Föreningsbandet BRÖDRATIDSKRIFT FÖR STOR CAPITLET I FINLAND AV SVENSKA FRIMURARE ORDEN Nr 2/2015 (72)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreningsbandet BRÖDRATIDSKRIFT FÖR STOR CAPITLET I FINLAND AV SVENSKA FRIMURARE ORDEN Nr 2/2015 (72)"

Transkript

1 Föreningsbandet BRÖDRATIDSKRIFT FÖR STOR CAPITLET I FINLAND AV SVENSKA FRIMURARE ORDEN Nr 2/2015 (72)

2 Redaktionen Innehåll Chefredaktör och ansvarig utgivare Guy Catani, DKM Redaktör Martin Gardberg materialbearbetning Grafiker, Christel Westerlund layout och produktion Redaktionssekreterare Teljo Kolkka ekonomi, recipientuppgifter, prenumerationer Redaktionsråd 2015 Guy Catani, ordförande Sam Björklund Martin Gardberg Teljo Kolkka Regionredaktörer S:t Augustin, Sam Björklund Hans Henrik Boije, Ronny Holmqvist Axel Gabriel Leijonhufvud, Kim Isaksson Phoenix, Rainer Lauramo Tyrgils, Göran Strengell Frimurarsamhället i Jakobstad, Sten Westerholm Frimurarsamhället i Mariehamn, Rolf H. Söderback Frimurarsamhället i Vasa, Roger Sohlberg Frimurarsamhället i Åbo, Leif Holmberg Redaktionens adress Föreningsbandet Stor Capitlet i Finland Nylandsgatan 9 F, Helsingfors Föreningsbandets följande fyra nummer: Nr Utkommer Materialinlämning 3/ sept. (höst) senast 20 juli 4/ dec. (vinter) senast 20 oktober 1/ mars (vår) senast 20 januari 2/ juni (sommar) senast 20 april Annonsförsäljning Annonschef Bo Gerkman Tilinurkka tel: Prenumerera på Föreningsbandet genom inbetalning av prenumera tions avgift till Föreningsbandets konto: Aktia Bank i Finland Betalningar i Sverige: via Bankgiro nr Föreningen Granatenhjelm. Meddela vid betalningen prenumeran tens namn och postadress. Prenumerationsavgifterna är: i Finland EUR 20,- och i Sverige SEK 220,- Prenumerationen omfattar de fyra följande numren fr.o.m. inbetalningen. Sibeliusmonumentet i Tölö/Helsingfors av Eila Hiltunen. Foto: M Gardberg Ledaren: Mina bröder, s. 3, Guy Catani Soldaten och kortleken, s. 15 Uppdrag: Sibelius, s. 19, Pentti Hongisto Kryss, s. 34, Rolf Söderback Antagna bröder, s. 36 Översekreteraren informerar, s. 38 Varför vara kristen? s.12 Sten Westerholm SJL Tyrgils fick sin fjärde (femte) Ordförande Mästare Göran Strengell Johannes Döparen får huvudrollen i tioåriga AGL:s midsommarloge, s. 4, Kim Isaksson Aseman Lapset ry Stationens Barn rf har omsorg om de unga!, s. 6, Nina Borgström och Christian Wenzel Föreningen Granatenhjelm r.f:s och Caritas-gruppens i Helsingfors Stipendieutdelning den 3 februari 2015, s. 8, Timo Dahl Föreningen Granatenhjelm idag fäders arv och söners ansvar, s. 9, Tom Waselius Ett lunchsamtal med konstnären Hasse Westergård på Svenska Klubben i Vasa , s. 11, Roger Sohlberg En enskild frimurares arv till kommande generationer, s. 16, Henric Schmidt Sibelius ritualmusik som orkesterarrangemang den 2 november i Lahtis, s. 18, Juhana Häme Musikdokument från tredje riket, s. 22, Folke Freund Walter Leslie Wilmshurst och frimureriets innebörd, s. 24, Rolf Söderback Ett sammandrag av OM Ingmar Karlssons installationstal , s. 29, Ingmar Karlsson Igelsta gård och frimurarna, s. 32, Pentti Hongisto Conviviums 30-årsjubileum, s. 33, Lars Lindqvist s.20 Rekordmånga på Ladys Night 2015 i Åbo s.28 Kenneth J Jönsson Låt den gyllene inre kärnan utvecklas och växa!, s. 37, Martin Gardberg 2

3 Ledaren Mina bröder! Den gångna vårterminen har präglats av stor och livlig aktivitet inom 6 fördelningen. Inom logerna har man recipierat bröder i de olika graderna och inom brödraföreningarna hållit instruktioner för att fördjupa brödernas insikter i den KK. Allt detta för att ge bröderna större kunskaper och insikter och samtidigt ge oss alla bättre färdigheter att i den allmänna världen genom vårt eget agerande försöka göra vår omvärld till en lite bättre plats att leva i. Samtidigt har ett stort arbete inom logerna och brödraföreningarna lagts ner för att inom utsatt tid kunna ta de reviderade ritualerna i bruk. Efter vad jag hört av bröderna, både ämbetsmän och kolonnbröder runtom i landet så har man lyckats bra i detta strävande. Nu då sommaren står inför dörren och det egentliga arbetet inom fördelningen går i sommarvila hoppas jag att sommaren ger oss alla tid att vila ut, ladda batterierna och med stor glädje i bröstet tacka varandra för den gånga terminen. Trots att det egentliga logearbetet ligger nere under sommaren fortsätter bröderna att tillsammans med sina nära och kära att träffas vid de olika sommaraktiviteterna runtom i landet. Dessa aktiviteter är många och av olika slag. Jag upplever dessa sommaraktiviteter som väldigt viktiga och av stor betydelse för vår sammanhållning bröderna emellan samt mellan brödernas familjer och anhöriga. Det ger vår omvärld en större förståelse för vårt arbete. Foto: Martin Gardberg Jag vill med Sommarpsalmen av Carl David af Wirsén önska er alla en skön och vederkvickande sommar. En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar; Och solens ljus och lundens sus och vågens sorl bland viden förkunna sommartiden. Sin lycka och sin sommarro de yra fåglar prisa; Ur skogens snår, ur stilla bo framklingar deras visa. En hymn går upp med fröjd och hopp från deras glada kväden från blommorna och träden Men Du, o Gud, som gör vår jord så skön i sommarns stunder, Giv, att jag aktar främst ditt ord och dina nådes under, Allt kött är hö, och blomstren dö och tiden allt fördriver blott Herrens ord förbliver. Vi ses igen! Guy Catani, DKM 3

4 AGL ordnar sommarloge Johannes Döparen har huvudrollen i tioåriga AGL:s midsommarloge Jag är nog ganska in spirerad inför det här uppdraget! Det säger Karl-Gustav Sandelin, FT i Storkapitlet, om sin roll i det som troligtvis är den första instruktionslogen i första graden inom sjätte fördelningen som hålls nära Johannes dagen. Som värd för instruktionslogen står S:t Johannes - logen Axel Gabriel Leijon hufvud i Ekenäs. Johannes Döparen pekar på den korsfäste Kristus, målad av Matthias Grünewald i början av 1500-talet. Altartavlan, som har flera motiv, finns i Musée Unter linden i Colmar i Alsace i Frankrike, ett område som tidigare hörde till Tyskland. Arbetet med att hålla en midsommarloge började redan för några år sedan då Bengt Hällström puffade på Karl-Gustav Sandelin, emeritusprofessor i nytestamentlig exegetik vid Åbo Akademi, som i sin tur puffade på AGL:s OM och samtidigt sin tidigare elev vid ÅA:s teologiska fakultet Anders Lindström. En orsak till att ingen loge inom sjätte fördelningen mig veterligen ordnat en instruktionsloge på sommaren är antagligen för att önskemålet är att tidpunkten ligger nära midsommaren, säger Anders Lindström. Just med tanke på kopplingen till Johannes Döparen, kommenterar Karl- Gustav Sandelin. Och det roliga, och aningen kryptiska, i sammanhanget trots kommentaren är att Johannes Döparen inte alls har någon historisk koppling till frimureriet. Hur hänger det hela alltså ihop? Frågan går till professorn som kan sin sak, hur annars. Johannes Döparen har alltid spelat en stor roll inom frimurarorden. Under mina doktorandstudier i tyska Göttingen upptäckte jag till exempel att det fanns en stor fönstermålning i trapp huset i logen Augusta zum goldenen Zirkel som föreställer Johannes pekande på den korsfäste Kristus. Ändå var logen inte en typiskt kristen loge. Bibeln låg till exempel inte uppslagen inne i logesalen, även om den fanns där. Johannes har en stor roll Sandelin konstaterar att Johannes Döparen dyker upp inom frimureriet som en symbolisk gestalt och har som gestalt spelat en stor roll ändå från början av frimureriet. Men, som sagt: någon historisk koppling finns inte. Varför finns Johannes alltså ändå med? Det är höjt i dunkel! Att Sandelin är inblandad i instruktionslogen beror på det instruktionsföredrag som hålls under själva logen. Denna form av instruktion skiljer sig från en gradinstruktion genom att bröderna inte har några möjligheter att ställa frågor. Det är professorn som har ordet från början till slut. Efteråt vid brödramåltiden kan han svara på frågor 4

5 Tre AGL-lejon. OM Anders Lindström och SCF:s FT Karl-Gustav Sandelin håller upp AGL:s lejon och lovar en spännande instruktionsloge den 17 juni i Ekenäs. eftersom det säkert väcks en del bland dem som deltar. Jag kommer att redogöra för Johannes Döparen som gestalt i religionen, säger han och med erfarenhet av br Kalles tidigare föredrag kan bröderna vänta sig en spännande resa till gångna tider med andlösa förgreningar... De flesta har ett hum om Johannes Döparen, men han är ingalunda helt kartlagd. OM Anders Lindström noterar att man inte ens helt säkert vet varifrån han dök upp. Han kan inte bara ha uppenbarat sig i öknen för att börja predika. Johannes förkunnade, vilket alla förhoppningsvis kommer ihåg från skolbänken, att folket bland annat måste låta döpa sig för att kunna ta emot Guds son. Även Jesus kom till honom för att låta döpa sig. Johannes avrättades genom halshuggning på order av Herodes. "I Sverige är 'midsommarloge' en vedertagen benämning på instruktionslogen i första graden." Bengt Hällström Ett led i 10-årsjubileet Sandelin poängterar att den judiske historikern Flavius Josefus skrev en lång rad arbeten som utgör ett viktigt källmaterial för judarnas historia under den grekisk-romerska antiken. Josefus omnämner även Johannes i sina skrifter och mandeerna i Syrien hade Johannes som frälsargestalt. Det är en liten religion, en döparrörelse med medlemmar även i Finland, som håller Johannes inte Jesus som sin hjälte, säger Sandelin. På programmet för midsommarlogen står alltså ett spännande och intressant föredrag om Johannes Döparen som ett led som ett led i AGL:s 10-årsjubileum som vi firar under hela året, upplyser OM Anders Lindström och är glad över att möjligheten till en instruktionsloge öppnades. Själva instruktionslogen har en avskalad ritual och inom AGL förväntar man sig att det finns ett intresse inom hela den sjätte fördelningen att ta del av denna unika loge. Text och foto: Kim Isaksson, VIII Se detaljerad information om midsommarlogen och övrigt spännande program under jubileumsåret i AGL:s annons på sidan 39. 5

6 Mental styrka genom Friend-programmet Föreningens mobila ungdomscafé, dvs Walkers-bussen fungerar i hela huvudstadsregionen. rar i det offentliga rummet, där det kan uppstå problem av mindre konstruktiv karaktär. Dessa ungdomar nås genom att trygga vuxna söker upp dessa ungdomar och kommer i kontakt med dem. Man utför det uppsökande arbetet på gatorna, i köpcentrum, på järnvägsstationer, framför allt på kvällstid. Ett av verktygen för att nå ungdomar är Walkers-bussen, som fungerar som ett ungdomscafé på hjul. Bussen cirkulerar i förorterna i huvudstadsregionen, tre månader i taget på ett givet område. Arbetet är tudelat: dels det direkta arbetet med ungdomarna på området, dels nätverksarbete med de på området befintliga aktörerna (närpolisen, församlingarna, barnskyddet, det kommunala ungdomsarbetet etc.). Processen med att bygga upp ett förtroende så att den unga som är i behov av stöd är mottag- Friendsprogrammets material är tänkt att även aktivera föräldrar. Aseman Lapset ry Stationens Barn rf har omsorg om de unga! Föreningen Aseman Lapset ry Stationens Barn rf, som är grundat år 1990, är en politiskt och religiöst obunden, riksomfattande organisation, vars medlemskår består av representanter för ungdoms-, social- och hälsovårdssektorn. Målet med verksamheten är att i förebyggande syfte få till stånd en personlig och fungerande dialog mellan vuxna och ungdomar. Föreningen arbetar för att främja ungdomars sunda uppväxt och förhindra marginalisering, våld, brottslighet och missbruk av rusmedel. Organisationen strävar till att utveckla barnens, ungdomarnas, föräldrarnas och hela samhällets välfärd. Aseman Lapset Stationens barn är medlem i Centralförbundet för Barnskydd, Finlands Ungdomssamarbete Allians och Centret för Hälsofrämjande. Organisationen samarbetar även med andra organisationer, kommuner, församlingar, privatpersoner, sammanslutningar, företag och myndigheter. Organisationens huvudsäte finns vid Narinkens torg i hjärtat av Helsingfors. I stenfoten av annexet till tidigare Åbo kasern driver organisationen Walkers-huset, som är en mötesplats för åringar. Ungdomscaféet är öppet sju dagar i veckan, och erbjuder ett tryggt ställe för ungdomar att tillbringa tid på. Klientelet är synnerligen heterogent en vanlig kväll hör man flertalet olika språk talas i utrymmet, och olika ungdomskulturer finns representerade. Personalen utgörs av såväl yrkesfolk som vuxna volontärer. Volontärerna genomgår en utbildning som ger verktyg till att möta ungdomar med olika bakgrunder. Under år 2014 besöktes caféet över gånger. En av hörnstenarna i Stationens Barns verksamhet är att möta barn och ungdomar var än de befinner sig. Alla ungdomar söker sig inte till utrymmen som riktar sig till ungdomar, utan de huse- 6

7 lig för den erbjudna hjälpen kan ibland vara tidskrävande, men emedan ungdomarna är gemensamma för de olika aktörerna så uppnås mycket gott genom samarbete. Att effektivera samarbetet mellan olika aktörer motiveras även av det faktum att då resurserna börjar tryta gäller det att dra åt samma håll. Att arbeta med barn och ungdomar handlar mycket om här och nu. Samtidigt är det av största vikt att erbjuda ungdomarna vägkost för framtiden. Vi lever i en värld där det mentala illamåendet bland barn och ungdomar ökar, och allt fler ungdomar har svårt att finna sin plats i samhället och en mening i tillvaron, vilket är en så väl mänsklig som ekonomisk utmaning för samhället. Sedan år 2008 ansvarar Stationens Barn för utlärandet av FRIENDS-programmet i Finland. FRIENDS är ett program som stöder sociala och emotionella färdigheter som kan främja det mentala välmåendet samt förebygga oro, ångest och depression hos barn och ungdomar. Med tidig och systematisk inlärning av socioemotionella färdigheter förstärker man barnets harmoniska utveckling. Det hjälper barn och ungdomar att känna igen och hantera känslor, sporrar dem att använda positiva tankemodeller samt lär ut hur man kan hantera motgångar och besvikelser med hjälp av olika metoder. FRIENDS-programmet stärker barns och ungdomars självbild, självkänsla och självförtroende. Därtill ökar tilltron till den egna förmågan och den ungas individuella styrkor synliggörs. Att stärka barnens och ungdomarnas empatifärdigheter, kommunikationsfärdigheter samt stöda deras sociala relationer medför minskad mobbning bland eleverna i skolan. FRIENDS-programmet har tre olika versioner. Fun Friends för daghems- och förskoleålder, Programmet för barn är riktat till elever i lågstadieålder och Programmet för ungdomar är riktat till elever i högstadieålder. Det finns ännu ett program, Resilience för life, riktat till unga vuxna. Material för det sistnämnda programmet har ännu inte översatts till svenska. FRIENDS baserar sig på vetenskaplig Walkers-huset på Simons gatan 3 i hjärtat av Helsingfors riktar sig till åringar. forskning, utvärdering och praktiska erfarenheter. I programmet fokuserar man på de kognitiva och fysiologiska processerna samt beteende processerna som har en koppling till uppkomsten och upplevelsen av oro och ångest. Programmet är ett av de mest undersökta och tillämpade programmen för förebyggande av mental ohälsa världen över. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar användningen av FRIENDS-programmet. FRIENDS-programmet består av tio träffar samt två repetitionsträffar. Många av övningarna i programmet är par- eller gruppövningar vilka stöder sociala relationer och kommunikationen mellan eleverna. Att kunna klä känslor till ord och samtidigt lära sig om sina kamrater har positiva effekter. Utöver detta strävar programmet till att aktivera hemmens diskussionskultur. Träffarna innehåller också avslappning och lugnande aktiviteter vilket är omtyckt och populärt bland eleverna. Forskning påvisar att koncentrationen och inlärningsförmågan förbättras då man är lugn och avslappnad. För att kunna ta i bruk programmet fordras att man deltar i en ledarutbildningsdag. Alternativt kan utbildningen anordnas i en skola där flera personer från samma skola deltar. Utbildningen är avsedd för skolornas undervisningsoch elevvårdspersonal samt personal inom ungdoms-, social- och hälsovårdsbranschen. Aseman Lapset Stationens Barn erhöll vid årsskiftet ett ansenligt bidrag av föreningen Granatenhjelm. Bidraget möjliggör utdelandet av arbetsböckerna för FRIENDS-programmet kostnadsfritt till svenskspråkiga skolor runt om i landet. Skolornas ekonomiska situation är prekär idag, och utan det erhållna stödet skulle mången elev bli utan arbetsbok, och i sämsta fall skulle en del av skolorna inte kunna överhuvudtaget ta programmet i bruk. En kollektiv uppmaning: Ifall läsaren har möjlighet att informera representanter för utbildningsväsendet i de egna environgerna om denna unika möjlighet till 100% subventionerade arbetsböcker, så tas denna hjälp med tacksamhet emot. Stationens Barn har självfallet informerat skolorna om möjligheten att erhålla arbetsböckerna kostnadsfritt, men all hjälp i detta PR-arbete tas med tacksamhet emot. Att lära konsten att hantera känslor och sociala färdigheter är ytterst viktigt vid sidan av annat lärande. De faktiska frukterna av detta arbete kan skördas i framtiden. en lärare som har tillämpat programmet. Du finner mera uppgifter om vår verksamhet på vår hemsida Du kan även skicka e-post till vår FRIENDS-planerare eller verksamhetsledare Text: Nina Borgström och Christian Wenzel Foto: Hannamari Marttio 7

8 Stipendier och bidrag för goda ändamål Föreningen Granatenhjelm r.f:s och Caritas-gruppens i Helsingfors stipendieutdelning den 3 februari 2015 Till handling omsatt omtanke Barmhärtighet är ett av de centrala och ofta återkommande begreppen i den frimureriska begreppsvärlden. Begreppet kan tolkas som en till handling omsatt omtanke. Denna omtanke kan naturligtvis ta sig olika former: inom den Svenska Frimurare Ordens verksamhet konkretiseras den på organisationsplan genom Caritas-verksamheten. Den i Helsingfors verkande Caritas-gruppen består av representanter för de tre Helsingfors-logerna inom SFMO och för logernas ekonomiska stödförening, Föreningen Granatenhjelm r.f. I praktiken uppdelas Caritas gruppens arbete i två, till sin form och innehåll olika delar: intern Caritas och extern Caritas. Den interna Caritas är en inåtriktad verksamhet, med fokus på brödrakretsen. Det är en uppgift för alla att notera förändringar i medbrödernas livssituation, såsom nya ålderbetingade behov och eventuell sjukdom. En målsättning är att träda in med stöd och assistans där behovet finns och sådan önskas. I Helsingfors verkar sedan flera år tillbaka inom Caritas-gruppen en kurator som kontaktperson och koordinator med intern Caritas som ansvarsområde. Förfrågningar och initiativ kan emellertid riktas till vem som helst i gruppen. Kontaktuppgifter finns i matrikeln. Den externa Caritas verksamheten handhas även den av Caritas-gruppen. Gruppen fördelar enligt riktlinjer som fastställts i gruppens stadgar understöd och bidrag till välgörande ändamål. De medel som Caritas-gruppen har till förfogande utgörs av de vid sammankomsterna insamlade medlen och avkastning av fonderade medel som byggts upp av tidigare generationers frimurares gåvor, donationer och testamenten. Medelanskaffningen år 2014 fördelade sig så att insamlingarna vid sammankomsterna uppgick till och den av Föreningen Granatenhjelm r.f. till förfogande ställda fondsavkastningarna Sammanlagt förfogade Caritas-gruppen alltså över Stipendieutdelningen En samling för stipendiemottagarna från 2014 och Ordens egna bröder med damer hölls tisdagen den 3 februari i år i Ordenshuset i Helsingfors. Samlingen hade som tema Arbete för ungdom i kris. Den var öppen för alla och var mycket välbesökt av bröder, många med dam. Efter att Caritas-gruppens ordförande Timo Dahl hälsat de närvarande välkomna överräckte ordföranden för Föreningen Granatenhjelm, KM Tom Waselius, diplomen. Dessa bekräftade de för året 2014 utbetalda bidragen och uttryckte respekt och uppskattning för det arbete som utförs inom de bidragsmottagande organisationerna och som kommer regionens behövande till godo. Diplom överräcktes till (inom parentes de år 2014 tilldelade stödbeloppen): Diakoniverksamheten vid de svenskspråkiga evangelisklutherska församlingarna inom huvudstadsregionen ( ) Helsingfors Mission, Krisjouren för unga ( för akut jour och förebyggande uppsökande arbete) Helsingfors Mission, Svenskspråkig volontärverksamhet för seniorer i Helsingfors ( för kampen mot ensamhet bland äldre) De Sjukas Väl r.f. ( för fysioterapitjänster) Sjukhusclowner r.f. ( ) Mannerheims Barnskyddsförbund, stöd för svenskspråkig del av projektet En Trygg Skolväg ( ) Folkhälsan Syd Abs tonårspoliklinik ( ) Stationens barn/aseman lapset Friends-projektet ( ) Vd för Folkhälsan Syd, Gun Eklund förevisade en video där en yngre man öppet berättade om hur han hanterat sina kriser och betydelsen av hjälp och stöd Folkhälsan kunnat erbjuda honom. Verksamhetsledaren för Stationens Barn (Aseman Lapset), Christian Wentzel berättade under rubriken Långsiktiga lösningar för ungdomars väl, här och nu om föreningen, dess målsättningar, prioriteringar och arbetsformer. Broder Kaj-Erik Gustafsson spelade under kvällen två stycken på orgel: inledningsvis ett stycke av Jean Baptiste Lully och senare ett av Léon Boëllmann. 8

9 Medverkande vis stipendieutdelningen. Främre raden från vänster: Cecilia Damström (kompositör), Carita Riitakorpi (Matteus församling), Bodil Sandell (Petrus församling), Karin Salenius (Johannes församling), Catherine Granlund (Grankulla svenska församling), Gun Eklund (Folkhälsan Syd), Aino Viertola (Sjukhusclowner), Tamara Bergkvist (Helsingfors Mission). Bakre raden från vänster: Tom Waselius (Föreningen Granatenhjelm), Christian Wenzel (Stationens Barn), Timo Dahl (SCF), Christer Lindberg (Föreningen Granatenhjelm), Liisa Melin (Helsingfors Mission), Heidi Nygård-Michelsson (Helsingfors Mission), Anna Simonsen delvis skymd (Folkhälsan Syd), Inger Östergård (De Sjukas Väl), Seppo Ristilehto (Mannerheims Barnskyddsförbund). Föreningen Granatenhjelms ordförande, KM Tom Waselius, höll ett anförande om föreningen Granatenhjelm som återges här invid. Samlingen avslutades med uruppförandet av beställningsverket Under stjärnhimmeln. Tonsättaren, Cecilia Damström framförde verket på piano. Verket skapade på ett fängslande sätt en stämningsbild av mörker och ljus och det var lätt att associera till en stjärnbeströdd natthimmel och småningom ana en morgonrodnad och en ny gryende dag. Christer Lindberg som planerat stipendieutdelningen och fungerat som kvällens konferencier inbjöd avslutningsvis åhörarna till en stunds mingel och diskussioner med bidragsmottagarna i biblioteket intill. Det var uppenbart att många uppskattade möjligheten för denna samvaro och samtal under fria former. Tack vare tidigare generationers frimurares generositet har Föreningen Granatenhjelm idag möjligheter att stödja behövande. Läs mera om fäders arv i KM Tom Waselius tal som återges här bredvid. Text och Foto: Timo Dahl, X Christian Wentzel presenterar Stationens Barn rf och Friends projektet. KM Tom Waselius tal vid stipendieutdelning : Föreningen Granatenhjelm idag fäders arv och söners ansvar Föreningen Granatenhjelm har i dag glädjen att ha kunnat kalla samman till en liten högtidlighet, med vilken vi vill markera en av föreningens verksamhets viktigaste ändamål, nämligen det som redan i de ursprungliga stadgarna benämns välgörenhet. Den välgörenheten är lika viktig i dag som när föreningen grundades för 92 år sedan, men kanske har begreppet välgörenhet fått en litet vidare betydelse under de gångna drygt 9 decennierna. I kväll kan vi sålunda inom välgörenheten inräkna understöd till allehanda humanitära ändamål och kultur, alla väldigt viktiga begrepp för mänskligt välbefinnande, och någonting som vi inom föreningen vill värna om. Jag skall nu inte uppehålla mig desto mera vid stipendiemottagarna, utan vill i stället berätta litet om hur det överhuvudtaget är möjligt att Föreningen Granatenhjelm har resurser att kunna dela ut dessa understöd. Då föreningen grundades i slutet av maj 1923 kan man säga att kassakistan var i det närmaste tom; en månad tidigare hade Svenska Frimurare Ordens verksamhet i Finland startat på nytt i och med att SJL S:t Augustin återuppväckts och invigts, med alla de kostnader detta innebar. Den frimureriska verksamheten fick dock vind i seglen omedelbart, och tillströmningen av medlemmar under 1920-talet var otroligt stor det första året tillkom hela 54 nya medlemmar. Det fanns alltså alldeles uppenbart ett uppdämt behov för den här verksamheten. Entusiasmen var allmänt stor, och den ledde redan från allra första början till en stor offervillighet, och väldigt många bröder donerade av pur glädje för att verksamheten fått luft under vingarna igen större och mindre summor till den frimureriska sfären för olika ändamål. Välgörenheten fanns ju med som ett grundelement som ett arv redan från 1700-talet och logens tidigaste år, och alla redan under de allra första åren drömde man igen om att bygga ett 9

10 frimurare barnhus, och ett ålderdomshem, och små grundplåtar till fonder för dessa inbetalades. Redan kring 1930 existerade det sålunda ett tiotal fonder för olika välgörenhetsändamål, men naturligtvis var fondernas storlek ännu rätt blygsam. Det som ändå är remarkabelt är att så många bröder ville bidra till den frimureriska välgörenheten, och redan under 1920-talet delade man också ut understöd till behövande. (Käthe von Timroth). Organisatoriskt var de första tio åren av den frimureriska välgörenheten rätt ostrukturerad, och donationerna gjordes ibland till Frimureriet, ibland till S:t Augustin och ibland till understödsföreningen Föreningen Granatenhjelm. Det hela fungerade ändå på något sätt genom att både logeverksamheten och ekonomin sköttes av en liten skara bröder, de som kunde sägas utgöra den nya frimureriska verksamhetens grundläggare. I början på 1930-talet, då också litet snålare vindar började blåsa i den allmänna världen, organiserades ekonomin på nytt, och fick då ungefär den struktur som den har ännu i dag. Alla fonder flyttades till Föreningen Granatenhjelm, som från och med detta utgjort den juridiska-ekonomiska personen i den frimureriska verksamheten i Helsingfors. Donationer fortsatte att strömma in, också en del större sådana, och förvaltningen av fonderna sköttes med sakkunskap, och resurserna ökade. Alldeles i slutet av 1930-talet initierade man på allvar tanken på att bygga både ett barnhus och ett ålderdomshem, men kriget lade snabbt hinder i vägen för en vidare utveckling av projekten. Krigsåren innebar ett ordentligt avbräck i den frimureriska verksamheten också vad välgörenheten anbelangar, och Föreningens förmögenhet led naturligtvis av inflationen efter kriget i slutet av 1940-talet. Tack vare en mycket god förvaltning och nya, givmilda donatorer, och bland annat understöd från USA efter kriget, lyckades man dock bygga upp förmögenheten på nytt, och under 1950-talet kunde relativt stora understödssummor utdelas till behövande. Också under 1950-talet inflöt många donationer, men bland donationerna Bidragsmottagare och publik i Johannessalen kan två särskilt nämnas: 1953 fick Föreningen Granatenhjelm motta Söderkulla gård i Sibbo som donation av Arthur Nikanders dödsbo, och litet senare donerade Ane Gyllenberg majoriteten av aktierna i gården Bangatan 28 till Föreningen, samt ett antal tomter på Mössenholm i Esbo. Avsikten med donationen av Söderkulla gård var att avkastningen skulle utdelas till behövande svenskspråkiga mottagare, medan de Gyllenbergska donationerna främst var avsedda att utgöra en grundplåt för ett eget ordenshus. Också under de följande decennierna inflöt donationer, ibland i form av testamenten, och allt detta i kombination med en framgångsrik förvaltning har lett till den goda ekonomiska situation Föreningen Granatenhjelm kan räkna sig till godo i dag. Avkastningen av föreningens förmögenhet gör det därför möjligt att utbetala rätt betydande understöd till behövande och till kulturella ändamål, allt sådant som är viktigt för ett gott och balanserat mänskligt liv. Föreningen Granatenhjelms situation i dag är alltså tämligen god, detta tack vare många tidigare bröders entusiasm och goda vilja för den gemensamma saken. Det här är något som vi dagens bröder kan vara tacksamma för, men vi skall ändå inte bara luta oss tillbaka och tycka att läget är under kontroll och att tidigare generationer skött om allting för vår del. Också vi har ett ansvar, samma ansvar faktiskt som de tidigare brödragenerationerna, även om vårt utgångsläge är bättre. Också om vi alltså har en del avkastande kapital i dag måste vi ta väl vara på detta kapital, och bygga vidare på det så att vår roll kan öka i framtiden. Sannolikt ökar också behovet av välgörenhet framledes i en värld, där välfärdssamhället naggas i kanten allt mer. Därför är det viktigt också i dag och i framtiden att fortsätta att bygga på vårt kapital, och därför är det lika viktigt i dag som tidigare att donationer inflyter, så att vi kan bevara den goda situationen och så att en ökande välgörenhetsverksamhet kan möjliggöras för Föreningen Granatenhjelm. Också om donationer som Söderkulla gård, eller aktier i bostadsaktiebolag lyser som stjärnor bland donationerna till Föreningen Granatenhjelm under drygt 9 decennier är ändå största delen av donationerna förhållandevis små, men tillsammans bildar de många små bäckarna den relativt stora å, som vi i dag kan i någon mån kan ösa ur. Nya tillflöden behövs, och jag vill därför fästa brödernas uppmärksamhet på detta faktum vi skall bära samma ansvar som våra fäder, och bygga vidare på det byggnadsverk, som de en gång så framgångsrikt byggt stommen till. Då kan vi också känna den verkliga tillfredsställelse, som ett gott hjärta skänker den enskilda människan. Text: KM Tom Waselius, R&K Foto: Timo Dahl, X 10

11 En porträttmålare av rang Konstnären Hasse i sin verkstad. Ett lunchsamtal med konstnären Hasse Westergård på Svenska Klubben i Vasa Hasse Westergård berättar att han har ett förflutet som frimurare, men att han varit passiv den senaste tiden. Om sitt konstintresse berättar han att han deltog i sin första konstutställning 1971 och att han sedan 1989 ägnat sig åt bildkonst på heltid. Han gör grafik och målar i akvarell, pastell och olja. Hans motiv varierar och styrs givetvis också till en del av kundens önskemål. På frågan hur man blir en bra konstnär funderar han lite, men säger sedan att, för att bli en riktigt bra konstnär, måste man nog ha en medfödd begåvning som beivras och bejakas och kombineras med träning och hårt arbete. I släktens konstnärliga ådror finns exempelvis en annan känd konstnär, Göran Hammarström. Hasse är kanske mest känd i Finland för sina porträttmålningar. Han har målat porträtt bl a av kända frimurare som Jarl Jergmar, Fjalar Rosenlöf och Thorvald Söderström. På frågan Vandringen, litografi av Hasse Westergård. vilken är hans bästa verk hittills tvekar han, men efter en stunds betänketid blir svaret att det är nog ännu ogjort. Denna välkända Vasa konstnär har gjort en litografi-serie som han överlåtit till frimurarna i Vasa. Ett stort tack för det! Av olika namnförslag valde han att ge litografitavlan namnet Vandringen. Tavlan, vars mått är 30x40cm, har gjorts i 50 numrerade och signerade exemplar. Observera att ovanför tavlans vandringsväg kan vi urskilja även den liksidiga triangeln en välbekant symbol för oss frimurare! Tavlan är tillgänglig för alla till ett pris av 200 EUR inramad och 180 EUR utan ram. Förfrågningar och beställningar kan riktas till ordföranden för understödsföreningen i Vasa, Henry Backlund. Tel. nr eller via vår interna elektroniska postlåda. Text: Roger Sohlberg, VI 11

12 Vara eller icke vara kristen? Illustration M Gardberg Varför vara kristen? Det var på den bördiga landremsan, som sträcker sig som en halv måne från det ena gamla kulturområdet i Mellanöstern till det andra, som det hände sig en gång... Vi har från början av vår vandring genom vår Orden bitvis fått ta del av en berättelse, som vi småningom kommit underfund med att handlar om oss själva. Eller egentligen vad det innebär att vara människa. Och vi får se hur prototypen av människan växer fram och tar gestalt i en bestämd historisk person i ett bestämt historiskt sammanhang och som gör anspråk på att vara sammanfattningen av alla människor och dessutom en del av det som vi kallar Gud, det gåtfulla livet självt. Det är minnet av den människan, som vi berättar vidare inom vår Orden. Men i den berättelsen är vi tvungna att ofta ta symboler till hjälp, när de vanliga orden inte räcker till. Jag talar här om Jesus från Nasaret i det lilla landet Palestina som ligger mitt på den fruktbara halvmånen öster och söder om Medelhavet, med ena månskärans spets i det gamla Tvåflodslandet mellan Eufrat och Tigris och den tidiga kulturen kring staden Babylon, och med den andra spetsen i Nildeltat i den ungefär lika gamla egyptiska kulturen. Mitt på detta månskärelika landområde ligger landet Palestina där Jesus föddes med en snickare och timmerman som sin far och med en ung flicka, som hette Maria, som sin mor. Fadern hette Josef. Det är minnet av denne man, som Nya Testamentet i sin ursprungliga grekiska form kallar Christos men som också använder sig av det hebreiska ordet maschias och ibland arameiskans meschicha : Messias, som betyder smord. Minnet av denne man berättar vi vidare inom vår Orden, därför att vi har insett att han i sin person innefattar det som var och en av oss vill vara. Byggnadsarbetare, timmerman, ibland murare också han. En husbyggare måste kunna alla slags arbeten. Jesus, Josefs och Marias son från Nasaret i Galileen i norra delen av Palestina kom att ge upphov till en världsvid rörelse, som vi 12

13 kallar kristendomen. Han är ingen myt utan en konkret historisk person och hans efterföljare kallas kristna. Det var i Antiokia som det ordet började användas om dem, som hörde till en rörelse, som vägrade delta i kejsarkulten och som verkade bara sjunga hymner till Kristus som till en Gud och som ansåg sig bundna till vissa bud som att inte stjäla, inte bedra, inte begå äktenskapsbrott, skriver den romerske guvernören Gajus Plinius år 112 från den mindreasiatiska provinsen Bithymien till kejsar Trajanus i Rom. Ordet kristen användes då som ett smädenamn. Senare skrev den romerske historieskrivaren Tacitus en vän till den tidigare nämnde Plinius med anledning av Roms brand år 64, som kejsar Nero gav krestianerna skulden till: Krestianerna kallas de efter en viss Kristus, som under kejsar Tiberius tid blivit avrättad av prokuratorn Pontius Pilatus. Efter hans död har denna fördärvliga vidskepelse, liksom allt annat skändligt och tarvligt, funnit sin väg till Rom och efter branden till och med vunnit en stor mängd troende. Det tidigaste judiskt förankrade historiska vittnesbördet om Jesus finns hos den judiska historieskrivaren, som arbetade i Rom, Flavius Josefus, som år 90 skrev om Jakob som stenades år 62, bror till Jesus, den så kallade Kristus... Ingen världsåskådning, men livsåskådning För oss sentida människor som litet halvhjärtat förklarar att javisst är jag kristen, men... skulle det åtminstone vara nödvändigt att göra klart för oss att kristendomen inte avser att vara något slags världsåskådning, som följer vissa eviga idéer utan har att göra med en viss Kristus, med minnet av en viss bestämd person. Att kristendom är en aktivering av detta minne, som i sig väcker starka känslor, till och med obehag vid tanken på vad denne person måste genomgå! Kristendomen finns där minnet av Jesus Kristus aktiveras i teori och praktik! Jesus från Nasaret är ingen myt. Hans historia låter sig lokaliseras till det gamla landet Palestina. Där föddes han under kejsar Augustus tid. Palestina var då ockuperat av Rom. Under följande kejsares regeringstid blev han avrättad av prokuratorn Pontius Pilatus. Det finns en katolsk teolog, en präst och författare, som på ett kunnigt och övertygande sätt gett svar på frågan om Varför vara kristen? Han gör det i en Ortodoxa kyrkan i Hagalund. När jag med mina begränsade sinnen vill erfara vad kristendomen är, går jag och ställer mig framför ikonostasen i Den Helige Herman av Alaskas kyrka i Hagalund i Helsingfors och tar till mig det som ikonmålaren Alexander Wikström förmedlar med sina målningar, samtidig som jag lyssnar till den liturgiska sången, som den lilla kören sjunger och som blir till ett slags sfärernas musik också den i sin skönhet. Närmare försmak av himlen än så kan jag inte få här på jorden. Foto: Erik Sjöberg 13

14 Jesu bergspredikan (Gustave Doré 1877) bok med samma namn. Redan i sin doktorsavhandling 1957 har han omprövat en rad katolska dogmer, bl a om den katolska kyrkans rättfärdiggörelselära, påvens ofelbarhet och tolkningsrätten till Bibeln. Han var aktivt med i tillblivelsen av det Andra Vaticankonciliet under åren som var startskottet för den katolska kyrkans förnyelseprocess. Men på grund av vissa teologiska kontroverser med sin kyrkas Troskongregation fråntogs han år 1979 rätten att undervisa i romersk katolsk teologi! Men som författare är han fortfarande en banbrytare av ovanligt slag. Han heter Hans Küng och han föddes den 19 mars 1928 i Sursee i Schweitz. Jag har hans bok Varför vara kristen? som kom ut 1974 i svensk översättning i min ägo, men i en häftad upplaga, som därför är nästan helt utsliten, där så gott som varje rad är understreckad efter år av flitig, återkommande läsning! Jag skall här plocka fram den grundläggande tanken i hans beskrivning av kristendomen, som jag anser att är viktig att känna till för var och en som i sitt eget sökande hamnar att ställa olika livsåskådningar mot varandra och jämföra dem med varandra. Denne katolske teolog har hos mig förstärkt min fascination för den hemlighetsfulle men samtidigt frispråkige och orädde Mästaren från Nazaret. Utan diskriminering av olika religioner och andra livsåskådningar vågar sig Hans Küng på följande nyktra markeringar: Kristet är inte allt, som är sant, gott, skönt och mänskligt. Vem skulle kunna förneka att sanning, godhet, skönhet och mänsklighet finns också utanför kristendomen? Men kristet kan allt kallas, som i teori och praxis har en uttrycklig positiv relation till Jesus Kristus. Kristen är inte varje människa av äkta övertygelse, ärlig tro och god vilja. Ingen kan förbise det: Äkta övertygelse, ärlig tro och god vilja kan alla kallas, för vars liv och död Jesus Kristus är ytterst utslagsgivande. Kristen kyrka är inte varje meditations- och aktionsgrupp, inte varje gemenskap av engagerade människor, som söker leva ett anständigt liv för att vinna frälsning. Man kan aldrig bestrida det: Engagemang, handling, meditation, anständigt liv och frälsning kan det också finnas i andra grupper utanför kyrkan. Men kristen kyrka kan varje större eller mindre församling av människor kallas, när Jesus Kristus är ytterst avgörande för den. Kristendom finns inte överallt, där man bekämpar omänsklighet och förverkligar humanitet. Det är helt enkelt sant: Omänsklighet bekämpar man, och humanitet förverkligar man också utanför kristendomen bland judar, muslimer, hinduer och buddhister, bland efterkristna humanister och uttalade ateister. Men kristendomen finns bara, där minnet av Jesus Kristus aktiveras i teori och praktik. Gör vi detta, aktiverar minnet av det som denne man från det lilla landet Palestina mitt på den fruktbara halvmånen sade om den levande Fadersguden, som han kallar Abba en mycket personlig tilltalsform jämförbar med vårt pappa inser vi, att en speciell gudserfarenhet låg bakom Jesu budskap om Guds rike och vilja. Att hans oerhörda anspråk, suveräna säkerhet och självklara direkthet, som kännetecknade denne man, inte är tänkbart utan ett mycket omedelbart förhållande till Gud, som han kallade min far och din far. Att det är fråga om Guds förtrodde, förtrolige och vän, sagt i en gåtfull, djup inre och existentiell mening. När det gäller Jesu förhållande till Fadern, rör vi vid människans yttersta hemlighet. Text: Sten Westerholm, IX Källhänvisning: Hans Küng: Varför vara kristen. Utg. på Verbum

15 Kortlekens förborgade allvar SOLDATEN OCH KORTLEKEN (av Alf Robertsson, något modifierat) Under det nordafrikanska fälttåget hade en grupp soldater varit på en lång marsch, när dom till slut kom fram till en liten stad som hette Casino, nästa morgon, en söndag, gick flera av soldaterna till kyrkan ledda dit av en sergeant. Sedan prästen läst bönen skulle dagens text läsas och dom som hade bönbok tog upp den. Men en av pojkarna tog upp en kortlek och bredde ut den framför sig. Sergeanten fick syn på det och sa: Soldat ta bort dom där korten. Efter gudstjänsten blev soldaten arresterad och ställd inför krigsrätt. Domaren sa: Sergeant varför har ni tagit hit den här mannen? Han har ju spelat kort i kyrkan. Nå min son vad har du att säga, sa domaren. En hel del sa soldaten. Ja, jag hoppas det, sa domaren, annars kommer du att straffas strängare än någon man någonsin straffats förut. Soldaten sa: Sir, jag har varit på marsch i sex dagar utan bibel och bönbok men jag hoppas kunna övertyga er om renheten i mina motiv, och så började han sin berättelse: Ni förstår Sir, när jag ser esset påminns jag om att det bara finns en Gud. Tvåan påminner om att bibeln är delad i två delar, Nya och Gamla testamentet. När jag ser trean tänker jag på Fadern, Sonen och den Helige Anden. Fyran får mig att tänka på profeterna som skrev evangelierna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Ser jag femman tänker jag på dom fem kloka jungfruarna som blev räddade och dom fem fåvitska eller oförståndiga som gick förlorade. Sexan då tänker jag på dom sex dagar när Gud skapade himmel och jord. Sjuan är en påminnelse om att Han vilade på den sjunde dagen. När jag ser åttan tänker jag på de åtta människor som Gud räddade från syndafloden, dvs Noa, hans hustru och deras tre söner jämte hustrun. Nian påminner mig om att bara nio av dom tio spetälska som Jesus botade tackade honom. När jag ser tian tänker jag på dom tio budorden som Gud gav till Moses på en stentavla. Kungen påminner mig om att det bara finns en kung i himlen, Gud den allsmäktige. Damen det är den oskuldsfulla jungfru Maria, himmelens drottning. Knekten är djävulen. När jag räknar summan av valörerna på korten inklusive jokern kommer jag till 365, dvs årets totala antal dagar. Kortleken har 52 kort, liksom veckor på året. Det finns fyra färger som antalet veckor per månad eller antalet årstider. Det finns tolv klädda kort liksom antalet månader per år. Det finns 13 valörer per färg vilket är lika med antalet veckor per kvartal. Så ni förstår Sir att min kortlek tjänar mig som en bibel, en almanacka och en bönbok. Och mina vänner historien är sann. Jag var själv den soldaten. 15

16 Våra fäders arv Redaktionen tog kontakt med broder Henric Schmidt och frågade honom bl a att hur kom det sig att han blev frimurare och vad har frimureriet gett honom? Som bakgrund kan nämnas att br Henric är född 1947 och har fungerat bl a som kyrkoherde i Pargas. Han inledde sin frimurarvandring 1974 och erhöll 2013 grad X. Han har varit bl a talman inom Ordens Åbo Frimurarsamhälle där han numera fungerar som Ordförande för brödraföreningen Erasmus i Åbo. Här nedan finner du br Henrics respons på redaktionens ställda frågor. En enskild frimurares arv till kommande generationer I mitt barndomshem visste vi barn inte att pappa Wolfgang var frimurare. Vi visste inte varför han begav sig till Helsingfors, varför Stockholm ibland kunde vara målet!? När han dör den 15 november 1959, som ordförande i brödraföreningen Erasmus, och föreningen vid begravningen hade placerat en krans, vid fotändan av hans kista, med ett frimurarkors väckte det både förvåning och ilska bland släktingar och vänner!? Man visste inte och ingen hade berättat!? Det stora okända, som frimurarorden stod för, väckte frågor och tankar om något skumt och otillåtet. Någonting som en präst inte skulle beblanda sig med! Wolfgang Schmidt var, vid sin död, professor i kyrkohistoria vid Åbo Akademi och betecknades som en av föregångarna kring forskningen om Fredrik Gabriel Hedberg, den Lutherska Evangeliföreningens grundare. Wolfgang Schmidt var också präst och predikade regelbundet i Bönehuset vid Eskilsgatan i Åbo. Ännu idag kan man se hans engagemang i frimureriet som kontroversiellt!? Skribenten Henric Schmidt. Wolfgang Schmidt blir ordförande för brödraföreningen Erasmus i Åbo 1955 och innehar ordförandeposten fram till sin död mera vet inte jag. När jag som studerande sommaren 1970, som stipendiat vid Sigtunastiftelsen, möter frimuraren och författaren Bo Setterlind och nästan dagligen involveras i djupgående samtal om livets mening, ljus och mörker, änglar som kan flyga eller inte, fascineras jag av djupet i hans förmåga att se det jag inte såg som ung teologiestuderande. Att senare sitta med hans frimurardikt i sin hand, väcker intresse!? Livsvandringen i mörkret. Med utmaningar och prövningar, som människan ställs inför och klarar eller inte klarar. Bilden av vår uppgift kan ta sig många olika former. Den oformliga stenen som skall formas så att den passar in, för att tempelbygget skall lyckas och taket skall hållas uppe. Eller kanske vandringen är, en vandring i mörker, full av prövningar som vi klarar eller inte klarar. Där målet är att nå målet. Att dö är seger, inte ne- 16

17 derlag. Det lyser över bergen. Natt har blivit dag, skriver frimurarbrodern Bo Setterlind. När jag sedan som ung präst 1973 ställs inför frågan om, huruvida jag vill bli frimurare, utan att veta eller förstå vad det är fråga om, är det mycket överraskande. Frågan var svår, medveten som jag var om att min far hade varit det, medveten om att han hade gjort valet, som andra hade förvånat sig över och t.o.m. förskräckt sig över. Frågan väckte nyfikenhet men också en viss stolthet, att införlivas i hemligheten!? Något överraskande var det, att min första chef ställde frågan, kyrkoherden Alvar Kurtén och medarbetaren, kantor Börje Ekholm, eftersom jag inte ens visste om deras engagemang i frimureriet. Som beväringspastor inträder jag i brödragemenskapen år 1974, fortfarande lika frågande, tvekande och nyfiken. Intressant nog får jag permission för detta! Det fanns, utan tvivel, mycket sådant som jag inte trodde mig kunna acceptera och gå in i! Det är idag 41 år sedan jag skymtade något av frimurarljuset. Vandringen som frimurare, till denna dag, kan säkert betecknas som vacklande och lång. En vandring grad för grad, i en takt som ofta styrdes av arbetet i den allmänna världen. Med många frågetecken och en symbolik som ibland har känts jobbig att genomskåda. Ändå har motivationen styrkts framför allt av alla dem som har gått före mig. Där skymtar min far, min första förman och min arbetskamrat men också, inte mina prästbröder som har vandrat den väg som jag har kallats att vandra. Broder Kar-Erik Forssell, Kurt Lobbas, Alvar Kurtén, Åke Sandholm, min bror Lasse och många, många fler... I bagaget känner jag, att jag har mycket av erfarenhet och kunnande, vänskap och framtidstro. Det lyser över bergen, natt KAN bli dag!? Det är detta som jag vill se som min styrka, kontinuiteten, stafettpinnen som jag är kallad att föra vidare. Tillsammans skall vi bygga vidare på traditioner och värderingar, framtidshopp och tro. Som präst har det betytt en vandring genom många grader förrän jag har kunnat konstatera: Äntligen! Ändå kvarstår frågan om vilket arvet av frimuren Wolfgang har varit för mig och är för mina närmaste medbröder och syskon, min egen familj!? Jag går, för 41 år sedan, in i frimureriet utan förkunskap, med ganska många fördomar och förväntningar, i ett samhälle som inte alltid vill se meningen med detta. Men jag gör det också med ett arv som är ovärderligt. Någon hade gått före mig! Någon/några som jag såg upp till! Vem och vad gör oss till frimurare? Det gör inte en Orden, inte en medbroder, inte någon annans kunskap utan vi själva! Det gör en ärevördig Orden som vill få oss att se mening och ljus i dagens mörka värld. En Orden som vill få oss att se den unika människa, som vi är, med våra möjligheter och resurser, i Ljuset av Guds Sanning. Text: Henric Schmidt, X Foto: Leif Holmberg, X Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff LADIES NIGHT 23 OKTOBER Fredagen den 23 oktober kl anordnar frimurarklubben Symbolen Ladies Night. Festplatsen är stiliga festsalen G-18, Georgsgatan 18 i Helsingfors. Tre rätters middag, tal och sång till kvinnan. Dans till levande musik. Festen är öppen för Ordens samtliga bröder med damer. Kuvertpriset är 65 /pers. Klädsel: Festdräkt. Anmälningar emotses före den 15 september till eller mobil Detaljerat program och betalningsanmodan sänds till de anmälda. håller lördagen den 12 september 2015 kl forskningsloge i grad VII. Plats: Frimurarhuset i Vasa, Rådhusgatan 15 Tord Ireblad (X GPL, SL CFE) håller ett föredrag över ämnet Uppmaning och efterföljelse Klädsel: Mörk/svart kostym, gradtecken (ej förkläden eller handskar) Anmälan till den efterföljande måltiden senast den 9 september på telefon eller på e-post Tillfället är öppet för alla Bröder av minst grad VII Österbottens Stewardsloge 17

18 Ritualmusik à la Sibelius Lahtis berömda stadsorkester spelar igen ett fint orkesterarrangemang av Sibelius ritualmusik. Foto: Markus Henttonen. Sångsolist är Mika Pohjonen som även var solist vid inspelningen av orkesterarrange manget och dess uruppförande i konventet Lahtis. Foto: Heikki Tuuli. Vid frimurarkonventet år 2007 gavs en konsert i Lahtis Sibeliushus där Lahtis stadsorkester under ledning av Osmo Vänskä spelade uruppförandet av Sibelius hela ritualmusik i arrangemang av Jaakko Kuusisto. Som solist sjöng murarbroder Mika Pohjonen, tenor. Med anledning av Sibelius jubileumsår anordnar Finlands storloge i Sibeliushuset i Lahtis måndagen den 2 november en välgörenhetskonsert där vi åter får höra Lahtis stadsorkester spela orkesterversionen av ritual musiken i arrangemang av Jaakko Kuusisto. Denna gång dirigeras orkestern av arrangören själv, med Mika Pohjonen som solist. Sammansättningen är nu samma som på den nyaste ritualmusikplattan. Konserten dirigeras av orkesterarrangören Jaakko Kuusis to, såsom på den för många bekanta plattan. Foto: Jonas Lundqvist. Sibelius ritualmusik som orkesterarrangemang den 2 november i Lahtis Jean Sibelius som hörde till Suomi 1 logens stiftande medlemmar tonsatte världens enda ritualmusikhelhet för graderna I III (Musique religieuse, opus 113), som uruppfördes år Den används i storlogens i Finland loger i Finland och Sverige samt i storlogens i Estland loger. Enstaka musikstycken spelas då och då även i andra frimurarordnar, inklusive SFMO. Sibelius ritualmusik hörs endast sällan i offentligheten. I sin ursprungliga form har den uppförts för allmänheten bl.a. för ett par år sedan i konsertserien Urkuyö ja aaria i Esbo domkyrka och i år framförs den av Kaj-Erik Gustafsson och Harry Dahlström på deras turné. Konserten i Lahtis är den andra gången Jaakko Kuusistos prisade orkesterarrangemang uppförs offentligt. Utöver ritualmusiken ingår i programmet i höstens konsert Sibelius femte symfoni och Mozarts operaouvertyr. Utom en stor skara frimurare förväntas till konserten även andra vänner av Sibelius musik. Till konserten kommer även utländska frimurarvänner till Stormästaren. Konsertens längd avvägs så att även publik från andra orter kan återvända hem med offentliga transportmedel. För övernattare i Lahtis har reserverats en hotellkvot i hotellet Lahden Seurahuone. Biljetter till konserten kan nu köpas för att säkra bra platser. Sibeliushusets egen biljettförsäljning håller öppet måndag fredag kl , tel Biljettförsäljningen har också börjat i alla servicepunkterna av Lippupiste, tel kl varje dag, Biljett priserna är 38, 30 och 25 euro. Förhandsbeställning av pausservering kan göras på nätadressen tapahtumat/valiaikatarjoilut. Text: Juhana Häme 18

19 På jakt efter Sibelius Uppdrag: e Sibelius x T.v. En glad Sibelius med cigarren, av Thérèse Bonney Nedan: Corona cigarrer (MG). Amerikafotografen som dokumenterade Lapplandskriget medan han sökte efter tonsättarmästaren Det var den dåvarande Rundradioanställda, Armand Lohikoski ( ), som hade fått en kommendering att ta hand om en utländsk journalist under hans vistelse i Lapplands krigsområde. Lohikoski, som sedermera blev filmregissör och känd bl a som Pekka Puupää (Kalle Träskalle)- filmernas fader, var lämplig för uppdraget eftersom han behärskade det engelska språket. Han hade ju tillbringat sina första 10 år i Amerika och behärskade därför det nu behövliga språket. Lohikoski observerar hösten 1944 i Kajana en viss nedstämdhet hos en ung amerikansk journalist. Den deprimerade journalisten är Eliot Elisofon ( ). Han är fotograf för den berömda amerikanska tidskriften Life och hade besökt Finland redan Lohikos ki undrar varför Eliot är så nedstämd, trots att hans grupp just klarat sig undan de tyska Stukaplanens anfall i Torneå. Elisofon erkänner att hans uppdrag inte egentligen är att filma Lapplandskriget, utan att hans uppdrag är mycket svårare. Hans uppdrag är att för tidningen Life fotografera Jean Sibelius ( )! Det var heller inte vilket som helst foto som skulle duga, Sibelius skulle fotograferas rökande cigarr och lyssnande på radio. Elisofon illustrerar på en bordduk hur han vill ha fotografiet. För säkerhets skull har han också med sig Corona cigarrer. I Amerika kan t o m gatupojkarna vissla Finlandia, förklarar Elisofon. Men, att få träffa vår tonsättarmästare har visat sig vara svårare för en amerikajournalist än vad det är för finländarna att driva bort tysken från Lappland. Mästaren tror nämligen att om man tar emot en journalist finns det snart ett dussin av dem bakom dörren. Lohikoski lovar att hjälpa till och som anställd på rundradion har han kontakter. En annan amerikajournalist tränger sig också med. Den 10 oktober 1944 är en stor dag. De tre packar sig in i Rundradions specialbil Häkäpönttöauto med riktning mot Ainola. Elisofon är helt upprymd. Sibelius välkomsthälsning är barsk: I can no English!. Småningom framkommer det dock att tonsättarmästaren nog förstår engelska, trots att han vägrar tala det. Elisofon får taget sitt foto, trots att Lohikoski är förskräckt när fotografen vrider av och an på kompositörens hand för att få den i önskad ställning. Härefter övergår man till Cognac och stämningen blir mera avslappnad, Sibelius ger amerikanerna erkännande, de är så oskyldigt uppriktiga och rafflande i alla sina tilltag. Det är lite pinsamt när jänkarna ivrar sig att lovprisa jazzen. Sibelius förklarar att han inte kommenterar eftersom han inte mera är i den åldern att han skulle lätta på foten. Han erkänner dock att han gillar gamla negersånger. Det är också lite pinsamt när amerikanerna propsar på att tänker mästaren ännu komponera något. Jag säger inget, snäser mästaren. Hur som helst, efter intervjun kallar amerikanerna mästaren för en ypperlig gubbe. Sibelius tyckte säkert om mig! Kommer du ihåg hur kan skrattade åt mina historier? Bra att jag känner till musiken så pass bra. Och gubben blev säkert glad när han fick Corona cigarrerna i handen skryter Elisofon. Det är osäkert om Life någonsin publicerade sina högt önskade Sibeliusbilder. I tidningen berättas våren 1945 att Elisofon var i Meksiko för att vila upp sig efter sin tunga 11 månaders Sverigeoch Finlandkommendering. Hans semesterbilder publicerades. Från Finland hade fastnat på film också stupade tyska soldate, matköer och tidens politiker; Urho Kekkonen, Väinö Tanner, Hertta Kuusinen, Mauri Ryömä osv. Elisofon blev senare en berömd Afrikafotograf och dokumenterare. Han skrev även en kokbok. Text: Pentti Hongisto, 28 (F. & A. M. I FINLAND) Källor: Armand Lohikoski: Självbiografi 1993, Mannen bakom Puupää-filmerna, och Lohikoskis artikel i Helsingin Sanomat

20 Åbobröder ute i natten med damer Rekordmånga på Ladies Night 2015 i Åbo På grund av många olyckliga sammanträffanden var vi tvungna att inhibera Ladies Nigh i Åbo Många tänkte då att detta var slutet på den traditionen. Men några av oss med OM Sven Mattsson i spetsen vägrade att ge upp och tog skeden i vacker hand och började jobba. Det gällde nu att hitta ett lämpligt datum och skapa ett lag av intresserade bröder, företrädesvis yngre, som skulle föra traditionen vi- dare. Med hjälp av vår eminente köksmästare, Stellan, fick vi bokat utrymme på Submarina och datumet spikades till 28 mars. Gruppen som började jobba på vårens fest var Christian Lindroos, Mikael Rajamäki, Kim Mattsson, Tony Rosenblad, Stellan Hartman och Kenneth J Jönsson. Vi bestämde oss för att marknadsföra festen både på svenska och finska. Vi skickade reklam hem till bröderna med traditionell post för att säkerställa oss att även våra damer fick information om tillställningen. Dessutom gav vi information med hjälp av anmälningslistor och meddelanden på logen. Programmet uppgjordes med tanke på de yngre bröderna och särskilt våra damer. Vi försökte dessutom överbygga språkbarriärer genom fri bordsplacering och hoppades därmed kunna föra samman likasinnade och nya vänner. 20

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Programmet som främjar barns och ungdomars mentala välmående

Programmet som främjar barns och ungdomars mentala välmående som främjar barns och ungdomars mentala välmående Att lära sig konsten att hantera känslor och sociala färdigheter är ytterst viktigt vid sidan av annat lärande. De faktiska frukterna av detta arbete kan

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 1 Tunadalskyrkan 13 02 03 Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 Jesus var drygt en månad gammal, och Maria och Josef började vänja sig vid att ha en bebis i familjen. Det hade hänt så mycket omkring dem och det

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Kristendomens utgångspunkter

Kristendomens utgångspunkter Kristendom Kristendomens utgångspunkter Kristendomen grundar sig på judendomen. Alltså Gud skapade världen, människan men också lagen. Gud är kärlek och han älskar människan. Utgår ifrån att Jesus är Messias,

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Herrens moder om inkarnationen. Fjärde Advent, 20 dec, 2015

Herrens moder om inkarnationen. Fjärde Advent, 20 dec, 2015 Herrens moder om inkarnationen Fjärde Advent, 20 dec, 2015 Lukas 1:26 38 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

KRISTUS KONUNGENS DAG

KRISTUS KONUNGENS DAG KRISTUS KONUNGENS DAG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG B) 22 NOVEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Joh 18:33b-37 Jesus inför Pilatus Pilatus gick tillbaka in i residenset och lät kalla till sig Jesus och

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år A

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år A 165 Maria, Guds Moders högtid 1 januari år A Ingångsantifon (Sedulius) Gläd dig, Moder till Gud, till den som i evighet råder över himmel och jord, över alla oändliga världar. Inledning Man ville i Rom

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 27 SEPTEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter (dock något längre om alla moment genomförs) Dagens läsning är Mark 9:38-43, 45, 47-48,

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Bidrag från Bengt Pleijel 2009-10-21 Senast uppdaterad 2010-04-20 Bibelskolan.com Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet FRÄLSNINGEN Låt oss be om

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 1 Tunadalskyrkan 160918 TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 Mobiltelefoner är en bra uppfinning. Man har den alltid med sig, har man en nyare telefon kan man också ansluta till internet och hitta

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Ordet blev kött - Julotta 2016, MK. God-Jul på er! Gomorron! Ni har tagit er upp i alla fall för att fira julen på riktigt. Härligt!

Ordet blev kött - Julotta 2016, MK. God-Jul på er! Gomorron! Ni har tagit er upp i alla fall för att fira julen på riktigt. Härligt! Ordet blev kött - Julotta 2016, MK God-Jul på er! Gomorron! Ni har tagit er upp i alla fall för att fira julen på riktigt. Härligt! Nu är det nog många av oss som har firat julen med, mat, julklappar,

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Församlingsbladet Advent och Julen 2011 Ett barn blir oss fött Ett barn blir oss fött, så ljuder Julens glada budskap över hela världen. Ett stort under har

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN HELIGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR A) (15 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 3:16-18 Vad Jesus berättar för Nikodemus Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 Att vara JESu vän 23 SönDAGEn under året (år C) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till dem: Om någon kommer

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

HELIGA TREFALDIGHETS DAG HELGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR C) (26 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 16:12-15 HELIGA TREFALDIGHETS DAG Sanningens ande Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer