Levande Skogar i Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Levande Skogar i Lunds kommun"

Transkript

1 Levande Skogar i Lunds kommun Statusrapport: Hur mår skogen i kommunen idag? Lisa Malm Anna Krantz 2012 Bild 1. Naturskyddsföreningen, Evighetsträd

2 Innehåll Levande skogar... 4 Nationellt mål... 4 Skånes Levande skogar... 5 Delmål och indikationer... 5 Långsiktigt skydd av skogsmark... 5 Förstärkt biologisk mångfald antalet gamla/grova träd (2010)... 5 Förstärkt biologisk mångfald övrigt (2010)... 6 Skydd för kulturmiljövärden (2010)... 6 Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara... 6 Sammanfattning... 7 Delmål och status i Lunds kommun, Kommunala mål och uppföljning av dessa... 8 Berörda områden under andra lokala mål... 9 Skogen i Lunds kommun Markfördelning Åldersfördelning och fördelning över skogstyper (hela kommunen) Skogar ägda av Lunds kommun Skyddad skog i Lunds kommun Skyddsvärda tätortsnära skogar i Lunds kommun Varför är den tätortsnära skogen så viktig? I stället för tätortsnära skogar, vad finns för Lund stads invånare? Rödlistade arter Häckande fåglar Skador på fornlämningar Effekter Skogens positiva verkan på människan och på miljötillståndet i staden

3 Döda träd positiva för den biologiska mångfalden Påverkansfaktorer Skogsbrukets metoder Alternativa skogsbruksmetoder Triad skogsbruk Exempel från privata skogsägare Svenska lagar, förordningar, internationella konventioner och avtal FSC- & PEFC- Certifierad skog i Lund Andra påverkansfaktorer Nedfall av kväve och svavel Luftföroreningar Marknära ozon Åtgärdsmöjligheter i Lund Bilaga 1 Skyddsvärda tätortsnära skogar i Lunds kommun Källhänvisning

4 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation (miljömålsportalen, 2012). Aktörer: Skogsstyrelsen, kommuner, Naturvårdsverket, den ideella naturvården och skogsbruket, Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelserna fungerar som samordnare. Levande skogar är ett av 16 nationella miljökvalitetsmål som antogs av riksdagen 1999, och som ska verka för att öka och säkerställa miljökvaliteten. Dessa ska i huvudsak vara uppnådda inom en generation, vilket angavs vara 2020, utom för Klimat som ska vara uppnått till 2050 (Nationalencyklopedin, 2012). Att uppfylla målet Levande skogar kan också bidra till möjligheten att nå miljökvalitetsmålen: Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker samt Levande sjöar och vattendrag. Möjligheterna att uppfylla målet kan framförallt påverkas av miljökvalitetsmålen: Frisk Luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö (miljömålsportalen). Definition på skog: Träden har en höjd av minst 5 meter, och avstånden mellan träden bör inte vara mer än 30 meter. Området bör vara så stort att det i förening med tätheten mellan träden betingar ett eget klimat, som skiljer sig från omgivningens. Skogen omfattar såväl träd och undervegetation (buskar, ormbunksväxter, örter, gräs, mossor, lavar och svampar), som alla övriga organismer som har anknytning till träden och marken (Nationalencyklopedin, 2012). I miljömålet Levande skogar kan även enstaka träd eller mindre trädpartier som inte definieras som skog vara viktiga för att uppfylla målet. Statistik gällande andelen skog i kommunen kan antas gälla per denna definition. Definition på tätortsnära skog: enligt Naturskyddsföreningen definieras tätortsnära skog som en skog eller skogsdunge som ligger inom eller högst tre kilometer från en tätort. För tätorter som har brist på tätortsnära skog kan även skog som ligger längre bort än tre kilometer räknas. Det handlar, enligt Naturskyddsföreningen, inte om avstånd utan om tillgänglighet för invånarna att vistas i skogen i vardagen (Naturskyddsföreningen, 2011) Nationellt mål Målet genomsyrar statens alla nivåer, från nationell till kommunal. Naturvårdsverkets (2011) utvärdering av målet på nationell nivå lyder: Både positiv och negativ utveckling gör att trenden för målet sammantaget är neutral. Mängden skyddad skog ökar och det gör även mängden död ved och äldre lövrik skog totalt sett i Sverige. Samtidigt brukas skogen intensivt. Uttag av biomassa till bioenergi ökar, vilket bland annat riskerar att öka påverkan på mark och vatten. Viktiga naturmiljöer fortsätter att fragmenteras vid avverkning och den skogsareal som under mycket lång tid har haft ett kontinuerligt trädskikt fortsätter att minska, vilket medför att värdefulla naturmiljöer utarmas. Även skogens kulturmiljövärden skadas i stor omfattning. Det genomförs åtgärder för att främja skogens miljövärden och göra den mer tillgänglig för rekreation och friluftsliv, men åtgärderna genomförs ännu endast i liten omfattning. För att nå Levande skogar behöver miljöhänsynen förbättras och resurserna för att långsiktigt bevara skyddsvärd skog behöver öka markant (Naturvårdsverket, 2011) 4

5 Skånes Levande skogar Skåne är Sveriges varmaste landskap, och i Malmö har en årsmedeltemperatur på +7,8 C rapporterats 2010 (Malmö Miljöförvaltning, 2011). Klimatet i Skåne gynnar en lövrik skogsfauna och det är en ökning av dessa som trenden visar. Lövrik skog avverkas mer sällan då de växer långsammare, vilket kan vara en anledning till att andelen föryngringsavverkningar (kalhyggen) i Skåne inte ökar, såsom den gör i resten av landet(naturvårdsverket, SCB, 2010). Föryngringsavverkning är inte bara ett hot mot kontinuitet i skogen om den görs med hänsyn till naturen, 37 % av alla föryngringsavverkningar anses inte uppfylla de krav som finns i 30 skogsvårdslagen (Naturvårdsverket, SCB, 2010). Delmål och indikationer Regionalt är miljömålet uppdelat i fem delmål (Förstärkt biologisk mångfald är uppdelad på två) varav alla har preciserade regionaliserade målförklaringar, indikationer att gå efter vid uppföljning, samt ett utsatt år, 2010 (2005 för Åtgärdsprogram för hotade arter), för när målen skulle vara uppfyllda. Nedan listas delmålen upp tillsammans med de regionala specifikationerna och en genomgång av de regionala målens status. Denna information har rapporterats in till Naturvårdsverket och publicerats på miljömålsportalen (miljomal.se). Långsiktigt skydd av skogsmark Ytterligare ha skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år Delmålet hade inte uppnåtts i Skåne län till I det regionala målet för Skåne län har takten för avsättningar av skogsmark till skydd ökat något den senaste tiden. Detta är troligen en effekt av höjda ersättningsnivåer och nya regler om intrångsersättning. Trots detta hade arealmålet bara uppnåtts till 66 procent Något som kan underlätta det fortsatta arbetet med målet att skydda skog är ersättning med någon form av ersättningsmark från Sveaskog (statligt ägd). Det krävs dock en kraftig anslagshöjning för att intensifiera arbetet och nå målet. Indikatorer som följer upp målet: Naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Förstärkt biologisk mångfald antalet gamla/grova träd (2010) Arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år Det länsegna målet är definierat som att antalet gamla/grova träd ska ha ökat med minst 10 procent i Skåne. Delmålet hade uppnåtts i Skåne län till I Skåne har arealen gammal skog ökat med 70 procent från Anledningen är framförallt att skog fått växa till sig och bli tillräckligt gammal och att gamla träd oftare sparas vid avverkning. Av kända jätteträd i Skåne är 13 procent skyddade Mer rådgivning om gamla träd till markägare behövs för det fortsatta arbetet. Indikationer som följer upp målet: gammal skog, äldre lövrik skog. 5

6 Förstärkt biologisk mångfald övrigt (2010) Andelen död ved ska öka. Det länsegna målet innebär närmare att mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent och därmed uppgå till minst 3,0 skogskubikmeter per ha i Skåne, samt vara högre i de områden där biologisk mångfald är särskilt hotad. Andelen lövved ska öka med 50 procent av volymen och arealen äldre lövrik skog ska minst bibehållas, och helst vara högre i de delar där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog och arealen ädellövskog ska öka i Skåne. Delmålet hade uppnåtts i Skåne län till Även om målet uppnåddes fortsätter arbetet. För att uppnå ytterligare förbättringar behövs arealen lövskog öka, större hänsyn inom skogsbruket och lövträd som dör bör inte transporteras ut från skogen. Skogens heterogenitet måste värnas genom bevarande och återskapande. I grova träd finns olika livsmiljöer samlade och därför kan de rymma många olika arter. Indikatorer på att nå målet: gammal skog, hård död ved och äldre lövrik skog Skydd för kulturmiljövärden (2010) Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010 (Regionaliserat mål). Delmålet hade inte uppnåtts i Skåne län till Inom skogsbruket har bland annat markberedning inför plantering och användandet av tunga maskiner skadat forn- och kulturlämningar. Kunskapsunderlaget, särskilt för kulturlämningar, har varit bristfälligt och information om forn- och kulturlämningar svårtillgänglig. Rikstäckande studier och enskilda uppgifter från Skåne har beskrivit skador på forn- och kulturlämningar. Underlagsmaterialet för Skåne har dock varit bristfälligt och skadornas omfattning är svår att uppskatta. I delar av Skåne har forn- och kulturlämningar inventerats för att få ett bättre kunskapsunderlag. Skogsbrukare har utbildats i hur forn- och kulturlämningar ska hanteras och information om forn- och kulturlämningar har tillgängliggjorts. Insatserna har dock inte varit tillräckliga. Skador på fornlämningar på nationell nivå är omfattande och sannolikt är förhållandet likartat i Skåne. Skadefrekvensen på kulturlämningar är okänd men troligen jämförbar med skador på fornlämningar. Måltiden för delmålet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen (Naturvårdsverket, miljömålsportalen 2011). Indikatorer som följer upp målet: Andel skadade fornlämningar Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara Senast år 2010 ska samtliga kommuner i Skåne som äger skog anta en policy för sitt skogsbruk på egna marker där det bland annat framgår hur skogarna ska skötas med avseende på rekreation och friluftslivets intressen. Senast år 2010 ska områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv ha pekats ut, samt överenskommelser gjorts med berörda skogsägare. Mål och strategier för skötsel av dessa områden ska fastslagits i samverkan med markägare. (Länseget mål) Tillgången till naturområden spelar en viktig roll för både folkhälsan och den regionala utvecklingen. I ett län som Skåne, med stor befolkning och begränsad tillgång på allemansrätts- 6

7 ligt tillgänglig mark, är det särskilt viktigt att skogarna sköts också med hänsyn till rekreation och friluftsliv. Informationen om delmålets status är fortfarande bristfällig, och arbetet med skogens sociala värden har nyligen kommit i gång i större omfattning. Områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv har pekats ut med utgångspunkt i programmet för skydd av tätortsnära natur: Närmare till naturen i Skåne. I övrigt återstår det mesta av arbetet. För att nå målet hade det bland annat krävts fler informationsmöten med berörda kommuner, samrådsmöten med skogsägare och andra intressenter samt rådgivning till privata ägare av skogar med höga sociala värden. Åtgärder var planerade, men på grund av resursbrist var det inte möjligt att nå målet till utgången Indikatorer som följer upp målet: tillgänglighetsarbete, ökat fokus på sociala värden Sammanfattning För att klara skogens natur- och kulturvärden krävs att de som brukar skogen har god kunskap om värdena och hur de ska värnas. Nya värdefulla skogsområden skyddas årligen, men trots detta nås inte uppsatta arealmål. Höjda ersättningsnivåer, nya regler för intrångsersättning och prövning av nya arbetsformer kan underlätta det fortsatta arbetet. För att klara upprätthållandet av den biologiska mångfalden behövs resurser även till skötsel av de skyddade skogarna. Trots att mängden död ved och andelen lövträd ökat är över 900 rödlistade arter knutna till skog i Skåne. Uttaget av biobränsle väntas öka, vilket kan innebära brist på död ved samt försurning och utarmning av marken. Det senare kan leda till sämre biologisk produktion och påverka även de ekonomiska värdena. Forn- och kulturlämningar skadas ännu i hög grad. Arbetet med skogens sociala värden måste intensifieras bland annat genom informationsinsatser och samrådsmöten med berörda. Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå alla delar av miljömålet. 7

8 Delmål och status i Lunds kommun, 2010 Kommunala mål och uppföljning av dessa Lunds kommun har 2010 gjort en bedömning av fyra lokala mål för Levande skogar där bedömningarna av målen till största del pekar på att de är uppnådda (Uppföljning LundaEkomålen, 2011). Mål Bedömning Status 30 Kommunen ska verka för att bibehålla eller öka antalet djuroch växtarter med förekomst av livskraftiga bestånd i skogsmarker Det finns tecken som tyder på att antalet arter ökar. Arbetet med evighetsträd, faunadepåer och övergång till lövträd pekar i rätt Målet har uppnåtts inom Lunds kommun. Sär- riktning. Sjukdomar drabbar skild prioritet ges åt bevarande av djur- och växtarter som finns dock träd som alm, kastanj, al och ask och därigenom de arter upptagna på Artdatabankens som är beroende av dessa för sin lista över utrotningshotade arter i Sverige. överlevnad som exempelvis en rad lavar och mossor. Ask och alm är numera upptagna på den nationella rödlistan Troligen ökar dessa problem med ökad temperatur och ökat kvävenedfall KÄLLA: TEKNISKA FÖRVALT- NINGEN 31 De värden i skogsmarker som bedömts vara av nationellt, regionalt och lokalt intresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska bibehållas eller öka under programperioden. Uppgifter saknas Uppgifter saknas 32 Kommunen ska verka för att öka volymen död ved i skogsmarkerna. Under programperioden ska dessutom minst 400 s.k. evighetsträd säkerställas i Lunds kommun. Evighetsträd är träd som av naturvårdsskäl får stå kvar under hela sin biologiska livslängd. Under 2010 har ca 150 nya träd utsetts till evighetsträd. Projekt Evighetsträd II avslutades 2010 och målet har inte fullt ut uppnåtts. Tekniska förvaltningen arbetar för en ökad mängd död ved - stående stammar och liggande (avverkade) stammar sparas vid gallringar i högre utsträckning än tidigare. En folder om faunadepåer har tagits fram och förvaltningen arbetar kontinuerligt med flera faunadepåer. KÄLLA: TEKNISKA FÖRVALT- Målet har uppnåtts avseende död ved men inte avseende evighetsträd 8

9 33 Skogsmark ska brukas så att fornlämningar inte skadas. Skador på övriga kända och värdefulla kulturlämningar ska inte förekomma efter år NINGEN Länsstyrelsen meddelar att många kulturlämningar i skogen skadas, men det finns inga rapporter om att det skett i Lunds kommun de senaste åren. KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN Målet är möjligt att nå Berörda områden under andra lokala mål Inom målet för God bebyggd miljö i Lunds kommun finns ambitionen att täktverksamhet inte ska hota skyddsvärda områden som Länsstyrelsen har pekat ut och som finns i Lunds kommuns naturvårds- och grönstrukturprogram. Riksintressen för täktverksamhet har dock starkt lagskydd och har därför fått företräde framför nya naturreservat av skyddsvärda områden som berörs negativt av täktområde(uppföljning Lundeekomålen, 2011). Målet anses därför inte vara möjligt att nå (se vidare område nr 3 under Skyddsvärd tätortsnära skog s. 14). Inom samma mål har delmål med ökad volym död ved i parker uppnåtts, men inte med avseende på ökad mängd s.k. evighetsträd. Målet var att öka mängden död ved genom evighetsträd, faunadepåer och mulmholkar. Under 2010 har ca 150 nya träd utsetts till evighetsträd. Projekt Evighetsträd II avslutades 2010 och målet har inte uppnåtts fullt ut (Uppföljning Lundeekomålen, 2011). Inom målet Ett rikt odlingslandskap ska förekomsten av små- och nyckelbiotoper bibehållas eller öka fram till år 2012 (avser såväl trädmiljöer som jordbrukslandskap) och arealen ska uppnå minst 100 ha senast 2012 (exl. våtmarker). Målet med 100 ha anses inte vara möjligt att nå(uppföljning Lundeekomålen, 2011). Evighetsträd är träd som av naturvårdsskäl får stå kvar under hela sin biologiska livslängd. Faunadepåer är stockar och grenar som får stå/ligga i ett hörn av parker och långsamt ruttna bort och utgöra boplats och föda för en rad vedlevande insekter och andra organismer. Mulmholkar är ihåliga lådor som fylls med sågspån, löv och annat organiskt material som en rad insekter och andra organismer gillar att bo i ett substitut för stora ihåliga träd (Uppföljning Lundeekomålen, 2011:60). 9

10 Skogen i Lunds kommun I Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling, LundaEko, beskrivs statusen på skogarna på följande vis; Skogarna har ursprungligen dominerats av ädla lövträd, främst ek, bok, alm och ask med inslag av björk och al. Genom människans påverkan under årtusenden har skogarna förändrats. De senaste 150 åren har skogsbruket infört intensiva produktionsformer med stora arealer granplanteringar. Många av den äldre lövskogens arter är idag sällsynta och hotade. De återfinns i kulturmiljöer som parker, alléer, hagmarker och bryn med äldre träd. Försurande ämnen i luften påverkar markkemin och höga halter kväve och marknära ozon ger direkta skador på träden. Kraftiga stormar resulterar i omfattande stormfällning av främst granskog i utsatta lägen. Kommunen har gått före genom att ersätta gran med ädellöv vid föryngring. I Lunds Agenda 21, antagen av Lunds kommunfullmäktige , står även: Skogsbruket ska anpassas till ståndorten med inriktning mot att skapa variationsrika skogar i avseende på trädslag och ålder och med inslag av grova träd, döda träd och lågor. Stora delar av Lund utgörs av öppet odlingslandskap, t.ex. Lundaslättens lerjordar i väster. Skog förekommer huvudsakligen i anslutning till urbergshorsten Romeleåsen i östra delen. Horstens sluttningar täcks av sedimentära bergarter, t.ex. Hardebergasandsten. Komplicerade rörelser av inlandsisen har givit omväxlande moräner och isälvsmaterialavsättningar. På den sandiga Vombslätten norr om Romeleåsen finns Vombsjön och den fågelrika Krankesjön samt naturreservatet kring den meandrande Klingavälsån. Lunds sydöstra del ligger inom det sydskånska småkulliga backlandskapet. Dalby Söderskog är en av Skånes tre nationalparker och utgörs av blandlövskog av lundkaraktär (Nationalencyklopedin). Bild 2: Lunds kommun 10

11 Markfördelning Fördelningen av mark görs mellan kategorierna: Skog (och skogsimpediment), Betesmark (och slåttermark), Åker, Vatten (och impediment), Bebyggelse, vägar etc. Det översta diagrammet är från 1999 och det nedre från Vid de två tillfällena har olika poster och parametrar i dessa använts, vilket gör att diagrammen inte är direkt jämförbara. Tätortsarea l 8% Vatten 3% Skog 16% Skogsimpe diment 1% I diagrammet från 2005 finns t.ex. inte bebyggd mark särskilt redovisat utan hamnar i posten övrigt. Här går det att se hur stor tätortsareal som finns i kommunen. Detta är inte direkt översättbart till bebyggd mark, som finns i tabellen från 1999) eftersom en tätort kan innehålla även obebyggd mark, men det ger ändå en generell fingervisning. Slåttermarken (som inte särredovisas i Markanvändningen i Sverige från 2005) döljer sig antagligen i övrigtposten (Hedeklint, Karin SCB, 2012). Övrigt 23% Betesmark 6% Trend: åkermark minskat i ha Diagram 1, ovan: Översiktlig markanvändning i Lunds kommun. (SCB 1999) Diagram 2, nedan: Översiktlig markanvändning i Lunds kommun (SCB 2005) Åkermark 43% 11

12 Åldersfördelning och fördelning över skogstyper (hela kommunen) Tabell 1 och 2 visar åldersfördelning och fördelning över skogstyper och gäller hela kommunen, inte bara den kommunägda. Siffrorna är dock grovt beräknade och inte exakta, istället ämnar de ge en fingervisning över fördelningen. Tabell 1: Uppskattning av skogstyper för Lunds kommun på produktiv skogsmark under perioden Observera att reservat ingår (Riksskogstaxeringen, Per Nilsson SLU, ). Skogstyper Fördelning % Fördelning hektar (ha) Tallskog 15 % ha Granskog 15 % ha Barrblandskog 3 % 288 ha Blandskog 4 % 384 ha Ädellövskog 28 % ha Tabell 2: Uppskattning av åldersfördelning för Lunds kommun på produktiv skogsmark under perioden Observera att reservat ingår (Riksskogstaxeringen, Per Nilsson SLU, ). Åldersklasser Fördelning i % 0-40 år 43 % år 42 % år 10 % % Totalt 100 % Övrig lövskog 25 % ha Kalmark (inga träd över 1,3 m) 10 % 960 ha Totalt 100 % 9600 ha Tabellerna visar att skogen domineras av ädellövskog och övrig lövskog, men att det också finns gott om tall och gran (tabell 1). Tabell 2 visar att Lunds kommun har förhållandevis ung skog vilket kan tyda på att majoriteten skog är produktiv med föryngringsavverkningar. Trender visar att allt fler återplanterar lövbestånd och vid naturvård som skogsbruksplan kan också fler skogsområden tillåtas bli s.k. gammelskogar (äldre än år, Naturvårdsverket). 12

13 Skogar ägda av Lunds kommun Skogen som ägs av Lunds kommun sköts som tätortsnära skog, vilket innebär att fokus ligger på naturvård som skötselplan och friluftsliv/rekreation som huvudsakliga användarområde. I produktionssyfte ses uttag av biomassa till biogas som ett större mål än att sköta skogen efter målet att ta ut bra timmer. Viss del är dock odlingsskog till syfte att inbringa en ekonomisk vinst (Johnsen, Peter. 2012). Alla skogarna i kommunens ägo är miljöcertifierade. Lunds kommun äger ca 500ha produktiv skogsmark. Utöver detta finns ca 10ha i lövbestånd fördelade på några mindre områden. Störst värde för den biologiska mångfalden besitter området Risen. Detta då det finns ett bestånd av riktigt gammal lövskog, en del sällsynta insekter och också närhet till Häckeberga med stora sammanhängande skogar. Det finns även ett biotopskyddsområde i närheten av Idala som har höga värden (framförallt för insekter). Idala saknar annars den långa skogliga kontinuitet och riktigt gamla lövträd som är knutna till höga skogliga naturvärden, så även Skrylleområdet. Dock finns det vid Idala kontakt med Skogsmöllebäcken/Hasslemölla där det finns gamla lövträd varifrån t ex insekter kan spridas ut till kommunala skogsmarken (t ex till biotopskyddsområdet). Lång kontinuitet och gamla lövträd finns annars i en del parkmiljöer inne i Lund (t ex St. Lars, Lundagård) där en rad sällsynta insekter har påträffats (Johnsen, 2012). Lunds kommun äger inte några skogar i andra kommuner, men då det finns många andra skogsägare i kommunen, både privata, bolag, stiftelser och andra kommuner som Lunds kommun har små möjligheter att påverka kan en god dialog med dessa ändå vara positivt för miljömålet. Gamla och sjuka träd sparas normalt i skogen blir så kallad död ved. Lunds kommun har inte haft problem med träd i skogen som måste tas bort p.g.a. angrepp, av skadeinsekter etc. som måste bekämpas, så träd som dör lämnas normalt. Det är mycket mer komplext i stadsmiljön p.g.a. de risker som kan finnas med farliga träd (Johnsen, 2012). Skogsområden där Lunds kommun äger skog: Risen Idala Skrylle Hällestad 13

14 Skyddad skog i Lunds kommun Skydd av skog utgår från miljölagstiftningens skyddsformer enligt 7 kap miljöbalken, genom bildande av nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde eller Natura Utöver dessa skyddsformer finns möjlighet att ingå ett naturvårdsavtal med staten. Detta är en svagare skyddsform som används med stöd av Jordabalken. Kartan nedan visar form av skydd, namn och placering. Under Idala finns skogliga biotopskyddsområden som på bilden syns otydligt. Framförallt runt Krankesjön och i Häckebergaområdet finns många små områden som definieras som sumpskogar, och som därmed är viktiga. Vissa av dessa inbegrips i skyddsområden som är utmärkta på kartan, som i Skrylle och Häckeberga. Andra områden kan vara skyddade som Natura 2000-område. Det finns inga uppgifter om att dessa skogar skulle ha exploaterats eller försvunnit sedan den senaste inventeringen 2006 (Johnsen, 2012). Karta: Naturvårdsverket, Kartverktyget Skyddad Natur,

15 Det är osäkert att ange exakta hektar på skyddad skog, detta eftersom många områden med skydd inte enbart innefattar skog. I tabellen nedan finns dock en sammanställning av hektar på områden som i huvudsak är skogliga skyddsområden (Länsstyrelsen, 2012). Skyddsform Namn/år Ha Förvaltare Utmärkande naturvärden Nationalpark Dalby Söderskog/ 37 Naturvårdsverket Äldre ädellövskog dominerad av bok Naturreservat/delar Dalby Norreskog 74 Länsstyrelsen i På torrare mark i Dalby Norreskog växer i Natura 2000 Skåne län bok och ek, medan de fuktigare marker- na domineras av ask och hassel. fridlysta blåsippan Naturreservat/delar Gryteskog 18 Länsstyrelsen i Här finns ett stort antal vresbokar och ett i Natura 2000 Skåne län värdefullt fäladsområde. Naturreservat/delar i Natura ,7 Länsstyrelsen Skåne län i Naturreservat/delar i Natura 2000 Naturreservat/delar i Natura 2000 Häckeberga- Degebergahus/2008 Häckeberga- Husarhagen/ 2008 Häckeberga- Skoggård/ Länsstyrelsen i Skåne län 250 (land) Länsstyrelsen Skåne län Naturreservat/delar Prästaskog/ 79 Länsstyrelsen i i Natura /1991 Skåne län Naturreservat Skrylle/ Lunds kommun (land) Naturreservat/ Risen/ Länsstyrelsen i Skåne län Total ha 1 310,7 i Gammal ädellövsskog med många sällsynta och hotade arter av lavar, mossor och skalbaggar. I gamla, murkna ekar längs vägen har den rödlistade och sällsynta läderbaggen sitt hem. Lövskogsområde som med sina gamla träd utgör en av Skånes mest värdefulla ädellövsmiljöer. Det kuperade landskapet med trädklädda kullar och fuktigare sänkor med kärr bildar en av Skånes mest värdefulla skogsmiljöer. Höga biologiska värden. Domineras av lövskog, sumpskog och vresbokar. Området ämnar bevara och utveckla en för rekreation och friluftsliv lättframkomlig och variationsrik natur. Syftet är också att i begränsade områden återskapa olika naturtyper som speglar förhållande under det gamla bysamhällets tid, som fäladsmarker och mindre våtmarker. Här har den fridlysta ätliga grodan (Pelophylax kl. esculenta) sina yngelplatser. De torra delarna har en hedartad vegetation, under våren smyckad av backsippor i mängd. I de lite fuktigare ängspartierna finns orkidéer som ängsnycklar, tvåblad, majnycklar och nattviol. I de västra delarna karaktäriseras landskapet av ek och bokskog omväxlande med björk och gran. Övriga Natura 2000 med skyddsvärd skog: Billebjer; Knivsås; Delar av Kungsmarken med sumpskogar och alluviala skogar bl.a. Linnebjer och vissa delar av Måryd-Hällestad. Det finns även två skogliga biotopskyddsområden i närheten av Idala, Veberöd. Varav ett är delat av en väg och tillsammans bildar 3,8ha, och ett till väst på 2,4ha. Dessutom två områden på 3,2ha vardera som ligger söderut. För närvarande finns inga förslag på nya naturreservat i Lunds kommun hos Länsstyrelsen. 15

16 Skyddsvärda tätortsnära skogar i Lunds kommun Naturskyddsföreningen Skåne (Blomberg, Per, 2008) sammanställde en rapport över tätortsnära skogar i Skåne under Den ska uppmana kommunerna att ta sitt ansvar för att bevara dessa värdefulla tätortsnära skogar genom avtal med markägare, planreglering eller skydd i form av kommunala naturreservat. Centralorten Lund har ingen definierbar skog i närheten, men istället mindre skogsplanteringar. Tusenårslunden och Stadsskogen på östra sidan, har gjorts för att på sikt skapa skogsdungar här. Dalby gränsar till nationalparken Dalby Söderskog och naturreservatet Dalby Norreskog och Skrylleskogen i norr och har därmed säkerställt tillgången på tätortsnära skog. Genarp har också goda tillgångar av skyddad tätortsnära skog med bl.a. området Risen och Häckeberga. Södra Sandbys tillgång på natur i anslutning till byn är begränsad och Skrylleskogen ligger på 3km avstånd vilket gör att den inte anses tillgänglig i vardagen. Inom promenadavstånd ligger tre skogspartier som kan hysa relativt höga natur- och upplevelsevärden, och bör därmed säkerställas för friluftsliv och naturvård (Blomberg, 2008). Dessa är: Frueräften (1), Skytteskogen (2) och Rögleskogen (3). Utförlig information finns i bilaga 1. Bild 3: Tätortsnära skogsområden, Södra Sandby Frueräftens planeringsstatus (i rapporten från 2008): riksintresse för naturvård. I Grönstruktur- och Naturvårdsprogrammet (GsNvP) föreslås ökad tillgänglighet och restaurering av skogsmiljön till en mer artrik lundmiljö och att området bör skyddas som naturreservat. Området är dock inte prioriterat för reservatsbildning. I GsNvP omfattar området 27ha. Skytteskogens planeringsstatus (2008): Föreslaget naturreservat i ÖP. Föreslås som naturreservat med ökad tillgänglighet, prioriterat område i GsNvP. I GsNvP omfattar området 25ha. I GsNvP står även förslag på strövstigar från Södra Sandby till Skytteskogen. 16

17 Rögleskogens planeringsstatus (2008): i GsNvP föreslås förordnande för att säkerställa friluftslivets behov, samt långsiktig ersättning av barrskogen med lövskog och fäladsmark. I den fördjupade översiktplanen för Skrylle ges riktlinjer om att skogen skall reserveras för friluftsändamål och att strövstigar bör anläggas för att bättre förbinda Södra Sanby med Skrylleområdet. Intressemotsättningar föreligger dock eftersom området har föreslagits för utvidgning av NCC:s bergtäkt. I GsNvP omfattar området 49,4 ha. I anslutning till orten Veberöd finns inga säkerställda skogspartier. I tätorten finns ett skogsparti (Skyttaskogen 4) som ligger centralt och som är av stort värde för friluftslivet. Vid Idala, söder om Veberöd, finns också värdefulla tätortsnära skogar (Idalaskogen 5). Bild 3: Tätortsnära skogsområden, Veberöd Skyttaskogens planeringsstatus (2008): Området föreslås i GsNvP få ökad tillgängligheten med fler markerade stigar och information för besökare. I Översiktsplanen anges större delen av området som naturvärdesområde. Området kan förbindas med naturreservatet Ljungen. I GsNvP omfattar området 49 ha. Idalaskogens planeringsstatus (2008): I området söder om Idala har Park- och naturkontoret låtit utföra inventeringar av bl.a. insekter, fåglar och kärlväxter. I området har noterats höga värden vad gäller främst insekter med en rad rödlistade arter. I GsNvP föreslås området ingå i ett större natur och friluftsområde. I ett sankt parti föreslås anläggande av våtmarker. I den norra delen, närmast Veberöd föreslår översiktsplanen utbyggnadsområde. I GsNvP omfattar området 35,2ha. Utförligare information om områdena finns i bilaga 1. 17

18 Varför är den tätortsnära skogen så viktig? För att uppnå delmålet Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara är den tätortsnära skogen viktig då den besitter höga sociala värden. Med detta menas t.ex. att människor i sin vardag besöker, nyttjar och umgås i skogen. I och med att skogen är nära hem, arbete, skola eller befinner sig på vägen mellan dessa är denna sortens skog den mest tillgängliga för friluftsliv och rekreation. Hälsan är en annan viktig aspekt. En promenad i skogen kan minska stress, sänka blodtrycket och pulsen samt ökar koncentrationen. Forskning visar att äldre personer som är sjuka tillfrisknar snabbare om de vistas i skogen (Naturskyddsföreningen, 2011). Skog på gångavstånd kan för vissa vara den enda skogen som de har möjlighet att besöka. Att uppleva djur och natur på nära håll kan också öka lusten att lära och förstå hur naturen fungerar. Upplevelser i naturen stimulerar barns utveckling på flera olika sätt (Naturskyddsföreningen, 2011). Den tätortsnära skogen kan bestå av många växter och djur. Även en liten skog kan innehålla stora variationer med gläntor, hällmarker, kärr, buskage, stigkanter och stenblocksterräng. Ju mer variation desto mer biologisk mångfald. Tall och gran i närskogen ger renare luft eftersom stoft och damm samlas på barren och sköljs bort med regnet. Skogen kan även förbättra kvaliteten på vatten i marken genom att rena det från kväve och tungmetaller. Träd och buskar dämpar buller och ger skugga. Rotsystemen håller marken fuktig (Naturskyddsföreningen, 2011). Den tätortsnära skogen kan ha betydelse för ekonomin i en kommun. Detta genom att öka ett områdes attraktionskraft eftersom det höjer boendekvaliteten för många. Närskogen ger även tillfälle till motion, något som förbättrar folkhälsan. Detta kan i sin tur sänka sjuk- och hälsovårdskostnaderna (Naturskyddsföreningen, 2011). Ekonomiska värden som ännu inte har ett marknadsvärde kan ändå räknas med i samhällsekonomiska kalkyler. Detta betyder att skog som skyddas kan komma att få ett högre ekonomiskt värde än vad det har idag vilket kan ge fler incitament till bevarande av skog. Forskning om miljöekonomi och ekologisk ekonomi bedrivs bl.a. på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I stället för tätortsnära skogar, vad finns för Lund stads invånare? I Lund stad finns förutom parker, koloniområden, alléer m.m. även så kallade Ekobaser och speciellt utmärkta Evighetsträd. På sankt Hans backar i Lund har ett antal ekobaser upprättats i samarbete med närliggande skolor och ska användas som ett pedagogiskt läromedel och verka för lärande, friluftsliv och rekreation. Områdena ska också vara värdefulla för den biologiska mångfalden och även uppvisa olika former av naturvårdsåtgärder (Tekniska förvaltningen, 2010). 500 träd med särskilt värde för den biologiska mångfalden fick under projekt Evighetsträd , i samråd med markägare, undantas från avverkning. Även när de är döda ska de få stå kvar till vinst för insekter, svampar och andra organismer (Lunds kommun, 2011). Evighetsträd II skulle innebära att ytterligare 150 träd skulle utses till 2010, men detta gick ej att uppfylla (se mer s. 8). 18

19 Rödlistade arter skogslevande arter i Sverige fanns med på rödlistan 2005 som hotade eller missgynnade ligger siffran över hotade och missgynnade arter på 1555 (Artdatabanken, 2010). Detta kan både bero på att vissa arter inte längre är hotade eller att vissa numera klassas som utdöda. De flesta av dem hotas av bristen på gamla träd, död ved och skogsbränder. Många är svampar, lavar och mossor. Situationen är fortfarande dålig och bara där aktiva åtgärder som död ved eller hänsyn till känsliga miljöer har satts in kan vi se att det går bättre (Miljömålsrådet 2009) I Skåne finns ca 912 rödlistade arter med hotad status som är knutna till trädvärden i skog (Artdatabanken, 2012). Dessa träd finns i stadsmiljö, skog och odlingslandskap och kan påverkas av ändrad markanvändning, svamp- och insektsangrepp, sjukdomar samt luftföroreningar. Trädslag som alm, ek och ask har drabbats hårt men även al och poppel dör. Ofta avverkas grova träd i parkmiljöer av säkerhetsskäl (Miljömålsportalen, 2011) ligger siffran i Lunds kommun på totalt 491 rödlistade arter (inte bara skogsrelaterade arter). Ett nytt uttag från Artdatabanken visar att mellan rapporterades 399st rödlistade arter i kommunen in, och av dessa var antalet rödlistade arter inom kommunens skogsområden 151st. Även om det tillkommer nya skogar som uppfyller kriterierna för gammal skog innebär förlusten av de allra äldsta och mest värdefulla skogarna att trenden för arter beroende av gammelskog är fortsatt negativ (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2009). Viltskador hotar återväxt av framförallt lövträd i norr och sjukdomar hotar många lövträdsarter i söder. Skydd av områden med höga biologiska värden är viktiga för alla former av rödlistade arter. Viktiga områden i Lunds kommun är Dalby Söderskog, Risen, biotopskyddsområden och evighetsträd. Åtgärder kan vara att ett biotopskyddsområde kan inrättas för mindre områden som håller mycket höga naturvärden, till exempel nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen hanterar bildandet av biotopskyddsområden på skogsmark, men även enskilda kommuner kan bilda biotopskyddsområden. Skogar som sköts som naturvård och där fri utveckling i huvudsak råder är positiva för hotade arter. Ett sätt att säkerställa arters fortlevnad som finns på få eller små områden är att bilda sammanlänkningar mellan dessa och andra skogar så att arterna naturligt kan vandra. Ett annat alternativ för små områden är att bilda en skyddszon runt dessa med hjälp av trädplanteringar (Blomberg, 2008). 19

20 Häckande fåglar I Skåne finns 16 fågelarter som har status sårbar eller på olika vis hotad och där skogen är en viktig landskapstyp (Artdatabanken 2010). Av dessa fanns sex stycken med på en lista över rödlistade arter i Lunds kommun från Tabell: Rödlistade fågelarter med koppling till skogsmiljö, i Skåne 2012 och Lund Namn/fågelart Status i Skåne/2010 Status i Lund/2007 Falco peregrinus /pilgrimsfalk Sårbar - Pernis apivorus/bivråk Sårbar Starkt hotad Haliaeetus albicilla/havsörn Nära hotad - Aquila chrysaetos/kungsörn Nära hotad - Bubo bubo/berguv Nära hotad - Caprimulgus europaeus/nattskärra Nära hotad Sårbar Jynx torquilla/göktyta Nära hotad Missgynnad (NT) Dendrocopos leucotos/vitryggig Akut hotad - hackspett Dendrocopos minor/mindre Nära hotad Missgynnad (NT) hackspett Phylloscopus trochiloides/lundsångare Sårbar - Regulus ignicapilla/brandkronad Nära hotad - kungsfågel Ficedula parva/mindre flugsnappare Nära hotad - Oriolus oriolus/sommargylling Starkt hotad Starkt hotad Nucifraga caryocatactes/nötkråka Nära hotad Missgynnad (NT) Serinus serinus/gulhämpling Sårbar - Emberiza hortulana/ortolansparv Sårbar - De senaste 50 åren har urbanisering, skogsbruk och jordbruk varit en viktig anledning till att fågelarter av någon anledning minskat eller försvunnit. Idag kan forskning även visa att ökad temperatur p.g.a. klimatförändringar också är en faktor för förändrade mönster hos fågelarter. Redan har fågelarter som trivs i kallare temperaturer flyttat i genomsnitt 37km norrut (Kristiansson, Anna 2012). På sikt kan detta innebära att Skåne får fler fågelarter som flyttar upp från kontinenten. God förekomst av fåglar tyder på att ett ekosystem är art- och individrikt, särskilt om fågelarterna är specialiserade. Gammal skog, lövskog och död ved, samt naturvårdshänsyn i skogsbruket är positivt för skogsfåglar. Södra Sverige är den del som har den mest positiva utvecklingen för skogsfåglar (Miljömålsportalen, 2011). 20

21 Skador på fornlämningar Alla fasta fornlämningar har skydd enligt Kulturminneslagen (1988:950). Om en skogsfastighet som ska genomgå en föryngringsavverkning innefattar en fornlämning måste detta rapporteras till länsstyrelsen. Området med fornlämning ska sedan märkas ut på karta eller GPS så att de som arbetar med maskiner i skogen vet om att undvika det. Framförallt är det markberedningen som görs innan plantering av frön eller plantor som ger de allvarligaste skadorna (Riksantikvarieämbetet, 2006). I miljömålets delmål Skydd för kulturmiljövärden, eller Lunds egna mål 33, uttrycks att inga fornlämningar ska skadas vid bruk av skogsmarken. Nationellt har delmålet inte kunnat nås då undersökningar visar på fortsatt dålig hänsyn till fornlämningar, kolbottnar och andra kulturmiljövärden. Regionalt har antagits att skadorna har liknande utsträckning som nationellt och målet anses inte uppnått här heller. I Lunds utvärdering av målen från 2010 nämns det faktum att inga rapporter om skadade fornlämningar/kulturlämningar har skett i Lunds kommun de senaste åren. Detta stämmer även I uppföljningen från 2010 beskrivs därmed målet som möjligt att uppnå (s.8). Markus Boxe (2012) på Länsstyrelsen beskriver detta på följande vis: Länsstyrelsens tillsynsverksamhet inom området har dock varit väldigt låg så hur det verkligen ser ut är svårt att säga något om. Ser man till ett riksperspektiv så har Riksantikvarieämbetet tagit fram siffror på att ca 50 % av alla fornlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder där markberedning stå för de värsta skadorna. Många markägare sköter dock sin skog väldigt bra ur kulturmiljösynpunkt. Tabell 3: Status av fornlämningar i hela Lunds kommun (Riksantikvarieämbetet 2012). Skadestatus Antal i Lund Antal i Skåne Ev. i beskrivning 1329 (58,5 %) (69,3 %) Förstörd 6 (0,3 %) 333 (0,6 %) Skadad 203 (9 %) 1911 (3,3 %) restaurerad 0 44 (0,1 %) Undersökt & borttagen 144 (6,3 %) 3398 (5,9 %) Väl bevarade 580 (25,5 %) (19,8%) Uppgift saknas 8 (0,4 %) 538 (1 %) Totalt Lunds kommun 2270st (100 %) (100 %) Skadefrekvensen på kulturlämningar är okänd men troligen jämförbar med skador på fornlämningar (Miljömålsportalen, 2011). Tabell 3 visar statusen på alla fornlämningar idag. Benämningen Ev. i beskrivningen är en egenskap som tilldelades vid konvertering från analogt till digitalt register. Uppgifter om skador på lämningen kan finnas i originalbeskrivningen (inscannad pdf-fil) och skrivs successivt in under arbetet med kvalitetshöjningen. Riksantikvarieämbetet utför numera inga storskaliga fornminnesinventeringar. (Tidigare inventeringar utfördes i samband med Lantmäteriets uppdateringar av Fastighetskartan, men dess sker ju numera kontinuerligt). I landet sker nyoch ominventeringar främst i samband med olika exploateringsprojekt och utförs bl.a. av Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV), museer och privata aktörer samt i projektet Skog och Historia, som operativt sköts av Skogsstyrelsen (Fornsök Support, 2012). 21

22 Effekter Skogens positiva verkan på människan I Konventionen om biologisk mångfald beskrivs de olika värdena för natur som följande: ekologiska, genetiska, sociala, ekonomiska, vetenskapliga, utbildningsmässiga, kulturella, rekreativa o estetiska värden (CBD SÖ 1993:77). och på miljötillståndet i staden Enligt Bolund & Hunhammar (1999) samt Renman (1995) återfinns det en hel del positiva effekter av att ha natur nära staden. Dessa ekosystemtjänster är: luftfiltration, mikroklimatreglering, dagvattenhantering, bullerdämpning, kulturella och rekreationsvärden. Slutsatsen är att livskvalitén ökar av lokala ekosystem (Appleseed, 2009). Döda träd positiva för den biologiska mångfalden Döda träd i parker är inte alltid populärt då många har en bild av att en parken ska se städad ut (Lindvall, 2011). Döda träd är dock viktiga ur biologisk mångfaldssynpunkt då det finns många insekter som trivs i den förmultnande miljön och fågelarter som är beroende av insekterna som föda och träden för bo (ibid.). Ett alternativ till att bevara de döda träden bland levande natur är att ha s.k. trädkyrkogårdar (Bengtsson, 2011). I Lund finns flera faunadepåer inne i staden där bl.a. stormfällda träd har tagits tillvara för naturvårdande ändamål. Informationsskyltar finns utplacerade vid dessa och även skyltar på stockarna som ska påverka människors attityder, informera och framförallt motverka nedskräpning. En tredjedel av de skogslevande arterna är knutna till den döda veden (Skogforsk, 2012). Påverkansfaktorer Skogsbrukets metoder Den vanligaste skogsbruksmetoden i Sverige är i nuläget föryngringsavverkning (Skogsstyrelsen, 2012). I södra Sverige avverkas skogen när den är år gammal. Naturlig föryngring (självsådd eller genom skott, rötter eller stubbar) är den bästa metoden för många lövträd (Skogsstyrelsen, 2012). I Lunds kommuns skogsmark används främst gallring och röjning som metod (Andersson, 2012). En del fläckmarkberedning används också (ibid.). Fördelarna med röjning är enligt Skogforsk (2012) att det ger bättre utrymme för träden att växa på bredden i skogen, vilket senare vid avverkning skapar en högre produktionsvolym. Detta ger skogsbrukaren en högre avkastning vid framtida avverkning. Det avverkas i nuläget ca 50ha skog per år genom gallring och röjning i Lunds kommun 22

23 (Andersson, 2012). 3-4ha föryngringsavverkas och den skog som föryngringsavverkas är främst granskog, som sedan byts ut mot ädellövskog. Detta ingår i Lunds kommuns strategi för att uppnå miljömålet Levande skogar (Andersson, 2012). Metoden för markberedning är fläckmarkberedning, som är en mer skonsam metod ur miljösynpunkt. Det finns bokskog som lämnas för en friare utveckling (ibid.). Avverkningsmetoden i kommunens skogar är nästan uteslutande maskinell, förutom i den grova lövskogen där man använder sig av motormanuell avverkning (Andersson, 2012). Lunds kommun gör just nu en slutavverkning av gran i Risens naturreservat. Vilka slutavverkningar som är på gång för övrigt är okänt. Gallringar sker fortlöpande både i kommunens skogar och hos privata markägare. Kommunen köpte för fem år sedan in en Terri miniskotare, vilket är en liten skogsmaskin som går på band och som inte gör några körskador i skogarna. Enligt Andersson (2012) ligger avverkningshektaren, av kommunens skogar, på en statisk nivå, och verkar inte öka. Inget skogsområde som varit skyddat har senare avverkats (ibid.). Alternativa skogsbruksmetoder Triadskogsbruk Triadskogsbruk är en metod som kommer från nya forskningsrön. Denna metod utgår från tre skötseltyper vilka är följande: skog för intensiv fiberproduktion, skog med naturanpassat skogsbruk och skog som lämnas obrukad (Ranius, 2011). Enligt Ranius (2011) är det tekniskt möjligt att öka produktionen av skog i många svenska skogar. Detta via kvävegödsling, tillämpning av främmande trädslag (eller kloner av gran) och intensiva skötselmetoder. Intensivodlade skogar ger en hög fiberproduktion. Dock sker det på bekostnad av den biologiska mångfalden. Ranius (2011) beskriver att det inom forskningsprogrammet Future Forests är möjligt att öka skogsproduktionen och samtidigt öka den långsiktiga överlevnaden för känsliga skogsarter (särskilt de arter som har liten möjlighet att sprida sig eller som föredrar slutna skogar). Avslutningsvis menar Ranius följande: Införandet av mer intensivskogsbruk kan, om det kombineras med kompensationsåtgärder i form av naturhänsyn och skogsskydd på annat håll, leda till bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden jämfört med dagens svenska modell. Det beror på att många arter behöver en viss mängd lämplig livsmiljö, och blir denna livsmiljö alltför utspridd finns risken att det inte blir tillräckligt mycket någonstans (ibid.). Två andra skogsbruksmetoder som finns att använda sig av är Ekologiskt skogsbruk samt Agroforestry. Exempel från privata skogsägare Jesper Runge är skogsförvaltare på Björnstorp, Häckeberga, Skabersjö, Näsbyholm och Börringekloster. De vanliga metoderna som används där är föryngring med plantering i barr och naturlig föryngring i löv (bok). De använder nästan inga bekämpningsmedel, men nya plantor med behandlas med insekticid mot snytbaggeangrepp det första året i fält. Medlet sprutas endast på själva plantan och det är mycket små mängder som används per ha (ca 2 ml färdigblandad där koncentrationen är 3 %, d.v.s. ca 0,1 ml medel per planta). De främmande arter som finns på dessa områden är Hybridlärk, douglasgran, sitkagran och kustgran. Arealen av dessa träd är olika på godsen. Det är i nuläget osäkert hur dessa främmande arter kan påverka 23

24 flora och fauna i de skogliga ekosystemen. GMO-träd odlas inte någonstans i Lunds kommun varken på privat mark eller på de kommunägda markerna. På de privata markerna undantas olika areal för en friare utveckling och det är främst äldre lövskog som undantas. Samma strategi har tillämpas på de gods, som Runge är skogsförvaltare på, i över 100 år. Detta innebär att föryngringsavverkning görs när det finns bra efterfråga på produkterna. Den senaste tiden har det varit bra efterfråga på grantimmer som används till konstruktionsvirke och något sämre efterfråga på möbelvirke av löv (Runge, 2012). Andra påverkansfaktorer Både produktionen av virke och den biologiska mångfalden i skogen påverkas också av luftföroreningar och klimatförändringar. Stora mängder av olika ämnen som transporteras med vindarna ner över skogen. De kan antingen försura marken eller fungera som gödselmedel. Det finns ett internationellt avtal som behandlar just problemet med att luftföroreningar inte håller sig inom de nationella gränserna (CLRTAP - Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution) Markförsurande ämnen bildas också i viss mån när skogen avverkas. Ett sätt att motverka detta är att tillföra lika mycket träaska som mängden avverkningsrester som forslats bort. Det går inte att säkert bedöma vad som händer om den höga tillförseln av markförsurande ämnen fortsätter. Ännu svårare är det att förutspå vilka effekter förändringar i klimatet kan få för skogen. ett varmare klimat kan leda till snabbare tillväxt, förändrade perioder av regn och torka, fler stormar, andra trädslag som trivs bättre eller skadeinsekter och liknande som trivs i varmare klimat kan Nedfall av kväve och svavel Nedfall av kväve 8,02 kg N/ha i Skåne län Nedfall av kväve under åren , till öppet fält, kg/ha (IVL 2010). Nedfall av kväve (kväveoxider och ammoniak) leder till försurning och övergödning av mark och vatten. I Sverige står person- och lastbilar, arbetsmaskiner, produktion av el- och värme, samt industriprocesser för största delen av kväveutsläppen. Även jordbrukssektorn är en stor källa. Nedfallet av kväve är störst i landets sydvästra delar. Det beror på att det regnar mycket i området, samtidigt som avståndet till kontinenten är litet (miljömålsportalen, 2011). Kvävehalterna i nederbörden har minskat under de senare åren. Då nederbörden samtidigt har ökat har ingen tydlig minskning av nedfallet kunnat påvisas. För att minska nedfallet måste bilar, lastbilar och fartyg få en effektivare rening och bränsleförbrukningen måste minska. Även avgaskraven för arbetsmaskiner måste skärpas (miljömålsportalen, 2011). 24

25 Utsläpp och nedfall är också kopplade till befolkningstäthet och sjöfart. Skåne ligger i en tätbefolkad region och har kuster i tre väderstreck. Därmed krävs starka åtgärder inte bara nationellt och utan också internationellt för att minska nedfallet (miljömålsportalen, 2011). I stora delar av Lunds kommun, med undantag av Romeleåsen och Vombsänkan, är marken kalkhaltig. Kalken neutraliserar den sura nederbörden, vilket gör att effekterna av de försurande utsläppen har varit liten. Kvävenedfallet är 3 10 gångar större än vad forskarna anser är acceptabelt (Lunds Agenda 21, 1997) Nedfall av svavel 4,8 kg S/ha. Nedfall av svavel under åren , till öppet fält, kg/ha (IVL 2010). I Sverige står industrin för största delen av svavelutsläppen, men de svenska utsläppen bidrar bara med cirka 8 % av det totala nedfallet bidrog utländska källor med 93 % av nedfallet (miljömålsportalen, 2011). Precis som för situationen med kväve är nedfallet störst i landets sydvästra delar. Nedfallet i Sverige har minskat med 61 % sedan Det beror på att utsläppen i Sverige och övriga Europa har minskat. EU-direktiv som reglerar utsläpp från stora förbränningsanläggningar och som begränsar svavelhalten i olja har haft stor betydelse. I Skåne har nedfallet minskat med närmare 80 procent sedan början av nittiotalet. Nedfall av svavel är den viktigaste orsaken till försurning av sjöar och vattendrag. I områden med kraftig försurning påverkas känsliga djur och växter och produktionen av skog minskar troligen (miljömålsportalen, 2011). Nedfall av försurande ämnen leder till att det avrinnande vattnet från skogsmark blir surt och aluminiumrikt. Antalet arter kan då minska, inte bara på grund av den ändrade vattenkemin, utan också som en följd av att tillgången på föda förändras. Trots att nedfallet kraftigt minskat är mark- och sjöförsurningen fortsatt allvarlig. Viktiga näringsämnen, som kalium och magnesium kan lakas ur skogsmarken, vilket på sikt kan skapa näringsbrist och skogsdöd. Under miljömålet Bara naturlig försurning nåddes det lokala målet av att minska utsläpp av kväveoxider inom Lunds kommun med 10 % senast 2012, från år 2000 (Uppföljning LundaEkomålen, 2011). Luftföroreningar Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC, kolföreningar) har antagligen minskat i Lunds kommun men p.g.a. brist på data går målet inte att följa upp (frisk luft, Uppföljning LundaEkomålen, 2011). Partikelhalten (PM10) har visat på nivåer under de utsatta gränsvärdena i nationella miljömål sedan 2002, målet kunde därför anses uppnått

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Underlagsrapport. Levande skogar. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Levande skogar. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Levande skogar Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer