grundläggande antaganden om konsumenten som rationell beslutsfattare ökar efterfrågan på en vara om priset minskar medan efterfrågan minskar då priset ökar; se Axelsson, Holmlund, Jacobsson, Löfgren och Puu (2007) och Varian (2006). En sådan vara kallas normal vara och har en negativ priselasticitet. Om rundvirke kan klassificeras som en normal vara betyder det att industrierna, som utgör efterfrågesidan på marknaden, skulle efterfråga mindre mängd rundvirke ju dyrare råvaran är och skogsägarna skulle vara villiga att bjuda ut mycket av sin skog till avverkning. Detta stämmer inte riktigt med råvarumarknaden eftersom industrierna måste försörjas med rundvirke så att industrierna inte stannar och att de ska kunna få ut sina varor i tid. Skogsråvaran skulle därför kunna ses som en nödvändighetsvara, vad än priset är så finns det fortfarande en efterfrågan men dock inte lika stor som vid ett högre pris 22. När priset på skogsråvara ökar så förbättras vinstmöjligheterna för skogsägarna, vilket stimulerar skogsägarna till att avverka. Det finns marknadsspecifika samband som påverkar det totala utbudet. Om till exempel sågtimmerpriset stiger, kommer skogsägarna att öka utbudet av sågtimmer enligt Brännlund (1988). Detta sker genom slutavverkning och en naturlig följd av detta är att även massaved kommer ut på marknaden. I de fall massavedspriset stiger ökar istället utbudet av massaved genom att skogsinnehavarna gallrar. 22 Axelsson et al. (2007) samt Varian (2006). 21

22 Vid gallring kommer lite sågtimmer ut på marknaden och därmed blir den totala utbudsökningen på hela virkesmarknaden mindre än när sågtimmerpriset höjs. 3.3 Marknadsformens betydelse Under fullständig konkurrens antas att antalet köpare är så stort att ingen enskild köpare själv kan påverka priset; se Axelsson et al. (2007). Efterfrågan på den svenska råvarumarknaden utgörs framförallt av skogsbolagen. Efterfrågan kan enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) visas genom industrins marginella betalningsförmåga som är värdet av marginalprodukten, MRP. Om utgångspunkten är att skogsägarna försöker maximera sitt rotnetto och skogsindustrin sin vinst kan utbudskurvan härledas som marginalkostnadskurvan för att utvinna virkesresurser, MC. Figur 3: Anskaffningsmarknaden vid fullständig konkurrens kr/m 3 sk MC P B A MRP Q* Källa: Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) m 3 sk Enligt Figur 2 uppstår ett jämviktspris i den punkt där utbud och efterfrågan är lika stor. Det innebär att det avverkas så mycket som det efterfrågas för det pris som skogsbolagen är villiga att betala och som krävs för att avverka tillräckligt av skogsråvaran. Volymen Q* är effektiv, vilket innebär att det samhällsekonomiska nettoöverskottet, industrins betalningsförmåga minus skogsägarnas kostnad, maximeras. I Figur 2 är detta överskott A och B vilket är summan av industrins överskott B och skogsägarnas rotnetto A Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) 22

23 En utbudschock är en kraftig störning av marknadens jämvikt till följd av en stor och plötslig ändring av utbudet av en skogsråvara. En positiv utbudschock gör att utbudskurvan skiftar utåt och följden blir högre produktion till lägre priser. Exempel på utbudschocker är stormar eller kraftiga ökningar i energipriser, se avsnitt 7.1. Figur 2 har två förtjänster enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). För det första visar figuren hur stort det samhällsekonomiska överskottet kan vara. Den är därför utgångsläget vid beräkning av den samhällsekonomiska kostnaden om den verkliga marknaden inte fungerar perfekt. För det andra är den robust i den bemärkelsen att mer komplicerade modeller som ligger närmare verkligheten ofta visar sig ge likartade resultat. Den svenska skogsmarknaden kan snarare beskrivas som en oligopson marknad än en marknad under fullständig konkurrens. En oligopson marknad förekommer när det finns många producenter (skogsägare) jämfört med antalet köpare (skogsbolag och skogsägarföreningar), såsom den svenska skogsmarknaden. En oligopson marknad kännetecknas av homogena eller heterogena produkter; se Axelsson et al. (2007). På den svenska råvarumarknaden kan skogsråvaror som köps och sälj, i det närmaste, anses som homogena. Total homogenitet existerar dock inte om råvarumarknaden avser hela landet. Istället kan tre regioner i Sverige utskiljas utifrån klimatmässiga förutsättningar; norr, mellan och syd. Denna indelning gör det då möjligt att definiera råvarorna som homogena inom varje region. Dessa regioner är ofta benämnda som tre separata marknader. 4. Tidigare studier I detta kapitel kommer olika studier av rotpostmarknaden och rundvirkesmarknaden att presenteras. Inom rotpostmarknaden har bland annat rotvärdens utvecklingstendenser analyserats samt den iranska skogsmarknaden och skogsmarknaden i de amerikanska delstaterna Pennsylvania och Georgia har analyserats. Dessa studier är mer inriktade mot att studera prisprocessen. Studeras istället tidigare studier inom rundvirkesmarknaden finns det fler studier av bestämningsfaktorer för pris. Marknaderna för rotposter och rundvirke går i många fall in i varandra, som framgick i avsnitt 3.2, vilket gjort det möjligt att plocka delar av tidigare studier på rundvirkesmarknaden. 23

24 Huhtala, Toppinen och Boman (2001) 24 undersöker om rotpostpriserna i Sverige är tillförlitliga indikatorer på resursbrist. Målet med studien var att testa om rotpostpriserna återspeglar överflöd av en förnybar naturresurs. Med hjälp av kointegrationsanalys studerar författarna om förändringar i rotpostpriset reflekteras av förändringar i virkesförråden. Författarnas resultat indikerar att det inte finns någon långsiktig jämviktsrelation mellan timmerpriser och virkeslager varken i Sverige eller Finland. De visar även att det inte finns någon långsiktig kointegration mellan tillväxten på timmer och dess priser i Finland. Nagubadi och Munn (1998) studerar utbud- och efterfrågestrukturer på rotpostmarknaden i syd-centrala USA under perioden Med hjälp av 3SLS estimerar de en ekvationsmodell för massaved och sågtimmer för olika trädslag. De erhöll resultatet att sågtimmer och rotpost är varandras komplement men de fann inga bevis för att sågtimmer skulle vara ett substitut för massaved. Linehan och Jacobson (2005) 25 undersöker utvecklingen på rotpostpriserna i delstaten Pennsylvania i USA för ett antal trädslag under perioden De diskuterar den historiska volatiliteten i rotpostpriserna och visar en metod för prognosarbete för framtida priser och vilka begränsningar de har med datamaterialet. Författarna konstatera att växande timmer är en investering på lång sikt och att studier av rotposter behövs för att göra rätt ekonomiska beslut. De menar att beslutstagare kan undersöka tillväxten på lång sikt likaväl som de kan undersöka fluktuationer på kort sikt för att förutse priser. Rotpostpriser på lövträd i Pennsylvania steg stadigt under 1990-talet men föll kraftigt 2001 för flera trädslag. Författarna visar att virkesproduktionen minskade under denna period. De menar att några av de bidragande faktorerna till detta, samt den ekonomiska nedgången i början av 2000-talet, är utländsk konkurrens inom möbelindustrin, terrordådet den 11 september och dåligt avverkningsväder i delstaten. Priserna i Pennsylvania visade en positiv trend för de flesta trädsorter. Författarna framhåller att de har problem med hög volatilitet på kvartalsdata vilket påverkar prognosen på priserna på kort och medellång sikt. 24 Se även Huhtala, Toppinen och Boman (2003). 25 Mei, Clutter och Harris (2010) har istället studerat de tolv södra timmer regionerna i USA. Genom att använda olika tidsserietekniker är studiens syfte att modellera och förutsäga rotpostpriser på tall-sågtimmer. Författarna utgick i analysen från en VAR-modell för att sedan utveckla andra tidsseriemodeller. De erhöll resultatet att VAR(2)-modellen predikterade priserna bäst under år

25 Limaei och Lohmander (2007) 26 har studerat det genomsnittliga priset för rotstående timmer i iransk kaspiska skogar. Genom härledningar visar författarna att variansen av timmerpriser i perioden t+1 kan predikteras genom en AR modell. Författarna visar att rotpostprisernas utveckling i Iran under perioden kan beskrivas som en stationär stokastisk process. Författarna gör även en jämförelse med svenska rotpostpriser och finner att det inte finns något signifikant samvariation mellan priserna i Iran och Sverige. Sydor och Mendel (2008) använder hedonisk regressionsteknik för att analysera budtransaktioner på timmer i centrala Georgia, USA. De menar att en hedonisk analys av priser kan öka signifikansen på rotpostpriserna, budgivningsbeteendet och visa en bättre bild av marknadsrisken. De identifierar observerbara faktorer som är statistiskt förknippade med volatiliteten i rotpriserna för tall-sågtimmer. De menar att rotpostpriset är det som driver priset på skogsmarknaden eftersom de påverkas av köpare och säljares egenskaper och preferenser. Enligt författarna påverkar skogsmarksegenskaper budgivningsbeteendet på timmer, även oavsiktligt rotpostpriserna, tillsammans med efterfråge- och utbudsfaktorer. Deras analys indikerar att volym och timmerkvalitet är de två variabler som har störst påverkan på timmerproduktionen. Det betyder att de är avgörande faktorer vid budgivning på rotposter och påverkar därmed rotpostpriset. Studierna som gjorts på råvarumarknaden är mer inriktade på bestämningsfaktorer. De är också gjorda under andra marknadsförhållanden än dagens läge. När dessa studier skrevs var det lagligt med kartellbildningar på skogsmarknaden. Det är något som numera är olagligt efter att konkurrenslagen (KL 1993:20) trädde i kraft. Anledningen till att dessa studier ändå inkluderas i detta kapitel är för att dels undersöka om det är samma bestämningsfaktorer som påverkar råvarumarknaden och rotpostmarknaden samt om det är någon skillnad efter att konkurrenslagen (KL 1993:20) trätt i kraft. Baserat på tvärsnittsdata från Finland undersöker Kuuluvainen (1989) vilka faktorer som påverkar det korta utbudssambandet för timmer från den icke industriella privata skogen. Han undersöker även olika avverkningsformer under den tidsperioden då ägaren fortfarande har skogen i sin ägo, under antagandet att det är en imperfekt marknad. Författaren menar att det 26 Courtland, Washburn och Binkley (1990) är en relaterad studie som analyserar års- och kvartalsdata för södra USA som visar att rotpostmarknaden är effektiv. 25

26 är ett diskret val att sälja timmer vilket kan estimeras med en Probit modell, men att det är ett kontinuerligt val angående hur mycket timmer som ska säljas, vilket estimeras med en linjär regressions modell. Kuuluvainen valde därför en modell som kombinerar dessa två, nämligen Tobit modellen. Han erhöll resultatet att om en perfekt marknad råder påverkas utbudet av timmer på kort sikt positivt av nuvarande rotpriser samt räntan och lager av rotstående skog, men negativt av det förväntade rotpriset. Författarens resultat visar också att avverkningskostnader har en negativ effekt på utbudet av både sågtimmer och massaved. Kuuluvainens studie visar även att avverkning och virkesförråd uppvisar ett livscykelmönster, det vill säga att avverkningen på den egna skogen minskas monotont från den yngsta kategorin ägare till den äldsta samt att virkesförrådet ökar som en funktion av ägarens ålder. Brännlunds (1988) 27 avhandling behandlar sambandet mellan den årliga inhemska förbrukningen av rundvirke, uppdelat på timmer och massaved, samt listpriserna under perioden Författaren skiljer däremot varken på olika typer av avverkningsformer eller leverantörer. Med 2SLS visar han att en prisökning på massaved ökar utbudet av massaved men minskar utbudet av timmer medan det omvända gäller för en prisökning på sågtimmer. Virkesutbudet beror även enligt författaren på avverkningskostnaderna och det avverkningsbara virkesförrådets storlek. Efterfrågan på rundvirke i de två delbranscherna massaved och timmer skattas som funktioner av priset på respektive produkt och virkesråvara, vissa kostnader samt virkesförbrukningen föregående år. Författaren analyserar även konsekvenserna av en monopson prisbildning och testar statistiskt för vilken marknadsform som råder. Han finner stöd för att det under perioden fanns ett positivt signifikant samband mellan priset på blekt sulfatmassa och massavedspriset under de år virkesimporten understeg en miljon m 3, medan motsvarande samband under år med stor import inte är signifikant skild från noll. Detta tolkar Brännlund som ett stöd för hypotesen att köparsidan har en stark position på virkesmarknaden, alltså att situationen liknar monopsoni. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) belyser konkurrensen på den svenska virkesmarknaden. Studien bygger på data med olika tidsintervall under perioden Syftet med studien är att undersöka effekterna av en begränsad konkurrens på virkesförsörjning, priser och inkomster. Författarna menar att en indikator på att virkesmarknaden präglas av konkurrensbegränsningar är de prisskillnader som finns mellan 27 Relaterad rapport är Hultkrantz och Aronsson (1989). 26

27 framför allt leveransvirke och rotposter, sedan avverkningskostnaden adderats till rotpostpriset. På en konkurrensmarknad ska kostnaden för att anskaffa virke vara densamma på alla delmarknader. Författarna menar dock att det är svårt att jämföra de båda anskaffningsformerna eftersom vid rotposter är det köparen som ansvarar för avverkningen och priset för virket sätts utan hänsyn till avverkningskostnaden. Vid leveransvirke är det istället så att säljaren ansvarar för avverkningen vilket betyder att kostnaden för avverkningen är vad säljaren anser att avverkningen har kostat honom. Jämförelsen mellan rotpostpriser och leveransvirkespriser försvårades enligt författarna av det faktum att det inte finns någon tillgänglig statistik över industrins anskaffningskostnad för virke på de olika delmarknaderna. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) finner i likhet med Brännlund (1988) att virkesmarknaden är monopson, så till vida att det för massaved i huvudsak bara fanns en köpare. Ställningen för denna enda köpare anses vara stark av marknadens övriga parter. Författarna påpekar dock att köparsidan inte utnyttjar sin ställning och pressar ned prisnivån på virke så mycket som de har möjlighet till. Detta menar de beror på att köparna antingen inte vill eller kanske inte vågar. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) diskuterar även skogsägarnas informationsproblem. De menar att oöverskådligheten som utvecklingen mot ett mer komplext prissystem medför endast i begränsad utsträckning kan minskas genom prisrapportering, prisövervakning eller prisreglering. Det faktum att de flesta virkesförsäljningar sker genom avverkningsuppdrag innebär att en kontroll av prissättningen av avverkningskostnaderna och andra kostnader som uppstår vid avverkning behöver kontrolleras. 5. Data Datamaterialet som presenteras i detta kapitel består av ekonomiska faktorer som antas påverka rotpostpriserna i Sverige och diskuterades teoretiskt i kapitel 3. Rotpostpriser kommer att studeras under tidsperioden Den ekonometriska analysen baseras dock på perioden eftersom det finns datamaterial till samtliga variabler under denna tidsperiod. Datamaterialet som presenteras är årsdata och är hämtat från 27

28 Skogsstyrelsen, SDC 28 och Rotpostmäklarna. Prisvariablerna har deflaterats och som omräkningsindex för fastprisberäkning i 2011 års prisnivå har konsumentprisindex använts. Prisvariablerna har även logaritmerats, se kapitel Rotpostpriser Modellens beroende variabel är det genomsnittliga rotpostpriset i Sverige för tidsperioden För att erhålla en tidsperiod på över 100 år har vissa sammanlänkningar skett. Data för tidsperioden har hämtats från Streyfferts (1960), data för har hämtats från Skogsstyrelsen och data för har hämtats från Rotpostmäklarna. Samtliga rotpostvärden avser reala värden. Det finns framförallt tre nackdelar med rotpoststatistiken vid en jämförelse med andra tidsserier. Den första är att tidsperioden för rotpostpriser är i avverkningsår vilket innebär att tidsperioden går mellan 1/8-31/7. Tidsperioden är dock 12 månader vilket även de andra tidsserierna som anges i kalenderår är. Skogsstyrelsen har rådfrågats i detta ärende och de anser inte att det skulle bli en skev jämförelse på grund av att några tidsserier anges i avverkningsår och andra i kalenderår. Den andra nackdelen är enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) att rotpoststatistiken är svår att jämföra med skogsbolagens listpriser eftersom endast medelpris per kubikmeter anges. Det kompliceras ytterligare på grund av tilläggen på skogsbolagens listpriser. Den tredje nackdelen är att avverkningskostnader inte är adderade till rotpostpriserna eftersom det är köparen som står för avverkningskostnaden; se ekvation (14) för sambandet mellan rotpostpriset och råvarupriset. Vid en jämförelse av skogsbolagens listpriser måste detta tas i beaktning eftersom grundpriser ofta tillämpas vid avverkningsuppdrag och då inkluderas avverkningskostnaden i den totala prissumman. Mer diskussion och analys kring rotpostpriserna sker i avsnitt Pris på leveransvirke Priset på leveransvirke påverkar utbudet på rotpostmarknaden och är därmed enligt (14) en faktor som påverkar rotpostpriserna. De priser 29 som gäller för sågtimmer och massaved för åren och har hämtats från Skogsstyrelsen. 28 SDC är Skogsnäringens IT-företag. De har information om produkter, lagerförflyttningar och inmätningar för virkes-, transport- och biobränsleaffärer. 28

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Ny virkesmätningslag (VML)

Ny virkesmätningslag (VML) Ny virkesmätningslag (VML) Övergripande information 1 Struktur för mätning och redovisning Regering/riksdag Lag och förordningar Skogsstyrelsen Föreskrifter för virkesmätning samt lagtillsyn Utförande

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Leveransvirke. Guide till en virkesaffär

Leveransvirke. Guide till en virkesaffär Leveransvirke Guide till en virkesaffär Vilka säljformer finns det? Vid ett leveranskontrakt är det du själv som avverkar och transporterar virket fram till väg. Vi ombesörjer transport till industri där

Läs mer

Finsk virkesmarknad en jämförelse med Sverige

Finsk virkesmarknad en jämförelse med Sverige Nr 463 2000 Finsk virkesmarknad en jämförelse med Sverige Sten-Gunnar Skutin Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se Uppsala

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll Att äga Södra så fungerar Södramodellen Innehåll Vad är Södra?... 2 Södras uppdrag... 2 Historien om Södra... 2 Att äga och göra affärer med Södra... 4 Sköta skog och sälja virke... 4 Våra industrier skapar

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Skog. och skatter. En guide för nya skogsägare

Skog. och skatter. En guide för nya skogsägare Skog och skatter En guide för nya skogsägare 2012 Innehållsförteckning: Skogsbruksplan... 3 Sköta skogen själv eller leja bort... 3 Försäljning av virke... 3 Avverkningsrätt... 4 Leveransvirke... 4 Betalningsplan...

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Skog. och skatter. En guide för nya skogsägare

Skog. och skatter. En guide för nya skogsägare Skog och skatter En guide för nya skogsägare Innehållsförteckning: Skogsbruksplan 3 Sköta skogen själv eller leja bort? 3 Försäljning av virke 3 Betalningsplan 5 Det formella 6 De tre inkomstslagen 7 Neutral

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Uppgjord av - Prepared by: Karina Duvinger

Uppgjord av - Prepared by: Karina Duvinger Mia Lenman 2010-09-13 Användargrupp 20 2.0 1(12) Mia Lenman 2010-09-13 Användargrupp 20 2.0 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Användning av pristyper... 3 3. Artiklar och prissättning...

Läs mer

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveaskog i korthet kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveriges ledande skogsföretag Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle till cirka 170 kunder inom främst

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2015-01-21 Dnr 400-2015/207 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Skogen det. Skogsvetaren Tomas

Skogen det. Skogsvetaren Tomas INVESTERINGAR AV KARL-ERIC MAGNUSSON Skogen det Skog har de senaste 50 åren varit en lysande investering med lägre risk än aktier. Här berättar vi allt du behöver veta för att gräva guld i skogen. Skogsvetaren

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning

Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning Promemoria 1(24) Datum 2014-05-16 Diarienr 2014/941 Enheten för policy och analys Christoffer Andersson Skogsstyrelsen, 551 83 Jönköping Tfn 036-359465 Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till

Läs mer

Enkätundersökning hos skogsägare inom SCA Skog Norrbottens Förvaltningsområde

Enkätundersökning hos skogsägare inom SCA Skog Norrbottens Förvaltningsområde SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2013:04 Enkätundersökning hos skogsägare inom SCA Skog Norrbottens Förvaltningsområde Survey of forest owners at SCA Forest, Norrbottens Forest Management Area Per Nilsson

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden. 2007-01-22 Dnr 400-2007/143 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Marknadsundersökning av Södra skogsägarnas medlemmar inom Vimmerby verksamhetsområde

Marknadsundersökning av Södra skogsägarnas medlemmar inom Vimmerby verksamhetsområde SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2013:11 Marknadsundersökning av Södra skogsägarnas medlemmar inom Vimmerby verksamhetsområde Market survey for Södra skogsägarna within Vimmerby management district

Läs mer

SKOg. En guide för nya skogsägare

SKOg. En guide för nya skogsägare SKOg och skatter En guide för nya skogsägare 2013 Grattis! Nu är du äntligen ägare till den skog som du drömt om så länge. Eller har du bara råkat bli med skog? De flesta skogsägare har faktiskt ärvt sitt

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

SKOg. En guide för nya skogsägare

SKOg. En guide för nya skogsägare SKOg och skatter En guide för nya skogsägare Innehållsförteckning: Skogsbruksplan... 3 Sköta skogen själv eller leja bort... 3 Försäljning av virke... 3 Avverkningsrätt... 4 Leveransvirke... 4 Betalningsplan...

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk 1 En nordisk finansiell koncern med ett globalt synsätt Fakta Marknadsledare i Danmark, Finland och Nordirland 3,8 miljoner kunder

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige. Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK

Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige. Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK konkurrensen om biomassa ökar År 2007 avverkades och skördades från den svenska skogen cirka 77 miljoner kubikmeter

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer