Mänskliga rättigheter i praktiken -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänskliga rättigheter i praktiken -"

Transkript

1 April 2009 Mänskliga rättigheter i praktiken - En rapport om etik, rättvisa och miljö inom världshandeln utifrån ett konsumentperspektiv Catja Kaloudis, Hudiksvall

2 Innehållsförteckning En konsuments dilemma i märkningsdjungeln sid 3 Frågor om etik, rättvisa och miljö Vad är egentligen problemet?.... sid 4 Världen är ojämlik Vilka är möjligheterna?...sid 4 Hållbar utveckling Etiktabellen.sid 5 Skillnader och likheter mellan rättvis handel, etisk handel, Rättvisemärkt och miljömärkningar Etisk handel....sid 6 International Labour Organization (ILO) Lagar och kollektivavtal i Sverige OECD:s riktlinjer för multinationella företag...sid 7 Uppförandekoder (Code of conduct) Samhälleligt företagsansvar (Corporate Social Responsibility/CSR)..sid 8 Globala ramavtal International Framework Agreement (IFA/GFA)...sid 9 Etiska flerpartsinitiativ - Multiple Stakeholder Initiatives (MSI) A) ETI, FLA, FWF, SAI/SA8000 och WRC... sid 10 B) BSCI, WRAP och GSCP För kommuner och landsting...sid 12 Hållbar upphandling, SRP ISO Rättvis handel Fair Trade ett handelssamarbete.... sid 14 World Fair Trade Organization (WFTO) Världsbutikernas svenska organisation.sid 15 Några märkningar Världsbutikernas europeiska nätverk (NEWS).sid 16 Och andra RÄTTVISEMÄRKT - FAIRTRADE och andra märkningar..sid 17 Utz Certified......sid 19 Miljömärkningar.....sid 20 Global Reporting Initiative (GRI) Hållbara nätverk inom jordbruk - SAN EU Ekologiskt jordbruk Svanen och EU-blomman...sid 21 Bra miljöval KRAV...sid 22 För kommuner och landsting miljö och klimatfrågor Vad kan vi göra?...sid 23 Källor..sid 24 2

3 En konsuments dilemma i märkningsdjungeln En känsla av maktlöshet infann sig efter flera dagars samtal om problemen i Zimbabwe. Vad kan vi göra för er, frågade jag. Han svarade utan att blinka: - Om ni visar att ni arbetar för bättre villkor hos er ger ni också oss hopp! Matombo Chiwbebe, FN, ILC i Geneve, juni 2004 Frågor om etik, rättvisa och miljö Att förstå olika märkningar som skall hjälpa oss i vardagen, att förstå skillnaderna mellan dem, är som att vandra i en djungel utan kompass. Där finns massor av olika märkningsinitiativ, kreativa varelser som tillför både kunskap, energi och kraft, stigar som leder åt flera olika håll men också stigar som bli större och till och med går ihop och blir gemensamma. Och så en del stigar som leder till vägs ände. En del produkter eller varor saknar märkning men kan ändå anses vara rättvist handlade. Världsbutikerna står för en stor del av försäljningen av de rättvist handlade varorna, kyrkorna utgör en annan del. Men hur är det med offentlig förvaltning och privata företag? Vad är det som skapar legitimitet, identitet och status? Hur hänger allting samman? Och hur skall jag som konsument inom loppet av några sekunder kunna ta snabba beslut när jag besöker min närbutik? Skall jag välja produkter märkta med KRAV eller någon etisk märkning? Och är det verkligen så att ingen annan märkning förutom Rättvisemärkt faktiskt tar hänsyn till alla de krav som ILO 1 redan förhandlat om. Och vem kontrollerar egentligen att de produkter jag köper faktiskt är schysst producerade? Hur är det med de fackliga organisationerna runt om i världen och mitt eget fackförbund? Tar de ställning i de arbetsrättsliga frågor som ILO:s konventioner bygger på? Och hur hör fackens arbete nationellt ihop med etik, rättvisa och miljöfrågor så att det får konsekvenser för mänskliga rättigheter - i praktiken? Om jag som medveten konsument faktiskt vill ta ställning och köpa schysst tillverkade varor, hur kan jag agera för att förändra och förbättra världen så att den blir mer rättvis, mer etiskt korrekt och mer miljövänlig? Kan jag ställa krav i den kommun och landsting jag bor i eller på de företag jag arbetar? Kring dessa frågor gör jag en exposé om några av de initiativ som finns och hur man kan agera för att öka medvetandet av en mer hållbar utveckling. Catja Kaloudis Fair4Us April FN:s arbetsrättsorgan International Labour Organisation 3

4 Vad är egentligen problemet? Världen är ojämlik. Enligt FN pågår det 25 konflikter i världen just nu 2 Uppskattningsvis 1 miljard människor måste klara sig på mellan 1 till 1,25 dollar/dag Drygt 200 miljoner barn i världen arbetar istället för att gå i skolan Ca 80 % av jordens resurser förbrukas av 20 % av befolkningen Fackligt aktiva i världen mördas och förhindras att arbeta fackligt Jordens resurser är ändliga och vi frågar oss hur länge de skall räcka Företag runt om i världen tar inte tillräckligt stort ansvar för arbetsmiljöfrågor och etiska frågor på arbetsplatserna Bara 149 av 175 medlemsländer i ILO har ratificerat konventionerna 87 och 98 om rätten att bilda fackföreningar och att teckna kollektivavtal Till detta tillkommer, eller därför pågår, den globala ekonomiska krisen Världens länder enades år 2000 om åtta mål för att halvera fattigdomen till år Millenniemålen har nått mer än halvtid och det kanske är nu vi skall byta ut anfallsspelarna. Tempot är inte tillräckligt högt på den globala spelplanen. Trots att FN har definierat tre fattigdomsbegränsande mål 3 har vi ännu inte nått dit vi borde för att nå målet i tid. Vilka är möjligheterna Hållbar utveckling - Sustainable Development Brundtlandkommissionen enades 1987 om definitionen: Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser våra behov på ett sådant sätt att vi inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Många konsumenter i dag kräver att både små och stora aktörer inom världshandeln tar ett större ansvar och agerar mer hållbart. Och definitionen knyter både sociala-, ekonomiska- och miljöfaktorer till begreppet HÅLLBAR UTVECKLING. Inom butiker, kyrkor, fackförbund och frivilligorganisationer pågår idag arbetet med att sprida information om dessa frågor till oss konsumenter. Samtidigt som resebolag, kommuner, landsting och företag vill öka attraktionskraften av sina varor och tjänster genom att ta ett större ansvar för hela produktionskedjan. Andra aktörer vill försöka komma så billigt undan som möjligt. Men om vi fortsätter betala billig i dag kommer det att kosta oss dyrt i framtiden. Andrew Simms from the New Economics Foundation citerades i artikeln Buy now, pay later i november 2006: We ve got to get away from the passivity of being defined as consumers, and start making things happen. Vi har aldrig haft större möjligheter än i dag att tillämpa mänskliga rättigheter i praktiken. Här nedan beskriver jag några av de initiativ som redan tagits. 2 Angola, Budrundi, Darfur, Den demokratiska republiken Kongo, Elfenbenskusten, Etiopien och Eritrea, Liberia, Nigeria, Nord-Uganda, Västsahara, Afghanistan, Filippinerna, Kashmir, Nepal, Sri Lanka, Cypern, Georgien, Kosovo, Tjetjenien, Syrien och Israel, Irak, Kurdistan, Libanon, Palestina, Colombia och Haiti. 3 1) En rättvisare handel, 2) Utökat och mer effektivt bistånd, 3) Fredsbevarande insatser. 4

5 Etiktabellen systematiserar: Skillnader och likheter mellan rättvis handel, etisk handel, Rättvisemärkt och miljömärkningar. I modellen nedan har jag delat upp de områden som jag kommer att beröra i den här rapporten. Rättvis Handel Fair Trade, ett handelssamarbete Etisk handel International Labour Organization (ILO) Lagar och kollektivavtal i Sverige World Fair Trade Organization (WFTO) OECD:s riktlinjer för multinationella företag Uppförandekoder (Code of conduct) Världsbutikernas svenska organisation Rättvisemärkt m fl. Världsbutikernas europeiska nätverk Några andra RÄTTVISEMÄRKT FAIRTRADE, en märkningssymbol Samhälleligt företagsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) Globala ramavtal (International Framework Agreement,IFA/GFA Etiskt flerpartinitiativ (Multiple Stakeholder Initiative / Multistakeholders Initiativ, MSI) A. ETI, FLA, FWF, SAI/SA8000 och WRC B. BSCI, WRAP och GSCP För kommuner och landsting Hållbar upphandling och SRP ISO Miljömärkningar och initiativ Global Reporting Initiative (GRI) SAN /Rainforest Alliance EU Ekologiskt jordbruk Svenska Rättvisemärkt Svanen EU-blomman Bra miljöval Fairtrade Labelling Organization - FLO KRAV För kommuner och landsting Utz Certified 5

6 International Labour Organization - ILO ILO bygger på: 3-partssamarbete mellan arbetsgivare, regeringar och fackförbund. Konventioner, rekommendationer tas fram gemensamt. Kontroller saknas men Name and shame används på ILC. ILO är knutet till International Court of justice och Economic and Social council och har sedan 1919 sitt säte I Geneve. Huvudsyftet för ILO är att sätta normer; standards, för arbetslivets områden, övervaka och följa upp dessa samt idka biståndsverksamhet. Varje år i juni träffas representanter från FN:s 177 länder; arbetsgivare, fackliga organisationer och regering för att följa upp de 185 konventionerna vilka varje land juridiskt är skyldiga att följa. Man diskuterar under International Labour Conference (ILC) även efterlevandet av de 194 rekommendationerna och finner nya arbetsrättsliga frågor att lyfta. ILO har inga sanktionsmöjligheter men vem som helst av de tre parterna, eller en NGO 4, kan påpeka att ett land inte följer det som överenskommits. Om någon bryter mot de gemensamma reglerna utsätts de för name and shame inför hela FN:s församling och landet eller företeelsen kan bli föremål för en special report. De åtta kärnkonventionerna utgör en absolut lägsta nivå för att få bort förtryck och exploatering i arbetslivet. Alla länder är bundna till dessa oavsett de ratificerat dem eller inte. De åtta kärnkonventionerna är: C 87 föreningsfrihet och skydd mot organisationsrätten (1948) C98 förhandlingsrätten och den kollektiva organisationsrätten (1949) C29 förbud mot tvångs- och straffarbete (1930) C 105 avskaffande av tvångsarbete (1957) C 100 lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (1951) C 111 diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (1958) C 138 minimiålder för tillträde till arbete (1973) C 182 åtgärder mot de värsta formerna av barnarbete (1999) FN:s konventioner FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna innehåller bland annat rätten till Liv och säkerhet Rättvis rättegång Opinionsfrihet Att organisera sig Politiskt deltagande Vila Utbildning Förbud mot slaveri Förbud mot tortyr Lagar och kollektivavtal I varje land stiftas lagar av olika slag inom det arbetsrättsliga fältet. Lagar stiftas och kollektivavtal upprättas. Sverige har till exempel ingen lag om minimilön men har lagar om semester, arbetsmiljö och arbetstider. Förutom ovanstående träffas också kollektivavtal i de olika branschområdena som reglerar det som skall gälla på arbetsmarknaden. Sverige träffar t ex avtal om 4 Non Guvernement Organisation som t ex Amnesty International, Röda Korset m fl. 6

7 minimilöner som bygger på en samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarnas fackliga organisationer och kollektivavtal omfattar i princip alla arbetstagare i branschen, oavsett man är med i facket eller inte. Tanken med kollektivavtal är att skapa arbetsfred vilket gynnar båda arbetsgivare och arbetstagare men också att hitta bättre överenskommelser för arbetstagare än miniminivåer i lagar och konventioner. Man kan aldrig träffa sämre överenskommelser i kollektivavtalen än vad lagarna föreskriver. Man utnyttjar därmed lagarnas disposivitet. OECD:s riktlinjer för multinationella företag. OECD 5 (Organisation for Economic Cooperation and Development) är en sammanslutning av 30 medlemsländer antog OECD dokumentet Riktlinjer för multinationella företag vilket senare reviderades år Riktlinjerna bygger bland annat på ILO:s konventioner: Företagen ska, inom ramen för tillämplig lag, tillämpliga förordningar och rådande anställningsförhållanden och anställningspraxis: a) Respektera sina anställdas rätt att företrädas av fackföreningar / / och inleda konstruktiva förhandlingar, antingen enskilt eller genom arbetsgivarföreningar, med sådana företrädare i syfte att uppnå avtal om anställningsförhållanden. OECD:s riktlinje gäller för samtliga företag med hemmabas i ett medlemsland. Men OECD kan också kritisera företagens verksamhet även utanför medlemsländernas gränser. Uppförandekoder Code of Conduct eller Code of Practice Uppförandekoder bygger på företagens egna initiativ. Kriterierna utgår oftast ifrån ILO:s konventioner. Egenkontroller kan förekomma men inga sanktioner är möjliga. För att en uppförandekod ska ha effekt måste det givetvis finnas en plan för hur man skall implementera och kontrollera efterlevnaden av uppförandekoden. Idag kontrollerar de flesta företag i mycket olika utsträckning efterlevnaden av uppförandekoden hos sina leverantörer själva eller använder sig av revisionsföretag som genomför kontroller åt dem. I vissa fall kan företagen få hjälp med kontroller och verifikation genom etiska flerpartsinitiativ, skriver Rena Kläder. Fair Trade Center menar att en uppförandekod skall omfatta både inköpande företag, leverantörer och dess underleverantörer. Flera svenska företag har idag antagit uppförandekoder, där ibland IKEA, Lindex och KappAhl. Det finns företag som säger sig ha antagit en uppförandekod men eftersom det saknas transparens och kontroller är det svårt för konsumenter att veta om de verkligen efterlevs. Uppförandekoder i sig fyller ingen funktion om de inte används i praktiken. Och kontroller av om uppförandekoderna fungerar koncentreras ofta på själva produkterna och inte på produktionen eller arbetsförhållanden. 5 Australien, Belgien, Danmark, Grekland, Finland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Slovakien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Österrike 7

8 Uppförandekoder har enskilt inte förbättrat arbetsvillkoren för arbetare i världen. Generalsekreteraren Anton Marcus på Sri Lanka 6 har dock använt sig av företagens uppförandekoder för att driva frågan om att leva upp till sitt CSR, t.ex. som att erkänna en nybildad fackförening på arbetsplatsen som vid Trelleborgskonflikten. De internationella företagen kräver att fabrikerna inte bryter mot deras CSR. Detta ledde 1984 till att regeringen efter påtryckningar från fabriksägarna ändrade lagen om den totala övertiden tillåten från 100 timmar per år till 60 timmar per månad på Sri Lanka, säger Anton Marcus Samhälleligt företagsansvar - Corporate Social Responsability - CSR om vi alla chefer i Sverige väljer ut en del som vi tror på och agerar där, så kan vi åstadkomma stordåd tillsammans Redaktionschef Catharina Nordlund, i tidningen Chef, november CSR bygger på företagens ensidigt instiftade regelverk. Kriterierna tar oftast sin utgångspunkt ur ILO:s konventioner. Kontroller görs av företagen själva och inga sanktionsmöjligheter finns. Per definition anses Corporate Social Responsibility vara företagens egenhändigt instiftade sociala, etiska och miljömässiga uppförandekoder som alla anställda inom företaget eller koncernen, inklusive underleverantörer, skall arbeta utifrån. Fair Trade center skrev i februari 2005 rapporten Ansvarsfull konsumtion där de presenterade vad som förväntas av det ansvarsfulla företaget. De menade att företag har: 1. Ansvar att veta; Känna till verksamhetens konsekvenser för människa och miljö 2. Ansvar att försöka; Arbeta för att minska negativ inverkan på människor och miljö 3. Ansvar att förändra; I fall där företaget har full kontroll försäkra sig om att socialoch miljömässig hänsyn tas 4. Ansvar att inte dra fördel av andra aktörers överträdelser 5. Ansvar att inte medverka; Om allvarliga negativa konsekvenser trots detta inte går att förhindra, dra sig ur verksamheten. Amelie Mossberg och Mattias Frithiof, båda studenter på handelshögskolan i Stockholm, skrev 2007 en uppsats om hur de 200 största företagen i Sverige arbetade med CSR-frågan. det ligger i tiden att företag ska arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) att ta ansvar för de egna produkternas miljöpåverkan och det samhälle företagen verkar i, skriver man på handelshögskolans hemsida. I uppsatsen beskrev de att de företag som undersöktes ibland ingår partnerskap med frivilligorganisationer för att arbeta med CSR-frågorna men endast 5-9 % av företagen hade partnerskap som kunde anses strategiska. Det fanns ofta en oklarhet om vem på företagen som hade ansvaret för CSR-frågan och vem som hade det övergripande ansvaret. En framgångsfaktor ansågs vara det personliga engagemanget eftersom frågorna ofta drevs av enskilda personer och inte av ledningen. Bara 50 av de 200 företagen som studenterna intervjuade hade en 6 Anton Marcus är generalsekreterare för fackförbundet Free Trade Zones & General Services Employees Union, det första facket som tecknat kollektivavtal i en frizon på Sri Lanka. 8

9 ansvarig CSR-chef och 40 % av företagen informerade om sin CSR på sin hemsida. I USA är motsvarande siffra 80 %. De flesta svenska företag arbetade uteslutande med miljöperspektivet även om både de sociala och etiska perspektiven inkluderas i definitionen av CSR. I februari 2008 försökte Eriksson & Skog i sin uppsats klargöra begreppsförvirringen kring det engelska ordet CSR som de översätter till samhälleligt företagsansvar. De konstaterar dock att det engelska begreppet CSR är det som mest frekvent används. En annan intressant fråga de tar upp är de olika perspektiven på varför företag faktiskt tar ett större socialt ansvar. De jämför bland annat aktieägarperspektivet, som ett rent lönsamhetsperspektiv, med det normativa perspektivet där företaget avkrävs ett aktivt ställningstagande vad gäller samhällsansvar eller socialt ansvar vilket inte alltid är direkt vinstdrivande. En undersökning från Banco Fonder i februari 2009 visar att mellan 61-69% % av svenskarna tror att företag som tar socialt och miljömässigt ansvar blir lönsammare än andra företag och de ser CSR-frågan som en framgångsfaktor. Globala ramavtal - International Framework Agreement (IFA/GFA) Bygger på samarbete med de internationella branschfacken och multinationella företag. Kriterierna utgår ifrån ILO:s konventioner. Globala ramavtal är en gemensam överenskommelse på samma sätt som kollektivavtalen - för att säkerställa att ILO:s konventioner följs inom multinationella företag runt om i världen. Ramavtalen ger möjlighet för facken till stärkt insyn och närvaro på arbetsplatser genom förhandlingsrätten. För företagen är globala avtal en garanti på långsiktigt samarbete, en möjlighet till samverkan och insyn på arbetsplatser inom koncernen samt en möjlig plattform för att i samverkan förebygga och lösa eventuella konflikter. Villkoren skall sen konkretiseras och kompletteras genom nationella avtal. Därför kallas de globala avtalen för ramavtal. Det första ramavtalet i Sverige slöts 1988 och det finns idag ett 60-tal, inklusive de svenska företagen IKEA, SCA, SKF, Skanska, H & M och Securitas. Avtalen kan se olika ut och oftast regleras lönefrågorna till de lokala och nationella avtalen i respektive land. Underleverantörer omfattas mer sällan. Parterna som sluter avtalen är de internationella branchfacken 7 och de multinationella företagen. Avtalen stärker arbetstagare i länder där arbetsrätten är svag och motverkar att företagen flyttar sin produktion till länder där lönerna är ännu sämre för att öka lönsamheten. De fackliga organisationerna stärks i och med de globala ramavtalen på ett helt annat sätt än vid införande av uppförandekoder. Etiska flerpartsinitiativ - Multiple Stakeholder Initiative Bygger på ett samarbete mellan aktörer företag, återförsäljare, fackförbund och NGO:s. Kriterierna bygger på ILO:s konventioner. Kontroller kan genomföras av samtliga parter som ställer krav på transparens i och information om hela tillverkningskedjan ofta i form av Code of Conduct. Åtminstone fem pågående flerpartsinitiativ har inletts; 7 Global Union federation, GUF 9

10 1. The Ethical Trading Initiative (ETI, Storbritannien) 2. Fair Labour Association (FLA, USA) 3. Fair Wear Foundation (FWF, Nederländerna) 4. Social Accountability International SAI/SA8000 (USA) 5. The Worker Rights Consortium (WRC, USA) Och så några företagskontrollerade initiativ som inte har samma transparens. 6. Business Social Compliance Initiative (BSCI) 7. Worldwide Responsible Apparel Production (WRAP) 8. Global Social Compliance Programme (GSCP) Kort presentation av ovanstående: 1. ETI grundades 1998 och är ett mellan frivilligorganisationer och fackföreningar. Som inom ILO representeras styrelsen av lika delar fackförbund, företag och NGO. Anslutna företag finns inom livsmedel, kläder och skor. 2. FLA är ett initiativ bildat av Bill Clinton 1996 för att bevaka arbetsrättighen inom sko- och textilindustrin men även universitet och högskolor för sport-relaterade produkter. I styrelsen finns NGO, universitets- och företagsrepresentant. Facken är inte representerade i styrelsen. 3. FWF startade 1999 och är ett samarbete mellan leverantörer, återförsäljare, fackförbund och NGO. Både små och medelstora företag inom detaljhandel och textil är delaktiga. 4. SAI /SA 8000 används av företag för att garantera kvalitetskontroll. SAI leds av en styrelse men har också en rådgivande styrelse med representanter från företag, organisationer och fackföreningar, bland annat från två internationella fackliga organisationer, ITGLWF och UNI. 5. WRC grundades i april 2000 på initiativ av "Förenade Studenter mot Sweatshops". WRC styrs av en styrelse som består av representanter för högskolor, universitet och förvaltningar. Ledamöterna har antingen en akademisk bakgrund eller kommer från organisationer som är engagerade i att förespråka arbetstagares rättigheter. Den rådgivande nämnden också har flera fackliga företrädare som medlemmar, från USA, liksom från andra länder. På skolorna där varorna används informeras om var varorna är tillverkade. Arbetstagare i fabrikerna kan anmäla brister om arbetsvillkor i fabrikerna och WRC arbetar med licenstagare och leverantörer när det gäller att lösa problem och att tillsammans komma till rätta med eventuella kränkningar. 6. Business Social Compliance Initiative - BSCI BSCI är ett system eller plattform som bygger på ett samarbete på europeisk nivå där företag från detaljhandeln och industrin gått samman för att underlätta både för dem själva och leverantörer genom att ställa samma krav i sin uppförandekod. Kriterierna bygger på ILO:s konventioner som ett av verktygen för arbetet. Kontroller genomförs av företagen själva. Svenska företag knutna till BSCI är bland andra; Abeco, Balancia Midania, Brendsen, Bjorn Borg, Franchetti, Gildhouse, Glitter, Gudrun Sjöden, ICA, Iduna, JC, KappAhl, 10

11 Markslöjd Lighting Group, Nilsson Group (Din Sko, Skopunkten m fl) Sandryds, Scorett och Unibrands. Standardiseringsprocessen i figuren nedan pekar på vilket behov av gemensamma regelverk som kan finnas hos företag. Också konsumenternas påverkan på företagen om schysst tillverkade varor och tjänster har ökat de senaste åren, vilket enligt Dooling & Maskola, trots det inte är det primära skälet till varför de svenska företag använder BSCI som plattform. Figur: Dolling och Maaskola. Rena Kläder skriver om den stora olyckan 11 april 2005 i Bangladesh: Flera av de företag som var kunder till fabriken Spectrum Sweater är medlemmar i det företagsstyrda kontrollinitiativet BSCI. Trots att BSCI på sin hemsida hävdar att man erbjuder "bättre kodimplementering än något annat initiativ" hade inget av de företag som Rena Kläder/CCC kontaktade någon information om förhållandena på Spectrum Sweater, fabriken som kollapsade och därmed dödade hundratals arbetare. 7. Worldwide Responsible Apparel Production (WRAP) lanserades år 2000 och är ett oberoende, icke vinstdrivande företag som främjar och certifierar laglig, mänsklig och etisk tillverkningsindustri i hela världen. Fler än 700 internationella tillverkare med mer än 1500 fabriker uppges delta i programmet och 775 fabriker i över 85 länder har certifierats. Men initiativet har fått tung kritik från fackföreningar och icke-statliga organisationer eftersom de redan vid starten ansågs undvika mänskliga rättigheter. 8. Global Social Compliance Programme (GSCP) Initiativet GSCP hänvisar till de centrala ILO: s normer och omfattar leverantörer och underleverantörer. Medlemmar var i dec 2008 Alcan Packaging, Auchan,C&A, Carrefour, Casino, Delhaize, Dole, El Corte Ingles, Hallmark, Hasbro, Hewlett Packard, ICA, IKEA, Jerónimo, Martins, METRO, Migros, Mjölkgård, Monoprix, Royal Ahold, Sobey, Tesco PLC, Wal-Mart och Woolworths Organisationen Clean Clothes campaign är kritisk till GSCP för att bland annat facklig verksamhet inte stöttats. 11

12 För kommuner och landsting Under 2006 genomfördes kampanjen Mina skattepengar. Syftet med kampanjen var att sätta fokus på de etiska frågorna inom ramen för lagen om offentlig upphandling. Bakom kampanjen stod Nätverket Rena Kläder, Föreningen för Rättvisemärkt, Fair Trade Center och SKTF. I rapporten Vita rockar och vassa saxar som skrevs av Swedwatch efter research och fältbesök i Indien och Pakistan uppmärksammades att flera arbetsrättliga och mänskliga rättigheter kränktes och de som tillverkade svenska patientkläder blev sjuka under tillverkningen. Som stöd för att arbeta med etiska krav i offentlig upphandling finns bland annat Svensk politik för global utveckling (PGU) som innebär att alla politikområden ska vara med och bidra till fattigdomsminskning i världen. EU:s arbete med hållbar utveckling och Lissabonprocessen. Agenda 21 processen som syftar till ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Zita (2008) konstaterar att nationellt stöd, behov av samordning och samverkan mellan aktörer är några faktorer som behöver utvecklas om de offentliga organisationerna skall kunna nå framgång i arbetet med etiska krav vid offentlig upphandling. En internationell sammanslutning av regeringar bildade 1990 ICLEI Local Governments for Sustainability. Ur detta initiativ, hållbar upphandling - social responsability procurement SRP, växte bland annat Agenda 21- arbetet fram. Med begreppet hållbar upphandling avses försiktighet i frågor som: Bara upphandla det som verkligen behövs Vid inköp av varor och tjänster ta hänsyn till både miljömässiga samt sociala och ekonomiska effekter av upphandlingen Mont (2008) har också funnit interna barriärer för det fortsatta hållbara upphandlingsarbetet i Sverige: Bolagsledningar har inte tillräcklig förståelse för konsekvenser av organisationen i frågan Tillgängligheten av information och tid för frågorna är begränsade Avsaknad av samarbete mellan olika inköpare Avsaknad av kunskap av hur man faktiskt kommer igång Avsaknad av tillgång att lyssna in leverantörer Kommuner, landsting och statliga verk köper in varor och tjänster för omkring 500 miljarder kronor varje år och förutom de tidigare miljöperspektivens börjar frågan om etisk anpassad upphandling ta fart. I kommunernas och landstingens tidning Dagens Samhälle i juni 2008 konstaterades i att var tredje kommun i dag ställer etiska krav i den offentliga upphandlingen. Fyra år tidigare var det endast 10 %. Under 2008 påbörjade region Skåne, Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting ett arbete med att ta större etisk hänsyn vid offentlig upphandling bildades också föreningen Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige. Medlemmar i föreningen kan vara privata företag, föreningar med arbetsgivaransvar, kommuner, regionen och statliga myndigheter som bedriver verksamhet i Västsverige. Syftet med den ideella föreningen är att stödja medlemmarnas arbete med CSR och hållbar utveckling, skriver Zita (2008). 12

13 Sexton kommuner i Sverige är i dag diplomerade som Fairtrade City 8, en diplomering från Rättvisemärkt till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp vars främsta uppgift är att sprida information om etisk konsumtion och erbjuda avtal som tar etisk hänsyn för kommunens invånare. Detta innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, genomför ett aktivt informationsarbete samt erbjuder ett utbud av etiskt märkta produkter i butiker och på arbetsplatser. Typ av uppdrag i styrgrupp 1. Tjänstemän från kommun, kyrkor, studieförbund och landsting. 2. Företagare från små 4 5 och stora företag som Scandic, 1 1 IKEA, ICA, COOP Förtroendevalda från 2 4 kommuner, världsbutiker, 5 fackförbund samt ambassadörer. 4. Ungdomar från råd, RKUF och skolor. 5. Övriga org. t.ex. WFF. Procentuellt deltagande i de första 11 Fairtrade City-styrgrupperna i Sverige Diplomeringen Fairtrade City önskar motivera till ständig vidareutveckling för etisk konsumtion, därför krävs en kontinuerlig förbättring av information och utbud av etiskt producerade produkter av de inblandade parterna. ISO klart år 2010 Tas fram i samarbete sker mellan företrädare från konsumenter, industrin, myndigheter, fackförbund, forskare m fl. Kriterierna bygger på ILO:s konventioner och uppförandekoder och grunden i det pågående arbetet är sju grundprinciper och 27 huvudåtgärder. Jämförelser kommer sen att kunna göras mellan de olika parterna, hur väl man uppfyller kriterierna. Vad gäller kontroller är det något som arbetas med. En arbetsgrupp från International Organization for Standardization (ISO) arbetar med att ta fram en internationell standard för socialt ansvarstagande för privata och offentliga företag och organisationer. I den svenska arbetsgruppen är drygt 50 olika svenska företag representerade, bland annat Ericsson, Sandvik, Atlas Copco, ABB och Skanska. Avsikten är inte att göra en certifiering även om många aktörer anser att detta vore önskvärt. Det finns också en certifieringströtthet bland vissa aktörer men å andra sidan pratas om en avsaknad av ett övergripande komplett kontrollsystem för socialt ansvar. 8 Malmö, Munkfors, Lund, Örebro, Norrköping, Karlstad, Ronneby, Vänersborg, Alingsås, Gnosjö, Borås, Växjö, Kalmar, Haparanda, Ludvika och Strömstad 13

14 Rättvis handel Fair Trade ett handelssamarbete Kriterierna för Rättvis handel kallas för principer och dessa utvärderas vartannat år och delges medlemmar i organisationen. Principerna bygger på bl a ILO:s konventioner och varje år kontrolleras några utvalda medlemmar mer ingående. World Fair Trade Organization, f.d. IFAT, bildades 1989 och har drygt 350 medlemmar I 62 länder. Sekretariatet ligger i Holland. WFTO är en global paraplyorganisation för rättvis handelsorganisationer, dvs små och stora företag, producentkooperativ, föreningar, importörer, återförsäljare, nätverk och finansinstitutioner i 60 länder. Ca 65 % av medlemmarna finns i Afrika, Asien och Latinamerika. Svenska medlemmar i WFTO är La Maison Afrique, North and South Fair Trade, Sackeus, The House of Fair Trade, Världsbutiken Klotet i Lund och Världsbutikerna för Rättvis Handel i Sverige. Individuell Människohjälp har nyligen ansökt om medlemskap. Symbolen, som förändrades 2009, är inget produktmärke utan en symbol just för de deltagande medlemmarna. WFTO:s 10 principer för Rättvis Handel som ska följas, efter bästa förmåga, av samtliga aktörer som deltar i rättvis handel är: 1. Skapa möjligheter för marginaliserade producenter genom att stötta de fattigaste producentgrupperna. 2. Öppenhet i organisationens struktur och i alla aktiviteter samt en utvecklande dialog mellan alla aktörer inom den Rättvisa Handeln vad gäller produkter och marknadsföring. 3. Kapacitetsbyggande stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om Rättvis Handel. 5. Betalning av ett rättvist pris till producenterna. 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering. 7. Goda arbetsförhållanden se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö. 8. Inget utnyttjande av barn i arbete se till att FN:s barnkonvention följs. 9. Miljö - aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. 10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för Rättvis Handel Arbetare på Podie, medlem i WFTO Rättvis handel är alltså ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Samarbetet syftar till att förbättra situationen för producenter, öka deras tillgång till marknader och att arbeta för en hållbar utveckling. Rättvis handel ska ge producenter, främst missgynnade småskaliga producenter i syd, möjlighet att förbättra sin levnadsstandard och sina arbetsförhållanden. De som arbetar med rättvis handel har som mål att verka för social jämlikhet, skydd för miljön och ekonomisk trygghet genom långvariga handelsförbindelser. Dessa mål uppnås dels genom handelssamarbete med producentgrupper i Syd, dels genom ökad medvetenhet kring rättvis handel samt genom folkbildnings- och kampanjarbete. 14

15 Ett arbete pågår för att öka omsättning av rättvist handlade varor och att undersöka en gemensam tjänst- och produktmärkning. Initiativet kallas Sustainable Fair Trade Management System (SFTMS) Världsbutikerna I en butik 1969 till femtioen svenska världsbutiker 2009 säljs hantverk och livsmedel från småskaliga producenter i syd. För att få kalla sig Världsbutik skall 5 kriterier vara uppfylla. 1. Världsbutiken förbinder sig att genom sitt syfte och sina stadgar, informationsmaterial och aktioner arbeta för WFTO:s principer för rättvis handel. 2. Världsbutikens huvudsyfte är att arbeta för rättvis handel. Rättvist handlade produkter ska därför utgöra minst 80 % av butikens omsättning och butiken ska ha ett brett sortiment av rättvist handlade produkter. Till rättvist handlade produkter räknas produkter från WFTO-certifierade importörer och/eller producenter samt varor som är Rättvisemärkt-certifierade. 3. Världsbutiken strävar efter att vara en bra marknadsplats för producenter och lägger stor vikt vid butikens utseende, varornas presentation samt personalens attityder och kunskaper. 4. Världsbutiken informerar allmänheten om sina mål, produkternas ursprung, producenterna och världshandeln. Den stöder aktioner och kampanjer till stöd för en förbättrad situation för producenterna och försöker påverka nationella och internationella politiska beslut i en för producenterna positiv riktning. 5. Världsbutiken bör investera sin vinst i rörelsen för rättvis handel. Världsbutiker i Europa Dec

16 I hela världen finns ca 4000 världsbutiker och uppskattningsvis arbetar volontärer med rättvis handelsfrågor i och kring butikerna. Några av de rättvist handlade varorna i en världsbutik är märkta med symbolen Fairtrade /Rättvisemärkt. Att en vara är märkt av Rättvisemärkt betyder att producentorganisationen regelbundet kontrolleras av Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). Mer om märkningssymbolen Rättvisemärkt och FLO längre fram i rapporten. Även andra märkningssymboler för rättvist handlade produkter finns men dessa är ingen generell märkning för att en produkt är rättvist handlad utan ett enskilt initiativ som denna, från holländska Rättvis Handel. Världsbutikernas europeiska paraplyorganisation NEWS bildades 1994 och är ett nätverk för 2700 världsbutiker i 13 länder. Sekretariatet ligger i Bryssel. NEWS kommer att avvecklas i och med WFTO ändrade symbolen Några andra Det finns fler importörer som importerar och butiker som saluför rättvist handlade varor i Sverige. Även nätförsäljning, som tidigare var obefintlig i Sverige till skillnad mot i t ex Storbritannien och Frankrike, har börjat ta fart. Rättvist handlade produkter går också att finna i flera församlingar och kyrkor, som inte är medlemmar i Världsbutikernas organisation eller WFTO. Det finns också fler grossister eller importörer som inte är medlemmar i WFTO men som ändå helt eller delvis tillverkar, saluför eller säljer schysst producerade varor och utgår från eller följer rättvis handels kriterier. Några av dem är Dem Collective, Fair Monkey, O.N.L.Y FAIR, Oria, Sally Ann, The right stuff och Watabaran. Rattvishandel.net är en plattform för olika aktörer som på olika sätt och med olika metoder arbetar för att öka den rättvisa och etiskt hållbara handeln. Medlemmarna i nätverket 9 står bakom Rättvis handels definition. 9 Rättvisemärkt, Världsbutikerna för Rättvis Handel, Röda Korsets Folkhögskola, Åsa Folkhögskola, Sackeus, Svenska Kyrkan, Individuell Människohjälp, La Maison Afrique AB, Friends Fair Trade, The House of Fair Trade, RKUF, Sensus och Oria. 16

17 Sverige FLO Tyskland Danmark Finland Fairtrade /Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och en garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Kriterierna utgår ifrån ILO:s samtliga kärnkonventioner samt ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International, FLO. I Holland för drygt 10 år sedan beslutade man att starta ett märkningsinitiativ för att konsumenter lättare skulle kunna veta vilka produkter som var schysst tillverkade. I Sverige startade 1994 diskussioner i Svenska kyrkan om hur varorna lättare skulle kunna säljas i dagligvaruhandeln bildades Rättvisemärkt med 14 organisationer i ryggen finns 39 organisationer med som medlemmar i föreningen Rättvisemärkt och 1997 bildades Fairtrade Labelling Organization FLO - som samordnade kriterier och kontroller för Fairtrade internationellt. De generella kriterierna är: Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Symbolen till vänster var den som fram till 2004 användes av Rättvisemärkt. Efter 2004 använder så gott som samliga länder den nya gemensamma symbolen ovan, med några få undantag. Canada använder t ex fortfarande sin gamla symbol, här t.h. Idag finns ca 550 Rättvisemärkt-certifierade produkter på den svenska marknaden och många av dessa produkter säljs i detaljhandeln. Faitrade och FLO Cert Förutom de generella kriterierna ovan är de internationella Fairtrade-kriterierna också uppdelade i olika områden: Minimikriterier som måste vara uppfyllda för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad. Utvecklingskriterier som handlar om att kontinuerligt skapa förbättringar utifrån uppfyllda minimikriterier, t ex i fråga om arbetsvillkor och löner samt hela tiden utveckla verksamheten genom ökad produktkvalitet och miljöhänsyn. Produktspecifika kriterier som främst rör minimipris för produkten och premiens storlek samt produktens kvalitet/beskaffenhet och grundvillkor för handeln med densamma. Kriterier för odlare och anställd arbetskraft samt produktspecifika kriterier. 17

18 Kontrollerna utförs av FLO Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan som har en ISO 65-ackreditering, en garanti för att kontrollsystemet självt är kontrollerat. Förutom minimipriset utbetalar köparen en premie till producenten. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, förskolor och hälsovård eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Elever i grundskolan Gatundu, finasierad av premiepengar från kaffekooperativet Gikanda i Kenya, juni 2008 Försäljning av Fairtrade-certifierade varor per capita i Euro, december

19 Rättvisemärkt Sverige består av en förening och ett bolag. Rättvisemärkts gemensamma uppdrag består i att öka utbudet av och efterfrågan av Rättvisemärkt: Bolaget Rättvisemärkt i Sverige AB licensierar Fairtrade /Rättvisemärkt TM till företag vars produkt är certifierad i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier Föreningen för Rättvisemärkt opinionsbildar och arbetar med konsumentinformation om Rättvisemärkt med hjälp av medlemsorganisationerna, den årliga Fairtrade Fokuskampanjen, ambassadörerna och medlemsorganisationerna samt Fairtrade Cityarbetet hölls den första utbildningen för ambassadörer för Rättvisemärkt i Sverige. Tio år senare finns över 2000 ambassadörer och ca 40 instruktörer som kontinuerligt utbildar nya ambassadörer. En unik satsning som fler länder Europa väntas ta efter. Kännedomen om Rättvisemärkt i Sverige har ökat från 38 % 2002 till 78 % Och Sverige var det land i Europa där försäljningen ökade mest under 2008, hela 165 % jämfört med året innan. Ett mer intensifierat arbete startas av Sveriges Kristna råd under våren 2009 i samarbete med Rättvisemärkt vilket skall generera i lanseringen av Kyrka för Rättvisemärkt, en idé som fallit väl ut i Storbritannien. Även ett arbete mot svenska universitet och högskolor kommer att inledas. Utz Certified Utz Certified bygger på ILO:s konventioner och startade med certifiering av kaffeproducerande farmar. Man arbetar för att ta fram kriterier för fler produkter. En grundsten för märkningen är spårbarhet att man vet att varan inte har blandats med ocertifierade varor. Utz Certified grundades 1997 genom ett samarbete mellan producenter i Guatemala och det holländska kafferosteriet Ahold Cofee Company. Utz Certified påverkar inte prissättningen mellan odlare och köpare. Utz Certified utgår från 203 kontrollpunkter vilka delas in i tre kategorier; majors, minors och recommendations. För att bli certifierad som Utz Certified, måste man uppfylla alla majors. Utz Certified ställer krav på att alla åtta kärnkonventioner ska uppfyllas för att bli certifierade. Odlingen är inte ekologisk och vänder sig främst till stora kaffeplantager men även till småbrukare som odlar för den konventionella marknaden. Priset till odlarna fastställs i förhandlingar mellan dessa och uppköpare. Inget minimipris ges. 19

20 Miljömärkningar /-initiativ Global Reporting Initiative (GRI) GRI innehåller riktlinjer för hur företag och organisationer kan redovisa sitt arbete med ekonomi, miljöpåverkan och socialt ansvar. Frenander (2008) skriver att GRI inte har några absoluta krav på att överträdelser av bland annat ILO:s kärnkonventioner inte får förekomma, men om det uppdagas ska det åtgärdas. Sverige beslutade i december 2007 att alla större statliga företag ska använda GRI som indikator för rapportering. GRI Sverige beskriver den ekonomiska dimensionen av hållbarhet som organisationens påverkan på de ekonomiska förhållandena hos dess intressenter och på ekonomiska system på lokal, nationell och global nivå. De ekonomiska indikatorerna belyser kapitalflöde mellan olika intressenter och huvudsaklig ekonomisk påverkan som organisationen har på samhället. Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet rör organisationens påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, inklusive ekosystem, mark, luft och vatten. GRI:s sociala resultatindikatorer ger information om viktiga aspekter som omfattar anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter samt samhällsoch produktansvar. Målet med GRI är att skapa en enhetlig internationell redovisning som kan jämföras och stödja företag och andra organisationer i sitt arbete med hållbar utveckling. GRI är således ett system för vad som ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala synvinklar och hur det ska redovisas. Vissa indikatorer är obligatoriska och andra frivilliga och idag har GRI status av ett globalt ramverk för hållbarhetsredovisning. Hållbara nätverk inom jordbruk - SUSTAINABLE AGRICULTURE NETWORK - SAN SAN är en koalition av Latinamerikanska naturskyddsorganisationer som arbetar tillsammans med bönder och andra delar i produktionskedjan. Tillsammans utvecklar de en standard för ett uthålligt jordbruk, både socialt och miljömässigt. Rainforest Alliance är det internationella sekretariatet för SAN och dessa har tillsammans skapat en certifiering kallad Rainforest Alliance. Standarden fokuserar på farm management och de odlingar som uppfyller standarden får Rainforest Alliancecertifieringen. I dag certifieras kaffe, te, kakao och bananer. Rainforest Alliance är en internationell organisation grundlagd år 1987 med huvudkontor i USA. Deras främsta strävan är att bevara regnskogen men syftet är att beskydda ekosystemet, människor och djurliv bland annat genom samarbete med företag. Märkningen innebär inte att produkten är ekologiskt odlad och till skillnad från t ex. KRAV så har Rainforest Alliance rekommendationer och begränsningar kring bekämpningsmedel, inte förbud. Det är odligen som certifieras, inte företaget eller produkten. Samarbetspartners är bland annat IKEA, Kraft Foods (Gevalia, Marabou, Oboy m fl) Chiquita, Unilever och en rad möbeltillverkare Rainforest Alliance bygger på ILO:s konventioner men garanterar inte att alla farmar följer ILO:s konventioner nummer 87 och 98, dvs rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Dessutom saknas konvention nummer 182 om de värsta formerna av barnarbete helt bland kriterierna för certifiering. 20

21 Svenska Naturskyddsföreningen gjorde 2006 en KO-anmälan 10 mot företaget Kraft Foods Nordic för deras användande av uttrycket hållbar utveckling i sin marknadsföring av sitt Rainforest Alliance- och KRAV- märkta kaffe. Svenska Naturskyddsföreningen menade att Kraft Foods Nordic använder sig av uttrycket på ett sådant sätt att det går i strid med Konsumentverkets eget uttalande att begreppet hållbar inte kan mätas och får därför inte får användas. Kriterierna för att bli certifierad inom jordbruk utgörs av tio principer, som var för sig består av ett antal kriterier. Kriterierna är bindande och för att bli certifierad eller behålla certifikatet måste en farm uppfylla minst 50 % av varje princips kriterier och 80 % av samtliga kriterier. Följande kriterier benämns som Critical condition, det vill säga dessa måste uppfyllas för att kunna bli eller fortsätta vara certifierad: Icke-diskriminering (punkt 5.2 med hänvisning till ILO-konventioner 100 och 111) Minimilön (punkt 5.5) Förbud mot barnarbete (punkt 5.8 med hänvisning till ILO-konvention 138, rekommendation 146) Förbud mot tvångsarbete (punkt 5.10 med hänvisning till ILO-konvention 29 och 105) Ekologiskt jordbruk EU-logotypen ska garantera att en vara uppfyller EU:s krav på ekologisk produktion. Ekologiska produkter måste uppfylla reglerna i en grundläggande EU-förordning. I Sverige tillämpas i huvudsak KRAV:s regler, som i vissa avseenden är något striktare än EU-reglerna. Men det är alltså möjligt också på den svenska marknaden att lansera en ekologisk produkt utan KRAV-märket. På ekologiska produkter som importeras färdigpackade kan annat EU-lands kontrollmärkning eventuellt användas. Svanen och EU-blomman EU-blomman är EU-ländernas officiella miljömärkning. EUblomman har samma upplägg som Svanen, de Nordiska ländernas miljömärke. EU-blommans hårda miljökrav omfattar produktens hela livscykel, från råvara till avfall. Alla led i produktionen granskas utifrån miljö-, hälso- och kvalitetskriterier, från att det ska vara ekologisk bomull till att beredningen och efterbehandlingen ska vara miljöanpassad. Svanen ställer två ytterligare krav som inte EU-blomman lever upp till; växtfibrerna skall vara eller skall vara i en omläggningsfas för ekologisk odling och grundläggande sociala krav måste uppfyllas av licenstagaren. Bra miljöval Naturskyddsföreningens miljömärkning har krav som skärps efter hand och produkterna måste successivt utvecklas och bli mindre skadliga för miljön. Då och då görs stickprov för att kontrollera att produkterna uppfyller kraven. En gång om året görs dessutom en revision av alla produkter och tjänster som är märkta med Bra Miljöval. Revisionen granskas av auktoriserade revisorer. Produktmärkningen kan avse antingen en vara, till exempel ett tvättmedel eller en tjänst som till exempel elenergi, transporter och försäljning av livsmedel i butik. 10 En anmälan till Konsumentombudsmannen på Konsumentverket. 21

22 Krav Den ekonomiska föreningen KRAV utvecklar regler för ekologisk produktion och god djuromsorg. Grunden är att grödorna odlas utan syntetiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO. 11 För djuren innebär det att de får leva ett naturligare liv, äta ekologiskt foder och vara ute och beta, picka och böka, uppger man. Systemet omfattar hela produktionskedjan från odling till butik. Även restauranger och butiker kan bli certifierade om de följer KRAV:s kriterier. KRAV-anslutna ska ha en skriftlig policy om social rättvisa. Undantagna från det dokumentationskravet är producenter med färre än 10 anställda samt de som verkar i länder där policy om social rättvisa regleras i gällande lagstiftning. Produkter kan inte KRAV-certifieras om brott mot mänskliga rättigheter eller tydliga fall av social orättvisa förekommer i samband med produktionen. Krav bygger också delvis på ILO:s konventioner. Krav har i vissa fall strängare regler än EU, till exempel genom att inte tillåta tillsats av nitrit. Därför har vissa charkvaruproducenter valt EU-märket på varor som säljs i Sverige istället för det kändare Krav-märket. För kommuner och landsting miljö och klimatfrågor Miljöstyrningsrådet (MSR) utarbetar förslag till kriterier för upphandling och vägleder inom krav, kriterier och olika kontraktsvillkor som gör det lättare att ställa miljökrav. Även leverantörer och anbudsgivare kan få hjälp och stöd av Miljöstyrningsrådets kriterier EMAS 12 och EPD 13. Inom livsmedel är många krav möjliga att ställa, det finns dock en svårighet med krav på närproducerad mat som är diskriminerande inom Lagen om offentlig upphandling. (LOU). Förutom krav vid upphandling av livsmedel kan t ex ställas krav om förnyelsebar energi, IT-produkter, transporttjänster, textilier, ekologisk bomullsodling m fl. En brist med miljömärkningar är att de oftast utesluter klimatperspektivet. Enligt MSR tar närodlat fasta på transportsträckor medan ekologiskt tar fasta på villkor vid själva produktionen. Det kan dessutom vara så att varor från länder i syd har en lägre total klimatpåverkan även om man inkluderar långa tran sportsträckor. Skälet kan t ex vara att de produceras med metoder som släpper ut mindre växthusgaser. EUblomman, Svanen och Bra miljöval gör dock en samlad bild av båda faktorerna. Ett omfattande internationellt samarbete pågår kring klimatfrågan med FN:s klimatpanel International Panel on Climat Change (IPCC) och kring Kyoto-avtalet som begränsar varje lands utsläppsgränser. I december 2009 i Köpenhamn kommer klimatfrågorna från Kyoto kommer att lyftas igen. 11 Genmodifierade organismer. 12 Eco Management and Audit Scheme är EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning 13 Miljövarudeklarationen Environmental Product Declaration är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster 22

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Ethical Trading Initiative (ETI)

Ethical Trading Initiative (ETI) INITIATIV Sammanfattning Fair Wear Foundation (FWF) för textilindustrin med fokus på arbetsvillkor i. Fair Labor Association (FLA) verifieringssystem som arbetar för förbättring av arbetsvillkoren bland

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Uppförandekod för leverantörer Hållbar upphandling med gemensam styrka Gemensam uppförandekod för leverantörer Sedan 2006 samarbetar Stockholms läns landsting, Region

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10 Så kan VGR bli en Fairtrade-region Ägarutskottet 2015-03-10 Rättvis handel Minimilön Facklig organisationsrätt Icke-diskriminering och inget barnarbete Demokratiutveckling Minimipris* Fair Trade-premie*

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Internationella Fairtrade-kriterier

Internationella Fairtrade-kriterier December 2011 Internationella Fairtrade-kriterier Sammanfattning Fairtrade och internationella Fairtrade-kriterier Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer

Läs mer

Kapitel 13 Rättvis handel

Kapitel 13 Rättvis handel 318 Kapitel 13 Rättvis handel Kapitel 13 Rättvis handel Det finns en rad metoder för att påverka företagen att förbättra villkoren för de anställda i världen, förutom traditionellt fackligt arbete. Ett

Läs mer

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande KS 6 8 AUG 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2012-06-12 Diarienummer KSN-2011-0400 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande Förslag

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good.

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good. SEGERS skin good religion corporate sex time color logistics YES TO SOCIAL RESPONSIBILITY worth social workwear environment strong CSR code of conduct supplier rights financial VI SÄGER JA TILL SOCIALT

Läs mer

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING Vi behöver de thailändska bärplockarna och därför måste vi göra allt vi kan för att de ska åka hem med ett leende på läpparna. Tommy Innala, vd Polarica AB Ansvarsfull

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Korta fakta om Skanska idag

Korta fakta om Skanska idag Korta fakta om Skanska idag 1 Grundat 1887 Skanska är ett av världens ledande byggföretag Cirka 133 miljarder SEK omsättning 2003 Cirka 4,000 återkommande kunder 60,000 medarbetare (12000 i Sverige) Czech,

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies

Code of Conduct Wulff Supplies Code of Conduct Wulff Supplies Dokumentnamn: Code of Conduct Wulff Supplies Ansvarig: Ledningsgruppen Datum: 110321 Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Innehållsförteckning Wulff Group/Wulff

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY GUIDE TILL FAIRTRADE CITY Fairtrade City är en diplomering från Rättvisemärkt. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvilkor för odlare och anställda

Läs mer

ORGANISATIONEN FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA Fair Trade Start april 2015

ORGANISATIONEN FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA Fair Trade Start april 2015 Fair Trade Start för butiksmedarbetare. Fair Trade Start. En kurs på 3 timmar för dig som är helt ny i butiken. Genomförs ensam eller några volontärer tillsammans. Materialet finns på Organisationen Fair

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag nsvarig för dokumentet: Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Wulff Group/ Wulff-Group Plc. (Wulff) är en professionell sälj- och marknadsorganisation av kontorsmaterial. Vår vision är

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling!

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Om Fairtrade Linbanan Om Fairtrade Fairtrade - symbolen på produkten Om Fairtrade Vad innebär Fairtrademärket? Fairtrade är en oberoende produktmärkning

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007.

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. 1 Facket vs FLO Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. Frågeställning: Kan facklig organisering och FLO komplettera, ersätta eller motsätta varandra?

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

Certifiering som Fairtrade City

Certifiering som Fairtrade City ~ SÖDERTÄLJE Tjänsteskrivelse..KOMMU NSTYRElSENS KONTOR 2002-12-03 U Roger Svanborg SÖDERT,ÄLJE!

Läs mer

Fairtrade City. Guide

Fairtrade City. Guide Fairtrade City Guide 1 Innehållsförteckning Information 3 Om Fairtrade City 4 Ett internationellt koncept 4 Initiativ och drivkraft 5 Fairtrade 6 Varför Fairtrade City? 6 Kommunicera Fairtrade City 9 Diplomering

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

Medborgarförslag om att Luleå kommun ska bli en rättvisemärkt kommun Fairtrade City

Medborgarförslag om att Luleå kommun ska bli en rättvisemärkt kommun Fairtrade City 2007-11-26 299 603 Kommunstyrelsen 2008-10-13 231 417 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 218 539 Dnr 07.767-008 novkf29 Medborgarförslag om att Luleå kommun ska bli en rättvisemärkt kommun Fairtrade

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Etiska riktlinjer för insamlingsarbete och policy för kapitalförvaltning. antagna 2009-04-24 senast reviderade 2013-04-13

Etiska riktlinjer för insamlingsarbete och policy för kapitalförvaltning. antagna 2009-04-24 senast reviderade 2013-04-13 Etiska riktlinjer för insamlingsarbete och policy för kapitalförvaltning antagna 2009-04-24 senast reviderade 2013-04-13 Etiska riktlinjer för insamlingsarbete i Lilla barnets fond Insamlingsarbete Lilla

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

FACIT En hållbar tipspromenad

FACIT En hållbar tipspromenad FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.

Läs mer

HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö

HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö Hållbart företagande för Indiska När dessa tre moment ingår: - Mänskliga rättigheter - Miljö - Ekonomi INDISKAS ARBETE MED UPPFÖRANDEKOD, MILJÖPOLICY

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56

Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-11-20 FALKENBERG 328 Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy 1. Omfattning Upphandlings- och inköpspolicyn gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom staden. Denna policy fastställer

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Hållbar entreprenör. Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility. Malin Roux och Åsa Helg

Hållbar entreprenör. Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility. Malin Roux och Åsa Helg et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Hållbar entreprenör Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility Malin Roux och Åsa Helg 1 HÅLLBAR ENTREPRENÖR Är

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening

Läs mer