Sveriges största skogsmagasin Nr Mer än läsare Sid 25 och 30 Sid 6 Sid 28 Sid 10 Sid 6 Tusentals skogsfastigheter till salu Sid 37

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Mer än läsare Skogen kan berätta om gången tid Skog ur alla vinklar för Monika Stridsman Sid 6 Sid 25 och 30 Gert Magnusson är arkeolog och vet hur man tyder alla de spår historien lämnar i skogen. Så går det till att skaffa hund Dinos entré hos familjen Edström föregicks av mycket planering och många beslut. Sid Sid 628 Nu är det kö till jägmästarutbildningen Under många år har ansökningshögarna till skogsutbildningarna varit tunna. Studenterna har valt andra utbildningar och skogsskolorna har haft svårt att fylla utbildningsplatserna. Men i år har det vänt, åtminstone för jägmästarutbildningen. Sid 10 Tusentals skogsfastigheter till salu Sid 37

2 JONSERED 2149 TURBO 49,4 cc, 2,3 kw, 4,9 kg Pris inkl. moms 5.890: Svärd och kedja ingår. JONSERED 2159 TURBO 59,0 cc, 3,0 kw, 5,6 kg Pris inkl. moms 6.890: Svärd och kedja ingår. STYRKA MED PERSONLIGHET Jonsered har ett av marknadens mest kraftfulla och populära sortiment för arbete i skog, park och trädgård. Den som väljer Jonsered får alltid något mer än bara en maskin. Förutom 7 dagars pengarna tillbaka-garanti, erbjuder vi kraftfulla, väldesignade och effektiva produkter med en speciell körkänsla. Oavsett om du väljer en motorsåg, en åkgräsklippare eller en röjsåg får du en maskin med styrka och kontroll som ger körglädje och perfekt resultat. I vår nya produktkatalog eller på Internet kan du läsa mer om vilka produkter som passar dina behov och din personlighet bäst Jonsered,Telefon Fax

3 Innehåll nr Det extrema vädret, med rekordhet sommar och extrema skyfall på kontinenten är en föraning om vad växthuseffekten kan föra med sig. Boven i dramat är koldioxidutsläppen och räddaren är träden och trämaterial. Vi har bara sett början på miljödebatten där trä står i centrum som kolsänka och som ersättningsmaterial till kol, olja, betong och aluminium. Sidorna REDAKTION: Chefredaktör och ansv utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se ANNONS: Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Tel: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. TS-upplaga 2001: Tryck och repro: Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Fredrik Daveby, Jan Holmberg, Ola Persson, Hillevi Wiss-Kullebjörk, Gunilla Kjellsson och Per Jansson. Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 ingår som en medlemsförmån i landets sex skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. LEDARE 5 Skogen har många värden och ibland hamnar olika intressen på kollissionskurs. Då är produktionen bästa utgångspunkten när det gäller att på ett klokt sätt både förvalta och nyttja naturresurserna. PROFILEN 6 Monika Stridsman har provat på det mesta i den skogliga världen. Som nytillträdd länsjägmästare i Mälardalen summerar hon erfarenheterna. NYHETER 10 Det är både plus och minus när skolledarna summerar ansökningarna till hösten skogliga utbildningar. Bäst går det för jägmästarutbildningen. SKOGSÄGARTINGET 14 Skogsturism är en av nysatsningarna när föreningarna stakar ut kursen fram till år EXPORT Mellanskogs Jan Hedberg har besökt Japan där trä står högt i kurs. JAKT Vildsvinet har seglat upp som vårt nya storvilt, men den massutfodring som pågår kan leda till att att stammen växer allt för snabbt. FÖRÄDLING 22 I det lilla företaget är vägen från idé till beslut kort. Det är en av förklaringarna till Möckelngruppens framgångar. FORSKNING 24 Skogsgödslingen är ingen miljöfara om gödselmedlen hamnar på rätt ställe. KULTUR 25 Att gå på tur i skogen med en arkeolog ger mervärde åt naturupplevelsen. JAKTHUND 28 Jakthund och familjemedlem. Det är mycket att tänka på när man ska bli med valp. DEBATT 35 I många länder är stubbehandling mot rotröta obligatorisk. Det borde vi ta efter. MARKNAD 36 Det mesta tyder på att vi kan räkna med högre massapris under hösten. Nästa nummer utkommer 23 oktober Tema: Bioenergi och vedeldning VI SKOGSÄGARE 4/02 3

4 Det finns en skogsägare utanför Härnösand som bara är ett telefonsamtal från att spara tusentals kronor per år. Känner du på dig att det är du, ring Många av våra medlemmar utnyttjar inte hela sitt bottenlåneutrymme, d v s skillnaden mellan vad de har lånat och vad de kan låna. Om de gjorde det, så skulle de kunna lägga om dyrare lån till fördelaktigare eller utnyttja gapet till nya investeringar. Chansen är stor att du är en av dem som skulle kunna tjäna en hel del på att kontakta ditt regionkontor på eller gå in på Det är klokare att låna av sig själv.

5 LEDARE En svår balansakt Har naturen ett egenvärde? Med andra ord; går det att tänka bort människan. Filosofiskt finns olika svar. Det finns en västerländsk huvudfåra som förändrats över tiden. Från att människan betraktats som jordens absoluta herrar och naturen dess redskap, till en förvaltartanke där vi har ett ansvar att förvalta naturen på ett klokt sätt. Det finns extrema åsikter som lyfter upp naturens egenvärde till den grad att människan inte hör hemma där. Med den värdegrunden välkomnas både krig och mänskliga katastrofer. Ett något kärvt budskap, för att uttrycka sig milt. Sådär vandrar tankarna när vi, som så många andra denna gudabenådade sommar, strövat längs stigar och slingrande skogsbilvägar. Som vanligt blir det någon sorts knepig gråzon när extrema åsikter närmar sig varandra. Antag att vi har ett par miljoner kronor till naturvård och måste göra ett val. Antingen ett parkliknande område nära tätorten, som skulle locka många besökare med stigar och rastplatser som extra dragplåster. Det är tillgängligt, men ur den biologiska mångfaldens perspektiv dött och ointressant. Det är däremot inte skogen en bit bort. Otillgänglig och sumpigt, men full av liv för den som tittar i luppen. Frågan är var länsstyrelsen ska satsa sina pengar. Nu är det ju inte så att sumpskogen bara är till för insekterna i sig. Mänskliga värden låter sig inte mätas i besökssiffror, men ibland måste vi göra ett val. Det enkla svaret i varje valsituation är både och, vilket räcker långt i skogen där produktion och miljö går hand i hand. Men likväl uppstår valsituationer, det börjar bli uppenbart att resurserna är begränsade. Enligt Skogsstyrelsen närmar vi oss taket för vad som uthålligt kan avverkas. Hittills har mycket handlat om mångfald och biologerna har haft tolkningsföreträde i de flesta frågor, vilket kanske varit bra som balans mot gamla försyndelser. Men miljön är mer än så. En relativt ny fråga som kommer att väga allt tyngre är skogens roll för att minska utsläppen av koldioxid och det förutsätter en hög produktion i skogarna. Kulturmiljöer är ett annat viktigt intresse. En nygammal fråga är skogen som rekreation. Ny spännande forskning visar att vi blir friskare av att vistas i naturen. Det är inte samma sak som att slå vakt om den biologiska mångfalden, här handlar det om ganska enkla naturupplevelser för folkhälsans skull. Det finns alltså väldigt Pär Fornling, chefredaktör många och väldigt olika miljökrav: mångfald, kultur, rekreation och koldioxidbroms. Till det kommer att produktionen i sig gynnar miljön genom att trä är ett miljövänligt material. Dessutom, vilket är nog så viktigt, är skogen motor i en levande landsbygd, vilket faktiskt också är en kulturmiljöfråga. Ibland stretar alla intressen åt olika håll och då är det inte lätt att vara förvaltare och göra alla avväganden. Ibland drar de åt samma håll, vilket syns tydligast i backspegeln. Som när skogspromenaden leder vidare till den gamla lövängen, där några betesdjur dröjer sig kvar med hjälp av EU-stöd. Att mäta biologisk mångfald är vanskligt, men det går säkert hundratals högstubbar av gran för att nå samma värde som den gamla eken i skogsbrynet, frilagd för solstrålarna genom att lövslyet betas. Nu kommer det krypande, EU-pengarna till trots. Landskapet skapades genom brukande och gav alla andra värden på köpet. En del kan upprätthållas genom stöd och museala åtgärder, men brukandets egentliga drivkraft är borta. I den bästa av världar får vi den tillbaks. Till slut börjar intresset för lövskogen vakna och ett par spännande forskningsprogram är på gång, vilka sannolikt ger betydligt mer lövskog och mångfald än om motsvarande summa satsats på reservat. Idag varnar för övrigt lövsågverken paradoxalt nog för att reservaten bromsar utvecklingen genom att låsa inne råvaran. Och tänk om forskningen om skogen och hälsan kan sätta ett direkt ekonomiskt värde på skogslandskapet som rekreation och medel mot stress och utbrändhet. Kanske kan det bli en spirande verksamhet i hälsobranschen? Hur vi än vrider och vänder på saken blir produktionen bästa utgångspunkten när vi ska ta vårt ansvar att på ett klokt sätt både nyttja och förvalta naturresurserna. VI SKOGSÄGARE 4/02 5

6 PROFILEN Bra ämbetsmän bör vara diplomater Nu har hon bytt jobb igen. Det har hunnit hända mycket mellan aspiranttiden i Jokkmokk och Skogsstyrelsen i Mälardalen, där hon är nytillträdd länsjägmästare. Skogsägarna kan förvänta sig mer samtal och råd än pekpinnar och paragrafer. Ämbetsman är en fin befattning. Det är viktigt att inse att man är tjänare och har ett ansvar att föra ut politik och kunskap på ett sätt så folk lyssnar, säger Monika Stridsman när vi träffar henne en åskvarm sommardag i barndomens Bromma. Långt, långt från Norrbotten där allt började Hur hamnade du där? Som en av få tjejer gick jag på jägmästarutbildningen i början av 70-talet. En dag ringde de från Domänverket och undrade om jag ville bli aspirant i Pajala. Jag blev så himla glad och svarade ja med en gång. Efter samtalet sprang jag efter kartboken för att se var Pajala låg. Det måste ha blivit en kulturkrock Ja, men en positiv sådan. Jag hade en väldigt bra chef som gav mig mycket ansvar. Ett av de första uppdragen var att lägga ner flottningen i Kalixälven. Det var förstås tufft att åka till kommunstyrelsen och förklara, men också lärorikt. Jag växte med uppgifterna och blev efter några år revirförvaltare i Jokkmokk. Och privat? Jag lärde mig snabbt trivas i Norrland. Där träffade jag min tidigare make och födde en dotter, som för övrigt också ska bli jägmästare. Det var en tid när skogsbruket i norr fick mycket kritik Oh ja! Och det var inte så konstigt. Rovdjur, fjällskogsbruk, miljöfrågor och jakt. Monika Stridsman har haft hela paletten av skogsfrågor på sitt skrivbord. Av PÄR FORNLING När jag kom till Jokkmokk var medelhygget 150 hektar. Tänk dig vilka enorma arealer det handlade om! Avverkningssystemen var som att flytta runt ett tivoli med fällare, läggare, skotare, processorsystem, skogskojor och annat. Det var dyrt och omständigt. Därför ville man hugga så mycket som möjligt på samma ställe. Då jag lämnade Jokkmokk 1989 hade medelhygget sjunkit till 12 hektar, med bibehållen ekonomi. Hur var det möjligt? Genom att hitta nya lösningar, både organisatoriskt och tekniskt. Inte minst var skogsarbetarna bra idégivare. Nya smidigare maskiner, framför allt engreppsskördarna, gjorde förstås sitt till. Idag handlar konflikterna ofta om renbetet, hur ska de lösas? I kritiken mot våra stora brutala hyggen fanns också renägarnas intressen, så frågorna är långt ifrån nya. Tvärtom har de en mycket lång historia. Nu är det kanske värre låsningar än någonsin. Jag är övertygad om att skogsbruket och rennäringen kan samexistera, men till att börja med måste frågorna om äganderätten till marken klaras ut. Sakerna tycks inte förenklas med alla känslomässiga argument Ja, men det ska man ha respekt för! En del av oss är så väldigt rationella, men känslorna är i sig en faktadel de också. Människor tycker olika saker och det måste man lära sig förstå för att kunna lyssna. Vad gjorde du efter Domänverket? Jag var VD på Skogsvårdsförbundet i fem år och därefter blev jag generalsekreterare på WWF, Världsnaturfonden. Du bytte alltså sida Så kan man kanske se det, och det är i så fall en nyttig erfarenhet. Det är enormt berikande att gå mellan olika kulturer. Möttes du av misstro inom miljörörelsen? Klart att en del undrade vad jag hade där att göra och talade om mig som hon som avverkat fjällskogen. En del naturvårdare är väldigt okunniga om det skogsbruk som bedrivs idag och har en schablonbild från hur det var i mitten av 70-talet. Samtidigt har jag mött lika många fördomar om miljörörelsen inom skogsbruket. Blir miljörörelsen någonsin nöjd med skogsbruket, eller är det en evig kravmaskin som alltid kommer att kräva lite till? Det kommer ständigt ny kunskap, vilket man ska var ödmjuk inför. Så färdiga blir vi inte. Saker måste omprövas och förändras. Då är det bra med miljörörelsen som ser skogen med lite andra ögon. Deras arbete har bidragit med mycket positivt, där certifieringen är ett praktiskt resultat. Diskussionen fortsätter, men någon hemlig agenda där miljörörelsen hela tiden vill ha lite till och lite till, precis som en brödlimpa skivas upp, ser jag inte. Det misstänkte jag däremot under åren i Jokkmokk. Är det bra med två certifieringssystem? Nej, det är jättefånigt att man inte lyckats enas om ett system. Sakligt sett borde det inte behöva vara två läger, men en hel del beror på en misstro mellan skogsbruket och naturvården samt inom skogsbrukets olika delar. Nu tycks det i alla fall vara på gång med något gemen- 6 VI SKOGSÄGARE 4/02

7 Namn: Monika Stridsman Aktuell: Som ny chef för Skogsvårdsstyrelsen i Mälardalen. Familj: Dotter och särbo. Bästa stunderna i skogen: Att vandra på nya stigar med kartan i handen och verkligen uppleva skogen, allt från små kryp på marken till ljusspelet som kommer genom löven. Fritidsintressen: Skogspromenader, svampplockning och att paddla havskajak. samt. Ibland måste det få ta lång tid att nå bra resultat, vi ska inte alltid ha så bråttom. Till saken hör att konsumenterna blir förvirrade av att två olika system, VI SKOGSÄGARE 4/02 Jag talade nyligen med en dam som var topp tunnor rasande för att länsstyrelsen varit där och tittat på en del ekskog som ett möjligt reservat. Hon framhöll att naturen blivit som den är just för att hon fått bruka den. Kan du förstå hennes ilska? Ja, jag blir själv jättearg då någon kommer med pekpinnar och talar om hur jag ska göra, utan att jag själv känner mig delaktig. Framöver får vi säkert nya former att säkerställa skog med naturvårdsavtal, där skogsägaren ingår ett avtal om att fortsatt äga och sköta skogen och får ersättning för en del åtgärder. Myndigheterna måste vara smidiga och borde egentligen besättas med diplomater Närmast kommer du från Naturvårdsverket, vad har du sysslat med där? Skötsel av naturreservat och viltvård, det har varit allt från artskydd till jaktfrågor. Jagar du själv? Ja. Vilket är bästa jaktminnet? Bäst gillar jag ensamma smygjakter i Norrbotten, men bland enskilda händelser kan jag berätta om när jag, min förra man och en kollega jagade älg för ett antal år sedan. Vi var långt inne i väglöst land då jag kom rakt in i en kull med en ko samt två kalvar och sköt alla tre. Knappt hade jag hunnit skjuta signalskott förrän min man gjorde samma sak. Så där var vi plötsligt, tre personer med sex älgar. Vi fick arbeta långt in i den norrländska natten med att hänga köttet på ställningar framför lägerelden. Det var en speciell upplevelse. Har vi för stora viltstammar idag? Inte generellt, men på vissa ställen är det stora problem för skogsbruket. Det finns ingen annan patentlösning än att öka jakttrycket. Här är det viktigt att skogsägaren själv engagerar sig i jakten och hävdar skogsintresset. Det tycks vara en dragkamp mellan Fortsättning sid 8 7

8 PROFILEN Fortsättning: Bra ämbetsmän Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om skogsfrågorna. Innebär det att du nu byter till en konkurrerande myndighet? Det tillhör historien. Nu inser Naturvårdsverket att Skogsvårdsorganisationen klarar naturvårdsfrågorna bra. De har stort förtroende för varandra och samarbetar i olika projekt, inte minst om tätortsnära skogar som är ett nytt spännande område. Att det kan finnas enskilda personer som har andra åsikter är en annan sak. Har du påverkat din dotter att bli jägmästare? Hon har valt helt på egen hand, Det är klart jag blev glad när hon ringde och berättade att hon sökt till skogis i Umeå. Till saken hör att jag får en inblick i dagens utbildning. Mycket är sig likt, däribland det goda kamratskapet. Men det är betydligt mer tjejer på skolan nu, vilket är roligt. Monika Stridsman ser gärna att fler kvinnor väljer en skoglig karriär och är glad att den egna dottern är en av de tjejer som söker sig till skogsutbildningarna. Själv har du gjort karriär i en mansdominerad värld, har det varit ett problem? Nej, kanske har det varit en fördel att vara ovanlig, då blir man också synlig. Jag har upplevt att man lyssnar på vad jag säger. I vilket fall behöver vi fler kvinnor och jag är lite av mentor för tjejerna som går ut skolan nu. Det är bra med kvinnliga förebilder. Statliga miljoner till forskning kring lövträ Växjö universitet satsar på att utveckla lövträ med stöd av nya forskningspengar. Statliga stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) bidrar med sju miljoner kronor och näringslivet förväntas stödja det projektet med minst lika stort belopp. Det är Institutionen för industriella produktionssystem (IPS) som väckt förslaget om ett tredelat projekt kring träet som resurs, trämanufaktur (bearbetning av trä) och lövträ som material. Vid IPS finns redan den strategiska forskningssatsningen kring skog och trä Wood Design and Technology som finansieras gemensamt av staten och branschföretag. Samordnare för satsningen är professor Thomas Thörnqvist. Forskningsprogrammet Boreala Skogens Nyttjande Brattåsstiftelsen Doktorand med inriktning på kooperation inom privatskogsbruket vid institutionen för Skogsskötsel Ref nr 3257/ Den senaste tidens förändringar, vad gäller skogsägande och tillgång till skogråvara, medför nya krav på skogsägarföreningarna. Det har blivit angeläget att utveckla nya kooperativa lösningar som ger största möjliga ägarnytta för olika kategorier av skogsägare. Dessa lösningar måste också beakta skillnader i råvaruefterfrågan mellan olika avsättningslägen. Ytterst gäller frågan: hur skall de enskilda skogsägarna samverka och agera gemensamt i en föränderlig omvärld och framtid? Målet med projektet är att generera kunskap och metoder för att utveckla verksamhetsidéer och hantera förändringar, såväl strukturella som ekonomiska, på olika nivåer inom skogsägarrörelsen. En grundläggande uppgift är att analysera möjligheter till ökade mervärden av skogsprodukter i en kund- och marknadsorienterad värdekedja. Skogsägaren har via kooperation en viktig roll som intressent och ägare inom såväl industri- som marknadsled. Som färdig doktor kommer du att ha nyckelkompetens inom strategiska branschfrågor. Projektet genomförs i nära samverkan med en specifik skogsägarförening samt med LRF Skogsägarna, vilket innebär att du förutom vetenskaplig handledning även har handledning från näringslivet. Projektet är knutet till en större forskningssatsning med syfte att öka nyttjandet av den boreala skogen i vid mening. En uttalad målsättning med denna satsning är att få till stånd en ökning av avkastnings- och förädlingsvärdet för den boreala skogen, såväl som en ökad avknoppning av företag som utnyttjar kunskap som framkommit genom programmets forskning och utveckling. Programmet leds från SLU Vindelns försöksparker. Lämplig grundutbildning är Skogsvetare /Jägmästare med ekonomisk/industriell inriktning, Civilingenjör eller Civilekonom. Vi förutsätter att du har erfarenhet av och intresse för privatskogsbrukets speciella frågor inkl samverkan inom föreningsrörelsen. Tjänsten kommer att vara placerad vid Vindelns Försöksparker, SLU Vindeln. Vill du veta mer: Ring gärna Gun Lidestav eller Urban Bergsten Välkommen med Din ansökan märkt med referensnr. samt meritförteckning och övriga handlingar, som skall inkomma till registrator, SLU, Box 7070, Uppsala senast den 23 september -02. Forskningsprogrammet delfinansieras av EU:s Strukturfonter 8 VI SKOGSÄGARE 4/02

9 NYHETER hektar svårt skadade av gremmeniella Den skadliga gremmeniellasvampen har fått fotfäste i landet och fortsätter att föröda tallskogen. Det började förra året, efter en osedvanligt blöt och fuktig vinter, med de värsta skadorna i modern tid. Värst drabbades trakterna runt Bergslagen där stora arealer tall avverkades i förtid för att rädda något av virkesvärdet och hindra vidare spridning. Men mönstret upprepar sig i år. Efter sommarens inventeringar räknar Skogsstyrelsen med att hektar tallskog har besvärande eller svåra skador. På grund av de omfattande angreppen får vi räkna med betydande sporspridning under hösten. Om vädrets makter inte är på tallarnas och skogsbrukets sida är risken stor att vi kan drabbas av än värre skador än de vi sett hittills, säger Hans Samuelsson på Skogsstyrelsen. Det behövs en rejält kall vinter för att bromsa angreppen. Sämst är fuktigt klimat mellan minus fem och plus fem grader. Blir det kallare än så stoppas svampen och vid högre temperaturer kan man För andra året i rad har tallskogen drabbats svårt av gremmeniellaskador. säga att träden har överläge. Om det inte redan är gjort är det hög tid för skogsägarna att undersöka om deras skog har drabbats. Finner man betydande skador behöver åtgärder sättas in, säger Hans Samuelsson. Är träden mycket svårt skadade är avverkning enda alternativet. Såväl Skogsvårdsstyrelsen som skogsägarföreningen ger råd om hur skogsägaren bör handla. Som förebyggande åtgärd rekommenderas att gallra och eventuellt stamkvista för att få luftiga bestånd. Det är angeläget att forskningen intensifieras så att vi står bättre rustade i framtiden, menar Hans Samuelsson. Många skogsägare har redan upptäckt ATL. Har du? VI SKOGSÄGARE 4/02 ATL är affärstidningen som läses av skogsägare och lantbrukare i hela landet. Den gör djupdykningar i allt från plantering till avverkning, bevakar utvecklingen på marknaden för sågtimmer, massaved och trävaror, presenterar ny teknik och håller ett vakande öga på myndigheternas agerande. Den utkommer tisdagar och fredagar med färska nyheter från skogs- och lantbruksbranschen. Dessutom är ATL känd för sina eftertextannonser. Många sidor där du kan köpa och sälja maskiner, traktorer och redskap. Och känna dig nöjd med affären! Ja tack, jag vill prova åtta nummer av ATL för bara 55 kronor. (Lösnummerpriset för åtta tidningar är 200 kr) Pengarna sänder jag när jag fått inbetalningskort från ATL. Namn Adress Postnr/ort Tel / Har du inte redan upptäckt ATL - gör det nu! VAR VÄNLIG TEXTA TYDLIGT! Prenumerationsavdelningen tel , fax Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december Vi Skogsägare Prova åtta nummer för bara 55:- SVARSPOST MALMÖ Frankeras ej. ATL betalar portot! 9

10 NYHETER För första gången på många år kommer det positiva rapporter från de skogliga utbildningarna, men på flera håll är det fortfarande kärvt. Av PÄR FORNLING Studenterna har Dekanus Jan-Erik Hällgren är nöjd över höstens lyft i Umeå. upptäckt skogsskolorna Dekanus för skogsfakulteten, Jan-Erik Hällgren, drog en djup suck av lättnad när han räknade över höstens ansökningar. Tidigare har flera platser gapat tomma, men nu har lantbruksuniversitetet kö till utbildningen för jägmästare. Inför det nya läsåret vidtog man ett par drastiska grepp: Titeln skogsvetare försvinner ut i kulissen och det är åter möjligt att bli jägmästare. Ingången i Uppsala stängs så att alla 80 studenterna börjar i Umeå. Under resans gång finns det sedan möjlighet att läsa kurser både i Uppsala och Alnarp. Jag trodde visserligen på det här hela tiden, men det fanns ju många belackare också, säger Jan-Erik Hällgren, som menar att det snarast var förvirrande med två ingångar till samma linje. Ny trend på gång Det verkliga antalet förstahandssökande är oklart fram tills terminen startar, men utbildningen har klart fler sökande än antalet platser. Vi är nöjda, men slår oss inte till ro. Nu ska vi intervjua studenterna och göra en ordentlig analys. På det här stadiet vågar jag inte tala om en ny trend, men klart är i alla fall att fler studenter ger större resurser, som i sin tur lockar än fler studenter. Förhoppningsvis är vi på väg in i en sådan positiv spiral, säger Jan-Erik Hällgren. Kvalitetsmässigt tycker jag utbildningen nu är bättre, vi har en utlandsresa i Europa och engagerar hela fakulteten med lärare både från Uppsala och Alnarp, som kommer till Umeå. Vi ska fortsätta utvecklingen och framför allt marknadsföra oss mer, speciellt i storstäderna. Distanskurs lockar Det stora utropstecknet bland skogsutbildningarna är Hållbart familjeskogsbruk för skogsägare som vill skaffa sig mer kunskap. Kursen arrangeras av Växjö Universitet och stöttas av såväl LRF Skogsägarna som Södra. Det är en distansutbildning på halvfart som ger 20 poäng. Efter premiären förra året är det nu dags för en ny omgång. Det finns 120 platser och långt mer än dubbelt så många sökande. I år provar vi ytterligare en variant där skogsägarna läser på kvartsfart och får mer lärarstödd undervisning på fem så kallade lärcentra ute i landet. Det är Älmhult, Åsele, Sävsjö, Svenljunga och Hultsfred. På vardera stället finns runt 25 studenter, berättar Göran Pettersson på Växjö universitet. Kanske är det nya grepp som ska till. Skolan i Skinnskatteberg för skogsingenjörer har det fortsatt tufft att rekrytera studenter den vanliga vägen. I år hade man ett 30-tal sökande till 45 platser. Men som vi skrivit tidigare har man öppnat ett snabbspår för kvinnliga studenter. De skaffar grundläggande kompetens på Jälla lantbruksskola och garanteras sedan plats i Skinnskatteberg. Det visar sig att 11 av 14 flickor väljer att läsa vidare och därmed är årets upplaga av utbildningen i stort sett full. Allt är inte solsken Men fortfarande är skogs- och träutbildningarna något av en krisbransch, även om det ljusnar på sina håll. Samtidigt som lantbruksuniversitetet kan glädjas över kön i Umeå förmår man inte fylla det skogsinriktade naturresursprogrammet i Uppsala. I Karlstad fick utbildningen till maskiningenjör inom papper och massa bara en handfull sökande till 24 platser. Växjö hade till att börja med 7 studenter antagna till de 15 platserna på ingenjörsutbildningen inom skog och trä. Sannolikt tillkom ytterligare några innan terminsstarten. Studenter från Ryssland Flaggskeppet inom träutbildningar, kursen för civilingenjörer i Skellefteå, hade nio förstahandssökande. Ytterligare studenter kan komma i efterhand eftersom en del teknikstudenter väljer inriktning först efter en termin. Studierektor Lena Antti konstaterar likväl att det är för få studenter. Också hon talar om nya grepp, ett sånt är samarbetet med ett ryskt universitet som hjälper till att fylla upp den internationella magisterutbildningen i trä. Dessutom har man inlett ett samarbete med tekniska högskolan i Stockholm och fler nya grepp är på gång över hela landet. Naturbruksgymnasierna lyckades bryta nedgången för skogsutbildningarna förra året och trenden tycks hålla i sig, med än fler sökande i år. Skogsstyrelsen spanar från skyn Skogsstyrelsen vill ha 29 miljoner kronor mer om året i statliga anslag för att få fart på röjningarna. Det goda exemplet är Skogsstyrelsen i Mellannorrland som med hjälp av satellitbilder kartlagt var röjningarna släpar efter som mest, därefter har skogsägarna i området uppvaktats och inspirerats att dra igång röjsågarna. Det har haft effekt och nu hoppas myndigheten kunna genomföra liknande satsningar i hela landet. 10 VI SKOGSÄGARE 4/02

11 Fusionen är bra för skogsägarna Sedan den första september är Västra Skogsägarna en del av Mellanskog. Vi talade med ordförande Börje Lagerquist strax innan sammanslagningen. Hur känns det i dessa, de yttersta av dagar? Tack bra. Men lite vemodigt är det väl? Nja, jag tittar hellre framåt. Det är klart att Västra kunnat leva vidare några år på egen hand, men inte i längden. Jag är övertygad om att det här är bra för skogsägarna. Det krävdes trots allt två stämmor för att få igenom fusionen och en del skogsägare har hoppat av, förvånar det dig? Efter att ha träffat alla ordförandena i våra skogsbruksområden trodde jag faktiskt vi skulle klara oss med en stämma, de var så väldigt positiva. Nu verkar det som en del ombud gick mer på egna känslor än vad skogsbruksområdet tyckte vid stämman. Det hängde bara på en enda röst att vi skulle klara oss med en stämma. En del negativa röster finns självklart, men jag känner ändå ett brett stöd. Många är besvikna på att ni stänger kontoret i Torsby Ja, det är en hårt drabbad bygd. Nu blir det i stället ett regionkontor i Karlstad, vilket säkert kommer att fungera bra. Hur många lämnar företaget? Det ser ut att bli sju personer. Vad gör du själv närmast? Jag är vice ordförande i Mellanskog, i styrelsen finns också Paul Christensson från gamla Västra. När ni kom in, samtidigt som Mellanskogs styrelse krympte, försvann också den enda kvinnan, är inte det lite dåligt? Egentligen har det inte gått så bra med kvinnorepresentationen någonstans inom skogsägarna. Det borde vara minst ett par tre kvinnor i styrelserna. Dels för att 40 procent av skogen ägs av kvinnor, dels för att de tillför en kunskap och lite annan syn på skogen. Där har vi saker att både lära och göra. Vilka är de viktigaste frågorna i Mellanskog? Själva föreningen är bra på fötter, nu gäller det att se till att förädlingsindustrin inom Mindab blir ett lyft. Det är viktigt att ha en bra egen förädlingsindustri, något vi saknade i Västra. Västra har en avslutande stämma i december, blir Börje Lagerquist, numera i Mellanskogs styrelse. det någon speciellt högtidlig ceremoni? Det har vi inte tänkt på, nu handlar det om att få allt att fungera inom Mellanskog. Virkesbrist hotar Norrland Det stora tillväxtöverskottet, som det ofta talas om, har på senare år förbytts i en betydande potentiell virkesbrist i norra Sverige, enligt skogsvårdsorganisationens tidning SkogsEko. Bristen består i att virkesförbrukningen nu är större än den högsta möjliga uthålliga avverkningsnivån. Utan den höga importen skulle avverkningsnivån behöva höjas över den uthålliga nivån. I vissa delar av Norrland är avverkningen redan i nivå med den uthålliga avverkningsnivån. Ökad virkesanvändning och ökande miljöinsatser har försämrat balanssituationen. Staten har gjort utfästelser på hektar nya reservat, biotopskydd och naturvårdsavtal fram till år De frivilliga avsättningarna med sammanhängande arealer större än 0,5 hektar är nu över hektar. VI SKOGSÄGARE 4/02 11

12 Från den allra smidigaste i gallring...

13 ...till världens starkaste skördare! Stor, liten eller något där emellan? Inom Timberjacks kompletta skördarprogram finns maskiner för allas behov. Tack vare vårt stora utbud av aggregat, kranar och andra utrustningar kan vi dessutom skräddarsy varje enskild maskin efter kundens önskemål. Timberjack 1470D den kraftfullaste av alla hjulburna skördare. Ett givet val för de som kör riktigt grova poster. Timberjack 1270D är en storlek mindre. Lika effektiv i gallring som i slutavverkning. Timberjack 1070 är vår utpräglade gallringsspecialist som även lämpar sig för klenare slutavverkning. Minst är Timberjack 770, blott hälften så stor som 1470D. Byggd för gallring från stickväg eller stråk. Vilken blir ditt val?

14 SKOGSÄGARTINGET Satsning på skogsturism nyhet på Skogsägartinget Skogsägarföreningarna slår vakt om sina rötter, men det finns också en del nyheter när kursen stakas ut till år Av PÄR FORNLING Turism är en ny och växande näring för skogsägarna. I Norge har utmarker med jakt och fiske länge varit en naturlig verksamhet för skogsägarrörelsen, vid sidan av virkesförmedling och skogsindustri. Nu är Sverige inne på samma linje. Tillsammans med LRF ska föreningarna hjälpa till att få :- Exkl. 6% moms SKOGSBRUKS- MASKINER! Unik marknadsöversikt i A4-format Beställ boken nu! Skogsbrukets maskinutbud i din hand 200 sidor Fraktfritt! 31 olika maskinrubriker bl a skotare, skördare, motorsågar, griplastarvagnar, hästredskap, flishuggar, traktorer m.m. Bilder, tekniska data och adresser till generalagenter/leverantörer. Box Falun Tel Fax igång skogsturism med jakt, fiske, stuguthyrning och naturupplevelser. Här finns extra inkomster att hämta, även om självklart skogsbruket förblir huvudsaken, sade Christer Segerstéen när strategin diskuterades på Skogsägartinget. Han konstaterar att det inte är något färdigt dokument, utan mer en plattform och vägledning inför kommande arbete. För kunskap Utgångspunkten är att skogsbruket är en ekonomisk verksamhet, eller som det heter i den fortfarande aktuella nyckelformuleringen att verka för ett fritt lönsamt och aktivt familjeskogsbruk med miljöhänsyn. Målet är att lönsamheten i familjeskogsbruket minst ska ligga på samma nivå som idag och helst öka. Vägen dit går över ett aktivt skogsbruk, som i sin tur kräver kunniga skogsägare. En viktig del i arbetet framöver är att sprida kunskap till medlemmarna. Det talas om massiva insatser i tillväxtbefrämjande åtgärder, vilket handlar om skogsvård på alla punkter, allt från att sköta röjningar till att välja förädlade plantor som växer snabbt. Dessutom har naturligtvis föreningens verksamhet i sig stor betydelse för lönsamheten. Det gäller att ha effektiva virkesflöden så kunderna kan få det de vill ha, antingen det är färsk massaved eller speciallängder till sågverken. I en analys av virkesmarknaden antas att rotposterna, som skogsägarföreningarna aldrig tyckt om, förlorar andelar till förmån för avverkningsuppdragen Nya servicekrav Många medlemmar ger förutsättningar för effektivare föreningar. De fasta kostnaderna kan fördelas på en större volym, som i sin tur är en styrka i förhandlingarna med motparten. Målen anges inte i siffror, men fler medlemmar, större marknadsandel och högre virkesfångst har hög prioritet för de närmsta årens arbete. Av landets skogsföretag är anslutna till en skogsägarförening och bakom dessa finns mer än enskilda ägare. Skogsägandet har förändrats en hel del under de senaste årtiondena. Sambandet med jordbruket har blivit allt svagare och bara en tredjedel av skogägarna bor numera i samma kommun som där skogsgården ligger. Det bidrar till att föreningarna framöver kommer att satsa allt mer på förvaltningsuppdrag i olika former. I framtiden kan vi behöva erbjuda ett helt annat serviceutbud. Det kan vara skogsägaren som kontaktar sitt skogsbruksområde och ber dem sköta gården medan hon jobbar utomlands i ett antal år. Servicen kan handla om allt från skogsskötsel till att hyra ut huset och sköta kräftfisket, säger Christer Segerstéen. En prioriterad fråga, på alla plan, är att lyfta fram kvinnorna i skogsbruket. Äganderätten främst Även om många yttre saker förändrats skulle kooperationens pionjärer känt igen kärnan i dokumentet. Skogsägarföreningarnas verksamhetsidé är att skapa största nytta för sina ägare, alltså medlemmarna Kooperativ samverkan har varit och är också framgent den starka intressegemenskap som varit och är förutsättningen för ett framgångsrikt familjeskogsbruk. Likabehandlingen är en grundbult. Här har, som inom hela föreningsrörelsen, skett en glidning från lika pris till att VI SKOGSÄGARE 4/02

15 Kampanjmärket är från mitten av 90-talet. Näringspolitiken, med äganderätten i centrum, har alltid spelat en stor roll i föreningarnas arbete och så blir det framöver också. lika prestation ska värderas lika. Det kan innebära att riktigt små leveranser värderas mindre än riktigt stora. Näringspolitiken har genom hela den kooperativa historien varit en viktig del för skogsägarrörelsen och så fortsätter det att vara. I centrum står fortfarande att slå vakt om äganderätten. Hotande virkesbrist I omvärldsanalysen varnas för att virket inte räcker. Idag är industrin beroende av import som förväntas minska när förädlingsindustrin på andra sidan Östersjön expanderar. Idag ligger importen på 12 miljoner kubikmeter. Om den inte stiger kan den inhemska skogsindustrin bara öka råvaruförbrukningen med 5 procent till år 2010, vilket i så fall innebär en stagnation av industriproduktionen. Till saken hör att avsättningarna till naturvård håller på att öka till 15 procent av den produktiva skogsmarken. Räknas skogsklädda impediment in är drygt en fjärdedel av skogsmarken avsatt till miljösyften. I en annan debatt på skogstinget bekräftade en analys från Skogsstyrelsen beroendet av importen och att produktionstaket kommit hotande nära i flera områden. VI SKOGSÄGARE 4/02 Skogsägarna hoppas på samling kring skogen Skogsägarna bjuder in Skogsstyrelsen till samarbete om röjning och hela näringen till samling kring skogen. Inbjudningarna presenterades på årets Skogsägarting i Uppsala. Dagen efter mötet, som är ett gemensamt forum för skogsägarföreningarna, träffade Christer Segerstéen skogsminister Ulrika Messing. Hon har bjudit in oss, tillsammans med andra representanter för skogsindustrin samt skogs- och träfacket. Vi kommer till mötet med ett förslag om en nationell utvecklingsplattform för svensk skogsnäring, berättade han. Tio punkter Programmet på tio punkter innehåller allt från forskning och dieselskatt till vägar och utbildning, Går det som planerat blir det en bred samling om inriktning och mål för skogsnäringen, precis som man gjort i Finland där träanvändningen ökat med 50 procent. Nu ska vi inte kopiera finländarna rakt av, men ett konkret mål att öka användningen av sågade trävaror vore bra. Det viktiga är att ta ett samlat grepp på frågorna och dra åt samma håll. Den andra inbjudningen, som presenterades under mötet, gick till Skogsstyrelsen och handlar om att få fart på de många eftersatta röjningarna. Tanken är att bilda en grupp tillsammans med Skogsstyrelsen och sedan gå vidare med samarbetet ute i landet på alla nivåer, ner till Skogsvårdsstyrelsens distrikt och föreningarnas skogsbruksområden. Praktiskt kan det handla om allt från gemensamma skogsdagar till annonsering och olika kampanjer. Röjningen är högt prioriterad hos oss och vi är i grunden positiva till att göra något gemensamt, sedan får vi se vilka former det kan tänkas få, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Maria Norrfalk. Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna, är frikostig med inbjudningarna. exkl moms exkl moms Tillsatsutrustning med stor fräsoch skäreffekt. (Motorsåg ingår ej.) Från exkl moms 75 år i postorderbranschen! 15

16 EXPORT Jan Hedberg vid det som blir stolpar. Genom extrem vidareförädling kan de kosta flera hundratusen kronor stycket. Träden stamkvistas flera gånger och lindas några år före avverkning för att få en skrovlig yta. På den infällda bilden nedan syns resultatet: några bitar av de värdefulla stolparna. Trä är viktigt i Japan och Japan är viktigt för svenskt trä På kort tid har Japan seglat upp som ett av Sveriges viktigaste exportländer av trä. Jan Hedberg, inspektor i Mellanskog, blev nyfiken på bakgrunden och åkte dit. Av JAN HEDBERG Bonsaiträd (bonsai betyder planta i skål) är en konstform i Japan. Ambitionen är att forma en ung växt att se gammal ut. Finrummet i japanska hus har ofta ett burspråksliknande heligt utrymme som kallas Toko, smyckat med blomsterarrangemang och bonader med landskapsmotiv, gärna det heliga vulkanberget Fuji. I hörnet finns en mycket speciell del av inredningen; en stolpe som är gjord i trä och kallas hashira. Det är den mest exklusiva och påkostade trädetaljen i hela huset. Den dyraste hashira jag såg kostade kronor! Stolpen är centimeter i diameter och reser sig från golv till tak. Den görs ofta av cederträ som stamkvistas i unga år så de blir raka och kvistfria. Några år innan avverkning lindas trädstammen med tråd som håller fast daggmaskliknande detaljer i storlek som en penna. Dessa oregelbundna detaljer pressar mot stammen och när trädet växer och sväller får stammens ytskikt en skrovlig yta. Trädet barkas och slipas för hand med lös sand, som en sorts manuell blästring. Stolparna är kanske inget för de svenska skogarna, men annars syns allt mer svenskt trä i japanska hus. Från en försiktig start i början av 90-talet har försäljningen ökat till drygt kubikmeter (exporten från europeiska sågverk är totalt 2,3 miljoner kubikmeter). Japan är därmed det femte viktigaste landet för export av svenska trävaror efter Storbritannien, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Södra är störst av de svenska aktörerna, 16 VI SKOGSÄGARE 4/02

17 Fakta Japan Befolkningen är 128 miljoner vilket ger ett invånarantal på cirka 330 personer per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för Sverige är cirka 20 personer. När man reser med tåg mellan Tokyo till Kobe, vilket är knappa femtio, mil upplever man inte någon landsbygd alls, bara städer och byggnader. Två tredjedelar av Japans yta är täckt av skog. Drygt hälften av skogarna är privatägda. Det finns 2,5 miljoner familjeskogsbruk med en genomsnittlig areal på knappt 5 hektar. Nästan hälften av all skogsmark ingår i landets skogsägarföreningar med 1,7 miljoner medlemmar. Virkesbehovet i Japan är 100 miljoner kubikmeter, av det kommer en femtedel från landets egna skogar. Japan är världen näst största trävarumarknad efter USA. Japan är nästan lika stor massa- och pappersproducent som Sverige. Råvaran kommer främst från import och plantage i andra länder. Cypress i pelare och ceder i taket. Byggnadstekniken kallas post and beam. Ceder och cypress är de dominerande kommersiella trädslagen. Bestånden är väl bestockade med hög växtlighet och stor volym gagnvirke. följt av Bergkvists i Insjön, Mellanskog och Norrskog med flera. Ett annat fantastiskt exempel på svensk export till Japan är Tomokuhus i Insjön. (se artikel i Vi Skogsägare 3/2002). Avverkning av planterad lärk hos en privat skogsägare utanför Asahikawa på nordliga ön Hokkaido. VI SKOGSÄGARE 4/02 Totalt har drygt hus exporterats från Dalarna sedan mitten på 80-talet. Det är en fascinerande tanke att jag som inspektor kanske synat ut timret hos någon skogsägare i Svärdsjö, timmer som förädlats och nu finns här i de japanska husen. Japanerna sätter högt värde på boende i eget hus. Det finns en stark tradition för byggande i trä, speciellt i stommen till husen. Man bygger efter en gammal teknik som kallas post and beam, vilket är stolpar med på dem liggande balkar som bär upp huset. Efter den stora jordbävningen i Kobe 1995 då drygt personer omkom ökade kraven på hållfasthet i hus, vilket gynnar träkonstruktioner. För övrigt finns världens äldsta och största trähus i Nara; Horyuji tempel som är år och byggt med tusenåriga träd, samt det gigantiska templet Todaji med en gyllene Buddha inuti. Även om stål och betong rycker fram anses trä som det förnämsta materialet. I det ligger också att man pratar om träets inflytande på känslor, psykologiskt välbefinnande och mental hälsa. Till fördelarna hör inte minst nöjet av skönheten från träets struktur och färg. Det här är ett land där olika sinnesintryck prioriteras. Det kan vara blomsterarrangemang, bonsaiträd, japanska trädgårdar, kimonos eller just känslan för trä! Av tradition dominerar lite mörkare träslag och man kan nu se en långsam förändring av exporten från Sverige som så här långt nästan bara bestått av gran. Fortsättning sid 18 17

18 Sweden house/tomokuhus från Insjön, demonstrationshus i Kobe. Ett hus med två lägenheter för generationsboende. Fortsättning: Trä är viktigt Nu börjar det lite mörkare tallvirket efterfrågas, att det dröjt så länge lär bero på att man tidigare jämfört med tall av sämre kvalitet från södra Europa. Tidigare har i stort allt virke varit kvistfritt. Idag ser trävarusäljarna en ökad acceptans för friskkvistig kvalitet. Begreppet helthy living (hälsosamt boende) diskuteras inom byggande. Trä gynnas genom att det är naturligt, andas och är ett levande material. Men Japan har också egna skogar (se faktaruta föregående sida). Här är stormfällningar och härjningar av naturkrafterna vardagsmat. Skogarna påverkas av jordbävningar samt ett tiotal tyfoner per år. Avverkningssystemen är inte så högteknologiska som samhället i övrigt, vilket visar sig genom avverkningskostnaderna. Jämfört med Sverige är de ofta 6 12 gånger högre per kubikmeter. Till saken hör förstås den svåra terrängen som i sig fördyrar avverkningarna med linbanor och vajerspel. Träden fälls manuellt och samlas ihop av grävmaskin med grip, därefter lunnas de till avlägg för aptering och kvistning av två manuella huggare. Slutligen läggs de i vältor av ytterligare en grävmaskin med grip. Också i klassificering av skog lägger japanerna in estetiska värden, rekreation, kulturella och spirituella värden för allmänhetens hälsa. Totalt är åtta procent av skogarna avsatta för detta. Den själsliga aspekten av trä kommer igen hela tiden från skogen till det traditionella japanska rummet med sin hashira. Fotnot: Jan Hedberg var i Japan en månad med hjälp av ett stipendium från Rotary International. Två tidningar samma sida 18 VI SKOGSÄGARE 4/02

19 NYTT FRÅN SLU Fjälltjädrar flyttar flera mil Normalt förflyttar sig tjädrar inte mer än de behöver för att hitta mat och skydd ofta bara några kilometer, ibland upp till en mil. Men det finns några som beter sig annorlunda. Forskare vid SLU har upptäckt att tjädrar i fjällnära skog kan flytta betydligt längre. Under åren fångades nästan hundra tjädrar in i fjällnära skog runt Tärnaby i Västerbottens län. Varje fågel försågs med en medaljongliknande radiosändare runt halsen. Idag, efter att ha följt fåglarna i drygt ett år, kan SLU-forskarna Kjell Sjöberg och Per- Arne Åhlén konstatera att de flyttar mycket längre än sina artfränder i tallskog. Rekordet innehas för närvarande av en fjälltjäder som återfanns nära Storuman 85 kilometer längre ner längs Umeälven. Precis som för vandringsälgar är det förmodligen bättre förhållanden i skogslandet på vintern, och fåglarna äter ju främst tallbarr då. Det som förvånar mig är att tjädrarna flyger förbi vissa tallskogar, alltså flyttar längre än vad som egentligen är nödvändigt, säger Kjell Sjöberg. Alla tjädrar flyttar dock inte lika långt, och några stannar till och med kvar i fjällbjörkskogen hela vintern. Där livnär de sig på enbarr, hanhängen av björk och barr från gran. Kjell.Sjoberg@szooek.slu.se Nyvunnet land fylls av skog Längs Västerbottenskusten förmår gran etablera sig på markerna redan 30 till 40 år efter det att de höjt sig ur havet. Då ligger det nyvunna landet ungefär tre decimeter över medelvattenståndet. Johan Svensson, SLU, har i sitt doktorsarbete kartlagt hur granskogar norr om Umeå utvecklas längs kusten efter landhöjningen. De tidiga, öppna strandängarna följs av lövskogsbälten av al och rönn. Efter lövskogen kommer enarna, och sist granen. Inom 300 år bildas urskog med död ved och träd i olika åldrar om de lämnas orörda. Dessa skogar är högintressanta som referensområden för naturanpassat skogsbruk, enligt Johan Svensson. Johan.Svensson@sek.slu.se, , Specialister i knipa Skogens hotade arter och naturtyper ska skyddas enligt riksdagens miljömål från år Att förutse hur förändringar i landskapet påverkar en arts utbredning kan vara svårt ett sätt är att titta bakåt. I en ny rapport från SLU redovisar Johnny de Jong hur antalet skogslevande djur och växtarter och deras förutsättningar har förändrats under de senaste årtiondena. Röd trolldruva, mosippa, fågelfotsmossa, nattskärra, mindre hackspett, bivråk, hasselsnok och långbensgroda är några exempel på de runt 700 sällsynta arter som minskat i antal under de sista tio åren. I gruppen ingår också ett stort antal skalbaggar, fjärilar, myggor och flugor. Flertalet av arterna kräver speciella skogsmiljöer, exempelvis rikkärr, kalkrika skogar, ädellövskogar och brandfält. Situationen för dessa skogsarter förvärrades på 1950-talet, när hyggesbruket fick sitt stora genombrott i Sverige. Johnny.de.Jong@cbm.slu.se Läs rapporten "Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling". Skriften kan beställas via SLU Publikationstjänst, Kontaktperson på SLU är Lotta Möller tel lotta.moller@info.slu.se VI SKOGSÄGARE 4/02 19

20 JAKT Vildsvinet vårt nya storvilt Vildsvinet sprider sig snabbt över landet. Patrik Wigelius är en av många skogsägare som fått in grisarna på sin mark. Han gläds men varnar för den massutfodring som pågår. Av THOMAS B ANDERSSON Vi har minst vildsvin i Sverige. De finns framför allt i östra och södra delarna av landet. Spridningen går snabbt. Så länge bara unggrisar skjuts tål stammen ett hårt jakttryck. Foto: Naturbild För lite drygt tio år sedan kom framtiden till Tidersrums församling i sydligaste Östergötland. Några skogsägare upptäckte plötsligt att en grupp djur de aldrig sett tidigare flyttat in på deras ägor. En av skogsägarna var Patrik Wigelius på gården Hjälmseryd: Ska jag vara ärlig så blev jag inte särskilt ledsen, säger han. Jag och några grannar är jaktintresserade och vi bestämde oss för att fridlysa grisarna, de är ju väldigt känsliga för störningar när de håller på att etablera sig i ett nytt område. Efter några år började vi skjuta unggrisar. Ytterligare något år senare exploderade stammen. I dag skjuter vi ungefär 300 grisar per år i det hektar stora område som är vildsvinens kärnområde här. Mest ungdjur, därmed kan vi hålla ett rätt hårt jakttryck utan att tillväxten stoppas. Favoritträden Skogen växer tät kring föräldragården som ligger ensam på en kulle nästan vid vägs ände, ett par mil utanför Kisa. De röda husen är omgivna av små åkrar. Vi tar en promenad i skogen och hinner inte gå många steg förrän Patrik kan visa mig vildsvinens stigar och deras trivselträd som de älskar att skrubba sig mot. Att de skulle vara bra för skogsbruket, som ibland hävdas, håller han inte riktigt med om. Grisarna söker föda till 80 procent i äldre granskog. Böket där skadar inte skogen men är inte heller till någon nytta annat än för den biologiska mångfalden; marken luckras upp och blir en bättre miljö för insekter och växter. Kunde man få dem att böka på hyggena vore det bra som markberedning men Vakjakt är bästa jaktformen Patrik Wigelius anser att vakjakt är det mest effektiva sättet att jaga vildsvin. Här ger han några tips om hur jakten bäst läggs upp. Vildsvin är aktiva på nätterna då alltså vakjakten sker. Bygg ett torn, med bekväm sittplats, vid en inte allför stor öppen yta i skogen meter från tornet lägger du ut åteln som kan bestå av spannmål, ensilage, ärter, majs eller rotfrukter. Åteln får inte hamna i månskugga, då blir det svårare att skjuta. Tänk på att den förhärskande vindriktningen inte ska gå från tornet till åteln. Vildsvin har ett otroligt bra luktsinne! Se till att du kan ta dig tyst och smidigt till och från tornet. Du måste ha tillgång till en hund som klarar att spåra vildsvin. Saknar du egen hund kan du säkert i förväg boka någon hundförare som kan rycka in om en påskjuten gris skulle dra i väg. Det är viktigt att reda upp felskjutningar ett skadat vildsvin kan gå till angrepp mot första bästa skogsflanör! Vakjakt på vildsvin lämpar sig utmärkt för säljjakt det krävs ingen stor organisation som vid drevjakter och man kan lätt ta kronor eller mer för en helgs jakt. Skapar du sedan lite mervärden som frukost och boende går det att ta ännu mer betalt. 20 VI SKOGSÄGARE 4/02