Vad är en lämplig skogsbruksfastighet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är en lämplig skogsbruksfastighet?"

Transkript

1 TRITA-INFRA EX ISSN ISRN KTH/INFRA/EX--04/087--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Vad är en lämplig skogsbruksfastighet? Det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL samt skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL Richard Stegander Examinator: Thomas Kalbro Handledare: Leif Norell, Lantmäteriverket STOCKHOLM 2004

2 Förord Denna uppsats är ett examensarbete med titeln Vad är en lämplig skogsbruksfastighet? - en studie inriktad på det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL samt skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL. Arbetet har utförts under hösten 2004 vid institutionen för infrastruktur, enheten för fastighetsvetenskap på KTH i Stockholm. Uppsatsen omfattar 20 akademiska poäng och är min sista insats inom min lantmäteriutbildning innan jag är redo att gå ut i yrkeslivet och testa mina kunskaper i praktiken. Under tiden jag skrivit examensarbetet har jag träffat många trevliga och kunniga personer och jag vill nu ta tillfället i akt att tacka dessa för den hjälp jag fått. Jag vill tacka min handledare Leif Norell på Lantmäteriverket, för råd och hjälp med styrning i arbetet. Jag vill även tacka de personer som hjälpt till med att skapa stommen i arbetet, nämligen de som delat med sig av sin praktiska erfarenhet av de aktuella paragraferna. Dessa är förrättningslantmätarna Lennart Höije, Camilla Jarlhed, Lars Ringbom, Urban Olmårs, Carl Enström, Sten-Olof Schärdin, Krister Rubensson och Olle Utterberg. Stockholm, december 2004 Richard Stegander 2

3 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 FÖRKORTNINGAR... 5 ABSTRACT... 6 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Metod Disposition ALLMÄNT OM SKOG OCH SKOGSBRUKSFASTIGHETER Fakta om skogen Skogspolitiken Produktionsmålet Miljömålet Fastighetsbildning avseende skogsbruksfastigheter Allmänt Historik Klassificering Förvärv AKTUELL LAGSTIFTNING Det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL Andra omständigheter av intresse vid bedömningen av det företagsekonomiska kravet Skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL Undantagsbestämmelsen i 3 kap. 9 FBL DEN PRAKTISKA TILLÄMPNINGEN Urvalskriterier Resultat Den rådande skogspolitiken Det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL Andra omständigheter av intresse vid bedömningen av det företagsekonomiska kravet Skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL Problematik

5 5 RÄTTSFALL SLUTSATSER Den rådande skogspolitiken Det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL Andra omständigheter av intresse vid bedömningen av det företagsekonomiska kravet Skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL Slutord REFERENSFÖRTECKNING Förkortningar Dir. Direktiv FBL Fastighetsbildningslagen (1970:988) FD Fastighetsdomstolen flm Förrättningslantmätare ha Hektar HD Högsta Domstolen HovR Hovrätten JFL Jordförvärvslagen (1979:230) LM Lantmäterimyndigheten LMV Lantmäteriverket m 3 sk Skogskubikmeter Prop. Proposition SOU Statens offentliga utredningar 5

6 Abstract This Master of Science Thesis, with the title What is a suitable forestry property unit? a study based on the legal demands the Swedish Real Property Formation Act is written by Richard Stegander at the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm, Sweden, Department of Infrastructure, Division of Real Estate Planning and Land Law. The aim of the thesis is to investigate what is regarded as a suitable forestry property unit, when applications for subdivision, amalgamation etc shall be decided by the Swedish Cadastral Authorities. The thesis is based on existing law, preparatory works, handbooks from authorities, court cases and interviews with Cadastral Surveyors in six counties in Sweden (Jämtland, Gävleborg, Värmland, Västmanland, Västra Götaland and Kronoberg County). One result of the thesis is, that property units with a yield of only 50 forest cubic metre per year can be approved as a forestry property. But in this case often additional requirements are that property is located near good roads, or that the property can be combined with some other lasting activity in the district. According to section 7 in the Real Property Formation Act land for forestry may not be divided in such a way that the possibility of economical use of the property suffers an impairment of any importance. The result of the study shows that this often require a return of fifty forest cubic metre per year. In exceptional cases the courts has decided an annual return of less than 100 forest cubic metre to be sufficient, then also considering other circumstances as e.g. that the property is located near good roads or that the property is well-formed. 6

7 Sammanfattning Detta examensarbete behandlar frågor om skogsbruksfastigheter och är gjort i samarbete mellan Lantmäteriverket och KTH. Examensarbetet heter Vad är en lämplig skogsbruksfastighet? - en studie inriktad på det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL samt skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL och syftar till att undersöka hur de aktuella paragraferna har tolkats i den praktiska tillämpningen. Studien behandlar vad som krävs för att en skogsbruksfastighet skall anses vara lämplig ur fastighetsbildningssynpunkt och vilka faktorer som påverkar bedömningen av detta. Vikten av en gemensam tolkning av paragraferna visade sig vara högst önskvärd vid Lantmäterimyndighetens seminarium om fastighetsbildning på landsbygden, som ägde rum den 15 september 2004 på Norra Latin i Stockholm. Där framkom tydligt skillnader i den praktiska tillämpningen. Studien omfattar sex intervjuer/diskussioner med utvalda förrättningslantmätare i olika delar av Sverige, aktuella rättsfall som behandlat tolkningen av paragraferna samt relevant litteratur, förarbeten, lagstiftning och handböcker. Förrättningslantmätarna har valts utifrån att de skall representera olika delar av landet och därför återfinns två från vardera Norrland, Svealand och Götaland. De aktuella förrättningslantmätarna arbetar vidare i områden med olika bonitet, klimatzoner samt befolkningstäthet och syftet med denna spridning är att se om det finns regionala skillnader vid tillämpningen. Uppsatsen visar att det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL har blivit betydligt lägre än vad det tidigare var och att både domstolarna och förrättningslantmätarna godkänner kravet, så länge det bidrar till ett ekonomiskt överskott. Det har även visat sig att vid prövningen av detta krav vägs ofta andra omständigheter in och det är därför sällan som det företagsekonomiska kravet sätter stopp för fastighetsbildningen. Det lägsta avkastningskravet som har godkänts enligt 3 kap. 5 FBL är på ca 50 m 3 sk. När det gäller skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL, så har det framkommit att det i de flesta fall ställs krav på en tillväxt av minst m 3 sk per år för att fastighetsbildningen skall godkännas. Dessa siffror är de som i förarbetena till denna paragraf anges som ett rimligt riktmärke, men där sägs det även att de inte är menade att fungera som ett absolut krav. Detta har framförallt domstolarna anammat och har därför vid några tillfällen tillåtet ett lägre avkastningskrav, där det lägsta för mig kända är på cirka 83 m 3 sk, och då har man även vägt in andra omständigheter. Studien visar också att det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL i regel oftast tolkas vara lägre än kravet i 3 kap. 7 FBL. 7

8 8

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skogsbruket är tillsammans med jordbruket den näring som dominerar markanvändningen på landsbygden, därför kommer de flesta förr eller senare i kontakt med skogsbruket. Antingen som enskild skogsägare, bär- eller svampplockare som utnyttjar allemansrätten, som friluftsmänniska eller kanske som jägare. Många är vi i alla fall som berörs av skogen och dess tillgångar och de flesta är intresserade av att dessa finns kvar i framtiden. Jag tillhör den kategorin och är uppväxt i skogslänet Värmland och såg det som en både spännande och mycket intressant uppgift att försöka reda ut vad en lämplig skogsbruksfastighet innebär. Om man frågar en förrättningslantmätare framkommer det kanske att det inte är de lättaste bestämmelserna att tillämpa när man bildar en skogsbruksfastighet, bland annat 3 kap. 5 och 7 FBL. Dessa paragrafer har också ändrats en hel del under åren då de har tillämpats med hänsyn till rådande skogspolitik, vilket inte gör tillämpningen lättare. Jag vill genom detta examensarbete försöka reda ut vad en lämplig skogsbruksfastighet innebär. Enligt 3 kap. 5 FBL skall en lämplig skogsbruksfastighet ge ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Detta företagsekonomiska krav har funnits sedan år 1994, men det är inte riktigt klart vad detta uttryck innebär i praktiken. Förarbeten och rättspraxis ger inte någon bra anvisning för hur tolkningen bör ske. Det finns därför ett stort behov av tydliga riktlinjer och en samsyn vid bildandet av en skogsbruksfastighet. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL och skyddsregeln för skogsbruksfastigheter i 3 kap. 7 FBL har tolkats i den praktiska tillämpningen. Meningen med arbetet är också att utreda om det finns regionala skillnader eller likheter vid tolkningen. Vidare skall domstolsmaterial studeras för att se om det går att dra några generella slutsatser ur dessa. 1.3 Metod Examensarbetet består av två huvuddelar, en allmän del och en utredande del. Arbetets allmänna del, som behandlar bakomliggande faktorer som påverkar skogsbruksfastigheter samt skogens betydelse för samhället, grundar sig främst på studier av litteratur, förarbeten, lagtext och LMV:s handböcker. Den utredande 9

10 delen, som framför allt inriktar sig på det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL och skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL, grundar sig på intervjuer med förrättningslantmätare på Lantmäterimyndigheter i olika delar av landet samt studier av rättsfall och förarbeten. Jag började arbetet med att studera litteratur, förarbeten, lagstiftning samt de rättsfall som finns inom ämnet för att utifrån detta kunna fastställa de kärnfrågor som låg till grund för intervjuerna. För att hitta passande förrättningslantmätare till intervjuerna utgick jag tillsammans med min handledare från personer som precis som vi deltagit vid seminariet om fastighetsbildning på landsbygden, som ägde rum den 15 september på Norra Latin i Stockholm. Tanken när vi valde ut lämpliga personer var också att de skulle representera olika delar av Sverige för att påvisa om det finns några regionala skillnader vid tillämpningen. Av de utvalda länen ligger två i Norrland, två i Svealand och två i Götaland. Jag tog kontakt med ett antal förrättningslantmätare och bokade in tid för intervju och skickade även i förväg ut intervjuunderlaget för att de skulle kunna sätta sig in i frågeställningarna samt även hinna samla på sig passande exempel som berör paragraferna. De utvalda områdena är Jämtlands län med kontor i Östersund, Gävleborgs län med kontor i Gävle, Värmlands län med kontor i Torsby, Västmanlands län med kontor i Västerås, Västra Götalands län med kontor i Mariestad och slutligen Kronobergs län med kontor i Växjö. 1.4 Disposition Examensarbetet är disponerat på sex kapitel. I kapitel två finns en allmän del, där fakta om skogen redovisas samt den rådande skogspolitiken och hur den har förändrats genom åren. Här beskrivs också de för skogspolitiken så viktiga produktionsmålet och miljömålet. I kapitlet redovisas även en djupare beskrivning av begreppet skogsbruksfastighet där bland annat historik och klassificering klargörs. De för examensarbetet mest intressanta paragraferna beskrivs i det tredje kapitlet, där även undantagsbestämmelsen i 3 kap. 9 FBL behandlas. Tyngdpunkten för examensarbetet återfinns i det fjärde kapitlet. Kapitlet inleds med en förklaring om hur urvalet av förrättningslantmätare till intervjuerna har skett. Här redovisas sedan också vad som framkommit av de sex intervjuer som har genomförts med olika förrättningslantmätare för examensarbetet. Kapitlet visar vilka regionala skillnader och likheter som kommit fram och därtill också vad som upplevs som problematiskt med paragraferna. Kapitlet inriktar sig främst på de kärnfrågor som yppat sig vid studerandet av lagstiftning, förarbeten, rättsfall samt litteratur. Det femte kapitlet klargör de mest intressanta rättsfall som finns inom området. I det sista kapitlet redovisas de slutsatser som går att utläsa av det som framkommit av intervjuerna samt från relevanta rättsfall. 10

11 2 Allmänt om skog och skogsbruksfastigheter Skogen är i Sverige en nationell tillgång som har betydelse både för den enskilde skogsägaren och för hela samhället. Skogen har många funktioner. Den är leverantör av förnybar råvara, den skapar sysselsättning, den är livsmiljön för växter och djur, den fungerar som källa för friluftsliv, den är även bärare av kulturmiljövärden och estetiska värden, den fungerar som näringsmässig bas för renskötsel och som producent av bär, svamp och jaktbart vilt. Skogsindustrin är också vår främsta exportnäring. Alla dessa funktioner måste uppmärksammas vid hanteringen av skogsresurserna på all skogsmark, men även på skogliga impediment. 1 Skogen är en tillgång som varje generation måste värna och vårda, då framtida generationer också kommer att vara beroende av de nyttigheter som skogen ger Fakta om skogen Sveriges landyta består av ungefär två tredjedelar skog i någon form. De s.k. produktiva skogsmarkerna innefattar 55 % av landytan, vilket motsvarar ca 22,7 miljoner ha, medan arealen impediment är 5,8 miljoner ha. Figur 1. Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier. 3 1 Prop. 1992/93:226 s SOU 1992:76 s Skogsstatistisk årsbok (2004) s. 35. Till ägarkategorin övriga allmänna ägare hör kommuner och landsting, medan ägarkategorin övriga privata ägare innehåller allmänningar, besparingsskogar och kyrkans skogar. 11

12 Under år 2000 fanns det skogsägare och skogsföretag. Av dessa skogsägare var ca 38 % kvinnliga, medan andelen utboägda företag var ca 34 %. Med utboägt företag menas här ett företag vars ägare bor utanför den kommun där fastigheten är belägen. 4 Det totala virkesförrådet beräknas vara omkring 3 miljarder m 3 sk och av detta är cirka 42 % gran, 39 % tall, 11 % björk och 6 % övriga lövträd. Medelvirkesförrådet per ha uppskattas till cirka 127 m 3 sk. Virkesförrådet i Sveriges skogar har sedan 1920-talet ökat med mer än 60 %, i Götaland har det mer än fördubblats sedan början av 1900-talet. Tillväxten är idag ca 104 miljoner m 3 sk, detta kan jämföras med 60 miljoner m 3 sk på 1920-talet. Också här har den största ökningen skett i Götaland. Medelboniteten på skogsmark i Sverige är cirka 5,3 m 3 sk per ha och år. 5 Begreppet bonitet uttrycker bördigheten för en ståndort, och det är samma sak som en ståndorts förmåga att producera virke. Med ståndort menas ett område som har en för växterna enhetlig livsmiljö och inom hela sin areal har en avgränsad ståndort samma produktionsförmåga. 6 Boniteten påverkas av flera faktorer och då i första hand av växtplatsens geografiska läge, klimat, jordmån, fuktighetsförhållande och trädslag. Boniteten mäts som ett mått av m 3 sk per ha och år och den stiger från norr till söder. Boniteten varierar även kraftigt över landet, där man t.ex. i Norra Norrland har omkring 2,8 medan man i Götaland har i snitt 8,5. 7 Figur 2. Skogsmarkens bonitet i Sverige. 4 Skogsstatistisk årsbok (2004) s Skogsstatistisk årsbok (2004) s AssiDomän (1999) s.141 och Sveriges National Atlas (1990) s

13 2.2 Skogspolitiken Vi har i Sverige en lång tradition av att sköta våra skogar, så att de producerar en god avkastning. Vår första skogsvårdslag kom redan år Denna lag innebar att ny skog måste anläggas när den gamla avverkats och denna regel finns fortfarande kvar. Vi engagerade oss också tidigt i hur våra skogar sköts och detta hänger samman med att skogen alltid haft en central roll i vårt samhälle. Man insåg också tidigt att skogen måste vårdas för att vi skall kunna bedriva ett uthålligt skogsbruk och här spelar skogspolitiken en stor roll, då den reflekterar samhällets syn på hur våra skogar bör utnyttjas för olika ändamål. Här nedan presenteras i tabell 1 några exempel på 1900-talets skogspolitiska beslut. 8 Årtal Åtgärd 1903 Krav på ny skog efter avverkning 1923 Skydd för yngre skog 1948 Endast gallring i utvecklingsbar skog. Regler om hur mycket skog som får avverkas Skyldighet att anmäla slutavverkning. Naturvårdshänsyn vid skogsbruksåtgärder Ett produktionsmått formuleras. Skyldighet att röja ungskog Krav på att avverka viss andel av den slutavverkningsbara skogen. Skyldighet att ha skogsbruksplan Skydd för ädellövskogen Miljömålet och produktionsmålet jämställs. Redovisning av miljöhänsyn vid slutavverkning. Färre regler om skogsproduktion. Tabell 1. Skogspolitiska beslut under 1900-talet. 8 Skogsvårdsstyrelsen (1993) s. 4 13

14 2.2.1 Produktionsmålet Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. 9 Sveriges skogar har historiskt sett haft stor betydelse för vårt välstånd och så kommer det med största sannolikhet även att vara i framtiden. Skogen har varit en viktig försörjningskälla i vårt land under åskådlig tid och skogsnäringen bidrar till att uppfylla flera av de övergripande samhällsmålen som t.ex. den ekonomiska politiken och regional- och sysselsättningspolitiken. Det är därför viktigt att skogsmarken utnyttjas effektivt och ansvarsfullt, så att våra skogar uthålligt ger en god avkastning. 10 Med uthålligt god avkastning, som det kommer till uttryck i 1 skogsvårdslagen, menas en avkastning som försöker uppfylla dagens krav utan att begränsa möjligheterna att möta framtidens behov. Detta innebär att skogsbruket måste bedrivas på ett sådant sätt att ekosystemet inte utarmas och att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bibehålls Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas års skogspolitik, där miljömålet jämställs med produktionsmålet, har inneburit att miljövården fått större vikt. Detta innebär att skogsbrukets sektorsansvar för naturvården och kulturvården har förstärkts. Skogsbruket har därmed fått ett ökat ansvar för att miljömålet uppfylls, och det blir därför viktigt att man kan känna igen och vårda sådana naturtyper och kulturmiljöer som är särskilt viktiga att bevara. Skogspolitiken innebär vidare att mer skog skyddas, detta kan ske på något av följande sätt, genom detaljhänsyn, hänsynsytor, hänsynsområden eller genom naturreservat. 13 Miljömålet fyller inte bara en viktig 9 Prop. 1992/93:226 s Skogsvårdsstyrelsen (1993) s Prop. 1992/93:226 s Prop. 1992/93:226 s Skogsvårdsstyrelsen (1993) s

15 allmän funktion utan det är också en förutsättning för ett fortsatt effektivt skogsbruk, då ett bärkraftigt, långsiktigt skogsbruk inte kan bedrivas om man bortser från de naturgivna förutsättningarna eller motverkar dessa. 14 Den ökade betydelsen av miljövård kommer som ett led av de nya kunskaper och den ändrade insikten om samspelen i naturen, som har kommit fram sedan det förra skogspolitiska beslutet. För att kunna bevara en biologisk mångfald är det viktigt att man använder det skogpolitiska instrumentet till att avsätta mark till naturreservat där skogen kan lämnas för fri utveckling samt att man bildar biotopskydd. 15 Slutligen kan tilläggas att regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken. Utredaren skall bland annat bedöma hur väl produktions- och miljömålet har uppfyllts. Andra faktorer som skall belysas är bland annat virkesförsörjningsfrågorna samt de ökande och konkurrerande anspråken på råvaran. Man skall även beakta de förändringar av skogsnäringens villkor som skett de senaste tio åren. Vissa faktorer som påverkat skogspolitiken skall analyseras vilket bland annat gäller EU-medlemskapet, EU:s utvidgning, internationell skogspolitik samt förändringar i privatskogsbruket när allt fler skogsägare inte bor på och brukar sin fastighet. Utvärderingen skall inte begränsas till de faktorer som direkt påverkar skogen och skogsbruket, utan politiken skall utvärderas i ett vidare samhälls-perspektiv. Till skogspolitikens medel hör idag bland annat att tillhandahålla information, rådgivning och utbildning om gällande regelverk och lämpliga former för att bedriva ett hållbart skogsbruk. Utredningen skall också granska de skogspolitiska medlen och se om de kan behöva justeras eller anpassas till ändrade förutsättningar. En grundläggande fråga för utredaren är att bedöma om medlen i sin nuvarande utformning räcker för att målen skall uppnås och om det finns möjligheter till effektiviseringar Prop. 1992/93:226 s Prop. 1992/93:226 s Dir. 2004:70 s

16 2.3 Fastighetsbildning avseende skogsbruksfastigheter Allmänt När man bildar en skogsbruksfastighet genom fastighetsbildning kan detta ske genom endera nybildning eller ombildning. Den ny- eller ombildade fastigheten måste enligt 3 kap. 1 FBL vara varaktigt lämpad för sitt ändamål. Vidare får fastighets-bildningen inte genomföras om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning. Exempel på detta kan vara extensivt utnyttjande av ett markområde för friluftsliv. 17 Nybildning av en fastighet kan ske genom avstyckning, klyvning eller sammanläggning, vilket framkommer av 2 kap. 1 FBL. Vid ombildning av en fastighet förändras redan befintliga fastigheter utan att några nya fastigheter bildas. Ombildning sker genom fastighetsreglering, som vid bildandet av en skogsbruks-fastighet kan innebära överföring av mark från en fastighet till en annan fastighet. 18 Oberoende av om en fastighet nybildas eller ombildas skall den uppfylla lämplighetsvillkoren i 3 kap. FBL. Detta kapitel delas in i fyra delar, och dessa är allmänna lämplighetsvillkor i 1-4, särskilda bestämmelser om jordbruk, skogsbruk och fiske i 5-8, undantagsbestämmelserna i 9-10 samt fastighetsbildning över kommungräns m.m. i 11. Syftet med lämplighetsvillkoren är att skapa ett från allmän uppfattning rationellt nyttjande av den fasta egendomen. 19 När det gäller de allmänna lämplighetsvillkoren är 3 kap. 1 FBL extra viktig, där det bland annat framkommer att den fastighet som nybildas eller ombildas skall med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar bli varaktigt lämpad för sitt ändamål. Paragrafen säger också att fastighetsbildning inte får ske om fastigheten inte får varaktig användning för sitt ändamål inom överskålig tid. Vid tillämpningen av de särskilda bestämmelserna om jordbruk, skogsbruk och fiske i 3 kap. 5-8 FBL blir det dock skillnad beroende på om det handlar om en nybildning eller en ombildning. Vid nybildning av en skogsbruksfastighet gäller förutom de allmänna lämplighetsvillkoren även 3 kap. 7 FBL. En djupare beskrivning av 3 kap. 7 FBL görs i kapitel 3.3. Om det istället sker en ombildning mellan t.ex. befintliga skogsbruksfastigheter skall paragrafen 3 kap. 5 FBL tillämpas, denna paragraf beskrivs närmare i kapitel Prop. 1993/94:27 s Julstad (2000) s Nestor (2001) s. 9 16

17 2.3.2 Historik Fastighetsbildningslagen är en ramlag och därmed ges tolkningsutrymme att beakta den rådande skogspolitiken. 20 Innebörden i det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL har ändrats ett antal gånger. Från början var det ett krav på att den skogsbruksfastighet som bildades skulle drivas som ett heltidsföretag. Tanken var att skogsbruket skulle kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt av de naturligt givna förutsättningarna. Att samverkan mellan jordbruks- och skogsbruksdrift på samma fastighet kunde ge möjligheter till ökad lönsamhet skulle normalt inte beaktas vid bedömningen. År 1991 ändrades paragrafen och kravet minskades något. Istället ställdes nu krav på att brukningen skulle medföra en deltidssysselsättning. 21 Då det fanns kritik mot de tidigare bestämmelserna om att fastigheten måste vara så stor att den kan ge sin brukare dennes huvudsakliga inkomst och det även ansågs att kraven på fastigheten skulle kunna ställas lägre i glesbygd skedde ytterligare en ändring år Denna ändring, som gäller fortfarande, gick ut på att reglerna gjordes mer liberala och det blev då tillåtet att bilda mindre företag. Ändringen år 1994 hade även till följd att skyddsparagrafen i 3 kap. 7 FBL skärptes. Efter ändringen år 1991 innebar det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL att det företag som skulle bedrivas på fastigheten skulle bli ekonomiskt godtagbart. Detta medförde att lönsamhetskravet var uppfyllt om företaget kunde väntas lämna ett ekonomiskt överskott som är godtagbart med hänsyn till de insatta resurserna. Företaget skulle ge intäkter som täckte kostnaderna och därutöver ge en rimlig ersättning för nedlagt arbete. Företag som gav ett mindre bidrag till brukarens försörjning kunde i princip endast godtas om företaget borde komma till stånd av regionalpolitiska skäl eller med hänsyn till intresset av att vården av natur- och kulturmiljön främjas. Ett deltidsskogsbruk som inte uppfyllde lönsamhetskravet kunde också i vissa fall komma till stånd med tillämpning av undantagsregeln i 3 kap. 9 FBL. Det var också tillåtet att skogsbruket kunde kombineras med andra verksamheter för att på så sätt bidra med sysselsättning och inkomst i glesbygd. 23 I förarbetena till ändringen år 1994 föreslogs att det skulle bli lättare att bilda mindre skogsbruksfastigheter. Förslaget innebar att lämplighetsbedömningen skulle göras efter delvis nya kriterier, där ökad vikt skulle tillskrivas de regionalpolitiska intressena samt att skyddsregeln för skogsbruket jämkades så att skyddet för skogsnäringen och miljöintressena förstärks. 24 Ändringen som skedde år 1994 ändrade det företagsekonomiska kravet för skogsbruksfastigheter, då det mildrades för att göra det möjligt att bilda mindre fastigheter och därmed främja sysselsättning och bosättning på orten. I lagtexten uttrycks detta som att företaget som bedrivs på fastigheten skall ge ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Detta innebar att kravet på huvudsaklig inkomst från företaget togs bort. Det nya kravet medförde att lägre krav kunde ställas på det företagsekonomiska kravet inom 20 Prop. 1993/94:27 s SOU 2001:38 s Prop. 1993/94:27 s Landahl & Nordström (1991) s Prop. 1993/94:27 s

18 glesbygd, om det främjar sysselsättning och bosättning på glesbygden. Av regionalpolitiska skäl skall även hänsyn tas till möjligheten att kombinera verksamheten på fastigheten med annan verksamhet på orten, med kravet att dessa skall ha långsiktiga förutsättningar. Lagändringen innebär också att särskild hänsyn skall tas till natur- och kulturvården. 25 Det ansågs finnas risk för att fastighetsbildningar skulle komma att genomföras i strid med rådande skogspolitiska mål, på grund av att det företagsekonomiska kravet minskades. För att förhindra detta behövde skyddsregeln för skogsnäringen i 3 kap. 7 FBL stärkas. Denna paragrafs uppgift blev då att skydda såväl intresset av att landets skogstillgångar tas tillvara på ett rationellt sätt som intresset av att olika miljöhänsyn inte försummas. Den nya regeln skulle fortfarande ge skydd mot dålig arrondering och långtgående ägosplittring, men den skulle även hindra att befintliga skogsföretag delas upp i alltför små enheter. Paragrafen skulle också skydda mot att nya skogsbruksfastigheter blev för små för att skogstillgångarna skulle kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. Man menade att vid för små fastigheter kan det finnas en risk för att ägaren inte har tillräckligt ekonomiskt incitament att bedriva ett rationellt skogsbruk. Vidare skulle regeln ge ett skydd mot bildandet av skogsbruksfastigheter som från naturvårdens synpunkt kan bedömas vara alltför små. Den nya skyddsregeln skulle utgöra en spärr för hur pass små skogsbruksfastigheter som överhuvudtaget skulle få bildas. 26 I och med lagändringen år 1994 blev nu inte bara virkesavkastningen avgörande vid bildande av en skogsbruksfastighet utan hänsyn skulle också tas till övrig avkastning från fastigheten, som t.ex. jakt, fiske och bärplockning Klassificering Det kan ibland vara svårt att avgöra om en fastighet med både jordbruksmark och skogsmark skall betraktas som en jordbruksfastighet eller som en skogsbruksfastighet. Denna klassificering får direkt betydelse för vilken av skyddsparagraferna 3 kap. 6 eller 7 FBL som skall tillämpas. I det fall att fastigheten klassificeras som en jordbruksfastighet hamnar man i 3 kap. 6 och om den klassificeras som en skogsbruksfastighet hamnar man istället i 3 kap. 7 FBL. I lagstiftningen finns ingen definition av begreppen vare sig i FBL eller i JFL. Den enda ledning som finns i frågan återfinns i förarbetena till ändringen av FBL, d.v.s. prop. 1993/94: I detta förarbete anges att i första hand skall en fastighet, där det bedrivs ett kombinerat jord- och skogsbruk, bedömas utifrån vilket ändamål som är det på fastigheten dominerande. Fastigheten bör vidare bedömas som en jordbruksfastighet, då jordbruksdelen har sådan omfattning och effektivitet att det kan anses som utvecklingsbart eller bärkraftigt. Detta medför att en fastighet, där det drivs ett kombinerat jord- och skogsbruk skall bedömas 25 Nestor (2001) s. 5 och SOU 2001:38 s Prop. 1993/94:27 s SOU 2001:38 s

19 som en skogsbruksfastighet om fastigheten inte kan bedömas ha en jordbruksdel som är utvecklingsbar eller bärkraftig Förvärv Det finns vissa begränsningar i rätten att förvärva en skogsbruksfastighet, då man genom JFL prövar förvärvarens lämplighet och inte fastighetens lämplighet. Detta gäller framförallt vid överlåtelse av en fastighet och därför måste JFL uppmärksammas vid köp, byte eller gåva av hel eller del av en skogsbruksfastighet. Prövningen enligt JFL skall ge möjligheter att beakta glesbygdsintressen och därigenom kan bestämmelserna användas som ett självständigt regionalpolitiskt instrument. 30 Det krävs förvärvstillstånd i tre särskilda situationer, där den första är om förvärvet avser fastighet i glesbygd. Det krävs dock inte tillstånd för den som i minst ett halvår varit bosatt i glesbygd inom den kommun fastigheten är belägen. Undantag görs även för den som har förbundit sig att vara bosatt på fastigheten i minst fem år. Den andra situationen som kräver förvärvstillstånd är om förvärvet avser egendom i ett omarronderingsområde, d.v.s. ett område med mycket stark ägosplittring för vilken länsstyrelsen har fastställt en plan för rationalisering av ägostrukturen. Den sista situationen är om förvärvaren är juridisk person. JFL syftar numera framför allt till att främja bosättning och sysselsättning på landsbygden Prop. 1993/94:27 s Nestor (2001) s Prop. 1993/94:27 s

20 3 Aktuell lagstiftning Det här kapitlet beskriver utförligt de huvudparagrafer, 3 kap. 5 FBL och 3 kap. 7 FBL, som arbetet tar sikte på. Vidare redovisar kapitlet också undantagsbestämmelsen i 3 kap. 9 FBL, som i vissa situationer kan vara användbar. 3.1 Det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL För att en jordbruksfastighet skall anses lämpad för sitt ändamål skall den ha sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Vid bedömningen härav skall hänsyn tas till möjligheterna att kombinera företaget med annan varaktig verksamhet på orten. Särskild hänsyn skall tas till intresset av att sysselsättning och bosättning i glesbygd främjas. Hänsyn skall också tas till betydelsen av att vården av natur- och kulturmiljön främjas. Första stycket gäller även i fråga om en skogsbruksfastighet. Lag (1993:1340). Bestämmelsens första stycke innehåller det företagsekonomiska kravet. Detta krav säger att vid bedömningen av om en skogsbruksfastighet är lämpad för sitt ändamål skall utgångspunkten vara att den skall medge att det företag som skall bedrivas på fastigheten ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. 32 Att det företag som skall bedrivas på fastigheten ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte, innebär enligt förarbetena att företaget alltid måste lämna ett visst positivt bidrag till brukarens försörjning. 33 Detta medför att kravet i 3 kap. 5 FBL numera endast i undantagsfall kommer att utgöra hinder för fastighetsbildning. Lagtexten säger vidare att de regionalpolitiska intressena skall tillskrivas särskild betydelse i glesbygd vid bedömningen av om ett företag ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Detta medför dock inte att sysselsättnings- och bosättningsaspekten inte skall kunna tillmätas betydelse även i andra områden med utpräglad glesbygdskaraktär än de som pekas ut som ren glesbygd enligt JFL. 34 Den gällande lagen innebär att man i glesbygdsområden skall kunna ställa lägre krav på vad en skogsbruksfastighet inbringar i inkomst under förutsättning att fastighets-bildningen främjar bosättning och sysselsättning på orten. I glesbygd där behovet av regionalpolitisk hänsyn är särskilt stort kan det därför vara motiverat att vara något mindre restriktiv i fråga om bildandet av små fastigheter, eftersom förarbetena säger att all bosättning i glesbygd bör uppmuntras. Detta gäller även då fastigheten inte direkt kan kopplas till någon varaktig 32 Lantmäteriverket (1996) s Prop. 1993/94:27 s Prop. 1993/94:27 s

21 sysselsättning. 35 Exempel på detta kan vara i områden där det råder god tillgång på mark då även bosättning under endast en del av året, som t.ex. fritidsboende som förenas med fritidsjordbruk, kan vara av positiv betydelse för glesbygden. 36 Då en tendens har varit att människor nu i högre grad än tidigare söker sig till en typ av bosättning, där boende i en tätort kombineras med fritidsboende på landsbygden bör därför den enskilde ges ett större spelrum vid fastighetsbildning. 37 Det bör dock inte vara möjligt att bilda små, icke bärkraftiga skogsbruksfastigheter för boende under en viss säsong eller deltidsskogsbruk, om det finns risk för att detta skulle försämra möjligheterna att skapa eller bevara permanent bosättning på orten. 38 Lagtexten säger även att vid bedömningen av det företagsekonomiska kravet skall hänsyn tas till möjligheterna att kombinera företaget med annan varaktig verksamhet på orten. Texten säger vidare att hänsyn skall tas till betydelsen av att vården av natur- och kulturmiljön främjas. Dessa omständigheter beskrivs närmare i kapitel 3.2. Det är även viktigt att poängtera att när det gäller avkastning från en skogsbruksfastighet så skall denna ses i ett långsiktigt perspektiv, vilket innebär att det aktuella skogstillståndet i regel saknar betydelse. Det skall istället allmänt prövas om förutsättningar finns för att bedriva ett produktivt skogsbruk, detta kan t.ex. bli aktuellt då betesmark är tänkt att ställas om till skogsmark. Detta fall får då prövas, men ofta har betesmarker tidigare varit skogsmark och därför finns bra förutsättningar för att de åter kan bli detta 39 En allmän princip vid fastighetsbildning som också påverkar bildandet av skogsbruksfastigheter är att LM skall beakta och väga samman olika allmänna och enskilda intressen och därmed bör även hänsyn tas till de planer och riktlinjer som kommunen och länsstyrelsen har utarbetat. 40 Slutligen vill jag påpeka att lagtexten är skriven för tillämpningen av jordbruksfastigheter, men sista stycket säger att texten gäller även i fråga om en skogsbruksfastighet. Jag har då mitt arbete handlar enbart om skogsbruksfastigheter valt att helt fokusera på dessa. 35 Prop. 1993/94:27 s Lantmäteriverket (1996) s Lantmäteriverket (1996) s Prop. 1993/94:27 s Lantmäteriverket (1996) s Prop. 1993/94:27 s

22 3.2 Andra omständigheter av intresse vid bedömningen av det företagsekonomiska kravet När man skall bedöma vad som menas med ett godtagbart ekonomiskt utbyte bör hänsyn även tas till möjligheten att kombinera skogsverksamheten med annan verksamhet (kombinationsverksamhet). Hänsyn bör även tas till annan avkastning som fastigheten kan frambringa. Särskild hänsyn skall också tas till de regionalpolitiska intressena att sysselsättning och bosättning i glesbygd främjas. Det skall vidare tas hänsyn till att vården av natur- och kulturmiljön främjas. Man bör vid bedömningen av om en skogsbruksfastighet kan anses lämpad för sitt ändamål kunna ta hänsyn till inte enbart den virkesavkastning som fastigheten kan ge utan man bör även kunna fastställa möjligheterna att få in annan avkastning från fastigheten, t.ex. genom jakt, fiske eller bärplockning. 41 Jakt har t.ex. stora rekreativa och ekonomiska värden och kan vara viktigt för skogens välmående, då framförallt älg och rådjur kan vålla svåra skador på skogen. 42 Det skall också vara möjligt att beakta fastighetsägarens möjligheter att komplettera intäkterna av fastigheten med intäkter av annan verksamhet. Då detta sker är det dock viktigt att så sker endast där det finns långsiktiga förutsättningar för en sådan kombinationsverksamhet. Fastigheten skall alltså kunna ge ett visst försörjningsunderlag under en följd av år. Detta kan likväl vara svårt att avgöra och åsikter har förts om att LM kan tvingas att pröva sökandens personliga förutsättningar att driva verksamhet av visst slag. 43 Det är dock upp till LM att självständigt bedöma om det finns realistiska möjligheter att kombinera verksamheten på fastigheten med annan verksamhet. Vid prövningen skall det granskas om det allmänt sett finns förutsättningar att kombinera skogsbruket med annan verksamhet. Detta innebär att LM inte behöver göra någon särskild prövning av sökandens lämplighet och förmåga att driva verksamheten. På grund av detta blir utrymmet mycket begränsat för att ta hänsyn till typiska individanknutna kombinationsverksamhet, som t.ex. författar-verksamhet. 44 Den verksamhet som företaget på fastigheten kan kombineras med kan t.ex. vara entreprenadrörelse, hantverk, hemslöjd, stuguthyrning, turistverksamhet, småindustri med mera, men man bör även räkna med inkomst av anställning. Det som skall beaktas är endast kompletterande verksamhet på orten, där tolkningen av vad som menas med på orten bör kunna ges en ganska vid betydelse. Det kan lämpligen handla om ett visst avstånd, t.ex. i en tätort, i samma kommun eller i en intilliggande kommun eller inom rimligt pendlingsavstånd. En förutsättning för att en kombinationsverksamhet skall beaktas är att sökanden hävdar att han eller hon avser att bedriva en sådan verksamhet. Normalt bör ett sådant påstående godtas. Det kan dock finnas fall då LM bör ifrågasätta detta, t.ex. om sökanden är bosatt i en annan del av landet Prop. 1993/94:27 s Prop. 1992/93:226 s Prop. 1993/94:27 s Lantmäteriverket (1996) s Prop. 1993/94:27 s

23 När det gäller bildandet av en skogsbruksfastighet med en kombinationsverksamhet baseras bedömningen inte bara på fastighetens areal. Beslutet beror även på den verksamhet sökanden avser att bedriva på fastigheten, då detta avgör hur mycket tid som blir över för verksamheter utanför fastigheten. Det finns därför inget klart samband mellan en fastighets areal och möjligheten till eller behovet av en kombinationsverksamhet, då vissa kombinationsverksamheter är arealanknutna, men andra inte är det. 46 Avsteg från det företagsekonomiska kravet skall också kunna göras om det behövs för att främja hänsynen till vården av natur- eller kulturmiljön. 47 Därför kan en omständighet, som t.ex. att fastigheten belastas av känsliga biotoper, spela in och därmed sänka kravet i 3 kap. 5 FBL. 3.3 Skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL Mark som är avsedd för skogsbruk får inte delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon betydelse. Fastighetsbildning som berör sådan mark får inte heller äga rum, om den innebär en skadlig delning av en skogsbruksfastighet. Lag (1993:1340). Lagtexten lyder som texten ovan och formuleringen av bestämmelsen har skett så att den gäller såväl nybildning som ombildning av fastigheter. 48 Paragrafen innehåller ett skydd för skogsbruksnäringen och där dess huvudsakliga syfte är att fastighetsbildning inte bör få ske om den riskerar att minska avkastningsnivån inom skogsbruket eller annars kommer i konflikt med de skogspolitiska målen. Innebörden i paragrafens första mening säger att det i princip inte får förekomma en delning av skogsmark på ett sådant sätt att möjligheterna att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon betydelse. Detta ställer krav på behandlingsytornas storlek och utformning, där faktorer som t.ex. terrängförhållanden och vilken teknik som används inom skogsbruket påverkar hur små behandlingsytor som kan godtas. Vid senaste ändringen av paragrafen stärktes denna genom införandet av paragrafens andra mening. Denna innebär att den även utgör en spärr mot fastighetsbildning som medför en skadlig delning av en skogsbruksfastighet. Vid bedömningen av den andra meningen skall hänsyn tas till de skogspolitiska målen, d.v.s. produktionsmålet och miljömålet. Vid tillämpningen av 3 kap. 7 FBL måste fastigheterna för att godtas vara så stora att de lämpar sig för att bedriva ett rationellt skogsbruk. Krav ställs också på att de måste ha en sådan omfattning att skogsägaren kan antas lägga ned rimliga 46 Lantmäteriverket (1996) s Prop. 1993/94:27 s Landahl & Nordström (1991) s

24 resurser och ha ett rimligt intresse för att sköta skogen. Vid bedömningen av vad som är en lämplig fastighet enligt denna paragraf kan det vara lägligt att utgå från det riktmärke som rekommenderas i förarbetena, d.v.s. att den nybildade fastigheten skall kunna ge en årlig tillväxt på m 3 sk. Detta innebär att minsta storleken på en skogsbruksfastighet till mycket beror på markens förmåga att producera virke, d.v.s. boniteten. Det framgår dock av förarbetena att dessa siffror bör vara en lämplig utgångspunkt för bedömningen och att man därmed inte strängt alltid skall låsa sig vid dem. Det kan ibland vara svårt att se något proportionellt samband mellan storleken på en skogsbruksfastighet och fastighetens avkastning och därför måste även andra omständigheter vägas in och få en större betydelse, som t.ex. skiftesstorlek, skiftesform, topografi och befintliga vägsystem. Det som i slutändan avgör vad som utgör en skadlig delning av en skogsbruksfastighet bör bestämmas genom en sammanvägd bedömning av samtliga omständigheter. Ytterligare ett exempel på en omständighet som kan få betydelse vid sammanvägningen är fallet vid t.ex. klyvning då skogen på den delade fastigheten efter delningen kan antas komma att vårdas bättre än tidigare, och detta därför kan vara ett skäl att acceptera även något mindre lotter. Granskningen av vad som kan utgöra en skadlig delning av en skogsbruksfastighet måste även ses i perspektiv mot den ekonomiska och tekniska utvecklingen inom skogsnäringen. Därför kan detta i framtiden ge anledning till att använda andra riktmärken än de som används idag. 49 LMV har i sin handbok för hur paragrafen skall tillämpas satt riktmärken för storlek och arrondering. De anger liksom förarbetena en årlig tillväxt på m 3 sk för en skogsbruksfastighet. De rekommenderar vidare en möjlig behandlingsyta vid slutavverkning på minst tre ha och vid gallring minst fem ha och råder till en skiftesbredd på minst 150 m, då denna anses vara fullt tillräcklig för ett rationellt brukande Prop. 1993/94:27 s Lantmäteriverket (1996) s

25 En viktig fråga kan även vara om skyddsregeln i 3 kap. 7 FBL också skall tillämpas på jordbruksfastigheter som innehåller skogsmark. Tanken bakom skydds-bestämmelsen i 3 kap. 7 FBL är att fastighetsbildning inte bör få ske, om den riskerar att minska avkastningsnivån inom skogsbruket eller på annat sätt kommer i konflikt med de skogspolitiska målen. Därför kan man förmoda att skyddsbestämmelsen avser mark som är ämnad för skogsbruk, vilket då inkluderar skogsmark på en jordbruksfastighet. 51 Skyddsregelns innebörd är alltså att den skall förhindra bildandet av skogsbruksfastigheter som från skogsnäringens eller naturvårdens synpunkt kan bedömas vara alltför små. En berättigad fråga kan då vara om det egentligen finns någon större fara med att bilda små skogsbruksfastigheter. Av LMV:s handbok framkommer att det inte finns något som tyder på att vår allmänna fastighetsstruktur i skogen, med ett stort antal små enheter, har medfört lägre virkesproduktion eller svårigheter att på ett rationellt sätt ta tillvara på virket. När det gäller naturvården medför större fastigheter möjligen bättre förutsättningar att bedriva en mer planerad naturvård, men å andra sidan skapar små fastigheter förutsättningar för en större variation i skogsskötseln och en variation i landskapet som gynnar biologisk mångfald. 52 Hänsyn bör även tas till naturvärden, som t.ex. naturreservat och biotopskydd. Detta kan vara särskilt viktigt vid gränsdragning i skogen, då den inte bör ske genom eller intill känsliga biotoper eller på annat sätt som kan medföra oönskad störning på växt- och djurliv. Större naturligt sammanhängande och värdefulla naturmiljöer eller kulturmiljöer bör inte heller splittras genom fastighetsbildningsåtgärder. Hänsyn till natur- och kulturmiljöer bör även uppmärksammas vid bedömning av hur hög årlig tillväxt en skogsbruksfastighet bör kunna ge. Riktmärket på m 3 sk per år, bör därför tillämpas efter avdrag för den begränsning som hänsynen medför. 53 Det är också viktigt att förtydliga att de regionalpolitiska intressena inte spelar in vid bedömningen av 3 kap. 7 FBL utan dessa får endast betydelse i 3 kap. 5 FBL Lantmäteriverket (1996) s Lantmäteriverket (1996) s Lantmäteriverket (1996) s Prop. 1993/94:27 s

26 3.4 Undantagsbestämmelsen i 3 kap. 9 FBL Fastighetsbildning får äga rum, även om fastighet som nybildas eller ombildas icke blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, såvida fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning icke motverkas. Om man inte lyckas bilda en skogsbruksfastighet genom att använda 3 kap. 5 FBL kan ibland fastighetsbildningen vara tillåten ändå om man istället använder sig av 3 kap. 9 FBL. Exempel på ett sådant fall kan vara när det vid en fastighetsbildning inte går att få till stånd ett resultat som innebär att alla inblandade fastigheter blir lämpliga för sitt ändamål. Detta kan då godkännas om åtgärden innebär en total förbättring av fastighetsindelningen. 55 Bestämmelsen ger därför möjlighet att avvika från lämplighetskraven i 3 kap. 1 och 5 FBL. Lämplighetsvillkoren skall bedömas enskilt för varje fastighet och därefter bedöms förrättningsresultatet i sin helhet, då samtliga förbättringar vägs mot samtliga försämringar. Därför räcker det alltså inte med att någon försämring inte kommer till stånd, utan en förbättring måste bli resultatet av fastighetsbildningen Julstad (2000) s Nestor (2001) s

27 4 Den praktiska tillämpningen Detta kapitel grundar sig på de intervjuer med olika flm som jag utfört under oktober månad år Kapitlet inleds med ett avsnitt som förklarar tankarna bakom hur de olika områdena har valts ut. Nästa avsnitt redovisar resultatet av intervjuerna och kapitlet avslutas med ett avsnitt som tar upp den problematik som upplevs finnas vid tillämpningen av paragraferna. 4.1 Urvalskriterier Jag har i samråd med min handledare valt ut sex områden i olika delar av Sverige för att försöka reda ut om det finns några regionala skillnader vid tolkningen av paragraferna 3 kap. 5 och 7 FBL. Av de utvalda länen ligger två i Norrland, två i Svealand och två i Götaland. Undersökningen har skett genom att i dessa län intervjua utvalda förrättningslantmätare, där intervjuunderlaget bygger på de kärnfrågor som redovisas i kapitel 4.2.1, 4.2.2, och De aktuella områdena presenteras nedan i tabell 2. Län Ort Totalt antal ha skogsmark i länet Andel skogsmark i procent av total landareal Z, Jämtlands län Östersund % X, Gävleborgs län Gävle % S, Värmlands län Torsby % U, Västmanlands län Västerås % O, Västra Götalands län Mariestad % G, Kronobergs län Växjö % Tabell 2. Fakta om de utvalda länen. Som framkommer av tabellen ovan finns det mycket skog i dessa län, där Västra Götalands län och Jämtlands län ligger runt rikssnittet (55 %), när det handlar om andel skogsmark i jämförelse med den totala landarealen. De övriga länen ligger över rikssnittet med högsta andelen skog i Kronobergs och Gävleborgs län. De olika områdena representerar inte bara olika andelar skog i förhållande till landarealen utan också olika bonitetsklasser, d.v.s. att marken har skild bördighet och därför varierar tillväxten. I figur 3 redovisas medelboniteten i de olika länen, men denna medelbonitet får dock inte ses som strikt representativ för ett län eftersom det inom länet kan variera kraftigt. 27

28 9 8 8,7 9,0 7 7,4 6 6,4 6,5 m3sk/ha,år , Jämtlands län Gävleborgs län Värmlands län Västmanlands län Västra Götalands län Figur3. Medelboniteten i de olika länen. 57 Kronobergs län Tillväxten av skog påverkas också av vilken klimatzon man befinner sig i, nedan visas i tabell 3 de utvalda länen och orterna och vilka klimatzoner de tillhör. Län Klimatzon Ort Klimatzon Z, Jämtlands län 1,2,3 Östersund 2 X, Gävleborgs län 3,4,5 Gävle 4,5 S, Värmlands län 3,6,8 Torsby 3 U, Västmanlands län 3,5 Västerås 5 O, Västra Götalands län 6,7,8 Mariestad 6 G, Kronobergs län 7,8 Växjö 7 Tabell 3. Klimatzoner för de utvalda länen och orterna. 58 Länen har också skiftande fördelning av trädslag, där gran är det vanligaste i Jämtlands, Värmlands, Västra Götalands och Kronobergs län. I Gävleborgs och Västmanlands län är däremot tall det vanligaste trädslaget. Andelen lövträd är mer jämnt fördelat mellan länen och ligger mellan 11,4 % och 19,2 % Uppgifterna är hämtade från Riksskogstaxeringen Sveriges National Atlas (1990) s Skogsstatistisk årsbok (2004) s

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

2 VEM BEHÖVER JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND?

2 VEM BEHÖVER JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND? Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss typ av förvärv kommer

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagen Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagens systematik 19 kap Fastighetsregister 18 kap Rättegången i Högsta domstolen

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Allmänna lämplighets- och planvillkor 3:1 1 st Fastighetsbildning skall ge fastigheter (varför pluralis?) som är varaktigt

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Jordförvärvslagens tillämpning

Jordförvärvslagens tillämpning Jordförvärvslagens tillämpning - påverkan på skogsbruksfastigheter och effekter för glesbygden Emil Leander Handledare Kristofer Törngård Avdelningen för Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson Nickie Lindblom Emy Olofsson Copyright Nickie Lindblom och Emy Olofsson, 2013 Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. 3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald

Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald 733G22: Statsvetenskapliga metoder Martina Johansson 2014-09-28 880506 Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald Problem Idag inser vi allt mer vilken resurs skogen är. Vi kan bygga hus

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Svenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM

Svenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM Svenskt Friluftsliv Tidigare FRISAM Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten, Sweden Tel +46 (0)8 549 041 21, Fax +46 (0)8 447 44 44 Bankgiro 5447-5801, Organisationsnummer 802409-1731 www.frisam.org 2007-01-12

Läs mer

Bostadsfastigheter med kompletterande ändamål

Bostadsfastigheter med kompletterande ändamål TRITA-INFRA EX 05-009 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--05/009--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-05-143 Bostadsfastigheter med kompletterande ändamål En undersökning av fastighetsbildning och markanvändning

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

DOM 2013-10-03 Stockholm

DOM 2013-10-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 DOM 2013-10-03 Stockholm Mål nr F 2613-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-26 i mål nr F 1954-12, se

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

DOM 2015-02-16 Stockholm

DOM 2015-02-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060208 DOM 2015-02-16 Stockholm Mål nr F 2986-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-05 i mål nr F 616-14, se bilaga A KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

gabriel.michanek@jur.uu.se

gabriel.michanek@jur.uu.se Det svenska fridlysningsinstitutet och EU-rätten Fridlysningens räckvidd särskilt skyddet för artens livsmiljö gabriel.michanek@jur.uu.se Olika angreppssätt för att skydda fridlysta arters livsmiljö Särskilda

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet 1 Frågeställningar: 1.Hur har olika aktörer definierat den svenska modellen

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Krokoms kommuns styrdokument

Krokoms kommuns styrdokument Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230); utfärdad den 2 juni 2005. SFS 2005:423 Utkom från trycket den 14 juni 2005 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08 2015-2024 Mattias Widstrand Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Allmänna lämplighetsvillkor vid fastighetsbildning En rättsfallsstudie

Allmänna lämplighetsvillkor vid fastighetsbildning En rättsfallsstudie Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 141 Samhällsbyggnad Kandidatnivå, 15 hp Fastighetsekonomi & Fastighetsjuridik Allmänna lämplighetsvillkor vid fastighetsbildning En rättsfallsstudie

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060107 DOM 2015-09-30 Stockholm Mål nr F 1043-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-09 i mål F 4107-14, se bilaga

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn SVEASKOG 2523517 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 216-225 214-9 Risbergs Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 1 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Institutionen för skogens produkter. Aspekter på flyttkostnader, fastighetsbildning och fastighetstorlekar

Institutionen för skogens produkter. Aspekter på flyttkostnader, fastighetsbildning och fastighetstorlekar Institutionen för skogens produkter Aspekter på flyttkostnader, fastighetsbildning och fastighetstorlekar Aspects on fixed harvest costs and the size and dividing up of forest estates Anders Ekholm Examensarbeten

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten Rapport 2010:18 Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län Kulturmiljöenheten Karta: Lantmäteriet. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, oktober 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn SVEASKOG 252159 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) 216-225 216-7 Risbergs Skogskonsult AB Taxerad Vissa

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Fyrbodals distrikt. Fyrbodals distrikt Västra Götalands län Hela landet *

Fyrbodals distrikt. Fyrbodals distrikt Västra Götalands län Hela landet * Antal skogsägare Kommun Män Kvinnor Alla Orust 644 371 1 015 Sotenäs 113 69 182 Munkedal 555 293 848 Tanum 767 352 1 119 Dals-Ed 435 244 679 Färgelanda 519 257 776 Bengtsfors 745 477 1 222 Mellerud 588

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark

Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark (Löpnummer, hanteras av kurssekreterare) 2009:X000 Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark Katarina Eklundh, Charlotta Glasell & Nathalie Johansson EXAMENSARBETE Lantmäteriingenjör

Läs mer

Gränsdragningen mellan bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter med bostadshus. Linnéa Nilsson Ida Olofsson

Gränsdragningen mellan bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter med bostadshus. Linnéa Nilsson Ida Olofsson Gränsdragningen mellan bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter med bostadshus Linnéa Nilsson Ida Olofsson Copyright Linnéa Nilsson och Ida Olofsson 2015 Båda författarna har gemensamt bidragit till

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ägarförhållanden

Ägarförhållanden Planens namn Föränge 4:13 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 2010 David Wahlund Ägarförhållanden Ägare Referenskoordinat (WGS84) Carl-Erik Carlsson SÄ Norvägen 50

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)

Läs mer

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm Mål nr M 11569-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-12-03 i mål nr M 4639-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug Referenskoordinat (WGS84) Foran Sverige AB

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug Referenskoordinat (WGS84) Foran Sverige AB Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) M25847 216-225 Aug. 28 Foran Sverige AB Lat: 67 38' 26.28" N Long: 21 19' 36.79" E

Läs mer

Villkoren för bostadsfastigheter på lands- och glesbygd

Villkoren för bostadsfastigheter på lands- och glesbygd Villkoren för bostadsfastigheter på lands- och glesbygd Lämplighetsvillkoren i 3 kap Fastighetsbildningslagen Martin Bennmarker VT 2016 Examensarbete 15 hp Magisterprogrammet i mark- och miljörätt Handledare:

Läs mer

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län Dnr: MK BN 2015/00004 Godkänd av BN 2015-04-27 51 Antagen av KF 2015-06-22 63 Laga kraft 2015-07-16 Dp 280 Skötselplan för naturområde inom detaljplan för del av fastigheten Utmeland 557:1 m.fl. samt ersättning

Läs mer

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län Ägare Adress Tord Abrahamsson Bysättra 10 740 12 Knutby Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-05-20

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2011 T 322-10 KLAGANDE LP Ombud: Advokat CBO MOTPART Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Ombud: AL och JZ SAKEN Inlösen

Läs mer

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse

Läs mer

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby SKOGSKARTA Fastighet: Sköldnora 1:1 Försaling: Fresta Koun: Upplands Väsby Län: Stockhols län Upprättad år: 2014 Planläggare: FORAN Forest AB Utskriftsdatu: 2014-05-28 Teckenförklaring Huggningsklass Kalark/föryngring

Läs mer

Skogsfastighet med jakträtt i Enånger, Hudiksvall.

Skogsfastighet med jakträtt i Enånger, Hudiksvall. Skogsfastighet med jakträtt i Enånger, Hudiksvall. Skogsfastighet Hudiksvall Rösånger 2:15 om 6,8 hektar produktiv skogsmark med ett virkesförråd om 775 m3sk (114 m3sk/ha). Bonitet 5,4. Jakt i Enångers

Läs mer

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7 2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare

Läs mer

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser 2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt

Läs mer