Arbetsområdet KOMMUNERNA

Transkript

1 Arbetsområdet KOMMUNERNA Baskursen Pluskursen Planering Kontroll frågor: se länk i PingPong Sidan 1 av 7 27 feb 2008 skriv_ut

2 Baskursen Arbetsområdet KOMMUNERNA Baskursen omfattar följande sidor ur kursboken r e f l e x (Gleerups) 1. Kommunerna och den kommunala självstyrelsen Sidorna Den kommunala demokratin Sidorna Den kommunala ekonomin och landstingskommunerna Sidorna PLUSKURSEN Under fördjupningsavsnittet har Du möjlighet att välja mellan följande alternativ Arbetsform Redovisning Alt 1 Jämföra och analysera en kommuns hemsida. Välj ut en kommun, förutom din egen hemkommun. Analysera och jämför innehållet utifrån ett användarperspektiv. Exempelvis: Innehållsmässigt Myndighetsutövning Tjänster Kontaktbarhet Navigerbarhet och layout Skriftlig rapport plus en kort presentation inför klassen. Alt 2 Vad sysslar de med i en kommunal nämnd? Välj ut någon eller några politiska nämnder i din kommun och ta reda på vad se sysslar med. Vilka har varit de stora frågorna under senare tid? Studera källor i form av protokoll och beslut. Intervju av någon politiker/tjänsteman i den eller de nämnder du studerar. Skriftlig rapport plus en kort presentation inför klassen. Sidan 2 av 7 27 feb 2008 skriv_ut

3 Alt 3 Kommunens miljöarbete Studera hur kommuner i allmänhet och även specifikt hur din kommun arbetar med olika miljöfrågor. Vad finns det för mål för verksamheten? Vilken lagstiftning styr verksamheten? Studiebesök på någon kommunal förvaltning som sysslar med miljöfrågor i någon form. Ett bildspel gjort med hjälp av Power Point som belyser det du arbetet med. Kompletterat med en kort skriftligt rapport om vad du kommit fram till. Alt 4 Den svenska kommunen Tänk dig att du är på besök i en engelsk eller amerikansk skola (med elever i din egen ålder) där eleverna studerar det svenska språket. Du har blivit ombedd att hålla ett kort föredrag om "den svenska kommunen". Du känner dig tvingad att svara ja på denna förfrågan. Du väljer att presentera ditt "föredrag" med hjälp av OHbilder som du pratar till. Din uppgift är således att konstruera OH-bilder som du kan använda som stöd under ditt föredrag. OH-bilder, gjorda med hjälp av Power Point, med tillhörande manus. OH-bilderna inlämnas/redovisar i form av utskrivna "åhörarkopior". Manus till bilderna lämnas även in. FRIVILLIGT med att genomföra "föredraget". Sidan 3 av 7 27 feb 2008 skriv_ut

4 Samhällskunskap B Sveriges kommuner Planering Vecka Onsdagar Fredag 9 27 feb Introduktion av momentet 29 feb 10 5 mars 7 mars mars 14 mars Fördjupningar ur pluskursen mars kl Besök på Katrineholm Kommunfullmäktiges sammanträde. Obligatorisk närvaro! 19 mars Komplediga för måndagens fullmäktigemöte. 21 mars PÅSKLOV 13 PÅSKLOV PÅSKLOV 14 2 april Fördjupningar ur pluskursen 4 april Redovisning av baskursen Skriftligt prov 15 Sammanfattning & reflektion över Baskursen. Fördjupningar ur pluskursen Redovisningar av pluskursen Utvärdering av momentet Sidan 4 av 7 27 feb 2008 skriv_ut

5 Sidorna r e f l e x (Gleerups) 1. Hur många kommuner fanns det 1862 och vilka olika kommuntyper fanns det? 2. Vilken/vilka mekanismer i samhället var det som under 1900-talets början, gjorde behovet av slå samman små kommuner till med andra till större enheter? 3. Vad blev resultatet av 1952 kommunsammanslagning (om man tänker på antalet kommuner)? 4. Vad blev resultatet av kommunsammanslagningsreformen på 1970-talet? 5. Vad var det som drev fram kommunsammanslagningsreformen på 1970-talet? 6. Vad innebär begreppet stad idag? 7. Vilka lagrum (lagar) är det som reglerar kommunernas verksamhet? 8. Ge exempel på områden som en kommun måste ägna sig åt (obligatorisk uppgift). 9. Ge exempel på kommunernas myndighetsutövning? 10. Förklara vad det innebär att kommunerna gått från regelstyrning till målstyrning. 11. Ge något exempel på hur konsekvenser av att man i kommarna gått från regel- till målstyrning. 12. Vad är det som styr vilka uppgifter kommunerna frivilligt får ägna sig åt? 13. Ge exempel sådant som omfattas av kommunernas frivilliga verksamhet? 14. Vad är det som kommunerna inte får ägna sig åt? 15. Ge exempel på att kommunerna inte bara har att ta hänsyn till svensk lagstiftning. 16. Ge exempel på vad Miljöbalken från 1998 ålägger kommunerna. 17. Vad innebär substitutionsprincipen inom miljöområdet för kommunerna? Ge exempel på arbetsuppgifter som Plan- och bygglagen ålägger kommunerna. Sidan 5 av 7 27 feb 2008 skriv_ut

6 Sidorna r e f l e x (Gleerups) 1. Hur många kommuner fanns det 1862 och vilka olika kommuntyper fanns det? 2. Vilken/vilka mekanismer i samhället var det som under 1900-talets början, gjorde behovet av slå samman små kommuner till med andra till större enheter? 3. Vad blev resultatet av 1952 kommunsammanslagning (om man tänker på antalet kommuner)? 4. Vad blev resultatet av kommunsammanslagningsreformen på 1970-talet? 5. Vad var det som drev fram kommunsammanslagningsreformen på 1970-talet? 6. Vad innebär begreppet stad idag? 7. Vilka lagrum (lagar) är det som reglerar kommunernas verksamhet? 8. Ge exempel på områden som en kommun måste ägna sig åt (obligatorisk uppgift). 9. Ge exempel på kommunernas myndighetsutövning? 10. Förklara vad det innebär att kommunerna gått från regelstyrning till målstyrning. 11. Ge något exempel på hur konsekvenser av att man i kommarna gått från regel- till målstyrning. 12. Vad är det som styr vilka uppgifter kommunerna frivilligt får ägna sig åt? 13. Ge exempel sådant som omfattas av kommunernas frivilliga verksamhet? 14. Vad är det som kommunerna inte får ägna sig åt? 15. Ge exempel på att kommunerna inte bara har att ta hänsyn till svensk lagstiftning. 16. Ge exempel på vad Miljöbalken från 1998 ålägger kommunerna. 17. Vad innebär substitutionsprincipen inom miljöområdet för kommunerna? Ge exempel på arbetsuppgifter som Plan- och bygglagen ålägger kommunerna. Sidan 6 av 7 27 feb 2008 skriv_ut

7 Samhällskunskap B Sveriges kommuner Sidorna r e f l e x (Gleerups) 1. Vilka kostnader är det som framför allt ökat i kommunerna? 2. Vilka inkomstkällor har kommunerna? 3. Vilken är den viktigaste inkomstkällan för kommunerna? Hur stor del av den totala inkomsten utgör den? 4. På vilket sätt har det skett än förändring hur staten betalar ut statsbidragen till kommunerna? 5. Vilka regler har kommunerna att ta hänsyn till när man bestämmer sina avgifter för kommunala tjänster? 6. Vilka är det tre största utgiftsposterna för kommunerna? 7. I vilka fall kan/brukar en kommun använda sig av att låna pengar? 8. Hur kan man beskriva den ekonomiska obalansen som drabbade många kommuner på 1990-talet? 9. Vilken är landstingskommunernas huvudsakliga uppgifter? 10. Vilka inkomstkällor har landstingskommunerna? 11. Vilken är landstingens högsta beslutande organ? 12. Vilken instans inom landstingskommunerna är det som sköter de löpande ärendena? 13. Vilken titel har de politiker som arbetar heltid inom landstingskommunerna? 14. Tidigare var det så att kyrkan var en kyrklig kommun. Vilken ställning har svenska kyrkan idag? Sidan 7 av 7 27 feb 2008 skriv_ut