Sveriges största skogsmagasin Nr Mer än läsare Sid 25 och 30 Sid 6 Sid 28 Sid 10 Sid 6 Tusentals skogsfastigheter till salu Sid 37

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges största skogsmagasin Nr 4 2002 Mer än 200 000 läsare Sid 25 och 30 Sid 6 Sid 28 Sid 10 Sid 6 Tusentals skogsfastigheter till salu Sid 37"

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Mer än läsare Skogen kan berätta om gången tid Skog ur alla vinklar för Monika Stridsman Sid 6 Sid 25 och 30 Gert Magnusson är arkeolog och vet hur man tyder alla de spår historien lämnar i skogen. Så går det till att skaffa hund Dinos entré hos familjen Edström föregicks av mycket planering och många beslut. Sid Sid 628 Nu är det kö till jägmästarutbildningen Under många år har ansökningshögarna till skogsutbildningarna varit tunna. Studenterna har valt andra utbildningar och skogsskolorna har haft svårt att fylla utbildningsplatserna. Men i år har det vänt, åtminstone för jägmästarutbildningen. Sid 10 Tusentals skogsfastigheter till salu Sid 37

2 JONSERED 2149 TURBO 49,4 cc, 2,3 kw, 4,9 kg Pris inkl. moms 5.890: Svärd och kedja ingår. JONSERED 2159 TURBO 59,0 cc, 3,0 kw, 5,6 kg Pris inkl. moms 6.890: Svärd och kedja ingår. STYRKA MED PERSONLIGHET Jonsered har ett av marknadens mest kraftfulla och populära sortiment för arbete i skog, park och trädgård. Den som väljer Jonsered får alltid något mer än bara en maskin. Förutom 7 dagars pengarna tillbaka-garanti, erbjuder vi kraftfulla, väldesignade och effektiva produkter med en speciell körkänsla. Oavsett om du väljer en motorsåg, en åkgräsklippare eller en röjsåg får du en maskin med styrka och kontroll som ger körglädje och perfekt resultat. I vår nya produktkatalog eller på Internet kan du läsa mer om vilka produkter som passar dina behov och din personlighet bäst Jonsered,Telefon Fax

3 Innehåll nr Det extrema vädret, med rekordhet sommar och extrema skyfall på kontinenten är en föraning om vad växthuseffekten kan föra med sig. Boven i dramat är koldioxidutsläppen och räddaren är träden och trämaterial. Vi har bara sett början på miljödebatten där trä står i centrum som kolsänka och som ersättningsmaterial till kol, olja, betong och aluminium. Sidorna REDAKTION: Chefredaktör och ansv utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: ANNONS: Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Tel: Fax: E-post: För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. TS-upplaga 2001: Tryck och repro: Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Fredrik Daveby, Jan Holmberg, Ola Persson, Hillevi Wiss-Kullebjörk, Gunilla Kjellsson och Per Jansson. Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 ingår som en medlemsförmån i landets sex skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. LEDARE 5 Skogen har många värden och ibland hamnar olika intressen på kollissionskurs. Då är produktionen bästa utgångspunkten när det gäller att på ett klokt sätt både förvalta och nyttja naturresurserna. PROFILEN 6 Monika Stridsman har provat på det mesta i den skogliga världen. Som nytillträdd länsjägmästare i Mälardalen summerar hon erfarenheterna. NYHETER 10 Det är både plus och minus när skolledarna summerar ansökningarna till hösten skogliga utbildningar. Bäst går det för jägmästarutbildningen. SKOGSÄGARTINGET 14 Skogsturism är en av nysatsningarna när föreningarna stakar ut kursen fram till år EXPORT Mellanskogs Jan Hedberg har besökt Japan där trä står högt i kurs. JAKT Vildsvinet har seglat upp som vårt nya storvilt, men den massutfodring som pågår kan leda till att att stammen växer allt för snabbt. FÖRÄDLING 22 I det lilla företaget är vägen från idé till beslut kort. Det är en av förklaringarna till Möckelngruppens framgångar. FORSKNING 24 Skogsgödslingen är ingen miljöfara om gödselmedlen hamnar på rätt ställe. KULTUR 25 Att gå på tur i skogen med en arkeolog ger mervärde åt naturupplevelsen. JAKTHUND 28 Jakthund och familjemedlem. Det är mycket att tänka på när man ska bli med valp. DEBATT 35 I många länder är stubbehandling mot rotröta obligatorisk. Det borde vi ta efter. MARKNAD 36 Det mesta tyder på att vi kan räkna med högre massapris under hösten. Nästa nummer utkommer 23 oktober Tema: Bioenergi och vedeldning VI SKOGSÄGARE 4/02 3

4 Det finns en skogsägare utanför Härnösand som bara är ett telefonsamtal från att spara tusentals kronor per år. Känner du på dig att det är du, ring Många av våra medlemmar utnyttjar inte hela sitt bottenlåneutrymme, d v s skillnaden mellan vad de har lånat och vad de kan låna. Om de gjorde det, så skulle de kunna lägga om dyrare lån till fördelaktigare eller utnyttja gapet till nya investeringar. Chansen är stor att du är en av dem som skulle kunna tjäna en hel del på att kontakta ditt regionkontor på eller gå in på Det är klokare att låna av sig själv.

5 LEDARE En svår balansakt Har naturen ett egenvärde? Med andra ord; går det att tänka bort människan. Filosofiskt finns olika svar. Det finns en västerländsk huvudfåra som förändrats över tiden. Från att människan betraktats som jordens absoluta herrar och naturen dess redskap, till en förvaltartanke där vi har ett ansvar att förvalta naturen på ett klokt sätt. Det finns extrema åsikter som lyfter upp naturens egenvärde till den grad att människan inte hör hemma där. Med den värdegrunden välkomnas både krig och mänskliga katastrofer. Ett något kärvt budskap, för att uttrycka sig milt. Sådär vandrar tankarna när vi, som så många andra denna gudabenådade sommar, strövat längs stigar och slingrande skogsbilvägar. Som vanligt blir det någon sorts knepig gråzon när extrema åsikter närmar sig varandra. Antag att vi har ett par miljoner kronor till naturvård och måste göra ett val. Antingen ett parkliknande område nära tätorten, som skulle locka många besökare med stigar och rastplatser som extra dragplåster. Det är tillgängligt, men ur den biologiska mångfaldens perspektiv dött och ointressant. Det är däremot inte skogen en bit bort. Otillgänglig och sumpigt, men full av liv för den som tittar i luppen. Frågan är var länsstyrelsen ska satsa sina pengar. Nu är det ju inte så att sumpskogen bara är till för insekterna i sig. Mänskliga värden låter sig inte mätas i besökssiffror, men ibland måste vi göra ett val. Det enkla svaret i varje valsituation är både och, vilket räcker långt i skogen där produktion och miljö går hand i hand. Men likväl uppstår valsituationer, det börjar bli uppenbart att resurserna är begränsade. Enligt Skogsstyrelsen närmar vi oss taket för vad som uthålligt kan avverkas. Hittills har mycket handlat om mångfald och biologerna har haft tolkningsföreträde i de flesta frågor, vilket kanske varit bra som balans mot gamla försyndelser. Men miljön är mer än så. En relativt ny fråga som kommer att väga allt tyngre är skogens roll för att minska utsläppen av koldioxid och det förutsätter en hög produktion i skogarna. Kulturmiljöer är ett annat viktigt intresse. En nygammal fråga är skogen som rekreation. Ny spännande forskning visar att vi blir friskare av att vistas i naturen. Det är inte samma sak som att slå vakt om den biologiska mångfalden, här handlar det om ganska enkla naturupplevelser för folkhälsans skull. Det finns alltså väldigt Pär Fornling, chefredaktör många och väldigt olika miljökrav: mångfald, kultur, rekreation och koldioxidbroms. Till det kommer att produktionen i sig gynnar miljön genom att trä är ett miljövänligt material. Dessutom, vilket är nog så viktigt, är skogen motor i en levande landsbygd, vilket faktiskt också är en kulturmiljöfråga. Ibland stretar alla intressen åt olika håll och då är det inte lätt att vara förvaltare och göra alla avväganden. Ibland drar de åt samma håll, vilket syns tydligast i backspegeln. Som när skogspromenaden leder vidare till den gamla lövängen, där några betesdjur dröjer sig kvar med hjälp av EU-stöd. Att mäta biologisk mångfald är vanskligt, men det går säkert hundratals högstubbar av gran för att nå samma värde som den gamla eken i skogsbrynet, frilagd för solstrålarna genom att lövslyet betas. Nu kommer det krypande, EU-pengarna till trots. Landskapet skapades genom brukande och gav alla andra värden på köpet. En del kan upprätthållas genom stöd och museala åtgärder, men brukandets egentliga drivkraft är borta. I den bästa av världar får vi den tillbaks. Till slut börjar intresset för lövskogen vakna och ett par spännande forskningsprogram är på gång, vilka sannolikt ger betydligt mer lövskog och mångfald än om motsvarande summa satsats på reservat. Idag varnar för övrigt lövsågverken paradoxalt nog för att reservaten bromsar utvecklingen genom att låsa inne råvaran. Och tänk om forskningen om skogen och hälsan kan sätta ett direkt ekonomiskt värde på skogslandskapet som rekreation och medel mot stress och utbrändhet. Kanske kan det bli en spirande verksamhet i hälsobranschen? Hur vi än vrider och vänder på saken blir produktionen bästa utgångspunkten när vi ska ta vårt ansvar att på ett klokt sätt både nyttja och förvalta naturresurserna. VI SKOGSÄGARE 4/02 5

6 PROFILEN Bra ämbetsmän bör vara diplomater Nu har hon bytt jobb igen. Det har hunnit hända mycket mellan aspiranttiden i Jokkmokk och Skogsstyrelsen i Mälardalen, där hon är nytillträdd länsjägmästare. Skogsägarna kan förvänta sig mer samtal och råd än pekpinnar och paragrafer. Ämbetsman är en fin befattning. Det är viktigt att inse att man är tjänare och har ett ansvar att föra ut politik och kunskap på ett sätt så folk lyssnar, säger Monika Stridsman när vi träffar henne en åskvarm sommardag i barndomens Bromma. Långt, långt från Norrbotten där allt började Hur hamnade du där? Som en av få tjejer gick jag på jägmästarutbildningen i början av 70-talet. En dag ringde de från Domänverket och undrade om jag ville bli aspirant i Pajala. Jag blev så himla glad och svarade ja med en gång. Efter samtalet sprang jag efter kartboken för att se var Pajala låg. Det måste ha blivit en kulturkrock Ja, men en positiv sådan. Jag hade en väldigt bra chef som gav mig mycket ansvar. Ett av de första uppdragen var att lägga ner flottningen i Kalixälven. Det var förstås tufft att åka till kommunstyrelsen och förklara, men också lärorikt. Jag växte med uppgifterna och blev efter några år revirförvaltare i Jokkmokk. Och privat? Jag lärde mig snabbt trivas i Norrland. Där träffade jag min tidigare make och födde en dotter, som för övrigt också ska bli jägmästare. Det var en tid när skogsbruket i norr fick mycket kritik Oh ja! Och det var inte så konstigt. Rovdjur, fjällskogsbruk, miljöfrågor och jakt. Monika Stridsman har haft hela paletten av skogsfrågor på sitt skrivbord. Av PÄR FORNLING När jag kom till Jokkmokk var medelhygget 150 hektar. Tänk dig vilka enorma arealer det handlade om! Avverkningssystemen var som att flytta runt ett tivoli med fällare, läggare, skotare, processorsystem, skogskojor och annat. Det var dyrt och omständigt. Därför ville man hugga så mycket som möjligt på samma ställe. Då jag lämnade Jokkmokk 1989 hade medelhygget sjunkit till 12 hektar, med bibehållen ekonomi. Hur var det möjligt? Genom att hitta nya lösningar, både organisatoriskt och tekniskt. Inte minst var skogsarbetarna bra idégivare. Nya smidigare maskiner, framför allt engreppsskördarna, gjorde förstås sitt till. Idag handlar konflikterna ofta om renbetet, hur ska de lösas? I kritiken mot våra stora brutala hyggen fanns också renägarnas intressen, så frågorna är långt ifrån nya. Tvärtom har de en mycket lång historia. Nu är det kanske värre låsningar än någonsin. Jag är övertygad om att skogsbruket och rennäringen kan samexistera, men till att börja med måste frågorna om äganderätten till marken klaras ut. Sakerna tycks inte förenklas med alla känslomässiga argument Ja, men det ska man ha respekt för! En del av oss är så väldigt rationella, men känslorna är i sig en faktadel de också. Människor tycker olika saker och det måste man lära sig förstå för att kunna lyssna. Vad gjorde du efter Domänverket? Jag var VD på Skogsvårdsförbundet i fem år och därefter blev jag generalsekreterare på WWF, Världsnaturfonden. Du bytte alltså sida Så kan man kanske se det, och det är i så fall en nyttig erfarenhet. Det är enormt berikande att gå mellan olika kulturer. Möttes du av misstro inom miljörörelsen? Klart att en del undrade vad jag hade där att göra och talade om mig som hon som avverkat fjällskogen. En del naturvårdare är väldigt okunniga om det skogsbruk som bedrivs idag och har en schablonbild från hur det var i mitten av 70-talet. Samtidigt har jag mött lika många fördomar om miljörörelsen inom skogsbruket. Blir miljörörelsen någonsin nöjd med skogsbruket, eller är det en evig kravmaskin som alltid kommer att kräva lite till? Det kommer ständigt ny kunskap, vilket man ska var ödmjuk inför. Så färdiga blir vi inte. Saker måste omprövas och förändras. Då är det bra med miljörörelsen som ser skogen med lite andra ögon. Deras arbete har bidragit med mycket positivt, där certifieringen är ett praktiskt resultat. Diskussionen fortsätter, men någon hemlig agenda där miljörörelsen hela tiden vill ha lite till och lite till, precis som en brödlimpa skivas upp, ser jag inte. Det misstänkte jag däremot under åren i Jokkmokk. Är det bra med två certifieringssystem? Nej, det är jättefånigt att man inte lyckats enas om ett system. Sakligt sett borde det inte behöva vara två läger, men en hel del beror på en misstro mellan skogsbruket och naturvården samt inom skogsbrukets olika delar. Nu tycks det i alla fall vara på gång med något gemen- 6 VI SKOGSÄGARE 4/02

7 Namn: Monika Stridsman Aktuell: Som ny chef för Skogsvårdsstyrelsen i Mälardalen. Familj: Dotter och särbo. Bästa stunderna i skogen: Att vandra på nya stigar med kartan i handen och verkligen uppleva skogen, allt från små kryp på marken till ljusspelet som kommer genom löven. Fritidsintressen: Skogspromenader, svampplockning och att paddla havskajak. samt. Ibland måste det få ta lång tid att nå bra resultat, vi ska inte alltid ha så bråttom. Till saken hör att konsumenterna blir förvirrade av att två olika system, VI SKOGSÄGARE 4/02 Jag talade nyligen med en dam som var topp tunnor rasande för att länsstyrelsen varit där och tittat på en del ekskog som ett möjligt reservat. Hon framhöll att naturen blivit som den är just för att hon fått bruka den. Kan du förstå hennes ilska? Ja, jag blir själv jättearg då någon kommer med pekpinnar och talar om hur jag ska göra, utan att jag själv känner mig delaktig. Framöver får vi säkert nya former att säkerställa skog med naturvårdsavtal, där skogsägaren ingår ett avtal om att fortsatt äga och sköta skogen och får ersättning för en del åtgärder. Myndigheterna måste vara smidiga och borde egentligen besättas med diplomater Närmast kommer du från Naturvårdsverket, vad har du sysslat med där? Skötsel av naturreservat och viltvård, det har varit allt från artskydd till jaktfrågor. Jagar du själv? Ja. Vilket är bästa jaktminnet? Bäst gillar jag ensamma smygjakter i Norrbotten, men bland enskilda händelser kan jag berätta om när jag, min förra man och en kollega jagade älg för ett antal år sedan. Vi var långt inne i väglöst land då jag kom rakt in i en kull med en ko samt två kalvar och sköt alla tre. Knappt hade jag hunnit skjuta signalskott förrän min man gjorde samma sak. Så där var vi plötsligt, tre personer med sex älgar. Vi fick arbeta långt in i den norrländska natten med att hänga köttet på ställningar framför lägerelden. Det var en speciell upplevelse. Har vi för stora viltstammar idag? Inte generellt, men på vissa ställen är det stora problem för skogsbruket. Det finns ingen annan patentlösning än att öka jakttrycket. Här är det viktigt att skogsägaren själv engagerar sig i jakten och hävdar skogsintresset. Det tycks vara en dragkamp mellan Fortsättning sid 8 7

8 PROFILEN Fortsättning: Bra ämbetsmän Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om skogsfrågorna. Innebär det att du nu byter till en konkurrerande myndighet? Det tillhör historien. Nu inser Naturvårdsverket att Skogsvårdsorganisationen klarar naturvårdsfrågorna bra. De har stort förtroende för varandra och samarbetar i olika projekt, inte minst om tätortsnära skogar som är ett nytt spännande område. Att det kan finnas enskilda personer som har andra åsikter är en annan sak. Har du påverkat din dotter att bli jägmästare? Hon har valt helt på egen hand, Det är klart jag blev glad när hon ringde och berättade att hon sökt till skogis i Umeå. Till saken hör att jag får en inblick i dagens utbildning. Mycket är sig likt, däribland det goda kamratskapet. Men det är betydligt mer tjejer på skolan nu, vilket är roligt. Monika Stridsman ser gärna att fler kvinnor väljer en skoglig karriär och är glad att den egna dottern är en av de tjejer som söker sig till skogsutbildningarna. Själv har du gjort karriär i en mansdominerad värld, har det varit ett problem? Nej, kanske har det varit en fördel att vara ovanlig, då blir man också synlig. Jag har upplevt att man lyssnar på vad jag säger. I vilket fall behöver vi fler kvinnor och jag är lite av mentor för tjejerna som går ut skolan nu. Det är bra med kvinnliga förebilder. Statliga miljoner till forskning kring lövträ Växjö universitet satsar på att utveckla lövträ med stöd av nya forskningspengar. Statliga stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) bidrar med sju miljoner kronor och näringslivet förväntas stödja det projektet med minst lika stort belopp. Det är Institutionen för industriella produktionssystem (IPS) som väckt förslaget om ett tredelat projekt kring träet som resurs, trämanufaktur (bearbetning av trä) och lövträ som material. Vid IPS finns redan den strategiska forskningssatsningen kring skog och trä Wood Design and Technology som finansieras gemensamt av staten och branschföretag. Samordnare för satsningen är professor Thomas Thörnqvist. Forskningsprogrammet Boreala Skogens Nyttjande Brattåsstiftelsen Doktorand med inriktning på kooperation inom privatskogsbruket vid institutionen för Skogsskötsel Ref nr 3257/ Den senaste tidens förändringar, vad gäller skogsägande och tillgång till skogråvara, medför nya krav på skogsägarföreningarna. Det har blivit angeläget att utveckla nya kooperativa lösningar som ger största möjliga ägarnytta för olika kategorier av skogsägare. Dessa lösningar måste också beakta skillnader i råvaruefterfrågan mellan olika avsättningslägen. Ytterst gäller frågan: hur skall de enskilda skogsägarna samverka och agera gemensamt i en föränderlig omvärld och framtid? Målet med projektet är att generera kunskap och metoder för att utveckla verksamhetsidéer och hantera förändringar, såväl strukturella som ekonomiska, på olika nivåer inom skogsägarrörelsen. En grundläggande uppgift är att analysera möjligheter till ökade mervärden av skogsprodukter i en kund- och marknadsorienterad värdekedja. Skogsägaren har via kooperation en viktig roll som intressent och ägare inom såväl industri- som marknadsled. Som färdig doktor kommer du att ha nyckelkompetens inom strategiska branschfrågor. Projektet genomförs i nära samverkan med en specifik skogsägarförening samt med LRF Skogsägarna, vilket innebär att du förutom vetenskaplig handledning även har handledning från näringslivet. Projektet är knutet till en större forskningssatsning med syfte att öka nyttjandet av den boreala skogen i vid mening. En uttalad målsättning med denna satsning är att få till stånd en ökning av avkastnings- och förädlingsvärdet för den boreala skogen, såväl som en ökad avknoppning av företag som utnyttjar kunskap som framkommit genom programmets forskning och utveckling. Programmet leds från SLU Vindelns försöksparker. Lämplig grundutbildning är Skogsvetare /Jägmästare med ekonomisk/industriell inriktning, Civilingenjör eller Civilekonom. Vi förutsätter att du har erfarenhet av och intresse för privatskogsbrukets speciella frågor inkl samverkan inom föreningsrörelsen. Tjänsten kommer att vara placerad vid Vindelns Försöksparker, SLU Vindeln. Vill du veta mer: Ring gärna Gun Lidestav eller Urban Bergsten Välkommen med Din ansökan märkt med referensnr. samt meritförteckning och övriga handlingar, som skall inkomma till registrator, SLU, Box 7070, Uppsala senast den 23 september -02. Forskningsprogrammet delfinansieras av EU:s Strukturfonter 8 VI SKOGSÄGARE 4/02

9 NYHETER hektar svårt skadade av gremmeniella Den skadliga gremmeniellasvampen har fått fotfäste i landet och fortsätter att föröda tallskogen. Det började förra året, efter en osedvanligt blöt och fuktig vinter, med de värsta skadorna i modern tid. Värst drabbades trakterna runt Bergslagen där stora arealer tall avverkades i förtid för att rädda något av virkesvärdet och hindra vidare spridning. Men mönstret upprepar sig i år. Efter sommarens inventeringar räknar Skogsstyrelsen med att hektar tallskog har besvärande eller svåra skador. På grund av de omfattande angreppen får vi räkna med betydande sporspridning under hösten. Om vädrets makter inte är på tallarnas och skogsbrukets sida är risken stor att vi kan drabbas av än värre skador än de vi sett hittills, säger Hans Samuelsson på Skogsstyrelsen. Det behövs en rejält kall vinter för att bromsa angreppen. Sämst är fuktigt klimat mellan minus fem och plus fem grader. Blir det kallare än så stoppas svampen och vid högre temperaturer kan man För andra året i rad har tallskogen drabbats svårt av gremmeniellaskador. säga att träden har överläge. Om det inte redan är gjort är det hög tid för skogsägarna att undersöka om deras skog har drabbats. Finner man betydande skador behöver åtgärder sättas in, säger Hans Samuelsson. Är träden mycket svårt skadade är avverkning enda alternativet. Såväl Skogsvårdsstyrelsen som skogsägarföreningen ger råd om hur skogsägaren bör handla. Som förebyggande åtgärd rekommenderas att gallra och eventuellt stamkvista för att få luftiga bestånd. Det är angeläget att forskningen intensifieras så att vi står bättre rustade i framtiden, menar Hans Samuelsson. Många skogsägare har redan upptäckt ATL. Har du? VI SKOGSÄGARE 4/02 ATL är affärstidningen som läses av skogsägare och lantbrukare i hela landet. Den gör djupdykningar i allt från plantering till avverkning, bevakar utvecklingen på marknaden för sågtimmer, massaved och trävaror, presenterar ny teknik och håller ett vakande öga på myndigheternas agerande. Den utkommer tisdagar och fredagar med färska nyheter från skogs- och lantbruksbranschen. Dessutom är ATL känd för sina eftertextannonser. Många sidor där du kan köpa och sälja maskiner, traktorer och redskap. Och känna dig nöjd med affären! Ja tack, jag vill prova åtta nummer av ATL för bara 55 kronor. (Lösnummerpriset för åtta tidningar är 200 kr) Pengarna sänder jag när jag fått inbetalningskort från ATL. Namn Adress Postnr/ort Tel / Har du inte redan upptäckt ATL - gör det nu! VAR VÄNLIG TEXTA TYDLIGT! Prenumerationsavdelningen tel , fax Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december Vi Skogsägare Prova åtta nummer för bara 55:- SVARSPOST MALMÖ Frankeras ej. ATL betalar portot! 9

10 NYHETER För första gången på många år kommer det positiva rapporter från de skogliga utbildningarna, men på flera håll är det fortfarande kärvt. Av PÄR FORNLING Studenterna har Dekanus Jan-Erik Hällgren är nöjd över höstens lyft i Umeå. upptäckt skogsskolorna Dekanus för skogsfakulteten, Jan-Erik Hällgren, drog en djup suck av lättnad när han räknade över höstens ansökningar. Tidigare har flera platser gapat tomma, men nu har lantbruksuniversitetet kö till utbildningen för jägmästare. Inför det nya läsåret vidtog man ett par drastiska grepp: Titeln skogsvetare försvinner ut i kulissen och det är åter möjligt att bli jägmästare. Ingången i Uppsala stängs så att alla 80 studenterna börjar i Umeå. Under resans gång finns det sedan möjlighet att läsa kurser både i Uppsala och Alnarp. Jag trodde visserligen på det här hela tiden, men det fanns ju många belackare också, säger Jan-Erik Hällgren, som menar att det snarast var förvirrande med två ingångar till samma linje. Ny trend på gång Det verkliga antalet förstahandssökande är oklart fram tills terminen startar, men utbildningen har klart fler sökande än antalet platser. Vi är nöjda, men slår oss inte till ro. Nu ska vi intervjua studenterna och göra en ordentlig analys. På det här stadiet vågar jag inte tala om en ny trend, men klart är i alla fall att fler studenter ger större resurser, som i sin tur lockar än fler studenter. Förhoppningsvis är vi på väg in i en sådan positiv spiral, säger Jan-Erik Hällgren. Kvalitetsmässigt tycker jag utbildningen nu är bättre, vi har en utlandsresa i Europa och engagerar hela fakulteten med lärare både från Uppsala och Alnarp, som kommer till Umeå. Vi ska fortsätta utvecklingen och framför allt marknadsföra oss mer, speciellt i storstäderna. Distanskurs lockar Det stora utropstecknet bland skogsutbildningarna är Hållbart familjeskogsbruk för skogsägare som vill skaffa sig mer kunskap. Kursen arrangeras av Växjö Universitet och stöttas av såväl LRF Skogsägarna som Södra. Det är en distansutbildning på halvfart som ger 20 poäng. Efter premiären förra året är det nu dags för en ny omgång. Det finns 120 platser och långt mer än dubbelt så många sökande. I år provar vi ytterligare en variant där skogsägarna läser på kvartsfart och får mer lärarstödd undervisning på fem så kallade lärcentra ute i landet. Det är Älmhult, Åsele, Sävsjö, Svenljunga och Hultsfred. På vardera stället finns runt 25 studenter, berättar Göran Pettersson på Växjö universitet. Kanske är det nya grepp som ska till. Skolan i Skinnskatteberg för skogsingenjörer har det fortsatt tufft att rekrytera studenter den vanliga vägen. I år hade man ett 30-tal sökande till 45 platser. Men som vi skrivit tidigare har man öppnat ett snabbspår för kvinnliga studenter. De skaffar grundläggande kompetens på Jälla lantbruksskola och garanteras sedan plats i Skinnskatteberg. Det visar sig att 11 av 14 flickor väljer att läsa vidare och därmed är årets upplaga av utbildningen i stort sett full. Allt är inte solsken Men fortfarande är skogs- och träutbildningarna något av en krisbransch, även om det ljusnar på sina håll. Samtidigt som lantbruksuniversitetet kan glädjas över kön i Umeå förmår man inte fylla det skogsinriktade naturresursprogrammet i Uppsala. I Karlstad fick utbildningen till maskiningenjör inom papper och massa bara en handfull sökande till 24 platser. Växjö hade till att börja med 7 studenter antagna till de 15 platserna på ingenjörsutbildningen inom skog och trä. Sannolikt tillkom ytterligare några innan terminsstarten. Studenter från Ryssland Flaggskeppet inom träutbildningar, kursen för civilingenjörer i Skellefteå, hade nio förstahandssökande. Ytterligare studenter kan komma i efterhand eftersom en del teknikstudenter väljer inriktning först efter en termin. Studierektor Lena Antti konstaterar likväl att det är för få studenter. Också hon talar om nya grepp, ett sånt är samarbetet med ett ryskt universitet som hjälper till att fylla upp den internationella magisterutbildningen i trä. Dessutom har man inlett ett samarbete med tekniska högskolan i Stockholm och fler nya grepp är på gång över hela landet. Naturbruksgymnasierna lyckades bryta nedgången för skogsutbildningarna förra året och trenden tycks hålla i sig, med än fler sökande i år. Skogsstyrelsen spanar från skyn Skogsstyrelsen vill ha 29 miljoner kronor mer om året i statliga anslag för att få fart på röjningarna. Det goda exemplet är Skogsstyrelsen i Mellannorrland som med hjälp av satellitbilder kartlagt var röjningarna släpar efter som mest, därefter har skogsägarna i området uppvaktats och inspirerats att dra igång röjsågarna. Det har haft effekt och nu hoppas myndigheten kunna genomföra liknande satsningar i hela landet. 10 VI SKOGSÄGARE 4/02

11 Fusionen är bra för skogsägarna Sedan den första september är Västra Skogsägarna en del av Mellanskog. Vi talade med ordförande Börje Lagerquist strax innan sammanslagningen. Hur känns det i dessa, de yttersta av dagar? Tack bra. Men lite vemodigt är det väl? Nja, jag tittar hellre framåt. Det är klart att Västra kunnat leva vidare några år på egen hand, men inte i längden. Jag är övertygad om att det här är bra för skogsägarna. Det krävdes trots allt två stämmor för att få igenom fusionen och en del skogsägare har hoppat av, förvånar det dig? Efter att ha träffat alla ordförandena i våra skogsbruksområden trodde jag faktiskt vi skulle klara oss med en stämma, de var så väldigt positiva. Nu verkar det som en del ombud gick mer på egna känslor än vad skogsbruksområdet tyckte vid stämman. Det hängde bara på en enda röst att vi skulle klara oss med en stämma. En del negativa röster finns självklart, men jag känner ändå ett brett stöd. Många är besvikna på att ni stänger kontoret i Torsby Ja, det är en hårt drabbad bygd. Nu blir det i stället ett regionkontor i Karlstad, vilket säkert kommer att fungera bra. Hur många lämnar företaget? Det ser ut att bli sju personer. Vad gör du själv närmast? Jag är vice ordförande i Mellanskog, i styrelsen finns också Paul Christensson från gamla Västra. När ni kom in, samtidigt som Mellanskogs styrelse krympte, försvann också den enda kvinnan, är inte det lite dåligt? Egentligen har det inte gått så bra med kvinnorepresentationen någonstans inom skogsägarna. Det borde vara minst ett par tre kvinnor i styrelserna. Dels för att 40 procent av skogen ägs av kvinnor, dels för att de tillför en kunskap och lite annan syn på skogen. Där har vi saker att både lära och göra. Vilka är de viktigaste frågorna i Mellanskog? Själva föreningen är bra på fötter, nu gäller det att se till att förädlingsindustrin inom Mindab blir ett lyft. Det är viktigt att ha en bra egen förädlingsindustri, något vi saknade i Västra. Västra har en avslutande stämma i december, blir Börje Lagerquist, numera i Mellanskogs styrelse. det någon speciellt högtidlig ceremoni? Det har vi inte tänkt på, nu handlar det om att få allt att fungera inom Mellanskog. Virkesbrist hotar Norrland Det stora tillväxtöverskottet, som det ofta talas om, har på senare år förbytts i en betydande potentiell virkesbrist i norra Sverige, enligt skogsvårdsorganisationens tidning SkogsEko. Bristen består i att virkesförbrukningen nu är större än den högsta möjliga uthålliga avverkningsnivån. Utan den höga importen skulle avverkningsnivån behöva höjas över den uthålliga nivån. I vissa delar av Norrland är avverkningen redan i nivå med den uthålliga avverkningsnivån. Ökad virkesanvändning och ökande miljöinsatser har försämrat balanssituationen. Staten har gjort utfästelser på hektar nya reservat, biotopskydd och naturvårdsavtal fram till år De frivilliga avsättningarna med sammanhängande arealer större än 0,5 hektar är nu över hektar. VI SKOGSÄGARE 4/02 11

12 Från den allra smidigaste i gallring...

13 ...till världens starkaste skördare! Stor, liten eller något där emellan? Inom Timberjacks kompletta skördarprogram finns maskiner för allas behov. Tack vare vårt stora utbud av aggregat, kranar och andra utrustningar kan vi dessutom skräddarsy varje enskild maskin efter kundens önskemål. Timberjack 1470D den kraftfullaste av alla hjulburna skördare. Ett givet val för de som kör riktigt grova poster. Timberjack 1270D är en storlek mindre. Lika effektiv i gallring som i slutavverkning. Timberjack 1070 är vår utpräglade gallringsspecialist som även lämpar sig för klenare slutavverkning. Minst är Timberjack 770, blott hälften så stor som 1470D. Byggd för gallring från stickväg eller stråk. Vilken blir ditt val?

14 SKOGSÄGARTINGET Satsning på skogsturism nyhet på Skogsägartinget Skogsägarföreningarna slår vakt om sina rötter, men det finns också en del nyheter när kursen stakas ut till år Av PÄR FORNLING Turism är en ny och växande näring för skogsägarna. I Norge har utmarker med jakt och fiske länge varit en naturlig verksamhet för skogsägarrörelsen, vid sidan av virkesförmedling och skogsindustri. Nu är Sverige inne på samma linje. Tillsammans med LRF ska föreningarna hjälpa till att få :- Exkl. 6% moms SKOGSBRUKS- MASKINER! Unik marknadsöversikt i A4-format Beställ boken nu! Skogsbrukets maskinutbud i din hand 200 sidor Fraktfritt! 31 olika maskinrubriker bl a skotare, skördare, motorsågar, griplastarvagnar, hästredskap, flishuggar, traktorer m.m. Bilder, tekniska data och adresser till generalagenter/leverantörer. Box Falun Tel Fax igång skogsturism med jakt, fiske, stuguthyrning och naturupplevelser. Här finns extra inkomster att hämta, även om självklart skogsbruket förblir huvudsaken, sade Christer Segerstéen när strategin diskuterades på Skogsägartinget. Han konstaterar att det inte är något färdigt dokument, utan mer en plattform och vägledning inför kommande arbete. För kunskap Utgångspunkten är att skogsbruket är en ekonomisk verksamhet, eller som det heter i den fortfarande aktuella nyckelformuleringen att verka för ett fritt lönsamt och aktivt familjeskogsbruk med miljöhänsyn. Målet är att lönsamheten i familjeskogsbruket minst ska ligga på samma nivå som idag och helst öka. Vägen dit går över ett aktivt skogsbruk, som i sin tur kräver kunniga skogsägare. En viktig del i arbetet framöver är att sprida kunskap till medlemmarna. Det talas om massiva insatser i tillväxtbefrämjande åtgärder, vilket handlar om skogsvård på alla punkter, allt från att sköta röjningar till att välja förädlade plantor som växer snabbt. Dessutom har naturligtvis föreningens verksamhet i sig stor betydelse för lönsamheten. Det gäller att ha effektiva virkesflöden så kunderna kan få det de vill ha, antingen det är färsk massaved eller speciallängder till sågverken. I en analys av virkesmarknaden antas att rotposterna, som skogsägarföreningarna aldrig tyckt om, förlorar andelar till förmån för avverkningsuppdragen Nya servicekrav Många medlemmar ger förutsättningar för effektivare föreningar. De fasta kostnaderna kan fördelas på en större volym, som i sin tur är en styrka i förhandlingarna med motparten. Målen anges inte i siffror, men fler medlemmar, större marknadsandel och högre virkesfångst har hög prioritet för de närmsta årens arbete. Av landets skogsföretag är anslutna till en skogsägarförening och bakom dessa finns mer än enskilda ägare. Skogsägandet har förändrats en hel del under de senaste årtiondena. Sambandet med jordbruket har blivit allt svagare och bara en tredjedel av skogägarna bor numera i samma kommun som där skogsgården ligger. Det bidrar till att föreningarna framöver kommer att satsa allt mer på förvaltningsuppdrag i olika former. I framtiden kan vi behöva erbjuda ett helt annat serviceutbud. Det kan vara skogsägaren som kontaktar sitt skogsbruksområde och ber dem sköta gården medan hon jobbar utomlands i ett antal år. Servicen kan handla om allt från skogsskötsel till att hyra ut huset och sköta kräftfisket, säger Christer Segerstéen. En prioriterad fråga, på alla plan, är att lyfta fram kvinnorna i skogsbruket. Äganderätten främst Även om många yttre saker förändrats skulle kooperationens pionjärer känt igen kärnan i dokumentet. Skogsägarföreningarnas verksamhetsidé är att skapa största nytta för sina ägare, alltså medlemmarna Kooperativ samverkan har varit och är också framgent den starka intressegemenskap som varit och är förutsättningen för ett framgångsrikt familjeskogsbruk. Likabehandlingen är en grundbult. Här har, som inom hela föreningsrörelsen, skett en glidning från lika pris till att VI SKOGSÄGARE 4/02

15 Kampanjmärket är från mitten av 90-talet. Näringspolitiken, med äganderätten i centrum, har alltid spelat en stor roll i föreningarnas arbete och så blir det framöver också. lika prestation ska värderas lika. Det kan innebära att riktigt små leveranser värderas mindre än riktigt stora. Näringspolitiken har genom hela den kooperativa historien varit en viktig del för skogsägarrörelsen och så fortsätter det att vara. I centrum står fortfarande att slå vakt om äganderätten. Hotande virkesbrist I omvärldsanalysen varnas för att virket inte räcker. Idag är industrin beroende av import som förväntas minska när förädlingsindustrin på andra sidan Östersjön expanderar. Idag ligger importen på 12 miljoner kubikmeter. Om den inte stiger kan den inhemska skogsindustrin bara öka råvaruförbrukningen med 5 procent till år 2010, vilket i så fall innebär en stagnation av industriproduktionen. Till saken hör att avsättningarna till naturvård håller på att öka till 15 procent av den produktiva skogsmarken. Räknas skogsklädda impediment in är drygt en fjärdedel av skogsmarken avsatt till miljösyften. I en annan debatt på skogstinget bekräftade en analys från Skogsstyrelsen beroendet av importen och att produktionstaket kommit hotande nära i flera områden. VI SKOGSÄGARE 4/02 Skogsägarna hoppas på samling kring skogen Skogsägarna bjuder in Skogsstyrelsen till samarbete om röjning och hela näringen till samling kring skogen. Inbjudningarna presenterades på årets Skogsägarting i Uppsala. Dagen efter mötet, som är ett gemensamt forum för skogsägarföreningarna, träffade Christer Segerstéen skogsminister Ulrika Messing. Hon har bjudit in oss, tillsammans med andra representanter för skogsindustrin samt skogs- och träfacket. Vi kommer till mötet med ett förslag om en nationell utvecklingsplattform för svensk skogsnäring, berättade han. Tio punkter Programmet på tio punkter innehåller allt från forskning och dieselskatt till vägar och utbildning, Går det som planerat blir det en bred samling om inriktning och mål för skogsnäringen, precis som man gjort i Finland där träanvändningen ökat med 50 procent. Nu ska vi inte kopiera finländarna rakt av, men ett konkret mål att öka användningen av sågade trävaror vore bra. Det viktiga är att ta ett samlat grepp på frågorna och dra åt samma håll. Den andra inbjudningen, som presenterades under mötet, gick till Skogsstyrelsen och handlar om att få fart på de många eftersatta röjningarna. Tanken är att bilda en grupp tillsammans med Skogsstyrelsen och sedan gå vidare med samarbetet ute i landet på alla nivåer, ner till Skogsvårdsstyrelsens distrikt och föreningarnas skogsbruksområden. Praktiskt kan det handla om allt från gemensamma skogsdagar till annonsering och olika kampanjer. Röjningen är högt prioriterad hos oss och vi är i grunden positiva till att göra något gemensamt, sedan får vi se vilka former det kan tänkas få, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Maria Norrfalk. Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna, är frikostig med inbjudningarna. exkl moms exkl moms Tillsatsutrustning med stor fräsoch skäreffekt. (Motorsåg ingår ej.) Från exkl moms 75 år i postorderbranschen! 15

16 EXPORT Jan Hedberg vid det som blir stolpar. Genom extrem vidareförädling kan de kosta flera hundratusen kronor stycket. Träden stamkvistas flera gånger och lindas några år före avverkning för att få en skrovlig yta. På den infällda bilden nedan syns resultatet: några bitar av de värdefulla stolparna. Trä är viktigt i Japan och Japan är viktigt för svenskt trä På kort tid har Japan seglat upp som ett av Sveriges viktigaste exportländer av trä. Jan Hedberg, inspektor i Mellanskog, blev nyfiken på bakgrunden och åkte dit. Av JAN HEDBERG Bonsaiträd (bonsai betyder planta i skål) är en konstform i Japan. Ambitionen är att forma en ung växt att se gammal ut. Finrummet i japanska hus har ofta ett burspråksliknande heligt utrymme som kallas Toko, smyckat med blomsterarrangemang och bonader med landskapsmotiv, gärna det heliga vulkanberget Fuji. I hörnet finns en mycket speciell del av inredningen; en stolpe som är gjord i trä och kallas hashira. Det är den mest exklusiva och påkostade trädetaljen i hela huset. Den dyraste hashira jag såg kostade kronor! Stolpen är centimeter i diameter och reser sig från golv till tak. Den görs ofta av cederträ som stamkvistas i unga år så de blir raka och kvistfria. Några år innan avverkning lindas trädstammen med tråd som håller fast daggmaskliknande detaljer i storlek som en penna. Dessa oregelbundna detaljer pressar mot stammen och när trädet växer och sväller får stammens ytskikt en skrovlig yta. Trädet barkas och slipas för hand med lös sand, som en sorts manuell blästring. Stolparna är kanske inget för de svenska skogarna, men annars syns allt mer svenskt trä i japanska hus. Från en försiktig start i början av 90-talet har försäljningen ökat till drygt kubikmeter (exporten från europeiska sågverk är totalt 2,3 miljoner kubikmeter). Japan är därmed det femte viktigaste landet för export av svenska trävaror efter Storbritannien, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Södra är störst av de svenska aktörerna, 16 VI SKOGSÄGARE 4/02

17 Fakta Japan Befolkningen är 128 miljoner vilket ger ett invånarantal på cirka 330 personer per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för Sverige är cirka 20 personer. När man reser med tåg mellan Tokyo till Kobe, vilket är knappa femtio, mil upplever man inte någon landsbygd alls, bara städer och byggnader. Två tredjedelar av Japans yta är täckt av skog. Drygt hälften av skogarna är privatägda. Det finns 2,5 miljoner familjeskogsbruk med en genomsnittlig areal på knappt 5 hektar. Nästan hälften av all skogsmark ingår i landets skogsägarföreningar med 1,7 miljoner medlemmar. Virkesbehovet i Japan är 100 miljoner kubikmeter, av det kommer en femtedel från landets egna skogar. Japan är världen näst största trävarumarknad efter USA. Japan är nästan lika stor massa- och pappersproducent som Sverige. Råvaran kommer främst från import och plantage i andra länder. Cypress i pelare och ceder i taket. Byggnadstekniken kallas post and beam. Ceder och cypress är de dominerande kommersiella trädslagen. Bestånden är väl bestockade med hög växtlighet och stor volym gagnvirke. följt av Bergkvists i Insjön, Mellanskog och Norrskog med flera. Ett annat fantastiskt exempel på svensk export till Japan är Tomokuhus i Insjön. (se artikel i Vi Skogsägare 3/2002). Avverkning av planterad lärk hos en privat skogsägare utanför Asahikawa på nordliga ön Hokkaido. VI SKOGSÄGARE 4/02 Totalt har drygt hus exporterats från Dalarna sedan mitten på 80-talet. Det är en fascinerande tanke att jag som inspektor kanske synat ut timret hos någon skogsägare i Svärdsjö, timmer som förädlats och nu finns här i de japanska husen. Japanerna sätter högt värde på boende i eget hus. Det finns en stark tradition för byggande i trä, speciellt i stommen till husen. Man bygger efter en gammal teknik som kallas post and beam, vilket är stolpar med på dem liggande balkar som bär upp huset. Efter den stora jordbävningen i Kobe 1995 då drygt personer omkom ökade kraven på hållfasthet i hus, vilket gynnar träkonstruktioner. För övrigt finns världens äldsta och största trähus i Nara; Horyuji tempel som är år och byggt med tusenåriga träd, samt det gigantiska templet Todaji med en gyllene Buddha inuti. Även om stål och betong rycker fram anses trä som det förnämsta materialet. I det ligger också att man pratar om träets inflytande på känslor, psykologiskt välbefinnande och mental hälsa. Till fördelarna hör inte minst nöjet av skönheten från träets struktur och färg. Det här är ett land där olika sinnesintryck prioriteras. Det kan vara blomsterarrangemang, bonsaiträd, japanska trädgårdar, kimonos eller just känslan för trä! Av tradition dominerar lite mörkare träslag och man kan nu se en långsam förändring av exporten från Sverige som så här långt nästan bara bestått av gran. Fortsättning sid 18 17

18 Sweden house/tomokuhus från Insjön, demonstrationshus i Kobe. Ett hus med två lägenheter för generationsboende. Fortsättning: Trä är viktigt Nu börjar det lite mörkare tallvirket efterfrågas, att det dröjt så länge lär bero på att man tidigare jämfört med tall av sämre kvalitet från södra Europa. Tidigare har i stort allt virke varit kvistfritt. Idag ser trävarusäljarna en ökad acceptans för friskkvistig kvalitet. Begreppet helthy living (hälsosamt boende) diskuteras inom byggande. Trä gynnas genom att det är naturligt, andas och är ett levande material. Men Japan har också egna skogar (se faktaruta föregående sida). Här är stormfällningar och härjningar av naturkrafterna vardagsmat. Skogarna påverkas av jordbävningar samt ett tiotal tyfoner per år. Avverkningssystemen är inte så högteknologiska som samhället i övrigt, vilket visar sig genom avverkningskostnaderna. Jämfört med Sverige är de ofta 6 12 gånger högre per kubikmeter. Till saken hör förstås den svåra terrängen som i sig fördyrar avverkningarna med linbanor och vajerspel. Träden fälls manuellt och samlas ihop av grävmaskin med grip, därefter lunnas de till avlägg för aptering och kvistning av två manuella huggare. Slutligen läggs de i vältor av ytterligare en grävmaskin med grip. Också i klassificering av skog lägger japanerna in estetiska värden, rekreation, kulturella och spirituella värden för allmänhetens hälsa. Totalt är åtta procent av skogarna avsatta för detta. Den själsliga aspekten av trä kommer igen hela tiden från skogen till det traditionella japanska rummet med sin hashira. Fotnot: Jan Hedberg var i Japan en månad med hjälp av ett stipendium från Rotary International. Två tidningar samma sida 18 VI SKOGSÄGARE 4/02

19 NYTT FRÅN SLU Fjälltjädrar flyttar flera mil Normalt förflyttar sig tjädrar inte mer än de behöver för att hitta mat och skydd ofta bara några kilometer, ibland upp till en mil. Men det finns några som beter sig annorlunda. Forskare vid SLU har upptäckt att tjädrar i fjällnära skog kan flytta betydligt längre. Under åren fångades nästan hundra tjädrar in i fjällnära skog runt Tärnaby i Västerbottens län. Varje fågel försågs med en medaljongliknande radiosändare runt halsen. Idag, efter att ha följt fåglarna i drygt ett år, kan SLU-forskarna Kjell Sjöberg och Per- Arne Åhlén konstatera att de flyttar mycket längre än sina artfränder i tallskog. Rekordet innehas för närvarande av en fjälltjäder som återfanns nära Storuman 85 kilometer längre ner längs Umeälven. Precis som för vandringsälgar är det förmodligen bättre förhållanden i skogslandet på vintern, och fåglarna äter ju främst tallbarr då. Det som förvånar mig är att tjädrarna flyger förbi vissa tallskogar, alltså flyttar längre än vad som egentligen är nödvändigt, säger Kjell Sjöberg. Alla tjädrar flyttar dock inte lika långt, och några stannar till och med kvar i fjällbjörkskogen hela vintern. Där livnär de sig på enbarr, hanhängen av björk och barr från gran Nyvunnet land fylls av skog Längs Västerbottenskusten förmår gran etablera sig på markerna redan 30 till 40 år efter det att de höjt sig ur havet. Då ligger det nyvunna landet ungefär tre decimeter över medelvattenståndet. Johan Svensson, SLU, har i sitt doktorsarbete kartlagt hur granskogar norr om Umeå utvecklas längs kusten efter landhöjningen. De tidiga, öppna strandängarna följs av lövskogsbälten av al och rönn. Efter lövskogen kommer enarna, och sist granen. Inom 300 år bildas urskog med död ved och träd i olika åldrar om de lämnas orörda. Dessa skogar är högintressanta som referensområden för naturanpassat skogsbruk, enligt Johan Svensson , Specialister i knipa Skogens hotade arter och naturtyper ska skyddas enligt riksdagens miljömål från år Att förutse hur förändringar i landskapet påverkar en arts utbredning kan vara svårt ett sätt är att titta bakåt. I en ny rapport från SLU redovisar Johnny de Jong hur antalet skogslevande djur och växtarter och deras förutsättningar har förändrats under de senaste årtiondena. Röd trolldruva, mosippa, fågelfotsmossa, nattskärra, mindre hackspett, bivråk, hasselsnok och långbensgroda är några exempel på de runt 700 sällsynta arter som minskat i antal under de sista tio åren. I gruppen ingår också ett stort antal skalbaggar, fjärilar, myggor och flugor. Flertalet av arterna kräver speciella skogsmiljöer, exempelvis rikkärr, kalkrika skogar, ädellövskogar och brandfält. Situationen för dessa skogsarter förvärrades på 1950-talet, när hyggesbruket fick sitt stora genombrott i Sverige Läs rapporten "Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling". Skriften kan beställas via SLU Publikationstjänst, Kontaktperson på SLU är Lotta Möller tel VI SKOGSÄGARE 4/02 19

20 JAKT Vildsvinet vårt nya storvilt Vildsvinet sprider sig snabbt över landet. Patrik Wigelius är en av många skogsägare som fått in grisarna på sin mark. Han gläds men varnar för den massutfodring som pågår. Av THOMAS B ANDERSSON Vi har minst vildsvin i Sverige. De finns framför allt i östra och södra delarna av landet. Spridningen går snabbt. Så länge bara unggrisar skjuts tål stammen ett hårt jakttryck. Foto: Naturbild För lite drygt tio år sedan kom framtiden till Tidersrums församling i sydligaste Östergötland. Några skogsägare upptäckte plötsligt att en grupp djur de aldrig sett tidigare flyttat in på deras ägor. En av skogsägarna var Patrik Wigelius på gården Hjälmseryd: Ska jag vara ärlig så blev jag inte särskilt ledsen, säger han. Jag och några grannar är jaktintresserade och vi bestämde oss för att fridlysa grisarna, de är ju väldigt känsliga för störningar när de håller på att etablera sig i ett nytt område. Efter några år började vi skjuta unggrisar. Ytterligare något år senare exploderade stammen. I dag skjuter vi ungefär 300 grisar per år i det hektar stora område som är vildsvinens kärnområde här. Mest ungdjur, därmed kan vi hålla ett rätt hårt jakttryck utan att tillväxten stoppas. Favoritträden Skogen växer tät kring föräldragården som ligger ensam på en kulle nästan vid vägs ände, ett par mil utanför Kisa. De röda husen är omgivna av små åkrar. Vi tar en promenad i skogen och hinner inte gå många steg förrän Patrik kan visa mig vildsvinens stigar och deras trivselträd som de älskar att skrubba sig mot. Att de skulle vara bra för skogsbruket, som ibland hävdas, håller han inte riktigt med om. Grisarna söker föda till 80 procent i äldre granskog. Böket där skadar inte skogen men är inte heller till någon nytta annat än för den biologiska mångfalden; marken luckras upp och blir en bättre miljö för insekter och växter. Kunde man få dem att böka på hyggena vore det bra som markberedning men Vakjakt är bästa jaktformen Patrik Wigelius anser att vakjakt är det mest effektiva sättet att jaga vildsvin. Här ger han några tips om hur jakten bäst läggs upp. Vildsvin är aktiva på nätterna då alltså vakjakten sker. Bygg ett torn, med bekväm sittplats, vid en inte allför stor öppen yta i skogen meter från tornet lägger du ut åteln som kan bestå av spannmål, ensilage, ärter, majs eller rotfrukter. Åteln får inte hamna i månskugga, då blir det svårare att skjuta. Tänk på att den förhärskande vindriktningen inte ska gå från tornet till åteln. Vildsvin har ett otroligt bra luktsinne! Se till att du kan ta dig tyst och smidigt till och från tornet. Du måste ha tillgång till en hund som klarar att spåra vildsvin. Saknar du egen hund kan du säkert i förväg boka någon hundförare som kan rycka in om en påskjuten gris skulle dra i väg. Det är viktigt att reda upp felskjutningar ett skadat vildsvin kan gå till angrepp mot första bästa skogsflanör! Vakjakt på vildsvin lämpar sig utmärkt för säljjakt det krävs ingen stor organisation som vid drevjakter och man kan lätt ta kronor eller mer för en helgs jakt. Skapar du sedan lite mervärden som frukost och boende går det att ta ännu mer betalt. 20 VI SKOGSÄGARE 4/02

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 Institutionen för skog och träteknik Hållbart familjeskogsbruk, del B 16 30 hp Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Kursansvarig: Nils Fagerberg 2009-12-11 SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 På Skog och trä är vi måna

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Workshop 24/10 2011 Nya tjänster för framtidens skogsägare. Norra skogsägarna Länsstyrelsen Västerbotten Designhögskolan i Umeå

Workshop 24/10 2011 Nya tjänster för framtidens skogsägare. Norra skogsägarna Länsstyrelsen Västerbotten Designhögskolan i Umeå Workshop 24/10 2011 Nya tjänster för framtidens skogsägare Norra skogsägarna Länsstyrelsen Västerbotten Designhögskolan i Umeå Nya tjänster för framtidens skogsägare Länsstyrelsen tillsammans med Norra

Läs mer

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov 2013-04-15

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov 2013-04-15 Vattenanvändning Framgångar, utmaningar och behov Föreningens verksamhetsidé För att främja medlemmarnas ekonomiska intressen ska Södra: handla med, utveckla och förädla skogsråvara utveckla och marknadsföra

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer