TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

Transkript

1 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Branschens rekryteringsbehov 2016 STORT REKRYTERINGSBEHOV I MOTORBRANSCHEN NYANSTÄLLNINGAR UNDER TRE ÅR

2 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Om rapporten Tempen på motorbranschen är en årligen återkommande rapport där Motorbranschens yrkesnämnder (MYN och LYN) undersöker branschens rekryteringsbehov. Ett urval företag anslutna till Motorbranschens Arbetsgivareförbund, MAF, har under november 2015 tillfrågats angående deras uppskattade behov av nyanställningar idag och på tre års sikt. Resultaten av enkäten har därefter analyserats och uppräknats för att spegla behovet av personal i hela motorbranschen. Siffrorna som redovisas i Tempen på motorbranschen är således det uppskattade rekryteringsbehovet för branschen i sin helhet under de kommande tre åren. 2 tempen på motorbranschen

3 SAMMANFATTNING Stort rekryteringsbehov i motorbranschen Tempen på motorbranschen visar att motorbranschens företag behöver nyanställa personer på tre års sikt. Det innebär en rekryteringsutmaning för företagen och stora möjligheter för den som har en utbildning till ett av de yrken som efterfrågas i branschen. Motorbranschens yrkesnämnder genomför årligen en kartläggning av rekryteringsbehov i motorbranschen. I det arbetet tar vi hänsyn till omständigheter som kommande pensionsavgångar och demografiska skillnader över tid. Allt för att skapa bästa förutsättningar att bedöma det framtida behovet av kompetens. Men även and ra parametrar är relevanta i sammanhanget. Till exempel påverkar fordonsparkens storlek och fordonens tekniska utveckling såväl efterfrågan på motorbranschens tjänster som personalens utbildningsnivå. Den svenska motorbranschen består av cirka företag med anställda där majoriteten är mekaniker, tekniker, bilskadereparatörer, fordonslackerare och reservdelsspecialister. Branschen är teknikintensiv, innovativ och internationell. Nya material, metoder och produkter innebär förändrade kompetenskrav. Detta ställer i sin tur krav på utbildningar som lever upp till arbetsmarknadens behov. MYN och LYN välkomnar satsningar på fler utbildningsplatser riktade mot motorbranschen inom gymnasieskolan. Detsamma gäller initiativ som ytterligare förstärker kvaliteten i utbildningen. Med tanke på det förväntade kompetensbehovet välkomnar motorbranschen även satsningar som möjliggör karriärväxlingar för redan yrkesverksamma liksom fler arbetsmarknadsutbildningar riktade mot branschen. Tempen på motorbranschen finns även nedbruten på länsvisa rapporter. Välkommen att besöka bilproffs.se för dessa rapporter. Rekryteringsbehovets fördelning i antal/verkstadstyp 0 3 månader 3 månader 1 år 1 år 3 år Personbilsverkstäder Lastbilsverkstäder Maskinverkstäder Bilskadeverkstäder Lackverkstäder Totalt: Rekryteringsbehovets fördelning i antal/yrkesgrupp 0 3 månader 3 månader 1 år 1 år 3 år Personbilsmekaniker Personbilstekniker Lastbilsmekaniker Lastbilstekniker Maskinmekaniker Maskintekniker Bilskadereparatör Fordonslackerare Plastreparatör Reservdelsspecialist Reservdelschef Kundmottagare Verkstadschef Servicemarknadschef Totalt: tempen på motorbranschen 3

4 REKRYTERINGSBEHOV 2016 Rekryteringsbehov För att få en bild av branschens rekryteringsbehov i dag och på tre års sikt tillfrågades under november 2015 ett urval företag anslutna till Motorbranschens Arbets givareförbund, MAF, om deras uppskattade behov av nyanställningar. Siffrorna som redovisas i den här rapporten är det uppskattade rekryterings behovet för branschen i sin helhet. I diagrammen på följande sidor redovisas rekry teringsbehovet kopplat till olika verkstadstyper. Personbilsverkstaden Mekaniker Tekniker Kundmottagare/ Planerare Verkstadschef/ Verkmästare/Arbetsledare Servicemarknadschef/ Service-/Eftermarknadschef Reservdelsspecialist Reservdelschef 42 st 41 st 29 st 20 st 18 st 25 st 8 st 8 st 18 st 35 st 64 st 66 st 0 3 mån 3 mån 1 år 76 st 92 st 90 st 138 st 151 st 187 st 209 st 1 år 3 år 280 st 333 st Diagrammet visar över tid personbilsverkstädernas uppskattade behov av att anställa personal inom ett urval av olika befattningar. Av diagrammet följer att det, under tre års sikt i personbilsverkstäderna, finns ett uppskattat be hov av totalt nyanställda, varav 671 tekniker (vidareutbildade mekaniker med minst tre års erfarenhet i yrket) och 627 mekaniker. 4 tempen på motorbranschen

5 Lastbilsverkstaden Diagrammet visar över tid lastbilsverkstädernas uppskattade behov av att anställa personal inom ett urval av olika befattningar. Mekaniker Tekniker 0 3 mån 3 mån 1 år 72 st 126 st 1 år 3 år 140 st 158 st 180 st 186 st Kundmottagare/ Planerare 36 st 34 st 69 st Verkstadschef/ Verkmästare/Arbetsledare 37 st 27 st 32 st Servicemarknadschef/ Service-/Eftermarknadschef 6 st 5 st 38 st Reservdelsspecialist 50 st 36 st 45 st Reservdelschef 13 st Av diagrammet följer att det, under tre års sikt i lastbilsverkstäderna, finns ett uppskattat be hov av totalt nyanställda, varav 470 tekniker (vidareutbildade mekaniker med minst tre års erfarenhet i yrket) och 392 mekaniker. Maskinverkstaden Diagrammet visar över tid maskinverkstädernas uppskattade behov av att an ställa personal inom ett urval av olika befattningar. Mekaniker Tekniker 0 3 mån 3 mån 1 år 74 st 92 st 76 st 114 st 1 år 3 år 236 st 217 st Kundmottagare/ Planerare 4 st 21 st 41 st Verkstadschef/ Verkmästare/Arbetsledare 25 st 12 st 41 st Servicemarknadschef/ Service-/Eftermarknadschef 22 st 41 st Reservdelsspecialist 4 st 26 st 50 st Reservdelschef 12 st 3 st 41 st Av diagrammet följer att det, under tre års sikt i maskinverkstäderna, finns ett uppskattat be hov av totalt nyanställda, varav 407 tekniker (vidareutbildade mekaniker med minst tre års erfarenhet i yrket) och 402 mekaniker. tempen på motorbranschen 5

6 REKRYTERINGSBEHOV 2016 Bilskadeverkstaden Bilskadereparatör/ Bilplåtslagare Plastreparatör 5 st 8 st 27 st 0 3 mån 3 mån 1 år 1 år 3 år 106 st 110 st 148 st Diagrammet visar över tid bilskadeverkstädernas uppskattade behov av att anställa personal inom ett urval av olika befattningar. Mekaniker 11 st 28 st 27 st Tekniker 28 st 43 st 44 st Kundmottagare/ Planerare 11 st 29 st 25 st Verkstadschef/ Verkmästare/Arbetsledare 27 st 18 st 21 st Servicemarknadschef/ Service-/Eftermarknadschef 11 st Reservdelsspecialist 11 st 8 st Reservdelschef 6 st Av diagrammet följer att det, under tre års sikt i bilskadeverkstäderna, finns ett uppskattat be hov av totalt 752 nyanställda, varav 364 bilskadereparatörer. Lackverkstaden Fordonslackerare Plastreparatör 9 st 5 st 0 3 mån 3 mån 1 år 46 st 77 st 39 st 1 år 3 år 137 st Diagrammet visar över tid lackverkstädernas uppskattade behov av att anställa personal inom ett urval av olika befattningar. Mekaniker Tekniker Kundmottagare/ Planerare Verkstadschef/ Verkmästare/Arbetsledare Servicemarknadschef/ Service-/Eftermarknadschef Reservdelsspecialist 3 st 3 st 6 st 4 st 20 st Reservdelschef Av diagrammet följer att det, under tre års sikt i lackverkstäderna, finns ett uppskattat be hov av totalt 349 nyanställda, varav 260 fordonslackerare. 6 tempen på motorbranschen

7 Reservdelsspecialister Diagrammet visar över tid det uppskattade behovet av reservdelsspecialister och reservdels chefer i olika typer av verkstäder. Personbilsverkstad Lastbilsverkstad 0 3 mån 3 mån 1 år 44 st 50 st 36 st 58 st 1 år 3 år 83 st 108 st Maskinverkstad 6 st 38 st 91 st Bilskadeverkstad 11 st 14 st Lackverkstad Det totalt uppskattade behovet är 108 reservdelschefer och 431 reservdelsspecialister. Cirka 45 procent av det behovet återfinns i personbilsverkstäderna. tempen på motorbranschen 7

8 KOMPETENS- KOMPETENSBEHOV OCH I REKRYTERINGSKRAV MOTORBRANSCHEN För att möta arbetsmarknadens behov måste rätt antal personer utbildas med rätt kunskaper. MYN och LYN har tagit fram branschkrav för de kunskaper en person förväntas ha efter genom gången fordonsteknisk utbildning. För samtliga yrken ingår bland annat att kunna kontrollera och dokumentera utfört arbete och se till att arbetsplatsen hålls ren och säker. Diagnostiserade fel, servicebehov, reservdelsbehov och åtgärder som utförts på ett inlämnat fordon ska kunna kommuniceras till kund. Branschkraven finns att läsa på bilproffs.se. Utöver branschkraven finns generella kunskaper och sociala färdigheter som efterfrågas i branschen. Dessa är att behärska svenska och engelska, veta var det går att hitta information som krävs för arbetet, att agera professionellt och förstå kundens situation och behov, arbeta systematiskt och effektivt, vara representativ och ansvarstagande samt säkerhets-, miljö- och kvalitetsmedveten. Kompetenstrender inom respektive yrke Personbilsmekaniker Dagens personbilsmekaniker arbetar mer med el och elektronik, snarare än mekanik. Meka nikern blir allt mer av en säljare och därför är service och kundbemötande viktigt. Lastbilsmekaniker För lastbilsmekanikerna är elsystem och instrument viktiga kompetensområden både i dag och på sikt. Det gäller även service och kundbemötande. Maskinmekaniker Maskinmekanikern arbetar ofta självständigt och behöver ha en väl utvecklad förmåga vad gäller kundbemötande. Kunskap inom elsystem, hydraulsystem och extrautrustning anses viktigt. Reservdelsspecialist För reservdelsspecialisten är sociala och kommunikativa färdigheter viktiga, liksom kunskap inom försäljning, marknadsföring, lager, logistik, service och kundbemötande. Bilskadereparatör Kaross och inredning är naturliga kompetensområden för bilskadereparatören, men även el och elektronik blir allt viktigare liksom god social förmåga och kunna utföra arbetsuppgifter enligt tillverkarens anvisningar. Fordonslackerare Fordonslackeraren ska kunna utföra reparationer enligt tillverkarens anvisningar samt ha förmågan att bygga kundrelationer. Specialkompetenser som foliering, motivlackering och att kunna reparera mindre karosseriskador i kolfiber blir allt viktigare. Motorbranschcollege och yrkesprov Under 2015 genomförde Lackerarnas yrkesnämnd, LYN, för första gången ett yrkesprov. Provet, som är årligen återkommande, är öppet för gymnasieelever, yrkeslärare, handledare och andra verksamma inom fordonslackering. Yrkesprovet är framtaget för att kunna visa vad branschen tycker är viktigt att en fordonslackerare kan och vad som är kvalitet i yrkesutövandet. Under 2016 startar Motorbranschens yrkesnämnd, MYN, ett kvalitetssystem med arbetsnamnet Motorbranschcollege, till vilket gymnasieskolor kan ansluta sig om de uppfyller vissa kvalitetskrav. Syftet är att höja den gymnasiala utbildningskvaliteten ytterligare och att stötta skolor till att utvecklas. 8 tempen på motorbranschen

9 RÖSTER FRÅN BRANSCHEN SKOLAN SKA STÅ FÖR BASKUNSKAPERNA Sten Brandt, vd Brandt Bil Brandt Bil är ett familjeföretag som startade redan I dag har bolaget 24 anläggningar i Västra Götaland och där arbetar ett hundratal personbils- och lastbilstekniker, bilskadereparatörer och reservdelspersonal. Sten Brandt är vd och han ser ett problem i att för få unga söker till fordons- och transportprogrammet, vilket innebär att inte tillräckligt många kommer ut på arbetsmarknaden. Dessutom har innehållet i teknikeryrket förändrats avsevärt under den senaste femton åren, men det är svårt att nå ut med den informationen till eleverna. Förr var det ett mekaniskt fordon man skulle reparera. I dag är det i princip en rullande, elektronisk dator. Men det är inte många studie- och yrkesvägledare som känner till det. Här har vi under ett antal år arbetat mycket med upplysande information. För att lösa rekryterings- och kompetensfrågan är Sten Brandt övertygad om att det behövs mer praktiktid i grundutbildningen. Allt det som en nybakad mekaniker måste kunna får inte plats inom ramen för tre gymnasieår, anser han: Skolan ska stå för baskunskaperna men den är långt ifrån tillräcklig för det som behövs i dag. Det är inte skolans fel, det behövs mer tid. Det ansvaret måste branschen ta. Överlag är det viktigt med ett nära samarbete mellan branschen och skolorna, både lokalt och centralt. Jag tror till exempel mycket på det nya kvalitetssystemet i form av motorbranschcollege. Kompetensbehov: ny teknik, el och elektronik, kunskaper i datateknik STÖRRE FOKUS PÅ NY TEKNIK Pontus Lövrup, vd SVÅ SVÅ företräder Scania och Volkswagens återförsäljare med sammanlagt anställda över hela landet. Pontus Lövrup är vd och han berättar att rekryterings- och kompetensfrågan är ständigt närvarande i företagsnätverket. Det finns ett stort behov, särskilt då vi har haft en kraftig tillväxt de senaste fem åren. Vi expanderar och då behövs fler medarbetare. Bland annat finns en stor brist på tekniker som behärskar den nya tekniken i dagens moderna fordon. Han tycker att de allra flesta skolor gör ett bra jobb, och med en bra grund kan de flesta elever formas vidare på arbetsplatsen, men han skulle gärna se ett större fokus på ny teknik i grundutbildningen. Den nya tekniken gäller dels olika drivmedel, el och framför allt de uppkopplade fordonen som inte bara är uppkopplade mot nätet och verkstaden utan snart även till varandra. Inom tio år har vi självkörande bilar. Samtidigt som skadorna minskar med hjälp av tekniken så innebär den samtidigt att de skador som måste lagas blir mycket mer komplicerade. Jag ser också ett behov av mer språkundervisning, framför allt i engelska, och kundorientering. Det sista är särskilt viktigt vad gäller reservdelspersonal, ett yrke som förändrats mycket med betydligt större fokus på försäljning. Lösningen på glappet mellan utbildningsinnehåll och företagens behov skulle bland annat kunna vara mer arbetsplatsförlagt lärande. Jag tror också att kvalitetssystemet som Motorbranschens yrkesnämnder nu inför är en naturlig väg att gå. Det liknar för övrigt systemet för auktoriserade verkstäder som måste uppfylla ett antal krav för att kunna bedriva sin verksamhet. Kompetensbehov: Språkkunskaper, kundorientering, försäljning, mer ny teknik, el, informations- och kommunikationsteknik tempen på motorbranschen 9

10 RÖSTER FRÅN BRANSCHEN KOMBINATION AV SOCIAL OCH TEKNISK FÖRMÅGA Tomas Tärnfors, Retail HR Manager BMW Sverige BMW Group växer i Sverige och i takt med att fler verkstäder öppnas behövs också mer personal. I dag har företaget 60 verkstäder över hela landet. Jag tycker att vi har relativt lätt att hitta nya medarbetare, säger Tomas Tärnfors, Retail HR Manager på BMW Sverige. Han ser dock ett grundproblem i det låga intresset för gymnasieutbildningarna inom fordonsteknik. Framförallt behöver vi hitta personer med tekniskt intresse och en social förmåga. Det är en kombination som måste till för det serviceinriktade yrke som det innebär att vara en modern personbilsmekaniker. Tomas Tärnfors tror på ännu mer marknadsföring gentemot föräldrar och elever, inte minst för att få fler tjejer att söka sig till branschen. Jag tror att många eller till och med alla yrken inom servicemarknad passar kvinnor väldigt bra. Blandningen är mycket viktig, idag är vi alldeles för mansdominerade. Han anser att grundutbildningen ger en god mekanisk förståelse och att det är rätt tänkt av skolorna att satsa på en gedigen grund. De specifika kunskaperna för respektive bilmärken lär sig eleverna vid praktiskt arbete ute i arbetslivet och som anställda genom företagens egna kurser. I framtiden måste fordonstekniska utbildningar bli bättre på att ta fram den sociala delen som är viktig på en arbetsplats samt förmågan att lyssna på kunden och förstå hans problem. Detta är en naturlig talang och en del av eleverna kan ha svårt att förstå och lära sig detta. Man skulle önska att personer med bättre social förmåga sökte sig till fordonsteknik, men att vi även utvecklade alla elever i detta. Hela branschen skulle vinna på det. Kompetensbehov: Teknik, social förmåga, kundorientering MER ELEKTRONIK OCH KUNDFÖRSTÅELSE Anders Edin, ansvarig för kompetensutveckling, Volvo Lastvagnar Världens näst största lastbilstillverkare är Volvo Lastvagnar med över återförsäljare och verkstäder samt 90 servicepunkter. Just nu händer mycket inom utvecklingen av tunga fordon vad gäller ny teknik och drivmedel. Att matcha ihop kunderna med rätt produkter och tjänster blir mer komplext. Våra medarbetare måste vara både kunniga på vårt utbud och lyhörda på vad kunden efterfrågar, eller till och med vara med och utveckla kundens sätt att bedriva sitt företagande. Vi arbetar mycket med utbildning av alla våra olika personalkategorier, berättar Anders Edin som är ansvarig för kompetensutveckling både inom och utanför Volvo Lastvagnar. Den spännande utvecklingen i branschen ställer krav på fordons- och transportprogrammet. Anders Edin skulle gärna se mer fokus på elektronik, eftersom all felsökning i dag sker via dator och man måste kunna förstå hur bilens elektroniska struktur är uppbyggd och fungerar. Ett annat område som behöver förstärkas är de mjuka delarna, att man förstår hur viktig relationen är med våra kunder, att man har en bra social förmåga och intresserad av att utvecklas och vidareutbildas. Han tror att glappet mellan fordonsutbildningen och behovet i arbetslivet bäst löser sig genom ett nära samarbete mellan skolan och de lokala återförsäljarna. Vi har många exempel på att detta fungerar utmärkt. Flera företag har öppnat upp för fordonslärare att delta i sina interna utbildningar vilket ger både kompetens, utveckling, motivation och leder till goda samarbeten för båda parter. Jag ser att Volvo med små insatser gör stor skillnad för många fordonsskolor. Jag hoppas att fler företag inser detta och hänger på i den utvecklingen. Slutligen tror jag mycket på Motorbranschcollege som implementerar ett kvalitetssäkrat utbildningssystem för våra respektive arbetsroller. Kompetensbehov: kundbemötande, affärskunskap, elektronik, ny teknik, social förmåga 10 tempen på motorbranschen

11 PÅ KORT SIKT ÄR DET MÅNGA SOM SLUTAR Jonas Hedman, platschef och vvd TKBM Strax söder om Stockholm ligger TKBM, ett serviceföretag i plåt- och lackskadebranschen med 60 anställda. Jonas Hedman är vice vd och platschef. Han känner sig frustrerad över vad han upplever som en kaosartad rekryteringssituation. På kort sikt är det många i branschen som slutar på grund av ålder så jag ser ett stort behov av personal framöver. I storstäderna finns det dessvärre inget större intresse bland ungdomar att söka sig till de här utbildningarna. Förutom bristande marknadsföring av fordons- och transportprogrammet anser Jonas Hedman att skolorna saknar resurser för att driva dessa teknikintensiva och dyra utbildningar. Resultatet blir att eleverna inte får rätt kunskaper. Vi måste fortsätta utbilda dessa elever under lång tid efter att de har gått ut gymnasiet, bara för att de ska ha de grunder som vi vill att våra anställda ska ha. Tyvärr är utbildningarna betydligt mer verkstads- och mekanikerorienterade än vad verkligheten är. Vi har större behov av teknisk kompetens, bra kundbemötanden och god datorkunskap. Lösningen tror han är ett större sam arbete mellan skolor och näringsliv exempelvis kring lärarnas fortbildning. De måste ut och arbeta så att de vet vad de undervisar i. Vad gäller fordonslackerarna tror han att det yrkesprov som Lackerarnas yrkesnämnd har tagit fram på ett mycket bra sätt kommer att tydliggöra yrkets innehåll och vad kvalitativa yrkeskunskaper är. Så det finns ljus i mörkret, vilket Jonas Hedman tycker känns hoppfullt i en annars kritisk situation. Nu löser vi rekryteringen genom att alla konkurrerande företag köper varandras personal och det är inte en hållbar utveckling. Kompetensbehov Teknisk kunskap, kundbemötande, god datorkunskap GÄRNA MER KUNDVÅRD, FÖRSÄLJNING OCH IT Anna Fredricson, HR-chef, Lantmännen Maskin FOTO: WESTIN Lantmännen Maskin har 60 anläggningar i hela landet. Anna Fredricson är HR-chef och hon ser ett stort rekryteringsbehov av maskinmekaniker och reservdelspersonal och samtidigt ett ändrat kompetensbehov för båda yrkena. De har blivit mer säljande i sina innehåll och därför måste medarbetarna bli mer affärsmässiga i sin kundrelation. Det är en utveckling som har skett i hela fordonsbranschen, det är nog bara så att den tunga sidan har släpat efter lite. Dagens lantbruksmaskiner har en avancerad teknik och utvecklingen fortsätter med alltmer digitaliserade lösningar och nya funktioner. Tekniken ställer dock höga krav på de mekaniker som ska åtgärda fel på maskinerna. Anna Fredricson skulle gärna se mer av kundvård, försäljning och kunskap inom IT kopplat till maskin på schemat i gymnasiet. Skolorna har ett stort fokus på den mekaniska delen av utbildningen och generellt lite svårt att hänga med i den snabba teknik- och branschutvecklingen som sker. Hon har stora förhoppningar vad gäller det kvalitetssäkringsarbete som Motorbranschens yrkesnämnder har initierat. Det kommer att göra det lättare för skolorna att förstå arbetsmarknadens behov och jämna ut de skillnader som finns i utbildningskvalitet bland skolorna. Anna Fredricson tror också att branschen måste bli bättre på att föra ut en mer nyanserad och uppdaterad bild av hur det är att vara maskinmekaniker: utvecklande, teknikintensivt, problemlösande. Alltför få elever väljer den tunga inriktningen vilket bidrar till ett pressat läge för företagen. Det gör att vi hela tiden riskerar en brist på kunnig personal och då kan vi inte utveckla verksamheten i den takt vi vill. Samtidigt ser jag en positiv effekt av rekryteringsläget. Det gör att företagen måste se till att vara attrak tiva arbetsgivare. Det är så vi får konkurrera om våra framtida medarbetare. Kompetensbehov Säljkunskap, affärsmannaskap, ny teknik och IT tempen på motorbranschen 11

12 SVERIGE PORTO BETALT Motorbranschens yrkesnämnder (MYN och LYN) är två samarbetsorgan som består av representanter från arbetsgivare (Motorbranschens Arbetsgivareförbund) och fackliga organisationer (IF Metall respektive Svenska Målareförbundet). MYN och LYN arbetar gemensamt med branschens utbildningsfrågor och kompetensförsörjning under varumärket Bilproffs.se. För mer information, besök oss på eller på Kontakta MYN/LYN för mer information, tel , MOTORBRANSCHENS VÄGAR OCH MÖJLIGHETER Produktion: Jens Sjunnesson, grafisk form, foto Omslagsfoto: istock Intervjuer: Louise Ribbing Tryck: Norrmalmstryckeriet Utgåva nr 1:2016, upplaga ex.