Trafikmedicin Nr 11 Kontaktpersoner: Mariann Almgren , Margareta Lannermark Ögren , November 2005

Transkript

1 Trafikmedicin Nr 11 Kontaktpersoner: Mariann Almgren , Margareta Lannermark Ögren , November 2005 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet

2 Titel: Trafikmedicin nr 11 Utgivningsdatum: November 2005 Redaktion: Elisabeth Kandell-Eriksson, och Margareta Lannermark Ögren Adress: Trafikmedicinska rådet, Vägverket, BORLÄNGE. e-post: Fax: ISSN: Produktion: Ateljén, Vägverket Tryck: Print, Vägverket

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om hypoglykemiorsakade attacker av medvetslöshet i trafiken... 4 Insulinbehandling och dispensmöjligheter för körkortsbehörighet D eller DE och taxiförarlegitimation... 5 Alkoholmarkörer... 6 Villkor om läkarintyg vid lång och invändningsfri Metadonbehandling... 7 Opålitlighet ingenting för Trafikmedicinska rådet... 9 Förslag om medicinsk prövning för förare av moped, snöskoter och terränghjuling Remiss till Trafikmedicinska rådet ingen genväg Ris och ros till Sverige vid alkolåssymposium i Frankrike Utbildning i trafikmedicin, 20 poäng Notiser Presentation av jurist Sven Hultman Trafikmedicinska rådet

4 Om hypoglykemiorsakade attacker av medvetslöshet i trafiken För den insulinbehandlade diabetikern, som under bilkörning får en dokumenterad attack av medvetslöshet eller allvarlig medvetandegrumling som resulterar i en olycka eller ett avvikande körsätt, skall körkortet återkallas. Återkallelsen grundas på vad som sägs i 6 kap. 1 Vägverkets medicinska föreskrifter (VVFS 1996:200) sjukdomen är inte under godtagbar kontroll med avseende på risken för hypoglykemi. Körkortshavaren ska i detta läge samråda med läkaren för att justera sin behandling så att blodsockervärdena ligger betryggande högt. För att få tillbaka körkortet är det ändå nödvändigt att ha en observationstid av frihet från episoder av medvetanderubbning eller medvetslöshet för att man ska kunna säga något om risken för framtida sådana episoder. Längden av observationstiden ska enligt Trafikmedicinska Rådet uppgå till ett år. För den som har haft motsvarande episoder som inte inträffat i trafiken kan bedömningen vara mindre strikt och en justering till kortare observationstid accepteras; ett år kan då tjäna som ledning i den bedömningen. Vid innehav av högre körkortsbehörigheter finns det anledning att vara mer strikt och medvetslöshet som orsakats av hypoglykemi kan tillsamman med tecken på betydelsefulla komplikationer bli hinder för körkortsinnehav. hypoglykemi, sjukdomsduration, egenkontroller samt andra diabeteskomplikationer. Särskilt ska då beaktas de fall där man på grund av nedsatt funktion i det autonoma nervsystemet fått oförmåga att känna varningstecken inför hypoglykemi (så kallad unawareness). För den som har diabetes av typ 1 finns också anledning att låta den behövliga observationstiden bli längre än för den som har diabetes av typ 2. Lars Englund, chefläkare trafikmedicin För alla fall av medvetslöshet som orsakats av hypoglykemi krävs en individuell bedömning där man särskilt bör beakta tidigare episoder av 4

5 Insulinbehandling och dispensmöjlighet för körkortsbehörighet D eller DE och taxiförarlegitimation Diabetessjukdom som behandlas med insulin utgör hinder för körkortsbehörighet D eller DE och taxiförarlegitimation enligt Vägverkets medicinska föreskrifter (VVFS 1996:200). Orsaken till detta är den ökade risken för medvetslöshet på grund av lågt blodsocker - hypoglykemi. Vägverket har i en del fall medgivit undantag (dispens) från de medicinska föreskrifterna för fortsatt innehav av behörigheterna D eller DE och taxiförarlegitimation. Cirka 4% av Sveriges befolkning har diabetes. Med stigande ålder ökar förekomsten och för närvarande har var femte person över 80 år diabetes. Den gemensamma nämnaren för alla typer av diabetes är oförmåga att hantera blodglukos. Det finns två olika typer av diabetes. En person med diabetes typ 1 har en betydligt högre risk att drabbas av hypoglykemi jämfört med en person med diabetes typ 2. Diabetes typ 1 Denna typ av diabetes kännetecknas av insulinbrist på grund av autoimmun nedbrytning av de insulinproducerande cellerna. Sjukdomen drabbar oftast unga med normal vikt. Behandlingen består alltid av insulin. LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) LADA, ibland kallad diabetes typ 1,5, är en diabetes som debuterar i vuxen ålder. Den räknas till gruppen typ 1 diabetes då även den har en autoimmun orsak. Det är här frågan om en långsamt debuterande sjukdom med kvarvarande nedsatt insulinproduktion. Inom några år blir personen beroende av insulin och sjukdomen kommer med tiden att allt mera likna diabetes typ 1. Typpatienten är en normalviktig medelålders person. kroppens celler att svara på insulin). Majoriteten av dem som drabbas är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett metabolt syndrom med övervikt, diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen är, förutom ändring av livsstilen, tabletter. Efter en längre tids sjukdom krävs inte sällan tillägg av insulin. Dispensmöjlighet Vägverket har medgivit undantag från gällande medicinska krav för fortsatt innehav av behörigheterna D eller DE och taxiförarlegitimation då det gällt personer som har insulinbehandlad diabetes typ 2. Förutsättning för undantag är bland annat att sjukdomen är välinställd, att personen utför regelbundna kontroller av blodsockret och vet vad som ska göras om blodsockret är för lågt samt att det finns ett stort behov av behörigheten eller legitimationen. Diabetiker med diabetes typ 1 som kan komma ifråga för dispens är de vars sjukdom klassats som LADA. Vägverket har i några enstaka fall beviljat dispens för personer med denna typ av diabetes. Eftersom personer med LADA-diabetes har en kvarvarande produktion av insulin är risken för trafikfarlig sänkning av blodsockret betydligt lägre än vid ordinär typ 1 diabetes och Vägverket har då bedömt att dispens kan medges. Diabetes typ 2 Diabetes typ 2 orsakas av relativ insulinbrist samt insulinresistens (nedsatt förmåga hos 5 Stina Stenback, överläkare trafikmedicin

6 Alkoholmarkörer Varför behövs flera olika alkoholmarkörer vid bedömning av nykterhetsfrågan i samband med körkort? Den enda 100% specifika markören för alkoholintag är naturligtvis en direkt mätning av alkoholhalten i blod eller i utandningsluft. I de allra flesta fall har emellertid alkohol försvunnit ur kroppen inom loppet av timmar. Eftersom motsvarande ca 0,15 blodpromille alkohol metaboliseras (förbränns) per timme så betyder det att en person med 3,6 promille kan uppvisa 0 promille efter 24 timmar. Det finns även andra markörer (ex. Etylglucuronide (U-EtG) och Etylsulfatat(U-EtS)) som direkt återspeglar ett föregående alkoholintag och som kan avläsas i urin upp till 1-2 dygn efter alkoholintag. I Sverige har tidigare framför allt 5-HTOL kommit till viss användning för mätning dagen efter alkoholintag. De flesta markörer återspeglar indirekta, skadliga konsekvenser av alkoholintag och kan grovt sett indelas i tre olika grupper. ASAT, ALAT och gamma-gt (GT) som kan indikera cellskador i levern. MCV som är ett mått på den genomsnittliga volymen av de röda blodkropparna och där ett förhöjt värde kan vara uttryck för toxisk benmärgspåverkan av alkohol. CDT som återspeglar den effekt alkohol har på syntesen av det järntransporterande glucoproteinet transferrin. Dessa tre grupper av alkoholmarkörer speglar tre av varandra oberoende typer av organeffekter som en skadligt hög alkoholkonsumtion kan ge upphov till. Det betyder att ofta uppträder förhöjda värden enbart i en av dessa tre grupper. I försöket med villkorlig körkortsåterkallelse har endast 15% av deltagarna mer än en förhöjd alkoholmarkör vid försöksstart, trots att mer än 60% har en alkoholdiagnos och att lika många självrapporterar skadligt hög alkoholkonsumtion vid tiden för provtagning. Det förhållandet att alkoholmarkörerna återspeglar helt olika och av varandra oberoende indirekta alkoholeffekter på kroppen är det absolut viktigaste argumentet för att använda flera olika alkoholmarkörer i körkortssammanhang. På så sätt ökar man sensitiviteten, d.v.s. förmågan att identifiera så många som möjligt av de individer som har alkoholproblem. Att använda de fem markörerna ASAT, ALAT, GT, MCV och CDT ger därför en god möjlighet att identifiera flertalet individer med allvarliga alkoholproblem. 6

7 I det här sammanhanget bör påpekas att den harmonisering av CDT-analyser som genomfördes år 2003 och där referensvärdet för CDT höjdes medför att många individer - uppskattningsvis 30-40% - med förhöjd alkoholkonsumtion missas med enbart CDT-metoden. Å andra sidan har det höjda referensvärdet för CDT (HPLC) inneburit att specificiteten ökat avsevärt, d.v.s. förmågan att frikänna så många som möjligt av de individer som inte har alkoholproblem. Risken för att en individ får ett falskt förhöjt CDT-värde kan därför beräknas vara en på hundra eller mindre. Bo Bjerre, överläkare trafikmedicin Villkor om läkarintyg vid lång och invändningsfri Metadonbehandling Hur länge behöver länsstyrelsen ställa krav på villkor om läkarintyg vid lång och invändningsfri Metadonbehandling, där upprepade läkarintyg har varit utan anmärkning och inga misstankar om sidomissbruk finns? Metadonbehandling ges till personer med ett diagnostiserat narkotikaberoende. Metadon är ett psykoaktivt, morfinliknande preparat och i hög grad beroendeframkallande. Behandlingen avser att åstadkomma en social återanpassning och syftar till att en successiv uttrappning ska kunna ske. Metadonbehandlingen är således inte ansedd som livslång. 7

8 Utdrag ur Vägverkets föreskrifter 12 kap. 1 i Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation m.m. gäller bruk av: a) alkohol, b) andra psykoaktiva droger än alkohol, utom nikotin och koffein, c) sådant läkemedel som inte är av psykoaktivt slag men som ändå bedöms kunna påverka förmågan att framföra motordrivet fordon. Enligt 12 kap. 8 i dessa föreskrifter gäller att sådant regelbundet, läkarordinerat bruk av medel som sägs i 1 som inte är att anse som beroende eller missbruk men som är av viss omfattning, samt läkarordinerat bruk av Metadon eller annat ersättningspreparat, skall prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om bruket bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk, föreligger hinder för innehav. Enligt 12 kap. 10 gäller att omprövning skall ske efter sex månader, efter ytterligare sex månader och efter ytterligare tolv månader. Behovet av omprövning därutöver skall bedömas mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet. Den totala uppföljningstiden hos länsstyrelsen är därmed minst två år efter det att körkortstillstånd meddelats. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet är det möjligt att även därefter besluta om uppföljning av körkortsinnehavet genom villkor om läkarintyg. Det är även möjligt att besluta om tätare villkor under de första två åren av innehavet av körkortstillstånd eller körkort. I ett allmänt råd till 10 sägs följande. Ett villkor om läkarintyg bör inte omfatta den totala uppföljningsperioden, men innehavaren bör i samband med att körkortstillstånd meddelas, och det första kravet på läkarintyg beslutas, underrättas om vad som normalt gäller i fråga om uppföljningstid och ytterligare läkarintyg. Detta innebär att länsstyrelsen i ett beslut om att körkortsinnehavet ska vara förenat med villkor om läkarintyg inte bör bestämma hur ofta läkarintyg ges in annat än för den närmast följande uppföljningsperioden. Skälet för detta är att behovet och intervallet för vidare uppföljning avgörs av vad som framkommer i nästa läkarintyg. Det är därför svårt att i förväg besluta om detta. Körkortshavaren kan också ges en felaktig bild av vad som kan komma att krävas för att fortsatt körkortsinnehav ska medges. Prognosen kan inte säkert bedömas så länge behandling pågår. Fortsatt uppföljning av körkortsinnehavet genom villkor om läkarintyg under pågående metadonbehandling är därför nödvändig från trafiksäkerhetssynpunkt. 8

9 Opålitlighet ingenting för Trafikmedicinska rådet Vägverket får ofta remisser från länsstyrelse eller allmän förvaltningsdomstol där frågan är om en person är opålitlig i nykterhetshänseende och därför inte lämplig att ha körkort. Av körkortslagen framgår tydligt att frågan om opålitlighet i nykterhetshänseende gäller de personliga förhållanden. Det är således inte fråga om någon medicinsk bedömning utan främst situationer där personen har fått anmärkningar mot sin nykterhet, t ex genom LOB. Körkortsinnehavet bör i dessa fall ifrågasättas på ett tidigare stadium än vid den medicinska diagnosen alkoholmissbruk. En helhetsbedömning av risken för vidare misskötsamhet ska ske och ofta behövs yttrande från t.ex. socialnämnd om personens livsföring och omständigheterna vid omhändertagandet. Vid utredning av frågan om opålitlighet i nykterhetshänseende ska ärendet därför inte remitteras till Trafikmedicinska rådet och ärenden om detta kommer att återsändas utan yttrande. Vid översyn av blanketten Alkohol, narkotika och läkemedel (VV97457) kommer också en ändring av avsnitt L.2 om opålitlighet att tas upp, eftersom opålitlighet inte är en medicinsk fråga. I de fall då det är oklart om personen har ett missbruk eller beroende eller är opålitlig i nykterhetshänseende kan remiss till Vägverket dock vara befogad. Verket kan då ta ställning till om personen har diagnosen missbruk eller beroende, men uttalar sig inte i frågan om opålitlighet. Om någon sjukdomsdiagnos inte kan fastställas kan rådet i vissa fall utifrån tillgänglig information uttala sig om eventuell alkoholöverkonsumtion t.ex. med hjälp av förhöjda CDT-värden. Dessa uppgifter kan eventuellt tillsammans med övrig utredning ligga till grund för beslut om ingripande eller beslut om villkor om läkarintyg för fortsatt innehav. Ingar Werkström, jurist trafikmedicin 9

10 Förslag om medicinsk prövning för förare av moped, snöskoter och terränghjuling I betänkandet Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling (SOU 2005:45) som lämnades den 31 maj i år, föreslås en rad åtgärder för att öka trafiksäkerheten för förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. I utredningen ges bl.a. följande förslag. Körkort för moped klass I För att få köra moped klass I (högst 45 km/tim) föreslås att en särskild körkortsbehörighet AM införs. Även annan körkortsbehörighet ska ge rätt att köra moped klass I. Som krav för utfärdande föreslås även körkortstillstånd vilket innebär att den personliga och medicinska lämpligheten kontrolleras. Bedömningen av den medicinska lämpligheten ska ske enligt reglerna för grupp I, som idag omfattar behörigheterna A, A1, B, BE och traktorkort. Behörigheten AM ska kunna återkallas på samma sätt som övriga körkortsbehörigheter, d v s på grund av rattfylleri, andra trafikbrott, opålitlighet i nykterhetshänseende, allmän brottslighet och medicinska skäl. Förarbevis för moped klass II, snöskoter och terränghjuling För att få köra moped klass II (konstruerad för högst 25 km/tim och de gamla 30-mopederna) föreslås ett förarbevis för moped klass II. Körkort och traktorkort ska också ge rätt att köra dessa mopeder. För att få köra snöskoter och terränghjuling föreslås krav på ett särskilt förarbevis för snöskoter och ett särskilt förarbevis för terränghjuling. Körkort och traktorkort utfärdade före den 1 januari 2000 föreslås ge fortsatt rätt att köra dessa fordon och ålderskravet föreslås även i fortsättningen vara 16 år. För samtliga dessa tre förarbevis föreslås krav på körkortstillstånd med samma prövning som för körkortsbehörighet. Förarbevisen ska kunna återkallas på samma sätt som ett körkort. Övergångsregler Behörighet att köra moped klass I med stöd av ett förarbevis för sådan moped kommer att ge fortsatt rätt att köra sådan moped men utbyte av förarbeviset till ett körkort med behörighet AM föreslås inom viss tid. Förarbevis för terrängskoter ska kunna bytas ut till ett kombinationsbevis för snöskoter och terränghjuling. För alla dessa behörigheter föreslås inte att någon prövning av den personliga eller medicinska lämpligheten ska ske vid utbytet. Däremot ska behörigheten senare kunna återkallas om olämplighet framkommer. Förslaget innehåller även ändrade krav vad gäller utbildning och prov. Ingar Werkström, jurist trafikmedicin 10

11 Remiss till Trafikmedicinska rådet ingen genväg Innan ett ärende remitteras till Trafikmedicinska rådet ska länsstyrelsen utreda den medicinska frågan så långt möjligt. Om det läkarintyg som kommit in till länsstyrelsen är bristfälligt ska personen i första hand föreläggas om ett nytt läkarintyg istället för att länsstyrelsen tar omvägen över journalen med hjälp av Vägverket. Exempel på ärenden där utredningen har varit bristfällig är då läkarintyg helt saknas i ärendet eller då läkarintyg kommit in men förutsättningarna i länsstyrelsens föreläggande inte är uppfyllda, t.ex. beträffande antalet prover eller antalet läkarbesök. Ett ytterligare problem är de fall då intygsskrivande läkare inte har haft tillgång till länsstyrelsens handlingar och därmed inte har känt till uppgifter som är viktiga för läkarens bedömning. Trots att en remiss till Vägverket innebär förlängd handläggningstid i ärendet förekommer alltså att ärendet remitteras hit istället för att bristen åtgärdas hos länsstyrelsen. Ingar Werkström, jurist trafikmedicin Ris och ros till Sverige vid alkolåssymposium i Frankrike I september 2005 anordnades ett internationellt symposium i den franska idyllen Annecy, där företrädare för pågående och planerade alkolåsprogram i hela världen utbytte erfarenheter. I Kanada och USA finns det sedan många år tillbaka alkolåsprogram för rattfyllerister i flera delstater. Där fungerar låsen bra så länge de finns installerade i rattfylleristernas fordon. Efter avslutat program återfaller dock de flesta förarna tyvärr i sitt gamla beteende med nya trafiknykterhetsbrott som konsekvens. Medicinska kontroller saknas helt i dessa program. Inom EU pågår sedan i vintras några projekt i mindre skala. Dessa projekt gäller personbilsförare som gjort sig skyldiga till rattfylleri eller har fått diagnosen alkoholberoende samt yrkesförare i bussar respektive lastbilar. Medverkande länder är Belgien, Nederländerna, Norge, Spanien och Tyskland. Projekten avslutas och utvärderas sommaren 2006, varefter kommissionen tar ställning till om det finns förutsättningar att föreslå EU-regler på området. Tyvärr har de svenska erfarenheterna inte beaktats vid upplägget av dessa projekt. I Finland däremot har Sverige varit förebild för den 3-åriga försöksverksamhet som påbörjats i år. 11

12 Utvecklingen i Sverige fick stort utrymme med presentationer av representanter från MHF, Saab, Volvo och Vägverket. Globalt ses Sverige som ett föredöme, varför man följer utvecklingen hos oss med stort intresse. Framför allt är man imponerad av hur vi lyckats skapa acceptans hos politiker och massmedier. Vi är pionjärer när det gäller alkolås som kvalitetssäkring inom yrkestrafiken. Vi har en lägre promillegräns än de flesta andra länderna. Vi är ensamma om medicinsk uppföljning av rattfyllerister som fått alkolås. Den svenska regeringens viljeförklaring att alla nya bilar borde ha alkolås från och med år 2012 väcker också stor uppmärksamhet och underlättar för fordonsbranschen att våga satsa på en utveckling av egna alkolås som extrautrustning. Som svenskar fick vi dock inte bara ta emot beröm. Smolket i bägaren är att vi tvingar så många rattfyllerister att avbryta alkolåsprogrammet. Detta beror ju på att propositionen till vår alkolåslag föreskriver att fler än enstaka misslyckade startförsök skall leda till att den villkorliga körkortsåterkallelsen undanröjs. Att vi utesluter dem som mest behöver alkolås uppfattades som obegripligt och mötte ingen som helst förståelse. Varje positivt utandningsprov har ju i dessa fall förhindrat ett rattfylleri! Mer att läsa om symposiet finns på Sven Hultman, jurist trafikmedicin Bild från omgivningarna i Annecy. Foto: Liza Jakobsson 12

13 Utbildning i trafikmedicin, 20 poäng Umeå universitet anordnar, i samverkan med Linköpings och Göteborgs universitet, en distansutbildning i trafikmedicin 20 poäng på halvfart. Kursen är en tvärvetenskaplig forskningsförberedande kurs med inriktning mot trafiksäkerhet. Kursen riktar sig till alla med intresse för trafiksäkerhet och belyser betydelsen av människa, fordon samt fysisk och social omgivning i transportsystemet. Flera av Trafikmedicinska rådets medlemmar har tidigare deltagit i utbildningen. Några av deltagarna vid nu pågående utbildning arbetar på sektion trafikant, Vägverket i Borlänge. Det är AnnBritt Carlsson, Anita Ramstedt, Lisa Salmi och Carina Teneberg. Alla arbetar med trafiksäkerhet/människan i trafiken, AnnBritt och Anita med Skyltfonden, Carina med Vägverkets djupstudier av dödsolyckor och Lisa är kundsamordnare för kundgrupperna äldre och funktionshindrade. Kursen ger en bred kunskap om samtliga faser i skadeprocessen utifrån Haddons matris, dvs. pre-krasch, krasch och postkraschfaserna. Dessa tre faser belyses utifrån faktorerna trafikanten, fordon/utrustning och social/fysisk miljö där varje faktor omfattar 5 poäng. Dessutom genomförs ett vetenskapligt projektarbete på 5 poäng. Föreläsningarna och seminarierna är förlagda till Umeå, Linköping, Stockholm och Göteborg. Studietakten är på halvfart med 12 obligatoriska sammankomster med början i augusti 2005 och avslutning i april Deltagarna vid nuvarande utbildning har medverkat vid fyra kurstillfällen och den samlade upplevelsen har hittills varit mycket positiv. Det man för närvarande studerar är människan/trafikanten och vad som händer i en trafikskadesituation, vilka skador trafikanten kan drabbas av, vad som döljs bakom statistik och siffror angående dödsfall i trafiken m.m. Deltagarna anser att utbildningen ger dem ett bättre helhetsgrepp och förståelse vad gäller människa, fordon och trafikmiljö och att de kommer att ha stor nytta av kunskaperna i sitt dagliga arbete. 13

14 Notiser Riksstämman Stockholm 2005 (medicinmässan) Årets mässa går av stapeln den 30 november till den 2 december i Älvsjö, Stockholm. Trafikmedicinska rådet kommer att finnas i monter nr A06:31. Temat i vår monter är läkares anmälningsskyldighet. Ni som kommer och besöker oss får som vanligt svara på några kluriga trafikmedicinska frågor som även dessa har temat läkares anmälningsskyldighet. Ta chansen att diskutera med representanter från Trafikmedicinska rådet. Vi svarar gärna på frågor om trafikmedicin, trafiksäkerhet, alkohol och droger m.m. Varje dag finns läkare, jurister och handläggare på plats. Välkommen till vår monter A06:31! Länsstyrelsernas konsultläkarkonferens 2006 Konsultläkarkonferensen, för länsstyrelsernas konsultläkare och handläggare, anordnas nästa gång den mars 2006 på Nordic Sea Hotel i Stockholm. En inbjudan kommer att skickas ut till länsstyrelserna under januari månad. Prenumerera på Nyhetsbladet Du kan prenumerera digitalt på Nyhetsbladet på Vägverkets hemsida klicka på Trafiksäkerhet/Trafikmedicin/Nyhetsblad. Vill du hellre ha Nyhetsbladet i pappersform kontakta Elisabet Kandell-Eriksson, e-post elisabet.kandell@vv.se eller telefon Du har också möjlighet att beställa tidigare utkomna Nyhetsblad. 14

15 Presentation av jurist Sven Hultman Jag är jurist och beteendevetare och kom till Vägverket 1998 från Länsstyrelsen i Stockholm. Jag älskar mitt arbete som inte bara innebär att tillämpa gällande rätt utan även att möta framtidens behov genom att påverka utformningen av nya författningar. Inte minst gäller detta på det internationella området, särskilt nu när EU har utvidgats till 25 medlemsstater och är på gång att bli ännu större. Jag tillhör EU-kommissionens körkortskommitté, där jag varit med om att utforma förslaget till ett nytt körkortsdirektiv. Förutom hanteringen av de medicinska kraven är mina hjärtefrågor alkolås, förarutbildning, förarprövning och ett effektivare system för körkortsingripande. Jag har medverkat i EU-arbetsgrupper angående bland annat elektroniska körkort och körkort för handikappade förare. Periodvis har jag arbetat som trafiksäkerhetskonsult utomlands åt Vägverkets dotterbolag SweRoad med biståndsprojekt i Costa Rica och Marocko. Jag känner ett stort behov av att ständigt förkovra mig. På gamla dar har jag därför återvänt till högskolan för studier i bland annat internationell rätt, retorik, franska och spanska. Mina ambitioner att doktorera i kriminologi har hittills inte infriats, men skam den som ger sig. Trots att jag är urstockholmare sedan flera generationer tillbaka på både mödernet och fädernet flyttade jag till bondvischan i slutet av 80-talet. Där stortrivdes jag mot alla odds men tvingades av övriga familjen att flytta tillbaka till storstan för ett par år sedan. Jag bor i en nedlagd konsumbutik i Bromma och pendlar mellan mina kontor i Solna och Borlänge, när jag inte är på utlandsuppdrag. Jag är gift med en journalist på Dagens Nyheter och har tre vuxna barn. Mina intressen är matlagning, motion och klassisk musik. Favoritsporter är tennis, ridning och maratonlöpning. Klassikerdiplomet med prins Bertils namnteckning och sigill fick jag redan Jag håller på Djurgårn, vilket oftast är en källa till glädje. Sven Hultman, jurist Trafi kmedicinska rådet 15

16 Trafikmedicin Trafikmedicinska rådet Handläggare Mariann Almgren Sarah Kers Birgitta Heed Elisabet Kandell-Eriksson Läkare Lars Englund, chefsläkare Bo Bjerre, överläkare Stina Stenback, överläkare Erland Richardson, specialist allmänmedicin Jurister Sven Hultman Margareta Lannermark Ögren Ingar Werkström Bo Johansson Nästa nyhetsblad beräknas komma ut våren 2006 Vägverket Borlänge. Telefon Telefax Texttelefon