ÄNDRINGAR i bokarbetarnas KOLLEKTIVAVTAL mellan

Transkript

1 ÄNDRINGAR i bokarbetarnas KOLLEKTIVAVTAL mellan Mediernas Centralförbund och TEAM Industribranschernas fackförbund Avtalet är i kraft

2 KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL MEDIERNAS CENTRALFÖRBUND TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND FÖRHANDLINGAR ANGÅENDE BOKARBETARNAS KOLLEKTIVAVTAL Tid Plats Mediernas Centralförbunds konferenslokaler, Helsingfors Närvarande Johanna Varis representerande Mediernas Centralförbund Elina Nissi Juha-Matti Moilanen sekreterare Pertti Ailio Helvi Liukkaala Jarmo Koskinen Seppo Rantala Timo Vallittu representerande TEAM ordförande Irene Hämäläinen Mirja Suhonen Reijo Korhonen Heikki Heikkilä Seija Laosmaa Mikael Kaartoaho Kimmo Liukkonen Beslöts revidera bokarbetarnas kollektivavtal med följande ändringar: 1 Avtalsperioden Löneförhöjningarna Löneförhöjningarna eller från början av den närmast därefter börjande avlöningsperioden är följande: Allmän förhöjning 0,6 % De personliga lönerna höjs med 0,6 %. Företagsförhöjning 0,3 % Potten är 0,3 % och den räknas på basis av företagets arbetstagares sammanlagda personliga veckolöner exklusive den allmänna löneförhöjningen. De personliga lönerna omfattar inte tillägg på basis av miljö eller arbetstider

3 Förtroendemannen informeras om grunderna för och storleken på potten och om det inte finns en förtroendeman informerar man hela personalen. I ett företag med arbetsplatser som täcks av olika fackavdelningar och som har en egen huvudförtroendeman/förtroendeman utför man beräkningarna per arbetsplats. På samma sätt gör man i företag med enheter i olika fackavdelningar men utan förtroendemän. Man förhandlar och har som mål att uppnå samförstånd om bruket av och fördelningsprinciperna för potten. Ifall man inte kommer överens om användningen av potten delas 0,2 % ut som en procentuell allmän förhöjning. Arbetsgivaren beslutar om användningen av 0,1 % på ett sätt som stöder en rättvis lönestruktur och företagets lönepolitik. Då bör arbetsgivaren informera förtroendemannen eller personalen om det hur potten har använts och principerna för hur löneförhöjningarna har riktats. Engångspott Som engångspott betalas 70 euro. Minimilönerna Minimilönerna höjs med 0,9 procent. Skifttilläggen Nattillägget för skift som avslutas eller senare höjs från 153 cent till 173 cent. 3 Flexibel arbetstid Avvikande från bestämmelserna i kapitel 3.1 i kollektivavtalet kan den ordinarie arbetstiden vid arbete i en- eller tvåskiftsarbete förläggas genomsnittlig så att den är 6 10 timmar per dygn och högst 50 timmar per vecka. Också lördagsarbete är möjligt. Fridagarna kan utformas och förläggas avvikande från kapitel 3.4. Arbetsgivaren ska upprätta ett utjämningsschema för arbetstiden åtminstone för den tid inom vilken den veckovisa ordinarie arbetstiden utjämnas till 40 timmar. Man förhandlar och strävar efter att komma överens med förtroendemannen om övergången till arbetstidsschemat. Man övergår till arbetstidsschemat genom att komma överens om det med arbetstagaren en gång. Efter det är arbetstidsschemat i kraft till dess arbetsgivaren meddelar att det upphör. Så länge arrangemanget är i kraft utbetalas till arbetstagaren ett separat tillägg för flexibel arbetstid. Tilläggets storlek är 5 % av den personliga vecko- eller månadslönen exklusive tillägg för miljö eller arbetstider. Utbetalningen av tillägget upphör då man slutar tillämpa arbetstidsschemat och då arbetstiden har jämnats ut till 40 timmar per vecka. Om inte annat avtalas lokalt underrättas arbetstagarna om en bestående ändring i det gällande utjämningsschemat och i arbetsskiftsförteckningarna två veckor innan ändringen verkställs och om en tillfällig ändring, om möjligt, en vecka innan ändringen verkställs, dock senast den tredje dagen innan ändringen verkställs

4 Om anställningsförhållandet upphör under en utjämningsperiod, utbetalas till arbetstagaren i slutlönen enkel lön för utjämningsledighet som inte hunnit hållas, och om de utförda arbetstimmarna är för få för att arbetstiden ska jämnas ut, innehålls lönen för de timmar som krävs för utjämningen från slutlönen. 4 Förkortad arbetstid Det femte stycket i kapitel Att genomföra förkortningarna ändras enligt följande: Ifall man på företaget har avtalat om grundprinciperna för det hur ledigheten ges kan man definiera tidpunkten för ledigheten genom att komma överens med arbetstagaren meddela, ifall man inte genom att förhandla och sträva efter samförstånd kan uppnå enighet, arbetstagaren minst två veckor i förväg när ledigheten ska hållas arbetsgivaren kan förlägga hälften av förkortningsledigheten som hela dagar vid en sådan tidpunkt då arbetstagaren undantagsvis av oförutsedda skäl inte kan erbjudas arbete, så att arbetsgivaren underrättar arbetstagaren om detta senast den tredje dagen innan ändringen verkställs ledigheten ska ges senast den 30 april under året som följer på intjäningsåret. 5 Arbetstidsbank I slutet av kapitel 3 läggs som en ny punkt till: Arbetstidsbank Avsikten med arbetstidsbanken är att stöda företagets produktivitet och konkurrenskraft samt att beakta arbetstagarnas individuella arbetstidsbehov. Arbetsgivaren och förtroendemannen kan avtala om att man i företaget tar i bruk en arbetstidsbank. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om hur arbetstid sparas i arbetstidsbanken. Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överförs exempelvis - utjämningsledighet i anslutning till arbetstidsscheman - eventuella arbetstidsförkortningsledigheter - saldo som har samlats vid flexibel arbetstid - ersättning för arbetstid som har bytts ut mot ledighet - den del av semestern som överskrider 18 dagar och vintersemestern samt redan intjänad sparad ledighet - genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid - den förhöjning av semesterlönen som bytts ut mot ledighet. När man har avtalat om att till arbetstidsbanken överföra utjämningsledighet som intjänas då genomsnittlig arbetstid tillämpas kan man också avtala om att ett separat utjämningsschema inte används. Då jämnas arbetstiden ut via arbetstidsbanken och inom ramen för de gränser som man avtalat om då man tagit i bruk arbetstidsbanken. Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet och för den gäller inte preskriptionstider enligt t.ex. arbetstidslagen

5 Arbetstagarens lön bestäms enligt den tidpunkt då ledigheten tas ut. Ledigheten minskar inte intjäningen av semester. Då anställningen upphör ersätts den ledighet som samlats i banken i pengar. Arbetstagaren får årligen en redogörelse för den ledighet som samlats i banken. Förtroendemannen får årligen ett sammandrag över den ledighet som samlats i och tagits ut ur banken. Förtroendemannen och arbetsgivarens representant följer årligen upp de ledigheter som samlats i banken särskilt av arbetarskyddsskäl. Förbunden är ense om den princip enligt vilken de timmar som samlats i banken borde tas ut innan man tillgriper permittering då sysselsättningsläget blir sämre. Då man tar i bruk en arbetstidsbank ska man dessutom komma överens om åtminstone följande frågor: - vilka som omfattas av systemet med arbetstidsbank - vilka ledigheter som kan sparas, på vilka villkor de sparas samt de förfaringssätt enligt vilka den arbetstid som sparats i arbetstidsbanken kan påvisas - maximilängden på arbetstid som kan sparas och lånas, varvid särskild uppmärksamhet fästs vid arbetarskyddsaspekter - hur ledighet kan tas ut eller beordras bli uttagen - hur lönen fastställs då ledighet tas ut om företaget använder flera olika lönegrunder eller lönesätt - förfaringssätten då en arbetstagare på grund av arbetsoförmåga eller annan omständighet är förhindrad att arbeta under en avtalad ledig tid - i vilka situationer, förutom då anställningen upphör, sparad ledighet kan omvandlas till pengar och enligt vilka principer bytet sker - hur arbetstidsbankens funktionsduglighet behandlas mellan arbetsgivaren och förtroendemannen och hur systemet med arbetstidsbank kan ändras. 6 Lön under faderskapsledighet Till arbetstagaren betalas lön för ordinarie arbetstid under en faderskapsledighetsperiod på sex (6) dagar. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid betalningen av lön för moderskapsledighet. 7 Revidering av arbetstidsbestämmelserna En arbetsgrupp tillsätts för att reda ut huruvida det inom avtalsbranschen är motiverat att dela upp arbetet i civil- och tidningsarbete samt hur arbetstidsbestämmelserna och tillämpningen av dem avviker från varandra. Till arbetsgruppens uppgifter hör också att - som en del av arbetstidsuppgörelsen reda ut ett förenhetligande av skifttilläggen inom grafiska branschen - föreslå en integrering av arbetstidsbestämmelserna för civil- och tidningsarbete. Tidsfrist

6 8 Utveckling av arbetslivet In fidem Under avtalsperioden ska förbunden tillsammans - instruera och utbilda sina medlemmar i tillämpningen av de avtalade kollektivavtalsändringarna samt följa upp ändringarnas effekter såväl på företagens konkurrenskraft som på personalens välbefinnande, - definiera vilken utbildning som borde kunna erbjudas för att stärka förtroendemännens kunnande och tillsammans delta i planeringen av sådan utbildning, - reda ut genom vilka åtgärder man inom tryckbranschen i enlighet med de linjer som avtalats mellan centralorganisationerna kunde stöda längre arbetskarriärer och bättre arbetshälsa samt - gå igenom de utvecklingsbehov som kommit fram i mediebranschens förbunds arbetslivsstrategiprojekt och sätta igång de fortsatta projekt som behövs. Förbunden följer upp tillämpningen av flexibel arbetstid och utvecklingsbehoven i anslutning till den under år Juha-Matti Moilanen sekreterare MEDIERNAS CENTRALFÖRBUND TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND - 6 -

7 ENGÅNGSPOTT I SEPTEMBER 2010 Engångspotten för dem som omfattas av bokarbetarnas kollektivavtal är 70 euro. Engångspotten betalas senast Engångspotten gäller dem som är i anställningsförhållande förutsatt att anställningsförhållandet har varat minst 3 månader före och att det är i kraft vid den tidpunkt då engångspotten betalas ut. Engångspottens storlek: För deltidsanställda arbetstagare räknas ersättningens belopp i förhållande till den avtalade arbetstiden och full arbetstid. Om en deltidsanställd arbetstagares arbetstid varierar (arbetar vid behov), räknas den genomsnittliga arbetstiden under perioden Samma princip tillämpas också på personer till vilka lönebetalningen har varit avbruten en del av perioden (t.ex. oavlönad sjukledighet, föräldraledighet, alterneringsledighet, permittering etc.). Om en person inte alls omfattats av lönebetalningsskyldighet under perioden betalas ingen engångspott. 4.2 MINIMILÖNEN Uppgiftsspecifika minimilöner De uppgiftsspecifika minimilönerna ( /vecka) från och med eller början av den avlöningsperiod som börjar närmast därefter är följande: /vecka Nivå 1 359,03 Nivå 2 394,94 Nivå 3 434,43 Nivå 4 477, Förhöjning av minimilönen i tidningsarbete Förhöjning av minimilönen i tidningsarbete från och med eller början av den avlöningsperiod som börjar närmast därefter: Söndagsfrekvens Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 /vecka /vecka /vecka /vecka var fjärde söndag 21,54 23,70 26,07 28,67 var tredje söndag 32,31 35,54 39,10 43,01 varannan söndag 43,08 47,39 52,13 57,34 varje söndag 53,85 59,24 65,16 71,68-7 -

8 4.2.5 Definiering av den personliga lönens erfarenhetsdel De uppgiftsbaserade minimilönerna med ett erfarenhetstillägg på 5 % är från och med eller början av den avlöningsperiod som börjar närmast därefter följande: /vecka Nivå 1 376,98 Nivå 2 414,69 Nivå 3 456,15 Nivå 4 501, Övriga lönebestämmelser Lärlingar Lärlingarnas minimilöner är från och med eller början av den avlöningsperiod som börjar närmast därefter följande: /vecka 1 året 75 % av lönen på nivå 2 296,21 2 året 85 % av lönen på nivå 2 335,70 3 året 90 % av lönen på nivå 2 355,45 Lönen för dem som avlagt grundexamen bestäms utgående från tredje årets lön. Efter att man har avlagt yrkesexamen utbetalas lön enligt uppgiftens svårighetsgrad. Praktikanter Arbetstagare som inte har tillräcklig yrkeserfarenhet av motsvarande uppgift kan erhålla praktikantlön. Praktiktiden på nivå 1 är ett halvt år och i övriga uppgifter ett år. Praktikanternas minimilöner (90 % av lönen på de olika nivåerna) är från och med eller början av den avlöningsperiod som börjar närmast därefter följande: /vecka Nivå 1 323,13 Nivå 2 355,45 Nivå 3 390,99 Nivå 4 430,08 Arbetserfarenheten konstateras när man ingår arbetsavtalet. Bevisbördan åvilar arbetstagaren. Det att man i efterhand åberopar erfarenhet leder inte till en retroaktiv lönebetalning. Unga, under 18 år När en ungdom under 18 år utför samma arbete som en vuxen och har den kunskap, förmåga och erfarenhet som uppgiften kräver definieras hans lön utgående från svårighetsgraden. I annat fall är de unga arbetstagarnas minimilön (75 % av lönen på nivå 2) från och med eller början av den avlöningsperiod som börjar närmast därefter 296,21 /vecka

9 Vuxna studerande För att förbättra ungdomars praktikmöjligheter kan under sommarperioden ( ) och under andra ferietider i läroinrättningarna utbetalas praktiklön enligt nivå 1. Studerandenas minimilön (90 % av lönen på nivå 1) är från och med eller början av den avlöningsperiod som börjar närmast därefter 323,13 /vecka. Praktik som del av en examen För praktik som är en obligatorisk del av examen kan man fritt avtala om lönen. 4.3 TILLÄGG Skifttillägg Skift-, kvälls- och nattillägg för skift som avslutas kl. cent/h Lördagstillägg Lördagstillägg för skift som avslutas eller inleds på en lördag kl. euro/h skift som börjat på fredagen 6, , , skiftet avslutas på söndag 5, skiftet avslutas på söndag 6, Introduktion Introduktions- och handledningstillägget är 38 cent/h

10 ÄNDRADE AVSNITT 3.5 FÖRKORTAD ARBETSTID Att genomföra förkortningarna Man bör lokalt förhandla och sträva efter samförstånd om sättet att genomföra förkortningarna för hela företaget och om grundprinciperna för förkortningen med huvudförtroendemannen för arbetsavdelning med förtroendemannen på respektive avdelning för en maskin eller arbetsgrupp gruppvis med arbetstagaren individuellt. Förkortningarna kan genomföras på många olika sätt, till exempel genom att förkorta den dagliga arbetstiden förkorta veckoarbetstiden inkludera förkortningen i arbetstidsschemat använda flextid ge ledigt ett arbetsskift i sänder ge ledigt fler skift i sänder ge ledigt en del av ett arbetsskift (t.ex. 4 timmar) förkorta den dagliga arbetstiden under en period (t.ex. sommartid ) bilda en personlig "bank" av ledigheten. Arbetstagaren kan vid behov "konsumera" en ledighet enligt överenskommelse timme för timme. Oberoende av vilken metod man använder för att förkorta arbetstiden, bör den fylla villkoret att man i årsarbetstiden, vid sidan om kollektivavtalets bestämmelser om semester, vintersemester och fridagar, även genomför arbetstidförkortningen enligt ovan nämnda förkortningsprogram. När man kommer överens om förkortningens form och tidpunkt bör man beakta produktionen och arbetssituationen samt arbetstagarnas grundade önskemål. Ifall man på företaget har avtalat om grundprinciperna för det hur ledigheten ges kan man definiera tidpunkten för ledigheten genom att komma överens med arbetstagaren meddela, ifall man inte genom att förhandla och sträva efter samförstånd kan uppnå enighet, arbetstagaren minst två veckor i förväg när ledigheten ska hållas arbetsgivaren kan förlägga hälften av förkortningsledigheten som hela dagar vid en sådan tidpunkt då arbetstagaren undantagsvis av oförutsedda skäl inte kan erbjudas arbete, så att arbetsgivaren underrättar arbetstagaren om detta senast den tredje dagen innan ändringen verkställs ledigheten ska ges senast den 30 april under året som följer på intjäningsåret. Ifall ledigheten på förhand har antecknats i arbetstidsschemat kan inte de lediga dagarna flyttas även om arbetstagaren skulle vara på en senare inledd avlönad sjukledighet