Skogsåtgärder. bilaga 5 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. Rapport 2005:14D. Foto: Mats Pettersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsåtgärder. bilaga 5 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. Rapport 2005:14D. Foto: Mats Pettersson"

Transkript

1 2005 Foto: Mats Pettersson Skogsåtgärder bilaga 5 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram Rapport 2005:14D

2

3 Skogsåtgärder bilaga 5 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram Jordbruksverket Referens Roland Sten, delprojektledare

4

5 Förord Jordbruksverket fick den 28 oktober 2004 i uppdrag att ta fram ett tekniskt inriktat underlag inför arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden Uppdraget redovisas i en sammanfattande huvudrapport och i ett antal bilagor som närmare utvecklar frågorna. Denna bilaga behandlar skogsåtgärder, och har framtagits som ett delprojekt inom ramen för uppdraget. Ansvarig för arbetet med bilagan har varit Roland Sten. Övriga medverkande framgår av förteckningen nedan. Förteckning över medverkande i delprojektet Från Jordbruksverket Roland Sten (delprojektledare) och Gunnar Rosqvist Extern medverkan Anders Eliasson (länsstyrelsen i Östergötlands län), Helene Reiter (länsstyrelsen i Blekinge län) och Erik Sandström (Skogsstyrelsen). 1

6

7 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Allmänna utgångspunkter Allmän bakgrund om skogens nationella betydelse och betydelsen för den svenska landsbygden Organisationsstrukturer Översiktlig redovisning av EU:s regelverk för stödadministration samt övergripande krav på stödhanteringen En struktur för stöd till skogliga åtgärder Kategorisering av stöd enligt förordningen i kollektiva åtgärder och i selektiva åtgärder Översiktlig redovisning av möjliga skogliga stödåtgärder Inledning Kompetensutveckling om skog och skogsbruk Stöd för skogsbruk med särskild miljöanpassning Hållbar skogsförvaltning Kollektiva nyttigheter Skadeförebyggande och värdehöjande åtgärder (selektiva åtgärder) Förädling och marknadsföring av skogsprodukter Stöd till anläggning av skog på jordbruksmark och på annan mark Förbättrad livskvalitet och ökad variation på landsbygden Partnerskap, Leadermetoden, övervakning, utvärderingar och övriga rapporteringar inom ramen för skogsbruksåtgärder Integration av skogsbruksanknutna åtgärder i ett landsbygdsprogram

8

9 Sammanfattning I utkastet till rådsförordning framträder åtgärder riktade mot skogsbruket tydligare än i nuvarande program. I uppdraget ingår att analysera operativa och administrativa konsekvenser av att integrera skogsbruksåtgärder i ett kommande landsbygdsprogram. Skogsvårdsorganisationen (SVO) i Sverige är uppbyggd på ett annat sätt än jordbruksadministrationen, som inom sig har ett utbyggt system för att hantera EU-stöden. Jordbruksverket tar inte ställning till vilka åtgärder inom skogsbruket som bör tillämpas i ett nytt landsbygdsprogram, men har med hjälp av Skogsstyrelsen gjort en genomgång och analys av de stödmöjligheter som erbjuds i förordningen. För att kunna analysera organisationsfrågorna har en grov gruppering av åtgärderna gjorts. Om det förutsätts att Jordbruksverket blir förvaltningsmyndighet och utbetalande organ för nya landsbygdsprogrammet skulle en möjlighet vara att SVO för flertalet stöd ges samma roll som länsstyrelserna har i dag beträffande jordbruksåtgärder, dvs. beslutandefunktionen. Bakgrunden är att åtgärderna som berör skogsbruket ofta kräver ett skogligt expertkunnande. För vissa stödformer, t.ex. stöd till förädling och marknadsföring samt åtgärder för landsbygdsutveckling (axel 3), skulle dock samma organisatoriska ordning kunna gälla som för huvuddelen av landsbygdsprogrammet. I den mån SVO blir beslutande får förutsättas en samordning med länsstyrelsernas fysiska kontroller samtidigt som föreskriftsrätt för Jordbruksverket gentemot SVO aktualiseras. En satsning på skogsåtgärder kan ge synergieffekter med övriga LBU-åtgärder när det gäller landsbygdsutveckling enligt axel 3. Detta kan åstadkommas inom ramen för exempelvis regionala eller lokala planer. 5

10

11 1 Bakgrund 1.1 Allmänna utgångspunkter Enligt projektdirektivet ingår i uppdraget från regeringen att analysera operativa och administrativa konsekvenser av att integrera skogsbruksåtgärder i ett kommande landsbygdsprogram. I utkastet till ny rådsförordning framträder åtgärder riktade mot skogsbruket tydligare än i nu gällande rådsförordning. Det kan dock konstateras att även i nu gällande rådsförordning finns i princip samma åtgärder särskilt riktade mot skogsbruket. Vissa av dessa ingår i nuvarande landsbygdsprogram eller i Mål 1 programmen. Skogsvårdsorganisationen i Sverige är uppbyggd på ett annorlunda sätt än jordbruksadministrationen. Inom jordbruksadministrationen finns ett utbyggt system för att hantera EUstöden. Inom Skogsvårdsorganisationen är antalet stödåtgärder till näringen begränsade och organisationen är därför f.n. inte uppbyggd för att handlägga stöd i stor omfattning. En grov beskrivning och sortering av åtgärder som kan härledas från förordningsförslaget ämnade för skogsbruket bör göras innan en närmare analys görs av administrationsfrågan. Denna beskrivning redovisas i senare avsnitt. Beskrivningen med exempel har tagits fram inom Skogsstyrelsen. Jordbruksverket tar inte ställning till vilka åtgärder inom skogsbruket som bör tillämpas i ett kommande landsbygdsprogram men konstaterar att många åtgärder knutna till skogsbruket som erbjuds i utkastet till rådsförordning positivt kan påverka landsbygdens utveckling års svenska skogspolitiska beslut innebar en avreglering i skogsvårdslagen och därmed ökad frihet under ansvar för skogsägarna. Eftersom skogsägarnas kunskap och motivation är avgörande för måluppfyllelsen har därför rådgivning, utbildning och information fått stor betydelse för genomförandet av skogspolitiken. Eftersom skogspolitiken är under utvärdering har här inte berörts frågan om vissa eller flera av de stödåtgärder som erbjuds enligt rådsförordningen och som här behandlas är förenliga med 1993 års svenska skogspolitiska beslut. Åtgärder direkt knutna till miljön och landsbygdsutveckling (åtgärder inom Axel 2 och 3) torde ligga väl i linje med 1993 års beslut. De åtgärder riktade mot skogsbruket som finns inom nuvarande svenska miljö- och landsbygdsprogram respektive mål-1 programmen, avser främst informations- och rådgivningskampanjer inom ramen för åtgärden Grönare skog ( skogskulm ) men programmen innehåller även vissa miljöåtgärder. Vidare ges nationellt offentliga stöd för natur- och kulturmiljövårdande åtgärder (NOKÅS) och ädellövskogsbruk. Stöden inom LBU och Mål 1 omfattar för perioden storleksordningen 350 Mkr finansierat av EU och Sverige gemensamt. I beloppet ingår även skogsanknutna s.k. projektstöd (art 33 i LBUförordningen). Naturligtvis kan de av EU medfinansierade stöden inom både jord- och skogsbruket även finansieras helt nationellt. Detta kan beaktas om LBU-kuvertet från EU begränsas jämfört med i dagsläget. EU-finansiering motiveras egentligen bara om denna ger en hävstångseffekt jämfört med en helt nationell finansiering. 7

12 1.2 Allmän bakgrund om skogens nationella betydelse och betydelsen för den svenska landsbygden En breddad aktivitet inom skogsbruket gynnar både tillväxt och sysselsättning, ger ökade möjligheter för kvinnor och gynnar bevarandet av natur- och kulturarvet på landsbygden. En ökad aktivitet inom skogsbruket ger synergieffekter på andra landsbygdsnäringar. Skogen och skogsbruket utgör en stor och viktig förutsättning för landsbygdsbefolkningens välstånd, både som inkomstkälla till sin ägare i form av råvaruproducent men också som förutsättning för utveckling av mer imaginära sociala värden. Primärproduktionen genererar stora spin-off-effekter. Många arbetstillfällen finns i t.ex. transportsektorn, tillverkning och service av skogsmaskiner samt konsumtion genom att skogsrelaterade inkomster antingen från egen skog eller från lönearbete eller entreprenörsverksamhet förs in i samhällsekonomin. Förutsättningar för hela infrastrukturen i Norrlands inland grundas till avgörande del på skogens primärproduktion. Vägnätets standard upprätthålls till mycket stor del för att klara av skogsgenererade transporter. I södra Sverige är skogsvägarna för närvarande hårt utsatta för slitage genom alla de tunga virkestransporter som sker i efterdyningarna av stormen Gudrun. Behovet av underhåll och reparation av skador kommer att vara stort de närmaste åren. Vägstandarden är i södra Sverige på många håll låg och i stort behov av avsevärda grundförbättringar. Tillgänglig statistik från den senaste allmänna fastighetstaxeringen 1998 visar att av rikets samtliga lantbruksenheters totala basvärde utgör skogsbruksvärdet 62 %. Åker- och betesmarksvärdet utgjorde 10 % medan bostädernas byggnadsvärde utgjorde 1 %, tomtmarken 7 % och ekonomibyggnader 6 %. Resterande del, 0,6 %, utgjordes av skogsimpediment. Skogsbruksvärdet var med andra ord nära fyra gånger så stort som summan av de värden som binds i åker- och betesmarker samt ekonomibyggnader. Argument kan framföras för att skogsmark som ej ägs av enskilda bör behandlas på annat sätt vid genomförandet av EU:s program för landsbygdsutveckling i Sverige. I tabellen nedan har gjorts en uppskattning av skogsbruksvärdet på enskilt ägd mark Det totala skogsbruksvärdet har multiplicerats med den andel virkesförrådet som står på enskilda skogar. Detta innebär en underskattning av de enskilda skogarnas värde eftersom dessa i genomsnitt också har högre tillväxt och bättre avsättningsläge än övriga skogar i landet. Beräkningen har utförts dels totalt för landet dels för skogslänen, S, W, X, Y, Z, AC samt BD och dels för övriga län. Det framgår att i skogslänen är skogsbruksvärdena på enskild mark nära 9 gånger större än det jordbrukskapital som är bundet i åker-, betesmark och i ekonomibyggnader. I övriga Sverige är skogsbruksvärdet på enskilt ägd skogs 1,5 gånger värdet av de fysiskt bundna tillgångarna i jordbruket. 8

13 Nedanstående tabell visar taxeringsvärden för skogsbruk, resp. för åker-, betesmark och ekonomibyggnader enligt AFT 1998 i miljoner kronor. Tabell 5.1: Taxeringsvärden enligt AFT 1998 Område Hela landet Skogslänen, S, W-BD Övriga landet Skogsbruksvärde Värdet av åker-, betesmark och ekonomibyggnader Andel av virkesförrådet på enskild mark 54,9 % 47,2 % 64,8 % Skogsbruksvärde på enskild mark Kvot mellan Enskilt Skogsbruksvärde och Värdet av åker-, betesmark och ekonomibyggnader 2,1 8,8 1,5 Sett i absoluta siffror år 2001 utgjorde produktionen från skogen 177,8 Mdr kr medan jordbruket bidrog med 41,5 Mdr kr. Förädlingsvärdena för jordbruk och skogsbruk var i proportion till produktionsvärdena. Samtliga uppgifter har hämtats från skogsstatistisk årsbok 2004 respektive jordbruksstatistisk årsbok för år 2000 och Alla ägarekategorier ingår. Ett av Sveriges 15 miljökvalitetsmål är direkt knutet till skogsbruket. Miljökvalitetsmålet Levande skogar säger att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Skogsstyrelsen ansvarar nationellt och skogsvårdsstyrelserna regionalt för detta delmål. Skogsbruket berörs också av målen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Myllrande våtmarker. Det är länsstyrelserna som ansvarar för det regionala miljömålsarbetet och som samordnar uppföljningen av dessa. Länsstyrelserna har också utarbetat regionala delmål för miljön. När det gäller åtgärder för skogsbrukets miljömål i regionen sker ett nära samarbete mellan länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Till skillnad från jordbrukssektorn är skogssektorn inte ett gemensamt politikområde i EU. Samarbetet utgår från EU:s skogsstrategi från 1998 som lägger tonvikten på subsidiaritetsprincipen och som för närvarande är under omarbetning. I meddelande från Kommissionen till Rådet och Europaparlamentet beskrivs strategin enligt följande {KOM(2005) 84 slutlig}: Strategin framhåller den betydelse skogens mångsidiga roll och ett hållbart skogsbruk har för samhällets utveckling och fastställer ett antal viktiga beståndsdelar som ska ligga till grund för strategins genomförande. Den förklarar att ansvaret för skogspolitiken vilar på medlemsstaterna men att EU kan bidra till genomförandet av ett hållbart skogsbruk genom gemensamma politiska åtgärder, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och begreppet delat ansvar. Strategin lägger också tonvikt vid genomförandet av internationella åtaganden, principer och rekommendationer genom nationella eller regionala skogsprogram eller motsvarande styrmedel, och aktivt deltagande i allt internationellt samarbete som gäller skogen, och framhåller nödvändigheten av att förbättra samordning, kommunikation och samarbete inom alla politikområden av betydelse för skogssektorn. 9

14 Politiken för landsbygdsutveckling har varit det viktigaste verktyget för att genomföra EU:s skogsbruksstrategi på EU-nivå. EU:s ekonomiska stöd till skogsbruksåtgärder i samband med landsbygdsutveckling uppgår till 4,8 miljarder euro för perioden (nästan 10 % av budgeten för landsbygdsutveckling). EU:s landsbygdsutvecklingspolitik grundar sig på en integrerad områdesbaserad modell som utgår från det ömsesidiga beroendet mellan sektorsspecifik och sektorsövergripande politik, regionala och lokala särdrag och principer samt lägger tonvikt vid de lokala samhällenas aktiva engagemang och delaktighet. EU:s skogsbruk kännetecknas av en stor variation när det gäller skogstyper, skogsmarkens utbredning, ägarstruktur och socioekonomiska förhållanden. Skogar och annan trädbevuxen mark upptar sammanlagt ca 160 miljoner hektar eller 35 % av EU:s landareal. Dessutom ökar skogsmarkens utbredning i EU till följd av beskogningsåtgärder och vegetationens naturliga succession. Skogarna i EU växer i mycket skiftande ekologiska miljöer, från boreala till mediterrana områden och från alpina till låglänta områden. Av alla olika naturmiljöer i Europa är det skogarna som hyser flest antal arter, och de har viktiga ekologiska funktioner, såsom bevarande av biologisk mångfald och skydd av vatten och mark. Ungefär 12 % av skogsarealen har avsatts som skyddade skogsområden. Skogarna bidrar till landskapliga och kulturella värden och ger förutsättningar för andra aktiviteter, såsom friluftsliv, jakt och turism. Omkring 60 % av skogsarealen i EU är privatägd, med ca 15 miljoner ägare. De privata skogsinnehaven har en medelstorlek på 13 hektar, men de flesta privatägda skogar är mindre än 3 hektar stora. EU är en av världens största producenter och konsumenter av skogsprodukter och bedriver en omfattande handel med dessa produkter. Skogsbruket och den skogsbaserade industrin sysselsätter omkring 3,4 miljoner personer och har ett årligt produktionsvärde på cirka 356 miljarder euro (2001). Den årliga virkesproduktionen i EU uppgår i genomsnitt till nästan 400 miljoner m 3, och då avverkas endast drygt 60 % av den årliga skogstillväxten. Skogsbrukets ekonomiska och sociala betydelse för landsbygden kan lätt underskattas, eftersom de som arbetar inom skogsbruket ofta är egenföretagare eller småföretag och deras verksamhet ofta är kopplade till andra näringar. Utöver trä och kork ger skogarna även andra produkter, exempelvis hartser, medicinalväxter, svamp och bär. I genomsnitt för EU-14, d.v.s. gamla EU exkl. Sverige, var EU-stödet nära 8 Euro/ha skogsmark och år. Detta är flera hundra gånger mer än EU-stödet till svensk skog. Det finns inga möjligheter att höja EU-stödet till svensk skog så mycket att konkurrens på lika villkor uppstår. 10

15 2 Organisationsstrukturer Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna byggt upp en organisation för att tekniskt klara ansökningar om EU-stöd, kontroller, utbetalningar och redovisningar av stöden. Jordbruksverket har även en oberoende intern revisionsenhet. Organisationen arbetar enligt de grundläggande krav som EU ställer på en stödorganisation. Jordbruksverket är ackrediterad utbetalande myndighet inom Jordbruksfondens garantisektion. Inom utvecklingssektionen (strukturstöden inom mål 1 samt Leader+) har Jordbruksverket ställning som utbetalande myndighet (tillsammans med förvaltningsmyndigheterna i mål 1) samt är formellt beslutande för Leader+. Mål 1 och Leader+ är program som främst ligger inom Näringsdepartementets ansvarsområde. Jordbruksstöden arbetar direkt mot jordbrukaren och det har genom det s.k. blocksystemet byggts upp väl identifierbara arealer (gäller för LBU miljöersättningar och kompensationsbidraget). Tjänstemän från verket deltar tillsammans med Jordbruksdepartementet i EU:s omfattande kommitté- och arbetsgruppsarbete, både på råds - och kommissionsnivå. Tyngdpunkten i arbetet i samband med nya programperioder är utarbetande av nya eller ändrade förordningar. En permanent kommitté under kommissionen är STAR som behandlar övergripande LBUfrågor samt de olika ländernas program inkl. ändringar i dessa. En annan är Feoga-kommittén som bevakar de finansiella frågorna. Kommittéerna sammanträder normalt en gång per månad. Genom sin föreskrifträtt gentemot länsstyrelserna sker en samordning av den administrativa processen i samband med stödhanteringen och Sverige uppfyller därmed ett krav som kommissionen ställer på stödhanteringen. Skogsvårdsorganisationen är för närvarande inte uppbyggd i första hand för en omfattande stöd- och utbetalningsverksamhet utan mer för rådgivning, lagtillsyn och uppdrag. Det är skogens produktions- och miljövärden som står i centrum. Stöd till natur- och kulturvårdande åtgärder i skogen handläggs av skogsvårdsstyrelserna liksom stöd för plantering av ädellövskog. Det rör sig här om individuella ansökningar med en frekvens på ca ärenden per år. IT-stödet för behandlingen av stödansökningar är inte utvecklat på det sätt som används av Jordbruksverket och länsstyrelserna. SVO vänder sig till ägare av skog samt till organisationer. Identifieringen av mark sker genom fastigheter men också genom digitalisering och koordinatsättning av t.ex. avverkningsanmälningar/-tillstånd och biotopskydd. Fastighetsbegreppet har i jordbrukssammanhang för identifiering underkänts av kommissionen. De skogsbruksplaner som finns för huvuddelen av skogsmarken innehåller en beståndskarta och är koordinatlagda. Administrationen av EU:s jordbruksstöd i form av direktstöd (arealstöd och djurbidrag, från 2005 gårdsstöd) och LBU-stöd omfattar ca 500 personer fördelade på Statens jordbruksverk och samtliga länsstyrelser. Det är svårt att ange exakt hur många som arbetar med LBUstöden eftersom dessa på länsstyrelserna ofta handläggs parallellt med direktstöden. Storleksordningen kanske kan anges till personer. Statens jordbruksverk är utbetalande myndighet för LBU-stöden och ansvarar därmed gentemot EU att kraven på säkerhet i stödhanteringen enligt EU:s regelverk uppfylls. Verket anordnar utbildning och lämnar information till länsstyrelserna om stödhanteringen inkl. fysiska kontroller av stöden. Regelbundet träffas representanter för Jordbruksverket och länsstyrelserna för att följa upp stödhanteringen. Formella beslut om stöd till enskilda tas vanligen av länsstyrelsen i det län där sökanden har sin brukningsenhet eller utför viss 11

16 projektverksamhet. Stödprocessen med stödbesluten och utbetalningarna som sista moment i en lång kedja av olika arbetsmoment styrs av föreskrifter eller allmänna råd från Jordbruksverket. Föreskrifterna baseras i sin tur på regeringsförordningar. IT-systemen för stöden ansvarar Jordbruksverket för men de tas fram i nära samarbete med länsstyrelserna. Länsstyrelserna har en informell organisation i form av sju samverkansregioner som består av 2-6 län. I varje region har ett län utsetts som särskilt ansvarigt för samordningen mellan de ingående länen som kan gälla gemensamma frågor i stödprocessen eller olika yttranden till regeringen eller Jordbruksverket. För kompensationsbidraget och miljöersättningarna börjar förberedelserna på Jordbruksverket redan på våren före ansökningsåret. Ansökan om stöd ska i regel vara inne hos länsstyrelserna i mars-april stödåret. Beslut om stöd fattas av länsstyrelserna under perioden oktober-mars och utbetalningen av stöden verkställs av Jordbruksverket sedan stödbesluten nått verket. Fysiska kontroller av stödansökningarna genomförs av länen enligt Jordbruksverkets närmare anvisningar. För exempelvis typ projektstöd är stödprocessen något annorlunda. Arbetsfördelningen mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna är i stort lika som för miljöersättningarna och kompensationsbidraget men stödansökningar kan göras under hela året och utbetalningarna av stödet sker periodvis. För åtgärden kompetensutveckling gör länen särskilda program som ska godkännas av Jordbruksverket. Länsstyrelserna genomför programmen och rekvirerar medel från Jordbruksverket. Även andra anordnare förekommer dock. Revisorer från EU:s revisionsrätt, från DG Agri (kommissionen) och Jordbruksverket genomför revisioner av verksamheten såväl på Jordbruksverket som på länen. Skogsvårdsorganisationen (SVO) är en myndighet under Näringsdepartementet som också kan agera på eget initiativ efter signaler från omvärlden som berör ansvarsområdet. I 1993 års skogspolitiska beslut anges två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. De övergripande målen för skogssektorn preciseras i sektorsmål som utarbetas av Skogsstyrelsen i samråd med näringen, andra myndigheter och organisationer. Arbetet med sektorsmålen sker löpande och är avsedda att utgöra en gemensam bas för tolkningen av statens skogspolitik. SVO har ungefär personer anställda. Organisationen består av en central myndighet, Skogsstyrelsen, som är förlagd till Jönköping, samt 10 regioner över hela landet med varsin skogsvårdsstyrelse som huvudman. Varje region består av 1-4 län. Gotlands län har en egen organisation där motsvarande arbetsuppgifter är integrerade med länsstyrelsen. Regionkanslierna är av varierande storlek men oftast finns personer per kansli. Formellt är skogsvårdsstyrelserna beslutsmässigt självständiga gentemot Skogsstyrelsen och har sina egna styrelser. Landshövdingen i något av de tillhörande länen är styrelseordförande. I varje region finns ett antal distriktskontor. Totalt finns 58 distrikt i landet. Inom varje distrikt kan det finnas ett eller flera lokalkontor. Det pågår för närvarande en skogspolitisk utredning. Denna kommer att se över SVO och eventuellt föreslå förändringar. Detta projekt utgår från nuvarande organisation i de fall organisationen berörs men tar inte ställning till på vilken nivå som genomförandet av viss åtgärd ska hänföras till utan anger bara SVO. En stor del av arbetskraften inom SVO är uppdragsfinansierad. Det kan gälla t.ex. utsyning eller att förfärdiga skogsbruksplaner. I verksamheten ingår också projekt med helt eller delvis extern finansiering. Kostnadsfri rådgivning till skogsägare och skogbrukare är en viktig verksamhet för distrikten. Tidigare statlig styrning genom skogsvårdslagen för skogens långsiktiga skötsel har numera i hög grad ersatts med rådgivning med moment av att söka övertyga om att vissa åtgärder bör genomföras. Varje skogsvårdsstyrelse har således i dialog med skogsnäringen och andra berörda parter utarbetat regionala sektorsmål för sitt verksamhetsområde. 12

17 Slutavverkningar ska i förväg anmälas till distrikten för att möjliggöra kontroll före avverkning. Kontrollerna är dock i praktiken begränsade. Föryngring efter slutavverkning är obligatorisk kan ske genom t.ex. plantering, sådd eller självföryngring. Röjning och gallring är åtgärder som naturligt bör åtfölja ett bestånds utveckling men de är inte lagreglerade. Att göra upp fullständiga skogsbruksplaner för att optimera avkastningen av skogsinnehavet genom att klassa in beståndet i olika ålderskategorier m.m., bedöma åtgärdsbehov samt beräkna volymer är kostsamt men normalt lönsamt på sikt. Planerna är inte obligatoriska. Alla skogsägare måste dock ha en s.k. Skogs- och miljöredovisning som anger hur skogen ser ut och vilka natur- och kulturmiljövärden som registrerats för den. 13

18

19 3 Översiktlig redovisning av EU:s regelverk för stödadministration samt övergripande krav på stödhanteringen. Enligt utkastet till ny rådsförordning för LBU ska en förvaltningsmyndighet (FM) finnas för varje landsbygdsprogram. Om Sverige väljer att ha ett nationellt landsbygdsprogram ska således en FM tillsättas. FM ansvarar för implementeringen av programmet och ansvarar för att rapporteringar, uppföljningar etc. sker i enlighet med förordningens bestämmelser. FM ansvarar gentemot kommissionen att ett tillräckligt bra administrativt system byggs upp för hantering av stöden. FM ska i samband med utbetalningarna av stöd förvissa sig om att underlagen är korrekta och delge detta till den utbetalande myndigheten. En utbetalande myndigheten (UM) utbetalar stöden till stödmottagarna samt redovisar utbetalningarna till kommissionen och begär ersättning för den del av stöden som EU ska finansiera. Det är ett krav från EU:s revisorer att det måste vara möjligt att följa en utbetalning från stödansökan till utbetalningen och begäran om finansiering från EU. Kontroller av stödansökningar sker dels administrativt genom främst funktioner i IT-systemen men även på plats hos stödmottagaren. Stora datamängder nödvändiggör att särskilda ITprogram måste utvecklas för att handlägga stödansökningarna. Ur dessa program måste uttag av statistik kunna ske som underlag för den årliga övervakningen av stöden liksom för utvärdering av stöden vid vissa tillfällen. När det gäller stödordningar som baseras på utlagda kostnader för stödmottagaren (typ projektstöd) krävs att kvitton som styrker kostnaderna biläggs ansökan. Även oberoende kontroller på plats ska genomföras. För de areella stöden genomförs oberoende urvalskontroller på plats för minst 5 % av stödmottagarna för att upptäcka ev. avvikelser. Vid handläggningen av stöden tillämpas ett system med flerpersonershantering. Inget beslut om stöd får fattas utan att fler än en person har deltagit i hanteringen av ansökan. Chefen för verksamheten ska väl känna till hur arbetet är organiserat samt intyga att man arbetar med tillräcklig säkerhetsnivå. Dokumenterad utbildning för stödhandläggarna måste genomföras. 15

20

21 4 En struktur för stöd till skogliga åtgärder Syftet med denna beskrivning är att söka finna en struktur för hur de skogliga åtgärderna skulle kunna inordnas i ett landsbygdsprogram. Ännu har inte de politiska ställningstagandena om programmets inriktning gjorts. Därför har arbetet utgått från en lista med exempel på åtgärder som skulle vara möjliga enligt EU: s utkast till förordning från juli Åtgärder som är möjliga enligt förordningsutkastet diskuteras i kapitel 6. Här ges också exempel på den närmare utformningen av vissa åtgärder vad avser stödets mål, ekonomi, samhällsnytta m.m. Åtgärderna som återfinns kapitel 6 kan sedan utvecklas till ett mindre eller större delprogram för skogliga åtgärder i landsbygdsprogrammet. För respektive form för skogligt stöd kan insatserna prioriteras på olika sätt. Tabellen nedan speglar inte någon prioriteringsordning i sig. Ur förenklingssynpunkt bör åtgärder enligt punkterna 1 och 3 vara att föredra. De fastighetsvisa stöden enligt punkt 2 förutsätter besök på platsen av konsulent i samband med rådgivning. Detta besök ska leda fram till en plan för skötseln av marken. Efterföljande stickprovsvisa kontroller måste därefter genom-föras i samband med att stödansökan behandlas. Om frekvensen av sådana stöd blir hög potentialen är mycket stor blir också omfattningen av stödhanteringen hög. Sker en stark prioritering i kommande landsbygdsprogram till ett fåtal områden blir självfallet stödhan-teringen mindre. Åtgärd 4 enligt tabellen kan också medföra en omfattande stödhantering om åtgärden får stor omfattning. Åtgärd 5 är direkt kopplad till landsbygdens utveckling och bör kunna hanteras på samma sätt som övriga insatser inom Axel 3. Ett stödsystem finns här redan uppbyggt inom länsstyrelserna som bör kunna användas även i kommande program-period. Dessa stöd är dock i sig komplicerade till sin natur och förutsätter en individuell hantering av varje ansökan. Tabell 5.2: Exempel på åtgärder för landsbygdsutveckling genom EU:s LBU -stöd till skog Åtgärd Former Antal exempel 1.Kompetensutveckling 2.Skogsbru k med särskild miljöanpassning Där det behövs (t.ex. höga miljövärden) prioriterar konsulenten på fastigheten efter ägarens förslag Kampanjer 5 Kurser 7 Rådgivning 2 Individuella råd 2 Förvaltning Skogsplaner 4 Kollektiva nyttigheter 15 Skadeförebyggande och värdehöjande åtgärder 3.Förädling och marknadsföring av skogsprodukter 8 4.Anläggning av skog och agroforestry 3 5.Leaderliknande arbete och axel

22 Inom varje åtgärd enligt tabellen ovan kan prioriteringar göras enligt följande: 1. Kompetensutveckling. På nationell nivå kan prioriteras vilka möjligheter som ska erbjudas stödmottagarna gratis eller till eventuellt till mycket rabatterad kostnad. Dessutom kan stödmottagarna få tillgång till s.k. kompetensutvecklingscheckar för att själva kunna välja utbildningar utanför det nationella programmet. 2. Stöd för skogsbruk med särskild miljöanpassning. Under denna rubrik ingår stöd för hållbar skogsförvaltning, kollektiva nyttigheter och selektiva åtgärder Prioriteringen inom åtgärden kan ske på flera sätt. Ett sätt är genom tillämpning av fastighetsvisa stöd. För fastigheter med omfattande miljörestriktioner kan förutsättningarna för en god avkastning på det bundna kapitalet försämras. Sådana fastigheter kan erbjudas möjligheter till stöd till skogsförvaltning, kollektiva nyttigheter samt skadeförebyggande och värdehöjande åtgärder som kompensation. Det kan gälla fastigheter eller områden t.ex.: hög frekvens av naturvärden inkl. rekreationsvärden, ädellövskog och lövskog fjällnära skog svårföryngrad skog skärgårdsskog skyddsskog. Vilka områden och typer av fastigheter som väljs för stöd kan avgöras genom en kombination av nationella och regionala ställningstaganden. På nationell nivå kan väljas att bara några av alla möjliga insatser för kollektiva nyttigheter ska tillämpas. Detsamma gäller möjligheterna till stöd för skadeförebyggande och värdehöjande åtgärder. Vilka stöd som ska erbjudas skogsägaren kan avgöras genom att nationellt givna riktlinjer tillämpas för fastigheten som görs upp i samband med en rådgivningsdag som erbjuds markägaren. En sakkunnig konsulent från t.ex. SVO leder rådgivningen. Det är också möjligt att i programmet avstå från fastighetsvisa stöd. I stället för dessa kan väljas stöd för hela landet eller vissa regioner till någon eller några av de uppräknade åtgärderna. 3. Stöd för förädling och marknadsföring av skogsprodukter förutsätts bli prioriterade på samma sätt som motsvarande stöd till livsmedelsberedning och mikroföretag. 4. För stöd till anläggning av skog på jordbruksmark och på annan mark kan en prioritering ske på nationell nivå eller regional nivå. 5. Skog och skogsbruk förutsätts kunna ingå i åtgärderna enligt Axel 3 och i det lokalt initierade arbetet enligt LEADER-metoden. Beslut om dessa stöd kan fattas på regional nivå. Då behövs nationella tillämpningsanvisningar för att klargöra i vad mån som stöd är tillåtna enligt förordningen. Förvaltningsmyndigheten efter samråd med regionen ska kunna utesluta åtgärder i lokalt föreslagna program. 18

23 5 Kategorisering av stöd enligt förordningen i kollektiva åtgärder och i selektiva åtgärder Stödåtgärderna inom skogsbruksområdet kan enligt utkastet till ny rådsförordning (icke officiell översättning från engelska; 3 mars 2005 ) delas in i följande huvudgrupper : Åtgärder för att förbättra konkurrenskraften i skogsbruket -(Axel 1) A. Åtgärder för att främja kunskap samt förbättra den mänskliga potentialen genom: -yrkesmässig utbildning och informationsaktiviteter även inkluderande spridning av vetenskapliga resultat och av innovativa praktika - rådgivning till skogsägare - uppbyggnad av rådgivningsorganisationer med hjälp av degressivt stöd B. Åtgärder för att rekonstruera och utveckla den fysiska potentialen samt gynna innovationer - för privata skogsägare eller kommunalt ägda skogar erbjuds investeringsstöd för att höja skogens ek. värde (investeringen ska baseras på skogsbruksplaner). Minsta fastighetsstorlek för stöd bestäms av MS. - stöd till mjuka eller hårda investeringar för att höja värdet av skogsprodukterna genom förädling och/eller marknadsföring samt utveckling av nya processer och teknologier. Gäller för mikroföretag (< 10 anställda). - förbättra och utveckla infrastruktur av betydelse för skogsbruket Markförvaltning (Axel 2) Åtgärder för att uppnå ett hållbart utnyttjande av skogsmark (endast för privata skogsägare eller kommunalt ägda skogar) - första beskogning av jordbruksmark (avser stöd för etableringskostnader, en årlig ersättning per ha för underhållskostnader i högst 5 år samt ersättning för inkomstbortfall per ha till den förre jordbrukaren i högst 15 år; offentligt ägda skogar kan endast få etableringsstöd). Julgranar är inte stödberättigande. Snabbväxande arter ger endast stöd till etableringen. - första införandet av blandat extensivt jord- och skogsbruk på jordbruksmark (avser etableringskostnader). Julgranar är inte stödberättigande och inte heller snabbväxande arter. - första beskogning på icke jordbruksmark (avser etableringskostnader). Om det är fråga om övergiven f.d. jordbruksmark ges stöd även till en årlig ersättning för underhåll per ha. Julgranar är inte stödberättigande. - Natura 2000 områden (avser en årlig ersättning per ha i kompensation till privata skogsägare för restriktioner i användningen genom fågel- och habitatdirektiven) K - Skogsmiljöbetalningar (avser årliga betalningar per ha för frivilliga åtaganden utöver vad lagen föreskriver i normalt 5-7 år för att täcka extra kostnader genom åtagandet). K - återställande av produktionspotential vid naturkatastrofer och brand samt införande av förebyggande åtgärder. K - icke produktiva investeringar (avser investeringar i samband med skogsmiljöåtaganden enligt ovan med åtgärder som höjer värdet för allmänheten). K 19

24 God livskvalitet på landsbygden samt diversifierad ekonomi (Axel 3) A. Åtgärder för diversifiering av landsbygdens ekonomi - stöd för att starta upp och utveckla mikroföretag med avsikt att gynna entreprenörskap och utveckla den ekonomiska mångfalden på landsbygden - främjande av turismåtgärder i mindre skala (småskalig infrastruktur såsom informationscentra, skyltning av aktiviteter) boende och utmärkande av leder m.m B: Åtgärder för förbättring av livskvaliteten på landsbygden - basal service och småskalig infrastruktur i byar för ekonomin och befolkningen på landsbygden - byförnyelse och utveckling - bevarande och uppgradering av landsbygdsarvet (aktioner för miljömedvetande samt att ta fram skydds- och förvaltningsplaner för Natura 2000 områden och andra områden med höga naturvärden samt studier och investeringar i samband med bevarande, restaurering och uppgradering av det kulturella arvet som kan finna si byar och i landskapet). K C. Utbildning och information för personer involverade i åtgärder inom axel 3 D. Åtgärder för att förbereda och införa en lokal strategi för utveckling Åtgärder enligt axel 4 (Leader) kan också återfinnas inom skogsbruket För Leader måste det finnas områdesbaserade program som drivs av lokala aktionsgrupper för väl definierade subregionala landsbygdsområden. För närmare redovisning av hur Leader kan tillämpas i Sverige hänvisas till kapitel 4 i uppdraget. Punkterna som rör kollektiva nyttigheter har märkts med K. Skogsplantering som är kopplat till klimatologiska faktorer kan dock också närmast insorteras under kollektiva nyttigheter. En kollektiv nyttighet definieras som en vara (eller en tjänst) där en individs konsumtion av varan inte påverkar den mängd som finns tillgänglig för andras konsumtion. Det finns alltså ingen rivalitet i konsumtionen mellan olika individer. Ingen kan heller hindras från att konsumera varan, vilket innebär att det råder icke-exkluderbarhet. En vacker utsikt är en kollektiv nyttighet. Ingen kan titta slut på utsikten och det kostar inget extra att ytterligare en individ tar del av den. Den kollektiva nyttigheten är ofta en s.k. extern effekt av viss verksamhet som kan ha helt annan primär målsättning. En skog som primärt gallras och sköts för att höja dess ekonomiska värde i samband med slutavverkningen blir samtidigt en tillgång för allmänheten att nyttja på sin fritid. En kollektiv nyttighet lyder inte under vanliga prismekanismer, de tenderar att volymmässigt understiga vad som efterfrågas eftersom det inte finns någon marknad för att bestämma ett jämviktspris. Samhället kan genom finansiella stödinsatser öka utbudet och därmed skapa företagsekonomiskt intresse för att producera nyttigheten. En privat nyttighet karaktäriseras av både exkluderbarhet och rivalitet i konsumtionen. Övriga punkter i listan ovan är stöd för privata nyttigheter som hanteras genom s.k. selektiva stödåtgärder. Skogsplantering som är kopplat till klimatologiska faktorer kan dock närmast insorteras under kollektiva nyttigheter. 20

25 6 Översiktlig redovisning av möjliga skogliga stödåtgärder 6.1 Inledning Det ska noteras att den följande texten i detta avsnitt är ett utkast som skisserar hur olika stöd till skogsbruket skulle kunna struktureras inom ramen för ett landsbygdsprogram. Resp. förkortning nedan betyder då: A: avtal som kan träffas antingen med brukare eller med utförare C: krav på licensierad utförare E: schablonersättning G: utbildningskampanj med upplägg liknande Grönare skog Stöd för skogen kan struktureras enligt följande: 1. Kompetensutveckling 2. Stöd för skogsbruk med särskild miljöanpassning 2.1 Hållbar skogsförvaltning 2.2 Kollektiva nyttigheter 2.3 Skadeförebyggande och värdehöjande åtgärder (Selektiva åtgärder) 3. Förädling och marknadsföring 4. Anläggning av skog på jordbruksmark 5. Åtgärder enlig Axel 3 och Leader 6.2 Kompetensutveckling om skog och skogsbruk För närvarande finns stöd till kompetensutveckling inom skogsbruket. Rådgivning inklusive kurser ges inom ramen för Grönare skog som finns i både landsbygdsprogrammet och i de båda Mål 1 programmen. Verksamheten bedrivs av skogsvårdsstyrelserna. Jordbruksverket är utbetalande myndighet för EU-delen av stödet inom både LBU-området och Mål 1. Skogsvårdsstyrelserna överlämnar sina underlag till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen redovisar sedan underlagen för utbetalningar till Jordbruksverket som utbetalar till Skogsstyrelsen och sedan rekvirerar medel från kommissionen. För Mål 1 är det förvaltningsmyndigheterna som överlämnar underlagen för utbetalning direkt till Jordbruksverket. Underlagen har då först överlämnats från skogsvårdstyrelserna till förvaltningsmyndigheterna. Jordbruksverket utbetalar sedan direkt till skogsvårdsstyrelserna. Stöd till kompetensutveckling kan utgå i hela landet, till alla som äger skogsmark eller verkar i skogsbrukssektorn. Administrationen av detta kan fördelas mellan Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i huvudsak på samma sätt som dagens Grönare skog medel. Det är också möjligt att tillämpa s.k. kompetenscheckar. 21

26 Nedan listas olika typer av rådgivningar och vidareutbildningar som skulle kunna innefattas i ett LBU-program avseende kompetensutveckling. För delåtgärden Grönare skog ges en närmare beskrivning av hur åtgärden skulle kunna utformas. 1. G-Utbildningskampanj liknande Grönare skog (19ai, 20/ 13, 14). Förordningstextens viktigaste delar fokuserar yrkesutbildning och information för personer engagerade i jord- och skogsbrukssektorn. Flera faktorer pekar på att det återstår mycket att göra med detta medel. Huvudteman för en ny kampanj kan vara: - Skogen i ett landskapsperspektiv - Skog och historia - Skog för hälsan (hälsoeffekter, arbetsteknik och olycksförebyggande) - Ved för vårt klimat - Fler fördjupningsteman, för. Grönare skog t.ex. Skogens roll för utvecklingen av landsbygden och vidare arbete med redan färdiga teman samt särskilda målgruppsanpassningar för att fullt ut nå vissa grupper t.ex. nya skogsägare, kvinnliga skogsägare entreprenörer och maskinförare. 2. E-Individuell rådgivning (19aiv, 23, 24/ 13, 14, 15, 18) t.ex. en rådgivnings dag per skogsfastighet och år. 3. G eller E -Grupprådgivning (19ai, 20, 23, 24, 55/ 13, 14, 15, 18), t.ex. genom skogsdagar o.d. 4. G eller E -Fortbildning av självverksamma och entreprenörer (19ai, 19av, 20, 49ai, 49aii, 49c, 50, 51, 56, 58 / 13, 14, 15). Det kan gälla t.ex. kombination jord- och skogsbruk, Att vara skogsföretagare, Motorsågskörkort, Säkerhet i skogsarbete eller Skogsbruk med särskild hänsyn till risken för stormskador. 5. E -Utbildning och licensiering av skogsvårdsentreprenörer (19ai, 20, 23, 24, 49ai, 49aii, 49c, 50, 51, 56, 58/ 13, 14, 15, 18). Entreprenörernas inflytande på skogsvården ökar allt mer. En licensiering kan vara en förutsättning för att kunna använda skogsbrukets möjligheter att generera arbete och värde i intensiv skogsvård på ett sätt som går att hantera när det gäller kontrollen av användningen av EU-stöd. Upplägget har likheter med den s.k. K2 åtgärden avseende social och hållbar utveckling på landsbygden. 6. E Start av företag för skoglig förvaltning och rådgivning (19av, 24/ 19) EXEMPEL: Kampanj liknande Grönare skog - bedömning av åtgärder för kompetensutveckling Mål Öka sysselsättning, produktion samt hänsyn till biologiska och sociala värden. Aktiviteten i skogen ökar med större kunskaper hos de berörda. Kunskapen ökar om möjligheter att prioritera biologisk mångfald, sociala värden och kulturmiljöer inkl. fornlämningar. Större kunskaper leder sannolikt till både fler och bättre vald skötselinsatser och bidrar således till höjd produktion och kvalitetsförbättringar. Skogens värde ökar genom att åtgärder kan utföras vid en bättre vald tidpunkt. 22

27 Ekonomi Under perioden samlade Grönare skog deltagare inom skogssektorn till utbildningar om minst 10 timmar. Därutöver tillkommer deltagare i informationsaktiviteter mellan 3 och 10 timmar, totalt st. Men också människor utanför den primära målgruppen har deltagit. Totalt antal deltagare i någon form med minst 3 timmars kontakt var st, men kontaktytan för kampanjen var totalt 4 miljoner människor. Kampanjen omsatte totalt ca 200 mkr. Om vi antar att deltagarna i utbildning satsade i genomsnitt satsade 20 timmar, de i information i genomsnitt satsade 5 timmar och övriga i genomsnitt satsade 3 timmar, så har kampanjen haft i storleksordningen 2 miljoner deltagartimmar. Kostnaden per deltagartimma blir då ca 100 kr/tim. Deltagarna har stått för kostnaden för sin egen tid. Kostnaden för utbildningen var så låg att den är lönsam även om effekterna i form av förbättrad skogsförvaltning skulle vara mycket små. Marknadsvärdet för landets skogskapital kan härledas ur fastigheternas taxeringsvärden. Effekterna av kampanjen är fleråriga, trots att kostnaden uppgick till mindre än 0,1 % av det i skogen bundna kapitalet. I samband med utvärdering av skogspolitiken gjordes en enkätundersökning. Det fanns då en större vilja att skaffa sig Grön plan och större intresse för röjning och plantering bland dem som deltagit än bland de som ej deltagit i Grönare skog. Av deltagarna var 92 % nöjda med utbildningen och 70 % hade minst 80 % rätt svar på de kunskapsfrågor som ingick i utvärderingen. Samhällsnytta och bärkraft Grönare skog förefaller har givit ökad sysselsättning och bättre miljöanpassning i skogsbruket, särskilt i sysselsättningssvaga områden. Eftersom det främst beror på en attitydförändring kan man vänta sig att den består. Stödtyp Det är lämpligt att en kampanj är gratis. Men när värdefullt studiematerial utdelas bör också krav ställas på närvaro i de utbildningar som materialet hör till. Deltagarna ersätts ej för utebliven arbetsförtjänst, resor eller förtäring. Geografiskt område En utbildningskampanj bör göras tillgänglig i hela landet. Företagsinriktning Alla som verkar professionellt eller ideellt inom skogssektorn eller med engagemang i skogen. Genus Både kvinnor och män förväntas delta i nya kampanjer. Särskilda kvinnosatsningar har gett gott resultat. Av deltagarna i Grönare skog var 23 % kvinnor. Utvärderingsenkäten besvarades av män och av kvinnor. Bland männen hade 30 % jord och 23

28 skogsbruk som huvudsysselsättning medan detta gällde 14 % av kvinnorna. Under de senaste 5 åren hade 58 % av männen och 39 % av kvinnorna som deltog i kampanjen deltagit i någon annan skoglig utbildning. En större andel av kvinnorna än av männen ansåg att budskapet i Grönare skog stämde helt eller till stor del med deras uppfattning om hur skogsbruk ska bedrivas. Total kostnad Kostnaden för att utveckla och genomföra en ny liknande kampanj kan uppskattas till 300 Mkr. Enkelhet En jämförelse med enkelblanketten visar att samtliga moment är mycket enkla för såväl kund som administration. Kontrollfrågorna föranleder inte någon ytterligare anpassning av detta väl genomarbetade arbetssätt. 6.3 Stöd för skogsbruk med särskild miljöanpassning Detta stöd föreslås utgå fastighetsvis. Naturligtvis måste en bedömning av behovet av stöd för utveckling av natur- och kulturmiljövärden på fastigheten ske med beaktande av vad som behöver prioriteras i ett landskapsperspektiv. Men det synes mer angeläget att beakta landskapsperspektivet genom åtgärder enligt Axel 3 och Leader, där det finns bättre möjlighet att samordna insatser i flera olika näringar. Med hänsyn till de begränsade resurser som finns tillgängliga kommer dessa stöd antagligen att prioriteras till fastigheter med särskilda egenskaper. Det kan gälla t.ex.: 1. hög andel av natur-, kulturmiljö- och rekreationsvärden men också ädellövskog och ordinär lövskog. Miljövärdena på fastigheten kan kopplas till utveckling i ett landskapsperspektiv, t.ex. värdetrakter i de regionala strategidokumenten, landskapsekologiska kärnområden, kärnområden för renskötsel, tätortsnära skogar, avrinningsområde, värdefull ädellövskog, skyddsvärda flora- och faunalokaler, fornminnesområden. Med hög andel avses här fastigheter där minst 10 % av skogsmarken har höga miljövärden, t.ex. räknat som areal nyckelbiotop + objekt med naturvärden eller som arealer med rent miljömål + förstärkt hänsyn (målklasserna NO, NS och PF) i Gröna skogsbruksplaner. 2. fjällnära skog, 3. svårföryngrad skog, 4. skärgårdsskog 5. skyddsskog. För fastigheter med särskilda egenskaper skulle olika typer av stöd kunna ingå i programmet. Krav för stöd ska vara att: fastigheten innehar eller anskaffar en godkänd så kallad grön skogsbruksplan. 24

29 ägaren har ett dokumenterat engagemang för miljövård, t.ex. ha deltagit i Grönare skogutbildning Stödet utformas enligt markägarens begäran för ett urval av åtgärder på fastigheten som Skogsvårdsstyrelsen godkänner efter fältbesök på fastigheten. För vissa åtgärder kan behöva krävas en licensierad utförare. Skogsägaren anmäler när resp. åtgärd har utförts och då utbetalas stödet. Kontroll kan ske stickprovsvis när stöd utbetalats men utförs normalt fastighetsvis vid fältbesök av skogsvårdsstyrelsen när samtliga åtgärder har genomförts. Stödet till skogsbruk med särskild miljöanpassning har tre komponenter, varav endast den första är obligatorisk. 1. Hållbar skogsförvaltning 2. Kollektiva nyttigheter 3. Skadeförebyggande och värdehöjande åtgärder Hållbar skogsförvaltning Stöd kan utgå som en grundkostnad per fastighet och en arealbaserad ersättning. Stödnivån bör minst motsvara startkostnaden för en grön skogsbruksplan och därtill 80 % av en arealbaserad kostnad. Medlen måste för de skogsägare som saknar en grön plan först användas för anskaffning av en sådan plan. Planen ska godkännas av en myndighet enligt de kriterier som Jordbruksverket fastställer efter hörande av Skogsstyrelsen. Det innebär åtminstone att bestånden på fastigheten ska vara målklassade och skogsvårdsstyrelsen ska ha godkänt naturvärdesbedömningen. Stöd ska också utgå till en godkänd grön skogsbruksplan om markägaren beställer en sådan. Skogsägare som redan har en plan kan den utnyttja stödet till: 1. E, C-Skogsförvaltning (19aiv, 19biv, 23/18, 22) inkl. E-Individuell rådgivning (19aiv, 23, 24/ 13, 14, 15, 18) t.ex. en rådgivningsdag per skogsfastighet och år. 2. E-Värdeplan - skogsbruksplan (19aiv, 19bii, 26/ 20, 22). En vidare utveckling av begreppet skogsbruksplan, med i) högre kvalitet på vissa data ii) mer detaljerade rekommendationer om vad som bör göras, t.ex. för att utveckla värdeproduktionen och för att minska skaderisker iii) rekommendation om skogens förvaltning tillsammans med övriga tillgångar med hänsyn till ägarnas specifika förhållanden. 3. E-Miljöplan - skogsbruksplan (19bv, 34bvii, 39, 46/ 20, 22). En plan för markägare som vill prioritera miljömålen. 4. E-Andra skogliga digitala planeringsprogram (19bii, 26/ 20, 22) EXEMPEL: Stöd till hållbar skogsförvaltning för delmomentet Grön plan Mål Öka sysselsättning, produktion och hänsyn till biologiska och sociala värden. 25

30 Aktiviteten i skogen ökar med en plan. Skötseln blir mer intensiv och produktionen höjs. Skogens värde ökar genom att åtgärder kan utföras vid en optimerad tidpunkt. Genom att målklassa bestånden ökar möjligheten att prioritera var man ska ta hänsyn till biologisk mångfald, sociala värden och kulturmiljöer och fornlämningar. Förvaltning och planer är också ett instrument för att uppnå de skogspolitiska målen. Att göra en värdeplan, miljöplan eller grön plan underlättar också för skogsägaren att vara tydligare i sitt mål med skogsbruket. En grön plan är grunden för en god skogsförvaltning och de andra typerna av skogsbruksplaner innebär en högre ambitionsnivå. Den som redan har en Grön plan ska kunna få stöd för en uppdatering av denna eller de andra plantyperna i föregående stycke. Under perioden gjordes skogsbruksplaner på ca 3 miljoner ha privat skogsmark (ca 0,5 miljoner ha på annan mark). I samma takt skulle 5 miljoner ha planeras på en 10-års period. Planer uppdateras var tionde år. Det privata skogsinnehavet i Sverige är ca 10 miljoner ha. Alltså finns stor potential att öka antalet gröna skogsbruksplaner. Ekonomi Idag kostar en Grön skogsbruksplan mellan kr/ha vartill kommer en grundavgift på ca kr. Prestationen vid framställning av plan är ca ha per dag beroende på terräng, storlek på bestånd och teknisk utrustning. Vid försäljning av fastigheten ökar värdet sannolikt om det finns en Grön plan. Andra direkta värdeökningar är svåra att definiera. Planen hjälper till att anpassa intäkter och kostnader efter skogsägarens intresse, genom att optimera omloppstider och ta hänsyn till var andra åtgärder på fastigheten behöver göras. Om man ska värdera nyttan för skogsägaren med att ha en skogsbruksplan jämfört med att inte ha någon, kan man anta att de som beställer en plan anser att värdet åtminstone motsvarar vad de betalar. Om vi antar att skogsägaren betalar 150 kr för ett ha blir det en kostnad på 15 kr per år för de 10 år som är planens livslängd. Enligt beräkningar utifrån Skogsstatistisk Årsbok är den genomsnittliga avkastningen på skog i storleksordningen 400 kr/ha/år. Detta betyder att värdet av att ha en plan borde motsvara 4 % (15/400= 0,038) av skogens avkastning. Planens pris jämfört med ett genomsnittligt marknadsvärde av skogen i landet är i storleksordningen 0,5 % (150/28000). Detta kan jämföras med de kostnader som annars debiteras för förvaltning av kapital. Benägenheten att skaffa en skogsbruksplan är större ju större fastigheten är. Skogsägare med relativt lite skog tycker ofta att de har kontroll över skogen utan en plan och därför finns ingen alternativkostnad. För många skogsägare ligger gränsen för behovet av en plan vid en skogsareal i storleksordningen 30 ha. På fastigheter med mer än 30 ha finner många att en plan ger en värdeökning på minst 4 %. Samhällsnytta Gröna skogsbruksplaner ger ökad sysselsättning i ofta sysselsättningssvaga regioner. De bidrar också till samhällsnyttan genom en bättre prioritering av biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljöer samt för utveckling av rekreationsvärden (icke-monetära nyttor). Bärkraft Med en grön skogsbruksplan är det större chans att få skogsägaren att ta hänsyn till miljövärden eftersom det där rekommenderas skriftligen. För dem som inte har så stor 26

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Välkommen till ESV:s seminarium

Välkommen till ESV:s seminarium Välkommen till ESV:s seminarium En framgångsrik EU-revision bidrar till att förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaten Sverige utvecklas och förbättras bidrar till att EU kommissionen i samarbete

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vad kan en EU-revision kosta?

Vad kan en EU-revision kosta? Vad kan en EU-revision kosta? Anders Elfström, enhetschef Regelutvecklingsenheten Stödavdelningen Jordbruksverket Regelutvecklingsenheten, ca 75 personer Regelarbete Förvaltning av Multikuben Ajourhållning

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning Kommunrevisorerna granskar Januari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 1.1 Syfte, avgränsning och metod... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 2 Uppdrag och organisation... 5 2.1 Reglemente, mål och uppdrag...

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling... 1 Beskrivning av delåtgärd 6.1, Startstöd... 8 Beskrivning av delåtgärd 6.4. Investeringar

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m.

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. Dnr 2014 /1025 Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. 2015-04-21 Arbetsgrupp och författare Mathias Westergaard-Nielsen Christel Magnusson Jörgen Ringagård

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2010:276 Utkom från trycket den 20 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden

Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden 2005 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Rapport 2005:17 Foto: Mats Pettersson Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2000:1467 Utkom från trycket den 4 januari 2001 utfärdad den 21 december 2000.

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-projekt i arkiven FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-regler i Sverige EU:s direktiv måste Sverige göra om till svensk lag Förordningar gäller direkt

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas

Läs mer