Rv 25, förbifart Trekanten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rv 25, förbifart Trekanten"

Transkript

1 Rv 25, förbifart Trekanten Ljungby socken, Kalmar kommun, Småland arkeologiska undersökningar Mats Blohmé, Ivonne Dutra, Mikael Nilsson, Cecilia Ring RAPPORT 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Nationella rapportprojektet

2 Redigering: Mats Blohmé Kartor:Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Utgiven av Kalmar läns museum ISSN X - 2 -

3 INNEHÅLL Inledning... 5 Topografi och fornlämningsmiljö... 6 Undersökningsmetod... 8 Skvaller backe, Harby 3: Källstorpsvägen, Källstorp 3: Grustäkten, Källstorp 3: Bultagärdet, ledning, Källstorp 3: Bultagärdet, Källstorp 3: Gräsmo 1: Slutsats Sammanfattning Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor Fyndlistor Anläggningslistor C-resultat Osteologisk analys

4 Figur 1. Översiktskarta - 4 -

5 Inledning Med anledning av vägverkets omläggning av Riksväg 25 vid Trekantens stationssamhälle i Ljungby socken, Kalmar, utförde Kalmar läns museum arkeologiska slutundersökningar på fyra lokaler utmed vägsträckningen, Skvaller backe, Källstorp, Bultagärdet och Gräsmo. I inledningsskedet inventerades vägsträckan år 1986 av Anders Hansson och Ebbe Westergren. Ett antal stenåldersboplatser och platser med slaggförekomst påträffades i anslutning till den nya vägen. För att få klarhet i järnhanteringens ålder, teknisk nivå och dess roll för järnålders- eller möjligen tidigmedeltida samhället bedömde Kalmar läns museum att det var mycket viktigt att alla områden med slaggförekomster undersöktes noggrant. Eftersom det i länet finns få kända inlandsboplatser från stenålder gjordes även bedömningen att det var viktigt att även dessa undersöktes noggrant. De arkeologiska undersökningarna genomfördes under två säsonger och resulterade i fyra aktivitetslokaler från framförallt järnåldern och ett gravfält från samma period. Rapporten inleds med en allmän beskrivning av topografin och fornlämningsmiljön i socknen samt en metodgenomgång. Varje undersökningsområde behandlas därefter separat. Inför varje delområde görs en kort beskrivning av undersökningsområdets topografi och fornlämningsmiljö innan resultatet från undersökningarna presenteras. Rapporten kommer utöver de av vägomläggningen berörda undersökningsområdena även att innefatta en arkeologisk undersökning som genomfördes 1988 på Bultagärdet i samband med dragningen av en avloppsledning. Fig 2. Bild över hela sträckan. Undersökningarna utfördes vid Trekantens stationssamhälle, mellan Skvaller backe och Gräsmo

6 Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdena ligger utanför stationssamhället Trekanten i Ljungby socken som till sin yta är en av de största i Kalmar kommun. Landskapet varierar från strandängarna vid sundet, över det öppna odlingslandskapet på Möreslätten till skogsbygder i väster. Genom socknen rinner Ljungbyån och vid Harby ansluter biflödet Smedtorpsån och vid Källstorp Gunnaboån (Johansson 1994:154). Genom socknen parallellt med Ljungbyån sträcker sig även Ljungbyåsen från Kalmarsund i sydost mot socknens nordvästra del (Baastrup, Husén, Strid, Ullhake 1980:165). Ljungbyån är det största vattendraget i södra Möre och bildar tillsammans med den intilliggande åsen något av en livsnerv för socknen. Förutom tillgången till den bördiga åkermarken i dalgången har åsen och ån kunnat nyttjas som transportleder och underlättat ett ömsesidigt utbyte mellan kust- och inland. Ljungbyån brukar ofta omnämnas som transportväg för det järn som under medeltid producerades i de inre delarna av Möre (Nilsson & Blohmé 1993:24 f). Stationssamhället Trekanten ligger nordväst om sockencentret Ljungbyholm, på Ljungbyåsen mellan de båda åarna, Smedtorpsån i väster och Ljungbyån i öster. Landskapet kring Trekanten är flackt med växelvis skogs- och jordbruksbygder. Det öppna jordbrukslandskapet sträcker sig från söder utmed Ljungbyåns dalgång mot Trekanten. Öster och väster om denna dalgång finns skogsområden. Barrträden dominerar men längs med vattendragen och i jordbruksområdena påträffas även lövskog med bl a stora ekbestånd (Baastrup, Husén, Strid, Ullhake 1980:165). Socknen är den fornminnesrikaste i kommunen med över 700 förhistoriska fasta fornlämningar. Fornlämningarna är koncentrerade till socknens sydöstra del, till jordbruksbygden omkring och söder om kyrkan och till Ljungbyåsen och Ljungbyåns dalgång norrut mot Harby (Hammarström 1979: 395). Stenålderslokalerna är huvudsakligen koncentrerade till de östra delarna av socknen. De känneteck- nas av flera lösfynd samt boplatser med fynd (Johansson 1994:20). Att döma av boplatsmaterialet finns det en stark kontinuitet i Ljungby socken mellan yngre stenålder och bronsålder. De ganska många bronsåldersrösena återfinns nämligen i samma områden som de neolitiska boplatserna, d v s de finns koncentrerade till socknens östra delar (Winberg 1990:115f). Bronsåldersfynden hör till det något ovanligare i Ljungby socken men man har bl a påträffat ett något så ovanligt som ett guldfynd från yngre bronsålder i Harby där två armringar (SHM 9260) framkommit (Hagberg 1979: 397). De byar och gårdar som är belägna på Ljungbyåsen bär i allmänhet namntyper som kan dateras till järnåldern, vilket också stöds av fornlämningsbilden. Från Harby strax utanför Trekanten ned till Krankelösa lite norr om Ljungbyholm ligger inte mindre än 11 gravfält av yngre järnålderstyp. Att döma av de fynd som tillvaratagits liksom gravarnas enhetliga och ofta daterbara utseende med sten- och jordblandade högar, finns det god anledning att misstänka att merparten av gravarna är anlagda under framförallt vikingatid. Endast ett fåtal av de sammanlagda ca 400 gravarna har undersökts vetenskapligt, och dessa har i några fall innehållit rika gravgåvor i form av bl a vapen och kvinnosmycken. Tyvärr har de flesta gravfälten blivit plundrade under senare delen av 1800-talet och åtskilliga berättelser förtäljer om praktföremål som sedermera bytt ägare på marknaden inne i Kalmar. En del av dessa berättelser finns dessutom sparade i form av rättsprotokoll. Även på 1800-talet fanns det lagar riktade mot dem som försökte tjäna pengar på och skövla den historia som tillhör nationen (Nilsson & Blohmé 1993: 25). Genom koncentrationer av yngre järnåldersgravar intar Ljungbyholmsområdet en särställning i Möre och det råder inget tvivel om att bygden varit av största betydelse under denna period. Härför talar inte bara det stora antalet gravar (m a o det relativt stora befolkningstalet) utan också områdets påtagliga betydelse in i medeltid vilket bl a avspeglas i att Ljungby - 6 -

7 medeltida kyrka var den största i detta folkland liksom att Ljungbyholmsområdet ligger i centrum av det system av försvarskyrkor som uppfördes längs Kalmarkusten under tidig medeltid. Grunder för detta finns att söka i de goda förutsättningarna för jordbruket (åkerbruk och boskapsskötsel) som medgav en överskottsproduktion vilken efter hand tillät avsalu och ett visst mått av rikedom. Här har området genom sitt geografiska läge ägt uppenbara möjligheter att tidigt utveckla handelskontakter, såväl lokala som långväga (Nilsson & Blohmé 1993: 25). Trekantens läge är visserligen något perifert i förhållande till de centrala delarna av socknen, men på intet sätt ointressant. Som det har framgått ligger samhället alldeles intill Ljungbyån och dessutom vid den punkt där dess flöde blir större och bredare vilket delvis beror på att den ganska stora Smedtorpsån ansluter här. Platsen är belägen i brytningszonen mellan kustslätten och det mer småkuperade skogsrika inlandet. Det är också ungefär här som man kan märka en förändring av bebyggelsemönstret österut. Ensamgårdarna blir dominerande och namnformerna kan oftast härledas till medeltid och senare. Även fornlämningsbilden förändras. Kända förhistoriska gravar är överhuvudtaget mycket sällsynta och gravar som genom sitt utseende kan knytas till yngre järnålder är obefintliga. Den klart övervägande delen fornlämningar består istället av slaggvarp (Nilsson & Blohmé 1993:25f)

8 Undersökningsmetod Vid förundersökningen schaktades matjorden bort med maskin inom vägområdet under övervakning av en arkeolog som följde avbaningen och markerade de indikationer som verkade vara av antikvariskt intresse. Mycket lite grävdes i förundersökningsskedet då indikationerna var tillräckligt starka för att kunna fatta beslut om vidare undersökningar. Slutundersökningarna följde direkt på förundersökningarna. Vid slutundersökningen dokumenterades alla anläggningarna genom fotografering i både färg och svart/ vitt, samt ritades i skala 1:20 i både plan och profil. På grund av tidspress blev man tvungen att vid dokumentationen av gravarna endast rita in stenarna i kantkedjan som sedan kom att digitaliseras i AutoCad. Som komplement till ritningarna togs lodfotografier med hjälp av Kalmar brandkårs stegbil. På alla undersökningsplatserna har stadsingenjörskontoret satt ut koordinatsystem eller mätt in de enskilda anläggningarna. På samtliga lokaler som undersöktes i samband med omläggningen av Rv 25 har man på några anläggningar tagit 14 C-prov. Proverna analyserades av Beta Analytic laboratoriet i Florida, USA. I rapportens löpande text kommer 14 C dateringarna att anges i det kalibrerade värdet två sigma. Det osteologiska materialet från gravarna är analyserat av osteolog Kenneth Holgersson på Kalmar läns museum. Alla fynd samlades in, rengjordes och registrerades i KLM:s inventarienummerserie, med undernummer och dokumentationsmaterial och fyndmaterial förvaras på Kalmar läns museum

9 Skvaller backe Harby 3:46 Topografi och fornlämningsmiljö Den arkeologiska undersökningen i Skvaller backe berörde en höjdplatå och dess sluttning ned mot ån. Undersökningsområdet bestod av omrörd och plöjd åkermark. Åkern avgränsades mot norr av en gammal stenmur och i väster av en stenmur samt en mindre väg. På den högsta punkten i öster stod en gammal ek. Strax söder om undersökningsområdet gick gamla Rv 25. Undersökningsytan sluttade ganska brant från öster mot väster och höjden över havet varierade mellan m. Utöver gravfälten finns det i närheten av Skvaller backe registrerat en plats med slaggförekomst, Raä 319 och en fyndplats för flintavslag, Raä 326. Det finns även uppgifter om att man år 1834 hittade ett fynd av ämnesjärn på gärdet Fuggan, under Harby f d gästgivargård. Fyndet bestod av stänger av obearbetat ämnesjärn (Hofrén, E. 1961:105). Syfte och undersökningsmetod Vid inventeringen av området registrerades en plats med slaggförekomst, Raä 314 där även flintavslag hade påträffats samt att man hade noterat sotfläckar och skörbränd sten. Förundersökningen visade vidare att det fanns fynd och anläggningar längs en sträcka på drygt 90 m och att inom denna sträcka fanns rester av ett kulturlager Kulturlagret som tilldrog sig det största intresset grävdes och handsållades i meterrutor vilka benämndes med bokstavs- och sifferkombination. Två vinkelställda profiler ritades i skala 1:20 över kulturlagret. Sammanlagt analyserade åtta 14 C prover. Syftet med undersökningen var att om möjligt fastställa platsens funktion och härleda kulturlagrets uppkomst samt att datera detsamma. Beträffande anläggningarna som fanns inom undersökningsområdet ansågs det väsentligt att klargöra om dessa hade ett rumsligt och kronologiskt samband eller var ett resultat av under längre tid återkommande verksamheter. Undersökningsresultat Området var ungefär 96 meter långt och 35 meter brett och omfattade m 2. I undersökningsområdets västligaste del bredde sig det 250 m 2 stora kulturlagret som hade en genomgående mäktighet på 0,1-0,2 m. Det påtagligt sotiga lagret avtecknades mycket väl i den i övrigt gul-beiga och mycket lättflyktiga sanden. Möjligen sträckte det sig ytterligare något västerut in under en brukningsväg. Väster om densamma, i det plöjda åkermarken, gjordes provschakt men här kunde inga kulturlagerrester, anläggningar eller fynd noteras. Anläggningar Sammanlagt undersöktes 58 anläggningar inom hela området och dessa fördelade sig på 34 härdar, åtta stolphål, fem rännor/vägglinjer?, en avfallsgrop, en kokgrop samt nio sotfläckar. Ungefär 30 av dessa ligger antingen inom eller i omedelbar anslutning till kulturlagret. Ytterligare en koncentration av anläggningar finns i områdets östra del, på krönet av sluttningen. Mellan de två koncentrationerna, i den relativt branta sluttningen, fanns en ca 30 m lång nästan helt anläggningstfri sträcka. De rännformiga anläggningarna, A4, 20, 39, 45, 59, var mellan 1,12 och 3,52 m långa, 0,28-0,42 m breda och 0,10-0,29 m djupa. Alla rännformiga anläggningarna utom A39 förekom samlade till kulturlagrets västra del. Rännorna kan vara lämningar efter väggar eller vindskydd som uppförts i samband med den järnframställning som troligen har bedrivits på platsen. Av de åtta anläggningarna som har tolkats som stolphål anses fyra som säkra, A5, 16, 19, 40. Stolphålen bildar inga tydliga mönster och därför talar inte anläggningarna för att det på platsen skulle ha funnits boningshus. Stolphålen har istället med stor sannolikhet tillhört tillfälliga konstruktioner. I anslutning till fyra, av de sammanlagt 34 härdarna, påträffades enstaka bitar slagg (A7, 23, 28, 46), I A 24 påträffades delar av ugnsfodring

10 Fynden De tillvaratagna 1452 fynden fördelar sig på 495 fyndnummer och domineras kraftigt av keramik och slagg. Alla tillvaratagna fynd har rengjorts och registrerats i Kalmar läns museums inventarienummerserie, KLM med undernummer. Keramiken Sammanlagt tillvaratogs 327 keramikskärvor med en gemensam vikt på 575,5 g. Keramikskärvorna består till sin största del av fragmentariska bitar som är svåra att analysera. I allmänhet är de små och ofta spjälkade. Tjockleken varierar mellan 0,5-1,2 cm. Färgen skiljer sig från ljust gul-brun till grå. Keramiken är sandmagrad och har ofta ett markant inslag av kvarts. Det förekommer även en del tjocka bitar med en mycket grov magring. Både lera och sand förekommer i anslutning till undersökningsplatsens närhet vilket kan tyda på att keramiken är tillverkad på plats. Fig 3. Mynnigsbit av vulstornerat förrådskärl, fynd nr: KLM De allra flesta bitarna är bukbitar men även ett antal mynningsbitar har identifierats, F12, 28, 83, 151, 170, 200, 210, 233 och 492. Vid keramikgenomgången registrerades även fyra skärvor med vulst, F9, 141, 233 och 492. De verkade alla komma från olika kärl, vilket tyder på att det funnits ett flertal kärl med vulstornamentik på platsen. Ett par bitar från ett silkärl med textilavtryck jämte snörornering har också påträffats, F225. Ytterligare en keramikskärva som skiljer sig från de övriga är en ca 3 cm stor rödaktig, polerad skärva som ger ett välgjort intryck, F228. På denna kan man iaktta spår efter bearbetning med modelleringspinne. Av alla keramikskärvor är ett stort mynningsbit den mest talande, F492. Den är ca 6 x 6 cm stor och har troligtvis tillhört ett större, ganska tunnväggigt och välbränt förrådskärl med polerad mynningskant. Under denna finns en vulstrand och självaste buken är rabbig. Av skärvans böjning att döma har den tillhört ett kärl med en diameter på omkring 40 cm. Förrådskärlet skulle kunna dateras till någon gång mellan bronsålderns senare del och förromersk järnålder. Även silkärlet med textilornamentik skulle kunna dateras till förromersk järnålder. Av övriga keramikskärvor att döma kan inga andra dateras närmare. Ingen av de övriga skärvorna kan för övrig härledas till annat än till kok- eller förvaringskärl. Stenmaterial Stenmaterialet kännetecknas inte av några daterbara fynd utan huvudsakligen rör det sig främst om avfall från redskapstillverkningen. Flintmaterialet utgörs av sammanlagt 45 fynd varav 14 är av sydskandinavisk flinta, 25 är av kristianstadsflinta och de övriga är oklassificerade. Förutom två enkla skrapor, F353 och 384, varav den sist nämnda är en spånändskrapa, finns inga andra redskap i materialet. Flintmaterialet kännetecknas till en stor del av avslag med några undantag av två övrig slagen flinta. Bland avslagen märks bl a tre slipade fragment F155, 348 och 363. Man har även i flintmaterialet kunnat urskilja ett flintspån, F360. Av de 49 tillvaratagna bitarna kvarts utgjordes 48 av avslag och en övrig slagen. Porfyr finns naturligt vid platsen och förekommer allmänt ganska ymnigt på boplatserna i Kalmarområdet. I Skvaller backe tillvaratogs tio bitar porfyr varav nio är avslag och en övrig slagen. Övrig stenmaterial utgörs av ett bryne i sandsten, F 202, vidare en slipsten i granit, F208 samt en glättsten också i granit, F275. På undersökningsplatsen överstiger det lokala bergartsmaterialet den importerade flintan. Inga av artefakterna är egentligen daterbara medan de slipade fragmenten F155, 348 och 363 kan med stor sannolikhet härledas till sten- eller bronsålder. Slagg Sammanlagt tillvaratogs 273 slaggstycken inom kulturlagret. Slaggstyckena har ett varierat utseende men är i allmänhet små, 0,5-3 cm, endast ett fåtal når upp till en decimeter. Flertalet av dessa utgörs av reduktionsslagg. I några enstaka fall kan man även med säkerhet säga att de kommer direkt från smältugnen, beroende på om slaggstyckena har vidhäftande lerinfodring från ugnsväggen eller inte. Ett mindre antal slaggbitar har visat sig vara magnetiska. Generellt brukar man säga att magnetisk slagg härrör från smidesprocessen. Antalet magnetiska slaggbitar från Skvaller backe är dock jämförelsevis litet vilket gör det svårt att bedöma om det på platsen har förekommit smide. Dessutom saknas ytterligare analyser av slaggen som skulle kunna påvisa från vilket led i järnframställningsprocessen den egentligen kommer

11 Ugnsfodring I materialet finns 31 ugnsfragment som med all säkerhet härrör från järnframställning. Ugnsfodringen uppvisar samma spridningsbild som slaggen. En av ugnsfodringsbitarna, F203, som påträffades i A1, en härd/avfallsgrop, utgörs av en större bit 8,5 cm, 5,5 cm bred och 3,5 cm tjock som till hälften är kraftigt sintrad. Utifrån denna bit kan vi konstatera att ugnsfodringen åtminstone varit ca 3,5 cm tjock. Rostad myrmalm En tidig fas i järnframställningsprocessen är rostningen som går ut på att man hettar upp malmen för att få bort föroreningar. Sammanlagt tillvaratogs 55 bitar rostad myrmalm med en sammanlagd vikt på 108 g. Järn Ett föremål som påminner om en sölja har påträffades i kulturlagret södra del, F493. Den plockades fram i fyra bitar som vid tillfället var mycket ömtåliga. Den s.k. söljan togs in för konservering. Den är svagt oval till formen och ganska platt. Själva ringen är på ena sidan ca 0,8 cm bred på den motsatta sidan ca 1,1 cm bred. På den bredare sidan sitter även en knapp ca 0,017 cm i diameter. En närmare klassificering och datering på söljan kan dock inte göras. Några enstaka järnfragment har påträffats utöver söljan men dessa är troligtvis recenta. Fig 4. Järnföremål, eventuellt en sölja, fynd nr: KLM Lerklining Sammanlagt påträffades 510,9 g lerklining varav 444,3 g påträffades i anslutning till A7, som har tolkats som en avfallsgrop. I anläggningen förutom ler- kliningen påträffades enstaka keramik- och slaggbitar samt ben. Lerkliningsbitarna består företrädesvis av mindre fragment men också av större bitar av vilka en del bär tydliga avtryck efter "plankor" eller mindre trästycken. Den yttre sidan har oftast plana och välstrukna ytor. Flera av styckena är sintrade p g a hög värme. Vissa har även sotiga ytor. Lerkliningen kan höra till eventuella väggar som byggts till skydd för processen runt järnframställningen. Det osteologiska materialet Det relativt fåtaliga och mycket fragmentariska osteologiska materialet från undesökningsplatsen har inte blivit analyserat. Eftersom man på undersökningsplatsen inte har noterat några som helst gravkonstuktioner kan man anta att det huvudsakligen är frågan om djurben och ben från matavfall. Av den totala mängden ben, 63,7 g, utgjordes 12,8 g av brända ben. Övriga fynd I Skvaller backe har man iakttagit enstaka glödskal, tyvärr har inte dessa tillvaratagits eller registrerats men iakttagelsen är mycket viktig för tolkningen av platsen. Glödskal förekommer nämligen endast på platser där smide har förekommit. Fyndmaterialets utbredning inom kulturlagret De olika fyndkategorierna uppvisar en påfallande likartad utbredning. Samtliga uppvisar en koncentration till två områden, dels ett större i kulturlagrets centrala och södra del, dels ett mindre område i den nordvästra delen. Den enda kategorin som avviker något genom en något mer varierad spridning är stenfynden. Datering Åtta anläggningar har daterats med hjälp av 14 C-analyser, A4 en vägglinje/ränna och sju härdar, A13, 18, 23, 25, 32, 37 och 57 (se bilaga). Fem av 14 C-analyserna är tagna på anläggningar inom kulturlagret, A4, A13, A23, A25 och A32, de övriga anläggningarna låg utanför. Resultaten från 14 C-analyserna varierade från 770 f Kr e Kr. Huvuddelen av proverna gav dock dateringar som sträckte sig mellan 400 f Kr e Kr, d v s från förromersk till romersk järnålder. Endast en datering avviker totalt från de övriga, den från anläggning A32 som daterades till e Kr. Troligast är det dock att kolet från anläggningen inte har med den förhistoriska platsen att göra utan att den har kommit till platsen under senare tid. Man måste beakta att platsen plöjts under åtskilliga år och att detta kan ha medfört en inblandning av senare tiders material

12 Tolkning Fyndsammansättningen talar både för en boplats och en aktivitetsyta, men inga av anläggningarna talar för att det funnits någon form av boningshus på platsen. Visserligen påträffades enstaka stolphål och möjligen skulle någon av de rännformiga anläggningarna kunna tolkas som vägglinje, men dessa bildar inga karaktäristiska mönster. Stolphålens utseende och storlek talar istället för enkla och tillfälliga konstruktioner, kanske vindskydd eller skjul. De talrika fynden av keramik med varierat utseende tyder dock på att platsen ligger inom ett boplatsområde, kanske alldeles i utkanten av en samtida gårdsanläggning. Många av fynden samt anläggningarna talar tydligt för att man inom undersökningsområdet har bedrivit någon form av järnbearbetning. En övervägande del av slaggen utgörs av reduktionsslagg. Detta tyder på en tidig fas i järnbearbetningsprocessen. För detta talar även de bitar av rostad myrmalm som har påträffats. Det finns dock anledning att misstänka att även ett visst smide har ägt rum då man vid undersökningstillfället hade iakttagit enstaka glödskal. 14 C-dateringarna ger en entydig bild av att platsen varit utnyttjad under förromersk - romersk järnålder. Dock skulle keramiken peka på en något tidigare datering, övergången mellan brons- och förromersk järnålder. De två slipade fragment av flinta samt större delen av det övriga stenmaterialet skulle man kunna hänvisa till en eller flera stenåldersboplatser som har legat inom undersökningsområdet. Att stenmaterialet har framkommit i anslutning till järnåldersmaterialet kan förklaras med att det har skett en omrörning av kulturlagren. Fig 5. Översiktsbild över kulturlagret, 250 m 2. Skala 1:

13 Källstorpsvägen Källstorp 3:2 Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsplatsen "Källstorpsvägen" ligger 800 m väster om Skvaller backe och 250 meter norr om gamla Rv 25. Området ligger på båda sidor om en mindre grusväg. I väster avgränsades området av skog, i vilken det låg en grustäkt. I övrigt var det öppen åkermark som i sin tur omgärdades av skog. Undersökningsområdet sluttade svagt från väster mot öster och planade sedan ut. I öster finns också Ljungbyån. Innan undersökningarna påbörjats täcktes området av plöjd åker. Höjden över havet varierade mellan m. Norr om undersökningsområdet registrerades vid inventeringen fyra fornlämningar, Raä 315, 316, 318 och strax söder om undersökningsplatsen registrerades 317. Raä 316 och 317 är registrerade som fyndplatser för flinta samt 315 och 318 är registrerade som platser med slaggförekomst. Andra undersökningar I mars 1994 utförde Kalmar läns museum en arkeologisk utredning omedelbart norr om undersökningsområdet för Rv 25. Utredningen utfördes med anledning av att Kalmar kommun planerade att anlägga ett industriområde på platsen. I samband med utredningen kunde man bl a konstatera att undersökningsområdet tillhörde en och samma boplatsyta som hade undersökt 1989 i samband med omläggningen av Rv 25 (Edring 1994). Syfte och undersökningsmetod Då platsens geografiska läge ansågs vara ett bra boplatsläge, i sluttningen ner mot Ljungbyån, samt att man vid inventeringen hittade lösfynd i närheten, beslutade länsstyrelsen om vidare undersökning. Hela vägbredden banades av med planskopa redan i förundersökningsskedet och för- och slutundersökningarna avlöste varandra. Källkritik Perioden då undersökningarna utfördes var en mycket torr period vilket innebar att marken var mycket torr och anläggningarna var tämligen svåra att identifiera. Marken hade dessutom utsatts för plöjning vilket innebar att flera av anläggningarna hade skadats. Bevaringsförhållandena i marken var inte heller de bästa. Den finkorniga sanden som finns i området gör bevaringsmöjligheterna dåliga vilket till en viss del förklarar det låga antalet fynd. Undersökningsresultat Undersökningsområdet delades in i två delar av en mindre väg som gick i nord- sydlig riktning. Därav har man kommit att benämna undersökningsområdena för västra respektive östra undersökningsområdet. Strax öster om det östra undersökningsområdet grävdes två provgropar, dock kunde inget av antikvariskt intresse iakttas och marken bedömdes vara för sank för förhistoriska aktiviteter. Västra undersökningsområdet Det västra undersökningsområdet var 58 m långt 50 m brett och omfattade m 2. I väster var höjden över havet drygt 25 meter, terrängen sluttade sedan mot öster och innan grusvägen var höjden ungefär 24 m ö h. Anläggningar, som avtecknade sig som mörka färgningar mot den ljusa sanden, låg spridda över hela ytan med en övervägande del i den östra delen. Sammanlagt dokumenterades 22 anläggningar, A1-22. Dessa fördelade sig på 13 stolphål varav endast fyra bedömdes som säkra, fyra härdar samt fem pinnhål. Östra undersökningsområdet På den östra sidan om vägen varierade höjden över havet mellan m. Schaktet som löpte i öst-väst

14 lig riktning var ca 80 m långt och 22 m brett och omfattade m 2. Anläggningarna låg relativt samlade till en begränsad yta i mitten av schaktet. Sammanlagt dokumenterades 19 anläggningar, A Dessa fördelade sig på tio stolphål, en kokgrop, fem härdar samt tre avfallsgropar. På vissa ställen hade plogen gått ner djupt i sanden och dessvärre skadat en del anläggningarna. A40, en diffus avfallsgrop som låg längst åt öster på det östra undersökningsområdet, visade sig innehålla en stor mängd myrmalm. Fynd Fynden fördelar sig på tolv fyndnummer. Samtliga fynd som tillvaratogs rengjordes och registrerades i Kalmar läns museums inventarienummerserie: KLM med undernummer. På det västra undersökningsområdet påträffades inga fynd. På det östra undersökningsområdet påträffades endast ett fåtal keramikskärvor. I A29 påträffades fyra skärvor, F1, och i A42B påträffades en liten skärva som är spjälkad, F2. Keramiken var rostbrun, grovt magrad och 0,7-1,0 cm tjock. Samtliga keramikskärvor var av brukskeramik. I övrigt påträffades 5,12 g djurben, 17,8 gram lerklining, en övrigt slagen flinta, en övrigt slagen porfyr, nötskal samt en bit av en kritpipa. Även 1294,8 g järnutfällning tillvaratogs. Datering Från västra undersökningsområdet gjordes två 14 C analyser, dels från A14, en härd, och A18, ett stolphål. Analyserna resulterade i att härden daterades till f Kr respektive stolphålet till e Kr. Från det östra undersökningsområdet gjordes två 14 C analyser, dels från A28, en avfallsgrop, och A29, en härd. Analyserna resulterade i att avfallsgropen daterades till e Kr och härden till f Kr. Vi kan konstatera att 14 C analyserna inte ger någon enhetlig datering på undersökningsområdena. A14 och A29 skulle kunna sammanfalla och vara samtida men också överlappa varandra. I sådana fall skulle man kunna misstänka att en viss kontinuitet har ägt rum. Däremot har vi ett glapp mellan dateringarna på härdarna och på avfallsgropen. Medan härdarna daterades till bronsålder respektive övergången mellan brons- och förromersk järnålder daterades avfallsgropen till romersk järnålder. Den mycket sena dateringen på stolphålet, som föll under historisk tid, tyder dock på att en viss inblandning av senare tiders material har ägt rum, vilket kan förklaras med den plöjning som har ägt rum. I det övriga materialet saknades det daterbara fynd som skulle kunna användas som komplement till 14 C- dateringarna. Tolkning Anläggningarna och det ringa antalet fynd talar för att det västra respektive det östra undersökningsområdet har ingått i en och samma aktivitetsyta som under senare tid har delats av en väg. Det finns inga egentliga indikationer som talar för att det har funnits några boningshus på platsen. På det västra undersökningsområdet påträffades en koncentration av stolp- och pinnhål med en härd i centrum som till en början tolkades som en huskonstruktion. Stolp- och pinnhålen bildade dock inget enhetligt mönster och man hade inte heller påträffat några takbärande stolphål varför teorin om en huskonstruktion avfärdades. Stolp- och pinnhålen skulle man istället kunna hänföra till tillfälliga konstruktioner i form av kanske vindskydd eller skjul. De 14 C-analyser som togs på platsen gav inga enhetliga resultat från förhistorisk tid. Platsen kan ha utnyttjats kontinuerligt från bronsålder till romersk järnålder eller tillfälligt under olika perioder mellan brons- och järnålder. Det ringa antal fynd som gjordes på platsen tyder dock på att den har utnyttjats tillfälligt. I samband med den arkeologiska utredningen som utfördes 1994, norr om undersökningsplatsen som behandlas här, påträffades bl a lämningar efter takbärande stolphål vars placering i förhållande till varandra tydde på någon form av huskonstruktion. Med hänsyn till resultaten från undersökningarna, från 1989 respektive 1994, och platsernas närhet till varandra, är det sannolikt att undersökningsområdena ingick i ett och samma boplatsområde. Eftersom man i 1994 års undersökning påträffade indikationer på vad som troligtvis utgör en huskonstruktion och inga sådana indikationer påträffades i anslutning till undersökningarna i samband med Rv 25, kan man tänka sig att 1994 års undersökningsområde ingår i de centrala delarna av boplatsområdet. Undersökningsområdet för Rv 25 skulle i sådana fall utgöra utkanten av boplatsområdet vilket skulle kunna förklara platsens tillfälliga karaktär samt det ringa antalet fynd som har gjorts

15 Grustäkten Källstorp 3:2 Inledning Under två dagar, , utfördes en undersökning strax söder om det tidigare undersökta "västra undersökningsområdet", Källstorp 3:2 Källstorspvägen (se ovan). Undersökningen bekostades av Vägverket sydöst, som skulle utvidga grustäkten i samband med omläggningen av Rv 25. Syfte och undersökningsmetod Arbetsföretaget föregicks av en arkeologisk förundersökning för att utreda om vidare slutundersökningar var nödvändiga. Hela grusgropen skulle komma att omfatta ca m 2. Undersökningen uppdelades i två delområden. Det västra undersökningsområdet omfattade ca m 2 och det östra undersökningsområdet omfattade ca m 2. Den västra delen, som vid undersökningstillfället var skogsmark, grävdes ett 10- tal provrutor för hand på vardera 1 m 2. Det östra undersökningsområdet banades av med maskin utrustad med planskopa. Undersökningsresultat I det västra undersökningsområdet påträffades inga anläggningar eller andra spår efter förhistoriska aktiviteter. På det östra undersökningsområdet påträffades tre stolphål och en härd men inga fynd påträffades i anslutning till dessa. Datering På två av anläggningar gjordes 14 C-analyser, härden A1, och ett av stolphålen A4. Härden daterades till f Kr och stolphålet till 380 f Kr - 20 e Kr. Tolkning I och med att det västra respektive det östra undersökningsområdet låg i anslutning till de tidigare nämnda undersökningsområdena i Källstorp 3:2 (se sid 12-14) tillhör de påträffade anläggningarna med stor sannolikhet samma boplatsområde. Det är dock möjligt att även dessa anläggningar, precis som de tidigare nämnda anläggningarna som har påträffats i samband med omläggningen av Rv 25, tillhör en något mer perifert område av en boplatsyta. Fig 6. Översiktsbild från båda utgrävningstillfällena vid Källstorpsvägen.Överst till vänster ligger västra undersökningsområdet, till höger det östra och nere till vänster grustäkten. Skala 1:1000. Norr uppåt i bild

16 Bultagärdet, ledning Källstorp 3:2 Inledning Kalmar läns museum utförde en mindre undersökning på "Bultagärdet", mellan , i samband med nedläggandet av en avloppsledning. Avloppsledningen grävdes ned utmed den gamla Rv 25. Undersökningarna bekostades av gatukontoret, Kalmar kommun. När arkeologerna anlände till platsen hade schaktningen redan påbörjats och undersökningsytan var vid det laget redan delvis förstörd. Topografi och fornlämningsmiljö Området som utgörs av ett småkuperat åkerlandskap och ligger ca 200 m NO om Smedtorpsån och omedelbart SV om Ljungbyåsen. Jordarten består av sandig morän. Vid den tidigare inventeringen av Källstorp 3:2, Bultagärdet, hade en stenåldersboplats registrerats SV om undersökningsområdet, Raä 331. På platsen påträffades både flint- och porfyravslag, två kärnor, en kniv samt lerkliningsfragment. Inom området iakttogs även enstaka koncentrationer av skärvsten. Undersökningsresultat Det cirka 15 m breda schaktet för ledningen drogs ungefär i mitten på åkern från SO till NV. Vid tiden för besiktningen hade ledningen grävts ned ca 150 m från åkerns SÖ del. På de resterande 150 m hade endast matjorden banats av. Anläggningarna var koncentrerade till en låg flack höjd mellan en moränkulle i SO och åsen i NV. Större delen av anläggningarna fanns dock koncentrerade till den SÖ delen av undersökningsområdet, A2-31. Ytterligare en koncentration av anläggningar påträffades på undersökningsytans NV del, A Sammanlagt påträffades 29 anläggningar. Dessa fördelade sig på 10 härdar, 10 stolphål, 3 pinnhål samt 6 nedgrävningar. Då undersökningarna var begränsade till en liten yta som till en vis del var skadad gick det inte att urskilja några konstruktioner på platsen i form av t ex huslämningar. Sannolikt är platsen en aktivitetsyta i utkanten av en boplats. Inga som helst fynd har påträffats på platsen och man tog inga 14 C-analyser. Därmed förblev platsen odaterad

17 Fig 7. Översikt över anläggningarna vid undersökningen för VA-ledning, Bultagärdet, Skala 1:500. Norr till höger i bild

18 Bultagärdet Källstorp 3:2 Inledning Inför omläggningen av Rv 25 fick Kalmar läns museum ytterligare tillfälle att undersöka "Bultagärdet". Målsättningen blev denna gång att få klarhet i hur man hade utnyttjade platsen under förhistorisk tid. Man hade från undersökningarna året dessförinnan i samband med avloppsledningen fått indikationer på att en viss aktivitet hade ägt rum på Bultagärdet (se ovan). Mycket stod dock oklart, bl a hur och när området hade utnyttjats. Topografi och fornlämningsmiljö. Undersökningsområdet utgick från den gamla Rv 25, drygt 400 m i västlig riktning, över en odlad åker ned till ett skogsparti och Smedtorpsån. Det yttäckande jordlagret närmast ån utgörs av lätta sandjordar som är lämpliga för såväl lågtekniskt jordbruk som bosättning. I undersökningsområdets omedelbara närhet finns inga andra fornlämningar registrerade förutom den tidigare nämnda Raä 331 och en fyndplats för avslag i porfyr, Raä 333, som ligger strax söder om Smedtorpsån. Fig 8. Översikt över samtliga undersökningar på och vid Bultagärdet. Skala 1:

19 Syfte och undersökningsmetod Eftersom boplatsundersökningarna i samband med nedläggningen av avloppsledningen inte hade gett tillfredsställande kunskaper om området, fick man i samband med omläggningen av Rv 25 ett nytt tillfälle utforska boplatsens utbredning, karaktär och ålder. Omläggningen av Rv 25 kom att innebära stora förändringar i Bultagärdets landskap. Den nya vägen skulle komma att gå under gamla, vilket innebar att en sträcka på drygt 500 m av den gamla vägen skulle läggas om. En bro skulle byggas och den nya Rv 25 skulle gå under bron och forstsätta i riktning mot Smedtorpsån. Även en förbindelseväg mellan gamla och nya vägen skulle komma att byggas på Bultagärdets östra del. Samtliga berörda sträckor kom att undersökas. Vid förundersökningen framkom runt mörkfärgningar samt en stensättning med mittblock. Även ett område söder om Smedtorpsån, Raä 333, schaktades men där påträffades inget av antikvariskt intresse. Förundersökningen avlöstes av slutundersökningar som utfördes under två säsonger, höst 1989 och vår Av de omkring mörkfärgningarna visade sig endast 15 stycken vara av antikvariskt intresse. Stensättningen med mittblock visade sig tillhöra ett gravfält med sex mycket låga och övertorvade, stensättningar. Gravfältet hade inte blivit registrerat tidigare som fornlämning utan upptäcktes i samband med de arkeologiska undersökningarna. Gravfältet låg i ett skogsparti, ca 50 m söder om åkern, ca 30 m ö h. Det skall också nämnas att man banade av ytorna väster och öster om gravfältet men där kunde inget av antikvariskt intresse iakttas. De tillvaratagna fynden fördelar sig på 66 fyndnummer och domineras av fynden från gravfältet. Samtliga tillvaratagna fynd har rengjorts och registrerats i Kalmar läns museums inventarienummerserie: KLM med undernummer. På grund av tidsbrist valde man att vid dokumentationen av gravarna endast rita in kantkedjorna i skala 1:20. Som komplement till ritningarna togs dock lodfotografier med hjälp av Kalmar brandkårs stegbil. Profilritningar gjordes i skala 1:20 i samtliga gravar utom i A20. Man ritade även profilen på A15:2, en härd som påträffades i A15. Gravarna grävdes sedan ut för hand en halva i taget. Undersökningsresultat Undersökningsområdet kom att delas in i två områden, åkern och gravfältet. Mellan sensommaren och hösten 1989 undersöktes åkern och delar av gravfältet. På grund av kylan avbröts undersökningarna i november samma år och återupptogs inte förrän på våren 1990 då undersökningarna slutfördes. Åkern Vid undersökningen dokumenterades 15 anläggningar, A1-13, 19 och 21. De fördelade sig på sju härdar, en recent grop, två nedgrävningar var av en recent, två stolphål samt en kokgrop. Flertalet av anläggningarna påträffades längs med omläggningen av den gamla vägen förutom A12, 13, 19 och 21 som påträffades längs förbindelsevägen mellan den gamla och den nya Rv 25. A19 och 21 låg i gravfältens, som kommer att diskuteras nedan, omedelbara närhet. Åkern var mycket fyndfattig. Endast några brända ben och bränd lera påträffades i A12, en nedgrävning, samt järnslagg i A10, en härd. I undersökningsplatsens NV del undersöktes bl a en recent grop och en recent nedgrävning, A1 respektive A2. I A1 återfanns en luskam av brons samt ett mynt från Gustav IV Adolfs tid, daterat till A2 innehöll avfall daterat till 1800-talet. Datering På åkern utfördes fyra 14 C-analyser. En härd A7 daterades till f Kr, en härd A10, daterades till e Kr, ytterligare en härd A19, daterades till f Kr samt en kokgrop A21 daterades till f Kr. Två av anläggningarna, A19 och A21, var någorlunda samtida och dessa daterades till yngre bronsålder. A7 daterades till förromersk järnålder medan A10 daterades till vendeltid. Gravfältet Gravfältet bestod av sex låga, lätt välvda, runda stensättningar. Gravarna var före undersökningens början belägna i svagt krönläge i skogsmark. Den största graven, A14 låg centralt i gravfältet och de övriga fem låg jämt spridda, i anslutning till densamma. Fig 9. Lodfoto av gravfältet efter avtorvning

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Förundersökt stenåldersboplats

Förundersökt stenåldersboplats ARKEOLOGISK RAPPORT 200 8:3 Förundersökt stenåldersboplats Björlanda 323 Låssby 1:7 (lotten A) Boplats Förundersökning 1996 Göteborgs kommun Johan Wigforss BILD ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

VA-ledning Sandviken - etapp I

VA-ledning Sandviken - etapp I VA-ledning Sandviken - etapp I Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Särskild utredning Blekinge museum rapport 2010:12 Mikael Henriksson Bakgrund Sölvesborgs kommuns planer på att anlägga VA-ledning från

Läs mer

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad Rapport 2011:98 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad RAÄ 15 Bankeberg 5:23 Rappestads socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors

Läs mer

Arkeologisk schaktövervakning

Arkeologisk schaktövervakning Arkeologisk schaktövervakning Med anledning av planerad nybyggnation på Haddingen 7:1, Umeå socken och kommun, Västerbottens län Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson Dnr 407/12

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:6 Hästhage i Mosås Bytomtsrester och stolphål Arkeologisk utredning Mosås 14:2 Mosås socken Närke Anna Egebäck Innehållsförteckning Inledning... 1 Topografi och

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom RAÄ nr 50, inför ny järnvägsgata och rondell inom Tändsticksområdet, Jönköpings stad och kommun,

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Arkeologisk rapport 2013:9 Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Säve 275 Djupedal 2:2 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS

Läs mer

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings

Läs mer

Malmölandet, Norrköping

Malmölandet, Norrköping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:44 Malmölandet, Norrköping Arkeologisk utredning etapp 2 Björnviken 2:1 och Krusenhov 2:1 Kvillinge socken Östergötland Jan Ählström Malmölandet, Norrköping Arkeologisk

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:08 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås 232:1, Västerås stad och kommun, Västmanland Dnr: 431-4884-10

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Fjärrvärme på Gasterlyckan

Fjärrvärme på Gasterlyckan Fjärrvärme på Gasterlyckan Förundersökning 2010 Västerlånggatan, Kalmar socken, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:26 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Fjärrvärme på Gasterlyckan

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Boplatslämningar från äldre järnåldern

Boplatslämningar från äldre järnåldern Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar från äldre järnåldern Inför byggandet av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Bankeryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 Rapport 2007:24 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 RAÄ 6 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S

Läs mer

Borringe 11:1 och Boberg 4:1

Borringe 11:1 och Boberg 4:1 Rapport 2007:93 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Borringe 11:1 och Boberg 4:1 RAÄ 76 Fornåsa och Älvestad socknar Motala kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö T E R G Ö T L A N D L Ä N M U E U M

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Stensträng i Fresta. Arkeologisk förundersökning av Fornlämning 188, Fresta-Smedby 5:1, Fresta socken, Upplands-Väsby kommun, Uppland

Stensträng i Fresta. Arkeologisk förundersökning av Fornlämning 188, Fresta-Smedby 5:1, Fresta socken, Upplands-Väsby kommun, Uppland Stensträng i Fresta Arkeologisk förundersökning av Fornlämning 188, Fresta-Smedby 5:1, Fresta socken, Upplands-Väsby kommun, Uppland Rapport PM 2008:14 Tina Mathiesen Sammanfattning Niclas de Jounge Byggkonsult

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Munken 1 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK

Läs mer

Två fjärrvärmeschakt i Sala

Två fjärrvärmeschakt i Sala Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:23 Två fjärrvärmeschakt i Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 62 Norra Esplanaden Sala stadsförsamling Västmanland Ulf Alström

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling

Läs mer

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3 Rapport 2007:68 Arkeologisk förundersökning/antkvarisk kontrroll Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3 RAÄ 21 Nunnan 2-3 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson

Läs mer

Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto: Jannika Grimbe. Arkeologisk rapport

Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto: Jannika Grimbe. Arkeologisk rapport ORT:SKAGE KOMMUN: OVERHALLA KOMMUN GNR/BNR:13/2, 13/17 OCH 13/110 ÄRENDENUMMER:12/00543 ASKELADDEN ID: 169996/1-19 Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto:

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning

371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, 371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning Louise Olsson och Kalle Thorsberg Skredsvik 160, 163, 177, 178,

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Utredning vid Kusta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:14 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

Utredning vid Kusta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:14 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:14 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Utredning vid Kusta inom riksintresset Irsta U31, fastigheten Kusta 3:3, invid fornlämning Irsta 183:1 och 220:1, Irsta socken, Västerås

Läs mer

Kvarteret Sämskmakaren

Kvarteret Sämskmakaren Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:04 Kvarteret Sämskmakaren Schaktning för bergvärme i Arboga Antikvarisk kontroll RAÄ 34 Sämskmakaren 4 Arboga stad Västmanland Joakim Kjellberg Innehållsförteckning

Läs mer

Fiberkabel vid Västerås slott

Fiberkabel vid Västerås slott Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:8 Fiberkabel vid Västerås slott Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kv. Olympia Västerås stadsförsamling Västerås

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Mindre förundersökning i Låssby

Mindre förundersökning i Låssby ARKEOLOGISK RAPPORT 200 5:1 Mindre förundersökning i Låssby Björlanda 325 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Stig Swedberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4. Räbbåsvägen. Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun.

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4. Räbbåsvägen. Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun. ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4 Räbbåsvägen Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Schaktning för avlopp i Årdala

Schaktning för avlopp i Årdala Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:74 Schaktning för avlopp i Årdala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Årdala 106:1 Sannerby 2:8 Årdala socken Flens kommun Södermanlands

Läs mer