Verksamhetsbeskrivning Familjestödsgruppen

Transkript

1 VÅRD & BILDNING RESURS & KUNSKAP RÅD OCH STÖD FAMILJESTÖDSGRUPPEN December 2011 Rev. Juni 2012 Verksamhetsbeskrivning Familjestödsgruppen Målgrupp Verksamheten vänder sig till familjer med barn och ungdomar i åldern 0-20 år i hemmet. Insatsen ges efter utredning och beslut av socialsekreterare. Fokus ligger alltid på barnens bästa och grunden är att familjen själv önskar en förändring av sin situation. Öppenvårdsinsatsen hemterapeutstöd kan utformas på olika sätt som beskrivs nedan. Insatsen är kostnadsfri för familjerna. Samverkan kan ske med andra såsom skolor, förskolor, MVC/BVC/VC (mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, vårdcentralen), habiliteringen och annat utifrån familjernas behov. Kontaktuppgifter Besöksadress: Stabby backe Enhetschef, telefon: Barbro Moberg Ketema E-post: barbro.moberg-ketema@uppsala.se Fax: Hemsida: Familjestödsgruppen har hela Uppsala kommun som geografiskt upptagningsområde. Organisatorisk tillhörighet Styrelsen för vård och bildning (SVB) Vård & bildning (V&B) Affärsområde Resurs och kunskap/råd och stöd Familjestödsgruppen Affärsområdeschef: Ulf Gustin Chef Råd och Stöd: Eva Köpman Uppdragsgivare Socialnämnden för barn och unga Personal Gruppen består av hemterapeuter, sammanlagt cirka åtta årsarbetare inklusive vikarier, samt enhetschef gemensam med Stenhagens familjeenhet med vilken gruppen är samlokaliserad. Postadress: Uppsala kommun, Vård & bildning, Stenhagens familjeenhet, Uppsala Besöksadress: Stabby backe Telefon: Fax: E-post: stenhagensfamiljeenhet@uppsala.se

2 2 (5) Verksamhetens syfte Syftet är att i ett så tidigt skede som möjligt ge familjer med barn och ungdomar det stöd i hemmet man kan behöva för att förbättra barnens situation och förhindra ytterligare problemutveckling inom familjen. Verksamhetsidé/värdegrund Familjen är den grundläggande enheten och den naturliga miljön för dess medlemmar och särskilt betydelsefull för barnens utveckling och välfärd. Föräldrarna är de som i första hand har ansvaret för barnens fostran och utveckling. Samhällets roll är att på olika sätt stödja föräldrarna i deras föräldraskap. Familjerna kan se mycket olika ut till sin sammansättning. För att nå fram till en situation där man kan arbeta med förändring i en familj krävs att det finns en tillitsfull relation mellan familj och hemterapeut och tillsammans med familjerna försöker vi finna vägar/lösningar som leder till varaktig förändring. Utgångspunkten är att allt stöd ska ges på ett respektfullt sätt med barnets/ungdomens bästa i fokus och familjens egna förslag till förändring tas tillvara och stimuleras. Alla individer och familjer bemöts på ett likvärdigt sätt oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön eller sexuell läggning. I arbetet utgår vi från teorier om social inlärning och kommunikation som ger kunskap om hur beteenden lärs in och visar på hur vårt sätt att samtala är avgörande när det gäller förändring. Verksamheten genomsyras av det salutogena synsättet, vi lyfter fram och främjar skyddsfaktorer samt söker minska de riskfaktorer som finns för barnen. Verksamhetsinnehåll Huvudsakliga arbetsuppgifter är förändringsarbete i familjer och sker genom praktiskt/ pedagogiskt arbete eller mer behandlingsinriktat förändringsarbete. Nytt för 2012 är också en särskild insats kallad Barnstöd för förälder/föräldrar med problem av varaktig karaktär. Likaså kan hemterapeuterna arbeta med barn/ungdomar som har svårigheter med att komma iväg till skolan, bl.a. genom den s.k. Pittsburgsmodellen. En komplettering av innehållet i dessa delar finns beskrivna nedan tillsammans med praktiskt/pedagogsikt och behandlingsmässigt arbete. Kontakten med oss sker oftast i familjernas hem, men hemterapeuten (HT) kan också följa med familjen till möten vid förskola/skola, vårdcentral eller annat som krävs för insatsens genomförande. Vi samarbetar med det nätverk som finns kring familjen när familjen så önskar. Alla i gruppen har årsarbetstid och arbetar mycket flexibelt utifrån familjernas behov. Det praktiskt/pedagogiska arbetet kan även bedrivas kvällstid och under helger om särskilt behov finns uttalat från socialtjänsten. Insatsen inleds alltid med ett gemensamt möte mellan familj, utredande socialsekreterare och hemterapeut, där familjen är delaktig i utformningen av insatsen både vad gäller innehåll, tidpunkter, besöksfrekvens och uppföljningsmöten. Ibland kan uppdraget inledas med ett motivationsarbete för att familjen ska ta emot insatsen innan en genomförandeplan kan

3 3 (5) upprättas. En problembeskrivning görs tillsammans för att hemterapeuten på ett effektivt och konstruktivt sätt ska kunna arbeta vidare tillsammans med familjen. Familjens och dess medlemmars deltagande i genomförandet av insatsen är en förutsättning för att ett gott resultat ska uppnås. Vi beskriver för familjen de metoder som kan användas under arbetet. Den genomförandeplan som upprättas ska vara enkelt utformad, tydlig och användbar och kunna ge svar på frågor som: Vad ska åstadkommas? Hur ska det genomföras? När ska det följas upp? Hur ska stödet se ut vid skollov, semester? Andra viktiga insatser som familjen har, vilka ska samordnas och så vidare. Vad som ska åstadkommas är något som man kommer överens om vid uppföljningsmöte se nedan. Ansvaret för hur det ska åstadkommas åvilar HT och familjen att gemensamt komma fram till. Processen i sig har ett stort värde och får familjen att känna sig delaktig. Hemterapeut praktisk/pedagogisk inriktning Praktiskt/pedagogiskt föräldrastöd bedrivs i familjens hem. Föräldrar och barn får guidning i samspel och kommunikation genom modellinlärning i vardagsaktiviteter. Återkoppling till föräldrarna sker därefter i samtal om det som händer i samvaron med barnen och stöd ges i att hitta alternativa lösningar. Miljöterapeutiskt arbete kan också innebära konkret stöd med praktiska saker, till exempel hur man lagar mat till barnen, rutiner kring matsituationen och sänggåendet, hjälp i kontakter med det omgivande samhället såsom dagis, skola med mera. Erfarenheten visar att familjens behov blir tydligare när hemterapeuten (HT) vistats i familjens hem ett tag. Ofta framkommer det också behov som tidigare inte är kända, men som är viktiga för familjen att få hjälp med. För att familjen ska få det stöd de verkligen behöver, ägnas en del av den första tiden i familjen till att kartlägga behovet. Detta ska inte ses som ytterligare en utredning utan ett sätt att tydliggöra familjens behov. Efter en tid träffas familj, socialsekreterare och HT i ett uppföljningsmöte för att redogöra vad som åstadkommits sedan första mötet samt redovisar om det är några behov som tillkommit under kartläggningsperioden. Med detta som utgångspunkt kommer man gemensamt fram till en genomförandeplan (om inte sådan redan finns) med tydliga mål om vad som ska uppnås för att familjens situation ska förbättras. Insatsen är begränsad till att kunna ges maximalt 15 timmar/vecka under sex månader med en uppföljning av insatsen efter tre månader. Hemterapeut behandlingsmässig inriktning Även hemterapeutinsats med behandlingsinriktning genomförs främst i familjens hem. Här finns oftast ett problem identifierat i relationerna eller brist på kommunikation mellan olika familjemedlemmar. Många gånger handlar det om att hitta nya sätt att kommunicera inom familjen och insatsen sker främst genom samtal eller olika modeller för samspel.

4 4 (5) Hemterapeutinsats med behandlingsinriktning är begränsad till tre timmar per vecka under max nio månader. Insats -barnstöd Barnstöd är en ny insats som tillkommit främst riktad mot barn/ungdomar i familjer där det bedöms finnas ett varaktigt behov av stöd till föräldrarna. Innehållet och utförandet av insatsen är av praktisk/pedagogisk karaktär och skiljer sig i sak inte från denna insats. Utmärkande för insatsen barnstöd är dock att en eller båda föräldrarna oftast har någon form av intellektuellt eller neuropsykiatriskt funktionshinder och därför i behov av långvarigt stöd. Ofta är även förändringsförmågan begränsad hos dessa föräldrar och behov av kontinuerligt stöd under barnens uppväxt kan vara nödvändigt. Hemterapeutens utökade roll i dessa familjer är bl.a. att särskilt tydliggöra barnens särskilda behov utifrån familjens situation. En sådan del kan vara att motivera och stödja föräldern i att söka annat kompletterande stöd, exempelvis via biståndshandläggare för att få en boendestödjare i hemmet eller via habiliteringen, både för egen del och för barnen. Om boendestödjare finns i familjen görs en arbets- och rollfördelning mellan personal. Barnstöd kan ges maximalt 15 timmar per vecka. Beslutet ska omprövas var sjätte månad. Ansvaret för detta åvilar beslutande socialsekreterare. Insats för hemmasittare Verksamheten är inriktad på barn/ungdomar i åldrarna 9-16 år och deras familjer och gäller de som av olika anledningar har stora brister i närvaron i skolan s.k. hemmasittare. Dessa elever kan ha varit frånvarande under en längre sammanhängande period eller återkommande korta perioder. Föräldrarna är de som har det yttersta ansvaret för att barnet/ungdomen kommer till skolan. Föräldrarna kan ha egna svårigheter eller inte orkar/förmår att få iväg barnet till skolan. Syftet med insatsen är att göra skillnad för barnet/eleven som är hållbar över tid och att barnet/ungdomen får stöd och motivation att återgå till skolan. I grundskolan gäller skolplikt och skolan har ansvar gentemot eleven. Hemterapeutens roll är att erbjuda det stöd som föräldrarna kan behöva. Eleven i skolan ska kunna tillgodogöra sig den kunskap som ges efter de egna förutsättningarna. Innehåll i insatsen för hemmasittare Socialsekreterare utreder och beslutar om insatsen hemterapeut. När remiss kommit till familjestödsgruppen bokas möte där familj, hemterapeut och socialsekreterare närvarar. Familjen tillsammans med handläggaren berättar om den aktuella situationen och vi ger information om hur vi arbetar. Initialt är ett skolmöte viktigt för att kartlägga situationen och klargöra var och ens olika ansvarsområden. Genom det skolmötet ökar vår möjlighet att utforma en tydlig behandlingsplan.

5 5 (5) Kartläggning innebär att vi träffar barnet och familjen i hemmet och tillsammans gör en analys av vad som orsakar skolfrånvaron. Viktigt är att höra barnets egna tankar och förslag på hur en fungerande skolgång skulle kunna se ut. Tillsammans med familjen och skolan utformar vi en arbetsplan med tydliga mål/delmål om hur återgången till skolan ska se ut. Vår kontakt sker genom elevens mentor/coach. Nätverksmöte bokas efter behov, där rektor, berörda lärare, kurator, skolsköterska, andra professionella och föräldrar/elev närvarar. Vår erfarenhet är att genom tydligt upplägg och tidig insats ökar elevens möjlighet att återgå till en fungerande skolgång. Vi arbetar med MI, problemlösning och kognitiv teknik. Personalens kompetens Alla medarbetare har många års erfarenhet av att arbeta med utsatta familjer. Grundutbildningen kan skifta, här finns undersköterska, hemvårdare, behandlingsassistent, diakon, hälsopedagog, barnskötare, sjuksköterska med flera. Utöver detta har flera i personalen deltagit i olika påbyggnadsutbildningar som systemteoriutbildning, miljöterapi för hemterapeuter, Teipingkurs, introduktionskurser i ART, lösningsfokuserat arbete, Copeledareutbildning, utbildning kring olika psykiatriska sjukdomar och behandlingsinsatser och bemötande av denna målgrupp. En medarbetare har motsvarande Steg I utbildning med KBT-inriktning. Flera i personalgruppen deltog i ett särskilt projekt för ett antal år sedan riktat mot familjer med utvecklingsstörning eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har utvecklat metoder att för att arbeta med denna målgrupp. Gruppen har regelbunden extern handledning. Utveckling/uppföljning I vår strävan att ständigt förbättra vår verksamhet följer vi den forskning som pågår inom de områden som berör oss. Genom olika föreläsningar får vi kunskap om olika utvecklingsarbeten som bedrivs och tar till oss av nya forskningsrön och metodutveckling. Planen är att vi under 2012 fortsätter med det tidigare påbörjade arbetet med en utvärdering kring kvaliteten av insatserna och hur brukaren upplever dessa. Vidare kommer fyra personer att utbildas till ART-instruktörer, men med särskild inriktning på arbete i familjer. De som inte deltagit i systemteoriutbildning kommer att erbjudas en introduktionskurs under Vi ingår även i utvecklandet av en webbsida för hela Råd och stöd. I december 2011 blev Familjestödsgruppen liksom hela Råd och stöd certifierade enl. Investor in People. IIP är ett kvalitetssystem som mäter olika områden i en organisation för att säkerställa ett kvalitetsarbete utifrån den så kallade IIP standarden. Barbro Moberg-Ketema, Enhetschef Eva Köpman, Chef Råd och stöd