Levande Skogar i Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Levande Skogar i Lunds kommun"

Transkript

1 Levande Skogar i Lunds kommun Statusrapport: Hur mår skogen i kommunen idag? Lisa Malm Anna Krantz 2012 Bild 1. Naturskyddsföreningen, Evighetsträd

2 Innehåll Levande skogar... 4 Nationellt mål... 4 Skånes Levande skogar... 5 Delmål och indikationer... 5 Långsiktigt skydd av skogsmark... 5 Förstärkt biologisk mångfald antalet gamla/grova träd (2010)... 5 Förstärkt biologisk mångfald övrigt (2010)... 6 Skydd för kulturmiljövärden (2010)... 6 Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara... 6 Sammanfattning... 7 Delmål och status i Lunds kommun, Kommunala mål och uppföljning av dessa... 8 Berörda områden under andra lokala mål... 9 Skogen i Lunds kommun Markfördelning Åldersfördelning och fördelning över skogstyper (hela kommunen) Skogar ägda av Lunds kommun Skyddad skog i Lunds kommun Skyddsvärda tätortsnära skogar i Lunds kommun Varför är den tätortsnära skogen så viktig? I stället för tätortsnära skogar, vad finns för Lund stads invånare? Rödlistade arter Häckande fåglar Skador på fornlämningar Effekter Skogens positiva verkan på människan och på miljötillståndet i staden

3 Döda träd positiva för den biologiska mångfalden Påverkansfaktorer Skogsbrukets metoder Alternativa skogsbruksmetoder Triad skogsbruk Exempel från privata skogsägare Svenska lagar, förordningar, internationella konventioner och avtal FSC- & PEFC- Certifierad skog i Lund Andra påverkansfaktorer Nedfall av kväve och svavel Luftföroreningar Marknära ozon Åtgärdsmöjligheter i Lund Bilaga 1 Skyddsvärda tätortsnära skogar i Lunds kommun Källhänvisning

4 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation (miljömålsportalen, 2012). Aktörer: Skogsstyrelsen, kommuner, Naturvårdsverket, den ideella naturvården och skogsbruket, Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelserna fungerar som samordnare. Levande skogar är ett av 16 nationella miljökvalitetsmål som antogs av riksdagen 1999, och som ska verka för att öka och säkerställa miljökvaliteten. Dessa ska i huvudsak vara uppnådda inom en generation, vilket angavs vara 2020, utom för Klimat som ska vara uppnått till 2050 (Nationalencyklopedin, 2012). Att uppfylla målet Levande skogar kan också bidra till möjligheten att nå miljökvalitetsmålen: Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker samt Levande sjöar och vattendrag. Möjligheterna att uppfylla målet kan framförallt påverkas av miljökvalitetsmålen: Frisk Luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö (miljömålsportalen). Definition på skog: Träden har en höjd av minst 5 meter, och avstånden mellan träden bör inte vara mer än 30 meter. Området bör vara så stort att det i förening med tätheten mellan träden betingar ett eget klimat, som skiljer sig från omgivningens. Skogen omfattar såväl träd och undervegetation (buskar, ormbunksväxter, örter, gräs, mossor, lavar och svampar), som alla övriga organismer som har anknytning till träden och marken (Nationalencyklopedin, 2012). I miljömålet Levande skogar kan även enstaka träd eller mindre trädpartier som inte definieras som skog vara viktiga för att uppfylla målet. Statistik gällande andelen skog i kommunen kan antas gälla per denna definition. Definition på tätortsnära skog: enligt Naturskyddsföreningen definieras tätortsnära skog som en skog eller skogsdunge som ligger inom eller högst tre kilometer från en tätort. För tätorter som har brist på tätortsnära skog kan även skog som ligger längre bort än tre kilometer räknas. Det handlar, enligt Naturskyddsföreningen, inte om avstånd utan om tillgänglighet för invånarna att vistas i skogen i vardagen (Naturskyddsföreningen, 2011) Nationellt mål Målet genomsyrar statens alla nivåer, från nationell till kommunal. Naturvårdsverkets (2011) utvärdering av målet på nationell nivå lyder: Både positiv och negativ utveckling gör att trenden för målet sammantaget är neutral. Mängden skyddad skog ökar och det gör även mängden död ved och äldre lövrik skog totalt sett i Sverige. Samtidigt brukas skogen intensivt. Uttag av biomassa till bioenergi ökar, vilket bland annat riskerar att öka påverkan på mark och vatten. Viktiga naturmiljöer fortsätter att fragmenteras vid avverkning och den skogsareal som under mycket lång tid har haft ett kontinuerligt trädskikt fortsätter att minska, vilket medför att värdefulla naturmiljöer utarmas. Även skogens kulturmiljövärden skadas i stor omfattning. Det genomförs åtgärder för att främja skogens miljövärden och göra den mer tillgänglig för rekreation och friluftsliv, men åtgärderna genomförs ännu endast i liten omfattning. För att nå Levande skogar behöver miljöhänsynen förbättras och resurserna för att långsiktigt bevara skyddsvärd skog behöver öka markant (Naturvårdsverket, 2011) 4

5 Skånes Levande skogar Skåne är Sveriges varmaste landskap, och i Malmö har en årsmedeltemperatur på +7,8 C rapporterats 2010 (Malmö Miljöförvaltning, 2011). Klimatet i Skåne gynnar en lövrik skogsfauna och det är en ökning av dessa som trenden visar. Lövrik skog avverkas mer sällan då de växer långsammare, vilket kan vara en anledning till att andelen föryngringsavverkningar (kalhyggen) i Skåne inte ökar, såsom den gör i resten av landet(naturvårdsverket, SCB, 2010). Föryngringsavverkning är inte bara ett hot mot kontinuitet i skogen om den görs med hänsyn till naturen, 37 % av alla föryngringsavverkningar anses inte uppfylla de krav som finns i 30 skogsvårdslagen (Naturvårdsverket, SCB, 2010). Delmål och indikationer Regionalt är miljömålet uppdelat i fem delmål (Förstärkt biologisk mångfald är uppdelad på två) varav alla har preciserade regionaliserade målförklaringar, indikationer att gå efter vid uppföljning, samt ett utsatt år, 2010 (2005 för Åtgärdsprogram för hotade arter), för när målen skulle vara uppfyllda. Nedan listas delmålen upp tillsammans med de regionala specifikationerna och en genomgång av de regionala målens status. Denna information har rapporterats in till Naturvårdsverket och publicerats på miljömålsportalen (miljomal.se). Långsiktigt skydd av skogsmark Ytterligare ha skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år Delmålet hade inte uppnåtts i Skåne län till I det regionala målet för Skåne län har takten för avsättningar av skogsmark till skydd ökat något den senaste tiden. Detta är troligen en effekt av höjda ersättningsnivåer och nya regler om intrångsersättning. Trots detta hade arealmålet bara uppnåtts till 66 procent Något som kan underlätta det fortsatta arbetet med målet att skydda skog är ersättning med någon form av ersättningsmark från Sveaskog (statligt ägd). Det krävs dock en kraftig anslagshöjning för att intensifiera arbetet och nå målet. Indikatorer som följer upp målet: Naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Förstärkt biologisk mångfald antalet gamla/grova träd (2010) Arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år Det länsegna målet är definierat som att antalet gamla/grova träd ska ha ökat med minst 10 procent i Skåne. Delmålet hade uppnåtts i Skåne län till I Skåne har arealen gammal skog ökat med 70 procent från Anledningen är framförallt att skog fått växa till sig och bli tillräckligt gammal och att gamla träd oftare sparas vid avverkning. Av kända jätteträd i Skåne är 13 procent skyddade Mer rådgivning om gamla träd till markägare behövs för det fortsatta arbetet. Indikationer som följer upp målet: gammal skog, äldre lövrik skog. 5

6 Förstärkt biologisk mångfald övrigt (2010) Andelen död ved ska öka. Det länsegna målet innebär närmare att mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent och därmed uppgå till minst 3,0 skogskubikmeter per ha i Skåne, samt vara högre i de områden där biologisk mångfald är särskilt hotad. Andelen lövved ska öka med 50 procent av volymen och arealen äldre lövrik skog ska minst bibehållas, och helst vara högre i de delar där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog och arealen ädellövskog ska öka i Skåne. Delmålet hade uppnåtts i Skåne län till Även om målet uppnåddes fortsätter arbetet. För att uppnå ytterligare förbättringar behövs arealen lövskog öka, större hänsyn inom skogsbruket och lövträd som dör bör inte transporteras ut från skogen. Skogens heterogenitet måste värnas genom bevarande och återskapande. I grova träd finns olika livsmiljöer samlade och därför kan de rymma många olika arter. Indikatorer på att nå målet: gammal skog, hård död ved och äldre lövrik skog Skydd för kulturmiljövärden (2010) Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010 (Regionaliserat mål). Delmålet hade inte uppnåtts i Skåne län till Inom skogsbruket har bland annat markberedning inför plantering och användandet av tunga maskiner skadat forn- och kulturlämningar. Kunskapsunderlaget, särskilt för kulturlämningar, har varit bristfälligt och information om forn- och kulturlämningar svårtillgänglig. Rikstäckande studier och enskilda uppgifter från Skåne har beskrivit skador på forn- och kulturlämningar. Underlagsmaterialet för Skåne har dock varit bristfälligt och skadornas omfattning är svår att uppskatta. I delar av Skåne har forn- och kulturlämningar inventerats för att få ett bättre kunskapsunderlag. Skogsbrukare har utbildats i hur forn- och kulturlämningar ska hanteras och information om forn- och kulturlämningar har tillgängliggjorts. Insatserna har dock inte varit tillräckliga. Skador på fornlämningar på nationell nivå är omfattande och sannolikt är förhållandet likartat i Skåne. Skadefrekvensen på kulturlämningar är okänd men troligen jämförbar med skador på fornlämningar. Måltiden för delmålet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen (Naturvårdsverket, miljömålsportalen 2011). Indikatorer som följer upp målet: Andel skadade fornlämningar Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara Senast år 2010 ska samtliga kommuner i Skåne som äger skog anta en policy för sitt skogsbruk på egna marker där det bland annat framgår hur skogarna ska skötas med avseende på rekreation och friluftslivets intressen. Senast år 2010 ska områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv ha pekats ut, samt överenskommelser gjorts med berörda skogsägare. Mål och strategier för skötsel av dessa områden ska fastslagits i samverkan med markägare. (Länseget mål) Tillgången till naturområden spelar en viktig roll för både folkhälsan och den regionala utvecklingen. I ett län som Skåne, med stor befolkning och begränsad tillgång på allemansrätts- 6

7 ligt tillgänglig mark, är det särskilt viktigt att skogarna sköts också med hänsyn till rekreation och friluftsliv. Informationen om delmålets status är fortfarande bristfällig, och arbetet med skogens sociala värden har nyligen kommit i gång i större omfattning. Områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv har pekats ut med utgångspunkt i programmet för skydd av tätortsnära natur: Närmare till naturen i Skåne. I övrigt återstår det mesta av arbetet. För att nå målet hade det bland annat krävts fler informationsmöten med berörda kommuner, samrådsmöten med skogsägare och andra intressenter samt rådgivning till privata ägare av skogar med höga sociala värden. Åtgärder var planerade, men på grund av resursbrist var det inte möjligt att nå målet till utgången Indikatorer som följer upp målet: tillgänglighetsarbete, ökat fokus på sociala värden Sammanfattning För att klara skogens natur- och kulturvärden krävs att de som brukar skogen har god kunskap om värdena och hur de ska värnas. Nya värdefulla skogsområden skyddas årligen, men trots detta nås inte uppsatta arealmål. Höjda ersättningsnivåer, nya regler för intrångsersättning och prövning av nya arbetsformer kan underlätta det fortsatta arbetet. För att klara upprätthållandet av den biologiska mångfalden behövs resurser även till skötsel av de skyddade skogarna. Trots att mängden död ved och andelen lövträd ökat är över 900 rödlistade arter knutna till skog i Skåne. Uttaget av biobränsle väntas öka, vilket kan innebära brist på död ved samt försurning och utarmning av marken. Det senare kan leda till sämre biologisk produktion och påverka även de ekonomiska värdena. Forn- och kulturlämningar skadas ännu i hög grad. Arbetet med skogens sociala värden måste intensifieras bland annat genom informationsinsatser och samrådsmöten med berörda. Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå alla delar av miljömålet. 7

8 Delmål och status i Lunds kommun, 2010 Kommunala mål och uppföljning av dessa Lunds kommun har 2010 gjort en bedömning av fyra lokala mål för Levande skogar där bedömningarna av målen till största del pekar på att de är uppnådda (Uppföljning LundaEkomålen, 2011). Mål Bedömning Status 30 Kommunen ska verka för att bibehålla eller öka antalet djuroch växtarter med förekomst av livskraftiga bestånd i skogsmarker Det finns tecken som tyder på att antalet arter ökar. Arbetet med evighetsträd, faunadepåer och övergång till lövträd pekar i rätt Målet har uppnåtts inom Lunds kommun. Sär- riktning. Sjukdomar drabbar skild prioritet ges åt bevarande av djur- och växtarter som finns dock träd som alm, kastanj, al och ask och därigenom de arter upptagna på Artdatabankens som är beroende av dessa för sin lista över utrotningshotade arter i Sverige. överlevnad som exempelvis en rad lavar och mossor. Ask och alm är numera upptagna på den nationella rödlistan Troligen ökar dessa problem med ökad temperatur och ökat kvävenedfall KÄLLA: TEKNISKA FÖRVALT- NINGEN 31 De värden i skogsmarker som bedömts vara av nationellt, regionalt och lokalt intresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska bibehållas eller öka under programperioden. Uppgifter saknas Uppgifter saknas 32 Kommunen ska verka för att öka volymen död ved i skogsmarkerna. Under programperioden ska dessutom minst 400 s.k. evighetsträd säkerställas i Lunds kommun. Evighetsträd är träd som av naturvårdsskäl får stå kvar under hela sin biologiska livslängd. Under 2010 har ca 150 nya träd utsetts till evighetsträd. Projekt Evighetsträd II avslutades 2010 och målet har inte fullt ut uppnåtts. Tekniska förvaltningen arbetar för en ökad mängd död ved - stående stammar och liggande (avverkade) stammar sparas vid gallringar i högre utsträckning än tidigare. En folder om faunadepåer har tagits fram och förvaltningen arbetar kontinuerligt med flera faunadepåer. KÄLLA: TEKNISKA FÖRVALT- Målet har uppnåtts avseende död ved men inte avseende evighetsträd 8

9 33 Skogsmark ska brukas så att fornlämningar inte skadas. Skador på övriga kända och värdefulla kulturlämningar ska inte förekomma efter år NINGEN Länsstyrelsen meddelar att många kulturlämningar i skogen skadas, men det finns inga rapporter om att det skett i Lunds kommun de senaste åren. KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN Målet är möjligt att nå Berörda områden under andra lokala mål Inom målet för God bebyggd miljö i Lunds kommun finns ambitionen att täktverksamhet inte ska hota skyddsvärda områden som Länsstyrelsen har pekat ut och som finns i Lunds kommuns naturvårds- och grönstrukturprogram. Riksintressen för täktverksamhet har dock starkt lagskydd och har därför fått företräde framför nya naturreservat av skyddsvärda områden som berörs negativt av täktområde(uppföljning Lundeekomålen, 2011). Målet anses därför inte vara möjligt att nå (se vidare område nr 3 under Skyddsvärd tätortsnära skog s. 14). Inom samma mål har delmål med ökad volym död ved i parker uppnåtts, men inte med avseende på ökad mängd s.k. evighetsträd. Målet var att öka mängden död ved genom evighetsträd, faunadepåer och mulmholkar. Under 2010 har ca 150 nya träd utsetts till evighetsträd. Projekt Evighetsträd II avslutades 2010 och målet har inte uppnåtts fullt ut (Uppföljning Lundeekomålen, 2011). Inom målet Ett rikt odlingslandskap ska förekomsten av små- och nyckelbiotoper bibehållas eller öka fram till år 2012 (avser såväl trädmiljöer som jordbrukslandskap) och arealen ska uppnå minst 100 ha senast 2012 (exl. våtmarker). Målet med 100 ha anses inte vara möjligt att nå(uppföljning Lundeekomålen, 2011). Evighetsträd är träd som av naturvårdsskäl får stå kvar under hela sin biologiska livslängd. Faunadepåer är stockar och grenar som får stå/ligga i ett hörn av parker och långsamt ruttna bort och utgöra boplats och föda för en rad vedlevande insekter och andra organismer. Mulmholkar är ihåliga lådor som fylls med sågspån, löv och annat organiskt material som en rad insekter och andra organismer gillar att bo i ett substitut för stora ihåliga träd (Uppföljning Lundeekomålen, 2011:60). 9

10 Skogen i Lunds kommun I Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling, LundaEko, beskrivs statusen på skogarna på följande vis; Skogarna har ursprungligen dominerats av ädla lövträd, främst ek, bok, alm och ask med inslag av björk och al. Genom människans påverkan under årtusenden har skogarna förändrats. De senaste 150 åren har skogsbruket infört intensiva produktionsformer med stora arealer granplanteringar. Många av den äldre lövskogens arter är idag sällsynta och hotade. De återfinns i kulturmiljöer som parker, alléer, hagmarker och bryn med äldre träd. Försurande ämnen i luften påverkar markkemin och höga halter kväve och marknära ozon ger direkta skador på träden. Kraftiga stormar resulterar i omfattande stormfällning av främst granskog i utsatta lägen. Kommunen har gått före genom att ersätta gran med ädellöv vid föryngring. I Lunds Agenda 21, antagen av Lunds kommunfullmäktige , står även: Skogsbruket ska anpassas till ståndorten med inriktning mot att skapa variationsrika skogar i avseende på trädslag och ålder och med inslag av grova träd, döda träd och lågor. Stora delar av Lund utgörs av öppet odlingslandskap, t.ex. Lundaslättens lerjordar i väster. Skog förekommer huvudsakligen i anslutning till urbergshorsten Romeleåsen i östra delen. Horstens sluttningar täcks av sedimentära bergarter, t.ex. Hardebergasandsten. Komplicerade rörelser av inlandsisen har givit omväxlande moräner och isälvsmaterialavsättningar. På den sandiga Vombslätten norr om Romeleåsen finns Vombsjön och den fågelrika Krankesjön samt naturreservatet kring den meandrande Klingavälsån. Lunds sydöstra del ligger inom det sydskånska småkulliga backlandskapet. Dalby Söderskog är en av Skånes tre nationalparker och utgörs av blandlövskog av lundkaraktär (Nationalencyklopedin). Bild 2: Lunds kommun 10

11 Markfördelning Fördelningen av mark görs mellan kategorierna: Skog (och skogsimpediment), Betesmark (och slåttermark), Åker, Vatten (och impediment), Bebyggelse, vägar etc. Det översta diagrammet är från 1999 och det nedre från Vid de två tillfällena har olika poster och parametrar i dessa använts, vilket gör att diagrammen inte är direkt jämförbara. Tätortsarea l 8% Vatten 3% Skog 16% Skogsimpe diment 1% I diagrammet från 2005 finns t.ex. inte bebyggd mark särskilt redovisat utan hamnar i posten övrigt. Här går det att se hur stor tätortsareal som finns i kommunen. Detta är inte direkt översättbart till bebyggd mark, som finns i tabellen från 1999) eftersom en tätort kan innehålla även obebyggd mark, men det ger ändå en generell fingervisning. Slåttermarken (som inte särredovisas i Markanvändningen i Sverige från 2005) döljer sig antagligen i övrigtposten (Hedeklint, Karin SCB, 2012). Övrigt 23% Betesmark 6% Trend: åkermark minskat i ha Diagram 1, ovan: Översiktlig markanvändning i Lunds kommun. (SCB 1999) Diagram 2, nedan: Översiktlig markanvändning i Lunds kommun (SCB 2005) Åkermark 43% 11

12 Åldersfördelning och fördelning över skogstyper (hela kommunen) Tabell 1 och 2 visar åldersfördelning och fördelning över skogstyper och gäller hela kommunen, inte bara den kommunägda. Siffrorna är dock grovt beräknade och inte exakta, istället ämnar de ge en fingervisning över fördelningen. Tabell 1: Uppskattning av skogstyper för Lunds kommun på produktiv skogsmark under perioden Observera att reservat ingår (Riksskogstaxeringen, Per Nilsson SLU, ). Skogstyper Fördelning % Fördelning hektar (ha) Tallskog 15 % ha Granskog 15 % ha Barrblandskog 3 % 288 ha Blandskog 4 % 384 ha Ädellövskog 28 % ha Tabell 2: Uppskattning av åldersfördelning för Lunds kommun på produktiv skogsmark under perioden Observera att reservat ingår (Riksskogstaxeringen, Per Nilsson SLU, ). Åldersklasser Fördelning i % 0-40 år 43 % år 42 % år 10 % % Totalt 100 % Övrig lövskog 25 % ha Kalmark (inga träd över 1,3 m) 10 % 960 ha Totalt 100 % 9600 ha Tabellerna visar att skogen domineras av ädellövskog och övrig lövskog, men att det också finns gott om tall och gran (tabell 1). Tabell 2 visar att Lunds kommun har förhållandevis ung skog vilket kan tyda på att majoriteten skog är produktiv med föryngringsavverkningar. Trender visar att allt fler återplanterar lövbestånd och vid naturvård som skogsbruksplan kan också fler skogsområden tillåtas bli s.k. gammelskogar (äldre än år, Naturvårdsverket). 12

13 Skogar ägda av Lunds kommun Skogen som ägs av Lunds kommun sköts som tätortsnära skog, vilket innebär att fokus ligger på naturvård som skötselplan och friluftsliv/rekreation som huvudsakliga användarområde. I produktionssyfte ses uttag av biomassa till biogas som ett större mål än att sköta skogen efter målet att ta ut bra timmer. Viss del är dock odlingsskog till syfte att inbringa en ekonomisk vinst (Johnsen, Peter. 2012). Alla skogarna i kommunens ägo är miljöcertifierade. Lunds kommun äger ca 500ha produktiv skogsmark. Utöver detta finns ca 10ha i lövbestånd fördelade på några mindre områden. Störst värde för den biologiska mångfalden besitter området Risen. Detta då det finns ett bestånd av riktigt gammal lövskog, en del sällsynta insekter och också närhet till Häckeberga med stora sammanhängande skogar. Det finns även ett biotopskyddsområde i närheten av Idala som har höga värden (framförallt för insekter). Idala saknar annars den långa skogliga kontinuitet och riktigt gamla lövträd som är knutna till höga skogliga naturvärden, så även Skrylleområdet. Dock finns det vid Idala kontakt med Skogsmöllebäcken/Hasslemölla där det finns gamla lövträd varifrån t ex insekter kan spridas ut till kommunala skogsmarken (t ex till biotopskyddsområdet). Lång kontinuitet och gamla lövträd finns annars i en del parkmiljöer inne i Lund (t ex St. Lars, Lundagård) där en rad sällsynta insekter har påträffats (Johnsen, 2012). Lunds kommun äger inte några skogar i andra kommuner, men då det finns många andra skogsägare i kommunen, både privata, bolag, stiftelser och andra kommuner som Lunds kommun har små möjligheter att påverka kan en god dialog med dessa ändå vara positivt för miljömålet. Gamla och sjuka träd sparas normalt i skogen blir så kallad död ved. Lunds kommun har inte haft problem med träd i skogen som måste tas bort p.g.a. angrepp, av skadeinsekter etc. som måste bekämpas, så träd som dör lämnas normalt. Det är mycket mer komplext i stadsmiljön p.g.a. de risker som kan finnas med farliga träd (Johnsen, 2012). Skogsområden där Lunds kommun äger skog: Risen Idala Skrylle Hällestad 13

14 Skyddad skog i Lunds kommun Skydd av skog utgår från miljölagstiftningens skyddsformer enligt 7 kap miljöbalken, genom bildande av nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde eller Natura Utöver dessa skyddsformer finns möjlighet att ingå ett naturvårdsavtal med staten. Detta är en svagare skyddsform som används med stöd av Jordabalken. Kartan nedan visar form av skydd, namn och placering. Under Idala finns skogliga biotopskyddsområden som på bilden syns otydligt. Framförallt runt Krankesjön och i Häckebergaområdet finns många små områden som definieras som sumpskogar, och som därmed är viktiga. Vissa av dessa inbegrips i skyddsområden som är utmärkta på kartan, som i Skrylle och Häckeberga. Andra områden kan vara skyddade som Natura 2000-område. Det finns inga uppgifter om att dessa skogar skulle ha exploaterats eller försvunnit sedan den senaste inventeringen 2006 (Johnsen, 2012). Karta: Naturvårdsverket, Kartverktyget Skyddad Natur,

15 Det är osäkert att ange exakta hektar på skyddad skog, detta eftersom många områden med skydd inte enbart innefattar skog. I tabellen nedan finns dock en sammanställning av hektar på områden som i huvudsak är skogliga skyddsområden (Länsstyrelsen, 2012). Skyddsform Namn/år Ha Förvaltare Utmärkande naturvärden Nationalpark Dalby Söderskog/ 37 Naturvårdsverket Äldre ädellövskog dominerad av bok Naturreservat/delar Dalby Norreskog 74 Länsstyrelsen i På torrare mark i Dalby Norreskog växer i Natura 2000 Skåne län bok och ek, medan de fuktigare marker- na domineras av ask och hassel. fridlysta blåsippan Naturreservat/delar Gryteskog 18 Länsstyrelsen i Här finns ett stort antal vresbokar och ett i Natura 2000 Skåne län värdefullt fäladsområde. Naturreservat/delar i Natura ,7 Länsstyrelsen Skåne län i Naturreservat/delar i Natura 2000 Naturreservat/delar i Natura 2000 Häckeberga- Degebergahus/2008 Häckeberga- Husarhagen/ 2008 Häckeberga- Skoggård/ Länsstyrelsen i Skåne län 250 (land) Länsstyrelsen Skåne län Naturreservat/delar Prästaskog/ 79 Länsstyrelsen i i Natura /1991 Skåne län Naturreservat Skrylle/ Lunds kommun (land) Naturreservat/ Risen/ Länsstyrelsen i Skåne län Total ha 1 310,7 i Gammal ädellövsskog med många sällsynta och hotade arter av lavar, mossor och skalbaggar. I gamla, murkna ekar längs vägen har den rödlistade och sällsynta läderbaggen sitt hem. Lövskogsområde som med sina gamla träd utgör en av Skånes mest värdefulla ädellövsmiljöer. Det kuperade landskapet med trädklädda kullar och fuktigare sänkor med kärr bildar en av Skånes mest värdefulla skogsmiljöer. Höga biologiska värden. Domineras av lövskog, sumpskog och vresbokar. Området ämnar bevara och utveckla en för rekreation och friluftsliv lättframkomlig och variationsrik natur. Syftet är också att i begränsade områden återskapa olika naturtyper som speglar förhållande under det gamla bysamhällets tid, som fäladsmarker och mindre våtmarker. Här har den fridlysta ätliga grodan (Pelophylax kl. esculenta) sina yngelplatser. De torra delarna har en hedartad vegetation, under våren smyckad av backsippor i mängd. I de lite fuktigare ängspartierna finns orkidéer som ängsnycklar, tvåblad, majnycklar och nattviol. I de västra delarna karaktäriseras landskapet av ek och bokskog omväxlande med björk och gran. Övriga Natura 2000 med skyddsvärd skog: Billebjer; Knivsås; Delar av Kungsmarken med sumpskogar och alluviala skogar bl.a. Linnebjer och vissa delar av Måryd-Hällestad. Det finns även två skogliga biotopskyddsområden i närheten av Idala, Veberöd. Varav ett är delat av en väg och tillsammans bildar 3,8ha, och ett till väst på 2,4ha. Dessutom två områden på 3,2ha vardera som ligger söderut. För närvarande finns inga förslag på nya naturreservat i Lunds kommun hos Länsstyrelsen. 15

16 Skyddsvärda tätortsnära skogar i Lunds kommun Naturskyddsföreningen Skåne (Blomberg, Per, 2008) sammanställde en rapport över tätortsnära skogar i Skåne under Den ska uppmana kommunerna att ta sitt ansvar för att bevara dessa värdefulla tätortsnära skogar genom avtal med markägare, planreglering eller skydd i form av kommunala naturreservat. Centralorten Lund har ingen definierbar skog i närheten, men istället mindre skogsplanteringar. Tusenårslunden och Stadsskogen på östra sidan, har gjorts för att på sikt skapa skogsdungar här. Dalby gränsar till nationalparken Dalby Söderskog och naturreservatet Dalby Norreskog och Skrylleskogen i norr och har därmed säkerställt tillgången på tätortsnära skog. Genarp har också goda tillgångar av skyddad tätortsnära skog med bl.a. området Risen och Häckeberga. Södra Sandbys tillgång på natur i anslutning till byn är begränsad och Skrylleskogen ligger på 3km avstånd vilket gör att den inte anses tillgänglig i vardagen. Inom promenadavstånd ligger tre skogspartier som kan hysa relativt höga natur- och upplevelsevärden, och bör därmed säkerställas för friluftsliv och naturvård (Blomberg, 2008). Dessa är: Frueräften (1), Skytteskogen (2) och Rögleskogen (3). Utförlig information finns i bilaga 1. Bild 3: Tätortsnära skogsområden, Södra Sandby Frueräftens planeringsstatus (i rapporten från 2008): riksintresse för naturvård. I Grönstruktur- och Naturvårdsprogrammet (GsNvP) föreslås ökad tillgänglighet och restaurering av skogsmiljön till en mer artrik lundmiljö och att området bör skyddas som naturreservat. Området är dock inte prioriterat för reservatsbildning. I GsNvP omfattar området 27ha. Skytteskogens planeringsstatus (2008): Föreslaget naturreservat i ÖP. Föreslås som naturreservat med ökad tillgänglighet, prioriterat område i GsNvP. I GsNvP omfattar området 25ha. I GsNvP står även förslag på strövstigar från Södra Sandby till Skytteskogen. 16

17 Rögleskogens planeringsstatus (2008): i GsNvP föreslås förordnande för att säkerställa friluftslivets behov, samt långsiktig ersättning av barrskogen med lövskog och fäladsmark. I den fördjupade översiktplanen för Skrylle ges riktlinjer om att skogen skall reserveras för friluftsändamål och att strövstigar bör anläggas för att bättre förbinda Södra Sanby med Skrylleområdet. Intressemotsättningar föreligger dock eftersom området har föreslagits för utvidgning av NCC:s bergtäkt. I GsNvP omfattar området 49,4 ha. I anslutning till orten Veberöd finns inga säkerställda skogspartier. I tätorten finns ett skogsparti (Skyttaskogen 4) som ligger centralt och som är av stort värde för friluftslivet. Vid Idala, söder om Veberöd, finns också värdefulla tätortsnära skogar (Idalaskogen 5). Bild 3: Tätortsnära skogsområden, Veberöd Skyttaskogens planeringsstatus (2008): Området föreslås i GsNvP få ökad tillgängligheten med fler markerade stigar och information för besökare. I Översiktsplanen anges större delen av området som naturvärdesområde. Området kan förbindas med naturreservatet Ljungen. I GsNvP omfattar området 49 ha. Idalaskogens planeringsstatus (2008): I området söder om Idala har Park- och naturkontoret låtit utföra inventeringar av bl.a. insekter, fåglar och kärlväxter. I området har noterats höga värden vad gäller främst insekter med en rad rödlistade arter. I GsNvP föreslås området ingå i ett större natur och friluftsområde. I ett sankt parti föreslås anläggande av våtmarker. I den norra delen, närmast Veberöd föreslår översiktsplanen utbyggnadsområde. I GsNvP omfattar området 35,2ha. Utförligare information om områdena finns i bilaga 1. 17

18 Varför är den tätortsnära skogen så viktig? För att uppnå delmålet Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara är den tätortsnära skogen viktig då den besitter höga sociala värden. Med detta menas t.ex. att människor i sin vardag besöker, nyttjar och umgås i skogen. I och med att skogen är nära hem, arbete, skola eller befinner sig på vägen mellan dessa är denna sortens skog den mest tillgängliga för friluftsliv och rekreation. Hälsan är en annan viktig aspekt. En promenad i skogen kan minska stress, sänka blodtrycket och pulsen samt ökar koncentrationen. Forskning visar att äldre personer som är sjuka tillfrisknar snabbare om de vistas i skogen (Naturskyddsföreningen, 2011). Skog på gångavstånd kan för vissa vara den enda skogen som de har möjlighet att besöka. Att uppleva djur och natur på nära håll kan också öka lusten att lära och förstå hur naturen fungerar. Upplevelser i naturen stimulerar barns utveckling på flera olika sätt (Naturskyddsföreningen, 2011). Den tätortsnära skogen kan bestå av många växter och djur. Även en liten skog kan innehålla stora variationer med gläntor, hällmarker, kärr, buskage, stigkanter och stenblocksterräng. Ju mer variation desto mer biologisk mångfald. Tall och gran i närskogen ger renare luft eftersom stoft och damm samlas på barren och sköljs bort med regnet. Skogen kan även förbättra kvaliteten på vatten i marken genom att rena det från kväve och tungmetaller. Träd och buskar dämpar buller och ger skugga. Rotsystemen håller marken fuktig (Naturskyddsföreningen, 2011). Den tätortsnära skogen kan ha betydelse för ekonomin i en kommun. Detta genom att öka ett områdes attraktionskraft eftersom det höjer boendekvaliteten för många. Närskogen ger även tillfälle till motion, något som förbättrar folkhälsan. Detta kan i sin tur sänka sjuk- och hälsovårdskostnaderna (Naturskyddsföreningen, 2011). Ekonomiska värden som ännu inte har ett marknadsvärde kan ändå räknas med i samhällsekonomiska kalkyler. Detta betyder att skog som skyddas kan komma att få ett högre ekonomiskt värde än vad det har idag vilket kan ge fler incitament till bevarande av skog. Forskning om miljöekonomi och ekologisk ekonomi bedrivs bl.a. på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I stället för tätortsnära skogar, vad finns för Lund stads invånare? I Lund stad finns förutom parker, koloniområden, alléer m.m. även så kallade Ekobaser och speciellt utmärkta Evighetsträd. På sankt Hans backar i Lund har ett antal ekobaser upprättats i samarbete med närliggande skolor och ska användas som ett pedagogiskt läromedel och verka för lärande, friluftsliv och rekreation. Områdena ska också vara värdefulla för den biologiska mångfalden och även uppvisa olika former av naturvårdsåtgärder (Tekniska förvaltningen, 2010). 500 träd med särskilt värde för den biologiska mångfalden fick under projekt Evighetsträd , i samråd med markägare, undantas från avverkning. Även när de är döda ska de få stå kvar till vinst för insekter, svampar och andra organismer (Lunds kommun, 2011). Evighetsträd II skulle innebära att ytterligare 150 träd skulle utses till 2010, men detta gick ej att uppfylla (se mer s. 8). 18

19 Rödlistade arter skogslevande arter i Sverige fanns med på rödlistan 2005 som hotade eller missgynnade ligger siffran över hotade och missgynnade arter på 1555 (Artdatabanken, 2010). Detta kan både bero på att vissa arter inte längre är hotade eller att vissa numera klassas som utdöda. De flesta av dem hotas av bristen på gamla träd, död ved och skogsbränder. Många är svampar, lavar och mossor. Situationen är fortfarande dålig och bara där aktiva åtgärder som död ved eller hänsyn till känsliga miljöer har satts in kan vi se att det går bättre (Miljömålsrådet 2009) I Skåne finns ca 912 rödlistade arter med hotad status som är knutna till trädvärden i skog (Artdatabanken, 2012). Dessa träd finns i stadsmiljö, skog och odlingslandskap och kan påverkas av ändrad markanvändning, svamp- och insektsangrepp, sjukdomar samt luftföroreningar. Trädslag som alm, ek och ask har drabbats hårt men även al och poppel dör. Ofta avverkas grova träd i parkmiljöer av säkerhetsskäl (Miljömålsportalen, 2011) ligger siffran i Lunds kommun på totalt 491 rödlistade arter (inte bara skogsrelaterade arter). Ett nytt uttag från Artdatabanken visar att mellan rapporterades 399st rödlistade arter i kommunen in, och av dessa var antalet rödlistade arter inom kommunens skogsområden 151st. Även om det tillkommer nya skogar som uppfyller kriterierna för gammal skog innebär förlusten av de allra äldsta och mest värdefulla skogarna att trenden för arter beroende av gammelskog är fortsatt negativ (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2009). Viltskador hotar återväxt av framförallt lövträd i norr och sjukdomar hotar många lövträdsarter i söder. Skydd av områden med höga biologiska värden är viktiga för alla former av rödlistade arter. Viktiga områden i Lunds kommun är Dalby Söderskog, Risen, biotopskyddsområden och evighetsträd. Åtgärder kan vara att ett biotopskyddsområde kan inrättas för mindre områden som håller mycket höga naturvärden, till exempel nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen hanterar bildandet av biotopskyddsområden på skogsmark, men även enskilda kommuner kan bilda biotopskyddsområden. Skogar som sköts som naturvård och där fri utveckling i huvudsak råder är positiva för hotade arter. Ett sätt att säkerställa arters fortlevnad som finns på få eller små områden är att bilda sammanlänkningar mellan dessa och andra skogar så att arterna naturligt kan vandra. Ett annat alternativ för små områden är att bilda en skyddszon runt dessa med hjälp av trädplanteringar (Blomberg, 2008). 19

20 Häckande fåglar I Skåne finns 16 fågelarter som har status sårbar eller på olika vis hotad och där skogen är en viktig landskapstyp (Artdatabanken 2010). Av dessa fanns sex stycken med på en lista över rödlistade arter i Lunds kommun från Tabell: Rödlistade fågelarter med koppling till skogsmiljö, i Skåne 2012 och Lund Namn/fågelart Status i Skåne/2010 Status i Lund/2007 Falco peregrinus /pilgrimsfalk Sårbar - Pernis apivorus/bivråk Sårbar Starkt hotad Haliaeetus albicilla/havsörn Nära hotad - Aquila chrysaetos/kungsörn Nära hotad - Bubo bubo/berguv Nära hotad - Caprimulgus europaeus/nattskärra Nära hotad Sårbar Jynx torquilla/göktyta Nära hotad Missgynnad (NT) Dendrocopos leucotos/vitryggig Akut hotad - hackspett Dendrocopos minor/mindre Nära hotad Missgynnad (NT) hackspett Phylloscopus trochiloides/lundsångare Sårbar - Regulus ignicapilla/brandkronad Nära hotad - kungsfågel Ficedula parva/mindre flugsnappare Nära hotad - Oriolus oriolus/sommargylling Starkt hotad Starkt hotad Nucifraga caryocatactes/nötkråka Nära hotad Missgynnad (NT) Serinus serinus/gulhämpling Sårbar - Emberiza hortulana/ortolansparv Sårbar - De senaste 50 åren har urbanisering, skogsbruk och jordbruk varit en viktig anledning till att fågelarter av någon anledning minskat eller försvunnit. Idag kan forskning även visa att ökad temperatur p.g.a. klimatförändringar också är en faktor för förändrade mönster hos fågelarter. Redan har fågelarter som trivs i kallare temperaturer flyttat i genomsnitt 37km norrut (Kristiansson, Anna 2012). På sikt kan detta innebära att Skåne får fler fågelarter som flyttar upp från kontinenten. God förekomst av fåglar tyder på att ett ekosystem är art- och individrikt, särskilt om fågelarterna är specialiserade. Gammal skog, lövskog och död ved, samt naturvårdshänsyn i skogsbruket är positivt för skogsfåglar. Södra Sverige är den del som har den mest positiva utvecklingen för skogsfåglar (Miljömålsportalen, 2011). 20

21 Skador på fornlämningar Alla fasta fornlämningar har skydd enligt Kulturminneslagen (1988:950). Om en skogsfastighet som ska genomgå en föryngringsavverkning innefattar en fornlämning måste detta rapporteras till länsstyrelsen. Området med fornlämning ska sedan märkas ut på karta eller GPS så att de som arbetar med maskiner i skogen vet om att undvika det. Framförallt är det markberedningen som görs innan plantering av frön eller plantor som ger de allvarligaste skadorna (Riksantikvarieämbetet, 2006). I miljömålets delmål Skydd för kulturmiljövärden, eller Lunds egna mål 33, uttrycks att inga fornlämningar ska skadas vid bruk av skogsmarken. Nationellt har delmålet inte kunnat nås då undersökningar visar på fortsatt dålig hänsyn till fornlämningar, kolbottnar och andra kulturmiljövärden. Regionalt har antagits att skadorna har liknande utsträckning som nationellt och målet anses inte uppnått här heller. I Lunds utvärdering av målen från 2010 nämns det faktum att inga rapporter om skadade fornlämningar/kulturlämningar har skett i Lunds kommun de senaste åren. Detta stämmer även I uppföljningen från 2010 beskrivs därmed målet som möjligt att uppnå (s.8). Markus Boxe (2012) på Länsstyrelsen beskriver detta på följande vis: Länsstyrelsens tillsynsverksamhet inom området har dock varit väldigt låg så hur det verkligen ser ut är svårt att säga något om. Ser man till ett riksperspektiv så har Riksantikvarieämbetet tagit fram siffror på att ca 50 % av alla fornlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder där markberedning stå för de värsta skadorna. Många markägare sköter dock sin skog väldigt bra ur kulturmiljösynpunkt. Tabell 3: Status av fornlämningar i hela Lunds kommun (Riksantikvarieämbetet 2012). Skadestatus Antal i Lund Antal i Skåne Ev. i beskrivning 1329 (58,5 %) (69,3 %) Förstörd 6 (0,3 %) 333 (0,6 %) Skadad 203 (9 %) 1911 (3,3 %) restaurerad 0 44 (0,1 %) Undersökt & borttagen 144 (6,3 %) 3398 (5,9 %) Väl bevarade 580 (25,5 %) (19,8%) Uppgift saknas 8 (0,4 %) 538 (1 %) Totalt Lunds kommun 2270st (100 %) (100 %) Skadefrekvensen på kulturlämningar är okänd men troligen jämförbar med skador på fornlämningar (Miljömålsportalen, 2011). Tabell 3 visar statusen på alla fornlämningar idag. Benämningen Ev. i beskrivningen är en egenskap som tilldelades vid konvertering från analogt till digitalt register. Uppgifter om skador på lämningen kan finnas i originalbeskrivningen (inscannad pdf-fil) och skrivs successivt in under arbetet med kvalitetshöjningen. Riksantikvarieämbetet utför numera inga storskaliga fornminnesinventeringar. (Tidigare inventeringar utfördes i samband med Lantmäteriets uppdateringar av Fastighetskartan, men dess sker ju numera kontinuerligt). I landet sker nyoch ominventeringar främst i samband med olika exploateringsprojekt och utförs bl.a. av Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV), museer och privata aktörer samt i projektet Skog och Historia, som operativt sköts av Skogsstyrelsen (Fornsök Support, 2012). 21

22 Effekter Skogens positiva verkan på människan I Konventionen om biologisk mångfald beskrivs de olika värdena för natur som följande: ekologiska, genetiska, sociala, ekonomiska, vetenskapliga, utbildningsmässiga, kulturella, rekreativa o estetiska värden (CBD SÖ 1993:77). och på miljötillståndet i staden Enligt Bolund & Hunhammar (1999) samt Renman (1995) återfinns det en hel del positiva effekter av att ha natur nära staden. Dessa ekosystemtjänster är: luftfiltration, mikroklimatreglering, dagvattenhantering, bullerdämpning, kulturella och rekreationsvärden. Slutsatsen är att livskvalitén ökar av lokala ekosystem (Appleseed, 2009). Döda träd positiva för den biologiska mångfalden Döda träd i parker är inte alltid populärt då många har en bild av att en parken ska se städad ut (Lindvall, 2011). Döda träd är dock viktiga ur biologisk mångfaldssynpunkt då det finns många insekter som trivs i den förmultnande miljön och fågelarter som är beroende av insekterna som föda och träden för bo (ibid.). Ett alternativ till att bevara de döda träden bland levande natur är att ha s.k. trädkyrkogårdar (Bengtsson, 2011). I Lund finns flera faunadepåer inne i staden där bl.a. stormfällda träd har tagits tillvara för naturvårdande ändamål. Informationsskyltar finns utplacerade vid dessa och även skyltar på stockarna som ska påverka människors attityder, informera och framförallt motverka nedskräpning. En tredjedel av de skogslevande arterna är knutna till den döda veden (Skogforsk, 2012). Påverkansfaktorer Skogsbrukets metoder Den vanligaste skogsbruksmetoden i Sverige är i nuläget föryngringsavverkning (Skogsstyrelsen, 2012). I södra Sverige avverkas skogen när den är år gammal. Naturlig föryngring (självsådd eller genom skott, rötter eller stubbar) är den bästa metoden för många lövträd (Skogsstyrelsen, 2012). I Lunds kommuns skogsmark används främst gallring och röjning som metod (Andersson, 2012). En del fläckmarkberedning används också (ibid.). Fördelarna med röjning är enligt Skogforsk (2012) att det ger bättre utrymme för träden att växa på bredden i skogen, vilket senare vid avverkning skapar en högre produktionsvolym. Detta ger skogsbrukaren en högre avkastning vid framtida avverkning. Det avverkas i nuläget ca 50ha skog per år genom gallring och röjning i Lunds kommun 22

23 (Andersson, 2012). 3-4ha föryngringsavverkas och den skog som föryngringsavverkas är främst granskog, som sedan byts ut mot ädellövskog. Detta ingår i Lunds kommuns strategi för att uppnå miljömålet Levande skogar (Andersson, 2012). Metoden för markberedning är fläckmarkberedning, som är en mer skonsam metod ur miljösynpunkt. Det finns bokskog som lämnas för en friare utveckling (ibid.). Avverkningsmetoden i kommunens skogar är nästan uteslutande maskinell, förutom i den grova lövskogen där man använder sig av motormanuell avverkning (Andersson, 2012). Lunds kommun gör just nu en slutavverkning av gran i Risens naturreservat. Vilka slutavverkningar som är på gång för övrigt är okänt. Gallringar sker fortlöpande både i kommunens skogar och hos privata markägare. Kommunen köpte för fem år sedan in en Terri miniskotare, vilket är en liten skogsmaskin som går på band och som inte gör några körskador i skogarna. Enligt Andersson (2012) ligger avverkningshektaren, av kommunens skogar, på en statisk nivå, och verkar inte öka. Inget skogsområde som varit skyddat har senare avverkats (ibid.). Alternativa skogsbruksmetoder Triadskogsbruk Triadskogsbruk är en metod som kommer från nya forskningsrön. Denna metod utgår från tre skötseltyper vilka är följande: skog för intensiv fiberproduktion, skog med naturanpassat skogsbruk och skog som lämnas obrukad (Ranius, 2011). Enligt Ranius (2011) är det tekniskt möjligt att öka produktionen av skog i många svenska skogar. Detta via kvävegödsling, tillämpning av främmande trädslag (eller kloner av gran) och intensiva skötselmetoder. Intensivodlade skogar ger en hög fiberproduktion. Dock sker det på bekostnad av den biologiska mångfalden. Ranius (2011) beskriver att det inom forskningsprogrammet Future Forests är möjligt att öka skogsproduktionen och samtidigt öka den långsiktiga överlevnaden för känsliga skogsarter (särskilt de arter som har liten möjlighet att sprida sig eller som föredrar slutna skogar). Avslutningsvis menar Ranius följande: Införandet av mer intensivskogsbruk kan, om det kombineras med kompensationsåtgärder i form av naturhänsyn och skogsskydd på annat håll, leda till bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden jämfört med dagens svenska modell. Det beror på att många arter behöver en viss mängd lämplig livsmiljö, och blir denna livsmiljö alltför utspridd finns risken att det inte blir tillräckligt mycket någonstans (ibid.). Två andra skogsbruksmetoder som finns att använda sig av är Ekologiskt skogsbruk samt Agroforestry. Exempel från privata skogsägare Jesper Runge är skogsförvaltare på Björnstorp, Häckeberga, Skabersjö, Näsbyholm och Börringekloster. De vanliga metoderna som används där är föryngring med plantering i barr och naturlig föryngring i löv (bok). De använder nästan inga bekämpningsmedel, men nya plantor med behandlas med insekticid mot snytbaggeangrepp det första året i fält. Medlet sprutas endast på själva plantan och det är mycket små mängder som används per ha (ca 2 ml färdigblandad där koncentrationen är 3 %, d.v.s. ca 0,1 ml medel per planta). De främmande arter som finns på dessa områden är Hybridlärk, douglasgran, sitkagran och kustgran. Arealen av dessa träd är olika på godsen. Det är i nuläget osäkert hur dessa främmande arter kan påverka 23

24 flora och fauna i de skogliga ekosystemen. GMO-träd odlas inte någonstans i Lunds kommun varken på privat mark eller på de kommunägda markerna. På de privata markerna undantas olika areal för en friare utveckling och det är främst äldre lövskog som undantas. Samma strategi har tillämpas på de gods, som Runge är skogsförvaltare på, i över 100 år. Detta innebär att föryngringsavverkning görs när det finns bra efterfråga på produkterna. Den senaste tiden har det varit bra efterfråga på grantimmer som används till konstruktionsvirke och något sämre efterfråga på möbelvirke av löv (Runge, 2012). Andra påverkansfaktorer Både produktionen av virke och den biologiska mångfalden i skogen påverkas också av luftföroreningar och klimatförändringar. Stora mängder av olika ämnen som transporteras med vindarna ner över skogen. De kan antingen försura marken eller fungera som gödselmedel. Det finns ett internationellt avtal som behandlar just problemet med att luftföroreningar inte håller sig inom de nationella gränserna (CLRTAP - Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution) Markförsurande ämnen bildas också i viss mån när skogen avverkas. Ett sätt att motverka detta är att tillföra lika mycket träaska som mängden avverkningsrester som forslats bort. Det går inte att säkert bedöma vad som händer om den höga tillförseln av markförsurande ämnen fortsätter. Ännu svårare är det att förutspå vilka effekter förändringar i klimatet kan få för skogen. ett varmare klimat kan leda till snabbare tillväxt, förändrade perioder av regn och torka, fler stormar, andra trädslag som trivs bättre eller skadeinsekter och liknande som trivs i varmare klimat kan Nedfall av kväve och svavel Nedfall av kväve 8,02 kg N/ha i Skåne län Nedfall av kväve under åren , till öppet fält, kg/ha (IVL 2010). Nedfall av kväve (kväveoxider och ammoniak) leder till försurning och övergödning av mark och vatten. I Sverige står person- och lastbilar, arbetsmaskiner, produktion av el- och värme, samt industriprocesser för största delen av kväveutsläppen. Även jordbrukssektorn är en stor källa. Nedfallet av kväve är störst i landets sydvästra delar. Det beror på att det regnar mycket i området, samtidigt som avståndet till kontinenten är litet (miljömålsportalen, 2011). Kvävehalterna i nederbörden har minskat under de senare åren. Då nederbörden samtidigt har ökat har ingen tydlig minskning av nedfallet kunnat påvisas. För att minska nedfallet måste bilar, lastbilar och fartyg få en effektivare rening och bränsleförbrukningen måste minska. Även avgaskraven för arbetsmaskiner måste skärpas (miljömålsportalen, 2011). 24

25 Utsläpp och nedfall är också kopplade till befolkningstäthet och sjöfart. Skåne ligger i en tätbefolkad region och har kuster i tre väderstreck. Därmed krävs starka åtgärder inte bara nationellt och utan också internationellt för att minska nedfallet (miljömålsportalen, 2011). I stora delar av Lunds kommun, med undantag av Romeleåsen och Vombsänkan, är marken kalkhaltig. Kalken neutraliserar den sura nederbörden, vilket gör att effekterna av de försurande utsläppen har varit liten. Kvävenedfallet är 3 10 gångar större än vad forskarna anser är acceptabelt (Lunds Agenda 21, 1997) Nedfall av svavel 4,8 kg S/ha. Nedfall av svavel under åren , till öppet fält, kg/ha (IVL 2010). I Sverige står industrin för största delen av svavelutsläppen, men de svenska utsläppen bidrar bara med cirka 8 % av det totala nedfallet bidrog utländska källor med 93 % av nedfallet (miljömålsportalen, 2011). Precis som för situationen med kväve är nedfallet störst i landets sydvästra delar. Nedfallet i Sverige har minskat med 61 % sedan Det beror på att utsläppen i Sverige och övriga Europa har minskat. EU-direktiv som reglerar utsläpp från stora förbränningsanläggningar och som begränsar svavelhalten i olja har haft stor betydelse. I Skåne har nedfallet minskat med närmare 80 procent sedan början av nittiotalet. Nedfall av svavel är den viktigaste orsaken till försurning av sjöar och vattendrag. I områden med kraftig försurning påverkas känsliga djur och växter och produktionen av skog minskar troligen (miljömålsportalen, 2011). Nedfall av försurande ämnen leder till att det avrinnande vattnet från skogsmark blir surt och aluminiumrikt. Antalet arter kan då minska, inte bara på grund av den ändrade vattenkemin, utan också som en följd av att tillgången på föda förändras. Trots att nedfallet kraftigt minskat är mark- och sjöförsurningen fortsatt allvarlig. Viktiga näringsämnen, som kalium och magnesium kan lakas ur skogsmarken, vilket på sikt kan skapa näringsbrist och skogsdöd. Under miljömålet Bara naturlig försurning nåddes det lokala målet av att minska utsläpp av kväveoxider inom Lunds kommun med 10 % senast 2012, från år 2000 (Uppföljning LundaEkomålen, 2011). Luftföroreningar Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC, kolföreningar) har antagligen minskat i Lunds kommun men p.g.a. brist på data går målet inte att följa upp (frisk luft, Uppföljning LundaEkomålen, 2011). Partikelhalten (PM10) har visat på nivåer under de utsatta gränsvärdena i nationella miljömål sedan 2002, målet kunde därför anses uppnått

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Skogspolicy Finspångs kommun

Skogspolicy Finspångs kommun Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Skyddsvärda träd på kyrkogårdar

Skyddsvärda träd på kyrkogårdar Skyddsvärda träd på kyrkogårdar Trädmiljöer Många kyrkogårdar och parker är en viktig miljö för hotade och sällsynta växt- och djurarter. Grova, gamla och ihåliga träd har en mycket stor betydelse för

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Skogens trivsel- och upplevelsevärden Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84) Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer