UR DE N l(yri(l I GA FOLK DISCIPLINERINGENS HISTORIA

Transkript

1 .ÅRSBÖCKER I S VENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1(1927] BOKSERIE l\ied UlWERSTÖD AV (ÅRG. VII] FÖREN IN GEN FÖR S YE NSK UN ljeryisnin GS HI. "TORIA [Serievolym 21] UTG IVEN AV B. RUT>. HALL [ Årsvolym 2] B. RUD. HALL UR DE N l(yri(l I GA FOLK DISCIPLINERINGENS HISTORIA.OTRY CKTA ACTA OCH SPRIDDA UNDERSÖKN INGAR II.. l ( DISTRIBUTION: C. W. K. G L E E R P S B O K F Ö R L A G, L U N D

2 TREDJE AVDELNINGEN. En clel av tryckningskostnadema för denna volym bestrides av S. A. F., för vilket bidrag frambäres ett vördsamt tack. Sättningen och tryckningen ha pågått i marsjuni Aktiebo l aget Skftnska Centra ltryckeriet Lund19~ 7 Stiftsvis givna stadganden i synnerhet rörande ordning och vandel. Kommentar. Gud är ordningens Gud, sade han själv i bibeln; och han hade där givit prästerna rätt- att skriva stadgar föt' folket. Den SOI\1 ej lydde prästen, skulle dö. T. o. m. domaren skulle vara denne underordnad och lydig, ty prästen sknlle framläsa straffet lll' Guds lag.»förbannad vare den, som icke håll er denna lagens ord och icke gör den!» - så hade Moses och leviterna å Herrens vägnar formulerat sitt tolfte och sista anatema (5 Mos. 27). I viss anslutning härtill framträdde de äldstes stadgar, de kyrkapolitiskt orienterade saducceeruas påbud och fariseernas minutiösa laglydnad. I stor utsträckning blev det emellertid en blott utvärtes fromhet, och därför uttalar J esns sina bittraste förbannelserop över sådan skenhelighet (t. ex. Lnk. 11: 39 o. f.). Hans och hans trognaste själsfränelers krav å personlig religiositet förklingade emellertid ständigt jämförelsevis obeaktade. Också blev handlingarnas etik i ej ringa mån även hos vissa bibliska författare i nya testamentet en ersättning för eller åtminstone en komplettering till hjärtats personliga religiositet, - och elen hade varit sådan ännu mer i gamla testamentet. Detta ger sedan stöd åt katolicismens gärningslära, åt luthersk ortodoxism samt åt kyrld.ig maktfullkomlighet. Av denna sistnämnda ha vi (del I) sett ett utslag t. o. m. hos en svensk luthersk biskop med - så vitt man kan se - levande kristen-

3 -+ - dom, i det ju Paulinus hotade med helvetet elen, som åt och drack före gudstjänsten eller som ej på fredagen i st. f. på t. ex. söndagen kom till skriftermål (nattvardsförhör, bikt, k a tell:esexamen). Sådan episkopal härsklystnad i andliga ting trodde sig tydligtvis ha stöd i bibeln och väckte naturligtvis ont blod. Också stod en svartmuskig man i templet och skrattade å t biskopens påståenden.»honom sade H[ans] H[ögvördighet] höra Dieffwulen till» 1 ). K;;rkans ledare gåvo även andra påbud, som föga eller icke överensstämtle med Kristi lära. Så. t. ex. underlä to stränga kyrkomän att utdela nattvarden å.t sådana, som ej tillräcldigt ofta infunna sig vid gudstjänsterna eller som trots tillsägelser rj t. ex. erlagt utskylder till prästen. Dem ålades alltså lilla bannet.. Åtminstone gent emot många smärre försyndelser och i avseende å allmänhetens moral var emellertid den kyrkliga lagstiftningen och rättskipningen i stort sett till största gagn och mycken fromma. Så var i synnerhet fallet med lwntrollen, åtvarningarna och föreskrifterna,. I avseende å, de sistnämnda ha många påstått, att den svenska kyrkans jämförelsevis polismässiga stadganden skull r. uppkommit huvudsakligen på 1 GOO-ta let. Visserligen förskriva sig de mest utförliga och de till s nu bäst bevarade nrkunderna från nämnda sekel, men detta är intet bevis för att de verkligen varit de tidigaste och mest detaljrika. På sin höjd kan det vittna om att de många olika bestämmelserna huvudsakligen först i nämnda århundrade samma.nfördes och sammanfattades till ingående sta tu ter, de där upplästes, diskuterades och godkändes å, episkopaln, prästerliga och paroeciala sammankomster. Sådana möten hällos och beslut fattades emellertid även i viss mån under den lutherska delen av 1500-tnlet, och ett mycket stort antal paragrafer inom den senare äro lånade från medeltiden - direkt eller indirekt - eller från 'rysklands lutherska kyrkolagstadgam1en och oppositionella teologer 2 ). I vissa l1änseenclen hade de dock benrbeta ts inom vår 1 utherska kyrka. 1 ) Förra delen (Å1 s1jöcke r 19) sid. 127, 131, 132, 125. ' ) I Tyskland utfärdade borg mästare och råd t. ex. i X oi dhausen en Polizeionlnung 1549 och i I-lirsciJl>erg En "ern euer te nnd audere ordnnng"' utga, Erfurts magistrat I Meckl enlmrg utsändes en dylik I Tysldam1 hade ju den ky1 kliga rätten att lagstifta och döma i väsentlig mån inskränkts och sekulariserats vid eller snn.rt efter reformation ens införande. Därför äro ifrågavarande tyska statuter visserligen utfärdade av världsliga myndigheter - t. ex. furstar, magistrater -, men de bära dock vanligen alla kriterier på att, liksom t idigare varit fallet, hava blivit avfattade eller åtminstone inspirerade av prästerskapet. De hava nämligen ofta i lika hög grad omsorg om speciellt kyrkligt som om samhälleligt decorum samt utgöra ofta ett provisorium för och en komplettering av vad vi mena med uttrycket kyrkolagar. Vissa sådana med ell er utan viten försedda moralstatuter kalla sig» Polizeiordnungen». Ordet betyder örclningsstadgar rätt och slätt och det ej sällan med övervägande kyrklig betoning, ehuru statuterna vanligen gillats ell er utfärdats a v världslig myndighet. De äro kyrkliga till sitt ursprung och till sitt huvudsakliga innehåll. Vissa, med dem tämligen likalydande stadganden utfärdades t. o. m. av kyrkliga my ndigheter och oppositionsmän i vissa lanelsdelar och tider, där och när staten ej förbjöd sådant eller ej mäktade kontrollera sina förbuds efterlevnad. Sådana påbud formuleras t. ex. av ett tiotal präster under superintendentens ordförandeskap efter en kyrklig synod i Ziegenhain i fnrstenclömet Hessen ). Stadgan gillades av fursten men unelertecknades enelast av författama. A v kyrkomän m sprungligen a v fattade och av fursten utfän1mle specialstatuter äro bland andra den sachsiska kyrkoordningen 1580 och Ratzeburgs»Reformation und ordnung... zur Erhaltung christlicher religion und guter polizei» Den förra nppta.ger bestämmelser om t. ex. dans,»spinnstnben nnd scheidabench. Den senare, som tillkom efter episkopal-hertiglig och konsistorial inspektion, ger föreskrifter rörande svordomar, lyx vid bamdop och bröllop, dröj smål med dop etc. 2 ) För staelen Lanenbnrg ges ungefär vid samma tid samma förbud. Åtskilliga så ticljgt., att den redan 1570 säges vam "ticligare utgångell'' varför fursten utgav en uy eclition sistnämnda år. I.Anhalt promulgerade fursten en SEHLING Evang. KO II s. 396 ; 1If s. -±70; fi s. 370; V s. 231, 233 ; ]f s Jfr G. BILUNG Kyrkotulden s. 50. ') RICHTER Evnngelische Kirchenonlunugen I s. 290 o. f. ") SEHLI 'G Evm1g. Kir'!henorclunugeu l s. 4-±2 o. f. V s. 396, 477 o. f.

4 - 6 - stadganden fö t' sistnämnda orter, det vill, närmare angivet, säga: för Sachsen-L auenberg, äro synnerligen likartade med eller förebildliga för svensk kyrkolagsstiftning å skilda tider och torde även varit av betydelse för bl and annat vissa av nedan avtryckta svenska acta (liksom även parallella med eller förebilder till vissa inslag i de i voly m I (Årsböcker Hl) återgivna nrlmndem a]. Från sådana tysk-lutherska eller från medeltida ordningsstadganden härleda sig de t. ex. i Sveriges kyrkoordning 156 1, 1!171 1 ) och de seelan i oräkneliga stadganden int agna förbuden om att under predikan hålla till på kyrkogården, sälj a starka drycker eller ej deltaga i gudstjänsten. Variationern a äro många, de kyrkliga domstolama och straffsätten i Sverige äro olika de tyska i luthersk tid, men i stora drag äro de försyndelser, stadgandena vilja beivra, desamma i alla länder. J fr nedan s. 1 G o. f., 18, 21 o. f. I ntill drottning Kristinas tid äro de flesta av de i Sverige utfärdade moralstatnter, som tillkommit i allmänt follmppfostrancle och folkdisciplinerande syfte, enbart eller i övervägande grad ej blott avfattade utan även utfärdade av kyrkan (jfr här senare). F ör vissa, mestadels underordnade folkgrupper däremot beslutas etih::fordringam a och straffbestämmelsern a va n ligen av regeringen eller dess statliga organ, om ock även där elen prästerliga påverkan oft a är tydligt skönjbar. Såclana stadganelen äro t. ex. hovordningar, gårelsrätter o. d. från års Örebromöte; från 1560; 1569 å 1573 ; 1574 ; 1590 ; 1655; Prästerskapet hade gång på gång begärt förordningar mot och straff för lyx och det ej minst med tanke på»de förnäma». R ndbechius ådrog sig ril,sråclens onåd 1636 genom sitt brev till prostam a, däri han klandrar överflödigt ståt och prål i ldäder, ma.t och dryck samt i privatbyggnader»till sitt eget namps ähra och odöclelige åminnelsse, som fordom af dett stora Babylons 'l'ornhyggiare». - Oxenstierna byggde just då Tid ö nära Västerås ; rådet trodde ej på R:ii und _vikande svar om inskriptionen å biskopsimset i 1\'Iainz ( /6) 2 ). 1\iecl anled- ') Kapitlet Ordui ug m edb precuclln. J> et l ihehålles i 1608 och 16 1\J i\ rs kyrkoorduiug sförslag. ').T h H ALL Till R udijeckii karakteristik s. 10, 13; TENGST RÖM s. 15 o. f. i -7 ~1in g av riksdagsprästerskapets fömyacle krav å lyxförbud 1643 uttalar sig fö rmyndarregeringen vid rikselagen s. å. i a llm änn a ordalag emot elen överflödiga prakt, yppighet och missbruk uti ldädedräkt såsom ock fåfänge store bekos.tningar med Callas och gästabud. Adeln nämnes ej härvid men rege Tingen lovar överl ägga med elensamma och taga under övervägande lämpliga åtgärder 1 ). Jfr nedan s.. 22 o. f., 26. Det är med stöd av en mängel äldre kyrkliga och stat Hga statuter, som västeråsbiskopen Olof Lalll'e]ins i sitt vidlyftigaste kyrkoordningsprojekt (omkring 1660) avfattar ett mycket ingående»förslagh på en plichtorclning. Trots sin kända konservatism måste han åt staten, dvs. elen moclem a t idsand an, imymma rätten att avgöra i en sådan fråga, som dock förut - med stöd av b ib e l!~ - an ~et t s vara enbart kyrklig och prästerlig. P liktstadgan kunde nämligen, säger han (s. 216), få»'l'itnlum Politienm eller E cclesiasticnm, huilcket.alt står nthi höga Öfnerbeetennes nådige och wij sa betenckiande,.a]]enast Fresterskapet hade en wiss efterrettelsse, ln>i'arigenom the ktjnne uti alla Sticht lij kmätigt holla Disciplinen widmacht. En sådan alfwarsam plichtordning är aldeles höghnöcligh, efter t hen gemvördige wellusthoopen achtar nu litet eller intet trogna fö rmaningar, eller then nepsten, som skeer med h orden; men om plichten på nogot sätt skerptes, så. få the större rädzla och frnchtan i hiertat til at afstå medh sit lättferdiga synclalefwerne. Och är thetta Conceptet stält och upsatt efter then ord Jling som finnes i T i jo Gud z bud h, icke t il no got p ra~j n di tz för höga Öfwerheeten eller andra, utan t il en begynnelsse och eftertenckiancle, huru thenn a plichtorclningen lmnne t~jdigt i wercket stell as.» Emellertid äro j n denna och de med den samtida»polisordningarna» ej att anse såsom i sak nya utan såsom dels bearbetningar och utvidgningar, dels sammelupplagar a v äldre p{tbnd. Det mesta av och 1600-talens kyrkliga lagstiftning -och stadgegodkännande försiggick å de till riksdag saml ade p rästem as specialmöten samt å prästmöten inom respektive stift; ') Sn E RNlVI AN Riksdagars besluth II s. 10J7 o. f. llovorduingar, gårdsl'iilte t oeh lyxfö rhud avtryckta i S CHlVIE DE1VIA N Koug-1. Bref.

5 _:8- och vanliga socken gillandena jämväl vid prostvisitationsstämmor 1 ). 1 ) Jf, del I, Årsuöcker 19. De Hesta av Uppsala och Strängnäs stifts prästmötesbeslut äro ut- g ivna av H. LUNDSTRÖ!\ I. l dessa synodalacta ingå även vissa stadgand en,. och sådana från flera håll upptagns även i Kyrkohistorisk årsskrift ( 1900 o. f.) samt i hans Undersökningat och aktstycken. Däri ingår bl. a. växjöbiskopen Nie. Stephanis cirkulärbrev (1584?), synodalacta o. a. handlingar fr ån Joh. Bolvielis verksamhet., J. Rudbeckii ordning om konsistoriet vid' Stora Kopparbet get samt Laureiii ordiuantier Som bilagor till Kyrkoh. årssl<rift hava utkommit Angermauni räfst;, Gummerus' edition av sy nodalacta och Rudbeckii kyrkostadgar. Från Uppsala (o delade) stift stamm at" Paulini (tryckta) Oratio introductoria "De Regni Christi inte!'l'is, sen Eecle- sine mi litantis legitima Constitutione" 1637 (jämte Appendix Con stituliouum. Ecclesiasticarum) ; vidare nol'l'iändska statuter ntgivua jämte undersökning" i Kyrkol1. årsskr av E. LINDERHOLM. E tt flertal acta från Liuköpings. stift hava återgivits i O. HOLMSTRÖM Linköpings stifts bibliotek. Otryckt är flertalet av följande sti.{tskonstitutioner och därmed jäm- fö rliga acta, vilka delvis, beröra Lukte n och vilka väl förtjäna utgivas. samlade och komplettet ade. Ej alla kunna här uppräknas. Vanligen fin nes. uågot ell er några ex. i respektive domkapitels bibliotek. l ) Uppsala stifts stadganden (THYSEL!US Ilandling-nr ;.örande kyrkan II s ), 1637 (i N 1908, N 1910 UU B samt tryckta i }Jaulini Co nstitutiones eccl.), 1648, 1649 (olika redaktioner) o. a. från Lenaei tid (t.. ex. i E I 1 i Uppsala domknpitels arki1, förvarat i landsarkivet);: 1678 (J IV N:o 88, Prästeståndets arkiv i Riksarkivet). 2) S t? äugnäs d: o c:a 1624 o. f. (i domkapitlets protokoll samt i N UHO UUB; tryckta L WALLQUIST E cclesiastique Samlingar II: 49). 3) Västerås cl:o nnder J<Jh. R.udbeckii tid (Kyrkoh. årsskrift i bilaga). 4) Li11köpings d:o jfr GuLL- STRAN D Sockensjäil styr e lsen t. ex. s. 58; 5) Skant d:o under biskop Petrus. Pauli ( ; avskrift i K 23 Upps. uni1. bibl. enligt en kopia i. Österplana kyl'lwbok); Hi42 (Linköpings stiftsbibl. Teol. 67), 1647 (Hj er pås l<yrkoarkiv I: l i Vadstena landsarkiv S B T 49; N 1910 i Upps. nniv. bibl. ; Sp egelska saml. i Uppsala domk. arkiv I IV: 2. 6) Göteborgs d:o 1664 (clomkap. arkiv). 7) Växjö: Petrus Jouaes stiftsstadgar finnas av- t ryckta i en rdition av 1619 i Wallquisls Ecclesiastique Samlingar (so m jämväl upptaga andra bet.ycl ande avtryck) ; en annan edition föreligger (otryckt) i K 23, Uppsala universitetsbibliotek. Baa:>.ii den äldres 1(\47 (Wallquists au f. ar b. l s. 90 o. f.); /o (an f. ar b.; Lagergrenian a i Kungl. bibl.), Baazii den yngres 1668 it 16G9 (Växjö gymn. hibl., vol. u:o- 12 ), 1679 (Växjö domk. a rkiv kvartvolym nr 46). 8) Visby 1657 av biskop Broelinu s (jfr Lemekes herdaminne s ), densamme som avfattat hä r senare återgivna stadgande i Västet ås ) J.bo: I sa k Rothovii stadganden i flera olika editioner (en från c:a 1630 av tryckt i Åbo tidningat' 9 Nedan avtryckas först vissa 1 ä'ttsliga f rågor, tydligtvis: framställda a v någon prost till superintendenten i Kalmar efter ål' Förlagan är en avskrift i K 23 UUB. Dess. paragrafrubriker i marginalen äro här ställda i böjjan å resp. och återgivna med kursiv. -- Seclan återgives p riistmötesbeslutet i Västerås 1616, alltså från biskop Olaus Stephani Bellini tid. Han avsattes två gånger av det uppgivna skälet, att han skulle varit för svag att styra - ett märkligt skäl i en tid, då staten ville - och i viss mån behövde - kväsa kyrkan. Skälet synes i verkligheten varit det motsatta; Bellinus var åtminstone i beslut,. domslut och ansatser en motsvarighet till sin efterträdare (J oh. Rnclbeckius). Övergången från Bellians till Rndbech:ins är så hårfin och. talet om biskoparnas IJersonliga självstyrelse så oberättigat, a t t det diirniist avt ryclcta mö'tesbeslu.tet jdm Viistel'ås kan lika väl hava haft som icke haft Rndbeckius till upphovsman. Han va r visserligen vald och invigd till stiftschef men uppgives hava ~j trätt in i utövningen av sitt ämbete förrän efter ifråga varanrle prästmöte (juni J 619).»Hela prästerskapet» uppgives. _hava närvarit, och det antog en stadga om 15 å. 20. Detta synes kunna tala för att R. varit tillstädes. 'l'örhäncla var han av sjukelom hindrad. I varje fall torde han avfattat stadgan och låtit förelägga elen för mötet till antagande 1 ). Den betecknade, som vanligt, intet eller föga nytt. Ett flertal äro mer eller mindre ordagrant hämtade nr nyssnämnda statuter från företrädarens tid (t616) 2 ). Vid synoden n:o 19, 20; samm andr ag därav i Lagus'ka sarnl. Abo domkap. arkiv;. en edition på fin ska trycl<t i [TENGSTRÖM] Handlingar I s ; en tryckt i Wallqui s t ~ E ccles. saml.) ; Terseri Gezelii d. ä:s Perbre1 es. Commonitiones äro utgivna J673. En del av dessa och fl era andra uppräknas i H. HOLMQUIST Domkapitlens förvandling sid samt av E. LINDERHOLM i J{yrkoh. å rsskrift ) Här avtryckes den m Troiiiska avskrifterna i Västerås g ymnasiebibliotek. l noter återgives, vad därutöver ingår i N 1906, som törhända upptager R udbeckii 'förslag". 2 ) Av stadgan 1616 upptagns 1-5, 6, 7, 8 i påtaglig må n vid 1619 års junisynod i resp. 1-5, 8, 14, 10 (enligt Troiiiska edi tionen).

6 - 10- tre månader senare uppgiver protokollet, att åtskilliga uppräknade äldre stadganelen upplästs och ånyo godkänts. (Och Rudbeckii kyrkastadgar bestå nästan uteslutande av äldre påbud.) Vid den kläppning fvå gång er dagligen, som anbefalles i 2, skulle man bedja om frid, t. ex. med följande psalmvers: Förläne oss Gud så nådelig Frid i våra dagar, Ty ingen är på jorderik, som ofrid kan förtaga Utan du allena (Facsimile: HALL Joh. Rndbeckius I, försättsplansch). 'l'örhända. är det en återklang av elen 90 år tidigare påbjudna ringningen och andakten med bön mot tmkama., av vilken andakt en reminiscens ännu finnes kvar i dagliga morgon- och aftonringningar å. vissa orter ä ven i vårt land. - stadgandet om brott mot kyrkafrid går igen på beslut av t. ex. lfi54, 1614, Påbuden om lösekånor (bislåperskor) likna uttalanden vid en mängd synoder i landet c: a L600; bl. a. många i Linköpings stift och 1609 i Uppsala, vilka beslut, ovanligt nog, föreligga tryckta (HoLl\ I STRÖM Linköpings stifts bibl.; TiiYSELIUS Handlingar rör. sv. kyrkans hist. II s. 258 o. f.). - Därefter ingår här höstsynodens besl-nt Lika litet som 1616 års synods och 1619 års sommarsynods beslut är det intaget i protokollsboken ell er i kyrkostadgarna. Det har och: i senare tid ansetts vara icke autentiskt. [Över aktstycket har man (E. Ekholm?) nämligen skrivit:»synes icke vara atithentik».] Men intet stöd torde kunna framletas för ett sådant på stående. Handstilen i mannshiptet är samtida med handstilen i domlmpitelsprotokollen från samma tid. (Uteslutet äi icke att de äro a,v samma hand, varvid må. beaktas att elen förra är mera vårdad än den senare, som tillkommit uneler större hast). Ovanligt tidigt begynte mötet; uppgiften i rubriken om synoddagarna är riktig. Biskopens tillnamn är - vid övergången till ny rad - ute _g1ömt. Blott två biskopar i Västerås hava hetat Johan, nämligen Rudbeckins och Brodinns. Då näst sista siffran i årtalet nästan lika gäma kunde sägas vara sjn som tyå, så kunde den senare stiftchefen möjligen åsyftas. Ivlen det prästmötesbeslut, han genomdriver motsvarande dagar 1679, skall bär avtryckas, -och var och en kan se, att likheten är ingen. -stadgan 1629 är i mycket stora delar en bearbetning a v och ett m val nr visi tationsstadgan i Nedersachsens kyrkolag Denna visitationsstadga översattes tidigt jämväl till svenska, 1 ) befruktade t. ex. cleri comitialis proststadga l G14 (Årsböcker 19) och anbefalldes bland annat i Linköpings stift å 1640-talet, liksom denna lanenburgska kyrkoordning sj älv efterliknats och översatts till mycket stora delar i våra kyrkoordningsförslag 1G08 och Intet uttalande i l G29 års synod n l beslut strider emot vad Rmlbeckius å andra ställen uttala t. - I sin efterhärmning efter tyska mönster äro dessa påbud de första i vårt land, som visa a v sevärda framsteg eller ansatser i avseende å den svenska kristenelomsundervisningen utöver vacl vi fiirnt känt till. Sist avtryckas beslu.ten vid septembe1'syuoden 1679 i Västerås. De föreligga i två olika redaktioner, och de återgiyas här enligt a) domkapitlets protokoll, b) avskrift i tryckt edition, ombesö1jd av biskop Brodinus. Den senare föreligger även i avskrift i N UUB. Då den tryckta editionen nu förefinnes endast i ett par. exemplar och då stadgan är äyen till. sin innebörd märklig, må det motivera, &tt mkunden här återgives, trots det clen är tryckt förut. Uneler ticlen mell Hn beslutets fattande och stadgans tryckning omtalar Västerås domkapitels protokoll 1679 /to 7 18 följande. Rncliss: Episc. p1 oponerct1', alelenstund clet begärtes, in Synodo sist hålclne, af Pastoribns i Stifftet, att Acta Synoclalia måtte tryckias och kringsänclas, effter det fins wa.ra. besnärligit att afskrifna så många Exemplar som behöfues: altså läste Rncliss. Episc. wpp buad han i pännan fattat hafner, om Catechismi öfning, med lutad mehr som kommer till gudz onlz och goda ordningars förkofring i g udz Försambling uthi Consistorialimn närwaro, och tillfrågade dem, om de hade något der emot, eller der hos påminna. Respond. Det befans wara nödigt och godt alt som fattat 1var I marginalen vid paragrafens bö1j an står: Rncliss: Episc. ') Överensstämmelsel'lla mellan detta. synodalbeslut och den u lomordentligt ingående proststadgan kommer jag att belysa i sinom tid vid avtrycket av d en senare. - Om "de 24,-' ( 10) jfr GULLSTRAND Sockensjiihsiyrelsen; HALL Den kyrkliga folkuppfostrans ursprung, organ och m iii.

7 wpläser Acta Synodalia Consistorio, förr än han lätt dem aftrykll:ia. Kapitelsprotokollets XXVII och stadgans XIII båda av rörande barnamord torde åsyfta K. ni:ts Placat a:v den 26/ Det inskärper, i ordagrann likhet med ediktet av ~ / 2, att elen kvinna som»genom oloftig beblandelse befinner sig hafwancle, thet för ingen uppenbarar, för födzlen, söker ock enslighet wicl sielfw!'l. föuzlen, och efter födzlen lägger å löbn, then samma skal intet hielpa ifrån döclzstraffet hennes föregifwande, at fostret war död t föd t, ther hon sedan med sådant beträdder blefwe, och fostret p rönves fullgångit». Samma stadgande behövde man emellertid åter låta utfärda t. ex. 16!31 1/H och ungefär detsamma /u 1 ). Vid siclan av de allmänna påbuden om ordning och vandel förefinnas i nedan avtryckta acta även förordningar om ky rkliga ceremonier, gudstjänstbesök osv. samt i viss mån om folkumler visningen, vadan innehållet i stadgandena del vis sammanfaller mecl vad förut tryckts om»visitationsacta» (band I, Årsböcker 19). - Om de flesta i nedan avtryckta acta berörda frågor jfr de förenämnda, av mig nu efter haml utkommande arbetena om kyrkotukt och annan folknppfostran. Stadgan 1679 är det tidigaste uttrycket å denna sid an Bottenhavet för de jämförelsevis l ångtgåend e hav biskop Gezelins d. ä. samtidigt stipulerar i Å bo stift. Strävanclena i båda stiften hade sin a rötter i J oh. Rndbech:ii åtgöranden inom Västerås stift ett halvt sekel _tidigare. 1\oien vid utarbetandet av 1686 års kyrkolag voro varken riksdagsprästerskap eller statsrepresentanter villiga att för hela landet föreskriva de längregående förbättl'ingama, sålnmla varken dem som här nämnas eller dem som de t re ifrågavarande kraftnatnrem a på bisko1)sstola.rna Ll essnton~ infört i sina respektive stift. ') Avt ryc l1ta i ]OH. SCHi\ IEDEMAN Kong!. Bref s. 299, 584, 727, 876 o. f [Rättsfrågor i Kalmar superintendentia.] Til minnes at förfråga hos R. D Supe1 intendentem Cal.mrwniensem om effterföliande fall, och förnimma th er vppå hans bögw.tz Swar och decisivam. 1. The som intet 'Wilia betala lcyrckian sin skuld. Then som i m ång åhr, aff rätta arghet och treskhet stå tilbaka meclh.kyrckiones gäld, och Prä'ltens rättighet och låta sigh the r til meclh \: när man them ther till manar \: höra medh ond ord, om the icke m åg e effter kyrckiobalken sältias i för- bndh Swar ther vppå. 2. Then som icke wil för än tilstundande stora högtijcl och bönedagar i saken sigh rätta låta, skal yterhnas 1 ) och hans Nampn insendas til Ståthållaren, stå sin falha. Om the som här i Stifftet falla i ntigon last, och effcer Politicam decisionem äre faldee V n der pnblicam pcenitentirwiam til l<yrckio eller Oapitels vthi thet Stifft, ther lasten giord är, och cle- 1J1'ecem hos then församblingh, ther förarg elsen skedd ä r R. Skal skriffuas til then Pastont.m uti huilken försambling han finnes: at honom icke görs någon tienst, för än han haflt er giordt klar sin sak, der han förra war. 3. Om then åthskildnat som Pnepositi och Pastares göra emellan lagelige troloffning nescio Superintendente c(; Capitu.lo skal gillas. R. Fiaffua the icke synnerliga förloft, så skola sådana saker, effter ordningen instellas till Capdelet. 4. Om löslce leonor Effter en Puncht in Act-is Synodal'il)l{s Ca lman~ien si bu s 1619 stadgat: at Läskekonor skola. l ~ wekor, eff'cer barnsbörden tagas i kyrckio, antingen theras Sak är 11olitice försona t eller eij, om icke bolaren skal med h the t.sa mma stå medh bolerskan sin skrifft och plicht R. Effter then Nyia kyrckio Ordningen then öfuer sedda, han som.hon 5. Om och icke hoorkonan, tå Poht?:ci vthan någon vv ichtigb orsak, göra på theras sakz afhandling 3 eller 4 ') Liis: åtntrnas

8 - 14- åhrs vpskoff, och sådana i medel tijdh, af Ht ondt sannvet qwnlde, och meclh tårar sökia 1 esttition, om the icke några saken, ännu 1 ) outförd hos Paliticos, warda c demde til Capit uz.wn? R. Nä r 12 wekor äre vthe, må then bliff\va tient, doch som förr är sagdt, then Sak 1 ejerems till Capdulmn som tijt hörer, och then til Prcepositmn som tijt hörer. 6) Om them som falla vti Lönskelej e och bolerij, och sedan effter förmaningar taga hwar andra til ächta, om sådana icke skola tilföme vndergå skrifft, fö r än the wijas? R. all ena dempcem, medan the bättra sigh. 7) Om sådana bröder skola på theras heders clagh hafua någon päll: R. jngen päll. 8) Om någon som af Sochnen deputemt är at ringia pro pace, af vpsått thet fö rsummar, eller och någon annan i Socbnen af rätta treskhet och a rghet icke wil mz godo vtgiffua honom sin lön som ringer, icke må e{);cluclem s in til des han rättar sigh, saken? R. Hoo so m fö rsummar ringning e n, eller drager sigh vndan för betalningen, han syndar e mot wårt F äderneslanclh, och emot. H:K. M:. tz gudeliga Ordningh. 9) Hånlnaclcade menniskio1. Huru medh the hårdnackade Menniskor skal themgås, som fö r sin rätta sak warda satte i förbudh, och seelan af motwilligheet, och vnderstundom icke wilia förbudh undergå eller och försumma Predikningar på Sö nd<l gen eller andra 'fijdegärdzdag ar, thet them doch ordenant ia tillåter? R. Hwar Sochnen ic ke wil göra Pastor i bijfall, och skilia the onde ifrån sigh, miste ti ensten. 10) NB stå t ilbalca mz allehanda T1jende. Hnnt man skal vptaga then stora obehendigbet, som myckit kla gas öfuer af Sombligom kargom åhörarenom, hwilka oansedl:, at Gudh rijkeli ga wälsignar them med fisk af winter och Sommar Nothedrächter, sköter, håmor, torsknin g- och g e dclefbke af friske och saltsiöswatne, och icke allenast ingen rätt tijende göra, vtan vppenbarligen emot Gudz ordh, ancleligh och werldzligh der om Staclga, säyia Frästenom i ögonen, at han icke skal bekomma af them thet minsta fiäll, hwemthet stadgat hafuer achta the intet? R. Then icke gör tij end af säd h, boskap och allahanda fiskeleko m, effter Gudz Lagh och H. K. l\l tz ordning, han skal tingföras, öfuertygas, straffas, och böter vppå leggias såsom för annat ti uffw erij. 11) Dopet. The som hålla sin bam barn hemma 2 eller.3 wekor, ja wäl hela må naden ifrå Doppet? R Ingalunda vtan the skola böta til sin Sochnekyrckia - l D:" för hwar weka, the dröja medh bansens Dop. 12) Swä1 ict1'e. Huru medh them handles skal, som utan återwendo mest widh lnvart och itt ord swäria och bannas, och be möda 1 ) Herrans dödh, och förachta JYiinisten~ både pnulicas och privatas aclmonitione.s? R. När the ther till hemligen och vppenbarligen v ti fö rsamblingenes närwaro ä re fä rmante ifrå the farliga Eedher at affstå, der de doch icke wilia sigh rä tta, skola the ställas fö r dömkyrckian och slij te Rijs, wilia the icke lyda wil Höga Öfwerhten finna rådh. medh them. 13) G mfu.a nnder lijlc På bygden hafua som bli ge den seden, at the 0111 Söndaggama grafua vnders deras lijk, och. tö ras wäl vnderstunden medan folcket är i kyrckian, vnder Preelikan alt hå las ther medh, 0111 sådant icke bör afstellas? R. För then storra orclningh skull som här medh fö llier, skall then oseden af läggias, och then dödas wårdnader skola antingen sielffua, eller handla medh klockaren, at han grafuer om lördagen, elle r böte - l D: r ~il kyrckian, och lijket intet begrafuas, för än borgen ä r satt, och böter v t lagde. 14) Bönedaga1 s jo 1 swnmelse Ähr och itt gräseligit klr gemål vti Häradt öfuer bönedagars försummelse och achta intet Pastarum fö rmaningar, hwad straff ther öfuer må skee. R. Ther ick e til thet ringesta en kommer til kyrckio af huart ') Korrurnpel'at ; =om de då icke kuuna, ehuru saken ämm ät... ') Enligt, 'yenska akademiens ordbok kan bemöda. b eteckna hes, ära med.au häll an, begäran eller bön (t. ex hemöda Gud om hjälp; 1647).

9 -16 - a1ion, skal husfaderen böta 4 öre, för första och andra re san, föres icke böter vppå sättias i förbudh in til thz han :sigh bä ttrar Acta från Västerås stift. 17. Acta Synodi Arosiensis A~ 1616: 1 ) l :mo De signo crucis. blef af hela Prästerskapet beslutit, :at e:ffter det är ett g odt Ohristelig it wä rck, och en god U{yrckioseedh som ick e utan the enfaldigas förargelse kan.afläggias, derföre skal de t hä r effcer uni for miter, in omni bus Ecclesiis behållas och warda brukat. 2: 0 Så skal dett och uti alla fö rsamlingar kläppas twå.gånger om dagen, morgon och a:ffton, at gudfrucktige menniskiors hierta måge igenom sådant kläppande hafwa orsak at åkalla Gud. 3: 0 Om kyrckiofrid är beslutit, när n ågor öfwerfaller sin 11ästa med hugg och slag, antingen på kyrckiogården, wallen eller kyrckiowäg, tå skal Pastor näste helge dag ther e:ffter k alla h ela församlingen i Socknestugun, och fråga them om the willia hålla med then som både emot Gud och kyr cki o lag syndat hahver: Säij a the j a ther til, så blifwer ther mässofall. Men willia the fö rhielpa til, at then brotsli g-e blifwer straffat, tå må Pastor giöra tienst i k yrckian, och then som förargelssen åstadkommit hafwer, sk al stå för kyrckiodörren och bedia Gudz fö rsamling om wänskap, och. lida straff effter ky rckioordnil1gens ini1ehålcl. 4:0 Är b es luti~ uti alla församlingar skal sättias wisse.j<yrckiowacktare, h wilka h ela Soc knen skal förswara och beskydda, the skola granneliga g ifwa ackt uppå at ung <l ornm en måtte blifwa qwar i kyrckian, på thet a t the g ud- ') Enligt Yidim eracl a1 skrift från Hiksarkin: t f ruektige icke blifwa förargade, och Gudz ord blifwer fö r h indrat. 5:to Så skall och uti alla bygdelag sättias wisse oc h beskiedelige män, som sko.la hafwa vpseende med them som -sällj a öh1 och brännewijn, mädan tijdegärden hålles, the som ther til skyldige blifwa, skole straffas, han som sällie r skal gifvv a til ky rckian l dahler och then som kiöper l m. 6: 0 Ähr och beslute t at ingen trolofwen skal side, eller f ör rä tt trolofwen warda hållin eller gillat, med mindre en.af Prästerna ä re ther tilstä des, och a t ky rckioherden bli fwe r ther om 14 dagar tilförencle å tsport och tilkiänna gifwit. 7: 0 Om sängeledningar uti Brudehus ä r beslutit, at der s om hederligit folck ä r, och intet sä ngelag tilförende ä r s kiedt, tå skal Prästen wara förtä nck t t: om han ic ke lag ~ i g it fö rfall hafwer :t wara ther tilstädes; 1\ien lutfwa the.tilfö rende hafft läger tilsamman så må the gå til säng utan Präst. 8: 0 Ähr beslutet af then som wil ryggia sin trolofwen, och ick e wil ba lla thet han läfwat hafwer, han sk all fö rs t.mista thet han henne g ifwit hafwer, och gifwa henne ä n så rmycket till; Till thet tredie, skal honom intet annat gifter måhl tilstädias på Tre åhr. Men hafwer han besofwit henne och will sedan skillias widh henne, då skall han förski ckas!hi t til Oapitlet och böta effter lag. 18. [Synodalbeslut 17 /a I6Ig.] D essa efft erskrefne Puncter 1 ) äre af heela prästerska pet beslutna in Sy Hodo botolphiana Anno Junii,.Arosirn. ') Enli gt Troiiiska avskriften i Viisterils gymn asieh iijliotek. Så got t som ordagrant därmed lika ex. fi nns N 1909 i UUB. Början av en härm ed gansim likartad avskri ft i N 1906 lyde r som följer. Acta synuodalia Botholphiani Co nventus jn Al'husia A:o 1619 [datum ]Jol'lklippt] J mu j et seqventibus proposila et postea totius clcri suffra.r!'io approbata et conclusa. - l. On{ Elfzl>ol'gz lösn efft er han nu iihr allreeclha 3 gå11 g:r wthgif:u.och rester all enast theu sidste gåug:n att d hp:i fyaz iihr beslutit att hwar 2

10 I De Signo Crucis, blef af hela prästerskapet bewilliatr att effter dät är ett christeliget 'värclc och en god Kyrckoseed, som icke utan de enfaldigas förargelse kan afläggias ;: skall dät här effter Unifonnitet in omnibus Ecclesiis behollas och warda brukad,t, ne hostes religionis nostrre ansam. habeant calumniandi,, - ac si ä nobis retineri defendique nequeant ejus modi. ceremonire. II. Så -skall däd och uti alla församlingar kläpp as twåå. gongor om dagen, morgon och affton, att Gudfrnchtige människors hiärta igenom sådant kläppande måge förorsakas. ~tt åkalla -gud. III. Om Kyrckiofreden är beslutet, att när någon öfwer-- faller sin nästa med hugg och slag, antingen på Kyrkiogården, Kyrkiowallen eller Kyrckiowäg, tå skall Pastor nästa helgedag där efter kalla heela församlingen i Sochnestugan, och fråga dem, om de willja hålla dem som bådeemot gud och kyrckiolag syndat hafwa; Säja de ja där till ~ sh blifwer ther messofall; men willja de.hiälpa till att den brotzlig a skall straffas, må Kyrckioherden giöra tiänsten i Kyrkian, och han som förargelse åstadkommit hafwer, skall ståå för Kyrckedörenna öch bidja wänskap af Guds församling, och gifwa straff effter Kyrckeordningens inneboll IV. Så är bewilljat, att uti alla församlingar skall sättias wi~sa Kyrckewachtare, hwilka heela Socknen skall förswara och beskydda: de skola gtanneliga gifwa acht uppå, att ung domen motte blifwa qwar i Kiörckan, på dät att all ogudachtighet och guds ords förachtelse motte förtagen, warda. V. Så skall uti alla bygdelag sättias wissa och beskedelige männ, som sko~a hafwa opseende med them somsällja ööl och bränwijn, medan tijdegiärden holles: de som. där skyldig e äro uti, skola straffas. han som säll j er slwll gifwa til kyrckan 1 dal til straff, och de som kiöpe gifwa 1 m. VI. är och beslutet, att inga christelig åhörare här effter fördrista sig taga af de fattigas pänningar i kyrckan och och ehll skall hlif:a th er Yi dh som förr gim dt äln uuh vth g-if: a th z som h variom och ehll om till ällclt ähr dem effter sin egen godtyckio utdela utan Kyrckeherden skall wara förtänckt, att lefrera them här wijd domkyrckian. VII. Sft är och bewilljat, att löse konor, som sig uti okyskhet besmittat hafwa, skola ståå i 3 Söndagar för kiörckedören, och sedan skall kyrckioherden lftta taga hänne in uti kyrckian, effter prädikan, medan folket är tyst, ställandes hänne mitt på kyrckegolfwet. 1 ) VIII. är och beslutet, att ingen troolofning skall skee, der för rätt troolofning wara gillad, med mindre att en af prästemu är thär tilstädes, och att kyrckioherden warder här om 14 dagar tilförenne åtspord och tilkiänna gifwet. IX. När någon person aftar barn, för än hon är trolofwadh, tå skall hon tagas in i kyrckan, om en böneclag för prädikan, mitiori forma quam reliqua; men är hon lagliga trolofwat som förmält är, tå må bon niuta så mycket ächtenskapet åth, att hon intages lijkasom en ächta q-.,vinnn. X. elen som will ryggia sin troolofning, eller icke bolla clät han lofwat hafwer, han skall först mista dät han hänne gifwit hafwer, och gifwa hänne äntå så mycket där til; til cläcl tredje skall honom intit annat gifftermål tilstädias eller effterlåtas på 3 åbr: men hafwer han besofwit och belägrat hänne, will sedan skiljjas wijd Minne, tå skall han förskickas hit til Dom Capitlet, dock först hafwer för lag och böte för sin synd effter lag. 2 ) XI. Om Domkyrcketunnan är beslutet, att bon årligen skall lefwereras ifrfl. hwar församling til kopparberget, eller och så monga p:gr, nämliga 3 daler. ') Avshiftell i R l 906 tillfogar följallcle: och sedhall halldia med h h eull e eftersom i Nye hanc11jooken ähr författat. 9. Om Manspehrsolleu som medh henne theu syuclh b edrif:i t haf:r ähr b eslutit att hall autiughen skall ståå breeclhe vijclh h euue ell er giffwa hyridan 2 clhr till Böt.h e. 10. Ahr och Beslutit at lösel<ouor när the låtl1a sigh förste gången beclragha, S tå ör Soclm e kyrkian, thell alldm gånghen för p [rjostekyrkian, kommer holl tridie g ång hen ig hell skall hon säuclhaz hijt till Dooml< yri< ian. 2 ) N 1906 tillägger: 'Thez wigsel som beso{' n äll r. l±. A hr Beslutit, att nät Brudhen ähr haf:andhe, la ska ll hon vijas li varken m eclh Juugfn1shuclh hell er IIUstr oskruclb, och skola the gifvaz t ill sam mall e fter mässan, m eclh mindre holl lliulhe t sill Bnn1hgumme ålh för halls pehrsolm skull.

11 -20- XII. är l.j ewilljat, att präster som utan någon laglig orsak äro här ifrå Capitlet, ifrå prästemöte, skole gitwa för b ö te förste go n gen 2 <~ r; h war han kormner igen flere g ongor böte dubbelt, hwilket skall deputeras fattig e studenter som äro i Tyskland. XIII. är och beslutet fö r den oläglighet som prästerna haa öfwer 1 ) Longheden att komma hijt ut om Botolphi tijd, derföre skola conventus Synodales blefwa hollne om mårmessan, effter att tå hwariom och euom kan wara Wglighed, att hijt komma för marknaden skull. 2 ) XIV. O m Sängeledni.ngen uti brudehuset är bewillj at, att där som hederwärdh folck är och intet Sängelag tilfö renne är skiedt, tå skall prästen wara förtänckt, som icke lagligit förfall hahyer, att want th ä r tilstädes; men hafwa de tilförenne sammanlegat, så må the och gåå til sängs utan präst. R) XV. Skall och på alla högtijder lysas för de studiosis, som äre här ifrå Stifftet och äre stadde i tysklan d ; och skall en af prästerna gåå med pungen, där som så monge ä ro och pänningama skola sändas hijt til Domkyrckan. ') ofwau Låugheeclen (sti\ r det i Ruclbeckii kyrkostadgar kap. XII * 9), en höjdst-räckning i Västmanlands län, som fordom ansi\gs vara g räns mot. Dalame. 2 ) K 1906 upptar dessutom följande. 18. Hwaclh Cappelaueruas lööu Ahnlanger, måghe the förlijka sigh medh paslorihus suis som the bäst kunna, doch så att lhe bewij 11 t.hem all hörsamheet och lydno. ") N 1906 tillägger: 20. Om Bulleruesi saak. Detta avsåg tydligtvis rättegången mot Domiuus Pet.rus.Nicolai Bullern resius, som studerat hos jesuiterua och blev lärare vid Kopparherget ( [ 'alun). Han sade sig haft hiskopens auktorisation på en ay B. utgiyen bok, vilket Rudbeckiu s förup.kade. B. förmanades tala och sicriva bättre (latin), uuclervi8n i grammatikaur elementer samt i Luthers katekes o. a. nyttiga böcker samt akta sig för "the gam bl e Munkeboker" så a tt han P j inclrucke och utsprecle "uåg re galna meningat ". Ej heller finge hnu söka få flera sor.lmar ti ll siu slwla, dvs. mera soekeugång åt latineleverna Iii! förfång för Vä ~ t e r å s läroverks Hi rjuugar. (Västerås clomkap. prot. 1Gl9 20 /to, 11 / 12). -~lrg. Acta synodalia ANNO r62g. -') Thet är. Prästemötes Handling:r, hvilke, vthi Wästeråås Capitel. ifrån then 3 in till then (). 7bris af then Högwyrdige och Höglärdhe Berren Doc t. J o han Biskop och the t Wyrdiga Capitlet, och hela Prästerskapet som till förbemälte Präste möte kalladhe woro, samtycht och bewiliat är, och alvar Iigen befalt att thet vthi alla församling:r vpläses och troligen skall drifuit 'varclha, I Att Catechesis sampt thes eenfalliga Spörsmål tillika medh Catechismi årsslexa vthi ottesången fliteligen och trooligen vpläses vthi Gudz försambli: och medh alwar drifuin wardher. II Vppå alla fri e dagar skall vngdomen af wissa Bygde Lagh till kyrldan i hoop stemnas till Catechismi för höör, 'l'hen sin stemningh försummar skall böta till kyrkian - 2 marker, theras fadheli eller husbondhe skall inthe fö tt gåå till. H. attwardh, än thet vthla.gt wardher. III vvardher någon befunnen att han försummar So n dagz predikan, antingen han blif:r hemma, eller annorstädes. fö r reeser, ther han inthe fåår höra g udz ordh, skall böta till kyrkian 2 daler. haf:r han eij rådh till i)ening:r sätties i kistan i 4 dygn. IV. Skola och Byewachtarenar fliteligen tillsee, om någon sälier ööl eller brännewijn vndher predikan, eller vpå Store bönedagars eller om Söneda.gars aftnar till öf:r flödh, så att ther af sk.eer någon slagz måål, Böthe hwar thera, bådhe tben som öölet sälier, och then som köper 4 dahler. Konung z saaken fö rvthan, hafuer han inthe böta medh, sätties i kistan i 6 dygn. eller stå i wapen huset 8 Sondng:r och banlysas. V Medhan prästerskapet högeligen beswärer, att een stoor deel iblandh theras åhörare stå till baaka, icke medh een vthan medh många äåbrs rättigheter, som the efftcr ') Avskrift i Xordinslta saml. Upps. uuiv. bibl u:o 20.

12 - 2:J - Gudz och Sweries Lagh plichtige ähre att vthgöra, och medhan så dant är een olijdeligh Syndh som inthe böt vthi the Christtrognas för sambling:r lidhin warda, Skole för den skull predikanterna effter kyrkio ordningen, sådana tröga åhörare ingen Christen doms tienst them bewijsa: Som är inthe begrafua theras dödha, Jnthe theras kyrkie gångz hustrur i kyrkian intaga, eij heller wijia theras Söner eller Döttrar. eij heller besökia theras Sinka: inthe Christna eller döpa theras barn: eij heller till låta them gåå till. H. Natwardh, till thes the all sin rättigheet vtl1göra eller förskaffa sig h wissa Lyftes män. j te m Samma Lag h och ordningh skola och Capelianerna och alla för samblingz medhtiänare hafua. Jtem Samma ordningh och Lagh skall wara medh them som medh trögheet och tresko till baka äro medh then plichtige vthskulder, som the till sina präste gårdz bygning:r skyldig e äro att vthgöra. VI Blifuer och alwarligen, ther 1\iöieqvellar jsom man X thet kallar/ än nu vthi nogra försambling:r brukas, förbudna, hwilke vthi mångh åhr tillföreune hafua warit förbudne, Och emedhan ther af fölier een stoor ogudhachtigheet, som är drinkerij, skrij och roop, stoor gudz ordz föracht. Therföre the som eftter thenna dagh samma Möieqvellar hålla, och Länger olyclhelighen emoot gudz församblingars Högnödiga ordniug:r göra, skall huswärdhen eller hus herren som Möieqvellen håller bötha f:> dhr, brudg ummen om han dijt sig h medh sitt selskap begiff:r skall och bötha- 5 clhr. och hwar och een som mdh honom i fölie ähr, böte - l dhr. Och sedhan i kyrkian inthe blifua vigdher. för än effter predikan. VII Man förnimmer och många onöcligha bröllops. daghar af måugom alt för längie håldne wardha, therigenom förorsakas icke allenast st.oor bekostnat, vthan och stoort öf:r flödh i maat och drych, ther öf:r månger sä~ter sigh icke allenast vthi stoor gäldh och skuldh, vthan och moste sedhan heela åhret smelta myckin hunger, Ther före på thet, att all onödigh bekostnat, och myckin öf:r flödigheet må för hindrat warclha, Skole för denskull alle the som bröllop göra, och the som sig h thij t förfoghe, warclha för i änchte, ther inthe Läng er bröllops högtijdhen hålla, än till ondzdagz middagen, wardher nogon sedhan futmin som thes förinnan eij är af wijken, tå skall wärclen botha - l dhr. -och gesten - l dhr. til kyrk. VIII Blifuer och alvarlighen förbudhit, att ingen hvarken vthi ringa eller stoort kallats skall så öf:r flödeligen -dricka, att ban inthe kan sigh siälf regera eij heller mins om morgonen, hvadh han om afftonen talat hafuer eller g iort. then ther meclh befunnin warclher, böthe till kyrkian - 3 marker förste gången, sedhan dubbelt vp. så offta han sigh för seer till thes han sigh bätrar. IX Plägar och brukas onyttigha Skiutningar vthi nogra försambling:r, ther af fölier myckin skadha, och mångha -förargelser, skall för thenskul sådhant alelejes 'här effter afskaffat wardha, Och then Rom mootwillelighen gör, böthc till kyrkian - l dhr. för hwart skott, bössan tages af ho nom som then ägher och sälias bort till kyrkio1ies tarfuer: X Emedhan stoor olydlma finnes hooss een part på kyrkievallen ståndandes för predikan, och göra ther ett.sqvallertorgh och inthe komma till g udz tiänsten, för än the warclha tvingaclhe och clrifne in i kyrkian, Sådant nö.digt Gudz folie skola inthe blifua straflöse, skola för den skull kyrkiovachtarena, sampt medh. klockaren them vp -skrifua, och sedhan theras N am p n kyrkio herdhen och the 2 4 antwarclha, och låta them bötha, hwar thera till kyrk. 2 öre och sedhan dubbelt vp till thes.the sigh bättra Samma Lagh och ordningh skall wara om them som. gåå vthaf kyrkian eller församb. ante benediet XI Medhan Man förnimmer stoor oskickeligheet vpkomma vthi nogra försam b: medh vnge folket som slagga sigh tilhopa vthi Lekestug ur, ther skrieka och danza, clrika och sverma, och mykin annor ogudhachtighet beclrif ther.af offta fölier slagzmåål mordh och dråp, att så dant motte blifua afskaffat skole bygde wachterenar medh sådant Lekestugurss folk. hafua flitigt inseendhe thet predikantema til kännagifua, och thetta böthe. them på Läggia l) then s om them inrymmer att danza i sitt l~us. böthe 2 dhr. den

13 - 24 som dijt sälier öölet l dhr. nlle the som dijt komne äre b ö the l mark till kyrk: göre the så offtare, b ö the 2 Dubbelt XII Ther någor finnes som sellan eller qch åhr odn dagh inthe gmr til H Nattw: willia the sigh inthe bätra.,. och ther efft fliteligen achta sin christendoom. skole först af predike stolen nampngifuas och Lysas till bätringh si noluerint parere admonit: Sättias medh allo ifrån försam b :: QO. FINIS: [Synodalbeslut 1679,;/n]. A cta synodctl ia Anno ). T hen ö. septem b:r begyn tes. synodus effter wanligit sätt: Först med Prädikande i kyrkian. ldock. 'i. af Pastore H:t Hans i Söderberchie. Textus Evang: Johann. 17. Hrec est vita reterna. etc. Sedan begyntes. Disputat: h. 8. Articulus de Deo ex Hafenreffero. Prreside Mag: Gabriel: Holsten. Theol. Lect: ordin. H.espondentib. Dn. Olavo Biörn Pastore in Kumbla et Dn. Olavo M.atthire Schedenio Pastore in åh!. och Continuerade in tillldock. 11. Effter middagen h. 3. ge k R n diss: Episc : med Consist: och Clero in Consi5t: I. Hölt Rndiss: Episcopus en oration till heela Olerum med en takseijelsse till dem, som hafua behagat lyda bans. kallelse till denna synodum; och förmäler huru enigheet. uthi gudz fruktan skulle bäst kunna hållas wid makt hos. buar och en, andragandes der hos orsakerna buarföre sådana Conventus skee plägar. II. Rndiss: Episc. säger att en lijkheet i alla församb Ungar öfuer heela Stiftet bör wara, och frågar på buad sätt. Catechismi öfning skall fortsättias med fruckt. III. Predagogi som på åthskillige orter hafua sig på. landet underhållit, huilka, för detta besnärliga kriget, eij ') Enligt protokollsuolten. Vid första raden står i marg inalen: Acta. synodalia A:o septemb:r. (Protokollsl)oken i Västerås domkapitels. arltiv). - 2öomolesterade blifun, böra genom H:rr Landzhöfdingarnas. handräkning Consen.tems. IV. Hustrur och Enkior på sombligs orter, föruthan det. att de informera barn in Catechismo, tillijlm lära dem syy, och der igenom sitt vppehälle sökia: Ehuruwtill på sombliga orter, när det in på Sommaren skrijder, hos gement folk i synnerbeet, på landet, plägar brist blifna på spijsning att underhålla slijka personer; huillcet kan beroo wid en god pastoris försiktigheet, ett sådant högnödigt wärk förfordra. V. Klockare wid församblingarna pläga barn för en billig pänning wnderwijsa uthi sina Christenelom stycken. VI. Pastor uthi huar försambling, bör alla Söndagar taga för sig en ho o p af Försam bl ingen; Jtem Comminister een deel, och der Adjunctus med scholemästare på landet finnas, huar sin deel, att iuformera uthi Catechismo; ty een gång om åhret allenast, ställa buar och een af ungdomen till förhör, synes aldeles fruktlöst. VII. Huar n elca bör hållas Prädikan på landet, och den det försummar, som ibland her till :,;kedt är, skall ställas hi j t t till Consist01 iwn med tillbörlig pli ch t; och är Rndiss. Episc. mening, att Doct: Paulini Catechismus då Prädikas pft landet om fredagarna, men i Städerna är tiänligit att een book af P.ropheterna prädikas, då bör och Catechismus med de närwarnnde examineras. VIII. Hafuer och w a rit brukeligit, uihi Sahl. Doc t: Lenrej Archiepiscopi Upsal. tijd, när pnejation till Evangel war itndat, lästes sedan upp ett stycke af Catechismo, med en kort förklarning, effter ungdomen och gemena folket, kunde då så mykit bättre fatta, förr än de af långt sittiancle, af s ömpn förtyngde blefuo. IX Elliest är merändels brukligit på landet, att ett bodh, articel eller Böön allenast, buar Söndag af Catechismo med Doct. Luthed förklarning, och de andra styckerna, som föllia bwar efter andra i ordning, uthan någon der öfuer förklarning wpläses af Prädikstolen; fiedan Prädikas Söndagz Evang elium. X. alla otte sång er i Städerna Prädikas ett styke af Catechismo.

14 - ~6 - XI. Examen Catechismi bör skee emellan annangången och sammanringningen af Pasto1 e, Comminist1 o och Aäjnncto som tlll förende förmält är; doch så lagandes, att siälfua prädikan på Söndagarna litet förkortas, der emot åther, skola Examina Cateche#ca p1 olongeras. Icke heller iordras så noga Examen af de åldrige, som de unga, doch alwarligen förmanas, att gifna akt uppå, att de må lära, -och der de intet willia komma tillstädes, uthan, genom tresko, och gudz ordz wanwyrdning absentem sigh, den ena tijden effter den andra, sökes bistånd till lydno af bmchio seculct1'i. XIL Skrefftresor måste änteligen brukas, att föruthan Catechismi Examen då drifues, må och thesslijkes bättre fömimmas om huars och ens lefuerne i huset och byar omkring. XIII. Ingen må gå till Herrans högwyrdig e nattward, eller inträda Ektenskap, förr än han sina Christendoms stycken har lärt, så till orden, som till theras rätta förstånd, huilket skall uthi alla församblingar af Prädikstolen förkunnas. Men der någon af hög ålder, eller af oförmögit förstånd funnes, som intet kunde läsa, eller lä<>a ofuanl..jl ~ Catechismi stycken, der han befunnes intet göra af förakt och genstörtigheet, må öfuersees med honom, så wijda tohlas kan, allenast han pröfuas förstå thet orden innehålla. X IV. E en kyrkio book u p rättas n thi hua r försam bli ng, 1nlar uthinnan författas och upskrifues Christning barn, så af Elda som oäkta säng födde: Item huru många paar brudfolk ln1art åhr wijas; med buad meer som kyrkiones saker nödigt angår.. XV. Föreskrift för Tiggiare, att den icke må så late extendera sig, ty som skeer merendels, att de som hafua allenast en Pastoris wittnesbörd, löpa kring om heela stifftet der med, huilket är ett stoort missbruuk; uthan böra hafua der om Prropositj wittnesbörd, huruwijcla de må tillåtas gåå: -Elliest må buar och een i detta fall rätta sig efter tiggiareordningen. XVI. Vplästes af kyrkioordningen om Prästerskapet, :hurulunda de böra förhålla sig i kläder och lefuerne; vid Articul. exhibit. in Coronatione p. m. Regis Johannis Anno l 569. Item buad straff dem må föllia, som befinnas uthi marknadztijder gå uthan kappa, med huijt halsduuk, och een käpp uthi handen; Eller och med gråå stackot kappa. Resol. b9r. Citeras till Consist01 iwn och plikta derföre, som be-.. finnas ej hålla sig her effter. XVII. De som äre åldrige, do ch wäll meriterade, och intet blifua hiälpte, som Exempel finnes, uthan de som sittia Adjuncti i församblingarna, inställa sig med Sochnen efter Petstoris dödh, och sålunda stäugia dem som wid små schojar länge tiäna, emedan stifftet är så med Präc:;ter vpfylt. Resol. Der stora Pastorater äro, och klockarebordet blifuer löst, må Adjuncti i medler tijd der med blifua hiälpte 1 ), till des bättre gifuas kan. XVIII. Huru en Pastor bör introduceras uthi en försambling till Pastoratet, nembl. att så wäll introducens som introclucendus böra investiri, och hafua på sig mässe kläder, so m till förende wanligit har warit, och ännu uthi andra stifft brukas. Resol. Dett må sålunda här efter i detta stifftet -och så skee. XIX. De som absentera sig uthi Synodis anniversariis, om de böra slippa böter eller eij? Resol. uthi Upsala Stifft böter 2 RDr. in specie huar och en, som uthan skälig och '\V iktig orsak borta är; huilket mft och här ouse1 vems. XX. Om visitemingm uthi församblingarna; så bör en kyrkiobook uprättas, huaruthinnan inventeras alla Präste.gårdars egendom, åker, Engh, huus, med huad der tillhörigt :är, så att huart åker- och Engstycke, des längd och bredd, bör wara upteknat, huarest de belägne ähro, och huru många tunnland huart och ett stycke är. Huarföre bör till det ringesta icke allenast wara wid buar försambl: item hos huar Prcepositnm en sådan book, uthan iämwäll wid Dom Capitlet en lijka lydande. XXI. Elliest bör P.mpositns taga uthaf kyrkiorådet med sig, när han i församblingarna visiterar, som kunde på sitt samwete berätta och see, buad som finnas kan Prästebordet ') När klockarebolet blev ledigt skulle hjälpprästen erhålla det; så cstaclgades redan J 596.