BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet"

Transkript

1 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget vision, strategiska mål och ekonomiska ramar Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen

2 Landstinget i Östergötland Linköping Telefon: Produktion: Idermark och Lagerwall Reklam AB Foto: Landstingets bildarkiv

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PÅ VÄG MOT REGION FÖR ETT ÄNNU BÄTTRE ÖSTERGÖTLAND...4 VISION OCH UPPDRAG...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 PERSPEKTIVET MEDBORGARE...9 PERSPEKTIVET - PROCESS...18 PERSPEKTIVET - MEDARBETARE...23 PERSPEKTIVET EKONOMI...26 HÅLLBAR UTVECKLING...28 DET REGIONALA UTVECKLINGSANSVARET...30 EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN...31 BESLUT...35 Bilaga 1 Regionens samlade verksamhet...36 Bilaga 2 Den politiska styrningen...38 Bilaga 3 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 4 Landstingsbidrag för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden Bilaga 5 Specificering av landstingsbidrag och landstingsgemensam intäkt inom landstingsstyrelsen...48 Bilaga 6 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning , blandmodellen...49 Bilaga 7 Treårsplan för Regionförbundet Östsam (bifogas ej kan rekvireras från ledningsstaben)

4 tillgång till den vård de behöver när de behöver den. Genom flertalet egna åtgärder och med starkt stöd av regeringens tillgänglighetssatsningar har den östgötska sjukvården under 2011 lyckats förbättra tillgängligheten inom flera områden, och ligger mycket bra till i nationell jämförelse. PÅ VÄG MOT REGION FÖR ETT ÄNNU BÄTTRE ÖSTERGÖTLAND Tillgängligheten till besök på vårdcentralerna är mycket bra i en nationell jämförelse. Telefontillgängligheten till vårdcentralerna är bra. Tillgängligheten till specialiserad vård har förbättrats mot slutet av 2011 och vid årsskiftet kunde Östergötland räknas till de allra bästa landstingen i landet. Den positiva utvecklingen har när ett det landsting gäller tillgängligheten att vara stolta över. har Ett fortsatt landsting även som under utmärker våren Vi sig 2012, för vårdens och i tillgänglighetsmätningen goda medicinska kvalitet, för den mars höga månad tillgängligheten Östergötland och sin starka allra ekonomi. bäst i hela Vi landet. placerar oss numera kontinuerligt 2012 var bland de bästa landstingen i Sverige vad gäller tillgänglighet i vården För att när kunna nationella fortsätta jämförelser att erbjuda görs. en bra Detta vård och utan en att bättre kvaliteten hälsa har till försämrats alla, med hög tvärtom! kvalitet, År tillgänglighet 2012 hade Landstinget och delaktighet i Östergötland det nu bäst extra medicinsk investeringar. kvalitet Det i hela handlar landet, om enligt att skapa SKL:s framtidens Öppna krävs Jämförelser. vårdmiljöer År som 2013 är trygga hamnade och vi säkra på en för hedrande patienten, andra att underlätta plats. smart och effektivt arbete och att forma hållbara lösningar för Dessutom en minskad har miljöpåverkan. vi aldrig tidigare i landstinget haft så många medarbetare i verksamheten som nu. Från 2006 till 2014 har vi Vi konsekvent har därför fått påbörjat fler läkare flera stora och sjuksköterskor. om- och nybyggnationer I den senaste av medarbetarenkäten våra vårdlokaler. I Vadstena från 2014 planerar ser vi ett vi sådant för en positivt ny rättsmedicinsk resultat att det klinik måste för klassas att på ett som säkert unikt. sätt Landstingets kunna ta hand medarbetare om våra svårast ger sin arbetsgivare sjuka patienter jämna inom och psykiatrin. höga resultat I Finspång överlag pågår och planering attraktiviteten med som arbetsgivare fortsätter att öka. Det innebär, glädjande nog, att våra medarbetare blir allt nöjdare med sin arbetsplats och med sin arbetsmiljö, vilket i sin tur ger en bättre hälso- och sjukvård till östgötarna. Medarbetaren är vår främsta och viktigaste resurs ute i verksamheten och vi vill fortsätta arbeta för att skapa de förutsättningar de behöver för att kunna bedriva en bra vård. För att kunna fortsätta att erbjuda en bra vård och en bättre hälsa till alla, med hög kvalitet, tillgänglighet och delaktighet görs nu också stora investeringar inom Landstinget i Östergötland. För att kunna fortsätta att erbjuda en bra vård och en bättre hälsa till alla, med hög kvalitet, tillgänglighet och delaktighet görs nu också stora investeringar inom Landstinget i Östergötland. Det handlar om ny- och ombyggnationer för att skapa framtidens vårdmiljöer som är trygga och säkra för patienten, bättre arbetsmiljö för våra medarbetare, underlätta smart och effektivt arbete samt att forma hållbara lösningar för en minskad miljöpåverkan. Även om Landstinget i Östergötland erbjuder hälso- och sjukvård i absolut toppklass finns det fortfarande utmaningar och förbättringsområden. Utmaningar som vi i den här strategiska planen pekar ut och vill se lösningar på. Det handlar bland annat om att öka tillgängligheten inom cancervården, att utveckla fler och bättre tjänster inom ramen för Mina vårdkontakter, att satsa på ST-läkare inom primärvården samt att biljettsystemet för tågtrafiken ska vara enkelt och sammanhållet när du som resenär korsar länsgränserna. När budgetperioden startar, 1 januari 2015, skrivs historia. Landstinget i Östergötland går då över till att bli Region Östergötland, efter att Sveriges Riksdag fattat nödvändiga beslut. En region som ska ge oss förutsättningar att bli en ännu starkare och attraktivare region att leva i. En region att växa i, både för människor och för företag, där fler kan utvecklas och förverkliga sina drömmar. En region som också är med och skapar en hållbar miljö för både natur och människor. 4 Vår gemensamma ambition sedan 2006 har varit att mer tydligt sätta patienten i centrum. Ett av de viktigaste verktygen för att åstadkomma det har varit att ge klara mandat till våra professionella medarbetare att utifrån sin kompetens och erfarenhet arbeta för att säkra att patientens behov är i fokus. Våra återkommande besök i verksamheten för dialog med medarbetarna, liksom de medarbetarenkäter som nyligen publicerats, visar att den inslagna vägen har varit framgångsrik! Landstinget i Östergötland erbjuder hälso- och sjukvård med Det kvalitet, är på så tillgänglighet sätt vi skapar och mer delaktighet resurser till i absolut vår gemensamma toppklass. välfärd landstingets och därmed politiska också ledning stärker vill utvecklingen fortsätta att av föra vår en hälso- ansvars- och Vi i sjukvård. full ekonomisk politik för att säkra patienternas behov av trygg och säker vård även för kommande år. Det är så vi tillsammans tar ansvar för Östergötlands framtida utveckling! Linköping i maj 2014 Linköping i maj 2012 Landstingets politiska ledning Moderaterna, Landstingets Vrinnevilistan, politiska ledning Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna Moderaterna, Vrinnevilistan, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna INLEDANDE KOMMENTAR/LÄSANVISNING Denna strategiska plan förutsätter att riksdagen fattar beslut om skapandet av Region Östergötland. I allmänhet används benämningen Region Östergötland eller regionen i sammanhang som avser förhållanden efter Planen har emellertid inte i alla avseenden anpassats till regionaliseringen. Regionförbundet Östsams treårsplan har inte integrerats utan utgör en bilaga. Den kommande regionala politiska organisationen beskrivs inte och landstingets vision kommer att omarbetas i ett senare skede. 4 PÅ VÄG MOT REGION FÖR ETT ÄNNU BÄTTRE ÖSTERGÖTLAND

5 VISION OCH UPPDRAG Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Denna vision kommer att omarbetas i samband med genomförd regionbildning. Huvuduppdraget för Region Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inkluderande tandvård för barn och äldre. Regionen deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter och uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning. Regionen ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Regionens uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. KOMMUNALLAGEN Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller region) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingens allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstingen ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det verksamhetsmässiga kravet på god ekonomisk hushållning är relaterat till den sammantagna uppfyllelsen av regionens strategiska mål. Flera av dessa mål har direkt bäring på god vård 2 innebärande att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och tillgänglig. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör regionernas, landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. LAGEN OM KOLLEKTIVTRAFIK Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. LAGEN OM REGIONALT UTVECKLINGSANSVAR I VISSA LÄN Lagen innehåller bestämmelser om insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Lagen gäller i dag för Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting och med vissa undantag Gotlands kommun. Enligt lagförslag så ska även Landstinget i Östergötland omfattas av denna lag från den 1 januari 2015 och i och med detta bildas Region Östergötland. För Region Östergötland innebär god ekonomisk hushållning att det finansiella målet ska vara uppfyllt och därutöver ska regionen uppnå goda verksamhetsresultat. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning bedöms vara uppfyllt när årets resultat uppgår till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Under enskilda år kan emellertid målet vara uppfyllt trots att resultatet understiger två procent. Detta kan vara aktuellt vid tillfälliga konjunkturnedgångar eller år med stora omställningskostnader. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2 Nationella indikatorer på God Vård (Socialstyrelsen 2009) VISION OCH UPPDRAG 5

6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MOT REGION MED ANSVAR FÖR HÄLSA OCH REGIONAL UTVECKLING När Riksdagen fattat nödvändigt beslut kommer Region Östergötland att bildas från Det innebär att landstinget tar över det regionala utvecklingsansvar som i dag i stor utsträckning är ett uppdrag för Regionförbundet Östsam. Detta kommer att ge en bättre samordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Det demokratiska inflytandet stärks också genom att styrningen av frågorna sker genom ett direktvalt politiskt organ. Ur ett planeringsperspektiv ställer det krav på hela organisationen att se de utmaningar som detta innebär och även identifiera möjligheter och behov inom det regionala utvecklingsområdet. VI BLIR ALLT FRISKARE MEN DET FINNS NYA HÄLSOHOT Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Den medicinska utvecklingen innebär generellt säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat för patienten, vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst och/eller kort utbildning. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år 3. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer (Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991) Hälsans bestämningsfaktorer beskriver det samspel som påverkar hälsan i positiv eller negativ riktning. Vissa faktorer kan vi inte själva påverka, andra faktorer är strukturella och har med det samhälle vi lever i. En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom våra egna beslut och vår livsstil. En del faktorer hjälper oss att stå emot hälsorisker. En regionbildning ger förutsättningar för att få en helhetsbild över de faktorer som påverkar östgötarnas hälsa och utgångspunkt för att genomföra gemensamma insatser för förbättrad folkhälsa. DEN SYSSELSATTA BEFOLKNINGEN SKA FÖR- SÖRJA ALLT FLER Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler såväl totalt som relativt sett. Samtidigt uppstår nya hot. Det finns en risk att vi kan drabbas av nya sjukdomar på grund av klimatförändringen. Smitta via dricksvatten, badvatten, livsmedel och nya sjukdomar som sprids via myggor och fästingar. Ett ökat resande, samt vård och behandling utomlands, ökar spridningen av resistenta bakterier. På senare år har ett stort antal så kallade nätdroger med narkotisk effekt introducerats, ofta via internet. Akuta förgiftningar, psykiska störningar med flera andra allvarliga biverkningar riskerar att drabba en ung målgrupp. Figur 2: Antal invånare i olika åldersklasser i Östergötlands län. Jämförelse mellan år 1990, 2012 och prognos för år 2030 (Källa: SCB) 3 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut) 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

7 Antal invånare i länet som är 65 år och äldre i länet förväntas öka med ca 24 procent fram till 2030, från cirka år 2013 till cirka personer. Ökningen kommer att ske i en mer eller mindre konstant hastighet över tidsperioden. Andelen invånare i länet 65 år och äldre kan förväntas stiga från 20 till 23 procent av befolkningen. Befolkningsgruppen 85 år och äldre förväntas i antal vara i stort sett oförändrat fram till år 2020 varefter det sker en snabb ökning. GLOBAL KUNSKAPSSPRIDNING PÅSKYNDAR DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN Den medicinska utvecklingen förväntas gå snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett genombrott. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering innebär snabbare och billigare kartläggning av arvsmassan. En utmaning ligger i de ökade möjligheterna att kartlägga våra gener. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Vad som kommer att bli möjligt att göra och vad som är lämpligt eller etiskt försvarbart är emellertid inte samma sak. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen, vilket kan komma att leda till allvarliga bakslag i kampen mot olika bakteriella infektionssjukdomar, vilket i sin tur kan leda till att operationer inte kan genomföras. ÖKADE UTMANINGAR FÖR VÅRDEN Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen. I en framtid som sträcker sig fram till och med , bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till 1,3 procent årlig ökning för landstingen. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet. Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingets uppdrag (medicinsk utveckling m.m.). 4 Ekonomirapporten oktober 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting) Utfall (%) Prognos (%) Demografiska behov Figur 3: Kostnadsökning i fasta priser för landstingen år med prognos år (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2013) Trots ett antagande om uppräknade statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. SVENSK EKONOMI MED ÖKAD FRAMTIDSTRO 5 Svensk ekonomi utvecklades starkt under slutet av år Även år 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med 3 procent eller något mer åren för att minska något år Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar ökar. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster har ökat snabbt vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Prognosen är att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka år 2014, sysselsatta i Östergötland 6, vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Tillväxten beräknas till 1,8 procent år 2014, vilket är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. För åren 2015 och 2016 förutspås en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. År 2015 beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. REGIONENS EKONOMI - STABIL MED SVAGHETS- TECKEN Regionen har en förhållandevis stabil ekonomi. De senaste åren har ett betydande överskott redovisats och enligt prognoser kommer regionen uppnå ett positivt eget kapital under år Jämförelser med andra landsting visar att Region Östergötland 5 EkonomiNytt 08/2014 (Sveriges Kommuner och Landsting) 6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013, Östergötlands län, Prognos för arbetsmarknaden 2014 (Arbetsförmedlingen) Övrig kostnadsökning Total volymförändring År ,7 1 1,7 År ,9 1,2 2,1 År ,8 1,8 År ,2 1,2 2,4 År ,3 0,6 1,9 År ,3 1,1 2,4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 7

8 har en stabil ekonomisk grund, med hög likviditet, god soliditet (förmögenhet) samt låg skattesats. Oroväckande är dock att landstinget hade en hög kostnadsutveckling på över 5 procent år 2013 vilket också är prognosen för år Detta är betydligt högre än index (2,75 % år 2014) och högre än genomsnittet för samtliga landsting; 3,9 procent år För den kommande treårsperioden visar regionen ett positivt resultat alla år men ekonomin försvagas år 2016 och Förklaringen är att del av planerade investeringar är färdigställda och får effekter i form av högre driftkostnader. Omfattande investeringar tillsammans med ökade behov gör att regionen även fortsatt har en stor ekonomisk utmaning då utökningar inte kommer kunna lösas med resurstillskott utan till stor del måste hanteras inom befintliga resurser genom effektivisering av verksamheten. 7 Helårsdömning i mars PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

9 PERSPEKTIVET MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur regionen utifrån sitt uppdrag på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Region Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Medborgare Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen, trafiknämnden samt nyskapad nämnd efter regionbeslut Region Östergötland ska vara en attraktiv region där både människor och företag ska kunna växa. En region som bidrar till att utveckla hela Sverige och stärka sin position i Europa. En region som värnar om en hållbar utveckling för miljö och människor. Den regionala utvecklingen är helt beroende av en väl fungerande samverkan mellan alla aktörer i regionen, både de offentliga i form av regionen, kommunerna och länsstyrelsen men också med näringslivet och det civila samhället. Det regionala utvecklingsansvaret ska därför genomsyras och präglas av stor samverkan och öppenhet. Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) har tagits fram av landstinget och kommunerna i samråd med näringsliv och organisationer. Programmet är en samlad strategi för regionens utveckling och dess övergripande mål är: - Goda livsvillkor för regionens invånare - Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning - Hållbart nyttjande av naturens resurser För att uppnå dessa mål finns åtta strategier: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 3. Stärka Östergötland som en flerkärning stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja Östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Landstinget har tillsammans med kommunerna under våren 2014 inlett ett gemensamt arbete för att utveckla arbetsformer för att gemensamt och med kraft genomföra intentionerna i RUP. Syftet är att inventera nuläget, värdera och prioriteraföreslagna insatser samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att skapa förutsättningar för ett fortsatt starkt offentligt engagemang från och med 2015 inom områdena Kultur, Attraktivitet, Tillväxt/Innovationer samt Integration. De målbilder för åren som är knutna till det ansvar som Regionförbundet Östsam har till och med år 2014, redovisas under regionens första planeringsår i Treårsplan för Regionförbundet Östsam som är en bilaga till denna strategiska plan (Bilaga 7). God ekonomisk utveckling påverkar människors hälsa positivt. På samma sätt är hälsa en betydande faktor för regional ekonomisk utveckling. En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt endast klaras genom tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver ett samhälle som tar vara på de krafter som driver tillväxten. En väl utbyggd kollektivtrafik är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att knyta samman regionens delar till en helhet som kan fungera som en flerkärnig stadsregion. Detta skapar i sin tur möjligheter för medborgare att bo där de vill och samtidigt resa till arbete och studier på ett sätt som är långsiktigt hållbart för miljön. Regionen utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten och har därmed ansvaret för all regional kollektivtrafik i länet, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar landstinget därmed för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram och för beslut om allmän trafikplikt inför upphandling av ny trafik. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Östergötland och i Sydöstra sjukvårdsregionen är en viktig del av den infrastruktur som gör en region eller kommun attraktiv för företagande och boende. En avancerad hälso- och sjukvårdssektor är viktig också för utvecklingen av underleverantörer och andra branscher. Där samspelar både privata och offentliga aktörer. Exempel på framgångsrik samverkan mellan offentliga organisationer och näringsliv är Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) och Hälsans nya verktyg i Östergötland. 8 8 En ideell förening som har Östergötland som bas. Medlemmarna utgörs av forskningsinstitut, Regionförbundet Östsam, kommuner, Landstinget i Östergötland, ett antal universitetsaktörer samt ett 60-tal privata företag. Ambitionen är att satsa på tillväxt och underlätta samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle/politik för att utveckla nya produkter och tjänster för hälso- och vårdmarknaden. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 9

10 Hälso- och sjukvården, och de många verksamheter som anknyter till den, har i sig mycket stora utvecklingsmöjligheter. Den pågående utvecklingen mot flera aktörer såväl som olika driftsformer ger också förutsättningar för en ökad dynamik. Region Östergötland är länets största arbetsgivare vilket innebär en viktig roll i arbetet för tillväxt och sysselsättning i regionen. Region Östergötland ska på olika sätt arbeta för att ta tillvara utvecklingsidéer hos personalen och öka samverkan med näringslivet. Detta görs idag dels genom Innovationsslussen och dels genom Testbäddsprojektet som drivs med stöd av Vinnova. Syftet är att underlätta introduktionen av nya lösningar inom vården och därigenom öka kvaliteten och/eller frigöra resurser i verksamheten. (Se även sid 21 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete.) Ett område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte finns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Region Östergötland har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar, exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. Det folkhälsopolitiska arbetet i länet utgår från det nationella målet för folkhälsopolitiken - att skapa samhälleliga förutsättningar för en bra hälsa på lika villkor för hela befolkningen 9. Hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhållanden i samhället påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet ska därför finnas med i all samhällsplanering. Landstinget i Östergötland har tillsammans med Regionförbundet Östsam och länets kommuner tagit fram en folkhälsopolitisk policy Med utgångspunkt i denna policy etablerades under år 2012 Östgötakommissionen för folkhälsa. Kommissionen ska föreslå insatser som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Region Östergötland ska tillsammans med kommunerna ta ställning till kommissionens förslag och dess implementering. Region Östergötland ska med sitt ansvar för hälso- och sjukvården och för andra regionala uppgifter inte minst kollektivtrafik aktivt medverka i arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling och tillväxt. De utbildningar som regionen har ansvar för, Naturbruksgymnasiet och de estetiska utbildningarna vid Lunnevads folkhögskola, bidrar till regional utveckling för en hållbar välfärd. Kultur är av stort värde för medborgarnas livskvalitet och hälsa. Den regionala kulturen har stor betydelse för Östergötlands attraktivitet och utveckling. Ett rikt kulturliv har betydelse för länets möjligheter att attrahera både etablering av företag och inflyttning av medborgare. 9 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Ett sätt att stärka den regionala kulturen är att inrätta ett regionalt scenkonstbolag. Vi ser att alla tre scenkonstinstitutionerna ingår i detta på sikt. Ett område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte finns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Region Östergötland har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar, exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. Länsstyrelsen Östergötland, Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland har undertecknat en digital agenda, som tagits fram i samverkan med aktörer i näringsliv, akademi och samhälle. Den regionala agendan för Östergötland gäller för perioden och har fem fokusområden: Bredbandsinfrastruktur Digital kompetens och delaktighet Digitala tjänster för allmänheten Digitalt stöd inom offentlig verksamhet IT för företagande och entreprenörskap Inom vart och ett av dessa fokusområden förväntas mål, strategier och handlingsplaner utformas och utvärderas av berörda parter. Den regionala digitala agendan får därmed karaktären av ett övergripande inriktningsdokument. EN KONKURRENSKRAFTIG KOLLEKTIVTRAFIK SOM KNYTER IHOP REGIONENS OLIKA DELAR Ansvarsområde: Trafiknämnden Ambitionen är att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig och därigenom öka marknadsandelen gentemot resor med egen bil. Detta främjas av möjligheten att kombinera kollektivtrafikresande med andra transportsätt, i första hand med gång och cykel. Förutsättningarna för att resenärer ska kunna ta med sig cykeln på Östgötapendeln behöver utredas. För att utveckla en flerkärnig stadsregion och knyta ihop regionens ortssystem med kollektivtrafik är det viktigt att upprätthålla möjligheter till daglig arbetspendling mellan regionens geografiskt perifera delar och de centrala delarna. Regionen bör också verka för att turutbudet mellan Östergötland och för medborgarna intressanta orter utanför regionen medger dagligt utbyte för arbete och studier. Kollektivtrafiken ska, förutom att knyta ihop regionens delar, också knyta ihop regionen med omkringliggande län genom att underlätta pendling över länsgränserna. Med den ambitionen behöver taxesättningen/kostnader för att resa över länsgräns, norr och söder utredas. År 2012 meddelade regeringen att Ostlänken mellan Järna och Linköping ska byggas. Arbetet med att förbereda för byggnationen har därför intensifierats i berörda kommuner. Byggnationen 10 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

11 kommer även att ha stor betydelse för landstinget som huvudman för den regionala och lokala kollektivtrafiken, då den innebär utökad spårkapacitet. Det kommer att underlätta för utvecklingen av pendeltågstrafiken i länet. Landstinget i Östergötland har tidigare reserverat medel för medfinansiering av Citybanan i Stockholm och Ostlänken. Regionen bör medverka till förbättrade kommunikationer med Stockholm -Östra Mellansverige. Landstinget i Östergötland arbetar genom Mälardalstrafik AB (Mälab) aktivt tillsammans med övriga län i Östra Mellansverige för att säkerställa den regionala tågtrafiken i östra Sverige. För Östergötlands del handlar det om att skapa goda kommunikationer med Stockholm och orter inom mälardalsregionen som finns på ett avstånd som möjliggör pendling. Målet är att med start i slutet av 2016, då nuvarande avtal går ut, erbjuda ett sammahållet tågsystem som skapar förutsättningar för en fortsatt regionförstorning, möjliggöra ett ökat arbets-, studie- och övrigt vardagsresande i en expanderande region som är långsiktigt hållbart. Trafiken ska också främja samhälls- och stadsutveckling och bidra till att göra kollektivtrafiksystemet i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt. Medborgarna måste kunna känna förtroende för kollektivtrafiken genom att erbjudas ett välanpassat utbud, punktlighet och pålitlighet. Kollektivtrafiken måste uppfattas som ett attraktivt alternativ till bilen, ett stabilt och långsiktigt åtagande mot befolkningen och en restid som inte överstiger 1,5 gånger bilresans tid. Det ska vara enkelt och överskådligt att planera och köpa sin resa. Tjänster för planering, köp och information bör utvecklas så att de ger möjlighet till personlig utformning. Likaså är det viktigt att biljettsystemen är sammanhållna och att medborgarna/ resenärerna därmed upplever att det är enkelt när de korsar länsgränserna i sitt kollektivtrafikresande. Ny teknik ska tas tillvara inom kollektivtrafiken och vara lättförståelig för alla åldrar. En viktig målsättning är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla medborgare. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet sätts fokus främst på två grupper av funktionsnedsatta, personer med nedsatt syn och personer med nedsatt rörelseförmåga. Även kognitiva funktionshinder samt läs- och skrivsvårigheter är frågor som måste uppmärksammas särskilt. För att säkerställa att tillgänglighet uppnås i kollektivtrafikens infrastrukturanläggningar sker kontinuerliga samråd med övriga ansvariga aktörer. Vidare finns ett antal strategiska frågor som kommer att få stor betydelse för kollektivtrafikområdet bland annat: Från halvårsskiftet år 2016 börjar nya kontrakt för landsbygdstrafiken att gälla. Dessförinnan ska omfattande trafikpliktutredningar göras och trafik upphandlas. Landstinget har via Östgötatrafiken tagit över samordningsansvaret från flera kommuner för skolresor och färdtjänst. Detta skapar nya och bättre förutsättningar för att samordna alla former av samhällsfinansierad trafik. Från halvårsskiftet år 2016 kommer all allmän kollektivtrafik i länet att drivas med förnyelsebara bränslen. Kollektivtrafiken blir där igenom en drivkraft för fortsatt utveckling inom klimat-, energi- och miljöområdet. Den planerade Ostlänken gör det angeläget att utarbeta en strategi för hur tågtrafiken ska utvecklas på södra stambanan/ Ostlänken respektive Mjölby Hallsberg. Fortsatt utveckling av informations- och kommunikationssystem. Sex nya tågfordon för pendeltrafik är beställda och beräknas kunna tas i bruk våren Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. Därför behöver ett arbete ske i syfte att möjliggöra fler utförare av kollektivtrafik utanför det skattefinansierade systemet. BRA OCH JÄMLIK HÄLSA Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden En bra och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Omvänt finns ett samband genom att människors hälsa påverkas positivt av en stark ekonomisk utveckling. Regionen ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar. Grupper med sämre hälsa bör särskilt uppmärksammas. Regionen arbetar med tre målgrupper inom det hälsofrämjande området: befolkning, patienter och medarbetare. Positionspapperet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård som har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska vara ett stöd för regionens arbete med de hälsofrämjande frågorna. I ett befolkningsperspektiv ska regionen bidra med kunskap om bestämningsfaktorer för sjukdom och hälsa. Regionen ska också bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl struktur- som individnivå. Syftet är att understödja en bra och jämlik hälsoutveckling hos invånarna. Regionen ska integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska tillämpas. Vården ska erbjuda hälsofrämjande möten där patienten och den närstående känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och som stärker patientens tro på den egna förmågan. Den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård behöver ersättas med en syn där den enskilde individen också har rollen som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds, exempelvis föräldrautbildning. Regionen ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom bland annat PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 11

12 genom effektiv information om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Samverkan med skolhälsovård/ elevhälsa ska fortsatt intensifieras under budgetperioden för att förbättra barns hälsa. Ett inslag är samverkan kring hälsosamtal i skolan som utvecklas successivt med första introduktion i Motala och Norrköpings kommun. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Det är viktigt att hela länet har god tillgång till Barnahus och regionen är delaktig i förberedelserna för att en sådan verksamhet även etableras i östra länsdelen. Det påbörjade arbetet med Barnhälsa ska fortsätta att utvecklas och standardiseras över länet. Även samverkan för att utveckla insatserna för barn och unga med särskilda behov behöver fortsätta att utvecklas. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Ett viktigt mål är ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Regionen ska därför, tillsammans med länsstyrelsen, polisen och kommunerna, arbeta för att uppnå de mål som anges i regional strategi för ANDT-arbetet i Östergötlands län samt verkställa de insatser som beskrivs i regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. Satsningar på att ta vara på kulturens betydelse såväl i den förebyggande som rehabiliterande processen inom vården bör fortsätta. Kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor vilket ofta är viktigt för vårt välbefinnande, inte minst för de äldre. Landstinget i Östergötland startade år 2011 arbetet med Kultur och hälsa i Östergötland. Projektet vill bygga en plattform för kultur och hälsa och uppmuntra människor att utöva kulturaktiviteter som ett led i en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. I delprojektet Må bra med kultur uppmuntras och stöttas patienter med lättare psykisk ohälsa, så som stressrelaterade besvär, genom att utöva kulturaktiviteter. Vid de stora om- och nybyggnationer som pågår och inleds under budgetperioden ska hälsofrämjande miljöer eftersträvas till gagn för såväl patienter som medarbetare. Det kan exempelvis handla om konstnärlig utsmyckning, tillgång till dagsljus, utblick mot natur; komponenter som kan bidra positivt till vårdmiljö och tillfrisknandeprocess. HÖG TILLGÄNGLIGHET TILL HÄLSO- OCH SJUK- VÅRDEN Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Tillgängligheten till vården har de senaste åren förbättrats avsevärt och Region Östergötland är numera bland de bästa i landet men tillgängligheten kan fortfarande bli bättre. Medborgarna i Östergötland ska kunna känna trygghet i att få den vård de behöver, när de behöver den. Vård inom rimlig tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vården. Både den akuta och den planerade vården ska utmärkas av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållandeoch mottagningstider ska anpassas efter befolkningens behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök och information 12 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

13 om behandlingsresultat, ska också användas i patienternas kommunikation med regionens verksamheter. Medborgarnas möjligheter att söka råd för egenvård via telefon och internet genom vårdguiden 1177 på telefon, sjukvårdsrådgivningen och webb ska fortsatt förbättras. Vårdguiden 1177 ska uppfylla det gemensamma tillgänglighetsmål som överenskommits nationellt 90 procent besvarade samtal inom 3 minuter. Tillgängligheten till Mina vårdkontakter och 1177.se ska vara bra för alla med information på flera språk, talande webb med mera. Informationskampanjer bör genomföras för att öka användandet av 1177 och 1177.se. Även ungdomsmottagningen på nätet (UMO) är ett bra exempel på information via nätet. Det är viktigt att verksamheten förhåller sig till landstingens, regionernas och kommunernas handlingsplan för e-hälsa och i ökad utsträckning möter medborgarnas behov av tjänster på internet. Fler och bättre e-tjänster ska införas för att öka delaktigheten inom ramen för Mina vårdkontakter, som tidsbokning på internet och fler e-tjänster på 1177.se, Det ska vara möjligt att planera och följa sin vård på internet från mobil, surfplatta och stationär dator. För att öka patientsäkerheten är målet under år 2015 att ge patienten möjlighet att kunna läsa sin journal på nätet. Det finns anledning att inom lämpliga områden ytterligare utveckla vård och stöd på distans, så kallad e-hälsa som kan öka tillgänglighet och minska behovet av resor. Allt fler vårdinsatser kan ske i hemmet, och ambitionen är att, med stöd av den medicintekniska utvecklingen, höja kvalitén i äldrevården genom att exempelvis i hemmiljön kunna kontrollera och bevaka hälsotillståndet på ett effektivare sätt. (Se även sidan 19, Effektiv hälso- och sjukvård) Det ska vara lätt att komma i kontakt med vårdcentralen, både via telefon, webb och via exempelvis öppna mottagningar. För att bättre möta patienternas behov är det är viktigt att den nära vården utvecklar en mer flexibel tillgänglighet, vilket är en av ambitionerna med Vårdval Östergötland. Det kan handla om utökade öppettider, t.ex. kvällsöppet. Vårdgarantins krav, att patienterna ska komma fram per telefon samma dag och erbjudas besök inom högst sju dagar, är självklar, men måste också kompletteras. När vårdcentralen bedömer att patienten behöver komma på besök, ska besökstid ges vid den första kontakten, även om besökstiden ligger längre fram - ett samtal ska räcka. Den webb-tidbokning som breddinförs ska göra det möjligt för patienten att själv kunna boka tid i ökad utsträckning. Östergötlands primärvård fungerar på många sätt bra men det finns flera utmaningar. Tillgängligheten varierar mellan vårdcentralerna och patientnöjdheten är inte tillräckligt god. Vårdcentralens uppdrag och roll behöver bli tydligare och bemanningssituationen med brist på specialistläkare i allmänmedicin behöver förbättras. En utredning ska under år 2014 visa på lämpliga insatser för att stärka och utveckla primärvården. Målet är att det inte ska finnas några vårdköer, men som ett minimum ska ingen patient ska behöva vänta längre på besök eller behandling till den specialiserade vården än de föreskrifter som finns i regelverket kring regeringens kömiljard, det vill säga högst 60 dagar. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska klinikerna erbjuda och ordna vårdkontakt hos annan vårdgivare i eget eller i annat landsting. I det arbetet har vårdlotsarna en viktig roll. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en hög tillgänglighet i hela vårdkedjan. Inom cancersjukvården har berörda produktionsenheter åtagandet att operation av cancersjukdom ska ske inom 21 dagar från beslut om operation. Det är viktigt med sammanhållna vårdprocesser och samverkan mellan olika discipliner som ska knytas ihop av en kontaktsjuksköterska. För att uppnå detta ska förutsättningarna att inrätta utredningsenheter där patienten vid ett och samma tillfälle får genomgå sina undersökningar och träffa rätt specialister utredas under budgetperioden. Bra tillgänglighet handlar också om att medborgarna ska ges stöd att söka rätt nivå i hälso- och sjukvården. Patientens väg in i vården ska därför underlättas och anpassas efter patientens behov. Det kan handla om information, öppettider och rätt kompetens på rätt plats. Flera sjukhuskliniker har mycket begränsad telefontid vilket bland annat uppmärksammas i patientenkäter. Alla berörda produktionsenheter ska ha öppen telefontid under minst fem timmar per vardag eller, genom införande av TeleQ, under minst fem timmar per vardag med återuppringning samma dag. Möjlighet till egenremiss ska fortsatt finnas genom en standardiserad blankett via regionens hemsida. Ett annat angeläget område är att ge patienten snabbt besked om när och var nästa vårdkontakt ska ske. Målet är att alla patienter ska få besked inom högst 14 dagar om när och var besök, undersökning eller operation ska ske - erbjudande direkt. Man ska kunna följa sitt vårdärende på nätet, exempelvis kunna se status på remiss. Under budgetperioden ska även möjligheten prövas att vid vårdcentralsbesöket, vid beslut om remiss, kunna få en tid direkt till besök hos specialist. Det är också viktigt att patienter får en tydlig återkoppling inom rimlig tid, vad gäller till exempel undersökningsresultat och provsvar. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt med hög tillgänglighet och stor patientsäkerhet vid alla tre sjukhusen. Tiden från ankomst till möte med läkare ska inte överstiga en timme. Målet är också att den totala vistelsetiden från ankomst till hemgång eller överföring till vårdavdelning inte ska överstiga 4 timmar. Den enskilde patienten ska informeras om förväntad väntetid till första möte med läkare liksom vid förseningar. Akutmottagningarna ska vid längre väntetid och vistelsetid särskilt uppmärksamma patientens behov av mat och dryck, omvårdnad, med mera. Samtidigt ska åtgärder vidtas för att minska antalet mångbesökare på akuten. Ett projekt pågår för att förbättra det akuta mottagandet i Östergötland med målet att utveckla samverkan mellan sjukvårdsrådgivning primärvård jourcentral- akutmottagningar. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 13

14 Patienter i behov av akutbesök hittar inte alltid rätt. Alla vårdcentraler bör därför så långt möjligt erbjuda akutbesök samma dag och akutmottagningarna ska på ett för patienten tydligt sätt länkas samman med jourcentralerna. Målet är att en dörr ska räcka. Ett projekt pågår för att förbättra det akuta mottagandet i Östergötland genom att utveckla samverkan mellan sjukvårdsrådgivning primärvård jourcentral- akutmottagningar. Patienter med cancer eller annan känd allvarlig sjukdom drabbas ibland av svåra akuta komplikationer och hänvisas i många fall till akutmottagning för att därifrån bli överförda till vårdavdelning. Primärvården och den specialiserade vården bör gemensamt komma fram till hur dessa patienter ska kunna erbjudas ett snabbspår utan att passera akutmottagning. Berörda patienter behöver ges en skriftlig individuell vårdplan som tydligt beskriver vart man ska vända sig när ett visst akut problem uppstår. Tillgänglighet handlar inte bara om tid. Närheten till vården har också stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Det är viktigt att vårdbehoven i möjligaste mån kan tillgodoses i närmiljön vilket också ger mervärde i form av lokal- och personkännedom. Primärvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela regionen, inom sjukvårdsregionen och ibland även nationellt och internationellt. Planerade återbesök och kontroller i primärvård och specialiserad vård ska genomföras inom den tid som är medicinskt motiverad, det vill säga ska inte trängas undan eller användas som buffert för att klara tidskraven för nybesök och behandlingar. För den som har en funktionsnedsättning ska det vara lätt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården både vid besök till vårdinrättning och vid kontakt med hälso- och sjukvården via telefon och internet. Regionens medarbetare ska ha kompetens att möta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Med fördel ges sådan utbildning med medverkan från funktionsnedsattas intresseorganisationer. TRYGG OCH LIKVÄRDIG VÅRD Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvården ska upplevas som trygg och vara likvärdig oberoende av var i länet patienten bor eller söker vård. Hälso- och sjukvården ska samtidigt vara jämlik vilket innebär att resurser satsas på de områden eller målgrupper där behoven är störst. Genom att regelbundet utvärdera vilka insatser som krävs utifrån de behov målgruppen har, ska jämlika förutsättningar skapas för hälsa i olika befolkningsgrupper. Jämlik och likvärdig vård är ett viktigt mål i vårdens kvalitetsutveckling och är en aspekt som ska beaktas i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården bör relevant statistik analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. Befolkningen ska få den vård man är i behov av med tillgång till vård på lika villkor. Det behöver inte betyda att vården måste vara lika över hela länet. Verksamheten behöver ständigt utvecklas för att möta de lokala behoven och förutsättningarna. Varje patient och medborgare ska bemötas utifrån hans eller hennes individuella behov och förutsättningar. Regionen ska genom behovsanalyser särskilt observera människor med behov av särskilda insatser i livets olika skeden alltifrån barn och ungdomar som riskerar att fara illa till att ge människor i livets slutskede möjlighet till adekvat palliativ vård. Barnets behov och ställning som patient är särskilt viktigt att uppmärksamma. FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande i bemötandet av barnet som patient och ska genomsyra alla beslut inom all landstingsfinansierad verksamhet. För att kunna tillämpa ett barnperspektiv är det viktigt att utveckla goda former för samtal så att barn och ungdomars synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara. Det är också nödvändigt att tydliggöra de särskilda behov som finns när barn till föräldrar med omfattande vårdbehov kommer i kontakt med hälso- och sjukvården som anhöriga. För att bättre möta människor i kris, bör barntraumateam finnas både på Universitetssjukhuset och på Vrinnevisjukhuset, så att barn från hela länet som drabbas av trauman snabbt kan få hjälp. Vidare kan det vara intressant att utreda möjligheten att införa särskilda traumateam inriktade på den vuxna befolkningen. En ny barnsmärtenhet ska skapas på Vrinnevisjukhuset, lik den som finns på Universitetssjukhuset, med fokus på att förebygga och lindra akut, långvarig och återkommande smärta. Inom cancer- och strokevården har tydliga vårdprocesser utvecklats i syfte att skapa en mer sammanhållen, flexibel och effektiv bedömning, behandling och rehabilitering av patienter. Ambitionen ska vara att utveckla vårdprocesser inom ytterligare områden. Det är angeläget att inom närsjukvården införa samordnade mottagnings- och utredningsenheter för patienter med misstänkt cancer, som tillfredsställer patientbehovet i alla tre länsdelarna. De östgötar som lever med kroniska sjukdomar måste uppleva trygghet i att hälso- och sjukvården möter deras individuella behov. En årlig kontakt bör tas med alla patienter, även om besök eller behandling inte behöver bli aktuellt. När människor drabbas av lättare psykisk ohälsa, som ofta kan vara av psykosomatisk karaktär, har primärvården en viktig roll. Alla vårdcentraler ska ha psykosocial kompetens i form av kurator och/eller psykolog. Vid sidan av det offentliga kan civilsamhället spela en betydelsefull roll i att stärka människor i deras livssituation. 14 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

15 Rehabilitering ska anpassas efter varje enskilds behov, med individuella rehabiliteringsplaner. Vården av de äldre ska stärka det friska och bota eller habilitera det sjuka. Kunskaperna inom områden som åldersdepression, äldres självmordsbenägenhet, undernäring och även munhälsa behöver utvecklas och spridas bland personal inom vården och omsorgen. För äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov behöver hälso- och sjukvården stärkas och utvecklas, till exempel den geriatriska kompetensen. Former och metoder behöver utvecklas för att minska ensamhet och isolering. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av delaktighet även för dessa patienter. Regionen ska fortsätta att arbeta i linje med regeringens initierade satsning på de mest sjuka äldre som har kraftsamlat inom områdena sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård i livets slutskede. Inom hälso- och sjukvården finns tre bärande etiska principer som ska ligga till grund för prioriteringar Människovärdesprincipen (alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället). - Behovs- och solidaritetsprincipen (resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven). - Kostnadseffektivitetsprincipen (vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas). Framgångsfaktorer vid prioriteringar är tydlighet, öppenhet och relevans. DELAKTIGA OCH NÖJDA PATIENTER Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden När regionens förmåga att utföra sitt uppdrag ska värderas är patienternas och de närståendes upplevelser av hälsooch sjukvårdens insatser en given måttstock. I kvalitets- och utvecklingsarbetet är det därmed också nödvändigt att ha god kunskap om hur patienten upplever sin vård. Patientupplevda resultat ska vara en viktig påverkansfaktor för den ersättning som betalas ut till landstingsfinansierade vårdgivare. Vården ska vara patientfokuserad. Fortfarande domineras vården av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. Patienter saknar ofta möjlighet att överblicka och hantera den egna vårdens planläggning eller förstå den komplexitet som vården inrymmer. Det är många inslag i vårdsituationen som påverkar patientupplevelsen. Följande aspekter är särskilt betydelsefulla att uppmärksamma: Vårdkvalitet Upplevd nytta Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Valfrihet Information Trygghet Förtroende Integritet Patienten ska ha makt över sin vård där var och ens unika behov uppmärksammas. Människors problem ska bedömas utifrån en helhetssyn på själsliga och kroppsliga behov. Att uppleva delaktighet, kunna påverka sin situation och känna att man finns i ett sammanhang är viktigt för att förbättra hälsan. Närståendes engagemang ska uppmuntras och ses som en värdefull resurs när patienten så önskar. Det är viktigt att få ett gott bemötande och en relation mellan vårdpersonal och patient/närstående som är bra och förtroendefull. Patienterna ska själva i möjligaste mån kunna välja vårdgivare och sjukhus samt vara delaktiga i valet av behandling. I alla vårdsituationer ska största möjliga valfrihet eftersträvas för patienten. Detta kräver att det finns öppna redovisningar av kvalitet och säkerhet som kan ge patienter och medborgare de kunskaper som behövs. En av de stora utmaningarna för hälsooch sjukvården de närmaste åren är att fortlöpande ta fram lättillgänglig och jämförbar kvalitetsinformation för både medborgare och professionella grupper. Vårdval Östergötland ger alla medborgare möjlighet att fritt välja hos vilken vårdcentral man vill ha sin fasta primärvårdskontakt. Valmöjligheterna har utvidgats att omfatta även Jönköpings och Kalmar län. Ambitionen är att utvidga denna möjlighet till att också gälla Stockholm, Sörmland och Örebro. Den nya patientlagstiftningen som planeras träda i kraft från år 2015 har syftet att. stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bland annat innehåller den bestämmelser om barns inflytande över sin vård och möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Skyldigheten att erbjuda öppen vård utvidgas alltså till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Det ställer krav på ökad harmonisering av landstingens olika regler och avgifter. Som ett led i detta, och för att öka jämlikheten i vården, kommer Region Östergötland att utöka möjligheten för assisterad befruktning (IVF). 10 Prioriteringsutredningen (Vårdens svåra val SOU 1995:5). Valfrihet ska gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Patienten ska ges information om sin valfrihet och de olika PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 15

16 alternativ som står till buds, samt vid behov få hjälp med nödvändiga kontakter. Kvalitetsresultat, öppna jämförelser med mera, bör i så stor utsträckning som möjligt göras tillgängliga för alla via exempelvis regionens hemsida. Vårdval ska också prövas inom andra områden än primärvården. Vårdval inom hörselvården har införts. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska också utreda andra områden som kan vara tänkbara för vårdval, till exempel mödrahälsovård och inom psykiatrin. Syftet med fler vårdval är utöver att öka medborgarnas valfrihet och tillgänglighet att öka innovationstakten i vården och förbättra integrationen mellan vårdens olika delar, till exempel helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer eller för samlade vårdprocesser. Ersättningssystemen ska därför premiera samverkan över organisationsgränserna och öppna för innovativa sätt att organisera verksamheten. Det är nödvändigt att patienten är väl informerad om vilken vård och behandling som är medicinskt motiverad och möjlig. Det krävs tillräcklig information för att vara delaktig i sin vård och kunna göra egna val vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ. Här får webb-baserade informationskanaler allt större betydelse. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. Vården ska alltid använda ett tydligt och enkelt språk i mötet med patienter, exempelvis genom tydligare och enklare kallelser och provsvar. Det är viktigt att patienter kan erbjudas kontinuitet till sjukvård. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. Primärvården utgör ofta patientens långsiktiga relation med vården. Ökad kontinuitet kan uppnås genom exempelvis profilering av vårdcentraler inom ramen för Vårdval Östergötland. Vårdcentraler, och även sjukhuskliniker, ska vidta åtgärder som säkrar att patienter med återkommande uppföljningsbehov har en fast vårdkontakt/ kontaktperson. Det behöver inte vara en läkare, utan kan vara exempelvis en sjuksköterska, en sjukgymnast eller en kurator. Uppgift om vem den fasta vårdkontakten är ska finnas i alla dokument (kallelse, provsvar med mera) och i patientens journal. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Normalt ska patienten kunna välja eller påverka tider för kommande återbesök eller remissbesök. STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUK- VÅRDEN Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvården finns tillgänglig för människor genom livscykeln och har en mer eller mindre stor plats i livets olika skeden. Det är därför viktigt att medborgarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården. För att motivera uttag av skatt måste offentligt finansierad verksamhet ha legitimitet bland invånarna känslan av att man får valuta för pengarna och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Förtroende kan också påverka hur individer söker vård och därmed leda till effekter på hälsotillståndet. Insatser behöver göras för att öka befolkningens kunskap om regionens verksamhet. Det är viktigt att regionen kan motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas, liksom att kommunicera förändringar som är värdeskapande för patienterna såsom framsteg inom forskning och hur den medicinska utvecklingen konkret resulterar i förbättrade behandlingsmetoder och resultat. Det ligger en utmaning i att hitta fungerande former för dialog mellan medborgare och politiker som skapar engagemang för det framtida offentliga åtagandet. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Även om dialogen mellan medborgare och politiker i första hand är en uppgift för de politiska partierna, bör också regionen genom sin verksamhet medverka till dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att medarbetarna involveras i arbetet och underlättar möjligheterna att nå de långsiktiga målen. När alla medarbetare är delaktiga når tankegångarna fram även utanför organisationen och förståelsen för beslutade åtgärder kan därmed även öka bland medborgarna. Regionens patientnämnd har en viktig uppgift i kontakten med medborgare som upplevt problem i sitt möte med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att säkerställa att nämnden har nödvändiga förutsättningar att leva upp till detta uppdrag. Vidare innebär brukardialogsberedningarnas arbete kontakter med patienter, anhöriga och företrädare för exempelvis patientföreningar. Dessa möten är viktiga för att stärka medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Varje patient har rätt att bli bedömd av ytterligare en läkare, utöver den som redan gjort en bedömning, så kallad second opinion. Patienter ska kunna erbjudas evidensbaserad komplementär vård som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna. 16 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

17

18 PERSPEKTIVET PROCESS Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. Region Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Process En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Effektiv kollektivtrafik Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan EN AKTIV OCH STRATEGISK FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen En forskningsvision har fastställts under år 2013: Landstinget i Östergötland ska i samverkan med Linköpings universitet vara en attraktiv forskningsmiljö som integrerar forskningsresultat i den kliniska vardagen och skapar mervärde för medborgare, patienter och medarbetare. Denna vision ska vara styrande för forsknings- och utvecklingsverksamhetens innehåll och inriktning. En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och tillhandahålla en säker och modern sjukvård för medborgarna. FoU-resurser kan, när så är motiverat, styras mot prioriterade behov, problemområden och grupper. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollen som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/nationell/internationell aktör inom hälso- och sjukvården. För att säkra en vetenskaplig miljö med hög forskningsproduktion och bra kvalitet krävs en långsiktig planering kring rekrytering samt bibehållande av medarbetare som har forskningskompetens. Detta kräver att karriärvägar inom forskning synliggörs och att forskning möjliggörs genom att tillhandahålla tid och ekonomiska resurser. På så vis ökar möjligheten att attrahera och behålla forskningskompetenta medarbetare. Regionen ska ansvara för ett öppet och tydligt system som visar tilldelning/förbrukning av forskningsmedel. Förbrukning av tilldelade forskningsmedel ska nyttjas inom rimlig/stipulerad tid eller omfördelas. Regionen ska i samverkan med Linköpings universitet stimulera, stödja och värdera medarbetare i forskning och utveckling. En välfungerande och ömsesidig samverkan mellan regionen och Hälsouniversitetet är en väsentlig förutsättning för att fortsätta bedriva högkvalificerad hälso- och sjukvård i konkurrens med omvärlden. Forskningens utgångspunkter är en tvärvetenskaplig ansats där samtliga professioners kunskap tillvaratas. Det är viktigt att forskning stimuleras i alla delar av regionens hälsooch sjukvård, både geografiskt och inom olika ämnesområden. Forskning bedrivs vid samtliga sjukhus och inom primärvården. Vetenskaplig aktivitet och forskningsproduktion ska finnas både i form av en bred bas och som vetenskaplig excellens inom spjutspetsområden. Den kliniska nyttan av forskningen ska efterfrågas och redovisas. Ökad samverkan med näringslivet kan stimulera och generera ökad kunskap och nya problemlösningar i hälso- och sjukvården. Som regional aktör regionen intresse i att forskning också kan bidra till den regionala utvecklingen. Spetskompetens och rollen som regional utvecklingsmotor bör stärkas genom en kreativ forskningsmiljö. Internationellt samarbete har betydelse för utveckling av regionens olika verksamheter. Regionens internationella engagemang ska bidra till visionen Bra vård och bättre hälsa för östgötarna. Ett aktivt internationellt engagemang bidrar genom att skapa möjligheter till samarbeten för forskning, verksamhetsoch kompetensutveckling som kan stärka regionens verksamhet. Vidare skapas goda utvecklingsförutsättningar genom omvärldsbevakning, påverkansarbete och genom att profilera regionen. FORSKNING OCH UTVECKLING SOM SPRIDS OCH OMSÄTTS I VERKSAMHETSUTVECKLING Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen Forskning har som mål att öka vår kunskap och att utveckla nya metoder/arbetssätt för diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande hälsovård. För att ny forskning ska komma medborgare och patienter till godo behöver nya effektiva metoder och framgångsrika arbetssätt införas. För att systematisk arbeta med förbättringar behövs en ökad kunskap kring implementering. Ineffektiva och/eller icke evidensbaserade metoder bör utrangeras lika systematiskt som nya införs. Målsättningen är att skapa effektiva strukturer och rutiner för spridning och implementering av ny kunskap. Forskningsresultat ska komma patienten till nytta. För detta krävs medarbetare som kritiskt förhåller sig till och har tillgång till nya forskningsrön. Spridningen av egna och andras forskningsresultat ska ske genom aktiviteter där medarbetare får information kring nya resultat men även möjligheten att sprida egna resultat. Även forskning inom andra områden än hälso- och sjukvård kan bidra till en välfungerande verksamhet. Utöver forsk- 18 PERSPEKTIVET - PROCESS

19 ningen inom hälso- och sjukvård behövs evidensbaserad kunskap om styrning, organisering, ledarskap, personalvetenskap med mera för att underlätta för den verksamhet som regionen ansvarar för. Även andra områden som kollektivtrafik, samhällsplanering med mera kan vara föremål för olika forskningsinsatser. Även om sådan forskning i sig ligger utanför regionens uppdrag så bör den kunna initieras, uppmuntras, följas, spridas och tas tillvara. KUNSKAPSBASERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG KVALITET Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig evidens ska alltid eftersträvas där sådan finns, och behandlingar som inte är till nytta för patienten, ska utmönstras. Den medicinska kvalitén ska stå sig väl i nationell och internationell jämförelse. Medicinska resultat ska kontinuerligt följas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver deltagande i nationella och regional kvalitetsregister. En utvärdering av kvaliteten i arbetet förutsätter att det på varje enhet finns mätbara kvalitetsmål, som regelbundet följs upp och utvärderas. SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionen ska ha en nollvision för undvikbara vårdskador. Säker vård innebär att patienter inte skall drabbas av vårdskador och kräver att risker i vården minimeras, att erbjudna vårdåtgärder utvärderas avseende patientnytta och att resultaten av vårdinsatserna håller jämn och hög standard. Detta kan åstadkommas bland annat med vårdrutiner som baseras på vetenskaplig evidens och systematisk utvärdering. Organisationen ska hela tiden lära av erfarenhet och omsätta denna nya kunskap i handling, allt för att minska risken för misstag och skador. Ersättningsmodeller som värderar kvalitén i patientens hela vårdförlopp kan vara en drivkraft för att minska vårdskadorna. Problemet med vårdrelaterade infektioner och resistenta bakterier är på sikt ett hot mot den moderna sjukvården då nuvarande antibiotika inte längre kan användas. Arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner och att motverka utvecklingen och spridningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett av regionens högst prioriterade områden. Ett viktigt bidrag är regionens patientsäkerhetsstrategi. Fungerande rutiner för avvikelsehantering och förebyggande riskbedömning är nödvändiga för att förbättra patientsäkerheten. God säkerhetskultur bygger på synen att avvikelsen inte beror på enskilda medarbetares brister utan är uttryck för att arbetsmetoden, rutinerna eller organisationen behöver förbättras. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot patientens säkerhet i de situationer då flera vårdnivåer eller flera vårdgivare är delaktiga i vården. Patientsäkerhetsarbetet ska bli mer proaktivt och fokusera på att identifiera systembrister i vården. Arbeta mer förebyggande med riskanalyser och förebyggande åtgärder vid sidan av reaktiva åtgärder och händelseanalyser. EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Effektiv vård innebär att insatta resurser ger största möjliga nytta för patienten. Detta medför i sin tur krav på att sjukvårdens processer ska fungera så bra att tillgängliga resurser nyttjas på bästa möjliga sätt. En viktig strategi är att arbeta med systematisk verksamhetsutveckling och produktionsplanering vilket i förlängningen bland annat ska leda till att administrationen kan minskas till förmån för mer vårdtid till patienterna. En omfattande satsning på effektivare vårdprocesser, förbättrad vårdkvalitet och minskad miljöpåverkan sker genom de betydande om- och nybyggnationer som pågår på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena samt som ska påbörjas för Närsjukvården i Finspång. Det handlar exempelvis om att alla nya patientrum inom regionen blir enkelrum, bland annat i syfte att minska infektionsrisken. Det är viktigt att fortsatt utveckla ett processorienterat förhållningssätt som innebär att vården utgår från patientens perspektiv och väg genom vården. Genom att rensa bort onödiga aktiviteter i en process och fokusera på de för patienten värdeskapande delarna förbättras effektivitet, kostnader, väntetider med mera avsevärt till gagn för såväl patient som verksamhet. Hög tillgänglighet är ofta ett tecken på bra effektivitet som signalerar fungerande vårdprocesser och ett bra kapacitetsutnyttjande. Det finns ett särskilt behov av att förbättra den akuta och planerade slutenvården. Vårdplatsbehovet är resultatet av en rad mycket komplexa vårdprocesser som berör samtliga primär- och sjukhusverksamheter inklusive samverkan med den kommunala omsorgen och omvårdnaden. Regionens olika utvecklingsinsatser, till exempel Aktiv Hälsostyrning, ALMA, läkemedelsgenomgångar och planerade projekt såsom Säker hemgång bör fortsatt utvecklas och uppföljningen stärkas. Regionens möjligheter att uppnå goda resultat är beroende av hur andra aktörer i samhället agerar. Samtidigt påverkar regionen genom sitt agerande hur väl andra aktörer kan uppnå sina mål. Ett fungerade samarbete med andra aktörer är därför av central betydelse på alla nivåer i verksamheten. Kommunerna är den viktigaste samarbetspartnern för regionen ett väl strukturerat och utvecklat samråd inom vård- och omsorgsområdet är därför av central betydelse. För att säkerställa en god samverkan är det viktigt att bygga gemensam kunskap mellan huvudmännen, till exempel genom kvalitetsindikatorer för gemensam uppföljning. Det är viktigt att denna kunskap även omsätts i konkreta gemensamma handlingsplaner för att möta människor med behov av samordnade insatser. För att möta de demografiska utmaningarna behöver det förebyggande arbetet utvecklas för att förlänga antalet friska år, PERSPEKTIVET - PROCESS 19

20 utan behov av sjukvårds- eller omsorgsinsatser. Vidare behöver insatser göras för att stärka äldre patienters möjligheter att återgå till ordinärt boende efter längre tids sjukhusvistelse. En viktig grund för detta arbete är regionens och kommunernas samverkan inom äldreområdet. Den sammanhållna vården och omsorgen för de mest sjuka äldre och äldre med nedsatt autonomi behöver utvecklas. Befintliga strukturer för organisation och incitament behöver ses över bland annat med avseende på vårdplatser. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp för samverkan mellan regionen och kommunerna. Insatser för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa är viktiga. Det är av betydelse att både skolan och socialtjänsten har en nära samverkan med varandra och med regionen. Strukturerna för att möjliggöra en god samverkan mellan skolan och regionen måste därför utvecklas. Regionen och kommunerna måste i effektiv samverkan nyttja de förutsättningar och krav som hemsjukvårdsreformen har gett för att på så sätt kunna möta patienternas behov på bästa sätt. Regionens uppdrag att bistå med spetskompetens och konsultativt stöd till hemsjukvården är ett viktigt utvecklingsområde. En sårbar patientgrupp är patienter med långt framskriden cancersjukdom där det palliativa vårdinnehållet har mycket att erbjuda och där samarbetsformerna behöver utvecklas. Samverkan inom psykiatri och socialpsykiatri respektive missbruk- och beroendevården ska stärkas bland annat genom en utveckling av de länsövergripande överenskommelserna om samverkan. Det är även viktigt att regionen och kommunerna har ett fungerande IT-stöd för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. Den etablerade samverkan inom sydöstra sjukvårdregionen mellan landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköpings län är viktig är för att tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård och för att utveckla hälso- och sjukvården. Regionalt cancercentrum sydöst (RCC) arbetar utifrån regiongemensamma mål och utvecklingsområden med ett tydligt patientcentrerat arbetssätt. Aktuella utmaningar är att stimulera till tidig diagnostik genom att förbättra utredningsprocessen för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom/cancer och erbjuda möjligheten till koordinerad utredning på länets tre sjukhus. Förbättrad delaktighet via kontaktsjuksköterskor och vårdplan för samtliga patienter är andra prioriterade utvecklingsområden. Den idrottsmedicinska vården är idag spridd på många olika vårdgivare och vårdnivåer. Ett projekt har påbörjats med målet att samla denna vård i en enhet med verksamhet i Linköping och Norrköping. Det ska leda till ett bättre samlat och mer likvärdigt omhändertagande av dessa patienter, skapa bättre förutsättningar för forskning och utveckling och vara stödfunktion till förebyggande verksamhet. Ambitionen är att enheten, efter utvärderad pilotverksamhet , ska etableras under år Många effektiviseringsmöjligheter för svensk hälso- och sjukvård ligger i hur vi lyckas nyttja IT-teknikens möjligheter. Utvecklingen av e-tjänster, så kallade invånartjänster, för hälso- och sjukvården är inne i ett paradigmskifte, från verksamhets- till patientfokus. Invånarna vill göra fler ärenden via nätet och det finns förväntningar på att sjukvården ska möta de behoven. Invånartjänster kan frigöra resurser för vården och är en möjlighet för hälso-och sjukvården att möta de stora utmaningar som finns. Utvecklingen inom området e-hälsa bör intensifieras så fler tjänster erbjuds invånarna och användningen kan öka. En central fråga är att förbättra samordningen och integreringen av invånartjänster i verksamheten och i de vårdsystem som finns så att nyttan tas tillvara av hälso- och sjukvården. Östergötland bör ligga i framkant inom IT-området. Det är viktigt att Östergötland har en fortsatt aktiv roll i den nationella utvecklingen. Landstinget i Östergötland är ansluten till gemensamma handlingsplanen för e-hälsa för landsting, regioner och kommuner Det gemensamma arbetet i Sverige med 1177.se, 1177 vårdguiden på telefon, sjukvårdsrådgivningen, Mina vårdkontakter, UMO.se, ungdomsmottagning på nätet, ska fortsätta så att fler tjänster görs tillgängliga för medborgarna via nätet. EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Ansvarsområde: Trafiknämnden Effektiv kollektivtrafik innebär att insatta resurser ger största möjliga nytta för så många medborgare som möjligt. För att uppnå detta behövs en kraftsamling av resurserna där det finns stora resandeunderlag. Det innebär att satsningar på tät trafik i de stora pendlingsstråken och mellan de större städerna bör prioriteras. Genom att fler reser med kollektivtrafiken kan en större del av trafiken finansieras av resenärerna vilket i sin tur skapar utrymme för att kunna göra ytterligare satsningar. Det handlar om att fortsätta göra kollektivtrafiken lättillgänglig, attraktiv och prisvärd. Den offentliga finansieringen av kollektivtrafiken i Östergötland har gradvis ökat under en tioårsperiod och låg år 2013 på 63 procent. Detta är en minskning från föregående år och målet är att denna trend ska hålla i sig under budgetperioden. Den långsiktiga målsättningen bör vara att resenärernas andel av finansieringen av kollektivtrafiken blir lika stor som den offentliga. För att frigöra resurser i kollektivtrafiksystemet behöver trafiken anpassas till resenärernas behov och nya former prövas, som till exempel anropsstyrd trafik, eller på initiativ av civilsamhället, mobil samåkning och byabussar. Detta är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. Regionen ska fortsätta att utveckla det goda samarbetet med finansiell samordning mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst skapar i syfte att rehabilitera människor tillbaka till arbetslivet. 20 PERSPEKTIVET - PROCESS

21 INNOVATIVT OCH SYSTEMATISKT FÖRBÄTT- RINGSARBETE Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden/trafiknämnden Inom regionen ska det vara ett innovativt klimat där det är en naturlig del i verksamheten att testa, utvärdera och utveckla nya arbetssätt och lösningar för att få en effektivare hälso- och sjukvård och ökad patientnytta. Idéer till nya lösningar kan komma från olika håll, till exempel: patienter, våra egna medarbetare, från forskningsmiljöer eller från privata företag. Därför är det nödvändigt att det finns strukturer och kontaktvägar i regionen så att dessa idéer kan tas till vara och omsättas till nytta i verksamheten. Region Östergötland har också genom samarbete med exempelvis Testbädden och Hälsans Nya Verktyg och Linköpings Universitet tillgång till viktiga miljöer för innovationsutveckling. (Se även sid 9 Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd). Ett systematiskt förändringsarbete enligt Lean-modellen ska genomsyra organisationens alla delar och präglas av samarbete och medarbetarnas delaktighet. Regionens förändringsarbete måste i stor utsträckning initieras och drivas inifrån den egna verksamheten, så att idéer och erfarenheter hos medarbetarna tas tillvara på ett systematiskt sätt. En viktig del i detta är att öppet utvärdera och jämföra med andra oavsett om det handlar om en enskild verksamhet eller regionen som helhet. Det så kalllade BI-projektet (Bra Information) är en betydande satsning för att utveckla en bred och strukturerad informationsförsörjning till organisationens olika nivåer. Nyttjande av andra vårdgivare och driftsformer kan stimulera utvecklingen och förnyelsearbetet. Som företrädare för östgötarna måste regionen se vad andra vårdgivare och aktörer kan tillföra i form av nya lösningar som kan förbättra hälso- och sjukvården. Regionens stödfunktioner till vårdcentralerna i egen regi behöver förbättras, så att de kan utveckla sin verksamhet. Det finns också ett behov av mer samordning mellan våra tre sjukhus samt mellan sjukhus och vårdcentraler, för att samla verksamheterna kring gemensamma utmaningar. Vårdval Östergötland och de krav som ställs där förändras bland annat genom att ersättningssystemen från och med år 2014 förbättras, så att det tydligare ersätter patienternas vårdtyngd. Vårdvalet och dess krav ska regelbundet utvärderas och uppdateras för att fortsatt utveckla primärvården. Vårdval Östergötland bör också utvecklas så att primärvården fortsätter att vara första linjens sjukvård med ett starkt förtroende hos medborgarna. Det görs genom hög tillgänglighet, bra kvalitet och stor delaktighet. Vårdval Östergötland ska även i fortsättningen ge stora möjligheter för verksamheten att utvecklas utifrån patienternas behov. Avancerad vård i hemmet (LAH) har under många år utvecklats till en viktig och naturlig del av hälso- och sjukvården i Östergötland. De unika möjligheterna till avancerad hemsjukvård som östgötarna har ska fortsätta att stärkas då den möjliggör vård i hemmet för de mest sjuka patienterna. Den avancerade vården i hemmet som regionen ansvarar för måste fortsätta att utvecklas och göras mer likvärdig i hela länet. Fler patientgrupper bör få möjlighet att ta del av avancerad vård i hemmet. Olika former av vård i hemmet som förhindrar onödiga besök på sjukhus och inom primärvård bör också fortsätta att utvecklas. För att undvika besök på akutmottagningarna ska läkare även kunna göra akuta hembesök. PERSPEKTIVET - PROCESS 21

22 RESURSEFFEKTIV OCH KRETSLOPPSANPAS- SAD VERKSAMHET MED MINSTA MÖJLIGA KLI- MATPÅVERKAN Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Trafiknämnden Med huvuduppdraget att förebygga ohälsa och sjukdom vilar ett särskilt ansvar på regionen att vara en drivande aktör i arbetet för en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Ett framsynt miljöarbete är lönsamt inte bara ur ekologisk synvinkel utan även i ekonomiskt och socialt hänseende. De områden som pekas ut här är de områden som regionen fokuserar på för att bidra till en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. Regionen ska bidra till minskad klimatpåverkan. Regionen ska begränsa klimatpåverkande utsläpp. Det handlar om satsningar på förnyelsebar energi, minskad koldioxidutsläpp och energieffektiviseringar. Det innebär också att arbetspendling, tjänsteresor och transporter ska ske med så liten klimatpåverkan som är tids- och kostnadsmässigt rimlig och att minska behov av resor och transporter. Finns miljövänliga alternativ ska dessa prioriteras, t.ex. inköp av miljöbilar. Regionens målsättning är att ha en fossiloberoende fordonsflotta. Kollektivtrafiken ska bidra till att nå samhällets miljömål framförallt genom att resande flyttas över från resor med egen bil till kollektiva resor med fordon som drivs energieffektivt med förnyelsebara bränslen. Åtgärder ska vidtas för att begränsa utsläpp av klimatpåverkande anestesigaser och andelen livsmedel med låg klimatpåverkan ska öka. Regionen har samma långsiktiga inriktningsmål som det nationella målet om energieffektivisering med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år Regionens verksamhet ska vara resurseffektiv. Utvecklingen med ständigt ökande avfallsmängder måste brytas. Många miljöoch klimatproblem har direkt eller indirekt att göra med flödet och användningen av naturresurser och material som kommer av produktion och konsumtion av varor och tjänster. Resurseffektiv verksamhet innebär att förebygga att avfall uppstår, att främja återanvändning och att materialåtervinna avfall. Regionens mål är fortsatt minst 50 procent källsorterat avfall. Regionen ska verka för en kretsloppsanpassad verksamhet. Detta förutsätter en minskad användning och spridning av hälsooch miljöfarliga ämnen och minskad spridning av läkemedelsrester. Redan i inköps- och upphandlingsskedet av kemiska produkter, livsmedel, varor och byggmaterial ska ställningstaganden göras för att gynna material som är giftfria. Genom ökade kunskaper till medarbetare och medborgare om läkemedels miljöpåverkan ska miljöhänsyn tas vid upphandling, förskrivning och avfallshantering. Andelen ekologiska livsmedel ska öka för att minska spridning av bekämpningsmedel till människa och miljö. Det är också viktigt att i möjligaste mån välja säsongsanpassad kost och närproducerade livsmedel. Regionens mat ska produceras hållbart med omsorg om miljö, människor och djur. Vid de omfattande om- och nybyggnationer som sker de närmaste åren på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena och för Närsjukvården i Finspång, ska minsta möjliga miljöpåverkan eftersträvas. 22 PERSPEKTIVET - PROCESS

23 PERSPEKTIVET MEDARBETARE Perspektivet MEDARBETARE beskriver vad det innebär för landstinget att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare samt hur medarbetarnas resurser ska tillvaratas och utvecklas för att bidra till att verksamhetens mål uppnås. Landstinget har följande strategiska mål inom perspektivet Medarbetare: Ett aktivt medarbetarskap. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. ETT AKTIVT MEDARBETARSKAP Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen Ett aktivt medarbetarskap ger en bra hälso- och sjukvård och därmed också nöjda patienter. Medarbetarskap innefattar motiverade och engagerade medarbetare som tar ansvar för verksamhetens utveckling och som känner arbetsglädje, stolthet och framtidstro. För att kunna säkerställa en bra vård och ett gott omhändertagande av patienterna är det viktigt att medarbetare på alla nivåer känner sig motiverade att göra goda arbetsinsatser utifrån sina uppdrag. En viktig förutsättning för ett aktivt medarbetarskap är att regionen även fortsatt är en attraktiv arbetsgivare som tillvaratar medarbetarnas kompetenser och utvecklingskraft på bästa möjliga sätt. Genom ett aktivt medarbetarskap ges förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser som stödjer en positiv hälsoutveckling och stärker möjligheterna för medarbetarna att arbeta fram till normal pensionstidpunkt eller längre. Regionen ska även främja en positiv hälsoutveckling hos de egna medarbetarna och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser. Regionen ska uppnå detta genom att arbeta hälsofrämjande i organisation, ledar- och medarbetarskap. Det innefattar även stöd till medarbetare avseende rehabilitering, arbetsmiljö, säkerhet, friskvård och livsstil. Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i regionens verksamheter för att ta tillvara medarbetarnas idéer, uppmuntra till ansvarstagande och skapa delaktighet. Delaktighet bidrar till förståelsen för utvecklingsprocesser och för vad som krävs av var och en för att uppnå ständiga förbättringar. Delaktighet är dessutom viktig för såväl medarbetarnas välbefinnande som organisationens effektivitet. Grunden i delaktighet är att det finns arenor för dialog på arbetsplatsen som kännetecknas av öppenhet och respekt. Alla medarbetare ska kunna känna trygghet i att man kan lyfta fram synpunkter och problem, till exempel vidarebefordra information om missförhållanden på arbetsplatsen. Ett sätt att stärka medarbetarnas delaktighet och engagemang är att i större utsträckning skapa incitament för att nå bättre resultat, avseende exempelvis, tillgänglighet, ekonomi och vårdkvalitet. Det ska finnas lönekriterier som beskriver krav, förväntningar och mål inom: Befattningsutveckling och produktion Utveckling Samarbete och bemötande Dessa kriterier måste vara kända och diskuterade med medarbetarna för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. Lönespridningen behöver ökas för att möjliggöra individuell löneutveckling. Regionen ska aktivt arbeta för att könsrelaterade löneskillnader inte ska förekomma. Regionen bör även arbeta för utökade möjligheter till löneväxling och andra personalförmåner, till exempel fler löneväxlingsområden än enbart pension, olika fasta företagssamverkanskort såsom busskort och olika rabatterbjudande, exempelvis rabatt på olika kulturarrangemang. STRATEGISK KOMPETENSFÖRSÖRJNING SOM STÖDJER VERKSAMHETENS UPPDRAG OCH FRAMTIDA UTMANINGAR Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen För att klara en säker vård för medborgaren är det avgörande inför framtiden att regionen kan rekrytera och utveckla rätt kompetens, men också säkerställa att man kan behålla rätt kompetens. Det är därför viktigt att verksamheten arbetar strukturerat och långsiktigt med sin kompetensförsörjning och använder resurserna på bästa sätt. Det kräver även kunskap om verksamhetens aktuella kompetensprofil. Den kompetensförsörjningsplan som årligen tas fram är ett viktigt underlag för planering och analys. Utifrån den senaste kompetensförsörjningsplanens analys bör en strategisk satsning på ST inom allmänmedicin göras under budgetperioden. Som en del i att minska användandet av bemanningsföretag bör en permanentning av konceptet kring utbildningsmottagning för utländska läkare genomföras och konceptet bör spridas även till andra delar av regionen. Regionen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. Regionen som arbetsgivare ska vara öppen för mångfald och bidra till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion och etnisk tillhörighet. Detta skapar i sin tur medarbetare som är goda företrädare för verksamheten. Ett sätt är att uppmuntra till olika modeller av avtal, där anställningar speciellt utformade för personer som kanske annars skulle stå utanför arbetsmarknaden möjliggörs. Det bör också tas initiativ för att undersöka i vad mån fler äldre kan få möjlighet att vara volontärer och bidra till att stärka välfärden. PERSPEKTIVET - MEDARBETARE 23

24 En god och långsiktig kompetensförsörjning kräver att principerna för ledning och styrning är klara och att ansvarsfördelningen är tydlig på alla nivåer. I den decentraliserade verksamheten ligger ansvaret på produktionsenheten att säkra tillgången på medarbetare och rätt kompetens. I takt med att regionen fortsätter att öka antalet anställda och konkurrenssituationen på arbetsmarknaden ökar är det viktigt att få en regionövergripande tydligare uppföljning och styrning för att säkerställa att rätt kompetens används på rätt ställe. Regionen ska se över möjligheterna att införa yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb), dels för att möta framtidens kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, men också för att öppna dörren för fler unga in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att alla nya medarbetare erbjuds en bra introduktion både i yrkesrollen och inom organisationen. Detta stärker landstingets attraktivitet som arbetsgivare och ökar möjligheten att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Möjligheten att utöka konceptet kvalitetssäkrad yrkesintroduktion för sjuksköterskor och delar ur ELSA 11 -verksamheten ska ses över. Det är viktigt att regionen tar tillvara medarbetarnas kompetens på bästa sätt och att det kontinuerligt finns möjligheter till vidareutveckling och kompetensöverföring. En del i landstingets aktiva arbete med kompetensörjning ska vara att ta tillvara seniora medarbetares yrkeskompetens och stimulera nyckelkompetens till arbete efter 65 år. Det kan till exempel handla om att erbjuda flexibel arbetstid men också att tillvarata kunskaper genom handledning, utbildning och mentorskap för 11 Enheten för Legitimerade Sjuksköterskor under Allmäntjänstgöring är en verksamhet för sjuksköterskor som vill bredda sina erfarenheter och kunskaper genom att kombinera allmäntjänstgöring och kompetensutveckling. yngre medarbetare. Kompetensen behöver ständigt uppdateras utifrån ny teknologi och forskning. Detta är nödvändigt för att få till stånd utveckling och förnyelse av verksamheten. Regionen har som kunskapsorganisation stora möjligheter att ge medarbetarna utrymme för utveckling vilket också ställer krav på medarbetarna i form av omvärldsorientering, utbildning och forskning. Konceptet Student till docent behöver utvecklas för att skapa tydliga karriärvägar inom vården. Clinicum har en viktig funktion i den kliniska kompetensutvecklingen genom att bland annat möjligöra simulering av olika behandlingar. För att uppnå en likvärdig och jämlik vård i länet är det viktigt att denna verksamhet kan erbjudas vid regionens tre akutsjukhus. En viktig förutsättning för detta är att det tillskapas ändamålsenliga lokaler för verksamheten vid Vrinnevisjukhuset och Lasarettet i Motala. Regionen ska verka för verksamhetsanpassade och hälsofrämjande arbetstider för medarbetarna. Det är ytterst chefens ansvar att nyttja kompetensen på bästa sätt. Arbetstiden är en viktig del av verksamhetsplaneringen. Verksamhetens mål och uppdrag avgör behovet av kunskap, kompetens och hur arbetet organiseras och därmed på vilka tider olika kompetenser behövs för optimal bemanning och säker vård. Individer är olika vad gäller dygnsrytm, sömn, social situation och fritid. Därför behöver det ges möjlighet till individuella skillnader vad gäller arbetstidsförläggning. All kompetensutveckling ska ha sin utgångspunkt i verksamhetens uppdrag. Ständiga omprövningar av vilken kompetens som bäst används för att uppnå verksamhetens mål, och förändringar i verksamheten kan innebära ett nytt sätt att arbeta som i sin tur kan leda till att nya yrkesgrupper skapas eller att arbetsuppgifter förändras inom och mellan yrkesgrupper. 24 PERSPEKTIVET - MEDARBETARE

25 Region Östergötland ska bidra till att samtliga vårdutbildningar håller hög akademisk kvalitet och att läkarutbildningen fortsatt ska vara den bästa i landet. Regeringen har utökat antalet platser på läkarutbildningarna i landet, och en stor andel av de nya platserna har tilldelats Linköpings Universitet och Hälsouniversitetet. En betydande del av den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för utbildningsplatserna kommer att ges på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Under budgetperioden kommer regionen att öka antalet AT-läkartjänster för att möta behovet. Sett i ett flerårsperspektiv har landstinget även skapat fler ST-läkartjänster. ST och AT-tjänster bör förläggas över hela länet. Universitetet har startat avancerad specialistutbildning för sjuksköterskor. Regionen bör även, genom utökade stimulansåtgärder, verka för att fler medarbetare söker och genomgår specialistutbildningar. Det engagemang som regionens medarbetare har som handledare och föreläsare i olika undervisningssammanhang inom framförallt vårdområdet är av strategisk betydelse. Studenter och vårdpersonal ska utbildas och handledas så att de ges bästa förutsättningar i sina nuvarande och kommande roller i vården. Kontakterna med studerande ska bidra till verksamhetens utveckling och framtida personalförsörjning. Regionägda vårdgivare och privata vårdgivare som regionen har avtal med är nödvändiga resurser för vårdutbildningarna. Varje vårdgivares åtagande för den verksamhetsförlagda utbildningen ska vara tydligt och konkurrensneutralt - de verksamhetsmässiga och finansiella förutsättningarna för att ta emot studenter ska vara lika för privata respektive landstingsägda vårdgivare. GOTT LEDARSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTT- NINGAR FÖR GODA VERKSAMHETSRESULTAT Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen Ledarskap handlar om att hantera mellanmänskliga relationer och en god ledare ska, inom givna ramar, skapa väl fungerande processer där varje medarbetare får förutsättningar att bidra till verksamhetens utveckling. Ledarskap och medarbetarskap är varandras spegelbilder och förutsätter varandra. Regionen strävar efter chefer som är goda ledare. Utmärkande för en god ledare är förmågan att skapa engagemang för verksamhetens uppgifter, utveckling och resultat, att ta tillvara varje medarbetares kunskaper och erfarenheter. Detta kräver att regionens ledare på olika nivåer får utbildning och stöd i att leda förändringsprocesser. Det goda ledarskapet är en av de faktorer som är viktigast för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. I chefskapet ligger att med hjälp av väl utvecklade rutiner uppfylla verksamhetens mål, genomföra fattade beslut och vara arbetsgivarföreträdare. Chefskapet ger befogenheter och ansvar att agera självständigt inom ramen för övergripande policy och riktlinjer. En chef företräder inte bara sin egen verksamhet utan har även ansvar för helheten i regionen. Chefen förväntas beskriva uppdraget tydligt i dialog med medarbetarna och omsätta det till förståeliga mål och uppgifter. PERSPEKTIVET - MEDARBETARE 25

26 PERSPEKTIVET EKONOMI Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet. Landstinget i Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Ekonomi Ekonomi som ger handlingsfrihet. Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet. EKONOMI SOM GER HANDLINGSFRIHET Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden/trafiknämnden Balans i den löpande ekonomin är en förutsättning för att klara ändrade förutsättningar i verksamheten. Det positiva resultatet bör motsvara 2 procent av verksamhetens nettokostnad. För att skapa handlingsfrihet ska regionen ha ett positivt resultat (överskott) som på sikt innebär att en buffert uppnås i form av ett positivt eget kapital. Det ekonomiska resultatet ska också säkerställa framtida behov av pensionsutbetalningar, ny- och återinvesteringar i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning. År 2015 innebär det budgeterade resultatet att regionen redovisar ett överskott på 2 procent. Åren 2016 och 2017 budgeterar landstinget ett överskott, men detta är inte i nivå med det finansiella målet. I och med att regionen beräknas uppnå ett positivt eget kapital år 2015 kan nivån för det finansiella målet komma att omprövas från och med år De senaste åren har landstinget redovisat överskott och för de kommande tre åren budgeterar regionen en ekonomi i balans. Regionen lever därmed upp till det lagstadgade balanskravet. Ekonomin försvagas dock år 2016 och ytterligare år Försvagningen beror på att en stor del av beslutade fastighetsinvesteringar ger ökade driftkostnader. Beroende på hur de ekonomiska förutsättningarna utvecklas de kommande åren kan detta innebära att åtgärder för att förbättra resultatet år 2016 och 2017 kan behöva vidtas. Verksamheten ska vara anpassad till den aktuella intäktsnivån. Regionens intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen och inriktningen för den verksamhet som landstinget kan erbjuda östgötarna. Samtliga nämnders och produktionsenheters resultat och egna kapital ska årligen vara noll eller större. För att regionen ska kunna uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet är det avgörande att nämnder och produktionsenheter inte förbrukar mer resurser än vad som är tillgängliga inom ramen för avtalsersättningar och/eller budget. Införande av nya metoder, verksamheter och investeringar får inte ske utan medvetna beslut där hänsyn är tagen till regionens prioriteringar och ekonomi. Detta gäller även vid förändringar av indikationer för etablerade behandlingsmetoder och andra kvalitetsförbättringar som innebär en ökad kostnad. För att kunna påvisa effekter av förändringar krävs bra beslutsunderlag som bygger på god kännedom om resursåtgången för enskilda prestationer/processer. För att kunna följa och styra ekonomin måste den ekonomiska redovisningen vara korrekt, lättbegriplig, lätt tillgänglig och aktuell. Den ska kunna anpassas i nödvändig utsträckning så att ansvariga på olika nivåer får nödvändig information för sin styrning. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR EKONOMI Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen En del i det ekonomiska ansvaret innebär att säkerställa att verksamheten har en god ekonomi på lång sikt. En ekonomi som är hållbar över tid präglas av medvetna beslut om anpassningar för att möta framtida förändringar. Genom att skaffa sig kunskap om ekonomiska svagheter och styrkor kan agerande idag leda till en mer hållbar situation i framtiden. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den hälso- och sjukvård som generationen beslutar om och själv konsumerar. Därför är det mycket angeläget att regionen uppnår och behåller en så god ekonomi så att den inte belastar kommande generationer. En hållbar ekonomi ger möjlighet att klara anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Regionens skatteintäkter påverkas negativt vid konjunkturnedgångar eftersom östgötarnas beskattningsbara inkomster då ökar långsamt. Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser kvarstår även under en lågkonjunktur. Om reduceringar och omställningar i verksamheten måste genomföras hastigt får detta negativa effekter för patienterna. Snabba omställningar kan även få negativa effekter på organisationen som helhet och för den enskilda medarbetaren. För att regionen ska kunna hantera konjunktursvängningar är det nödvändigt att det finns reserver i form av eget kapital. Landstinget hade år 2013 ett eget kapital på minus 712 miljoner kronor. Bedömningen i denna treårsbudget är att regionen kommer att uppnå ett positivt eget kapital år År 2017 beräknas det egna kapitalet vara plus 195 miljoner kronor. Regionens långsiktiga målsättning är att uppnå ett positivt eget kapital som uppgår till cirka 500 miljoner kronor. KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden/trafiknämnden Ett självklart krav är att regionen utnyttjar tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i regionens regi eller av privata entreprenörer. 26 PERSPEKTIVET - EKONOMI

27 För att det ska vara möjligt att bedöma verksamhetens effektivitet är det nödvändigt att tillgänglighet, kliniska resultat, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sammanhang. Det är därför viktigt att regionen utvecklar metoder för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Den traditionella ekonomistyrningen och redovisningen utgår inte från ett process-/patientperspektiv utan har huvudsakligen ett fokus på intäkts- och kostnadsslag, samt organisatoriska nivåer. Kunskap om kostnad för resultat, diagnos-/sjukdomsgrupp och för enskilda prestationer är därför nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma om en verksamhet, process eller en prestation är kostnadseffektiv. Möjlighet till jämförelser över tiden och med andra landsting och vårdgivare är en annan viktig källa till kunskap om vilka effekter förbättringsarbete givit i form av ökad kostnadseffektivitet. Ekonomiska ersättningssystem är ett av flera verktyg som genom sin utformning kan understödja en effektivitetsutveckling. Regionens inriktning är att utveckla ersättningssystem, både internt inom regionens verksamhet och gentemot privata vårdgivare som är utformade för att stödja måluppfyllelsen i uppdraget och främja en god effektivitet. PERSPEKTIVET - EKONOMI 27

28 HÅLLBAR UTVECKLING En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 12. Arbetet för hållbar utveckling är en process som omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Socialt hållbar utveckling - exempelvis hälsa, jämställdhet, demokrati, social rättvisa Ekologiskt hållbar utveckling - exempelvis miljö, naturresurser, klimat Ekonomiskt hållbar utveckling - exempelvis tillväxt, arbete, globalisering Regionens verksamhet berör i varierande omfattning alla dessa aspekter. Inom allt ifrån kollektivtrafik till hälso- och sjukvård måste hänsyn tas till hållbarhetsaspekterna. Det finns inom varje perspektiv strategiska mål där kravet på hållbar utveckling är mer uttalat målområden av särskilt långsiktig karaktär som påverkas kraftigt från omvärlden - framtidsfrågor som bör ges en särskild hållbarhetsdimension. Hälso- och sjukvården ger unika möjligheter att bidra till att förbättra människors livskvalitet. En bra vård och en bättre hälsa är en viktig grund för människor ska kunna utvecklas och leva ett bra liv. Region Östergötland kan idag erbjuda en vård av mycket hög kvalitet med bra resultat, men samtidigt finns det stora utmaningar. Hälso- och sjukvården förbättras ständigt vilket leder till att allt fler patienter får ta del av den nya vården, men detta innebär också nya kostnader. Det krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete för att möta de utmaningar vi står inför. Region Östergötland har en bra grund att stå på men kan inte nöja sig med det arbetet måste fortsätta. Den ekonomiska analys som genomförts på fullmäktiges uppdrag, pekar på effektiviseringar som bedöms nödvändiga för att klara framtidens utmaningar. De skillnader som kunnat konstateras mellan landstingen vad gäller kostnadseffektivitet inom områden som läkemedel, behandlingsval, slutenvårdsanvändning och kvalitetsbristkostnader visar på en effektiviseringspotential 14. En viktig slutsats är att det finns betydande möjligheter i att utveckla förmågan att använda befintlig kunskap. För att skapa en hållbar utveckling där framtidens utmaningar kan mötas och allt det goda inom hälso- och sjukvården kan 12 Ur Brundtlandkommissionens FN-rapport Vår gemensamma framtid Ekonomisk analys , Rapport Landstinget i Östergötland Kostnader, behandlingsval och kvalitet, Sveriges Kommuner och Landsting 2010 nyttjas måste hälso- och sjukvården aktivt arbete med följande utvecklingsområden: Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Hälsofrämjande arbete Ledning och styrning I perspektivet Medborgare: Regional utveckling ska bidra till hållbar välfärd En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. Det ökade resursbehov som följer av den demografiska och medicinska utvecklingen med ökade förväntningar, kan delvis mötas genom en gynnsam regional utveckling. Östergötland har en utvecklingspotential som inte tas till vara fullt ut. Den regionalekonomiska tillväxten är låg i jämförelse med andra regioner. En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar Hållbart resande handlar om att förändra människors beteende och få dem att välja hållbara transportmedel som gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen. Ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt och tär inte på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafiken gör. Bra och jämlik hälsa Välfärdens utveckling i framtiden är inte bara en utmaning ifråga om finansiering utan handlar också om att finna vägar att ta vara på den potential som finns i folkhälsoarbetet och hantera lokala och regionala skillnader i hälsa i samverkan med andra samhällsaktörer. I perspektivet Process: En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och förnya verksamheten. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/ nationell/ internationell aktör. Som regional aktör har regionen intresse i att forskning bidrar till den regionala utvecklingen. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Regionen ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer, ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. 28 HÅLLBAR UTVECKLING

29 I perspektivet Medarbetare Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Det är en utmaning för regionen att långsiktigt säkerställa nödvändig kompetensförsörjning där scenariot är ett ökande resursbehov inom vården samtidigt som det finns en konkurrens inom utbildning och arbetsmarknad. I perspektivet Ekonomi: Långsiktigt hållbar ekonomi Det är viktigt att regionen uppnår och behåller en så god ekonomi så att den inte belastar kommande generationer. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den hälso- och sjukvård generationen beslutar om och själv konsumerar. Den särskilda hållbarhetsdimensionen innebär att ovanstående identifierade strategiska mål bör hanteras likvärdigt på så sätt att de kräver en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Detta ska tydligt framgå i både landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner. Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys av både politik och verksamhet. Överväganden behöver utifrån detta göras om hur organisationen via innovation och verksamhetsutveckling ska agera mot en framtidshorisont inom områden som: Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Ekonomiska förutsättningar Globala förutsättningar och internationell utveckling Klimatförutsättningar Samhällsstruktur Formella förutsättningar - lagstiftning etc. Kunskapen om morgondagens samhälle, om folkhälsan och om behoven hos dagens och framtidens medborgare måste hållas aktuell och leda till kontinuerlig omprövning av hälso- och sjukvårdens sätt att arbeta. Regionen påverkas av omvärlden men kan också genom sitt agerande påverka utvecklingen. Samtliga Sveriges landsting och regioner ställer krav på och följer upp en uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden innebär att ta ett socialt ansvar vid produktionen av de varor och tjänster som köps in. I all upphandling av bland annat sjukvårdsartiklar ska leverantörerna garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn 15, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. 15 Se även sid 22, Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan HÅLLBAR UTVECKLING 29

30 DET REGIONALA UTVECKLINGSANSVARET REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAMS TREÅRSPLAN Regionförbundet Östsams treårsplan är en del i Region Östergötlands strategiska plan och är för regionens första planeringsår en bilaga till den strategiska planen (Bilaga 7) men kommer i framtiden att integreras med regionens strategiska plan. I Regionförbundet Östsams treårsplan beskrivs de mål som ska gälla och de aktiviteter som planeras ska genomföras bland annat med inriktning på de tre inriktningsmål för regionens utveckling som finns i det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) se sid 9, Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd. REGION ÖSTERGÖTLAND TAR ÖVER DET REGI- ONALA UTVECKLINGSANSVARET Kommunerna och landstinget har sedan år 2003 genom Regionförbundet Östsam samverkat kring olika frågor av betydelse för regionens utveckling. Under förutsättning att nödvändiga beslut fattas kommer Landstinget i Östergötland från och med 2015 att omfattas av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Syftet med förändringen är att stärka det demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna och skapa förutsättningar för bättre samordning och större kraft i det regionala utvecklingsarbetet. Förändringen innebär att Region Östergötland övertar det statliga regionala utvecklingsansvaret för att: - Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin (RUP). - Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete - statliga regionala projektmedel. - Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. - Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Länstransportplan (LTP). - Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Region Östergötland ansvarar förutom för landstingets hälso- och sjukvårdsuppdrag och kollektivtrafiken, för de områden som tidigare överlämnats från landstinget till regionförbundet Östsam: Folkbildning Kulturfrågor (inklusive kultursamverkansmodellen och länsbiblioteket) Landsbygdsutveckling Natur och friluftsliv Näringslivsutveckling Region Östergötland har kommit överens med kommunerna om att regionen ska ansvara för följande områden som utförts av regionförbundet Östsam och som har en tydlig regional karaktär: Besöksnäringsutveckling Energi och miljö Folkhälsa Internationell samverkan Investeringsfrämjande Regional marknadsföring Samverkansavtalet med kommunerna innebär att Region Östergötlands utvecklingsansvar för de områden som listats ovan innebär ett ansvar att inom respektive område: Utarbeta och driva den regionala strategin. Utarbeta kunskapsunderlag och statistik. Bedriva omvärldsbevakning. Hantera kontakter med nationella aktörer. Upprätthålla arenor för samråd och samverkan med relevanta aktörer. Företräda regionen i nationella och internationella sammanhang. Vidare får Region Östergötland ansvar för att samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. SAMVERKANSAVTAL OM DET REGIONALA UTVECKLINGSARBETET MELLAN LANDS- TINGET OCH KOMMUNERNA Förutom det statliga regionala utvecklingsansvaret har ett samverkansavtal träffats mellan samtliga kommuner i Östergötland och Landstinget i Östergötland om samverkan i övriga utvecklingsfrågor för Östergötland. Syftet med överenskommelsen är att beskriva formerna för hur utvecklingsarbetet ska utformas i Östergötland från 2015, beskriva ansvarsfördelning, ekonomiska förutsättningar samt former för samråd och samverkan. 30 DET REGIONALA UTVECKLINGSANSVARET

31 EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN SKATTEINTÄKTER OCH UTJÄMNINGSSYSTEM De senaste åren har präglats av en svag ekonomi. Återhämtningen sedan finanskrisen år 2009 har gått långsamt och flera faktorer har bidragit till en svag konjunktur men framförallt har oron i omvärlden påverkat utvecklingen. Ekonomin bedöms nu ta fart och svensk ekonomi växer sig starkare. Flera underliggande faktorer bidrar till den positiva utvecklingen: högre tillväxt i omvärlden, ökade investeringar, högre sysselsättning samt att hushållens efterfråga ökar. Tillväxten beräknas ligga runt 3 procent de kommande åren samtidigt som löne- och prisutvecklingen initialt ligger på en låg nivå. En god skatteunderlagstillväxt och låg prisutveckling gör att skatteunderlagets tillväxt är stark i reala termer. I reala termer beräknas skatteunderlaget öka med omkring 2 procent årligen. I treårsbudgeten har bidraget reducerats med 3 procent (30 miljoner kronor) år För övriga år är bidraget uppräknat med 1,5 procent, vilket är i nivå med tidigare budget. Den aviserade sänkningen av statsbidraget möts av lägre kostnader för läkemedel, vilket kan komma att påverka hälso- och sjukvårdsnämndens ram. De riktade statsbidragen för tillgänglighet, kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess samt rehabiliteringsgaranti antas vara kvar under hela planeringsperioden. Den årliga avsättningen är (maxnivå för landstinget): Tillgänglighet Rehabiliteringsgaranti 45 miljoner kronor (47 mkr) 30 miljoner kronor (42 mkr) Procentuell förändring 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Skatteunderlagets utveckling i riket med prognos t o m Realt skatteunderlag Nominellt skatteunderlag Statsbidraget för patientsäkerhet antas upphöra från och med år Ingen avsättning görs för den nya satsningen för att öka tillgängligheten i cancervården i och med att villkoren inte är definierade. UTDEBITERING AV LANDSTINGSSKATT För att finansiera regionens uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Regionens utdebitering av skatt uppgår år 2015 till 10,67 kronor per skattekrona, vilket motsvarar 10,67 procent av den beskattningsbara inkomsten. Utdebiteringen är oförändrad i jämförelse med år Figur 4: Skatteunderlagets utveckling i riket med prognos t o m år För regionens del innebär den positiva utvecklingen att skatter och generella statsbidrag ökar i jämförelse med tidigare prognos med 160 miljoner kronor år 2015 och med över 200 miljoner kronor år Den totala ökningen motsvarar cirka 4,5 procent. Skatternas andel ökar dock i högre omfattning i och med att de generella statsbidragen inte räknas upp med prisutvecklingen. Att statsbidragen inte räknas upp med generell prisutveckling innebär en urholkning av regionens ekonomi med cirka 50 miljoner kronor årligen. I regeringens vårproposition preciseras inga nya satsningar till landstingssektorn. Regeringen aviserar att delar av de riktade statsbidragen ska upphöra, men vilka bidrag som avses är inte definierat. 500 miljoner per år avsätts under åren för att öka tillgängligheten i cancervården. Villkoren för satsningen är inte definierade. SÄRSKILDA STATSBIDRAG OCH INSATSER Statsbidraget för läkemedel, som beräknas till 965 miljoner kronor, regleras enligt separat avtal. Det finns i dagsläget inget färdigt avtal för de kommande åren. Bidraget har justerats ned med hänvisning till den nationella kostnadsutvecklingen för läkemedel. I vårbudgeten anges att bidraget ska minskas successivt med mellan 2-6 procent årligen till följd av överenskommelsen med läkemedelsindustrin om automatisk årlig prissänkning. När riksdagen godkänner bildandet av Region Östergötland kommer skattesatsen att höjas eftersom viss verksamhet överförs från kommunerna. Beslut fattas i samband med finansplanen. BALANSKRAV Enligt lag ska landstingen ha ekonomisk balans vilket innebär att resultaträkningen ska visa överskott. Ekonomiska underskott ska återställas senast tre år efter det år då underskottet uppstått. Regionen redovisar en ekonomi i balans varje år under budgetperioden samt har redovisat överskott de senaste tre åren. Regionen lever därmed upp till det lagstadgade balanskravet. LÖNE- OCH PRISUTVECKLING Landstingsindex för år 2015 beräknas till 2,8 procent. Prisutvecklingen är något högre än vad som antogs i tidigare prognos vilket försämrar landstingets ekonomi med cirka 10 miljoner per år. INVESTERINGAR De budgeterade investeringarna under perioden uppgår till miljoner kronor år 2015, miljoner kronor för år 2016 och miljoner kronor år Av den totala investeringsvolymen utgör investeringar i fastigheter miljoner kronor år 2015, miljoner kronor år 2016 och miljoner kronor år Investeringsnivån är cirka 100 miljoner lägre år 2015 än i finansplanen men högre år 2016 på grund av förskjutningar. EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN 31

32 2000 Investeringar Landstinget i Östergötland 8,0% Nettokostnadsutveckling (%) för Landstinget i Östergötland jämfört med genomsnittet för riket ,0% ,0% Miljoner kronor ,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% ,0% Östergötland Genomsnitt för riket Fastighet Figur 5: Investeringar Landstinget i Östergötland och budget/prognos t o m år2017 De omfattande investeringarna i fastigheter beror på tidigare fattade beslut; ombyggnad av Universitetssjukhuset i Linköping, nybyggnad av Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena, ny och ombyggnad av Vrinnevisjukhuset men även pågående fastighetsutvecklingsplan/generalplan för Lasarettet i Finspång. Reserveringar för driftkostnadskonsekvenser av investeringsprojekten finns avsatta inom finansförvaltningen. I samband med att verksamheterna flyttar in i nya, verksamhetsanpassade, lokaler läggs ett rationaliseringskrav motsvarande 10 procent av driftkostnadsökningen. PRINCIPER FÖR BUDGETERING OCH REDOVIS- NING AV PENSIONSKOSTNADER Regionen tillämpar rättvisande redovisning (fullfonderingsmodellen) för budgetering och ekonomisk redovisning. Fullfondering innebär att det totala pensionsåtagandet för landstingets medarbetare redovisas i balansräkningen och att resultaträkningen påverkas av den totala pensionsförändringen. Pensionskostnaderna ökar med cirka 100 miljoner i jämförelse med tidigare prognos. Ökningen förklaras av högre löner, fler anställda samt effekt av justeringen av diskonteringsräntan. ÖVRIGA EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR De finansiella intäkterna, som i huvudsak är ränteintäkter från förvaltningen av pensionsmedel, beräknas ge en avkastning på 3,5 procent. De finansiella intäkterna minskar i takt med att beslutade investeringar genomförs samtidigt ökar kapitalkostnaden, det vill säga räntan som fastighetsförvaltningen betalar. Reserverades medel för kommande driftskostnader av fastighetsinvesteringar upplöses delvis på grund av att aktivering av investeringarna (hyrespåvekran) senareläggs. År 2016 upplöses 100 miljoner kronor och år 2017 upplöses 50 miljoner kronor. För år 2015 är bedömningen att produktionsenheternas ekonomi ska vara i balans. Helårsbedömningen för år 2014 är minus 84 miljoner kronor 16. Kostnadsutvecklingen har under de senaste åren legat på en hög nivå, över 5 procent, vilket är högre än genomsnittet för samtliga landsting (3,9 procent). Övrigt Figur 6: Nettokostnadsutvecklingen för Landstinget i Östergötland jämfört med genomsnittet för riket 17 Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs 100 miljoner kronor år 2015 för att säkerställa en bra vård på lika villkor, genomföra viljeinriktning utifrån prioriterade sjukdomsgrupper/områden samt möta krav från nationella riktlinjer. För åren reserveras medel för en årlig satsning på 100 miljoner kronor inom hälso- och sjukvård. Dessa satsningar förutsätter dock årliga effektiviseringar på 50 miljoner kronor, vilket motsvarar ett effektiviseringskrav på 0,6 procent. Effektiviseringskravet kan komma att bli generellt eller riktat mot vissa av regionens verksamheter. Trots årliga förstärkningar innebär de stora utmaningar som vården står inför att nya identifierade behov liksom nya behandlingsmetoder och läkemedel till stor del ändå måste hanteras med befintliga ekonomiska resurser, vilket i sin tur innebär fokusering på effektiviteten i vårdprocesserna. Enligt AB Östgötatrafikens underlag till trafiknämnden har ekonomin för den aktuella perioden förbättrats i jämförelse med tidigare bedömningar. I samband med tidigare prognoser reserverades medel för att möta driftskostnaderna till följd av investeringar i nya pendeltåg. Reserveringen löses upp i och med att den senaste bedömningen visar att de ökade driftkostnaderna ryms inom befintlig ersättningsnivå. Inom finansförvaltningen reserveras medel för eventuellt ökade kostnader för MÄLAB-samarbetet samt nya operatörsavtal. Sammantaget innebär förändringarna minskade kostnader med cirka 30 miljoner kronor årligen. Sedan tidigare har trafiknämnden haft ett resultatkrav på 29 miljoner kronor för år 2015 och år Resultatkravet utgår. Inom finansförvaltningen reserveras 88 miljoner kronor år 2015 för specifika satsningar, engångssatsningar och oförutsedda behov. Av dessa medel kommer uppskattningsvis 25 miljoner kronor att disponeras till en strategisk satsning på ST-läkare inom allmänmedicin och cirka 2 miljoner kronor till pågående projekt för förbättrad vårdprocess mellan primärvård och sjukhusvård. 6 miljoner kronor reserveras för fortsatt utveckling av Clinicum. Därutöver reserveras 6 miljoner kronor för satsningar inom patientsäkerhet och 7 miljoner kronor för aviserade kostnader för Skandionkliniken. Medlen fördelas, efter beslut i landstingsstyrelsen, till de angivna områdena. Reserveringar finns även för 16 Helårsbedömning mars 2014, produktionsenheter exkl. styrelse och nämnder 17 Avser nettokostnadsutvecklingen enligt blandmodell. Blandmodell används för att möjliggöra jämförelse med övriga landsting. Nettokostnadsutvecklingen för Landstinget i Östergötland enligt fullfondering uppgår 2013 till 5,4%, 2012 till 3,4%, 2011 till 4% samt 2010 till 1,2%. 32 EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN

33 driftkostnader kopplade till beslutade fastighetsinvesteringar. År 2015 uppgår reserveringen till 45 miljoner kronor, år 2016 till 130 miljoner och år 2017 till 200 miljoner kronor. När Region Östergötland skapas övertas verksamhet från kommunerna motsvarande cirka 24 miljoner kronor. Som en konsekvens av detta höjs skattesatsen med 3 öre per skattekrona. Landstingets bidrag till Östsam är för närvarande 136 miljoner kronor. Det regionala utvecklingsuppdraget år 2015 uppgår därmed sammantaget till 160 miljoner kronor. Dessa förändringar kommer att inarbetas i finansplanen. De tidigare redovisade förändringarna ger följande ekonomiska effekter år Belopp i miljoner kronor Resultat enligt finansplan Upplösta reserveringar, LS/HSN/TN Upplösta reserveringar, fastighetsinv Skatter och utjämning Pensioner Upplösning reservering pensioner 50 Statsbidrag läkemedel Index, höjning med 0, Reducerad ram trafiknämnden Reservering trafiknämnden Resultatkrav trafiknämnden, avgår Beslut efter finansplan (reserverade medel) Poster finansförvaltningen Förstärkning/Kostnadsreducering: Effektivisering 0,6 %, årlig Förstärkning vård (HSN) Reservering Förstärkning övrigt Reservering fastighetsinvesteringar Resultat Sammantaget innebär de redovisade ekonomiska förutsättningarna att regionen klarar såväl investeringar som att möta nya behov inom angelägna utvecklingsområden med en ekonomi i balans under hela perioden. Det nuvarande finansiella målet om ett resultat på 2 procent av nettokostnaden uppnås år År 2016 och 2017 nås ej målet utan resultatet motsvarar 1,2 respektive 0,4 procent av nettokostnaden. Försvagningen i ekonomin beror på att en stor del av beslutade fastighetsinvesteringar aktiveras och ger ökade driftkostnader. Trots att avsättningar finns för årliga förstärkningar samt reserveringar för att möta ökade driftskostnader utifrån beslut, måste verksamheten fortsatt fokusera på effektiviteten i processerna. De stora utmaningar som vården står inför, med nya identifierade behov liksom nya behandlingsmetoder och nya läkemedel, kommer inte att kunna lösas med resurstillskott utan måste till stor del hanteras inom befintliga ekonomiska resurser. Ekonomin är starkare än tidigare i och med att det finns reserveringar för planerade satsningar och oförutsedda behov. Den höga kostnadsutvecklingen de senaste åren är dock mycket oroväckande och trenden måste brytas. För att klara planerade satsningar de kommande åren kan åtgärder behöva vidtas. En ny prövning görs i samband med treårsbudget EKONOMISKA RAMAR OCH RESULTAT ÅR Nedan visas ramförändringar för styrelse och nämnder enligt de ekonomiska förutsättningarna ovan och exklusive indexuppräkning. Beslut fattas kring ramförändringar för år För övriga år reserveras planerade förstärkningar inom finansförvaltningen och definitivt beslut om ramförändring fattas inför varje nytt år. LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsens ram är oförändrad. För år finns idag inga reserveringar direkt riktade till landstingsstyrelsen. Landstingsbidrag landstingsstyrelsen Belopp i miljoner kronor Landstingsbidrag före beslut Nya Beslut Nya beslut Ram LS (beslut) Förstärkning (reservering) Preliminär ram Anm: Landstingsbidrag 2015 enligt finansplan inklusive nya beslut och tekniska justeringar, se bilaga 4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden förstärks med 100 miljoner kronor årligen. Från och med år 2016 reserveras 100 miljoner kronor årligen för kommande behov. Samtidigt görs en reservering för ett årligt effektiviseringskrav på 0,6 procent. Effektiviseringskravet kan komma att bli generellt eller riktat och kan då även riktas mot andra verksamheter än hälso- och sjukvård. Beslut om eventuella effektiviseringskrav fattas inför år Landstingsbidrag hälso- och sjukvårdsnämnden Belopp i miljoner kronor Landstingsbidrag före beslut Nya Beslut Prioriterade grupper Ram HSN (beslut) Prioriterade grupper 2016 (reservering) Prioriterade grupper 2017 (reservering) 100 Effektivisering (reservering) Preliminär ram Anm: Landstingsbidrag 2013 enligt finansplan inklusive nya beslut och tekniska justeringar, se bilaga 4. EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN 33

34 TRAFIKNÄMNDEN Trafiknämnden ram reduceras med ca 40 miljoner kronor år 2015 och 2016 samt med nästan 70 miljoner kronor år Därutöver reserveras medel för MÄLAB-samarbetet och nytt operatörsavtal. Landstingsbidrag trafiknämnden Belopp i miljoner kronor Landstingsbidrag före beslut Nya Beslut Reducerad ram Index Ram TN (beslut) MÄLAB mm (reservering) Preliminär ram Anm: Landstingsbidrag 2015 enligt finansplan inklusive nya beslut och tekniska justeringar, se bilaga 4. Med utgångspunkt från det som anges i denna treårsbudget föreslås ekonomiska ramar för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden i enlighet med bilaga 4. Ramförändringar som sker på grund av tidigare beslut framgår av bilaga 4. För perioden beräknas följande ekonomiska resultat, sammanställd redovisning, fullfondering. (mkr = miljoner kronor). År Resultat mkr mkr + 50 mkr Resultaten innebär att regionen redovisar en ekonomi i balans under hela budgetperioden, vilket innebär att regionen lever upp till balanskravet enligt kommunallagen. Det egna kapitalet beräknas vara i balans vid utgången av År 2017 beräknas det egna kapitalet vara plus 195 miljoner kronor. Resultat enligt den så kallade blandmodellen är 160 miljoner kronor år 2015, 110 miljoner kronor år 2016 och 13 miljo ner kronor år Att resultatet försämras när metoden blandmodell används beror på att årets faktiskt utbetalade pensioner till stor del påverkar resultatet i blandmodellen. För regionen, som fullt ut använder fullfondering, påverkas inte resultatet i lika hög grad i och med att utbetalningar tas av sedan tidigare avsatta medel Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning redovisas i bilaga 3. Motsvarande underlag enligt blandmodellen framgår av bilaga EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN

35 BESLUT Landstingsstyrelsen föreslås tillstyrka landstingfullmäktige BESLUTA att anta den strategiska planens föreslagna vision och strategiska mål, att uppdra till landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdnämnden och trafiknämnden att utifrån sina ansvarsområden utarbeta verksamhetsplaner i enlighet med denna strategiska plan och dess treårsbudget, att fastställa ekonomiska ramar för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden år enligt bilaga 4, att godkänna Regionförbundet Östsams treårsplan , enligt bilaga 7, med ett bidrag på 136,3 miljoner kronor (2014 års nivå), att fastställa att Regionförbundet Östsams treårsplan , enligt bilaga 7, är utgångspunkt för Region Östergötlands regionala utvecklingsuppdrag. att i enlighet med fullmäktiges presidiums förslag fastställa budgeten för landstingets revisorer till tkr (2015 års nivå), att fastställa skattesatsen för år 2015 till 10,67 kronor per skattekrona. BESLUT 35

36 REGIONENS SAMLADE VERKSAMHET Regionen bedriver, ensam eller tillsammans med andra kommuner, landsting och/eller andra aktörer, verksamheter i privaträttslig form som stiftelser eller aktiebolag. Landstingsfullmäktige har principiellt gett uttryck för dels en allmän återhållsamhet vad gäller bildande av nya landstingsägda bolag, dels ett långsiktigt behov av att landstinget prövar formerna för sitt engagemang i nu verksamma bolag och stiftelser. Landstingsstyrelsen bemyndigas att utfärda stämmodirektiv till stämmoombudet för respektive bolag och förening avseende fastställande av årsredovisning, beslut om ansvarsfrihet och fastställande av arvoden för ledamöter och revisorer inom ramen för gällande riktlinjer för arvoden. Nedanstående redovisning omfattar regionens koncernföretag 18 och de uppdragsföretag 19 där regionen är samägare. Även stiftelser och samordningsförbund redovisas där regionen är intressent. Entreprenader där regionen inte har något delägande redovisas endast i vad som framgår av Figur 7. Undantagna i nedanstående redovisning är de bolag där Regionförbundet Östsam har aktieandelar, vilka kommer att överföras till Region Östergötland i samband med regionalisering. De bolag som omfattas av detta är: Energikontoret Östra Östergötland ALMI Företagspartner Östergötland AB Nyköping Östgötalänken AB Samverkansprojekt E 22 AB Resekortet i Norden AB Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen AB Östsvenska Yrkeshögskolan AB Industrikompetens i Östergötland AB REGIONENS KONCERNFÖRETAG Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB (konsolideras) Den 1 januari 2005 ombildades produktionsenheten Hjälpmedelscentrum till det helägda bolaget Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB. Bolaget ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Östergötland. Landstingsfullmäktige beslutade år 2008 att undersöka förutsättningarna för en försäljning av bolaget inför att kommunerna tar över primärvårdens hemsjukvård och därmed en stor del av ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen. Under år 2013 återupptogs processen att avyttra bolaget. Verksamheten har upphandlats, i en gemensam upphandling mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland, med kravet att leverantören också ska överta ägandet. Upphandlingen har överklagats men om allt går som planerat så kommer inte Hjälpmedelscentrum i Östergötland 18 Regionen är bestämmande eller har betydande inflytande - mer än 20 procentig röstandel (varav Dotterföretag> 50 procent, Intresseföretag procent). 19 Regionen har inte betydande inflytande mindre än 20 procents röstandel. AB att ingå i den samlade verksamheten från år AB Östgötatrafiken (konsolideras) Bolaget bildades 1980 med landstinget och länets samtliga kommuner som delägare. Från och med år 2012 blev Landstinget i Östergötland regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för all regional kollektivtrafik i länet. Kollektivtrafiken drivs i bolagsform av AB Östgötatrafiken som från år 2012 är ett av landstinget helägt bolag som ansvarar för upphandling av privata utförare, samordning och uppföljning. Regionförbundet Östsam (konsolideras) Regionförbundet Östsam är ett kommunalförbund med Östergötlands tretton kommuner och landstinget som medlemmar. Regionförbundet verkar dessutom sedan den 1 januari 2003 som ett regionalt samverkansorgan med rätt att överta vissa statliga uppgifter. Syftet är att i samverkan utveckla regionen och genom nya arbetssätt utveckla och stärka relationen mellan politiker och medborgare. Regionförbundet Östsam upplöses i och med att Region Östergötland bildas år TvNo Textilservice AB (konsolideras) Bolaget bildades 1978 av landstingen i Östergötland och Jönköpings län samt Norrköpings kommun. Regionens andel uppgår till 49 procent. Genom särskilt avtal med staten övertogs Förenade Fabriksverkens (FFV) tvätterianläggning i Norrköping i samband med bolagets bildande. AB Kinda Kanal Sedan 1985 äger landstinget aktier i aktiebolaget Kinda Kanal tillsammans med Linköpings kommun och Kinda kommun. Regionens andel uppgår till 47 procent. Bolagets verksamhet är att vidmakthålla kanalen och mot avgift hålla denna öppen för trafik samt driva därmed förenlig verksamhet. REGIONENS UPPDRAGSFÖRETAG Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundets medlemmar är de sju landsting/regioner som innehar universitetssjukhus, Landstinget i Uppsala län, Region Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Örebro läns landsting. Kommunalförbundet bildades år 2006 och dess ändamål är att skapa förutsättningar för och genomföra en gemensam investering samt drift av en anläggning för avancerad strålbehandling. Verksamheten ska drivas i Uppsala av Skandionkliniken och den första patienten kommer att behandlas Regionens andel uppgår till 14 procent. Inera AB Regionen är tillsammans med andra landsting och regioner delägare i Inera AB (f.d. Sjukvårdsrådgivningen SVR AB). Bolagets uppgift är att sprida kunskap och information om hälsa och sjukvård till allmänheten och att erbjuda medborgarna råd om vård på telefon och webb dygnet runt. 36 REGIONENS SAMLADE VERKSAMHET - BILAGA 1

37 Patientförsäkringen LÖF Patientförsäkringen LÖF är ett av sjukvårdshuvudmännen bildat försäkringsbolag. Bolaget åtar sig att enligt patientskadelagen lämna patientskadeersättning för personskada som orsakats patient i samband med av försäkringstagaren i Sverige bedriven hälso- och sjukvård. Samtliga landsting och regioner är delägare i bolaget. Transitio AB Transitio AB är ett samägt bolag av samtliga landsting/regionala kollektivtrafikmyndigheter. Bolagets uppgift är att upphandla och finansiera för att förse ägarna med tåg och reservdelar. Bolaget bildades 1999 av trafikhuvudmännen men ägarstrukturen förändrades under Det var också då som Landstinget i Östergötland blev delägare med en ägarandel på 5 procent. STIFTELSER OCH SAMORDNINGSFÖRBUND Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen, som tillkom 1987, har att svara för de statliga resurser som enligt särskild överenskommelse med staten överförts till landstinget och att därigenom främja det regionala musiklivet. Stiftelsen Östergötlands Länsteater (Östgötateatern) Landstinget bildade stiftelsen 1980 tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommuner. Enligt stadgarna syftar verksamheten till att inom Östergötland med fast ensemble och på annat sätt främst driva eller organisera konstnärlig teaterverksamhet. Stiftelsen Östergötlands länsmuseum(östergötlands museum) Stiftelsen bildades 1983 av landstinget, Stiftelsen Linköpings stadsmuseum för skön konst, Östergötlands Fornminnes- och museiförening samt Linköpings kommun. Dess syfte är att inom länet bedriva och främja kulturminnesvård och övrig museiverksamhet samt att förvalta stiftelsens fastigheter och samlingar och att hålla dem tillgängliga för allmänheten. Samordningsförbundet Östra Östergötland, Finspångs samordningsförbund, Samordningsförbundet Centrala Östergötland, Mjölby Ödeshög Boxholms samordningsförbund samt Motala Vadstena samordningsförbund. Samordningsförbunden har bildats vid olika tidpunkter under perioden , med stöd av lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I respektive samordningsförbund ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, berörda kommuner och Landstinget i Östergötland. Samordningsförbundens ändamål är att finansiera och utveckla insatser som skapar förutsättningar för invånare i yrkesverksam ålder att kunna uppnå eller förbättra förmågan att utföra förvärvsarbete. Fullmäktige antog år 2010 Generella riktlinjer för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet som beskriver landstingets samlade strategi för samordningsförbunden. Dessa kan komma att revideras under budgetperioden. Landstinget i Östergötland Dotterföretag Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB (LiÖ:s andel 100 %) AB Östgötatrafiken (LiÖ:s andel 100 %) Koncernföretag (De konsoliderade är mörkgrå) Intresseföretag Regionförbundet Östsam (LiÖ:s andel 33 %) 1) TvNo Textilservice AB (LiÖ:s andel 49 %) AB Kinda Kanal (LiÖ:s andel 47 %) Andra samägda företag Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (LiÖ:s andel 14 %) Inera AB (LiÖ:s andel ca 5 %) Patientförsäkringen LÖF (LiÖ:s andel ca 5 %) Transitio AB (LiÖ:s andel 5 %) Uppdragsföretag Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) Aleris Specialistvård i Motala AB Falck Sverige AB Aleris Vårdcentraler Sirius Humanum AB Medicinskt centrum i Norrköping AB Capio Psykiatri AB Carema Primärvård AB Praktikertjänst AB Johannelunds Vårdcentral AB Psykiatripartners Resurs AB SOS Alarmering AB + ytterligare ca 200 mindre företag Stiftelser och samordningsförbund Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen Östergötlands Länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Finspångs samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland Mjölby- Ödeshögs- Boxholms samordningsförbund Motala/Vadstena samordningsförbund Samordningsförbundet Centrala Östergötland 1) LiÖ har 18 av 55 röster i Regionförbundet Östsams fullmäktige. Figur 7: Landstingets samlade verksamhet REGIONENS SAMLADE VERKSAMHET - BILAGA 1 37

38 Struktur och ansvar Beställar utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän, vårdverksamhet och egna bolag ska vara tydlig. DEN POLITISKA STYRNINGEN Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare är inriktat på hur befolkningens behov av STRUKTUR hälso- OCH och sjukvård ANSVAR och kollektivtrafik ska tillgodoses Under förutsättning Process är att inriktat riksdagen på utvecklingen fattar förväntade av och effektiviteten beslut rörande hos bildandet arbetsmetoder av Region Östergötland och arbetsprocesser kommer ett regionfullmäktige och en Medarbetare regionstyrelse är att inriktat bildas på att hur ersätta landstinget nuvarande tillvaratar landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse. Därutöver kommer två och utvecklar medarbetarskap och ledarskap Ekonomi är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets nämnder att skapas och i en av dessa kommer nuvarande trafiknämndens uppdrag att ingå som en del. De nyskapade politiska ekonomi instanserna Perspektivet kommer Medborgare att omfattas är av överordnat samma styrningslogik och de strategiska som målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare 2. Perspektivet Medarbetare är endast landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl landstingsstyrelsens (LS) som hälso- och sjukvårdsnämndens respektive trafiknämndens (TN) angelägenhet. LS, HSN och TN har fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. beskrivs för nedan redovisade politiska organisation som gäller till LS och är styrelse med för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna och - utförarmodellen egna bolag uppfyller utgör kraven grund på för god ledningen produkti- av verk- Beställare vitet, effektivitet och kvalitet. HSN har en beställarroll och samheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär denna ansvarsfördelning reglemente. Rollfördelningen att LS mellan och HSN, politiker, trots tjänstemän, olika fokus vårdverksamhet i sin styrning, och arbetar egna mot bolag samma ska mål vara men tydlig. med olika utgångspunkter. Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget Strategisk plan med 3-årsbudget, Finansplan med mera Årsredovisning Delårsrapport 08 Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Delårsrapport HSN Uppföljning av överenskommelser och avtal Behovsanalyser Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Överenskommelser - Avtal Verksamhetsfokus Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Verksamhetsplan - Riktlinjer - med Riktlinjer mera med mera Delårsrapport LS Behovsfokus - RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning med mera Delårsrapport TN Landstingsdirektören Uppföljning av överenskommelser och avtal Resultatdialoger Behovsfokus - Verksamhetsplan - Avtal -- Regelbok Uppdrag - Överenskommelser med mera - Avtal Verksamhetsfokus Behovs- och verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Överenskommelser - Riktlinjer med mera - Verksamhetsplan - Riktlinjer med mera Årsredovisning Delårsrapport PE Resultatdialoger Ledningsrapporter Behovs- och verksamhetsfokus - RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning med mera Årsredovisning Delårsrapport Ötraf Externa vårdgivare Egna produktionsenheter Ötraf Figur 1: Den landstingsövergripande Figur 8: Den landstingsövergripande styrningen. styrningen t o m Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik ska tillgodoses. Process - är inriktat på utvecklingen av och effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har 6 2 Undantaget den regionala utvecklingen och kollektivtrafiken som styrelsen och trafiknämnden har ansvar för i första hand. ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare 20. Perspektivet Medarbetare är endast landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl landstingsstyrelsens som hälso- och sjukvårdsnämndens respektive trafiknämndens angelägenhet. Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till 20 Undantaget den regionala utvecklingen som styrelsen har ansvar för i första hand. 38 DEN POLITISKA STYRNINGEN - BILAGA 2

39 att produktionsenheterna och egna bolag uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär denna ansvarsfördelning att landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Trafiknämnden har en myndighets- och beställarroll med fokus på östgötens behov av kollektivtrafik och har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken. Trafiknämnden är samtidigt regional kollektivtrafikmyndighet. Landstingsdirektören ansvarar för den samlade produktionsorganisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att, genom nödvändiga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den fastställda ekonomiska ramen. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ. Landstingsdirektören ska under landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner. EN SAMORDNAD STYRPROCESS Det är politikens uppgift att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Landstingsdirektör och produktionsenhetsledningar ska utgöra en professionell ledning och se till att åstadkomma resultat i linje med de politiska uppdragen. Hälso- och sjukvårdsuppdraget kräver att landstingsstyrelsens verksamhetsstyrning och hälso- och sjukvårdsnämndens behovsstyrning koordineras utifrån en systematisk och samordnad styrprocess som ska kännetecknas av dialog och öppenhet. STRATEGISK PLAN MED TREÅRSBUDGET Landstingsfullmäktige beslutar i juni månad varje år om en strategisk plan innefattande visionen, de strategiska målen och den lagstadgade treårsbudgeten med beslut om skattesats och ekonomiska ramar. Visionen och de strategiska målen ska i huvudsak ligga fast under mandatperioden. FINANSPLAN I november antar fullmäktige en finansplan som innebär en uppdatering av de ekonomiska förutsättningarna, främst med avseende på skatteunderlag, pris- och löneutveckling samt påverkande beslut från riksdagen. Finansplanen kan också innehålla direktiv till landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden inför kommande planeringsarbete. LANDSTINGSSTYRELSENS, HÄLSO- OCH SJUK- VÅRDSNÄMNDENS OCH TRAFIKNÄMNDENS VERKSAMHETSPLANER Styrelse och nämnder anger i sina verksamhetsplaner hur man under det kommande året ska verkställa det uppdrag som fullmäktige beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget (se ovan). Dessa verksamhetsplaner är en utgångspunkt för styrelsens och nämndernas politiska processer och i förlängningen landstingsdirektörens verksamhetsplan. Landstingsstyrelsen ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är styrelsens ansvar. Redovisa plan för styrelsens uppföljningar. Styrelsen beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar. Redovisa bakgrund och inriktning för behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser och avtal. Redovisa plan för hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningar. Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Trafiknämnden ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar. Ange nödvändiga uppdrag till Östgötatrafiken. Redovisa plan för trafiknämndens uppföljningar. Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. BEHOVSANALYSER Behovsanalyserna är ett viktigt underlag i den samordnade styrprocessen för hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen. Dessa analyser, inkluderande brukardialogsberedningarnas uppdrag, presenteras för politiken under hösten. Dialog sker mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdverksamheten, men också mellan nämnden och landstingsstyrelsen, framförallt i samband med kunskapssammanträden. I anknytning till presentation av behovsanalyserna bereds förslag till uppdrag inom berört område. UPPDRAG Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i februari om det övergripande uppdraget baserat på främst resultaten av genomförda behovsanalyser och uppföljningen av tidigare givna uppdrag. Beredningen av uppdragen förutsätter dialog mellan nämnden och vårdverksamheten, inte minst för att beakta resursfördel- DEN POLITISKA STYRNINGEN - BILAGA 2 39

40 ningen. Uppdraget är också en utgångspunkt för kravspecifikationer som ligger till grund för överenskommelser och avtal. RESURSFÖRDELNING OCH ÖVERENSKOMMELSER Utifrån de uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om, ansvarar landstingsdirektören för att i samråd med sjukvårdande produktionsenheter i augusti presentera ett samordnat förslag om resursfördelning. Fördelningen baserar sig på det uppdrag som givits av hälso- och sjukvårdsnämnden och de ekonomiska förutsättningar som landstingsfullmäktige angivit i treårsbudgeten. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i september om överenskommelserna med vårdverksamheten vilket innebär att resursfördelning och uppdrag fastställs. ORGANISERING, ANVISNINGAR OCH RIKTLINJER Landstingsstyrelsen ska skapa förutsättningar för och säkerställa effektivitet, kompetens och kvalitet inom landstingets egna verksamheter. Detta ska harmoniera med den behovsstyrning som bland annat får sitt uttryck i hälso- sjukvårdsnämndens överenskommelser. Styrelsen har ett övergripande ansvar för infrastruktur och organisering. Genom anvisningar och riktlinjer till landstingets egna produktionsenheter anger styrelsen förutsättningar för planering, drift och uppföljning. LANDSTINGSDIREKTÖRENS VERKSAMHETSPLAN Landstingsdirektören ansvarar för att politiskt fastställd vision, strategiska mål och framgångsfaktorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser och avtal, får fullt genomslag i landstingets verksamhet men även, i tillämpliga delar, i extern landstingsfinansierad verksamhet. Landstingsdirektören konkretiserar styrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens framgångsfaktorer för att driva på och följa upp utvecklingen. Detta sker bland annat med hjälp av nyckelindikatorer 21 i landstingsdirektörens verksamhetsplan. Denna plan ska godkännas av landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd i oktober. Landstingsstyrelsen får i mars och augusti en gemensam delårsrapport omfattande landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens ansvarsområden. Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden och trafiknämnden sker i form av den gemensamma årsredovisningen som behandlas av fullmäktige i april. En ytterligare uppföljning sker via den gemensamma delårsrapporten efter augusti som behandlas av fullmäktige i november. Olika tematiska uppföljningar integreras i möjligaste mån i delårsrapporterna till styrelse och nämnder, till exempel uppföljning av landstingsdirektörens verksamhetsplan samt uppföljning av uppdrag och överenskommelser. Därutöver sker vid behov fördjupade uppföljningar av styrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd samt trafiknämnd inom respektive ansvarsområde vid ordinarie sammanträden. Inslag av uppföljning finns också under året vid styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma kunskapssammanträden. Landstingsdirektören följer upp varje produktionsenhets resultat genom delårsrapporter och resultatuppföljning. Överenskommelserna följs bland annat upp som en del av produktionsenheternas uppföljning av verksamhetsplanen. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut samt årsredovisning. De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det finns en god intern styrning och kontroll i landstinget. Internkontrollen ska säkerställa att politiska mål, policies och övriga ambitioner avseende ekonomi och verksamhet uppfylls samt att rutiner, processer och system är tillförlitliga och effektiva. PRODUKTIONSENHETERNAS VERKSAMHETSPLANER Produktionsenheterna lämnar i september in förslag till verksamhetsplaner (inklusive övergripande ekonomisk bedömning) med tydlig koppling till landstingsdirektörens verksamhetsplan och, när så är aktuellt, till ingångna överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Under perioden september-november sker en dialog om verksamhetsplanerna mellan framförallt landstingsdirektören och produktionsenheterna. Landstingsstyrelsen beslutar om produktionsenheternas verksamhetsplaner i december. UPPFÖLJNING Den kontinuerliga uppföljningen sker till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd genom månatliga delårsrapporter. En fördjupad uppföljning inom samtliga perspektiv och en ekonomisk helårsbedömning sker i delårsrapporterna efter mars och augusti. Även i oktober görs en ekonomisk helårsbedömning. 21 Målsatt utvecklingsområde som ska driva på och följa upp utveckling i linje med en framgångsfaktor. 40 DEN POLITISKA STYRNINGEN - BILAGA 2

41 RESULTATRÄKNING FULLFONDERING Bilaga 1 1(1) Resultaträkning Resultaträkning fullfondering fullfondering fullfondering Bilaga Bilaga 1 1(1) 1 Belopp i miljoner Belopp kronor Belopp i miljoner i miljoner kronor kronor Löpande priser Löpande - resultaträkningen Löpande priser priser - resultaträkningen - inkl sammanställd inkl sammanställd inkl redovisning sammanställd med redovisning resultat redovisning med = 0 resultat med resultat = 0 = 0 Landstinget Landstinget Landstinget Sammanställd Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning redovisning Verksamhetens Verksamhetens intäkter intäkter intäkter Verksamhetens Verksamhetens kostnader kostnader kostnader Avskrivningar Avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens Verksamhetens nettokostnad nettokostnad nettokostnad Skatteintäkter Skatteintäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag Generella Generella statsbidrag statsbidrag Generella statsbidrag Generella Generella - statsbidrag läkemedel statsbidrag - läkemedel - läkemedel Finansiella intäkter Finansiella Finansiella intäkter intäkter Finansiella kostnader Finansiella Finansiella kostnader kostnader Resultat efter Resultat finansnetto Resultat efter finansnetto efter finansnetto Extraordinära Extraordinära intäkter Extraordinära intäkter intäkter Extraordinära Extraordinära kostnader Extraordinära kostnader kostnader Årets resultat Årets Årets resultat resultat RESULTATRÄKNING FULLFONDERING - BILAGA 3 41

42 KASSAFLÖDESANALYS FULLFONDERING Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys fullfondering fullfondering fullfondering Belopp i miljoner Belopp kronor i Belopp miljoner i miljoner kronor kronor Löpande priser Löpande Löpande priser priser Landstinget Landstinget Landstinget Sammanställd Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning redovisning DEN LÖPANDE DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN VERKSAMHETEN Årets resultat Årets resultat Årets resultat Justering för Justering av- och Justering för nedskrivning av- och för av- nedskrivning och nedskrivning Justering för Justering gjorda Justering avsättningar för gjorda för avsättningar gjorda pensioner avsättningar pensioner pensioner Justering för Justering övriga Justering avsättningar för övriga för avsättningar övriga avsättningar Justering för Justering ianspråktagna Justering för ianspråktagna avsättningar för ianspråktagna avsättningar avsättningar Justering för Justering övriga Justering ej för likviditetspåverkande övriga för ej övriga ej likviditetspåverkande poster poster poster Medel från Medel verksamheten från Medel verksamheten från före verksamheten förändring före förändring före förändring av rörelsekapital av rörelsekapital av rörelsekapital Ökning/minskning Ökning/minskning kortfristiga Ökning/minskning fordringar kortfristiga kortfristiga fordringar fordringar Ökning/minskning Ökning/minskning förråd Ökning/minskning och varulager förråd och förråd varulager och varulager Ökning/minskning Ökning/minskning kortfristiga Ökning/minskning skulder kortfristiga kortfristiga skulder skulder Kassaflöde Kassaflöde från den Kassaflöde löpande från den verksamheten från löpande den löpande verksamheten verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering Investering i immateriella Investering i immateriella anläggningstillgångar i immateriella anläggningstillgångar Försäljning Försäljning av immateriella Försäljning av immateriella anläggningstillgångar av immateriella anläggningstillgångar Investering Investering i materiella Investering i anläggningstillgångar materiella i materiella anläggningstillgångar Försäljning Försäljning av materiella Försäljning av anläggningstillgångar materiella av materiella anläggningstillgångar Investering Investering i finansiella Investering i anläggningstillgångar finansiella i finansiella anläggningstillgångar Försäljning Försäljning av finansiella Försäljning av anläggningstillgångar finansiella av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna Nyupptagna lån Nyupptagna lån lån Amortering Amortering av skuldamortering av skuldav skuld Ökning långfristiga Ökning långfristiga Ökning fordringar långfristiga fordringar fordringar Minskning av Minskning långfristiga Minskning av långfristiga fordringar av långfristiga fordringar fordringar Kassaflöde Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från från finansieringsverksamheten Justering av Justering ingående Justering av eget ingående kapital av ingående eget kapital eget kapital Årets kassaflöde Årets kassaflöde Årets kassaflöde Likvida medel Likvida årets medel Likvida början vid medel årets vid början årets början Likvida medel Likvida årets medel Likvida slut vid medel årets vid slut årets slut KASSAFLÖDESANALYS FULLFONDERING - BILAGA 3

43 BALANSRÄKNING FULLFONDERING Balansräkning Balansräkning fullfondering Balansräkning fullfondering fullfondering Belopp i miljoner Belopp kronor i miljoner Belopp kronor i miljoner kronor Löpande priser Löpande priser Löpande priser Landstinget Landstinget Landstinget Sammanställd Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning redovisning TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Immateriella Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar anläggningstillgångar Byggnader Byggnader Byggnader Mark Mark Mark Inventarier Inventarier Inventarier Datorutrustning Datorutrustning Datorutrustning Medicinskteknisk Medicinskteknisk apparatur Medicinskteknisk apparatur apparatur Byggnadsinventarier Byggnadsinventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra Bilar transportmedel och andra Bilar transportmedel och andra transportmedel Jord-, skogs- Jord-, och skogs- trädgårdsmaskiner Jord-, och skogs- trädgårdsmaskiner och trädgårdsmaskiner Konst Konst Konst Aktier, andelar, Aktier, bostadsrätter andelar, Aktier, bostadsrätter andelar, bostadsrätter Långfristiga Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar fordringar Summa anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Förråd Förråd Kundfordringar Kundfordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga Övriga fordringar kortfristiga Övriga fordringar kortfristiga fordringar Förutbetalda Förutbetalda kostnader Förutbetalda o kostnader upplupna o intäkter kostnader upplupna o intäkter upplupna intäkter Kortfristiga Kortfristiga placeringar placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och Kassa bank och bank Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Summa tillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, EGET AVSÄTTNINGAR KAPITAL, EGET AVSÄTTNINGAR KAPITAL, OCH AVSÄTTNINGAR SKULDER OCH SKULDER OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Eget kapital Balanserat Balanserat eget kapitaleget Balanserat kapitaleget kapital Justerat eget Justerat kapitaleget Justerat kapitaleget kapital Årets resultat Årets resultat Årets resultat Summa eget Summa kapital eget x) Summa kapital eget x) kapital x) Avsättningar Avsättningar Avsättningar Pensionsskuld Pensionsskuld Pensionsskuld Övriga avsättningar Övriga avsättningar Övriga avsättningar Summa avsättningar Summa avsättningar Summa avsättningar Långfristiga Långfristiga skulder Långfristiga skulder skulder Långfristiga Långfristiga lån Långfristiga lån lån Summa långfristiga Summa långfristiga skulder Summa långfristiga skulder skulder Kortfristiga Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder skulder Leverantörsskulder Leverantörsskulder Leverantörsskulder Personalens Personalens skatter, avgifter Personalens skatter, mmavgifter skatter, mmavgifter mm Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld Upplupna kostnader Upplupna o kostnader Upplupna förutbetalda o kostnader förutbetalda intäkter o förutbetalda intäkter intäkter Övriga kortfristiga Övriga skulder kortfristiga Övriga skulder kortfristiga skulder Summa kortfristiga Summa kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder skulder Summa skulder, Summa avsättningar skulder, Summa avsättningar skulder, avsättningar Summa eget Summa kapital, eget avsättningar Summa kapital, eget avsättningar kapital, avsättningar och skulder och skulder och skulder x) därav: rörelsekapital x) därav: rörelsekapital x) därav: rörelsekapital anläggningskapital anläggningskapital anläggningskapital BALANSRÄKNING FULLFONDERING - BILAGA 3 43

44 LANDSTINGSBIDRAG PER STYRELSE/NÄMND LANDSTINGSBIDRAG PER STYRELSE/NÄMND Belopp i tusentals kronor Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafiknämnden Summa landstingsbidrag LANDSTINGSBIDRAG PER STYRELSE/NÄMND - BILAGA 4

45 LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSSTYRELSEN Belopp i tusentals kronor Sammanställning av landstingsbidrag Landstingsbidrag år 2015 enligt Finansplan Förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (se nedan) Rampåverkande beslut (se nedan): Landstingsbidrag enligt beslut Förändrat landstingsbidrag Revisorer (nivå 2015) Summa Totalt landstingsbidrag Specifikation av förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (LS) Avgår BI-projekt (totalt 60 mkr) Summa Specifikation av rampåverkande beslut efter Treårsbudget/Finansplan (LS) Omfördelning HSN/LS DÅ Fastställda ALF-medel 2014 DÅ Summa LANDSTINGSSTYRELSEN - BILAGA 4 45

46 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Belopp i tusentals kronor Sammanställning av landstingsbidrag Landstingsbidrag år 2015 enligt Finansplan Förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (se nedan) Rampåverkande beslut (se nedan): Landstingsbidrag enligt beslut Förändrat landstingsbidrag Prioriterade grupper Summa Totalt landstingsbidrag Specifikation av förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (HSN) Summa Specifikation av rampåverkande beslut efter Treårsbudget/Finansplan (HSN) Hemsjukvård, psykiatri LiÖ Förstärkning av operationsverksamheten LiÖ Screening Avgifter LF Hyreskompensation Aleris Motala DÅ Tvingande flytt RPR NSV Bokslutsrapport Screening av tarmcancer DÅ LIM (akut omhändertagande) LiÖ Omfördelning HSN/LS DÅ Summa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN - BILAGA 4

47 TRAFIKNÄMNDEN TRAFIKNÄMNDEN Belopp i tusentals kronor Sammanställning av landstingsbidrag Landstingsbidrag år 2015 enligt Finansplan Förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (se nedan) Rampåverkande beslut (se nedan): Landstingsbidrag enligt beslut Förändrat landstingsbidrag Reducerad kostnad Ötraf Index Summa Totalt landstingsbidrag Specifikation av förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (TN) Summa Specifikation av rampåverkande beslut efter Treårsbudget/Finansplan (TN) Summa TRAFIKNÄMNDEN - BILAGA 4 47

48 LANDSTINGSTYRELSEN- SPECIFICERING AV LANDSTINGSBIDRAG OCH LANDSTINGSGEMENSAM INTÄKT, BUDGET 2015 Landstingstyrelsen specificering specificering av av av landstingsbidrag och och och landstingsgemensam intäkt intäkt intäkt Budget Budget 2015 Budget Belopp Belopp i tusentals Belopp i tusentals i kronor tusentals kronor kronor Landstingsbidrag Landstingsgemensam intäkt intäkt intäkt Totalt Totalt Totalt Politisk Politisk ledning Politisk ledning ledning Ledningsstab Ledningsstab Landstingsgemensamma verksamheter/projekt Särskilt Särskilt riktade Särskilt riktade medel riktade medel medel ST-läkare ST-läkare ST-läkare Allmänmedicinskt centrum centrum centrum Landstingets Landstingets revisorer revisorer revisorer Regional Regional utveckling, Regional utveckling, Östsam Östsam Östsam Regional Regional utveckling Regional utveckling utveckling Forskning Forskning Forskning och utveckling och och utveckling utveckling Summa Summa Summa LANDSTINGSTYRELSEN - SPECIFICERING - BILAGA 5

49 RESULTATRÄKNING BLANDMODELL Bilaga 1 1(1) Bilaga 1 1(11 Resultaträkning Resultaträkning blandmodell blandmodell Belopp i miljoner Belopp kronor i miljoner i kronor kronor Löpande priser Löpande - resultaträkningen priser priser - resultaträkningen - inkl sammanställd inkl inkl redovisning sammanställd med redovisning resultat med med resultat = 0 = 0= 0 Landstinget Landstinget Sammanställd Sammanställd redovisning redovisning Verksamhetens Verksamhetens intäkter intäkter Verksamhetens Verksamhetens kostnader kostnader Avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens Verksamhetens nettokostnad nettokostnad Skatteintäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag Generella statsbidrag Generella statsbidrag Generella - läkemedel statsbidrag - läkemedel Finansiella intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Resultat efter efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Extraordinära kostnader Årets resultat Årets Årets resultat RESULTATRÄKNING BLANDMODELL - BILAGA 6 49

50 KASSAFLÖDESANALYS BLANDMODELL Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys blandmodell blandmodell blandmodell Belopp i miljoner Belopp kronor Belopp i miljoner i miljoner kronor kronor Löpande priser Löpande Löpande priser priser Landstinget Landstinget Landstinget Sammanställd Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning redovisning DEN LÖPANDE DEN VERKSAMHETEN LÖPANDE DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN VERKSAMHETEN Årets resultatårets resultat Årets resultat Justering för av- Justering och Justering nedskrivning för av- och för av- nedskrivning och nedskrivning Justering för gjorda Justering avsättningar Justering för gjorda för pensioner avsättningar gjorda avsättningar pensioner pensioner Justering för övriga Justering avsättningar Justering för övriga för avsättningar övriga avsättningar Justering för ianspråktagna Justering Justering för ianspråktagna avsättningar för ianspråktagna avsättningar avsättningar Justering för övriga Justering ej Justering likviditetspåverkande för övriga för ej övriga likviditetspåverkande ej poster poster poster Medel från verksamheten Medel från Medel verksamheten före från förändring verksamheten före förändring före förändring av rörelsekapital av rörelsekapital av rörelsekapital Ökning/minskning Ökning/minskning kortfristiga Ökning/minskning fordringar kortfristiga kortfristiga fordringar fordringar Ökning/minskning Ökning/minskning förråd Ökning/minskning och varulager förråd och förråd varulager och varulager Ökning/minskning Ökning/minskning kortfristiga Ökning/minskning skulder kortfristiga kortfristiga skulder skulder Kassaflöde från Kassaflöde den Kassaflöde löpande från den verksamheten från löpande den löpande verksamheten verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella Investering Investering i anläggningstillgångar immateriella i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av Försäljning immateriella Försäljning av anläggningstillgångar immateriella av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella Investering Investering anläggningstillgångar i materiella i materiella anläggningstillgångar Försäljning av Försäljning materiella Försäljning av anläggningstillgångar materiella av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella Investering Investering anläggningstillgångar i finansiella i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av Försäljning finansiella Försäljning av anläggningstillgångar finansiella av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från Kassaflöde investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten från FINANSIERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Nyupptagna Nyupptagna lån lån Amortering av Amortering skuld Amortering av skuldav skuld Ökning långfristiga Ökning fordringar Ökning långfristiga långfristiga fordringar fordringar Minskning av Minskning långfristiga Minskning av fordringar långfristiga av långfristiga fordringar fordringar Kassaflöde från Kassaflöde finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten från Justering av ingående Justering Justering eget av ingående kapital av ingående eget kapital eget kapital Årets kassaflöde Årets kassaflöde Årets kassaflöde Likvida medel Likvida årets Likvida medel början vid medel årets vid början årets början Likvida medel Likvida årets Likvida medel slut vid medel årets vid slut årets slut KASSAFLÖDESANALYS BLANDMODELL - BILAGA 6

51 BALANSRÄKNING BLANDMODELL Balansräkning Balansräkning blandmodell Balansräkning blandmodell blandmodell Belopp i miljoner Belopp kronor i Belopp miljoner i miljoner kronor kronor Löpande priser Löpande Löpande priser priser Landstinget Landstinget Landstinget Sammanställd Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning redovisning TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Immateriella Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Byggnader Byggnader Mark Mark Mark Inventarier Inventarier Inventarier Datorutrustning Datorutrustning Datorutrustning Medicinskteknisk Medicinskteknisk apparatur Medicinskteknisk apparatur apparatur Byggnadsinventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra Bilar transportmedel och Bilar andra och transportmedel andra transportmedel Jord-, skogs- Jord-, och trädgårdsmaskiner skogs- Jord-, och skogs- trädgårdsmaskiner och trädgårdsmaskiner Konst Konst Konst Aktier, andelar, Aktier, bostadsrätter andelar, Aktier, andelar, bostadsrätter bostadsrätter Långfristiga fordringar Långfristiga Långfristiga fordringar fordringar Summa anläggningstillgångar Summa Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Förråd Förråd Kundfordringar Kundfordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga Övriga fordringar kortfristiga Övriga kortfristiga fordringar fordringar Förutbetalda Förutbetalda kostnader Förutbetalda o upplupna kostnader kostnader intäkter o upplupna o upplupna intäkter intäkter Kortfristiga placeringar Kortfristiga Kortfristiga placeringar placeringar Kassa och bank Kassa och Kassa bankoch bank Summa omsättningstillgångar Summa Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Summa Summa tillgångar tillgångar EGET KAPITAL, EGET AVSÄTTNINGAR KAPITAL, EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH AVSÄTTNINGAR SKULDER OCH SKULDER OCH SKULDER Eget kapitaleget kapital Eget kapital Balanserat eget Balanserat kapital Balanserat eget kapital eget kapital Justerat eget Justerat kapital Justerat eget kapital eget kapital Årets resultatårets resultat Årets resultat Summa eget Summa kapital Summa eget x) kapital eget x) kapital x) Avsättningar Avsättningar Avsättningar Pensionsskuld Pensionsskuld Pensionsskuld Övriga avsättningar Övriga avsättningar Övriga avsättningar Summa avsättningar Summa Summa avsättningar avsättningar Långfristiga skulderlångfristiga skulder Långfristiga lån Långfristiga Långfristiga lån lån Summa långfristiga Summa Summa långfristiga skulder långfristiga skulder skulder Kortfristiga skulderkortfristiga skulder Leverantörsskulder Leverantörsskulder Leverantörsskulder Personalens Personalens skatter, Personalens avgifter skatter, mm avgifter skatter, mm avgifter mm Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld Upplupna kostnader Upplupna o Upplupna förutbetalda kostnader kostnader o intäkter förutbetalda o förutbetalda intäkter intäkter Övriga kortfristiga Övriga skulder kortfristiga Övriga kortfristiga skulder skulder Summa kortfristiga Summa Summa skulder kortfristiga kortfristiga skulder skulder Summa skulder, Summa avsättningar Summa skulder, skulder, avsättningar avsättningar Summa eget Summa kapital, Summa eget avsättningar kapital, eget kapital, avsättningar avsättningar och skulderoch skulder och skulder x) därav: rörelsekapital x) därav: x) rörelsekapital därav: rörelsekapital anläggningskapital anläggningskapital anläggningskapital Ansvarsförbindelse Ansvarsförbindelse - Ansvarsförbindelse pensionsskuld - pensionsskuld före pensionsskuld före 1998 före BALANSRÄKNING BLANDMODELL - BILAGA 6 51

52 52 MEDBORGARPERSPEKTIVET

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62 1(8) Förslag till plan för verksamhet och ekonomi 2015 samt plan för ekonomi Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

63 2 av 8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Kommunalförbundet avancerad strålbehandling 3 Skandionkliniken 3 Ändamål och uppgift 3 Organisation 3 Direktion 3 Tjänstemannaråd 3 Medicinskt råd 4 Tjänstemannaorganisation 4 Taxesättningsmodell 4 Etableringsprojekt och upprampning patientflöde 5 Byggnad 5 Utrustning 5 Strålutrustning 5 Dosplaneringssystem 5 IS/IT 6 Övrig medicinteknisk utrustning 6 Verksamhet 6 Patientprocessflöde och riskanalys 6 Behandlings- och studieprotokoll 6 Ledningssystem 6 Medarbetare 6 Strategiska mål 7 Patient 7 FOUU 7 Medarbetare 7 Process/verksamhet 7 Ekonomi 8 Ekonomi 8 Budgetförslag 2015, Plan för ekonomi samt Investeringar Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

64 3 av 8 Bakgrund Kommunalförbundet avancerad strålbehandling Kommunalförbundet avancerad strålbehandling konstituerades 31/ Kommunalförbundets medlemmar är de sju landsting/regioner som innehar universitetssjukhus: Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Örebro läns landsting. Skandionkliniken Verksamheten kommer att bedrivas under namnet Skandionkliniken Ändamål och uppgift Kommunalförbundets ändamål är att skapa förutsättningar för en nationell anläggning för avancerad strålbehandling, uppföra anläggningen och svara för driften av anläggningen. Förutsättningar för optimal strålbehandling, forskning, utveckling och utvärdering av behandlingsresultaten ska finnas, till gagn för patienterna. Anläggningen dimensioneras initialt för behandlingsfraktioner, motsvarande 1000 patienter, för att i ett senare skede klara behandlingsfraktioner motsvarande ca patienter. Verksamheten ska vara likvärdigt tillgänglig för alla medborgare i Sverige oavsett bostadsort. I uppgiften ligger också att svara för annan verksamhet som har ett naturligt samband med driften av anläggningen. Ett hotell kommer att förläggas i byggnaden. Enligt beslut i direktionen ska Kommunalförbundet inte själva driva för hotellverksamheten varför en extern hotelloperatör är upphandlad. Hotellet kommer att vara öppet både för patienter och allmänhet. Patientverksamheten skall bedrivas så att alla förberedelser inför behandlingen på Skandionkliniken (diagnostik, behandlingsplanering, del av behandling och eftervård) utförs inom eller på uppdrag av varje sjukvårdsregion enligt principen nationellt samägande, delat ansvar och distribuerad kompetens. Organisation En översyn av Kommunalförbundets organisation har initierats under Resultatet kommer att implementeras under Nedan redovisas nuvarande organisation. Direktion Kommunalförbundet styrs av en politiskt vald direktion med normalt sex direktionsmöten per år. Tre möten hålls under våren och tre under hösten. Tjänstemannaråd Ett tjänstemannaråd finns knutet till Kommunalförbundet. Syftet med rådet är att tjänstemannasidan i medlemslandstingen/regionerna skall vara delaktiga och ge råd till Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

65 4 av 8 direktion och förbundsdirektör i viktiga frågor. Tjänstemannarådet skall utgöra kontaktorgan till respektive medlemslandstings tjänstemannaledning Medicinskt råd Ett medicinskt råd är knutet till Kommunalförbundet. Syftet är att knyta professionell kompetens till förbundet inom områdena onkologi och sjukhusfysik som ska ge råd till direktion och förbundsdirektör i medicinska och sjukhusfysikaliska frågor. Medicinska rådet ska utgöra kontaktorgan mellan respektive universitetssjukhus och Skandionkliniken i frågor som rör den gemensamma verksamheten. Medicinska rådet arrangerar två Forum Skandion per år till vilka direktion, tjänstemannaråd och linjechefer inom onkologi och sjukhusfysik från respektive universitetssjukhus bjuds in. Till medicinska rådet finns ett arbetsutskott med uppgift att bereda ärenden inför medicinska rådets möten och att öka universitetssjukhusens involvering i Skandionklinikens arbete. Tjänstemannaorganisation Skandionklinikens linjeorganisation har tre chefsnivåer: förbundsdirektör, verksamhetschef och vårdenhetschef. Förbundsdirektör Kommunalförbundets högsta tjänsteman är förbundsdirektören vars uppgift är att verkställa direktionens intentioner och driva verksamheten. Förbundsdirektören rapporterar till direktionen. Anställd personal är underställd förbundsdirektören. Verksamhetschef I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter finns en verksamhetschef, som är underställd förbundsdirektören. Anställd personal, utom förbundets centrala kansli, är underställd verksamhetschefen. Vårdenhetschef Vårdenhetschefen är underställd verksamhetschefen och är chef över vårdpersonal och vårdadministrativ personal. Taxesättningsmodell Medlemslandstingen i kommunalförbundet står som garanter för kommunalförbundet. Verksamheten skall dock bära sina egna kostnader dvs. patientintäkter avses att täcka kostnaderna. Direktionen har efter dialog med landstingsledningar och landstingsdirektörer fastställt en modell där 50 % av årskostnaden betalas som ett abonnemang medan 50 % betalas som en kostnad per behandlingstillfälle (per fraktion). Abonnemangskostnaden fördelas på samtliga 21 landsting/regioner med utgångspunkt från befolkningsunderlaget. Enligt beslut i direktionen kommer modellen att börja tillämpas med helårseffekt från och med Samtliga 21 landsting har godkänt modellen. Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

66 5 av 8 Etableringsprojekt och upprampning patientflöde Etableringen av Skandionkliniken genomförs i projektform. Projektet kommer att avslutas när den kliniska verksamheten startar omkring halvårsskiftet Upprampningen av patientflödet kommer därefter att ske successivt under de fyra första verksamhetsåren enligt tabellen nedan. År Antal Antal patienter behandlingsfraktioner Byggnad Skandionkliniken får tillgång till byggnaden i juni 2014 varefter installation och färdigställande (bl.a. inredning och installation av medicinteknisk-, IT- och övrig utrustning) kommer att ske inför ibruktagandet i juni Ett preliminärt hyresavtal med Akademiska hus kommer att tecknas från den 18 juni 2014 fram tills ett slutligt hyresavtal blir klart under Hotellet planerar att börja sin verksamhet i augusti Tills Skandionklinken startar patientbehandlingarna i juni 2015 kommer hotellet enbart att rikta sig till allmänheten. Därefter beräknas andelen patienter som bor på hotellet öka i takt med upprampningen av patientverksamheten på kliniken. Utrustning Strålutrustning Installation strålbehandlingsutrustningen pågår sedan maj 2013 och kommer att pågå till i början av Formellt övertar Kommunalförbundet utrustningen under februari 2015 varefter inmätning och förberedelser inför klinisk driftsättning kommer att ske. Klinisk driftstart är planerad att ske senast under juni Därefter följer en klinisk testperiod på 6 månader. Efter testperioden börjar ett fulltäckande serviceavtalet med IBA att löpa. Avtalsperioden är 5 år. Dosplaneringssystem Dosplaneringssystemet driftsattes under hösten Utbildningsaktiviteter i dosplanering med protoner pågår sedan 2011 och kommer att fortsätta även under Utbildningarna sker i huvudsak på distans enligt arbetssättet för distribuerad kompetens. Telemedicinska videokonferenser med gemensamma dosplaneringsfall hålls varannan vecka. Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

67 6 av 8 IS/IT Skandionklinikens IS/IT-infrastruktur och IS/IT-komponenter tas fortlöpande i drift. Senast under våren 2015 ska alla system vara installerade och provkörda under förhållanden som liknar den kliniska driftsituationen. Övrig medicinteknisk utrustning Anskaffning och installation av övrig medicinteknisk utrustning kommer att slutföras omkring årsskiftet 2014/15. Detta inbegriper t.ex. datortomografer, positioneringssystem, patienttransportssystem, fixationssystem, journalsystem, anestesiutrustning, undersökningsstolar, mm. Verksamhet Patientprocessflöde och riskanalys Arbetet att utveckla och testa patientlogistik, behandlingsprocess och arbetsflöden kommer att fortsätta under året. Uppdatering av riskanalysen kommer att ske fortlöpande. Behandlings- och studieprotokoll Diagnosgruppernas arbete med att ta fram behandlings- och studieprotokoll kommer att fortsätta under Ledningssystem Arbetet med Skandionklinikens ledningssystem kommer att fortsätta under I ledningssystemet inkluderas dokument- och ärendehanteringssystem, avvikelsehantering, kliniska- och administrativa rutiner, vårdprogram, arbetsmiljö, miljö, strålskydd, HR, ekonomi, säkerhet mm. Medarbetare Anställning av personal enligt bemanningsplan kommer att fortsätta under Enligt kommunalförbundets styrande dokument skall verksamheten utgå från principen distribuerad kompetens. Ett syfte är att få till stånd en nationell kompetenshöjning inom strålbehandlingsområdet för såväl onkologer som sjukhusfysiker och onkologisjuksköterskor. En viktig komponent i detta är rotationstjänstgöring på Skandionkliniken dvs att personal med anställning på universitetssjukhusen under perioder tjänstgör på Skandionkliniken i Uppsala. Senast under första halvåret 2015 ska detta system tas i drift. Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

68 7 av 8 Strategiska mål Patient Mål Måltal 2015 Måltal 2016 Patientnöjdhet Patientupplevelse av bemötande och information Processmål: etablera metod och måltal. - FOUU Mål Måltal 2015 Måltal 2016 Klinisk forskning Andel patienter i kliniska studier - 80 % Medarbetare Mål Måltal 2015 Måltal 2016 Medarbetarsamtal Andel genomförda medarbetarsamtal 100 % 100 % Process/verksamhet Mål Måltal 2015 Måltal 2016 Produktion Antal utförda behandlingsfraktioner, svenska patienter Produktion Antal utförda behandlingsfraktioner, utländska patienter Upphandling enl LOU Andel upphandlingar genomförda med beaktande av LOU och med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt affärsmässigt genomförda 100 % 100 % Hög kostnadseffektivitet Verksamheten ska bedrivas med hög kostnadseffektivitet Processmål: definiera begreppet kostnadseffektivitet - Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

69 8 av 8 Ekonomi Mål Måltal 2015 Måltal 2016 Återställa eget kapital Det negativa kapitalet ska återställas inom 5 år från driftstart Bygga eget kapital Ett eget kapital på 10% ska byggas upp 6 9 år efter driftstart Uppföljning år 2020 Uppföljning år 2020 Uppföljning år 2021 Uppföljning år 2021 Ekonomi Budgeten består av två delar: en driftsbudget samt en projekt- och investeringsbudget. Under projektfasen hänförs huvuddelen av kommunalförbundets kostnader till de aktiviteter som krävs för etablering och investering av anläggningen. Budgeten följer härvid tidigare tillämpad princip att dessa kostnader betraktas som del av investeringen. I budgeten är hänsyn tagen till målet att återställa och bygga upp det egna kapitalet inom fem respektive nio år efter driftstart. Budgetförslag 2015, Plan för ekonomi samt Investeringar Förslag till budget 2015, förslag till Plan för ekonomi samt Investeringar redovisas i Bilaga. Plan för verksamhet och ekonomi 2015 ver doc

70

71 Politiska ledningsgruppen 22 april Politisk organisation för Region Östergötland perioden Grundläggande principer De grundläggande principerna för vår politiska organisation (ledning och styrning) är att de ska understödja det som vi uppfattar som det övergripande målet för vår organisation det vill säga att bidra till Hälsa - bra liv! Vi ska göra detta utifrån ett tydligt medborgarperspektiv där behovsstyrningen ligger i fokus. Detta innebär att vår organisation fortsatt ska ha en så kallad beställar- och utförarmodell. Organisationen ska präglas av en decentraliserad organisation med tydlig öppenhet, transparens och effektivitet. Arbetssätt och struktur Medborgar- och brukardialg Arbetssättet i nya Region Östergötland ska präglas av ett tydligt medborgarperspektiv. Det innebär att det är centralt för alla nämnder, styrelser och beredningar att kontinuerligt ha en dialog med medborgare och brukare. Inom Hälso- och sjukvårdsnämnden finns särskilda brukardialogsberedningar som har ett speciellt ansvar för detta. Övriga nämnder och styrelser ska på ett tydligt och aktivt sätt beskriva hur de kommer att arbete med medborar- och brukardialog inom respektive ansvarsområde. Särskilt viktigt är detta för nämnderna som arbetar med kollektivtrafik och regional utveckling. Samråd och samverkan Region Östergötland är i stort behov av samråd och samverkan med andra aktörer, fram för allt primärkommunerna i länet. Men även andra samhällsaktörer i länet, så som näringsliv, föreningar mm. Regionen har också ett stort behov av samverkan och samråd med nationella aktörer, särskilt gäller detta departement och regering inom frågor som rör den regionala utvecklingen. Region Östergötland ska tillsammans med primärkommunerna skapa särskilda samråd inom områden som bedöms som särskilt viktiga. Ett sådant område där det idag finns en etablerad struktur är Vård- och omsorg. Ett strategiskt samråd ska även finnas mellan regionen och primärkommunerna i länet. Dessa samråd är av största vikt för att få en väl fungerande samverkan över länet. Dessa ska även stödjas av en tjänstemannaorganisation. Hälsa- bra liv! Regionens övergripande mål är Hälsa bra liv! Därför ska frågor som rör hälsa och förutsättningarna för ett bra liv för de som bor och vistas i Östergötland vara i fokus för alla

72 Politiska ledningsgruppen 22 april Hälsofrågorna kan inte isoleras utan de måste genomsyra hela regionen, både i den politiska organisationen och i verksamheten. Kunskapsinhämtning och framtidsanalys De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för kunskapsinhämtning och framtidsanalys. Metoden att arbeta med särskilda Kunskapssammanträden mellan olika nämnder och styrelser bör utvecklas vidare och vara ett naturligt arbetssätt under hela mandatperioden. Regionfullmäktige har även en viktig roll att bidra till kunskapsinhämtning och framtidsanalys för att spegla bredden av verksamheten inom Region Östergötland. Tillfälliga beredningar och utskott Tillfälliga beredningar och utskott är ett lämpligt sätt att arbeta med tydligt avgränsade frågor under en tidsbegränsad period. Tillfälliga beredningar och utskott kan initieras av styrelser och nämnder samt av fullmäktige. Nämndstruktur

73 Politiska ledningsgruppen 22 april Regionfullmäktige (RF) Regionfullmäktige ska fortsatt ha 101 ledamöter. Fullmäktige leds av ett presidium bestående av tre personer, vara en representerar oppositionen. Fullmäktiges presidium är deltidsarvoderat. Uppdrag Se nuvarande reglemente. Regionstyrelsen (RS) Regionstyrelsen består av 17 ordinarie ledamöter och 11 ersättare. Styrelsen leds av en ordförande och tre vice ordförande, varav en representerar oppositionen. Styrelsens presidium är heltidsarvoderat. Uppdrag Regionsstyrelsens huvudsakliga uppdrag är att vara ägare och utöva tillsyn av samlade verksamheten. Regionsstyrelsen ska arbeta med ekonomi, investeringsfrågor, produktion, bolagsstyrning, personal och kompetensförsörjning, FoU-frågor mm. Samordna Regionens pensionärsråd samt Rådet för funktionsnedsättning. Beredningar/utskott Under Regionsstyrelsen ska det finnas två beredningar/utskott som ska arbeta med: Beredning o Ägarfrågor Beredningen har 11 ledamöter. Ska utifrån ett RS-perspektiv arbeta med frågor som har en ägarkaraktär ; följa egna bolag, miljöfrågor, IT, fastighetsfrågor mm Utskott o Personal och kompetensförsörjning Utskottet har 7/9 ledamöter. Utskottet ska följa regionens arbete kring hur personalfrågor i regionens egna verksamheter bedrivs samt hur kompetensförsörjningen till den egna verksamheten säkerställs. Utöver detta ska det finnas en beredning i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden: Framtidens primärvård Beredningen har X ledamöter. Ska arbeta med frågor om framtidens primärvård, den nära våren ska även fokuseras och beaktas. (kan eventuellt vara ett tidbegränsat upprag) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Hälso- och sjukvårdsnämnden består av 17 ordinarie ledamöter och 11 ersättare. Nämnden leds av en ordförande och tre vice ordförande, varav en representerar oppositionen. Nämndens presidium är heltidsarvoderat. Uppdrag HSN ska utifrån ett behovs- och medborgarperspektiv beställa hälso-och sjukvård. HSN ska göra resursfördelning samt följa upp beställningar/överenskommelser. Nämnden har ett samordningsansvar för Samordningsförbunden

74 Politiska ledningsgruppen 22 april Beredningar/utskott Under Hälso- och sjukvårdsnämnden ska det finnas två beredningar/utskott som ska arbeta med: Beredning o Behovsstyrning - Beredningen har 11 ledamöter. Ska arbeta med behovsstyrning, behovsanalyser och andra frågor kopplade till detta område. Beredningen/utskottet är även styrgrupp för Brukardialogsberedningarna. Utskott o Uppföljning Utskottet har 7/9 ledamöter. Ska arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som HSN sluter. Utöver detta ska det finnas: Brukardialogsberedningar 5 stycken beredningar med vardera 7 ledamöter. Ska arbeta med att kontinuerligt föra dialog med brukare och anhöriga kring behov mm. Framtidens primärvård Beredningen har X ledamöter. Ska arbeta med frågor om framtidens primärvård, den nära våren ska även fokuseras och beaktas. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) Trafik- och samhällsplaneringsnämnden består av 15 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Nämnden leds av ordförande och två vice ordförande, varav en representerar oppositionen. Ordförande är arvoderad på heltid, vice ordförande är arvoderade på deltid. Uppdrag Nämnden ska bereda och besluta om frågor som rör länstransportplan, myndighetsutövning utifrån kollektivtrafiklagen, infrastrukturfrågor, översiktlig planering, samhällsbyggnad, landsbygdsfrågor samt regionövergripande miljöfrågor. Nämnden har ett särskilt uppdrag att kontinuerlig arbeta med dess frågor i dialog med brukare och medborgare, detta arbetssätt ska utvärderas under perioden. Beredningar/utskott Nämnden har inga beredningar eller utskott. Tillfälliga beredningar/utskott kan komma att bli aktuella exempelvis i samband med utarbetande av LTP/RTP mm. Regionutvecklingsnämnden (RUN) Redgionutvecklingsnämnden består av 15 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Nämnden leds av ordförande och två vice ordförande, varav en representerar oppositionen. Ordförande och vice ordförande (oppositionen)är arvoderad på heltid, vice ordförande(majoriteten) är arvoderade på deltid

75 Politiska ledningsgruppen 22 april Uppdrag Nämnden ska bereda och besluta om frågor som rör Näringsliv/innovation, attraktivitet, besöksnäring/turism och strukturfonder. Nämnden ska ansvara för arbetet med kompetensplattformen. Nämnden ska ansvara för arbetet med kulturplan och beställningar/uppdrag till kulturinstitutioner, folkbildning, bibliotek mm. Nämnden ska utgöra styrelse för Lunnevads folkhögskola samt ansvara för kontakterna med Naturbruksgymnasiet. Nämnden ska dessutom ha ett extra ansvar för att följa upp och fokusera kring frågor som rör folkhälsa. Nämnden utgör skolstyrelse. Beredningar/utskott Nämnden ska ha en beredning: Beredning o Folkhälsa Bredningen ska ha 9 ledamöter. Ska arbeta med att tillse att Östgötakommissionens arbete verkställs, ska särskilt följa och utvärdera regionens arbete med folkhälsa. Ska samverka med kommunerna. Politiska ledningsgruppen (PLG) tillika krisledningsnämnd Politiska ledningsgruppen består av presidierna i Regionfullmäktige, Regionsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Trafik- och infrastrukturnämnden samt Nämnden för tillväxt, attraktivitet och folkhälsa, samt gruppledare. Ordförande för den Politiska ledningsgruppen är Regionsstyrelsens ordförande, vice ordförande är Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Den politiska ledningsgruppen är tillika krisledningsnämnd för Region Östergötland. Uppdrag Se nuvarande reglemente gällande PLG och krisledningsnämnd. Beredningar/utskott Inga. Patientnämnden Patientnämnden består av 9 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. Nämnden leds av en ordförande och en vice ordförande (från oppositionen). Presidiet är deltidsarvoderat. Uppdrag Se nuvarande reglemente. Beredningar/utskott Inga

76 Politiska ledningsgruppen 22 april Regionsjukvårdsnämnden Se nuvarande reglemente och överenskommelse inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Revisionen Revisionen består av en representant för varje parti som finns representerat i regionfullmäktige. Revisionen leds av en ordförande (representerar oppositionen) och en vice ordförande (representerar majoriteten). Presidiet är deltidsarvoderat. De partier som innehar plats i presidiet erhåller ytterligare en ledamot i Revisionen. Uppdrag Se nuvarande reglemente. Beredningar/utskott Inga. Regionens pensionärsråd samt Regionens råd för frågor om funktionsnedsättning (Nuvarande LRFFoch LPR) Regionens pensionärsråd samt råd för frågor om funktionsnedsättning leds och samordnas av representanter från Regionsstyrelsen. Regionen innehar ordförandepositionen och brukarorganisationerna innehar vice ordförandeposten. Presidierna är deltidsarvoderade. Uppdrag Se nuvarande reglemente. Beredningar/utskott Inga

77 Politiska ledningsgruppen 22 april

78 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Peder Björn LiÖ Landstingsstyrelsen Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL gäller inte heller för fritidspolitiker som omväljs i samband med valet 2014 och som när OPF-KL ska börja gälla för uppdraget, har uppnått 67 års ålder. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Regionstyrelsen föreslås utgöra särskild pensionsmyndighet med uppdrag att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Pensionsmyndigheten ska tillse att anvisningar tas fram för hanteringen av OPF- KL.

79

80

81 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Maria Johansson LiÖ Landstingsstyrelsen Folktandvårdens behandlingstaxor gällande från Folktandvården har inkommit med förslag till behandlingstaxor att gälla från Landstingsfullmäktige fattade enligt 27/08 beslut om principer för fastställande av Folktandvårdens behandlingstaxor där utgångspunkten skulle vara åtgärdslistan och referensprislistan i det statliga tandvårdsstödet samt Folktandvårdens kostnader för respektive åtgärder. Riktlinjen är att priserna för åtgärderna i behandlingstaxorna i Östergötland skall ligga i nivå med genomsnittet för landet. Under förutsättning att Nämnden för statligt tandvårdsstöd inom Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket (TLV) fattar nödvändiga beslut kommer flera större förändringar att ske i det statliga tandvårdsstödet från och med Det nya regelverket och de nya referenspriserna kommer att publiceras i början av juni månad De viktigaste förändringarna är: - Kronterapi blir ersättningsberättigande vård för tand i position 7 - Implantatbehandling blir ersättningsberättigande vård inom position 6 6, vid entandslucka i position 6 som utbytesterapi - Implantatbehandling blir ersättningsberättigande vård i tvåtandslucka inom position Med anledning av de nationella riktlinjerna införs nya åtgärder och tillstånd inom bettfysiologi, vid behandling med regenerativa metoder av parodontal sjukdom och för beteendemedicinsk behandling - Ett flertal övriga förändringar med ett 20-tal nya åtgärder, ett par nya tillstånd och omfattande textförändringar i tillstånd, åtgärder, villkor och allmänna råd Förslaget till Folktandvårdens behandlingstaxor från och med innehåller priser för de nya åtgärderna som, i princip, ligger på den kommande referensprisnivån. För befintliga åtgärder har ingen prisjustering skett. Då detta avser helt nya åtgärder och referenspriserna för dessa åtgärder ännu inte är kända har inte någon jämförelse av de nya åtgärdernas priser mot genomsnittet i landet kunnat göras.

82

83 Maria Johansson Tandvårdsgruppen Principer för fastställande av Folktandvården Östergötlands prislistor 1 september 2014 Under förutsättning att nämnden för statligt tandvårdsstöd inom TLV fattar nödvändiga beslut kommer flera större förändringar att ske i det statliga tandvårdsstödet from Det nya regelverket och nya referenspriser kommer att publiceras i början på juni De viktigaste förändringarna kan sammanfattas som: Kronterapi att blir ersättningsberättigande för tand i position 7. Implantatbehandling blir ersättningsberättigande vård inom position 6 6, vid entandslucka i position 6 som utbytesterapi. Implantatbehandling blir ersättningsberättigande vård i tvåtandslucka inom position 6 6. Med anledning av de nationella riktlinjerna införs nya åtgärder och tillstånd inom bettfysiologi, vid behandling med regenerativa metoder av parodontal sjukdom och för beteendemedicinsk behandling. Ett flertal övriga förändringar med totalt ett 20-tal nya åtgärder, ett par nya tillstånd och omfattande textförändringar i tillstånd, åtgärder, villkor och allmänna råd. Dessutom införs alltså nya referenspriser. Förslaget till Folktandvårdens prislistor from innehåller priser för de nya åtgärderna som, i princip, ligger på den kommande referensprisnivån. För befintliga åtgärder har ingen prisjustering skett Detta kommer som vanligt att ske till I arbetet med att framställa bifogat förslag till Folktandvården priser har samråd skett med representanter för käkkliniken och odontologisk radiologi. För Folktandvården Mats Svensson Försäkringstandläkare

84 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård Arbetsmaterial avgift Pris pris 50% 15% 100. Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare L Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, enkel H Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, omfattande Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare L Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, enkel H Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, omfattande Utredning utförd av tandläkare H Utredning utförd av tandläkare, omfattande Basundersökning, utförd av tandhygienist Basundersökning med fullständig parodontal undersökning, utförd av tandhygienist ref ####### ####### 113 Akut undersökning, utförd av tandhygienist ref ####### ####### 114 Kompletterande parodontal undersökning eller kariesutredning, utförd av tandhygienist ref ####### ####### 114 L Kompletterande parodontal us eller kariesutredning, utförd av tandhyg, mindre omf Röntgenundersökning av enskild tand Röntgenundersökning, delstatus Röntgenundersökning, helstatus Panoramaröntgenundersökning Röntgenundersökning, extraoral Röntgenundersökning, omfattande Tomografisk undersökning av en kvadrant Tomografisk undersökning av två kvadranter Tomografisk undersökning av tre kvadranter Tomografisk undersökning av fyra kvadranter Studiemodeller för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi inklusive Laboratorieundersökning, (PAD) Sjukdomsförebyggande åtgärder 201 Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem L Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem mindre omfattning 204 Profylaxskena, per skena Fluorbehandling inklusive professionell tandrengöring kortare behandlingstid ref ####### ####### 206 Fluorbehandling inklusive professionell tandrengöring Sjukdomsbehandlande åtgärder 301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande behandling Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande behandling H Sjukdomsbehandlande åtgärder, mycket omfattande behandling Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem L Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, mindre omfattning 312 Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem 313 Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer ref ####### ####### 314 Beteendemedicinsk behandling ref ####### ####### 321 Icke-operativ behandling av kariessjukdom Stegvis excavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning L Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, kortare tid H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, längre tid Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning, längre tid Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling 343 T Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling, tandläkare 362 Lustgassedering, per gång

85 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård 400. Kirurgiska åtgärder Arbetsmaterial avgift Pris pris 50% 15% Tanduttagning och dentoalveolär kirurgi 401 Tanduttagning, en tand Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand Tanduttagning tillkommande enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle 405 Omfattande dentoalveolär kirurgi Tanduttagning, övertalig tand Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle ref ####### ####### Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik Benaugmentation med egen benvävnad, per operationstillfälle Benaugmentation med benersättningsmaterial, per operationstillfälle Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Perioperativ kirurgi vid implantatkirurgi Avlägsnande av ett implantat Avlägsnande av ett implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder 441 Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle 441 L Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett enstaka implantat, per operationstillfälle, mindre omfattning 442 Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle Kirurgisk behandling av peri-implantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle 444 Omfattande parodontalkirurgisk behandling av parodontit vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per op-tillfälle 446 Rekonstruktiv behandling med membran (GTR) eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd, ref ####### ####### per operationstillfälle 447 Rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd, per op tillfälle ref ####### ####### 448 Fritt bindvävstransplantat vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle ref ####### ####### Övriga åtgärder 480 Kontroll koagulation, tilläggsåtgärd Rotbehandlingsåtgärder 501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal Rensning och rotfyllning, två rotkanaler Rensning och rotfyllning tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tilläggsåtgärd ref ####### ####### 600. Bettfysiologiska åtgärder 601 Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena ref ####### ####### 602 Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena ref ####### ####### 603 Reponeringsskena, per skena ref ####### ####### 604 Mjukplastskena, laboratorieframställd, utförd på bettfysiologiska indikationer, per skena Motorisk aktivering ref ####### ####### 607 Bettslipning för ocklusal stabilisering ref ####### #######

86 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård Arbetsmaterial avgift Pris pris 50% 15% 700. Reparativa åtgärder 701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand L Fyllning av en yta på framtand eller hörntand, mindre omfattning Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar L Fyllning av en yta på molar eller premolar, mindre omfattning H Fyllning av en yta på molar eller premolar, större omfattning Fyllning av två ytor på molar eller premolar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi Protetiska åtgärder Tandstödd protetik 800 Permanent tandstödd krona, en per käke ref ####### ####### 800 A Permanent tandstödd krona, en per käke - Urtagskrona ref ####### ####### 800 B Permanent tandstödd krona, en per käke - Helkeramisk ref ####### ####### 801 Permanent tandstödd krona, flera i samma käke A Permanent tandstödd krona, flera i samma käke - Urtagskrona B Permanent tandstödd krona, flera i samma käke - Helkeramisk Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande led vid tandstödd protetik, per led A Hängande led vid tandstödd protetik, helkeramiskt, per led Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd A Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, helkeramiskt, per stöd Radikulärförankring vid avtagbar protes Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparation av tandstödd protetik 811 Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand H Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand, emaljretinerad Reparation av krona, bro eller barkonstruktion ref ####### ####### 813 Broreparation med tandteknisk insats ref ####### ####### 814 Broreparation med tandteknisk insats, omfattande ref ####### ####### 815 Sadelkrona Avtagbar protetik 822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachment Attachments, per styck Hel underkäksprotes Hel överkäksprotes Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes 831 Justering av avtagbar protes Lagning av protes eller tillsättning av protestand Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs H Lagning av protes där avtryck krävs, omfattande Rebasering och lagning av protes Komplicerad lagning av protes Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes 839 Inmontering av förankringselement, per käke Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling 845 Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena, hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller bettstabilisering Klammerplåt Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering, med fyllningsmaterial, per tand

87 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård avgift Pris pris 50% 15% Implantatprotetiska åtgärder 850 Implantatförankrad krona, en per käke ref ####### ####### 850 A Implantatförankrad krona, en per käke - Helkeramisk ref ####### ####### 852 Implantatförankrad krona, flera i samma käke A Implantatförankrad krona, flera i samma käke - Helkeramisk Hängande led vid implantatförankrad bro A Hängande led vid implantatförankrad bro, helkeramiskt Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, per implantat 858 Distans inkl centrumskruv, per styck Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat * Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat * Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat * Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, överkäke * Implantatförankrad bro, underkäke 4 implantat * Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, underkäke * Implantatstödd täckprotes, överkäke, 2 implantat, eller implantatstödd täckprotes * underkäke, oavsett antal implantat 872 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat * Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat, eller fler * Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat Implantatstödd täckprotes exklusive implantat, implantatkomponenter * och förankringselement 878 Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Reparation av implantat och implantatstöddprotetik 880 Av- och återmontering av implantatförankrad konstruktion på ett till två implantat ref ####### ####### 881 Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning L Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning. Förslutning av skruvschakt 882 Av- och återmontering av implantatförankrad konstruktion på tre eller flera implantat ref ####### ####### 882 L Av- och återmontering av implantatförankrad konstruktion på tre eller flera implantat, enklare Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs 888 Fästskruv, per styck Centrumskruv, per styck Implantatförankrad krona på befintligt implantat A Implantatförankrad krona på befintligt implantat, helkeramisk Tandreglering och utbytesåtgärder Tandreglering 901 Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år * Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 till 1,5 år * Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1,5 till 2 år * Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än två år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling högst 1 år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1 till 1,5 år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1,5 till 2 år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling mer än två år * 30830

88 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård avgift Pris pris 50% 15% Utbytesåtgärder 921 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand, helkeramisk. 922 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar, helkeramisk 925 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Enstegsteknik 925 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Tvåstegsteknik. 926 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller Helkeramisk 928 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Enstegsteknik 928 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Tvåstegsteknik 929 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. 929 B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på, helkeramisk 940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka. Enligt faktisk tand- * regleringsåtgärd Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd 800 eller 801 har utförts * inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Enligt faktisk tandregleringsåtgärd Abonnemang / Frisktandvård 0 Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod 8180

89 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård Tillägg till åtgärd T Tillägg ädelmetall till åtg 800, 801, 802, 804, 805, 806, 808, , , 850, 852, 853, , , 883, 884, 890, 921, 922, 926, 929 faktisk kostn T Tillägg attachment och förankringselement upp till faktisk kostnad T Tillägg implantatkomponenter upp till faktisk kostnad T Tillägg vid membranteknik till åtgärd 427 faktisk kostnad T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 428 överstigande 2500kr upp till faktisk kostn T Tillägg membran (GTR) eller emaljmatrixprotein till åtg 446 överstigande ref-pris T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 447 överstigande ref-pris T Tillägg inlägg till åtgärd Ädelmetall tillkommer 4000 T Tillägg lingual ortodonti till åtg , ädelmetall tillkommer T Tillägg lingual ortodonti till åtg , ädelmetall tillkommer T Tillägg invisalign till åtg T Helgjour,tillägg, beh upp till 30 min 300 T Helgjour,tillägg, beh mer än 30 min 500 Övriga åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet 1000 Mertid AFL-taxa, tandläkare motsv kr/tim 1001 Mertid AFL-taxa, tandhygienist, motsv. 960 kr/tim 5000 Fullständig urrensning av tand på jourpatient, motsv 1860kr/tim ubv Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, kortare tid 300 ubm Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, längre tid 600 ubl Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare AFL-taxa 150 ubh Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist/tandsköterska 300 ubhm Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist längre tid 500 ubhl Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist AFL-taxa 100 inr Intyg Tandskydd, inklusive tandteknik Apnéskena, mer omfattande beh Apnéskena Skalfasad vid estetisk behandling T Blekning av tänder (inkl. material, tandtekn.+ tidsåtg.1860kr/tim) 972 Blekning av tänder (inkl. material, tandtekn.+ tidsåtg.960kr/tim) 973 Fastsättning av tandsmycke, smycke tillkommer Övrigt, belopp * Pris måste beräknas i varje enskilt fall Protetiska omgörningar enligt regel D.5, E.5-E.9 TLVFS 2009:1, täcks av Folktandvården Patient kan på begäran få skriftlig information om vilka material som använts vid behandling som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad (8 :3 SFS 2008:193) avgift Pris pris 50% 15%

90 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Patpris avgift avgift pris avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 100. Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder S101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare S101 L Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, enkel S101 H Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, omfattande S103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare S107 Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare S107 L Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, enkel S107 H Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläk, omfattande S108 Utredning utförd av tandläkare S111 Basundersökning, utförd av tandhygienist S112 Basundersökning med fullständig parodontal undersökning, utförd av tandhygienist ref ####### S113 Akut undersökning, utförd av tandhygienist ref ####### S114 Kompletterande parodontal undersökning eller kariesutredning, utförd av tandhyg. ref ####### S114 L Kompletterande parodontal us eller kariesutredning, utförd av tandhyg, mindre omf S115 Konsultation specialisttandvård S116 Konsultation specialisttandvård, omfattande S121 Röntgenundersökning av enskild tand S122 Röntgenundersökning, delstatus S123 Röntgenundersökning, helstatus S124 Panoramaröntgenundersökning S125 Röntgenundersökning, extraoral S126 Röntgenundersökning, omfattande S131 Tomografisk undersökning av en kvadrant S132 Tomografisk undersökning av två kvadranter S133 Tomografisk undersökning av tre kvadranter S134 Tomografisk undersökning av fyra kvadranter S141 Studiemodell, för behandlingsplanering S161 Salivsekretionsmätning S162 Labkostnader vid mikrobiologisk undersökning S162 H Labkostnader vid mikrobiologisk undersökning, DNA-prov S163 Biopsi inklusive Laboratorieundersökning, (PAD) Sjukdomsförebyggande åtgärder S201 Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem S204 Profylaxskena, per skena S205 Fluorbehandling inklusive professionell tandrengörning kortare behandlingstid ref ####### ####### ####### S206 Fluorbehandling inklusive professionell tandrengörning Sjukdomsbehandlande åtgärder S301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattning S302 Sjukdomsbehandlande åtgärder S303 Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande behandling S303 H Sjukdomsbehandlande åtgärder, mycket omfattande behandling S311 Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem S311 L Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, mindre omfattning S311 H Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, större omfattning S312 Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem 313 Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer ref ####### ####### ####### 314 Beteendemedicinsk behandling ref ####### ####### ####### S321 Icke-operativ behandling av kariessjukdom S322 Stegvis excavering S341 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning S341 H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, längre tid S342 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning S342 H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning, längre tid S342 T Behandling av parodontal sjukdom, större omfattning, spec tandläkare S343 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandl S343 T Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandl spec tandläkare S362 Lustgassedering, per gång

91 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Patpris avgift avgift pris avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 400. Kirurgiska åtgärder S401 Tanduttagning, en tand S402 Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand S403 Tanduttagning, tillkommande enkel S404 Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle S405 Omfattande dentoalveolär kirurgi S406 Tanduttagning, övertalig tand S407 Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle ref ####### ####### ####### Implantatkirurgiska åtgärder S420 Implantat, per styck S421 Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat S421 H Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat, komplicerad S422 Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik S423 Operation avseende käkbensförankrade implantat, 2 eller 3 implantat S423 H Operation avseende käkbensförankrade implantat, 2 el 3 implantat, flera kvadranter S424 Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik S425 Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat S426 Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik S427 Benaugmentation med egen benvävnad, per operationstillfälle S428 Benaugmentation med benersättningsmaterial, per operationstillfälle S429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle S430 Perioperativ kirurgi vid implantatkirurgi S435 Avlägsnande av ett implantat S436 Avlägsnande av ett implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder S441 Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett enstaka implantat, per operationstillfälle S441 L Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett enstaka implantat, per operationstillfälle, mindre omfattning S442 Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle S442 H Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle, kompl S443 Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle S444 Omfattande parodontalkirurgisk behandling vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle S445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per op-tillfälle S446 Rekonstruktiv behandling med membran (GTR) eller emaljmatrixprotein, ref ####### ####### ####### tilläggsåtgärd, per operationstillfälle S447 Rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd, per op tillfälle ref ####### ####### ####### S448 Fritt bindvävstransplantat vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle ref ####### ####### ####### Övriga åtgärder S480 Kontroll koagulation, tilläggsåtgärd Rotfyllningsåtgärder S501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal S502 Rensning och rotfyllning, två rotkanaler S503 Rensning och rotfyllning tre rotkanaler S504 Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler S521 Akut endodontisk behandling S522 Komplicerad kanallokalisation S523 Stiftborttagning S541 Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle S541 H Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle, komplicerad S542 Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma behandlingstillfälle, tilläggsåtg ref ####### ####### ####### 600. Bettfysiologiska åtgärder S601 Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena ref+490 ####### ####### ####### S602 Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk ind, per skena ref+490 ####### ####### ####### S603 Reponeringsskena, per skena ref+490 ####### ####### ####### S604 Mjukplastskena, laboratorieframställd, för bettfysiologisk behandling, per skena S606 Motorisk aktivering ref ####### ####### ####### S607 Bettslipning för ocklusal stabilisering ref ####### ####### ####### 700. Reparativa åtgärder S701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand S701 L Fyllning av en yta på framtand eller hörntand, mindre omfattning S702 Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand S703 Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand S704 Fyllning av en yta på molar eller premolar

92 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Patpris avgift avgift pris avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% S704 H Fyllning av en yta på molar eller premolar, omfattande S704 L Fyllning av en yta på molar eller premolar, mindre omfattning S705 Fyllning av två ytor på molar eller premolar S706 Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar S707 Krona i plastiskt material, klinikframställd S708 Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi

93 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Patpris avgift avgift pris avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 800. Protetiska åtgärder Tandstödd protetik S800 Permanent tandstödd krona, en per käke ref ####### ####### ####### S800 A Permanent tandstödd krona, en per käke - Urtagskrona ref+200 ####### ####### ####### S800 B Permanent tandstödd krona, en per käke - Helkeramisk ref+700 ####### ####### ####### S801 Permanent tandstödd krona, flera i samma käke S801 A Permanent tandstödd krona - urtagskrona S801 B Permanent tandstödd krona - helkeramisk S802 Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift S803 Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift S804 Hängande led vid tandstödd protetik, per led S804 A Hängande led vid tandstödd protetik, helkeramiskt, per led S805 Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd S805 A Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, helkeramiskt, per stöd S806 Radikulärförankring vid avtagbar protes i ädelmetall S807 Semipermanent krona eller hängande led, per led S808 Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner, ädelmetall S809 Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparation av tandstödd protetik S811 Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand S811 H Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand, emaljretinerad S812 Reparation av krona, bro eller barkonstruktion ref ####### ####### ####### S813 Broreparation med tandteknisk insats ref ####### ####### ####### S814 Broreparation med tandteknisk insats, omfattande ref ####### ####### ####### S815 Sadelkrona Avtagbar protetik S822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder S823 Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder S824 Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad S825 Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attchements S826 Attachments, per styck S827 Hel underkäksprotes S827 H Hel underkäksprotes, svårare S828 Hel överkäksprotes S828 H Hel överkäksprotes, svårare S829 Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes S831 Justering av avtagbar protes S832 Lagning av protes eller tillsättning av protestand S833 Rebasering av protes S834 Lagning av protes där avtryck krävs S834 H Lagning av protes där avtryck krävs, omfattande S835 Rebasering och lagning av protes S836 Komplicerad lagning av protes S837 Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes S839 Inmontering av förankringselement, per käke Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling S845 Ocklusionskorrigerande bettslipning S846 Skena, hel eller cem i sektioner för vertikal platsberedning eller bettstabilisering S847 Klammerplåt S848 Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per tandposition Implantatprotetiska åtgärder S850 Implantatförankrad krona, en per käke ref ####### ####### ####### S850 A Implantatförankrad krona, en per käke - Helkeramisk ref+1250 ####### ####### ####### S852 Implantatförankrad krona, flera i samma käke S852 A Implantatförankrad krona, flera i samma käke - Helkeramisk S853 Hängande led vid implantatförankrad bro S853 A Hängande led vid implantatförankrad bro, helkeramiskt S854 Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led S855 Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat,per implantat S856 Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på impl, per led S857 Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på impl per implantat S858 Distans inklusive centrumskruv, per styck S861 Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat * *

94 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Patpris avgift avgift pris avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% S862 Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat * * S863 Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat * * S864 Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, överkäke * * S865 Implantatförankrad bro, underkäke 4 implantat * * S867 Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, underkäke * * S871 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 2 implantat eller implantatstödd täckprotes, * * underkäke, oavsett antal implantat S872 Implantatstödd täckprotes överkäke, 3 implantat * *

95 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Patpris avgift avgift pris avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% S873 Implantatstödd täckprotes överkäke, 4 implantat eller fler * * S874 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat S875 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat S876 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat S877 Implantatstödd täckprotes exklusive implantat, implantatkomponenter * * och förankringselement S878 Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Reparation av implantat och implantatstödd protetik S880 Av- och återmontering av implantatförankrad konstruktion på ett till två implantat ref ####### ####### S881 Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning S881 L Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning Förslutning av skruvschakt. S882 Av- och återmontering av implantatförankrad konstruktion på tre eller flera impl S882 L Av- och återmontering av implantatförankrad konstruktion på tre eller flera impl, enkel S883 Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandtekn insats S884 Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk * insats krävs S888 Fästskruv, per styck S889 Centrumskruv, per styck S890 Implantatförankrad krona på befintligt implantat S890 A Implantatförankrad krona på befintligt implantat, helkeramisk Tandreglering och utbytesåtgärder Tandreglering S901 Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år * S902 Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 till 1,5 år * S903 Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1,5 till 2 år * S904 Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än två år * S905 Tandreglering två käkar, aktiv behandling högst 1 år * S906 Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1 till 1,5 år * S907 Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1,5 till 2 år * S908 Tandreglering två käkar, aktiv behandling mer än två år * Utbytesåtgärder S921 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand. S921 B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand, helkeramisk S922 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar S922 B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar, helkeramisk S925 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Enstegsteknik S925 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Tvåstegsteknik. S925 H Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Komplicerad. S926 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller S926 B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller Helkeramisk S928 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Enstegsteknik S928 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Tvåstegsteknik S929 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på.

96 Arbetsmaterial Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Patpris avgift avgift pris avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% S929 B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på, helkeramisk S940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka. Enligt faktisk tand- * regleringsåtgärd S901 - S908 S941 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd 800 eller 801 har * utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Enligt faktisk tandregleringsåtgärd S901 - S908 Tillägg till åtgärd T Tillägg ädelmetall till åtg 800, 801, 802, 804, 805, 806, 808, , , 850, 852, 853, , , 883, 884, 890, 921, 922, 926, 929 faktisk kostn T Tillägg attachment och förankringselement upp till faktisk kostnad T Tillägg implantatkomponenter upp till faktisk kostnad T Tillägg vid membranteknik till åtgärd 427 faktisk kostnad T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 428 överstigande 2500kr upp till faktisk kostn T Tillägg membran (GTR) eller emaljmatrixprotein till åtg 446 överstigande ref-pris T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 447 överstigande ref-pris T Tillägg inlägg till åtgärd Ädelmetall tillkommer 4000 T Tillägg lingual ortodonti till åtgärd Ädelmetall tillkommer T Tillägg lingual ortodonti till åtgärd Ädelmetall tillkommer T Tillägg vid invisalign till åtg Övriga åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet S1000 Mertid AFL-taxa, tandläkare motsv kr/tim S1001 Mertid AFL-taxa, tandhygienist motsv 960 kr/tim Subv Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, kortare tid 320 Subm Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, längre tid 700 Subl Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare AFL-taxa 300 Subh Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist/tandsköterska 300 Subhm Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist längre tid 500 Subhl Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist AFL-taxa 100 Sinr Intyg 600 S129 MR-undersökning av käkleder 3300 S281 Tandskydd, inklusive tandteknik 1600 S681 Apnéskena, mer omfattande beh 7070 S682 Apnéskena 4690 S971 Skalfasad vid estetisk behandling 7200 S972 T Blekning av tänder (inkl. material, tandtekn.+ tidsåtg. 2280kr/tim) S972 Blekning av tänder (inkl. material, tandtekn.+ tidsåtg.960kr/tim) S973 Fastsättning av tandsmycke, smycke tillkommer 400 S999 Övrigt, belopp * Pris måste beräknas i varje enskilt fall Protetiska omgörningar enligt regel D.5, E.5-E.9 TLVFS 2009:1, täcks av Folktandvården Patient kan på begäran få skriftlig information om vilka material som använts vid behandling som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad (8 :3 SFS 2008:193) Vid specialisttandvård, där specialisttillägg debiteras enligt TLVFS 2009:1, skall detta dras av från de debiterade tandvårdsåtgärderna

97 Patavgift 15% ###### ###### ###### ###### ###### ######

98 Patavgift 15% ###### ###### ###### ###### ###### ###### ###### ###### 2450 ###### ######

99 Patavgift 15%

100 Patavgift 15% ###### ###### ###### ###### ###### ###### ###### ######

101 Patavgift 15%

102 Patavgift 15%

103 Patavgift 15% 10750

104

105 Generella riktlinjer för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Bakgrund Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är en frivillig samverkan mellan landsting, försäkringskassa, arbetsförmedling och kommuner. I Östergötland har samordningsförbunden sedan länge varit en etablerad form för samverkan mellan huvudmännen. Målgruppen för samordningsförbundens verksamheter är individer i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna i syfte att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har funnits sedan 1 januari 2004 och är ett uppdrag till försäkringskassan. I dess portalparagrafer anges bland annat följande: Allmänna bestämmelser 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner. 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbund 4 Verksamheten med finansiell samordning bedrivs av ett för detta ändamål särskilt bildat samordningsförbund i vilket de samverkande parterna är medlemmar. Nedan redovisas landstingets övergripande ställningstaganden för den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet. Dessa ställningstaganden utgör en riktlinje för landstingets agerande och för de förtroendevalda, tjänstemän och verksamhetsföreträdare från landstinget som ingår i de organ som finns i samordningsförbunden. Utgångspunkter Individens behov ska vara vägledande för de samverkande insatserna. Det är huvudmännens ansvar, inte individens, att insatserna samordnas utifrån de gemensamma resurser som står till förfogande. Landstinget är en av flera viktiga samhällsaktörer för människor som på grund av någon form av ohälsa behöver återfå förmåga till eget arbete/sysselsättning. Landstinget ska bidra till samordningsförbundens verksamhet i länet och på detta sätt möjliggöra positiva effekter för

106 både individ och samhälle. Behov av samordnade insatser från olika huvudmän finns för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver rehabiliterande insatser. Huvudmännens ambition är att samordna sina insatser för individens bästa utifrån individens behov. Den gemensamma finansieringen innebär att förutsättningarna för samverkan mellan de berörda huvudmännen underlättas. Genom bra samverkan utnyttjas också befintliga resurser på ett effektivt sätt. Det ska finnas en ömsesidig förståelse för varandras uppdrag med tydlighet i ansvarsfördelning, men gränsdragningar mellan huvudmän ska inte utgöra hinder för individens behov. Organisation och verksamheter Den finansiella samordningen administreras genom samordningsförbund och landstinget ser det som angeläget att hela länet är representerat i något samordningsförbund. Landstinget ser gärna en utveckling mot tre samordningsförbund, ett i respektive länsdel. Detta förutsätter givetvis att övriga huvudmän är positiva till en sådan utveckling. Samordningsförbund som plattform möjliggör utvecklandet av nya metoder som annars skulle vara svåra att genomföra för en enskild huvudman. Metodutvecklande verksamheter bör prioriteras och utvärderas för eventuell spridning av användandet. Utvärderingar av samordningsförbundens verksamheter bör registreras i det gemensamma system som tillämpas. Det är angeläget att hitta strukturella samverkansformer som säkrar att funktioner för samverkan finns över tid. En strävan efter strukturer för förankring till medarbetarnivå bör också finnas. I de fall samordningsförbunden finansierar projekt är det viktigt att det finns en plan kring hur projektets resultat ska implementeras i ordinarie strukturer när projektet avslutas. Genom samverkan mellan landsting, kommuner, försäkringskassa och arbetsförmedling kan i vissa fall luckor i välfärdssystemet upptäckas och definieras. Systemutvecklande verksamheter, som syftar till att täcka denna typ av systembrister, bör prioriteras och även de utvärderas. Samordningsförbundens lokala förankring möjliggör att verksamheterna kan anpassas utifrån lokala behov. Över länet sker också ett systematiskt kunskaps- och erfarenhetsutbyte på både politisk nivå och tjänstemannanivå mellan de olika samordningsförbunden vilket är angeläget att även fortsättningsvis upprätthålla och utveckla. För att underlätta länsövergripande samverkan mellan samordningsförbund bör en strävan mot en användning av gemensamma begrepp, termer och förhållningssätt ske. Landstinget har en politisk representation på ägar- och styrelsenivå. Styrelsen är förbundets högsta beslutande och förvaltande organ. Arbetet inom förbundet leds av ett kansli med verkställande tjänsteman som är föredragande i styrelsen. En beredningsgrupp som består av företrädare för de samverkande myndigheterna finns i respektive samordningsförbund. Gruppen är ett stöd för den verkställande tjänstemannen vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen. Landstingets representation i beredningsgruppen beslutas av respektive närsjukvårdsdirektör. För representanterna i beredningsgruppen är det viktigt att ha beslutsmandat att föra vidare och implementera samordningsförbundens verksamhet till berörda verksamheter inom landstinget.

107 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Christoffer Martinelle LiÖ Landstingsstyrelsen Bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är en frivillig samverkan mellan landsting, Försäkringskassa, arbetsförmedling och kommuner. I Östergötland har samordningsförbunden sedan länge varit en etablerad form för samverkan mellan huvudmännen. Målgruppen för samordningsförbundens verksamheter är individer i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna i syfte att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Under 2013/2014 har diskussioner kring ett samgående mellan Motala/Vadstena samordningsförbund och Mjölby/Ödeshög/Boxholms samordningsförbund pågått. Diskussionerna har utmynnat i att en sammanslagning av förbunden föreslås ske 1 januari 2015 under förutsättning att erforderliga beslut fattas hos samtliga blivande medlemmar. Det nya namnet på förbundet föreslås bli Samordningsförbundet Västra Östergötland. Fördelar med sammanslagningen som lyfts fram kan sammanfattas i följande punkter; Breddad och mer omfattande utbud av insatser för invånarna i kommunerna Lägre administrativa kostnader, vilket frigör resurser till rehabiliteringsinsatser Till detta ärende biläggs; 1. Beslutsunderlag 2. Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland 3. Exempel på kostnadsfördelning Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA A t t anta förbundsordningen, enligt bilaga för Samordningsförbundet Motala/Vadstena och ändra namnet till Samordningsförbundet Västra Östergötland. Beslutet ska gälla från A t t anslå medel till Samordningsförbundet Västra Östergötland enligt förslag, se bilaga. A t t medlemmarna utser var sin ledamot och ersättare till förbundets styrelse.

108

109 Motala/Vadstena Samordningsförbund Bildandet av Samordningsförbundet Västra Östergötland Sammanfattning Under 2013/2014 har diskussioner kring ett samgående mellan Motala/Vadstena samt Mjölby-Ödeshög- Boxholms samordningsförbund pågått. Diskussionerna har utmynnat i att en sammanslagning av förbunden föreslås ske 1 januari 2015 under förutsättning att erforderliga beslut fattas hos samtliga blivande medlemmar. Det nya namnet på förbundet föreslås bli Samordningsförbundet Västra Östergötland. Fördelar med sammanslagningen som lyfts fram kan sammanfattas i följande punkter; Breddad och mer omfattande utbud av insatser för invånarna i kommunerna Lägre administrativa kostnader, vilket frigör resurser till rehabiliteringsinsatser Det nya förbundets organisation Ett förslag till förbundsordning har arbetats fram i samarbete med ägarna. Den organisation som föreslås består av styrelse, kansli och utvecklingsgrupp. Styrelsen föreslås bestå av åtta ledarmöter och åtta ersättare där medlemmarna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget samt kommunerna var för sig) utser vardera en ledarmot och en ersättare för denna. Styrelsens presidium består av ordförande och en vice ordförande. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Styrelsen får besluta att en ledarmot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos förbundet ska få besluta på förbundets vägnar i en viss grupp av ärenden enligt 10 Lag (SFS nr: 2003:1210) om finansiell samordning. Förbundets säte föreslås vara Motala kommun. Samordningsförbundet ska granskas av revisorer utsedda av dess medlemmar. Enligt föreslagen förbundsordning ska Försäkringskassan utse statens gemensamma revisor, landstinget utser en revisor och kommunerna var för sig en revisor.

110 Ekonomiska förutsättningar/budget Kommunernas andel fördelas utifrån befolkningstalet. Vid uträckning så framkommer det att avgiften kommer att höjas för Mjölby, Ödeshög, Boxholms kommuner samt sänkas för Motala och Vadstena kommun. Förslag finns om att växla upp/sänka avgiften med 50 %, 2015 och resterande Under 2014 omfattar den finansiella samordningen i samordningsförbundet Västra Östergötland 19,6 miljoner kronor. Budget för det gemensamma förbundet föreslås bli 19,6 mkr för Ovan föreslagen budget skulle innebära; Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med 9,8 mkr Landstinget 4,9 mkr Kommunerna gemensamt 4,9 mkr Exempel på kostnadsfördelning, se bilaga 2. Därtill tillkommer eventuellt eget kapital som finns i de befintliga förbunden. Förbundets bildande och likvidation av Mjölby Ödeshög- Boxholms samordningsförbund. Mjölby-Ödeshög-Boxholm samordningsförbund ska i samband med bildandet av ett nytt förbund träda i likvidation. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska de avge en slutredovisning för sin förvaltning. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna och medlemmarna gett ansvarsfrihet till styrelsen är förbundet upplöst. I enlighet med gällande förbundsordning ska kvarvarande kapital, vid likvidation, fördelas mellan medlemmarna i proportion till vad var och en bidragit med. Möjlighet finns för medlemmarna att besluta att återstående medel ska tillföras det nya förbundet. Förslag till beslut Att anta förbundsordningen, enligt bilaga för Samordningsförbundet Motala Vadstena och ändra namnet till Samordningsförbundet Västra Östergötland. Beslutet ska gälla från Att anslå medel till Samordningsförbundet Västra Östergötland enligt förslag, se bilaga. Att medlemmarna utser var sin ledamot och ersättare till förbundets styrelse. Att Försäkringskassan (för sin och arbetsförmedlingens räkning), Motala, Mjölby, Vadstena, Boxholm och Ödeshög kommuner samt Landstinget i Östergötland utser var sin revisor. Att uppdra till styrelserna i Samordningsförbunden i Motala Vadstena och Mjölby - Ödeshög Boxholm att arbeta vidare med verkställighet av bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland inklusive framtagande av förslag till budget äskande, verksamhetsplan och budget 2015.

111 Att ägarna i Mjölby Ödeshög Boxholms samordningsförbund beslutar om upplösning och likvidation av Mjölby Ödeshög Boxholms samordningsförbund i samband med ägarnas beslut om årsredovisning och förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2014, samt att återstående medel överförs till Samordningsförbundet Västra Östergötland. Att besluten i enlighet med punkterna ovan ska gälla under förutsättning att motsvarande beslut fattas av samtliga medlemmar och att samtliga dessa beslut vinner laga kraft. Bilagor 1. Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland 2. Exempel på kostnadsfördelning

112 Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Västra Östergötland 2 Förbundets säte Förbundets säte är Motala 3 Förbundets medlemmar Förbundets har fyra parter och åtta medlemmar: Landstinget i Östergötland, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Boxholms, Mjölby, Motala, Vadstena och Ödeshögs kommuner. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för kommunerna Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena och Ödeshög svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Östergötland och kommunerna i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Samordningsförbundets målgrupp är personer vars behov ger kunskap för att dels bygga gemensamma insatser som kan möta behoven hos enskilda, men också förutsättningar för huvudmännen att arbeta med förbättringar i ordinarie verksamhetsstrukturer. Förbundets ändamål är att bidra till systemutveckling som säkrar funktioner och samverkansformer som är hållbara över tid och som främjar individens bästa utifrån individens behov av samordnad rehabilitering. Samordningsförbundet utgör en gemensam plattform som ska underlätta samverkan mellan huvudmännen, en kunskap om varandras uppdrag och en möjlighet att gemensamt utveckla insatser för medborgare som har behov av att samhället mobiliserar gemensamma resurser. Samordningsförbundets budget utgör ram och begränsning för vad som kan finansieras. Samordningsförbundet har förutsättningar att utgöra en arena för 1

113 huvudmännens kunskapsutbyte, som kan bidra till systemutveckling, vilket inte begränsas av de ekonomiska ramarna. 5 Styrelsen Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen skall bestå av 8 ledamöter och 8 ersättare. Varje förbundsmedlem utser en ledamot och en ersättare. Ersättarna har närvaro- och yttranderätt. Ledamöter och ersättare som är personliga väljs första gången för tiden den 1 januari 2015 till och med 31 december Därefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från den 1 januari året efter det då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum i hela landet. Landstingets och kommunernas representanter utses av respektive fullmäktigeförsamling. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser sina respektive representanter. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Valbar till Samordningsförbundets styrelse är - ledamot eller ersättare i landstings- eller kommunfullmäktige - anställd vid Försäkringskassan - anställd vid Arbetsförmedlingen 6 Uppgifter och beslutanderätt Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Ägarna ska samråda innan beslut om budget fattas. Styrelsens beslut fattas med kvalificerad majoritet, i beslut avseende budget- och verksamhetsplan. Med kvalificerad majoritet avses här minst två tredjedelar av de röstberättigade ledamöterna. Förbundet har till uppgift att 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera insatser som avser individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder 6. upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 2

114 7 Personal Förbundsstyrelsen ska anställa en verkställande tjänsteman, som har att leda arbetet inom förbundet, enligt styrelsens anvisningar. Därutöver kan finnas övrig personal i mån av behov och tillgång på medel. Styrelsen kan delegera till tjänsteman att på styrelsens vägnar besluta i viss grupp av ärenden 8 Initiativrätt En medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen enligt respektive huvudmans beslutsordning. 9 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet och om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden skall anslås på alla medlemskommuners officiella anslagstavlor samt på landstingets anslagstavla. 11 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Fördelningen mellan medlemmarna skall därvid vara sådan att Försäkringskassan bidrar med 50 % av medlen vilket utgör statens totala andel, - landstinget med 25 %, och kommunerna med sammanlagt 25 %. Fördelningen av den kommunala delen skall vara sådan att den avspeglar relationen i befolkningstalen per den 1 november året före det år som fördelningen avser. Omfattningen av de medel som ställs till Samordningsförbundets förfogande bestäms årligen av medlemmarna och fördelas enligt vad som anges i föregående stycke. 12 Styrning och insyn Förbundsstyrelsen skall upprätta delårsuppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin, som skickas till medlemmarna. Förbundsstyrelsen ska också årligen i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall för medlemmarna. Förbundet får inte ingå borgen och inte heller sätta sig i skuld utöver vad som är sedvanliga krediter för verksamheten. 3

115 13 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också återföljas av mål för verksamheten. Förbundsstyrelsen fastställer senast den 30 november budgeten för nästkommande kalenderår. Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. För första verksamhetsåret fastställs budgeten i samband med att förbundet bildas. 14 Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Kommunerna och Landstinget kan utse gemensam revisor eller revisor var för sig. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 i FinsamL. Revisorer utses första gången för perioden från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december Härefter väljs revisorer för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum i hela landet. Mandattid för statens revisor hanteras i särskild ordning. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 FinsamL. 15 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Vid en förbundsmedlems utträde upplöses förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras enligt 11 i denna förbundsordning. Om det efter utträde på den kommunala sidan återstår minst en kommun ska upplösning ske endast om det beslutats enligt Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut ska alltid föregås av ett samråd mellan huvudmännen. När förbundet trätt i likvidation skall skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter skall kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. 4

116 När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Det görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet. Som redovisar betalning av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande tillgångar därefter. Till berättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Förbundet är upplöst när förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgivits medlemmarna. 17 Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän domstol i Sverige. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare, revisorer Ersättning för arvoden och ersättning till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter och ersättare ska följa Region Östergötlands ersättningsregler. Arvoden till revisorer betalas av medlem som utsett revisor. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. 19 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) åvilar kommunstyrelsen i Motala. 20 Förbundets bildande Förbundet anses bildat den 1 januari 2015 under förutsättning att samtliga medlemmar vid den tidpunkten godkänt denna förbundsordning. (Förbundet har ombildats/utvidgats). 5

117 Motala Vadstena Mjölby Boxholm Ödeshög Staten genom FK Landstinget Motala Kommun Mjölby Kommun Vadstena Kommun Ödeshögs Kommun Boxholms Kommun Uträkningen bygger på att vi har samma budgetvolym som 2014 Kommunernas insats del är 25% av 19,6 mkr = 4,9 mkr/ invånare = 56,82 kr/invånare Folkmängd sista kvartalet 2013 procent av befolkningen konsekvens Ödeshög Mer Ödeshög Boxholm , Mer Boxholm Vadstena , Mindre Vadstena Mjölby , Mer Mjölby Motala Mindre Motala Fördelat på tre år Ödeshög Boxholm Vadstena Mjölby Motala

118 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Mikael Borin LiÖ Landstingsstyrelsen Scenkonstbolag - en gemensam satsning på scenkonst i Östergötland Scenkonstbolagsutredningen i Östergötland (bifogas) presenterades i augusti 2013 av en projektgrupp bestående av institutionsledarna för Östgötateatern, Symfoniorkestern i Norrköping och Östgötamusiken samt en extern projektledare. Projektgruppens uppdrag var att ge förslag på hur en framtida organisering av ett regionalt scenkonstbolag kan utformas. Konsekvensanalysens (bifogas) utgångspunkt är att den höga kvalitet som idag finns inom scenkonstområdet ska bibehållas och säkerställas. Utifrån antagandet att de offentliga resurserna för kultur inte kommer att öka på kort sikt finns ett behov att förbättra styrningen av kulturinstitutionerna. Bedömningen är att ett gemensamt bolag ger bättre förutsättningar för styrning och samordning och skapar en tydligare relation mellan ägarna och institutionerna. Det ökar också förutsättningarna för rationaliseringar och synergieffekter. Konsekvensanalysen föreslår att ett gemensamt scenkonstbolag bildas av de tre institutionerna. Efter diskussioner med Östgötamusiken så har parterna enats om att gå vidare med en bolagsbildning omfattande Östgötateatern och Norrköping symfoniorkester. Stiftelsen Östgötamusiken ska istället knytas till det nya bolaget genom ett samverkansavtal. Bolaget bildas med tre ägare: Landstinget i Östergötland, Linköpings kommun och Norrköpings kommun. Den nuvarande finansieringsnivån av de tre institutionerna är utgångspunkt för finansieringen av scenkonstbolaget. Det poängteras att institutionernas varumärken och särart fortsatt ska vårdas och utvecklas. I analysen framgår det att det regionala åtagandet ska utökas och att ägarnas aktieandel i bolaget ska stå i proportion till ägarnas verksamhetsbidrag. Med denna utgångspunkt är ägarna överens om att landstingets och Linköpings kommun ska utöka sitt bidrag till verksamheten. Enligt preliminära beräkningar innebär detta att landstinget och Linköpings kommun ökar sitt ägarbidrag med 7,9 mkr respektive 3,2 mkr och att Norrköpings kommun bidrag minskar med 5,7 mkr. Förändringen av bidraget/ägarandelen träder i kraft från och med bolagets bildande och innebär sammantaget en förstärkning av verksamhetsbidraget till institutionerna på 5,3 mkr.

119

120 Konsekvensanalys - bildande av regionalt scenkonstbolag i Östergötland En konsekvensanalys framtagen på uppdrag av landstingstyrelsen samt kommunstyrelserna i Norrköping och Linköping. Analysen är gjord av en arbetsgrupp med tjänstemän från respektive organisation ledd av kommundirektörerna samt biträdande landstingsdirektör. Sammanfattning Den här rapporten är en konsekvensanalys av de slutsatser som lyfts fram i Scenkonstbolagsutredningen i Östergötland vilken togs fram av en projektgrupp bestående av institutionsledarna för Östgötateatern, Symfoniorkestern i Norrköping och Östgötamusiken samt en projektledare. Projektets uppdrag var att ge förslag på hur en framtida organisering av ett regionalt scenkonstbolag ska se ut. Konsekvensanalysen kommer fram till följande slutsatser: De offentliga resurserna för kulturverksamhet bedöms inte kunna öka på kort sikt. Kulturinstitutionerna svarar idag för mer än 80 procent av de samlade regionala kulturanslagen. Dagens organisering med tre separata institutioner ger inte optimala möjligheter att långsiktigt säkra förutsättningarna för bibehållen hög kvalitet i utförandet av regionala kulturuppdrag. Sammataget skapar detta ett behov av att förbättra styrningen av kulturinstitutionerna och strukturen kring kulturen. Analysgruppens slutsats är därför, efter att ha granskat utredningens förslag och beaktat den ekonomiska realiteten, den splittrade ägarbilden och de ökade förväntningar på kulturens innehåll - att fördelarna med ett gemensamt scenkonstbolag överväger nackdelarna. Utifrån ett ägarperspektiv är bedömningen att ett gemensamt bolag förbättrar förutsättningarna för styrning, samordning och prioritering inom områdena. Det ger också en tydligare relation mellan ägarna och institutionerna. Ett gemensamt bolag skapar bättre möjligheter till kvalificerade beslutsunderlag utifrån ett helhetsperspektiv och på lång sikt ökar förutsättningarna för både

121 rationaliseringar och synergieffekter. Om det kan ge besparingar i det korta perspektivet är däremot osäkert. Det finns sannolikt möjligheter till ökad extern finansiering, men en sådan satsning ställer också krav på resurser och ytterligare kompetens. Det är av stor vikt att institutionernas varumärken och särart fortsatt vårdas och utvecklas. Analysgruppen föreslår att: Ett scenkonstbolag bildas Bolaget bildas med tre ägare: Landstinget i Östergötland, Linköpings kommun och Norrköpings kommun. Nuvarande finansieringsnivå till institutionerna är utgångspunkt för det gemensamma bolaget. Finansieringens fördelning mellan ägarna ska utredas vidare. Utgångspunkten för ägarna är att det regionala åtagandet på sikt skall öka. Eventuella effektiviseringsvinster ska tillgodoräknas institutionerna. Nuvarande verksamheter och personal överförs till det gemensamma scenkonstbolaget och stiftelserna respektive bolaget avregistreras Utformning av organisation och bemanning av bolaget är en fråga för styrelsen i ett scenkonstbolag. I bolagsstyrelsen bör särskilt företagskompetens och branscherfarenhet säkerställas. Eventuella kostnader för bolagsbildning ska finansieras av ägarna. 2

122 Inledning Institutionsledningarna i Östgötateatern, Norrköpings Symfoniorkester och Östgötamusiken lämnade tillsammans med projektledaren i slutet av augusti 2013 rapporten Scenkonstbolagsutredningen i Östergötland. Arbetet som föregick rapporten har letts av en politisk styrgrupp med representanter från Linköping, Norrköping och landstinget samt Regionförbundet Östsam. Projektledarens roll var att hålla samman processen och bistå med kunskap kring framförallt organisations- och bolagsfrågor. Rapporten belyser inledningsvis de frågeställningar som följde med utredningsdirektiven det vill säga målgruppsanalys, synergieffekter och extern finansiering. Därefter följer ett avsnitt kring organisation av ett scenkonstbolag. Denna del fokuserar huvudsakligen på bildande, styrning och ledning. Avslutningsvis följer ett avsnitt där två förslag till bemanning av ett gemensamt scenkonstbolag ges. Institutionsledarna ger ett förslag och projektledaren ett annat. Härmed kan konstateras att man är överens om huvuddelen av rapporten det vill säga fram till punkten som handlar om bemanning av ett gemensamt bolag. Den stora skillnaden gäller bemanning av stabsfunktioner och fördelningen mellan stab och operativa enheter. Institutionerna nämner även ett antal kriterier som bör vara uppfyllda för att ett bolag ska kunna få en positiv effekt. Scenkonstbolag konsekvenser utifrån ett ägarperspektiv Nedan görs en analys av institutionernas utredning och beskrivning av konsekvenserna av ett gemensamt scenkonstbolag utifrån fyra dimensioner; möjligheter till styrning, organisatoriska konsekvenser, ekonomiska förutsättningar och ägaraspekter. Styrning Idag utövas kulturpolitik med påverkan på regional kultur på flera arenor. Dessa arenor finns både hos kommunerna och Regionförbundet Östsam men frågorna påverkas också av institutionerna själva. Institutionerna framhåller dagens splittrade ägarstruktur och splittrade politiska styrning som ett centralt problem. Arbete pågår för att landstinget från och med 2015 ska överta det regionala utvecklingsansvaret och bilda region. Då återgår också regionförbundets nuvarande uppdrag inom kulturområdet till landstinget. Därmed blir regionens roll som beställare och finansiär av bland annat scenkonstinstitutionernas verksamhet tydligare vilket bör gynna styrprocessen och samverkan med övriga aktörer. Inom scenkonstområdet präglas ägarstrukturen av tre stora finansiärer. Fördelningen dem emellan är asymmetrisk vilket har historiska förklaringar. Institutionerna har vidare sinsemellan olika associationsformer Norrköpings Symfoniorkester är ett aktiebolag och de två övriga är stiftelser. Generellt kan konstateras att bolagsformen medger bättre förutsättningar för styrning och anpassning av verksamheten än stiftelseformen. I ett bolag finns flera möjligheter till aktivt ägarinflytande. Styrning 3

123 kan utövas genom ägardialog, ägardirektiv och på bolagsstämmor. Ägardirektiv är inte obligatoriska i laglig mening men kommunallagen stipulerar att de bör finnas. Idag leds institutionerna av tre separata styrelser. En gemensam styrelse som överblickar alla tre institutioner ger ökade möjligheter till samordning och prioritering mellan institutionernas områden. En gemensam styrelse skulle också förtydliga relationen mellan ägarna och institutionerna. En grundförutsättning för en framgångsrik verksamhet är ett tydligt uppdrag från ägarna till verksamheten. Uppdraget bör formuleras tydligt till styrelsen som sedan har till uppgift att säkerställa att uppdraget utförs enligt ägarnas direktiv. Hur ägarna bemannar styrelsen blir därför centralt för att lyckas med uppdraget. För att styrprocessen ska fungera är det viktigt att rollerna mellan aktörerna är tydliga. Ägarna har en naturlig relation med styrelsen som i sin tur har relationen till VD. På detta sätt kan man säkerställa tydliga processer för planering och uppföljning vilket bidrar till tydlighet. Verksamheten vet när och hur man får planeringsförutsättningar och ägarna vet när och hur man återkoppling från verksamheten. En sådan tydlighet gynnar såväl ägare som verksamhet. Ett gemensamt bolag ställer emellertid stora krav på att säkerställa de tre institutionernas respektive särart. Att dessa ska bevaras har varit uppdragsgivarnas uttalade utgångspunkt. Bedömnigen är vidare att de tre varumärkena Östgötateatern, SON och Östgötamusiken är starka och även fortsättningsvis bör vårdas som separata varumärken i den externa kommunikationen. Bedömningen är att det inte finns någon konflikt mellan en gemensam organisering och att vårda verksamheternas särart. En gemensam styrelse för de tre kulturinstitutionerna ger bättre förutsättningar för samordning och prioritering mellan områdena. En gemensam styrelse förtydligar relationerna mellan ägarna och institutionerna Institutionernas varumärken och särart ska fortsatt vårdas men det bedöms inte stå i konflikt med ett gemensamt bolag. Organisatoriska konsekvenser Institutionerna menar i sin utredning att verksamheterna konstnärligt är så olika att det är svårt att se några synergieffekter - varken kvantitativt eller kvalitativt - vid bildandet av ett scenkonstbolag. Man refererar dock till att Östgötamusiken och Östgötateatern regelbundet gjort olika produktionssamarbeten när det varit konstnärligt och/eller ekonomiskt fördelaktigt. Så har också Symfoniorkester och Östgötateatern gjort vid några enstaka tillfällen. Någon närmare precisering över vilka förutsättningar som gäller för att det ska bli konstnärligt eller ekonomisk fördelaktigt görs emellertid inte. Det konstateras dock att samproduktioner är exklusiva företeelser som är spännande att utveckla. Institutionerna poängterar också att de idag berikar varandra genom sin blotta existens. Vidare framför institutionerna att samarbeten med andra aktörer i och utanför regionen är av betydligt större vikt för deras konstnärliga och publika utveckling. På den administrativa sidan ser man inte heller några omedelbara samordningsvinster utöver de samarbeten som redan idag pågår. 4

124 För konsekvensbeskrivningen hade det varit önskvärt med en mer ingående analys av samordningsmöjligheterna. Nedan görs ett försök att värdera utredningens till del olika slutsatser. Institutionernas sammantagna omsättning uppgår till knappt 193 mkr (år 2012). Administrationen omfattar ca 30 personer totalt. Idag hanteras ekonomifunktionen exklusive lönehanteringen av sammanlagt 6,85 tjänster. Projektledaren konstaterar att rent allmänt har en ekonomifunktion ansvar för både en redovisningsfunktion och en controllerfunktion. Den senare bedöms som viktig för att säkerställa analyskapaciteten för ledning och styrelse. På Östgötamusiken hanteras idag båda delarna av en och samma person. På Östgötateatern finns en kombinerad controller/administrativ chef som också hyrs ut till Norrköpings Symfoniorkester. Dagens analyskapacitet kan behöva anpassas till storleken på verksamheterna. Kvalificerade underlag kräver tid och resurser men är avgörande för välgrundade beslut. Ett gemensamt bolag borde rimligen öka möjligheterna att både samordna och mobilisera resurser (tid och kompetens) och bättre hantera framtida förändringar. Av utredningen framgår också att det finns ytterligare områden som idag hanteras med ett minimum av resurser och där det möjligen skulle finnas poänger med ett samlat grepp. Detta gäller bland annat personalfrågor och försäljning riktad mot företag. Ingen av institutionerna har idag samlat sina personalfrågor i en personalfunktion. Frågor av personalkaraktär hanteras på olika nivåer av konstnärliga ledare eller andra chefer, på ekonomiavdelningarna och på lönekontor. Mängden avtal som styr verksamheterna och komplexiteten i vissa av dessa innebär att personalfrågor hanteringsmässigt kräver stor kompetens. Vad det gäller de konstnärliga samordningsvinsterna bedöms dessa av institutionerna som marginella. Klart är att verksamheterna skiljer sig åt vad det gäller såväl inriktning som omsättning, produktionsformer, planeringscykler och personalstyrka. Institutionerna organiserar också sitt arbete på olika sätt vilket bland annat förklaras av att verksamheterna ställer olika krav, har olika volym och administrativa kulturer. Vad det gäller det första förändras detta inte av ett gemensamt scenkonstbolag. De senare kan emellertid påverkas av en gemensam organisering. En direkt organisatorisk konsekvens av ett gemensamt scenkonstbolag skulle innebära skapandet av en konstnärlig institution som blir den ojämförligt största i länet och en av landets största. Vad detta kan innebära i termer av sekundära effekter såsom nytänkande, attraktivitet för sponsorer och styrka i ett nationellt perspektiv etc är svårt att förutse men det vore förvånande om effekter av något slag uteblev. Ett gemensamt scenkonstbolag ökar förutsättningarna för samordningsvinster, skalfördelar och en större enhetlighet i hantering av exempelvis personal- och ekonomifrågor. Ekonomiska förutsättningar Statens samlade utgifter för kultur har ökat med cirka 17 procent från år 2000 till år 2011 och uppgick 2011 till cirka 10,6 miljarder kronor. Den större delen av ökningen, eller cirka 15 procent, skedde fram till och med Därefter har statens utgifter för kultur stabiliserats. Utgifterna är indelade i tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier. Huvudområdet Kultur ökade mest, drygt 25 procent mellan åren

125 och Därefter har utgifterna stabiliserats på en nivå kring 6,5 miljarder kronor. Statens utgifter inom huvudområdet Folkbildning uppgick år 2011 till 3,3 miljarder och inom huvudområdet Medier till cirka 0,8 miljarder kronor. Dessa båda sistnämnda minskar i proportion till huvudområdet Kultur. De totala statliga medlen till Östergötland uppgick 2010 till drygt 133 miljoner kronor, vilket är en ökning i jämförelse med Ökningen härrör från Kulturrådets bidrag, som under 2010 återgår till 2006 års nivå på cirka 70 miljoner kronor, efter en minskning under 2008 och Under perioden har den samlade finansieringen från Linköping, Norrköping och landstinget (genom Regionförbundet Östsam) till de tre här berörda institutionerna ökat med drygt 19 procent. Räknat i kronor per invånare uppgår de totala statliga medlen i Östergötland till 309 kronor Därmed placerar sig Östergötland vid en jämförelse på 10 plats i landet på samma nivå som exempelvis Västra Götaland och Värmland. Kulturrådets insatser i Östergötland motsvarar 37 procent av den totala offentliga finansieringen av kulturinstitutionerna i länet (jämfört med riksgenomsnitt på 32 procent). Av Kulturrådets stöd till Östergötland 2010 fördelades 86 procent till de regionala och lokala kulturinstitutionerna: Regionförbundet Östsam för regional musikverksamhet, Norrköpings Symfoniorkester, Stiftelsen Östergötlands Länsteater, Östergötlands länsmuseum samt Länsbiblioteket Östergötland. Dessutom erhöll Internationella Vadstena Akademin ett verksamhetsbidrag. Extern finansiering Institutionerna bedömer i sin rapport möjligheterna att öka finansieringsbasen genom extern finansiering som begränsad. Referenser görs bland annat till turnéer som generellt inte genererar några överskott. Samarbeten med företag arbetar man redan idag med och hänvisar till lyckade samarbeten och planerade kampanjer. Härtill söker man årligen - och får ofta - utvecklings- och projektmedel från Kulturrådet, Musikverket och Dramatikerförbundet. Vad det gäller samarbete och försäljning riktad mot företag har Norrköpings symfoniorkester och Östgötateatern vid några tillfällen lyckats att attrahera företag i olika typer av samarbeten. Östgötateatern arbetar också med en kampanj för att öka samarbeten med företag i Linköping. I utredningen framgår att institutionerna inom detta område ser samordningsvinster men är tveksamma till om detta mer än på marginalen kan bidra till institutionernas grundfinansiering. Åtminstone inte inom en överskådlig framtid. Projektledaren är av en annan uppfattning och menar att möjligheterna att utveckla samarbeten med företag och organisationer finns men det kräver ett genomtänkt arbetssätt med professionell kompetens. Kulturrådet har tagit fram en rapport om kulturens icke offentliga finansiering (2010). Kartläggningen visar att det varierar kraftigt mellan olika organisationer, men pekar på att det finns exempel på genomtänkta och väl fungerande sponsringssamarbeten inom kultursektorn. Bland annat lyfts Vadstena akademin fram som ett exempel där ca 40 procent av intäkterna 2008 kom från annat än offentlig finansiering. Man lyfter också fram att ett strategiskt arbete på det här området kräver kompetens och resurser i form av tid och grundfinansiering för att skapa samverkan och avtal, en slutsats som 6

126 också stöds av rapporten Kulturlivet näringslivet och pengarna från Myndigheten för kulturanalys (2013:3) En nackdel som framförs är att det blir exponerat för konjunktursvängningar. Utöver det som är relaterat till externa intäkter framför projektledaren också att analys av prissättningen inte sker i tillräcklig omfattning. Reella publik- och marknadsundersökningar med några enstaka undantag görs inte fortlöpande. Projektledaren poängterar att det pris vuxna besökare betalar spelar en viktig roll i den externa finansieringen. Det framkommer också att institutionerna ägnar mycket tid åt abonnentvård vilket har ett givet värde men inte självklart bidrar till en vidgad publik. Av utredningen att döma finns det sannolikt både kvalitetshöjande och samordningsvinster att göra inom detta område totalt sett. Detta kräver sannolikt en systematisk ansats och ytterligare kompetens på området. Det finns förutsättningar att öka den externa delen av finansieringen, men det kräver också resurser och ytterligare kompetens på området. Ekonomin inför en bolagsbildning På kort sikt görs bedömningen att de tre parternas nuvarande finansieringsnivå till institutionerna bör vara utgångspunkt för ett gemensamt bolag. Finansieringens fördelning mellan ägarna ska utredas vidare. Utgångspunkten är att det regionala åtagandet på sikt skall utökas. Ser man till de tre institutionernas volymer och ekonomi kan konstateras att teatern är den ojämförligt största organisationen när det gäller de delar av verksamheten som omedelbart skulle beröras av ett gemensamt scenkonstbolag. Idag finns drygt två tredjedelar av de tjänster som i utredningen anses berörda (institutionernas förslag) inom teaterns regi. I utredningen framkommer också att institutionerna bedömer att det finns anledning att tro att en omvärldsanalys skulle visa att Norrköpings Symfoniorkester är underbemannad i jämförelse med liknande institutioner i landet. Nuvarande finansieringsnivå till institutionerna är utgångspunkt för ett gemensamt bolag och eventuella effektiviseringsvinster som uppstår genom bolagsbildningen tillgodoräknas institutionerna. Kostnader för bolagsbildning I samband med bildandet av ett bolag uppstår vissa kostnader. Bland annat i form av ekonomisk och juridisk kompetens etc. Eventuella kostnader för bolagsbildning ska finansieras av ägarna. Ägarfrågan Det finns i huvudsak två alternativ över hur en ägarbild visavi ett gemensamt scenkonstbolag skulle kunna se ut. Man skulle kunna tänka sig en lösning med en ensam ägare och ett finansieringsavtal mellan de tre parterna som säkerställer långsiktighet. Fördelen med bara en ägare är att det blir en ökad tydlighet i styrningen. Nackdelen är att ett finansieringsavtal inte är lika starkt bindande som ett gemensamt ägande. Därmed får ägaren trots finansieringsavtal alltid till slut ensam ta ansvaret för verksamheten. Skulle detta bli en realitet bör finansieringsavtalet vara utformat så 7

127 förändringar gällande det finansiella engagemanget från någon part resulterar i att hela lösningen måste göras om. Ett sådant förfarande förutsätter också att man identifierar former för överläggningar mellan finansiärer vid eventuella förändringar i verksamheten. I det andra fallet ägs bolaget gemensamt. Ett aktieägaravtal reglerar ägarnas inbördes relationer och omfattar bland annat finansieringsvillkor och ramar för ägaröverläggningar. Man fattar också gemensamt beslut om bolagsordning och ägardirektiv etc. Fördelen är således ett delat ansvar och intresse från ägarna. Detta bedöms väga tyngre än den nackdel det innebär att styrningen riskerar att blir splittrad med flera ägare. Rätt hanterat bör denna risk kunna hanteras genom tydliga uppdrag och dialog mellan ägarna. Ägarna har som utgångspunkt att det regionala åtagandet på sikt skall utökas, bolagsbildningen skall möjliggöra detta. En annan utgångspunkt är att ägarnas aktieandel i bolaget ska stå i proportion till ägarnas verksamhetsbidrag till bolaget. Ett gemensamt bolag med tre ägare bildas som möjliggör ett utökat regionalt åtagande. Ägarnas aktieandel i bolaget ska stå proportion till ägarnas verksamhetsbidrag. Juridiska aspekter Arbetsrättsliga aspekter Analysgruppen har tittat på om det finns eventuella arbetsrättsliga aspekter på ett bildande av Scenkonstbolaget. Enligt lagen om anställningsskydd övergår rättigheter och skyldigheter enligt gällande anställningsavtal till ny arbetsgivare vid övergång av verksamhet om inte arbetstagare motsätter sig detta. I det här fallet är syftet med ombildningen att verksamheterna ska bevara sina identiteter vid övergången till ett Scenkonstbolag och därför bör berörd personal erbjudas anställning på oförändrade villkor. Upphandling Frågan hur ett scenkonstbolag kan hanteras utifrån ett upphandlingsperspektiv har analyserats och det kan konstateras att ett bildande av ett Scenkonstbolag inte innebär någon förändring mot nuvarande förhållanden. Såväl Norrköpings Symfoniorkester, Östgötamusiken och Östgötateatern är egna juridiska personer och förutsättningarna för upphandling är de samma som för ett gemensamt ägt Scenkonstbolag. Även bidrag kan ges under samma förutsättningar. Överföring av verksamhet från stiftelse till bolag I Västernorrland har en övergång från stiftelse till bolag gjorts för delar av kulturverksamheterna. En del av kulturen var förlagd i en stiftelse som hette Stiftelsen Länsteatern Västernorrland. Där gjorde man på följande sätt: Stiftarna respektive fullmäktige beslutade om att överföra verksamheten till det nystartade Scenkonstbolaget. 8

128 Vid förhandlingar i stiftelsen med de fackliga organisationerna kom man överens om att erbjuda stiftelsens personal anställning i Scenkonstbolaget. Stiftelsens styrelse beslutade - att verksamheten skulle överföras till Scenkonstbolaget, - att stiftelsens medel skulle överföras till Scenkonstbolaget, samt - att ansökan om permutation av stiftelsen (ändring av stiftelsens föreskrift) skulle göras. Någon ansökan om permutation gjordes inte, man ansökte istället till länsstyrelsen om att avregistrera stiftelsen då verksamheten hade överförts till bolaget och stiftelsen saknade tillgångar och skulder. Länsstyrelsen beslutade att avföra stiftelsen ur stiftelseregistret eftersom stiftelsen förbrukat sina tillgångar och verksamheten inom stiftelsen hade upphört. Personalen i de tre institutionerna erbjuds anställning i scenkonstbolaget på oförändrade villkor Verksamheten och medlen i stiftelserna överförs till scenkonstbolaget Ansökan om avregistrering av stiftelserna görs Reglerna kring upphandling beaktas Slutsatser och förslag Regionala och kommunala resurser för kulturverksamhet bedöms inte kunna öka på kort sikt. Detta skapar ett behov av att förbättra strukturen kring kulturen och kulturinstitutionerna som svarar för mer än 80 procent av de samlade regionala kulturanslagen. Att inte göra någonting i denna situation riskerar att leda till försämrade möjligheter att långsiktigt säkra förutsättningarna för bibehållen hög kvalitet i utförandet av regionala kulturuppdrag. Analysgruppens slutsats är därför, efter att ha granskat utredningens förslag och beaktat den ekonomiska realiteten, den splittrade ägarbilden och de ökade förväntningar på kulturens innehåll - att fördelarna med ett gemensamt scenkonstbolag överväger nackdelarna. Nuvarande situation är otillfredsställande och gör det svårt att styra, förändra och leverera i enlighet med relevanta mål och ambitioner. Möjliga samordningsvinster mellan konstuppdragen kan beaktas bättre om de konstnärliga resurserna är tillgängliga för en samlad ledning och styrning. Det finns dock ett antal observandum vilka är viktiga att ta hänsyn till vid en bolagsbildning. Dessa rör bland annat det faktum att de konstnärliga verksamheterna avsevärt skiljer sig åt vad gäller inriktning, omsättning och personalstyrka vilket kan innebära svårigheter utifrån såväl ett styrnings- som resursperspektiv. Mot bakgrund av dagens många arenor för kulturpolitik finns ett behov av att klargöra roller och uppdrag och tydliggöra vilka beslut som fattas var. Inte minst i ljuset av den pågående regionbildningsprocessen. Inför ett bildande av ett gemensamt bolag bör även frågan om främjandeuppdrag lyftas. Samtliga mottagare av regionala kulturuppdrag har ett antal gemensamma uppdrag vilka bland annat handlar om att uppdragstagaren ska delta i utvecklingsprojekt som stärker den samlade kulturverksamheten i regionen och 9

129 breddar nyttjandet av den samhällsstödda kulturen. Den regionala uppdragstagaren ska också bidra till att främja förnyelse av konstarten genom samtida och nyskrivna verk, och samverka med andra institutioner och det fria kulturlivet. Härutöver ingår att medverka i sammanhang där frågor om utveckling inom konstområdet i regionen är aktuella. Det ingår vidare att arbeta för att en arrangörsutveckling sker inom området, bland annat genom formaliserade samarbeten med andra institutioner och fria aktörer. Vid bildandet av ett gemensamt bolag föreslås att man ser över hur och av vem dessa uppdrag bäst utförs. Det är inte självklart att det är institutionerna. Det finns en inneboende risk att institutionsverksamheten får svårt att avdela resurser i den omfattning som uppdragen egentligen förutsätter samt att uppdragen konkurrerar om resurser för utveckling av själva institutionerna. Ett gemensamt scenkonstbolag bildas Roller och uppdrag behöver tydliggöras Det regionala främjandeuppdraget bör ses över Viktiga förutsättningar för det fortsatta arbetet med ett gemensamt scenkonstbolag Organisatoriska förutsättningar Hur en kommande organisation ska se ut är en fråga för styrelsen i ett scenkonstbolag. Det innefattar även exakt bemanning och fördelning av stödresurser mellan stabs- och linjefunktionerna etc. Några viktiga punkter bör dock poängteras i sammanhanget. Bedömningen görs att det - utöver styrnings- och samordningsrelaterade vinster - finns verksamhetsmässiga poänger i bildandet av ett bolag. Genom att tillsätta en VD frigörs tid för de konstnärliga ledarna att utveckla de konstnärliga verksamheterna. Med detta skapas bättre förutsättningar att långsiktigt säkerställa den höga kvalitet som idag finns inom scenkonst. Det senare är ett uttalat mål från huvudfinansiärernas sida. Även institutionerna uppmärksammar vinsterna med en VD. För att tydliggöra en renodling finns poänger i en linjeorganisation med en VD som formellt svara mot bolagets styrelse med tillhörande stab samt tre kulturområden, vilka var och en leds av en konstnärlig ledare. Under VD samlas en ekonomi- och controllerfunktion, gemensam administration, en personalfunktion samt en funktion riktad mot marknad och försäljning. Storleken på bemanningen måste avgöras efter en djupare analys. Bolaget föreslås organiseras i en linjeorganisation med en verkställande direktör samt tre kulturverksamhetsområden med konstnärliga ledare. Under VD finns ekonomi-och controllerfunktion, administration, personalfunktion samt funktion för marknad och försäljning. Styrelsens sammansättning Inför ett bildande bör en diskussion om styrelsens sammansättning och storlek föras. I detta sammanhang bör kritiska kompetenser identifieras. Såväl politiska, konstärliga som mer bolagstekniska aspekter bör beaktas. Institutionerna pekar också på detta behov i sina rekommendationer. 10

130 Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av bolagsstyrelsens rättsliga funktion. Bolagsstyrelsen bör således bemannas med beaktande av kompetens när det gäller såväl företagsförvaltning som branscherfarenhet. Styrelseledamöter och suppleanter bör sammantaget ha den kunskap om bolagets verksamhet, marknad och omvärldsförutsättningar i övrigt som krävs för att - i förhållande till företagsledningen - kunna göra självständiga bedömningar av bolagets angelägenheter och konstruktivt bidra till att fullgöra styrelsens uppgifter. Institutionernas markerar i sin utredning att en diskussion bör tas före bolagsbildning om formerna för den fackliga representationen i styrelsen, mot bakgrund av det antal fackliga organisationer som finns representerade i nuvarande organisationer. I styrelsen bör särskilt företagskompetens och branscherfarenhet säkerställas. Formerna för den fackliga representationen i styrelsen diskuteras före bolagsbildningen. 11

131 Scenkonstbolagsutredningen i Östergötland rekommendationer inför ett eventuellt scenkonstbolag I institutionernas utredning lämnas ett antal rekommendation att beakta inför ett eventuellt bildande av ett scenkonstbolag. Flertalet av rekommendationerna bedöms som viktiga och redovisas därför även här. Rekommendationer från scenkonstbolagsutredningen: Ägardirektiv bör tydliggöra långsiktiga mål och visioner för bolaget som styrelsen har att beakta i sitt arbete I särskilt tidsbundet uppdragsavtal bör ägaren specificera vad som förväntas och de ekonomiska utgångspunkterna för detta. För att skapa långsiktighet bör avtalet vara minst treårigt Förutom politisk representation från ägaren/ägarna bör kompetens inom scenkonstområdet beredas plats i styrelsen Mot bakgrund av det antal fackliga organisationer som finns representerade i nuvarande organisationer bör diskussion tas före bolagsbildning om formerna för den fackliga representationen i styrelsen Omställningskostnader finansieras med medel utanför ordinarie budget. 12

132 Förslag till inriktningsbeslut Som konsekvens av den fördjupade analysen föreslås följande inriktningsbeslut för ställningstagande i Linköpings kommun, Norrköpings kommun och Landstinget i Östergötland. Ett regionalt scenkonstbolag bildas av de tre kulturinstitutionerna SON, Östgöta-musiken och Östgötateatern. Bolaget ägs gemensamt av Landstinget i Östergötland, Linköpings kommun och Norrköpings kommun. Finansieringen av bolaget baseras på nuvarande finansieringsnivå till institutionerna med inriktningen att det regionala åtagandet skall utökas. Övriga punkter i konsekvensanalysen arbetas in i relevanta dokument eller hanteras på annat sätt i samband med bolagsbildningen. Förslag på process: 1. Uppdrag att upprätta en så kallad företagsbesiktning (due diligence) för genomlysning av befintliga avtal och ekonomisk ställning i SON, Östgötateatern och Östgötamusiken. 2. Uppdrag att ta fram bolagsordning, aktieägaravtal, uppdragsavtal samt finansieringsavtal 3. Tillsättning av styrelse och VD för bolaget 4. Överföring av befintlig verksamhet, det vill säga tillgångar och personal, från stiftelserna respektive bolaget till scenkonstbolaget 5. Avveckling av befintliga stiftelser och bolag 13

133 Scenkonstbolagsutredningen i Östergötland

134 Fotografer bilder på framsidan: Anders Kratz (Östgötateaterns bilder) Anton H Le Clercq (Tim & Nicole, Musik Direktvinnare 2013.) Anton H Le Clercq (Foto på Östgöta Blåsarsymfoniker) Ulrica Olsson (Violinisten Susanne Lind, frilansartist. Östgötamusikens foto) Brita Nordholm (Norrköpings Symfoniorkesters bilder) Samt bilder ur Symfoniorkestern i Norrköpings arkiv 1

135 2

136 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Organisering av arbetet... 6 Rapportens disposition... 8 Målgruppsanalys... 9 Synergieffekter Extern finansiering Organisering av ett scenkonstbolag Ett regionalt scenkonstbolag Institutionernas förslag till bemanning av ett scenkonstbolag samt avslutande kommentarer 26 Projektledarens förslag till bemanning av ett Scenkonstbolag samt avslutande kommentarer 33 Skriftlig dokumentation

137 Inledning Projektgruppen rörande bildandet av ett scenkonstbolag i Östergötland överlämnar härmed sitt förslag. En närmare beskrivning av bakgrund till utredningen, de fakta som ligger bakom de förslag som lämnas samt utredningens förslag lämnas nedan. Inledningsvis vill vi dock understryka några saker som har haft betydelse för utredningen och dess genomförande. Vi ser det som positivt att regionens ledande politiker har valt att sätta fokus på scenkonsten i ett regionalt kulturpolitiskt perspektiv. Även om det är självklart tycker vi att det är relevant att understryka att ett scenkonstbolag inte kan förväntas lösa den regionala kulturpolitiken i sin helhet. De olika ägar- och finansieringsförhållandena, parallella utredningar, bristen på långsiktiga besked om finansiering och de förändringar i befintliga verksamheter som pågår har ibland gjort det svårt att hitta gemensamma utgångspunkter i utredningsarbetet. I sammanhanget ska också nämnas att de förväntningar på stora samordningsvinster från tjänstemän och politiker som indirekt framkommit under utredningens gång utan att vara del av de skriftliga direktiven för utredningen har haft en negativ inverkan på arbetet. Samtidigt har det varit ett inspirerande och kreativt arbete, som oavsett vilka beslut som fattas, har inneburit att de tre ledningarna har kommit närmare varandra och ett antal idéer som säkert kommer att berika det regionala kulturlivet har fötts. Det varit en styrka att låta de ledande företrädarna för verksamheterna göra utredningen med en direkt koppling till en politisk styrgrupp. Detta har dock också inneburit att utredningens personella resurser har varit begränsade med en projektgrupp som bestått av en projektledare på deltid och de tre verksamhetscheferna som samtidigt haft sin dagliga verksamhet att ansvara för. Tidsmässigt har också utredningen varit begränsad och en vidare omvärldsanalys, förutom studier av Scenkonst Västernorrland, har inte varit möjlig att göra. Projektgruppen är enig i stora delar av utredningen men avslutningsvis har projektledaren och de tre verksamhetscheferna valt att uttrycka olika uppfattningar när det gäller den närmare organisationen av ett scenkonstbolag och vägen fram till skapandet av ett sådant. Detta gäller också några avslutande kommentarer. 3

138 Bakgrund Med utgångspunkt i en rapport från Regionförbundet Östsam daterad med rubriken Framtidens kultur i Östergötland en satsning på scenkonst uppdrog styrelsen för Landstinget i Östergötland samt kommunstyrelserna i Linköping och Norrköping till Norrköpings Symfoniorkester, Östgötamusiken och Östgötateatern att inkomma med ett gemensamt förslag på hur den framtida organiseringen i ett regionalt scenkonstbolag ska se ut. I ett utredningsdirektiv daterat från Regionförbundet Östsam ställt till den politiska styrgruppen redogörs närmare för bland annat organisation av arbetet samt tidplan. Arbetet förväntades vara slutfört före sommaren. I nämnda utredning har en gemensam målbild formulerats. Målsättningen är att nå ett läge som innebär att förutsättningarna ökar för att långsiktigt säkerställa den höga kvalitet som idag finns inom scenkonst och övrig kultur i hela regionen verka för att kulturen ska kunna nå fler och därigenom bidra starkare till regional utveckling säkerställa ändamålsenlig organisering och styrning för att göra det enklare för kulturinstitutionerna att kunna erbjuda högklassiga produktioner även i framtiden freda den konstnärliga kärnverksamheten men hitta vägar för att frigöra resurser för utveckling inom hela den regionala kultursektorn I de utredningsdirektiv som lämnades angavs följande huvudfrågor som behöver belysas inför förslaget till ny organisering Målgruppsanalys Vilka målgrupper nås idag genom de olika verksamheterna? Vilka är gemensamma? Vilka nya målgrupper skulle man kunna nå i en framtid genom ett förändrat arbetssätt? Synergieffekter Vilka samordningsvinster skulle kunna skapas genom ett förändrat arbetssätt? Vilka styrkor kan man dra nytta av? Vilka svagheter kan man möta? Detta gäller såväl den konstnärliga verksamheten som den administrativa. Extern finansiering För att säkerställa kvalitet och skapa utvecklingsresurser krävs ökad extern finansiering. Mot bakgrund av den styrkeposition länets institutioner har bör möjligheterna till ökade intäkter 4

139 genom fler uppdrag inom och utom länet undersökas och utvärderas för att besvara frågan: Vilka möjligheter finns till ökad extern finansiering? 5

140 Organisering av arbetet I enlighet med utredningsdirektiven och efterföljande beslut har arbetet varit organiserat på följande sätt. Den politiska styrgruppen har haft i uppdrag att leda arbetet att utreda förutsättningarna för att ett nytt regionalt scenkonstbolag ska ha möjlighet att vara i drift Styrgruppen har bestått av två representanter från respektive ägarorganisation samt politiskt områdesansvarig för kultur och kreativitet på Regionförbundet Östsam. Följande personer har ingått i gruppen Norrköpings kommun Linköpings kommun Landstinget Olle Johansson Fredrik Bergqvist Carina Boberg Jakob Björneke Monika Holtstad-Sandberg Miko Månsson Regionförbundet Östsam Lars Eklund Projektledarens uppgift har varit att säkerställa att processen resulterar i ett konkret förslag som kan tjäna som beslutsunderlag för den fortsatta processen. Projektledaren har varit sammankallande för institutionernas arbete. Projektledaren har varit bollplank till institutionerna och har också varit kontaktpunkten till den politiska styrgruppen. Projektledaren har även varit sammankallande och föredragande i styrgruppen. Projektledare har varit Erik Träff, Erik Träff AB. Projektgruppen har bestått av institutionscheferna (Karin Veres, Norrköpings Symfoniorkester, Johan Celander och Marie Wahlqvist, Östgötateatern, Tomas Herrgårdh, Östgötamusiken) tillsammans med projektledaren och har haft ansvaret för att ett gemensamt förslag på hur den framtida organiseringen i ett regionalt scenkonstbolag utarbetas. Regionförbundet Östsam har genom Petra Nordin Carlsson haft ansvaret för praktiskt stöd till projektledaren. Projektgruppen har haft 12 möten och den politiska styrgruppen har haft 5 möten tillsammans med projektgruppen. 6

141 Delar av projektgruppen har gjort studiebesök hos Scenkonst Västernorrland AB i Sundsvall. 7

142 Rapportens disposition Rapporten följer inledningsvis de fyra huvudområden som ska belysas enligt utredningsdirektiven, nämligen Målgruppsanalys, Synergieffekter och Extern finansiering. I dessa avsnitt beskrivs det faktiska läget för institutionerna idag med utgångspunkt från de frågeställningar och områden som kan beröras av ett framtida scenkonstbolag. Därefter följer ett avsnitt om organisation av ett scenkonstbolag där olika frågor kring bildande, styrning och ledning belyses. Avslutningsvis kommer ett avsnitt där projektledaren och de tre verksamhetscheferna var för sig framför sina uppfattningar om den närmare organisationen av ett scenkonstbolag och vägen fram till skapandet av ett sådant. 8

143 Målgruppsanalys De orter och de åldersgrupper som har nåtts av institutionernas aktiviteter under 2012 framgår nedan. Att notera är att dessa siffror bara gäller spelplatser och inte kan ta höjd för de besökare från regionen som besöker institutionernas större scener i Norrköping och Linköping (som exempel kan nämnas att vid de, ej statistiskt säkerställda, undersökningar som gjorts på teatern kom % av publiken från andra kommuner i regionen). Östgötateatern Kommuner Antal föreställningar Antal publik varav 0-18 år Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Summa Norrköpings Symfoniorkester Kommuner Antal konserter Antal publik varav 0-18 år Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Summa

144 Östgötamusiken Kommuner Antal konserter Antal publik varav 0-18 Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Summa Källa: Kulturinstitutionernas inrapportering i den nationella Kulturdatabasen för Under 2012 hade Norrköpings Symfoniorkester abonnenter i Norrköping och 750 i Linköping. Östgötateatern hade i Norrköping och i Linköping. Östgötamusiken hade 650 abonnenter i den så kallade Crusellserien i Linköping. Att märka är att institutionernas regionala uppdrag också omfattar andra delar än de som framkommer av inlämnade uppgifter till Kulturdatabasen. Detta gäller det som i uppdragsbeskrivningarna beskrivs som att institutionerna har ansvar för att regionalt tillgängliggöra sin konstform/sitt verksamhetsområde vara en drivande och utvecklande resurs för sin konstform/verksamhetsområde samordna, förmedla och bygga kunskap kring sin konstform/verksamhetsområde Inom ramen för detta har Östgötateatern bland annat gett stöd till sammanlagt 24 produktioner i regionen under Vidare framgår inte heller Norrköpings Symfoniorkesters produktion av cd-skivor för nationell och internationell publik i denna sammanställning. Grovt sett kan man dela in institutionernas publik i två huvuddelar: barn och unga samt betalande vuxen publik. 10

145 Barn och unga Verksamhet riktad mot barn och unga är en prioriterad del av alla de tre verksamheterna. Gemensamt är att större delen av denna verksamhet når barnen via skolan. Då Norrköpings Symfoniorkesters barn- och ungdomsverksamhet är mindre känd har vi valt att göra beskrivningen i det avseendet mer omfattande. Norrköpings Symfoniorkester Norrköpings Symfoniorkester ska, enligt ägardirektivet (från Norrköpings kommun) utveckla den konsertverksamhet som erbjuds barn, ungdomar och familjer och det regionala uppdraget (från Regionförbundet Östsam) fastslår att Norrköpings Symfoniorkester ska fortsätta att utveckla sitt arbete med formerna för att presentera symfonisk musik för barn och unga. Norrköpings Symfoniorkester ska vara en inspirationskälla för musikelever i Östergötland. Många av dessa återfinns i de musikutbildningar som anordnas i regionen, t ex kulturskolor, musikklasser, musikgymnasier och folkhögskolor. Orkestern ska på olika sätt samverka med dessa. Detta sker genom att orkestern årligen bjuder in drygt barn och ungdomar (ca 1/3 av den totala publiken) till De Geerhallen där de får lyssna till konserter speciellt skapade för de olika åldersgrupperna. Unikt för Norrköpings symfoniorkester är den stora andel samarbetsprojekt (med tillhörande slutkonserter) som årligen genomförs speciellt med De Geergymnasiet Musik, men också med andra kulturskoleklasser. Dessa projekt ger eleverna erfarenheter av hela den kreativa processen med aktivt deltagande i varje produktionsled från idé, manusskrivning, komposition av musik, iscensättning, koreografi mm. Tillsammans med dirigent som Norrköpings Symfoniorkester tillhandahåller under produktionsprocessen och handledning av lärare ägnar skoleleverna lång tid åt dessa produktioner där orkestern i de slutgiltiga konserterna också framför studenternas egna kompositioner. Norrköpings Symfoniorkester bjuder också in skolklasser och barngrupper som inte tidigare har haft kontakt med orkestern till samarbetsprojekt för att nå nya publikgrupper och föryngra vår publik. Studiebesök från förskoleklasser. Varje repetitionsdag under året gör en förskoleklass ett lekfullt studiebesök under en förmiddag då barnen får bekanta sig med miljön i konserthuset, se och höra alla instrument, göra besök på scenen och lyssna på orkesterrepetition. Samtliga besöksdagar under året är fullbokade. Sportlovsorkestern. Här samlar Norrköpings Symfoniorkester årligen unga musiker från hela länet som under sportlovet får möta en professionell dirigent och coachas av musiker i 11

146 symfoniorkestern, vilket resulterar i en eller flera stora symfoniska konserter (även i Linköping och i länet när möjlighet ges). Många särskolor och träningsskolor erbjuds till specialanpassade studiebesök hos Norrköpings Symfoniorkester, tillsammans med symfonikernas barnpedagog. Den årliga Konserten för utvecklingsbara har skapats för att alla vid särskolor och träningsskolor i Norrköping med omnejd också ska få möta den levande symfoniska musiken och även vid denna konsert bjuds in till samverkan, t ex deltagande kör och prova-på dirigering. Östgötamusiken Östgötamusikens huvudsakliga uppdrag handlar om att producera musik för barn och ungdom. Organisationen är väl förankrad i hela länet och ca 70 % av den totala verksamheten genomförs för barn och ungdom. Om mottagarledet i kommunerna vore organiserat på ett bättre sätt skulle man kunna nå ännu bättre. Som det nu ser ut måste varje enskild konsert säljas till respektive enhet i kommunen. Om en samordning funnits regionalt och i respektive kommun skulle man kunna spela betydligt fler konserter av varje produktion i respektive kommun när man redan är på plats. Östgöta Blåsarsymfoniker genomför, dels i samarbete med Arenabolaget, dels uppsökande på egen hand i länet, årligen ett antal konserter för barn och ungdom. I samarbete med länets musik- och kulturskolor genomförs varje år Höstlovsorkestern där ungdomar från hela länet får tillfälle att spela tillsammans med Östgötamusikens professionella musiker. Vidare drivs också projektverksamheten Östgöta Folk i samarbete med Regionförbundet Östsam med folkmusikspelande ungdomar från hela Östergötland. Östgötateatern Vad gäller Östgötateatern är huvuddelen av verksamheten riktad mot barn och ungdom organiserad inom ramen för ung scen/öst, som spelar både på fasta scener i Linköping och Norrköping och uppsökande runt om länet. Under 2012 hade ca 40 % av teaterns föreställningar barn och unga som målgrupp. Vid sidan av föreställningsverksamheten arbetar ung scen/öst också med en rad pedagogiska och konstnärliga utvecklingsprojekt: ung scen/lab (manus- och teaterutvecklingsarbete för unga i samarbete med Regionförbundet Östsam), höst och sportlovsaktiviteter, ung 12

147 scen/residens (dit konstnärer från hela världen kan söka och få tillgång till lokaler och andra resurser under vissa perioder) och ung scen/akademi (ett projekt med stöd av Kulturrådet som syftar till att utveckla samarbetet med skolan och fria aktörer). Vidare samarbetar ung scen/öst sedan flera år med institutionerna för Tema Barn och Tema Genus i olika forskningsprojekt som fått stöd från Linköpings kommun och kulturrådet; genomförs forskningsprojektet Den forskande teatern intersektionella möten mellan scenkonst, skola och akademi, med stöd av Vetenskapsrådet. Kommentar Trots att de tre institutionernas verksamhet för barn och unga har väldigt olika karaktär möter publiken på olika sätt och med olika konstnärliga uttryck präglas de alla av att huvuddelen av publiken nås via skolan. Kultur i skolan (och då menar vi inte skolan som en geografisk plats) måste betraktas som den mest demokratiska kulturformen man kan tänka sig; här kan alla unga medborgare få ta del av god konst. Under en lång tid har dock alla tre institutionerna haft växande problem med att nå mottagarledet inom kommunernas förskolor och skolor. Som det nu ser ut måste varje enskild konsert eller föreställning säljas (största delen är gratis för den enskilda skolan) till respektive enhet (skola/förskola) i kommunen. Resurser som hade kunnat användas till produktion får istället satsas på distribution. Om en samordning funnits regionalt eller i varje kommun skulle Östgötamusiken kunna spela betydligt fler konserter av varje produktion i respektive kommun när man redan är på plats. Också teatern och ung scen/öst skulle nå en ännu större publik. För Norrköpings Symfoniorkesters del gäller också, på grund av rådande ägar- och finansieringsstruktur, att man idag i stort är förhindrade att framföra hela sitt utbud i regionen och att samverka i barn- och ungdomsprojekt utanför Norrköpings kommun. Den nuvarande ägarbilden resulterar i att barn och ungdomar i Norrköping kontinuerligt får möta orkestern i alla stadier av sin uppväxt utan kostnad medan länets övriga unga ska resa till Norrköping och betala för sina besök. Motala kommun har valt att bussa sina barn till vissa konserter och betala en mindre summa för besöken. Norrköpings Symfoniorkesters musiker är också delaktiga i vissa workshops i musikskolan i Motala. En sammanfattning av dagsläget är att de tre institutionerna skulle kunna nå en större publik målet borde vara alla barn och unga i hela regionen utan någon större ökning av kostnader, 13

148 om man kan hitta lösningar till de problem som beskrivs ovan. Detta måste ske i samverkan mellan kultur- och skolpolitiken, alla parter måste ges tydliga uppdrag. Att som idag ge institutionerna i uppdrag att producera för barn och unga, men inte ge skolvärlden i uppdrag att arrangera, ta emot, är resursslöseri. Ett scenkonstbolag i sig skulle inte lösa denna fråga. En översyn bör snarast göras på regional nivå, då även andra producenter berörs. 14

149 Vuxen och betalande publik Vad gäller den betalande publiken visar de relativt få mycket begränsade undersökningar som institutionerna gjort att denna förefaller överensstämma med de större nationella kartläggningar av teater- och konsertpublik som gjorts bland annat av SOM-Institutet. Framförallt Östgötateaterns och Norrköpings Symfoniorkesters publik på de stora scenerna har också en god geografisk spridning i länet (från flera av länets teaterföreningar bussas publik till teatern). Alla tre institutionerna arbetar med flera strategier för att nå nya målgrupper. Det kan handla om repertoarval, där vissa föreställningar/konserter (också) väljs för att nå nya publikgrupper. Arbetet med företagsförsäljning är också ett framgångsrikt sätt att nå en ny publik. Specifika kampanjer riktade mot särskilda grupper utifrån en föreställnings/konserts innehåll görs regelbundet. Samtidigt har alla tre institutionerna en stor och trogen fast publik som måste vårdas. Norrköpings Symfoniorkester kan dock inte utöva ett aktivt publikarbete och inte heller bygga framtida relationer i Linköping på grund av att det är Arenabolaget som köper konserterna. Vad gäller den turnerande verksamheten sker den vad gäller Östgötateatern i huvudsak i samarbete med Riksteaterns lokala föreningar, med vilka man utvecklat ett mer omfattande samarbete, bland annat med arrangörsutveckling, under de senaste åren. Under våren 2013 genomförde teatern bland annat två miniteaterfestivaler i Kisa/Rimforsa och Finspång. Ytterligare 4-5 planeras för våren Östgötamusikens turnerande vuxenverksamhet riktad mot vård och omsorg har på senare år också kunnat säljas till bland annat pensionärsföreningar. De delvis motsägelsefulla ägardirektiven och uppdragsavtalen samt den nuvarande ägarstrukturen begränsar starkt möjligheten för Norrköpings Symfoniorkester att reprisera konserterna ute i regionen och därmed maximalt använda de skattemedel som investerats i varje produktion. Kommentarer Generellt är det dock svårt att se hur bildande av ett scenkonstbolag skulle göra det lättare att nå några nya målgrupper. De tre institutionerna arbetar med väldigt olika planeringscykler och har också olika och särpräglade identiteter, som är viktiga att bevara. Ett gemensamt problem för alla tre är att det är svårt att göra nysatsningar när man samtidigt arbetar med krympande resurser. Vad gäller samarbeten med arrangörer av turnerande föreställningar bör en översyn göras på regional nivå då det också berör andra producenter. 15

150 Synergieffekter Administrationen i vid mening finns beskriven personellt i nedanstående uppställning. Sammantaget arbetar knappt 30 personer inom det området. Nedan beskrivs hur administrationen idag är organiserad vid institutionerna. I ett tänkt scenkonstbolag är det naturligen hela eller delar av de funktioner som beskrivs lämpliga att organisera i stabsfunktioner som stöd för de olika konstnärliga verksamhetsområdena. Antal Anmärkning Antal Anmärkning Antal Anmärkning Summering Organisation: SON Östgötateatern Östgötamusiken Ledning 1 inkl konstnärlig ledning 1,25 75% vakans 1 Även produktion 3,25 Ekonomi 1,85 plus 0,15 controller, köpt tjänst 4 inkl controller 1 6,85 plus 0,5 tjänst, Lönehantering köpt av Utförs av Östgötateatern 2,25 0 ekonomen 2,25 utförs av ledning, producent Marknadsföring/försäljning 0,5 7,75 inkl ungscen/öst 0 och ekonom 8,25 utförs av ledning, producent och Information/kommunikation 1,5 0 0 ekonom 1,5 Växel köpt tjänst kommunen 1 0 finns ej 1 Vaktmästare 1 även registrator 1 0,5 Vaktmästeri & teknik 2,5 Sekreterare 0,5 0 Utförs av ekonomen 0,5 Administration/It, övrigt 1 0,75 It 0,5 0,5 notbibl/adm övrigt 2,25 Totalt antal 6,85 18,5 3 fördelat på 5 personer 28,35 Källa: uppgifter inhämtade från institutionerna. Uppgifterna avser

151 Ledning och personalansvar Fakta De tre institutionerna har i dagsläget var sin VD/konstnärlig ledare. Enligt stadgarna ska Östgötateatern ha en VD och en teaterchef, i dagsläget besätts båda tjänsterna av en person. I funktionerna ligger också, förutom det direkta ledningsansvaret för helheten innefattande det konstnärliga ansvaret, övergripande ansvar för personalfrågor. I sammanhanget bör noteras att institutionerna som arbetsgivare har flera avtalsområden att ta hänsyn till när det gäller personalen. För närvarande gäller följande: Institutionerna är som arbetsgivare medlemmar i Svensk Scenkonst. Gällande kollektivavtal finns med Sveriges Yrkesmusikerförbund (Symf), Teaterförbundet, Unionen, Ledarna, Akademikerförbunden och Lärarförbundet. Centrala upphovsrättsavtal finns med: Dramatikerförbundet, STIM, SAMI/IFPI och Föreningen svenska tonsättare. Kommentarer Östgötateatern och Norrköpings Symfoniorkester, som bägge har stora personalstyrkor, har båda valt att inte ha någon personalavdelning. De arbetsuppgifter som kunde ligga på en sådan fördelas istället på konstnärlig ledare eller underchefer (delegerat personalansvar), ledning, producenter eller ekonomiavdelningarna (kontraktsskrivning) och lönekontoret (pensionsberäkningar). Vissa tjänster, främst företagshälsovård och rehabiliteringsstöd, köps externt. Mängden avtal som styr verksamheten och komplexiteten av vissa av dessa innebär att personalfrågor kräver stor kompetens att hantera. Arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst anlitas flitigt vad gäller avtalsfrågor och juridisk expertis. Ekonomi Fakta Idag hanteras ekonomifunktion exklusive lönehanteringen av sammanlagt 6,85 tjänster på institutionerna tillsammans. I detta ingår att Norrköpings Symfoniorkester köper del av en controllertjänst från Östgötateatern. Kommentarer De tre institutionerna har tillsammans en omsättning på knappt msk 193 (2012). Allmänt sett har en ekonomifunktion ansvar dels för redovisningsfunktion, dels för controllerfunktion (som är nödvändig, särskilt i större verksamheter, för att tillse att det finns en analyskapacitet för att 17

152 bistå ledning och styrelse i beslutsfattande). På Östgötamusiken håller en och samma person i båda delarna. På Östgötateatern finns en kombinerad controller/administrativ chef, som också hyrs ut som controller till Norrköpings Symfoniorkester. Lönehantering Fakta Norrköpings Symfoniorkesters lönehantering sköts idag av Östgötateatern. Sammanlagt 2,5 personer ansvarar för denna funktion. Hos Östgötamusiken hanteras lönerna av den ekonom som samtidigt ansvarar för övriga ekonomiska frågor. Kommentarer Lönehanteringen är av rätt speciell karaktär mot bakgrund av mängden av kollektivavtal och komplexiteten hos vissa av dessa. Bland annat gäller det pensionsfrågor. Att notera i sammanhanget är att löneläget i sig är relativt olika mellan de olika institutionerna. Marknadsföring och försäljning, information och kommunikation Fakta Inom dessa områden arbetar 8,25 personer inom Norrköpings Symfoniorkester och Östgötateatern. Inom Östgötamusiken svarar ledning, producenter och ekonom för rubricerade funktioner. De som svarar för biljettförsäljning inom Östgötateatern ingår i nämnd personalstyrka. (Varken Norrköpings Symfoniorkester eller Östgötamusiken har någon egen biljettförsäljning). Biljettförsäljningen inom Östgötateatern sköts i egen regi medan Norrköpings Symfoniorkester köper tjänsten rörande Norrköping från Upplev Norrköping. I Linköping är Arenabolaget arrangörer och säljer biljetter till Norrköpings Symfoniorkesters och Östgötamusikens konserter i Konsert & Kongress. Kommentarer Verksamheten inom nämnda funktioner ägnar en del av tiden åt att vårda de abonnenter som finns och är institutionernas trogna målgrupper. I Linköping har dock Norrköpings Symfoniorkester inte möjlighet att vårda sina abonnenter på samma sätt som i Norrköping eftersom försäljning av dessa abonnemang hanteras av Arenabolaget. Detta gäller i viss mån även Östgötamusiken vars abonnemang och biljetter i Linköping säljs via Arenabolaget. 18

153 Telefoni och IT-tjänster Fakta Norrköpings Symfoniorkester använder sig av Norrköpings kommuns tjänster både när det gäller telefoni och IT-tjänster. Östgötateatern har dels en 75 % dataansvarig, dels köper vissa IT-tjänster (beslutsstöd, support, biljettsystem, mm). Östgötateatern har också nyligen avslutat en ny upphandling av telefoni och datatrafiktjänster. Östgötamusiken har egna IT-tjänster och telefoni. Kommentarer Norrköpings Symfoniorkesters sätt att hantera dessa områden hänger samman med deras tidigare ställning som integrerad del i kommunens verksamhet. Övriga tjänsteområden (Hårdvara IT, bilar, transport, tryckeri, städning, hotellrum, entreprenader mm) Fakta Här förekommer olika lösningar. Ibland hanterar man inköp av tjänster genom att utnyttja kommunernas avtal och ibland görs egna upphandlingar. Att utnyttja kommunernas avtal förutsätter dock att institutionerna är namngivna i de ramavtal som kommunen tecknar. I dagens läge är det bara Norrköpings Symfoniorkester som i begränsad utsträckning använder sig av den typen av avtal. Konstnärligt Fakta Grundläggande är det helt olika kompetenser som finns hos den konstnärliga personalen i de olika institutionerna. Dessutom har institutionerna olika produktionscykler. Avtalsmässigt styrs relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare av olika centrala avtal. Östgötateatern anlitas ibland för tillhandhållande av rekvisita, kostym, dekor och teknik. Östgötamusikens konstnärliga personal, musikerna, arbetar både som orkestermusiker och ensemblemusiker. Orkesterverksamheten fungerar i princip som i en traditionell orkester. I ensemblerna arbetar musikerna utöver musicerandet även med att producera, presentera program, i viss mån med att agera samt även med att ha kontakter mot arrangörer etc. Varje ensemble producerar sig själv med stöd av Östgötamusikens administration. Inom 19

154 organisationen är det också olika produktionscykler mellan orkesterverksamheten och ensembleverksamheten. Institutionerna samarbetar då och då i olika produktioner med sin konstnärliga personal. Kommentarer Med tanke på att det handlar om konstnärligt så olika verksamheter är det svårt att se några synergieffekter vid bildandet av ett scenkonstbolag, varken kvantitativt eller kvalitativt. Östgötamusiken och Östgötateatern har regelbundet gjort olika produktionssamarbeten genom åren, när det varit konstnärligt och/eller ekonomiskt fördelaktigt. Så har också Norrköpings Symfoniorkester och Östgötateatern gjort vid några enstaka tillfällen. Samproduktioner är exklusiva företeelser och är spännande områden för verksamheterna att utveckla. Samtidigt är det viktigt att poängtera att de tre verksamheterna redan idag berikar varandra, och det regionala kulturlivet i stort, genom sin blotta existens. Skådespelare och annan konstnärlig personal från teatern engageras då och då av Norrköpings Symfoniorkester och Östgötamusiken. När det är ekonomiskt fördelaktigt görs det i form av samarbeten, annars i form av frilansanställningar. Musiker från framförallt Östgötamusiken, men också från Norrköpings Symfoniorkester, engageras regelbundet av Östgötateatern som frilansare. Med hänsyn till de kostnader för övertider, vikarier och avtalsenliga tillägg, som skulle krävas för att inte Östgötamusiken och Norrköpings Symfoniorkesters verksamheter skulle bli lidande, skulle det bli dyrare för teatern att köpa in dessa. Samma sak gäller naturligtvis om all konstnärlig personal skulle samlas i ett gemensamt bolag. Det skulle inte heller vara fullt ut möjligt med gällande centrala avtal. För de tre institutionernas konstnärliga och publika utveckling är också samarbeten med andra aktörer, i och utanför regionen, av betydligt större vikt. Som exempel kan nämnas Östgötamusikens och Norrköpings Symfoniorkesters samarbeten med t ex Vadstena- Akademien och teaterns samarbeten med olika fria grupper, andra regionteatrar och Riksteatern. 20

155 Extern finansiering Fakta Samarbete i form av samproduktioner med enheter i och utanför länet är ett sätt utnyttja produktionsresurser på ett effektivt sätt. Det görs idag främst inom teaterns område, i form av samproduktioner med såväl andra länsteatrar, fria grupper, privatteatrar och, framförallt, Riksteatern. Däremot är turnéer med egna produktioner inget som, annat än undantagsvis, ger något överskott varken vid turnerande inom eller utanför den egna regionen, eftersom det inte finns någon, varken arrangör eller andra, som vill betala ett pris som ger ett överskott. Norrköpings Symfoniorkesters spelningar på särskilda evenemang, t ex Friendsarenainvigningen, är dock ett undantag från den regeln. När det gäller samarbete med företag mm (sponsring) lyckades Norrköpings Symfoniorkester i samband med sitt 100-årsjubileum att attrahera ett antal företag som gick in i olika typer av samarbeten (345 tkr). Östgötateatern lyckades få viss sponsring (100 tkr) och minskade annons- och marknadsföringskostnader genom avtal med mediehusen NT och Corren (värde ca 300 tkr). Östgötateatern arbetar just nu med en ny kampanj för att söka samarbeten med företag i Linköping med målsättningen att ta in 500 tkr årligen. Östgötateatern förhandlar också i ögonblicket, som del av LTS (Länsteatrarna i Sverige) om ett nationellt samarbetsavtal (sponsring) med ett större företag. När det gäller Norrköpings Symfoniorkester har på senare tid även förekommit rena donationer från privatpersoner till verksamheten. Att finansiera utvecklingsinsatser med hjälp av EU-medel kan vara ett sätt utveckla sin organisation. Det har bara gjorts i begränsad utsträckning med anledning av att det oftast kräver motfinansiering, innebär ett stort och kostsamt projekterings- och ansökningsarbete, samt mycket dokumentationsarbete, men framförallt för att det är svårt att hitta projekt som kan rymmas i verksamheterna och samtidigt kvalificera sig för bidrag. Institutionerna söker årligen och får ofta utvecklings- och projektmedel från Kulturrådet, Musikverket och Dramatikerförbundet m fl. 21

156 Organisering av ett scenkonstbolag Inledning Flera centrala frågor runt bildandet av ett scenkonstbolag hänger samman med strukturer som inte ingått i projektgruppens utredningsuppdrag. Här presenteras några tankar omkring dessa samt också ett antal punkter som bör beaktas. Ägande, kulturpolitisk styrning och finansieringsstruktur Idag är två av institutionerna stiftelser (Östgötateatern och Östgötamusiken), som formellt inte har några ägare, och ett aktiebolag (Norrköpings Symfoniorkester), som ägs av Norrköpings kommun. Finansiering av verksamheterna ser mycket olika ut. Vid bildandet av ett scenkonstbolag bör det vara nödvändigt att det i ett sådant är mycket tydligt vilka pengar som ska gå till vilken verksamhet. I ett initialt skede bör det ske i någon form av stuprörsmodell. Detta är nödvändigt för att institutionerna ska kunna uppfylla de mål som sätts upp i utredningsdirektiven, t ex att:- Säkerställa ändamålsenlig organisering och styrning för att göra det enklare för kulturinstitutionerna att kunna erbjuda högklassiga produktioner även i framtiden. Det är också centralt ur ett kulturpolitiskt och demokratiskt perspektiv. Det kan inte vara ett scenkonstbolags ledning eller styrelses uppgift att fatta kulturpolitiska beslut, det vill säga att göra prioriteringar mellan de olika konstarterna och verksamheterna. Styrningen av den regionala kulturpolitiken där verksamheterna som är tänkta att ingå i ett scenkonstbolag visserligen står för en mycket stor del men inte utgör hela fältet är idag komplex. Beslut fattas på såväl regional som kommunal nivå. Samordning sker delvis via Regionförbundet Östsam, ofta i överläggningar med framförallt Norrköping och Linköping. Vissa beslut av kulturpolitisk karaktär fattas också på styrelse- och ledningsnivå i länets tre stora scenkonstinstitutioner. Sedan ett år ingår också regionen i samverkansmodellen, vars effekter ännu inte riktigt kan överblickas. 22

157 Verksamhetsstyrning Styrelse/ VD/ Konstnärlig ledning Idag leds verksamheterna av tre olika styrelser av olika sammansättning. Verksamheterna är av olika karaktär och de tre styrelserna besitter också delvis olika kompetenser. Styrelsernas främsta uppgift är att tillsätta ledningar och ge dessa instruktioner utifrån kulturpolitiska mål och ekonomiska ramar. Förutom själva verksamhetsstyrningen är institutionernas styrelser också en arena för kulturpolitiska diskussioner och överväganden. De tre institutionernas uppdrag är i första hand konstnärlig och av kulturpolitisk karaktär. De tre institutionernas VD:ar är idag alla också konstnärliga ledare för sina institutioner. Idag är alla de tre cheferna föredragande i sina styrelser (så var även den konstnärliga ledaren på Östgötateatern när man hade en separat VD), med rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Vid bildandet av ett scenkonstbolag är det av stor vikt att kompetens finns i styrelsen för alla de tre verksamhetsfälten. Det är också viktigt att man hittar former för att bli en livskraftig arena för kulturpolitiska diskussioner med tydliga kanaler till de instanser där den regionala och lokala kulturpolitiken utformas och beslutas. Det senaste är särskilt viktigt med tanke på att institutionernas uppdrag också delvis förändrats under det senaste decenniet. Fortfarande är den konstnärliga produktionen i centrum, men till detta har man fått alltfler uppgifter av mer allmänt konst-, kultur-, samhälls- och demokratifrämjande karaktär, något som är en central tanke i samverkansmodellen och som man kan tro kommer att få allt större betydelse. Kulturpolitik, ekonomi och konst hänger nära samman och befruktas av en ständigt pågående dialog. Vi ser det som en självklarhet att de konstnärliga ledarna, som tidigare, kommer att vara föredragande med rätt att få sin mening antecknad till protokollet i ett framtida scenkonstbolags styrelse. En VD i ett framtida scenkonstbolag ska ha såväl god branschkännedom som erfarenhet av att arbete i en kulturpolitiskt styrd miljö, förutom den självklara ekonomiska och organisatoriska kompetensen. En tydlig arbetsordning som reglerar ansvaret mellan den verkställande direktören och de konstnärliga ledarna måste finnas. 23

158 Ytterligare om styrning, finansiering, långsiktighet och ledning I uppdraget ingår som sagts ovan formellt inte att utreda den övergripande styrningen och ledningen av ett scenkonstbolag. Mot bakgrund av de diskussioner som förevarit samt den erfarenhet som dragits återfinns nedan ändå några idéer i punktform att beakta för de som har att skapa ett scenkonstbolag. Punkterna är skrivna utan prioritetsordning och avser både övergripande frågor och frågor av mindre dignitet. En del punkter kan tyckas vara självklarheter men för fullständighetens skull är även sådana medtagna. För att underlätta framställningen används begreppet ägare för att beteckna att scenkonstbolaget har en ägare eller att det har flera ägare. I aktieägardirektiv bör ägaren tydliggöra de långsiktiga mål och visioner för bolaget som styrelsen har att beakta i sitt arbete. I särskilt tidsbundet uppdragsavtal bör ägaren specificera vad som förväntas och de ekonomiska utgångspunkterna för detta. För att skapa långsiktighet bör avtalet vara minst treårigt. Förutom politisk representation från ägaren bör kompetens från scenkonstområdet beredas plats i styrelsen. Mot bakgrund av det antal fackliga organisationer som finns representerade i nuvarande organisationer bör diskussion tas före bolagsbildningen om formerna för den fackliga representationen i styrelsen Att skapa nya strukturer kostar pengar och därför ska kostnaderna för omställningen inte behöva tas ur ordinarie budget. 24

159 Ett regionalt scenkonstbolag Allmänna utgångspunkter Bolagets verksamhetsområden bör inte vara uppdelade i dotterbolag på grund av de strukturella kostnader detta medför. Med strukturella kostnader avses kostnader för hantering av bolag rent allmänt såsom kostnader för bokslut, rapportering till Bolagsverket, styrelse, redovisning mm. Projektgruppens förslag till organisering av ett scenkonstbolag tar fasta på de områden där det går att se att framtida synergieffekter skulle kunna uppstå; i form av ökad ekonomisk effektivitet, av kvalitetshöjningar i verksamheten och i förhållande till de nya kulturpolitiska uppdrag och den delvis nya roll som institutionerna fått i och med samverkansmodellen. Nedanstående beskrivning av en modell för organiseringen av ett scenkonstbolag är naturligtvis bara en övergripande bild av hur en organisation skulle kunna se ut. Om förslaget blir verklighet måste tydliga funktionsbeskrivningar för varje del i verksamheten utarbetas. Närmare om de tre verksamhetsområdena Verksamhetsområdena skiljer sig avsevärt åt när gäller verksamhetsinriktning men också beträffande omsättning, personalstyrka, produktionsformer och planeringscykler. De tre verksamheterna är idag alla välfungerande. Samtidigt organiserar de sitt arbete på väldigt olika sätt. Detta beror huvudsakligen dels på att respektive verksamhet ställer olika krav (vilket de också kommer att göra i ett scenkonstbolag), dels på att man har olika volym och därför valt att hantera vissa likartade frågor på olika sätt och slutligen på att den administrativa kulturen skiljer sig åt (bland annat beroende på att de haft olika ägare och associationsformer). Liknande frågor löses på olika sätt. Orsakerna till detta är skiftande och kräver olika lösningar. En uttalad utgångspunkt från uppdragsgivarna har varit att man önskar bevara de tre institutionernas respektive konstnärliga särart. Östgötateatern, Norrköpings Symfoniorkester och Östgötamusiken bör därför också fortsättningsvis utgöra var sitt verksamhetsområde, under ledning av var sin verksamhetsledare med tydlig konstnärlig profil. 25

160 Institutionernas förslag till bemanning av ett scenkonstbolag samt avslutande kommentarer Inledning Vi har i utredningsarbetet haft svårt att hitta några omedelbara ekonomiska samordningsvinster att tala om vid bildandet av ett scenkonstbolag. Vårt uppdrag är dock att ge ett förslag till hur ett sådant ska organiseras. Den föreslagna sammanslagningen av tre starka scenkonstinstitutioner skulle innebära skapandet av en konstnärlig institution som blir den ojämförligt största i länet, och en av landets största. Med en för uppdraget rimlig och långsiktig finansiering, som också räknar med framtida behov, finns en möjlighet att säkerställa den höga konstnärliga nivån som utmärker verksamheterna idag och möjliggöra att institutionerna blir ännu synligare och kan nå fler medborgare. Vi har valt att föreslå en process i flera steg. Erfarenheterna från bildande av scenkonstbolaget i Västernorrland talar tydligt för ett sådant tillvägagångssätt. T ex så är såväl marknadsavdelning som administration idag relativt sett större än före bildandet av Scenkonstbolaget trots att man förutspådde motsatsen och publiken har inte växt. Konstnärligt är det inte heller någon av verksamheterna som utmärker sig och den politiska styrningen upplevs inte heller som varken tydligare eller bättre. Vidare anser vi att det är helt nödvändigt att man fattar ett antal beslut gällande ägande, finansiering, uppdrag och styrning av ett östgötskt scenkonstbolag innan man fattar beslut om dess inre organisation och sjösätter det. Parallellt med att dessa frågor utreds vidare kan de samarbeten som redan finns utvecklas ytterligare. Redan idag pågår samverkan mellan framförallt Norrköpings Symfoniorkester och Östgötateatern runt lönehantering och controllerfunktion, vidare diskuterar/projekterar man ett mer utvecklat samarbete runt försäljning och hantering av biljetter och delar av marknadsföringen. Om beslut fattas om att gå vidare med tankarna om ett scenkonstbolag bör detta arbete tillföras resurser för att bli en form för praktiskt utredningsarbete; ett liknande arbete vad gäller redovisnings-, budgeterings- och rapporteringsrutiner bör då också inledas. Generellt kan man säga att den ojämförligt största organisationen när det gäller de delar av verksamheten som omedelbart skulle beröras av ett scenkonstbolag är teatern; idag finns drygt 26

161 två tredjedelar av berörda tjänster inom dess organisation. Teatern har också erfarenhet av ett delat ledarskap omfattande såväl konstnärlig som administrativ/ekonomisk ledning. I en första bedömning menar vi att delar av de funktioner som idag finns inom administration i övergripande mening i de nuvarande verksamhetsområdena bör samlas i stabsfunktioner. I vårt förslag är staben initialt relativt liten och en av dess viktigaste uppgifter ligger i att samordna relevanta delar av de tre verksamheterna. Det kan tänkas att staben kommer att växa efterhand som dessa delar harmonieras, om det visar sig att besparingar kan uppnås på det sättet. Vi tror dock inte att de samordningsvinster som på sikt kan göras, mer än på sin höjd, kommer att kunna bekosta de ökade kostnader som ett scenkonstbolag skulle innebära. Förslag på grundbemanning för ett Scenkonstbolag VD och konstnärliga ledare 4 Controller med ansvar för analys och uppföljning (budget, prognoser och bokslut), samt samordning av redovisning och lönehantering 1 Marknads- och informationsstrateg, med ansvar för samordning mellan verksamhetsområdena, samt extern finansiering (sponsring) 1 Sekreterare med ansvar för omvärldsbevakning, rapportskrivning, och samarbeten med civilsamhälle och företag 1 IT och telefoni 1 Nedan ytterligare några kommentarer, bl a till de områden för synergieffekter som berörts tidigare i rapporten. Ledning och personalansvar. Tillsättandet av en VD skulle kunna frigöra tid för de konstnärliga ledarna att utveckla de konstnärliga verksamheterna. Konst och ekonomi hänger dock nära ihop och de konstnärliga ledarna måste även i fortsättning vara väl insatta i de ekonomiska aspekterna av verksamheten. Vad gäller personalfrågor på ekonomi- och administrationsavdelningarna frigörs möjligen ytterligare lite mer tid. Vad gäller övriga personalfrågor bör dessa lösas på ett liknande sätt som idag. Att inrätta en separat personalavdelning ser vi som onödigt kostsamt i förhållande till de fördelar det skulle kunna innebära. En risk man bör vara medveten om är också att felrekryteringar av någon konstnärlig ledare och/eller VD kan orsaka problem i all tre verksamheterna. 27

162 Ekonomi/redovisning Redovisningsansvariga bör initialt finnas kvar på varje enhet. I ett första skede bör de tre redovisningssystemen harmonieras, ett arbete som kan påbörjas redan nu, både vad gäller rutiner och vilka system som används. Detta är en uppgift för controller och VD. Under ett sådant arbete kan man också närmare pröva vilka eventuella besparingar detta skulle kunna innebära. På sikt skulle man möjligen kunna spara in en tjänst. Ekonomi/controller Budgeterings-, prognos- och bokslutsrutiner ser olika ut på de tre institutionerna. Nuvarande VD:ar har idag huvudansvar för hur det görs och är i stor utsträckning involverade i processerna. På Östgötateatern har de fem enhetscheferna delegerat budgetansvar och en stor roll i detta arbete. Några besparingar är svåra att se. Ekonomi/lönehantering Såväl Norrköpings Symfoniorkesters som Östgötateaterns löner hanteras idag av teaterns löneavdelning, som också hanterar vissa frågor av personalkaraktär på teatern, och är behjälpliga vid kontraktsskrivning och pensionsberäkningar. Östgötamusiken har ett egenproducerat lönesystem som administreras internt. Att koppla Östgötamusikens lönesystem till teaterns bör vara ganska enkelt, men kommer inte att generera några besparingar. Marknadsföring och försäljning, information och kommunikation Vissa samordningsvinster kan finnas vid samordning (mellan teatern och symfoniorkestern) av biljettförsäljning, särskilt med tanke på att allt mer av institutionernas försäljning sker över internet. Telefoni och IT-tjänster Vid bildandet av ett scenkonstbolag vore det naturligt att Norrköpings Symfoniorkester och Östgötamusikens telefoni och IT-kommunikation fördes samman med teaterns. Några vinster att tala om finns knappast på detta område. 28

163 Övriga tjänsteområden Tittar man på kostnader i dessa områden ser man att lejonparten redan hanteras på Östgötateatern. Några samordningsvinster att tala om ser vi inte här. Extern och alternativ finansiering Idag pågår flera olika arbeten med att utveckla samverkan med näringsliv (sponsring) på olika nivåer i de organisationerna. En viktig uppgift för en marknads- och informationsstrateg skulle vara att samordna och utveckla detta. Att detta arbete, inom en överskådlig framtid, skulle kunna bli en del av verksamheternas grundfinansiering tror vi dock inte, även om det kan vara nog så viktigt på marginalen. Vad gäller samproduktioner och samverkan med andra aktörer inom respektive konstform, som i vissa fall kan stärka verksamheternas finansiering, ge mer för samma peng, så är risken att längre beslutsgångar och en mer komplicerad planering i ett scenkonstbolag skulle försvåra detta. Vad gäller teaterns försäljning av tekniska tjänster, framförallt på tillverkningssidan, så har den betytt mycket för att göra dessa tjänster billigare för teaterns egna produktioner. Tanken, som under vårt arbete lyfts av utredningens processledare, att bryta ut den verksamheten till en separat enhet betraktar vi som ett direkt hot mot teaterverksamheten. 29

164 Att vara eller inte vara ett scenkonstbolag, är det frågan? I preciseringen av vårt uppdrag i utredningsdirektiven sammanfattades uppdragsgivarnas målsättning med bildandet av ett scenkonstbolag i fyra punkter som presenteras i inledningen: långsiktigt säkerställa den höga kvalitet som idag finns inom scenkonst och övrig kultur i hela regionen verka för att kulturen ska kunna nå fler och därigenom bidra starkare till regional utveckling säkerställa ändamålsenlig organisering och styrning för att göra det enklare för kulturinstitutionerna att kunna erbjuda högklassiga produktioner även i framtiden freda den konstnärliga kärnverksamheten, men hitta vägar för att frigöra resurser för utveckling inom hela den regionala kultursektorn. Är då bildandet av ett scenkonstbolag den bästa vägen för att nå dessa mål? Den frågan är svår att svara på. Å ena sidan: Om nya medel kan tillföras, ägarstrukturerna och uppdragen bli tydligare och enhetligare, och en långsiktig finansiering säkras så skulle det kunna ge fantastiska förutsättningar för att flera av målen ska kunna uppfyllas. Å andra sidan: Om dessa kriterier inte uppfylls kommer bildandet av ett scenkonstbolag att motverka de målsättningar som ställts upp, om man inte omformulerar verksamheternas uppdrag och på politisk nivå fattar beslut om att omfördela medel mellan dessa. Nyckelfrågan är inte om vi ska ha ett scenkonstbolag eller ej utan: vilken verksamhet vill vi ha och vilken verksamhet har vi råd med? Frågan som vi ser är alltså snarare: vilken väg för att nå dessa mål skulle bildandet av ett scenkonstbolag vara en del av? Innan denna börjar definieras ser vi det som olämpligt att fatta några beslut om bildande av scenkonstbolag eller ej. Ett grundläggande problem för alla tre institutionerna är den, sedan länge, pågående urholkningen av anslagen. Symfoniorkestern har de senaste åren lyckats hålla sin verksamhet på förväntad nivå tack vare sponsorintäkter och donationer. Östgötateatern genomför just nu kraftiga nedskärningar och kommer, om inte medel skjuts till, att under 2014 tvingas till så omfattande nedskärningar att verksamheten och teaterns uppdrag måste omformuleras. Östgötamusiken närmar sig en liknande situation. Vi vill här passa på att påpeka att om ingen förstärkning av finansieringen för verksamheterna görs inför 2014 så kommer delar av denna 30

165 utrednings slutsatser att falla, då det inte längre kommer att vara samma verksamheter som kommer att utgöra byggstenarna i ett framtida scenkonstbolag. Institutionerna och det regionala kulturlivet har vid flera tillfällen under de senaste åren utretts i en rad olika former utan att det lett till några egentliga förändringar. Orsakerna till detta kan vi inte överblicka. Vi tror dock att den splittrade ägarstrukturen och splittrade politiska styrningen är ett centralt problem. Vi saknar också en genomlysning av Regionförbundet Östsams hantering av kulturfrågorna och scenkonsten, och deras samverkan med övriga ägare/stiftare/uppdragsgivare, eftersom det är de som har haft uppdraget att samordna de frågorna i länet under snart tio år. Avslutande kommentar Det är med kluvna känslor vi lämnar detta utredningsuppdrag. Arbetet har varit givande och vi har fått större insikt i varandras, och kanske också i våra egna, verksamheter. Vår projektledare har också tillfört perspektiv och tankar på ett sätt som har berikat arbetet. Vi tycker också att vi, med den tid och de resurser som stått oss till buds har löst vårt uppdrag så gott vi har kunnat. Så långt är allt positivt. Samtidigt kan vi inte låta bli att känna en viss frustration över delar av arbetet och resultatet. Framförallt på två områden ser vi svagheter i vår rapport. Dels saknar vi en mer fördjupad omvärldsanalys, framförallt i form av jämförelser med liknande verksamheter i landet och olika sätt att organisera dessa vad gäller bemanningsnivå på de områden som kan komma att beröras av ett scenkonstbolag. Det finns anledning att tro att en sådan skulle visa att framförallt Norrköpings Symfoniorkester är underbemannad i jämförelse med liknande institutioner i landet. Istället för att lägga resurser på en sådan analys valde vi att göra en mycket omsorgsfull granskning av erfarenheterna från bildandet av Scenkonstbolaget i Västernorrland. Den har haft sitt värde men vi saknar jämförelsematerial som hade varit relevant när vi tittade vidare på eventuella samordningsvinster. Dels önskar vi att vi hade haft möjlighet att närmare, och mer i detalj, analysera möjliga synergieffekter område för område. Tidigt i utredningsprocessen gick vi noggrant muntligen igenom dessa vid två längre sittningar. Vi trodde att vi gett ett tillräckligt underlag för att påbörja en sådan analys. Mycket länge under utredningsarbetet trodde vi också att detta skulle göras av projektledaren. Först i slutet av april, när vår projektledare skriver ett första förslag till avsnittet om synergieffekter med slutsatser, så ser vi att någon vidare analys av det slag vi 31

166 väntat oss inte alls är kommer att göras. Det är möjligt att det inte varit rimligt för vår projektledare att på den korta tid han haft sätta sig så väl in i verksamheterna att han kunnat genomföra en närmare analys, särskilt inte med tanke på att våra branscher i stort är nya för honom. Vår upplevelse av brist på analys och det faktum att vi på flera områden dragit delvis olika slutsatser av samma genomgångar gör oss frustrerade. När sedan projektledarens första förslag till organisation av ett scenkonstbolag presenteras för oss, som i stort ser ut som det som läggs fram här, så blir det helt klart att vi skiljer oss åt på flera väsentliga punkter. Det är i detta läge som vi efter samtal i god och konstruktiv anda, om än stickor och strån stundtals ryker beslutar oss för att göra två olika förslag och redovisa våra olika synpunkter hellre än att försöka hitta en urvattnad kompromiss. Till sist. Hur man än väljer att ta vårt arbete vidare så hoppas vi på en fortsatt livaktig dialog om hur den kulturpolitik ska formas som ska ge Östergötlands medborgare en rik och god, utmanande, tänkvärd, roande och oroande scenkonst i moll och dur, i ur och skur, genom varje konjunktur. 32

167 Projektledarens förslag till bemanning av ett Scenkonstbolag samt avslutande kommentarer Nedanstående förslag har som utgångspunkt sådana funktioners storlek i förhållande till den totala omfattningen på de verksamheter som ska stödjas och verksamheternas inriktning. Grundtanken bakom förslaget är att vad som ryms in under administration i vid mening i dagens institutioner ska samlas i stabsfunktioner. Någon närmare granskning av hur dagens funktioner arbetar på respektive institution har inte gjorts och därför bör det betonas att om ett scenkonstbolag ska skapas måste naturligen en djupare analys av dagens verksamheter göras innan beslut kan tas om exakt bemanning. Det är naturligtvis styrelsen i scenkonstbolaget som ska fatta beslut om organisationen. VD 1 Ekonomi 4 Controller 1 Personal 1 Löner 2 Marknad och försäljning 8 Administration såsom inköp, IT, telefon, avtal, lokaler 4 En VD som formellt svarar mot bolagets styrelse är en självklar funktion. En ledningsgrupp bör bestå av VD och de konstnärliga ledarna. Ekonomifunktionen svarar för bolagets redovisning. Controllern har en viktig analysfunktion som stöd i beslutsfattandet för ledningen i bolaget. I dagens institutioner finns ingen direkt personalfunktion utan frågor av personalkaraktär hanteras på olika nivåer. I ett scenkonstbolag med den här omfattningen och de många avtal som styr relation mellan arbetsgivare och arbetstagare krävs en samlad personalfunktion för att på olika sätt skapa en enhetlighet i hanteringen av personalfrågor i vid mening. Funktionen ska vara ett stöd till linjecheferna. 33

168 En central lönefunktion kräver sannolikt någon form av ansvar för rapportering av löneunderlag ute på verksamhetsområdena. När det gäller funktionen marknad och försäljning är storleken beroende av hur Östgötateaterns biljettförsäljning organiseras i fortsättningen. Beträffande funktionens roll är det viktigt att betona, även om det kan tyckas vara en självklarhet, att det inte är scenkonstbolagets som sådant som ska marknadsföras och säljas utan verksamheterna som sådana. Detta innebär sannolikt att personalen på olika sätt måste, även om tillhörigheten är den centrala stabsfunktionen, arbeta mycket nära den verksamhet man ska stödja. I funktionen bör också inrymmas kompetens för att utveckla samarbete med organisationer och företag för att möjliggöra en ökning av den externa finansieringen. När det gäller den samlade funktionen administration återfinns allt som har att göra med inköp, avtal och lokaler. Betraktas enskilda kostnadsposter enbart kan de tyckas små om en granskning sker av institutionernas kostnader. Men sammantaget berörs relativt stora belopp och då finns fördelar med att samordna inköp av såväl större insatser som löpande hantering. Lokalfrågorna som sådana har inte berörts ovan men om ett scenkonstbolag ska bildas krävs en särskild analys speciellt vad gäller lokaler för administration men också för övriga delar. I jämförelse med den totala nuvarande organisationen i vad avser administration i vid mening finns samordningsvinster att göra i ovan beskrivna struktur. Detta framgår genom att relatera ovanstående till den beskrivning av nuvarande organisation som gjorts ovan. Hänsyn bör dock tas vid jämförelse att nuvarande ledning ingår i uppställningen. I sammanhanget ska dock understrykas att detta inte är något som uppnås omedelbart utan det krävs resurser för att ställa om struktur samt analysera och ta beslut om den närmare fördelning av stödresurser mellan stabs- och linjefunktionerna. Samordning av inköp mm är också på sikt ett viktigt inslag i det som kan rubriceras som samordningsvinster. 34

169 Projektledarens avslutande kommentarer Som projektledare känns det positivt att tillsammans med företrädarna för institutionerna ha slutfört det utredningsuppdrag som vi har haft. Vi står tillsammans bakom huvuddelen av rapporten vilket också är glädjande. Som framgår ovan är vi inte överens om förslag till bemanning av stabsfunktionerna, inte heller fördelning mellan stab och operativa enheter av administrativ personal i vid mening. Det har därutöver funnits frågeställningar som vi inte varit eniga om och därför vill jag peka på en del av dessa som jag finner är av vikt för det fortsatta arbetet. Frågeställningarna är inte i någon särskild prioritetsordning och avser skilda områden. Som påpekats ovan är många frågor som tagits upp när det gäller organisation och styrning av ett scenkonstbolag en fråga för en styrelse i ett sådant bolag. De olika konstnärliga verksamhetsområdena skiljer sig avsevärt åt när gäller inriktning men också beträffande omsättning och personalstyrka. Utifrån resursbehov kan det vara ett problem från styrningssynpunkt. Ett sätt att lösa en del av denna problematik vore att sätta området Tillverkningsteknik i teatern som ett särskilt verksamhetsområde. För detta talar att denna enhet är en unik verksamhet som idag säljer tjänster till externa beställare samt att detta skulle tydliggöra den interna rollen som leverantör till teaterns produktioner. Mot detta talar enhetens roll i den konstnärliga processen där den är en helt integrerad del i produktionen. Om beslut tas om bildande av scenkonstbolag bör frågan om enhetens placering utredas. Idag pågår enligt min uppfattning inget strukturerat arbete med att skapa samarbeten (sponsring) med företag och organisationer. Norrköpings Symfoniorkester har lyckats att i samband med sitt 100-årsjubileum attrahera ett antal företag och Östgötateatern har i några få fall fått avtal med sponsorer. Viss tveksamhet föreligger från institutionernas sida vad gäller möjligheterna att skapa samarbeten (sponsring) av mer omfattande karaktär. Jag är övertygad om möjligheterna att utveckla samarbeten med företag och organisationer finns, men det kräver ett genomtänkt arbetssätt med professionell kompetens. I den externa finansieringen spelar det pris som den vuxne besökaren betalar en viktig roll. Prissättningen måste därför analyseras kontinuerligt och utvecklas vilket jag upplever inte sker i tillräcklig omfattning idag. I sammanhanget kan konstateras att reella publik- och marknadsundersökningar med något enstaka undantag inte görs fortlöpande. Även om institutionernas uppdrag är av kulturpolitisk karaktär måste det vara ett intresse ur ekonomisk 35

170 synpunkt att öka den andel av intäkterna som den betalande vuxna publiken står för. I det avseendet är det av vikt att använda sig av nämnda aktiviteter. Avslutningsvis tror jag att det utifrån en övergripande styrningssynpunkt kommer att bli lättare för finansiärer och ägare att ha en styrelse och en samtalspart att hantera än tre. En aktör som ett scenkonstbolag borde rimligen ha lättare att skapa möjligheter för alla de tre verksamheterna att nå ut till regionen på likartade villkor. 36

171 Skriftlig dokumentation Förutom redan ovan angivna under bakgrund: Förutsättningar för kulturverksamhetens utveckling en utredning om kultur och kulturpolitik i Västernorrland eller konsten att styra katter. Landstinget Västernorrland, Juni 2005 Är det inte fantastiskt Nu har vi ett scenkonstbolag!? Försök till beskrivning och analys av ett antal grundläggande frågor och problemställningar vid bildandet och sjösättandet av Scenkonstbolaget i Västernorrland. Tomas Melander, Anders Söderlund, Sundsvall 2013 Scenkonst Västernorrland AB en rapport från arbetstagarkonsulten Mats Johansson, oktober

172

173

174

175

176

177 Delårsrapport 2014 LS Januari - april

178

179 DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - februari Sammanfattning Process Medarbetare Ekonomi Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I mars kom 91 procent på besök inom 60 dagar. 617 patienter hade väntat längre. I mars fick 81 procent behandling inom 60 dagar. 536 patienter hade väntat längre. För att kvalificera för ersättning från kömiljarden krävs att 70 % av patienterna tas omhand inom 60 dagar. Se även bilaga 2. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2014 klarade i snitt 56 % av alla vårdcentraler tillgänglighetsmålen, vilket är en sjunkande trend. 24 av 43 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på 95 % eller mer under första kvartalet I bilden visas även den vårdcentral som hade lägst tillgänglighet respektive kvartal. Tillgänglighet och antal besök akuten Tillgänglighetsmålen i akutvårdsflödet nås inte. Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdstillfällen, läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök minskar i jämförelse med samma period föregående år. Även läkarbesök vid akutmottagningarna minskar i jämförelse med föregående år, vilket avviker från trenden de senaste fyra åren. DRG-vikten, vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år till skillnad från en nedåtgående trend det senaste året. Antal anställda i heltidsmått I april var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 25 heltidstjänster sedan årsskiftet om man räknar man bort de 105 som övergick till kommunen i samband med hemsjukvårdsreformen. Köp från bemanningsföretag har ökat med 30 % jämfört med samma period föregående år. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år (efter att hänsyn har tagits till överföring av hemsjukvården till kommunerna). Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen för hög i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Ökade kostnader för köp från bemanningsföretag försvårar situationen ytterligare. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% besök behandling mål liö vårdgaranti 0,0% Q ,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 400 9% 118% 300 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Läkarbesök inom 1 timma Lämnat akuten inom 4 timmar Mål Ack 2014 mars Total Index 2012: 2,5% uppräkning Index 2013: 2,7% uppräkning Index 2014: 2,75% uppräkning Ack 2013 mars tillgänglighet PV mål lägst tillgänglighet Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,3% DRG-vikt ,8% Vårdtid (dagar) ,5% Medelvårdtid 4,6 4,4 3,9% Läkarbesök ,6% -varav akutmottagning ,7% Övriga öppenvårdsbesök ,2% Utveckling sedan Förändring förra månaden

180 Miljontal Ekonomi DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - april Sammanfattning Produktivitet - kostnad per DRG-poäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom landstinget har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Trenden fortsätter under 2013 och 2014, men med avtagande effekt., dvs under de senaste 10 månaderna har minskningen planat ut Läkemedelskostnadsutveckling Även om läkemedelskostnaderna fluktuerar mellan månaderna visar den linjära trendkurva att kostnaderna totalt sett har legat på en relativt konstant nivå. Utfallet till och med april visar en kostnadsökning på 0,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. (se sammanställning i bilaga 7) Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 158 mkr efter april. Resultatet är en försämring med cirka 41 mkr i jämförelse med föregående år (omräknat till nivå efter de beslutade resurstillskotten till CKOC, HMC och SC). Om denna utveckling består under resten av året indikerar detta ett sammanlagt resultat för de sjukvårdande produktionsenheterna på drygt minus 100 mkr, vilket ska jämföras med den godkända budgeten på minus 22 mkr. Enheterna gör själva en positivare bedömning än vad den matematiskt beräknade trenden visar. LiÖ:s samlade resultat Landstingets samlade resultat till och med februari är 372 mkr. Resultatet beror främst på den positiva utvecklingen på den finansiella marknaden, förbättrad skatteprognos samt att reserverade medel för ökade pensionskostnader inte kommer att användas Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 03 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 03 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Rättelse avseende uppgift i DÅ0 I D 03 fanns en felaktig siffra avseende primärvårdens tillgänglighet under I rapporten stod det att Sju av 4 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på eller mer. Uppgiften var inte korrekt, utan rätt uppgift är att 24 av 4 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på eller mer under första kvartalet 2014.

181 DELÅRSRAPPORT - januari - april 1 Processperspektivet Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning för att nå det strategiska målet värderas flera tillgänglighets och hygienindikatorer månatligen. Sammanfattningen visar tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum och förhållandet mellan utfallen de senaste fyra månaderna. Organisation Andel som varit på besök inom 60 dagar De senaste fyra månaderna Andel som fått behandling inom 60 dagar De senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 100% Närsjukvården i centrala Östergötland 96% Närsjukvården i östra Östergötland 95% Närsjukvården i västra Östergötland 91% Hjärt- och medicincentrum 86% 86% Barn- och kvinnocentrum 96% 94% Centrum för kirurgi, ortopedi och 93% 74% Sinnescentrum 89% 79% Totalt 91% 81% Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I januari kom 91 procent på besök inom 60 dagar. 617 patienter hade väntat längre. I januari fick 81 procent behandling inom 60 dagar. 536 patienter hade väntat längre. Kömiljardens minimigräns för ekonomisk ersättning är att minst 70 procent av patienter har tagits emot inom 60 dagar. (I bilaga 2 finns tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde.) Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % % % % % % % % % % % % % % %

182 DELÅRSRAPPORT - januari - april 2 Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland % % % % % % % % % % % % % % % Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar enligt kömiljardens beräkningsmodell Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I februari nås målet varken för följsamhet till klädregler eller för hygienreglerna på totalnivå. Aktuella värden i februari är 95 procent för klädreglerna och 86 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 97 procent klädregler och 87 procent för hygienregler. Kläder Senaste fyra månaderna Hygien Närsjukvården i Finspång 92% 86% Närsjukvård i centrala Östergötland 93% 84% Närsjukvård i östra Östergötland 96% 86% Närsjukvård i västra Östergötland 97% 86% Hjärt- och medicincentrum 98% 84% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 96% 94% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 93% 72% Sinnescentrum 97% 85% Diagnostikcentrum 97% 93% Totalt 95% 86% * visar förhållandet mellan utfallen de fyra senaste månaderna Senaste fyra månaderna

183 DELÅRSRAPPORT - januari - april 3 Effektiv hälso- och sjukvård För en effektiv hälso och sjukvård har valts tre kritiska framgångfaktorer: 1) Processorienterat arbetssätt 2) Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. 3) God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. För processorienterat arbetssätt finns idag inga månatliga mätningar gjorda. Sammanfattningen visar att, i jämförelse med samma period föregående år, minskar samtliga besök, men att övriga produktionsmått ökar inklusive DRGvikt och medelvårdtid. Läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök minskar inom primärvård och hos privata vårdgivare, men ökar inom den specialiserade vården. För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts beläggningsgraden totalt och för akutvårdsflödet och antal vårddygn för utlokaliserade patienter. Nedanstående bild visar beläggningsgrad för akutvårdsflödet. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus ligger något lägre (se blåprickig linje) än för akutvårdsflödet, men når inte målet på 90 %. 110% Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% US - akut VIN -akut LIM - akut riktvärde - akut riktvärde - totalt alla sjukhus total beläggningsgrad

184 DELÅRSRAPPORT - januari - april 4 Nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US (övriga sjukhus utlokaliserar inte alls eller i ytterst liten utsträckning). På US motsvarar utlokaliseringen cirka 0,1-0,2 % av den totala vårdtiden.. Beläggningskurvorna för 2012 har liknande fluktuationer som Antal utlokaliserade patienter ligger fortfarande på en för hög nivå i förhållande till riktvärdet på 100 vårddygn. 400 Vårddygn utlokaliserade patienter alla sjukhus US Mål För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter > 65 år och hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Hittills i år har vårdtiden för denna åldersgrupp ökat med 5,9 % i jämförelse med samma period förra året och återinläggningarna har ökat med 0,1 procent jämfört med föregående år men ligger på drygt 17 %, vilket är 2 procentenheter högre än riktvärdet.

185 DELÅRSRAPPORT - januari - april 5 Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag I februari var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda minskat med 80 personer. Anledningen till minskningen är verksamhetsövergången i samband med hemsjukvårdsreformen som trädde i kraft den 20 januari Om dessa räknas bort för jämförbarhet så har det skett en reell ökning med 25 heltidstjänster. Framgångsfaktorn strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning mäts genom indikatorn Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård. Verksamheterna har fortsatta problem med vakanser vilket gör att anlitande av bemanningsföretag ökar jämfört med tidigare år. Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 30 procent, vilket motsvarar 5,7 mkr, jämfört med samma period förra året. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabell nedan: Anställda i heltidsmått April 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändring mot bokslut Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Medicinsk/teknisk personal Social/terapeutisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings-/kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övrig personal Utveckling sedan 2011 Totalt Den totala sjukfrånvaron uppgick i redovisad månad (mars) till 4,7 procent vilket är 0,1 procentenheter högre än motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro.

186 DELÅRSRAPPORT - januari - april 6

187 DELÅRSRAPPORT - januari - april 7 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Landstingets totala resultat till och med april är 372 mkr. Nedan visas landstingets resultat på en övergripande nivå. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till april jämfört med budget (ingen justering för resurstillskott till sjukvårdande enheter för perioden jan april 2013, 47 mkr), mkr Janapril 2014 Jan - april 2013 Godkänd budget 2014 HB Bokslut 2013 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Verksamhetens samlade resultat (dvs samtliga produktionsenheter inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) från årets början till och med april är minus 43 mkr. Det är 29 mkr bättre än motsvarande period föregående år. Men om hänsyn tas till resurstillskottet 2013, som betalades ut först fr o m juni 2013, är dock resultatet 17 mkr sämre. Samtliga produktionsenheters resultat, budget och eget kapital presenteras i bilaga 5. Obalans inom sjukvården De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 158 mkr efter april. Resultatet är 41 mkr sämre i jämförelsen med föregående år (omräknat till nivå efter de beslutade resurstillskotten till CKOC, HMC och SC). Det bedömda helårsresultatet baserat på mars visade på ett resultat vid årets slut på minus 102 mkr, vilket ska jämföras med godkänd budget på minus 22 mkr. De enheter som visar en negativ avvikelse mot godkänd helårsbedömning har lämnat en kommentar till utfallet samt en preliminär bedömning av helårsresultatet. De inlämnade bedömningarna visar en försämring av resultatet på 20 mkr. Sinnescentrum står för hela försämringen. Nedan anges en kort beskrivning av resultatet för de enheter med störst avvikelse, samt vilken bedömning de gör för helåret.

188 DELÅRSRAPPORT - januari - april 8 Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) Underskottet förklaras av Hemsjukvårdsreformen, förändrat ersättningssystem i primärvården samt stängning av korttidsplatser i Norrköping kommun. Resultatet i april visar en förbättring i jämförelse med utvecklingen för januari till mars. NSÖ:s bedömning är fortsatt att resultatet kommer att bli minus 25 mkr. Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) NSV lämnade efter mars månad en helårsbedömning på minus 13 mkr. Resultatet i april följer förväntad utvekling och helårsbedömningen är oförändrad. Underskottet hänförs till Medicinska specialistkliniken (MSK). Situationen är skör inom MSK med underbemanning och stora svårigheter att rekrytera. Ytterligare besparingar inom MSK bedöms inte kunna genomföras pga risker för patientsäkerhet samt försämrad attraktionskraft. I bedömningen har ingen hänsyn tagit till eventuella ekonomiska tillskott med anledning av ärendet om det akuta omhändertagandet vid Lasarettet i Motala. Centrum för kirurgi- ortopedi och cancervård (CKOC) Resultatet efter april månad är sämre än förväntat. Hög patienttillströmning har medfört ökade kostnader. Samtidigt har köavveckling genomförts vilket inneburit högre kostnader under perioden men kommer medföra lägre kostnader kommande månader. Helårsbedömningen är oförändrad, minus 49 mkr. Resultatutvecklingen är dock oroväckande för ett antal kliniker. Fokus ligger i nuläget på att ta emot de patientströmmar som kommer på ett patientsäkert och bra sätt. Därutöver har anger CKOC att det är en stor utmaning att nå tillgänglighetsmålen samt att förbereda inför sommaren. Sinnescentrum (SC) Resultatet tom april uppgår till minus 32 mkr. April månads resultat är en kraftig försämring mot förväntad nivå. SC bedömer inte att de kan vidta åtgärder för att klara av att återställa nuvarande underskott och nå ett nollresultat vid årets slut. Det finns i dagsläget inga nya åtgärder framtagna. SC:s bedömning är att resultatet vid årets slut på minus 20 mkr, vilket är en försämring med 20 mkr. Diagnostikcentrum (DC) Resultatet tom april är minus 11 mkr, vilket är betydligt sämre än samma period föregående år och en försämring mot tidigare månader. DC anser att resultatutvecklingen är mycket oroväckande och arbetar inom hela centrumet med att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Helårsbedömningen är oförändrad, minus 15 mkr. Resultatutvecklingen är oroväckande och produktionsenheternas samlade bedömning för 2014 har försämrats med 20 mkr till minus 122 mkr. Det finns osäkerhet i den samlade bedömningen. Den höga kostnadsutvecklingen måste avstanna genom att nya åtgärder vidtas och att planerade åtgärder ger effekt. Landstingsdirektören och ekonomidirektören kommer fortsatt att ha regelbunden uppföljning med de centrum som har en negativ helårsbedömning. Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 58 mkr i delårsbokslutet. Områdena länssjukvård och privata vårdgivare redovisar störst överskott. Överskottet beror

189 DELÅRSRAPPORT - januari - april 9 främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar inte har betalts ut. Trafiknämnden redovisar ett positivt resultat på 42 mkr efter april. Det positiva resultatet beror både på ökande intäkter av fler resenärer och lägre driftskostnader. Det statsbidrag till tåg som Östgötatrafiken fick under 2013 har också bidragit till att sänka avskrivningskostnaderna. Trafiknämndens resultatkravet är 45 mkr enligt tidigare beslut. Samtliga produktionsenheters resultat, budget och eget kapital presenteras i bilaga 5. De landstingsgemensamma posterna svarar för 415 mkr av resultatet från januari till april och det budgeterade årsresultatet är 282 mkr. Utfall jan april 2014 (DÅ04) Finansplan 2014 Differens DB04 och Finansplan/ 12*4 Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat LT-bidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse Utvecklingen på den finansiella marknaden har varit positiv till och med april. Det finansiella nettot exklusive pensionskostnader överstiger årets budget. Pensionskostnaderna ligger något under den budgeterade nivån. Det finns därutöver en reservering för ökade pensionskostnader som redovisas på raden övrigt i tabellen. Reserveringen är outnyttjad och bidrar positivt till de landstingsgemensamma medlens överskott. Skatter och generella statsbidrag ökar med 2,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den låga ökningen förklaras främst av skatteväxlingen med kommunerna med 25 öre för hemsjukvården. Jämfört med budget bedöms skatteintäkter och generella statsbidrag på helår öka med 83 mkr (en förbättring i förhållande till helårsbedömningen baserad på mars med 29 mkr). Om även hänsyn tas till hemsjukvårdsreformen bedöms skatter och generella statsbidrag öka med 4,7 procent jämfört med föregående år. På raden övrigt i tabellen ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. Det är främst medel som reserverats för olika landstingsövergripande kostnader av engångskaraktär och dessa har ännu inte nyttjats. För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs landstingets totala lönekostnadsutveckling och läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutvecklingen i stort. Lönekostnadsökningen till och med april jämfört med samma period föregående år

190 DELÅRSRAPPORT - januari - april 10 6,4 procent. Vid jämförelse av rullande 12-månaders perioder mot varandra (mars 2013-april 2014 jämfört med mars 2012 april 2013 är lönekostnadsökningen 6,2 procent. Hänsyn har tagits till att hemsjukvården har överförts till kommunerna och korrigeringen har skett utifrån beräknad lönekostnad i överlämnat belopp och inte utifrån faktisk personalöverföring. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökar också. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 28 procent. Det motsvarar en ökning med 6 mkr. Totalkostnaden för perioden är 26 mkr. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom landstinget. Utfallet till och med april visar en kostnadsökning på 2,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ett preliminärt besked om statsbidraget visar att det ligger på samma nivå som Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnadsutveckling jan-april 2014 med jan-april 2013 med 2013 med jan-april 2013 jan-april Läkemedelsutveckling recept -2,3% 2,5% 1,0% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 13,7% -6,2% -1,0% Läkemedelskostnad - totalt 2,4% -2,0% 0,4% Volymen har ökat med 0,3 procent medan den för hela riket har minskat med 0,1 procent. Nettokostnadsutveckling har under perioden januari till april ökat med 5,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år efter justering för hemsjukvårdsreformen. Nivån kan jämföras med landstingsindex på 2,75 procent. Ekonomi som inte belastar kommande generationer Landstingets långsiktiga mål är årliga resultat på 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultat varierar mellan perioder under året. Till och med april är värdet 9,9 procent. I helårsbedömningen baserad på mars var motsvarande siffra 4,2 procent..

191 DELÅRSRAPPORT - januari - april 11 Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorn kostnadseffektivitet över tid mäts via två indikatorer produktivitet (kostnad per DRG-poäng) och andel köp från avtalsbundna leverantörer. Produktiviteten inom Landstinget i Östergötland står sig väl i nationell jämförelse. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med april 2013 har produktiviteten minskat med 1,3 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Barn och kvinnocentrum. Sett över 36 månader har kostnaderna ökat med 1,0 procent, dvs en något minskad produktivitet. I sammanfattningen visas hur landstingets totala produktivitet har utvecklats över tid. Kostnad per DRG-poäng (Rullande medelvärden) April 2014 April 2013 Procentuell förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2010 Förändring jmfrt förra månaden Närsjukvården i Finspång ,6% Närsjukvården i centrala Östergötland ,7% Närsjukvården i östra Östergötland ,3% Närsjukvården i västra Östergötland ,7% Hjärt- och medicincentrum ,9% Barn- o kvinnocentrum i Österg ,1% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,1% Sinnescentrum ,6% Totalt ,0%

192 DELÅRSRAPPORT - januari - april 12 Resultat och balansräkning Resultaträkning (mkr) Helårsbedömning Budget Bokslut Utfall Utfall (budget avser inkl koncernföretag) Jan-april 2014 Jan-april / (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) LiÖ (LiÖ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Helårsbedömning Budget Balansräkning (mkr) / (LiÖ) (LiÖ) Liö (LiÖ) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet -3,8% -10,0% -3,0% -6,4% -6,4% Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftet som den är efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. - att inga specifikationer till konton görs. - att inte alla korrigeringar av felaktigheter hinner att rättas på innevarande månad efter att avstämning skett. - att inte kravet på förvaltningsberättelse är lika hög som i årsredovisningen.

193 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 1 Omfördelningar mm Investeringsbeslut För att möjliggöra fortsatt forskning och utveckling inom CMIV begär Diagnostikcentrum att få följande objekt godkänt: Datortomograf, uppgradering ; tkr Objektet ryms inom befintlig investeringsbudget. Driftskostnaden för investeringen hanteras inom ramen för de ekonomiska förutsättningar som anges i Diagnostikscentrums verksamhetsplan och de åtgärder som behöver vidtas för att produktionsenheten ska uppnå fastställd helårsbedömning.

194 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 2 Tillgänglighet processperspektivet Verksamhetsområde Besök Behandling aug13 sep 13 okt 13 nov13 dec13 jan14 feb14 mar14 aug13 sep 13 okt 13 nov13 dec13 jan14 feb14 mar14 Allergologi 55% 67% 81% 79% 77% 69% 81% 77% Barnmedicin 83% 92% 99% 96% 96% 94% 94% 97% Endokrinologi 74% 73% 79% 75% 90% 77% 81% 85% Gastroenterologi 66% 71% 92% 80% 87% 84% 88% 95% Geriatrik 100% 88% 100% 100% 100% 69% 75% 78% Hematologi 93% 95% 100% 100% 100% 100% 95% 94% Hudsjukvård 64% 64% 75% 73% 82% 66% 75% 86% Infektionssjukvård 85% 86% 92% 94% 100% 95% 98% 98% Kardiologi 68% 71% 77% 84% 92% 91% 73% 90% Koagulationsmottagning 93% 100% 100% 100% 97% 97% 96% 100% Lungmedicin 72% 84% 97% 91% 92% 85% 83% 85% Medicin 80% 83% 100% 100% 100% 90% 100% 100% Neurologi 45% 64% 70% 72% 78% 63% 84% 92% Njurmedicin 60% 88% 88% 100% 100% 81% 84% 88% Onkologi 96% 91% 99% 92% 97% 89% 94% 97% Rehabiliteringsmedicin 40% 52% 100% 100% 100% 88% 100% 100% Reumatologi 33% 49% 55% 73% 68% 63% 48% 58% Smärtverksamhet 85% 93% 99% 99% 98% 96% 92% 100% S:a medicinska specialiteter 67% 71% 82% 82% 87% 77% 81% 89% Mål 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% Gynekologi 94% 92% 95% 96% 96% 93% 94% 96% 82% 91% 97% 100% 97% 97% 94% 95% Handkirurgi 21% 60% 84% 68% 64% 54% 55% 73% 52% 64% 67% 59% 62% 54% 50% 58% Hjärtsjukvård 68% 66% 76% 82% 86% 80% 75% 87% Kirurgi 61% 71% 78% 87% 91% 79% 86% 90% 72% 67% 80% 84% 84% 76% 74% 91% Kärlkirurgi 67% 67% 88% 96% 96% 79% 92% 94% 67% 36% 57% 68% 77% 81% 82% 80% Neurokirurgi 75% 90% 95% 88% 98% 95% 96% 92% 56% 68% 72% 68% 89% 61% 82% 77% Ortopedi 59% 53% 72% 79% 82% 84% 85% 95% 49% 54% 65% 61% 63% 51% 47% 71% Ryggkirurgi 25% 48% 63% 91% 72% 75% 78% 97% 16% 45% 50% 38% 49% 22% 9% 30% Plastikkirurgi 41% 61% 79% 81% 83% 70% 65% 60% 66% 54% 73% 61% 59% 55% Hudtumörer 93% 81% 84% 93% 93% 98% Urologi 62% 75% 87% 90% 83% 64% 75% 90% 68% 66% 76% 81% 83% 84% 73% 84% Ögonsjukvård 61% 76% 90% 76% 83% 73% 84% 94% 43% 57% 82% 80% 87% 55% 68% 85% Öron-näsa-halssjukvård 89% 87% 95% 82% 68% 82% 86% 58% 56% 83% 75% 70% 78% 83% 93% Hörcentral (hörselprov) 69% 86% 91% 93% 80% 90% S:a kirurgiska specialiteter 66% 74% 85% 85% 87% 78% 84% 92% 61% 64% 78% 76% 79% 69% 70% 82% Beroendevård 97% 98% 100% 100% 100% 98% 93% 100% Barn- o ungdomspsykiatri 98% 100% 100% 100% 100% 97% 96% 100% Flyktingmedicin 92% 100% 100% 100% 100% 92% 100% 100% Habilitering 100% 100% 98% 100% 100% 100% 100% 100% Neuropsykiatri barn - 100% % 100% 100% 100% Neuropsykiatri vuxna 100% 100% 100% 100% 93% 100% 100% - Ungdomshälsa/ungd.mottagn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri 96% 100% 99% 100% 99% 97% 96% 99% TS-verksamhet VUP 33% 0% 0% - 100% Ätstörningsverksamhet 100% 100% 100% 100% 100% - S:a psyk specialiteter 98% 100% 99% 100% 100% 98% 98% 100% TOTALT 68% 76% 86% 85% 88% 79% 85% 91% 61% 64% 78% 76% 79% 69% 70% 82% Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider)

195 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 3 Basfakta processperspektivet April 2014 April 2013 Utveckling (helår) Förändring mot mars 2013 Procentuell förändring föregående år Slutenvårdstillfällen ,3% DRG-poäng ,9% Läkarbesök ,6% - varav länscentra ,0% - varav närsjukvård ,4% - varav övriga ,0% Sjukv beh ,2% - varav länscentra ,3% - varav närsjukvård ,7% - varav övriga ,0%

196 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 4 Medarbetarperspektivet April 2014 Antal anställda (heltid) Bokslut 2013 Förändring 2013/2012 Utveckling sedan 2011 Sjukfrånvaro februari 2014 Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen ,9% Sjukvård Närsjukvården i Finspång ,7% Närsjukvården i centrala Östergötland ,0% Närsjukvården i östra Östergötland ,7% Närsjukvården i västra Östergötland ,5% Hjärt- och Medicincentrum ,6% Barn- och kvinnocentrum ,1% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,7% Sinnescentrum ,7% Diagnostikcentrum ,9% Tandvård Folktandvården ,0% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,8% Naturbruksgymnasiet Östergötland ,9% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,3% FM centrum ,0% IT-centrum ,9% Upphandlingscentrum i Östergötland ,6% Resurscentrum i Östergötland ,1% TOTALT ,7% Förändring jmfrt m föreg månad

197 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 5 Ekonomiperspektivet - Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-april 2014 Resultat jan-april 2013 Helårsbedömning Godkänd budget 2014 Resultat jan-mars 2014 Resultat jan-mars 2013 Resultat bokslut 2013 HB03 Eget kapital Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 57,9 65,7 0,0 0,0 55,9 53,3 7,3 0,0 0,0 Landstingsstyrelsen -1,5-0,3 2,7 0,0-0,5 0,4 5,5 7,5 4,8 Trafiknämnden 42,2 0,0 65,5 23,6 32,2 0,0 18,7 65,5 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -18,2-10,9 0,0 0,0-12,3-6,0 9,1 9,1 9,1 Närsjukvården i östra Östergötland -19,8-20,8-25,0 0,0-15,4-7,4-28,9-32,6-7,6 Närsjukvården i västra Östergötland -12,5-8,0-13,0 0,0-9,4-3,1-7,9-15,6-2,6 Närsjukvården i Finspång -1,0-0,3 0,0 0,0-0,6 0,1 5,8 12,2 12,2 Hjärt- och Medicincentrum -10,6-32,9 0,0 0,0-1,0-17,3 18,1 18,1 18,1 Barn- och kvinnocentrum -6,4-8,8 0,0 0,0 0,5-2,4 1,1 25,4 25,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -46,1-52,2-48,7-22,0-31,1-35,3-22,4-71,1-22,4 Sinnescentrum -32,5-29,4 0,0 0,0-22,7-14,3-40,5-43,5-43,5 Diagnostikcentrum -10,7 1,1-15,0 0,0-3,9 2,9-5,2-27,1-12,1 Summa sjukvård -157,8-162,2-101,7-22,0-95,9-82,8-70,8-125,1-23,4 Tandvård Folktandvården 7,2 16,5 19,1 19,0 7,7 14,2 34,8 33,0 13,9 Utbildning Lunnevads folkhögskola 2,8-0,2 0,0 0,0 0,8 0,0 0,8 6,2 6,2 Naturbruksgymnasiet -1,3-3,1 1,5-2,0-1,1-3,5-6,0 0,0-1,5 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -0,1 3,4-0,6 0,1-0,9 4,0 0,3 5,5 6,1 FM centrum 4,1 7,4 1,0 1,0 5,1 9,1 11,0 6,0 5,0 IT-centrum 2,4 1,0 0,0 0,0 0,7 1,0 2,0 2,5 2,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 0,9 0,4-1,8-1,0 2,8 0,0 0,9 2,0 3,8 Upphandlingscentrum -0,2-1,2 0,0 0,0 0,0-0,8-0,7 0,0 0,0 Resurscentrum -0,2 0,7-1,0-1,0 0,4 1,4-0,8 2,6 3,6 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Enheter som upphört 1) 0,0 1,5 0,0 0,0 Summa -43,6-71,9-15,3 17,7 7,2-3,7 4,5 5,7 21,0 Finansförvaltningen 415,4 388,1 487,0 282,3 296,3 283,6 704,8-430,1-917,1 Summa 371,8 316,2 471,7 300,0 303,5 279,9 709,3-424,4-896,1 1) Informationscentrum ingår fr o m 2014 i Landstingsstyrelsen. År 2013 har produktionsenheternas egna kapital justerats med -19 mkr (-belopp nedan - återlämning av eget kapital): HMC 40,7, BKC -0,7, CKOC 46,9, SC 38,5, FTV -100,6 CHV -0,3 mkr Trafiknämnden -18,7, IC -2,0, LS -5,0, HSN -7,3, UC 0,7 och FC -11,0 mkr Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp.

198 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 6 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom apr 2014 jämfört samma period föregående år Ack tom mar 2014 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Landstingsstyrelsen 20,8% 20,2% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång -0,1% -0,1% Närsjukvården i centrala Östergötland 2,4% 2,1% Närsjukvården i östra Östergötland -0,2% 0,7% Närsjukvården i västra Östergötland 2,6% 3,2% Hjärt- och medicincentrum 2,4% 3,2% Barn- och kvinnocentrum 7,9% 7,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 7,8% 8,0% Sinnescentrum 4,3% 4,7% Diagnostikcentrum 7,3% 7,1% Tandvård Folktandvården 4,1% 3,5% Utbildning Lunnevads folkhögskola 5,8% 8,2% Naturbruksgymnasiet -6,2% -5,1% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 35,1% 27,8% FM centrum 9,5% 10,5% IT-centrum 15,9% 16,2% Centrum för hälso- och vårdutveckling 10,8% 10,5% Upphandlingscentrum -4,6% -9,4% Resurscentrum 6,1% 7,7% Lö ekos ds u veckl e o L dsti ss yrelse beror r ör ll på över de v verks he (Informationscentrum).

199 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 7 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom april 2014 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom april 2014 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom april 2014 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång -3,2% 1,7% -2,5% Närsjukvården i centrala Östergötland -1,0% -15,7% -3,6% Närsjukvården i östra Östergötland 0,7% -5,1% -0,1% Närsjukvården i västra Östergötland -5,8% -43,1% -8,2% Hjärt- och medicincentrum -5,5% 1,7% -2,5% Barn- och kvinnocentrum 7,7% 5,8% 6,4% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 6,6% 18,6% 11,6% Sinnescentrum -12,7% 6,9% 1,0%

200 DELÅRSRAPPORT - januari - april Bilaga 8 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall jämförelse Utfall jämförelse Helårs-bedömning 03 Utfall jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan-april 2014 jan-april jfr Bokslut 2013 jan-april 2013 jan-april 2012 med 2013 Bokslut 2012 Nettokostnadsutveckling 3,1% 6,1% 4,8% 2,2% Exklusive hemsjukvård som överförts till kommunerna 5,0% - 7,1% 3,4% Exkl hemsjukvård och AFA - - 6,1% - Exkl resurstillskott och AFA 4,6% 3,9% Skatter och generella statsbidrag 1) 2,5% 7,1% 2,7% 7,2% Lönekostnadsutveckling 2) 6,4% 7,3% 5,7% 6,4% Lönekostnadsutveckling - rullande 12 månader 3) 6,2% 5,7% 5,7% 6,4% 1) Ökningen mellan 2013 och 2012 förklaras av skattehöjning med 65 öre. Den låg ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling med kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts ) Helårsbedömningen avser en central bedömning - PE:s sammantagna bedömning i HB03 baserad på mars är 4,3 %. Vid beräkning av lönekostnadsökning har hänsyn tagits till lönekostnader för skatteväxlad verksamhet. 3) Vid beräkning av rullande tolv månader har även 2012 års lönekostnader reviderats utifrån förändringen på grund av skatteväxlingen för hemsjukvården.

201 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén Dnr: LiÖ Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland har tillsammans med Linköpings kommun, Norrköpings kommun och Linköpings Universitet sedan 2003 drivit en satsning med målet att skapa regional tillväxt inom området distribuerad vård - Hälsans Nya Verktyg (HNV). HNV har drivits med stöd av Vinnovas program Vinnväxt som avslutas Baserat på erfarenheter från samverkan genom HNV har landstinget, Norrköping och Linköping beslutat att gemensamt fortsätta att driva utvecklingen av ny kunskap och nya lösningar inom området distribuerad vård. Modellen bygger på att Swedish ICT, ett statligt forskningsinstitut som bedriver uppdragsforskning, ansvarar för att genomföra beställda projekt med lämplig kompetens. Vidare övertar Swedish ICT ansvaret för den verksamhet som bedrivs i Hälsans Nya Verktyg ideell förening. Samarbetsmodellen beskrivs i bifogad PM Parterna är överens om ambitionen att årligen beställa FoU-tjänster från Swedish ICT på samma nivå som man idag finansierar HNV. Vilket för landstingets del innebär en årlig kostnad på tkr. Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA a t t a t t a t t ställa sig bakom inriktningen i bifogad PM Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård. ge landstingsdirektören i uppdrag att utarbeta förslag till samarbetsavtal mellan landstinget, Linköpings och Norrköpings kommuner respektive Swedish ICT. ge landstingsdirektören i uppdrag att utse representanter i beställarforum.

202

203 PM 1(6) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Bakgrund Landstinget i Östergötland (LiÖ) har tillsammans med Linköpings, Norrköpings kommun (Linköping/Norrköping) och Linköpings Universitet (LiU) sedan 2003 drivit en satsning med målet att skapa regional tillväxt inom området distribuerad vård - Hälsans Nya Verktyg (HNV). HNV har drivits med stöd av Vinnovas program Vinnväxt som avslutas Baserat på erfarenheter från samverkan genom HNV har landstinget och Norrköping/Linköping beslutat att gemensamt fortsätta att driva utvecklingen av ny kunskap och nya lösningar inom området distribuerad vård. Det uttalade gemensamma syftet är regional tillväxt i form av fler och växande företag i regionen inom området. Distribuerad vård betyder i detta sammanhang vård som kan ges till patienter i hemmiljö. Begreppet omfattar också lösningar som förebygger och minskar patienternas behov av att uppsöka en vårdinrättning. Samarbetsmodell I principskissen nedan beskrivs samarbetsmodellen:

204 PM 2(6) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Swedish ICT Swedish ICT är en del av RISE Research Institutes of Sweden (se Bilaga 1). RISE är ett nätverk av forskningsinstitut som i global samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, genom forskningsexcellens och innovation skapar nytta, tillväxt och konkurrenskraft. Swedish ICT bedriver uppdragsforskning och ansvarar för att genomföra beställda projekt med lämplig kompetens. Den här beskrivna samarbetsmodellen förutsätter vidare att Swedish ICT övertar ansvaret för den verksamhet som bedrivs i Hälsans Nya Verktyg ideell förening. Så att personal och varumärket Hälsans Nya Verktyg en blir en del av Swedish ICT. Framtiden för den föreningen är en fråga för dess medlemmar. LiÖ, Linköping och Norrköping och LiU är överens om att avsluta sina respektive medlemskap i den föreningen. LiÖ, Linköping och Norrköping (tillsammans kallade parterna ) Parterna är huvudmän med ansvar för olika delar av vård och omsorg. Parterna är också beställare av FoU-projekt inom området distribuerad vård. Beställarforum Parternas beställningar ska samordnas genom ett så kallat beställarforum med funktionen att säkerställa att beställningarna ligger i linje med identifierade behov inom området och stämmer med de utvecklingsplaner som finns inom området. Beställarforum utgörs av strategiskt ansvariga personer från parterna som med viss regelbundenhet träffas för att samordna och prioritera beställningar mot Swedish ICT. LiU Personal på LiU ingår som en viktig resursbas för att Swedish ICT ska kunna genomföra de beställda projekten. Näringsliv och Företagsstödjarsystemet Då syftet är att skapa förutsättningar för regional tillväxt inom området så behöver det finnas en nära koppling till företag aktiva inom området och även till det samlade offentliga företagsstödjarsystemet (här exemplifierat av ALMI) som har en viktig funktion när det gäller att stötta utvecklingen av nya idéer och företag. Swedish ICT kan genom sina nätverk också bidra till utvecklingen av företag. Arbetsformer Beställarforum utgörs av strategiskt ansvariga personer som med viss regelbundenhet träffas (vid behov tillsammans med sakkunniga från den

205 PM 3(6) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ egna organisationen). Tillsammans med representanter från Swedish ICT diskuteras vilka områden inom distribuerad vård som ska prioriteras (tex distribuerad vård av vissa kroniska sjukdomar, prevention för att minska akutvårdsbesök, välbefinnande i hemmet). Beslutet fattas av parternas representanter i beställarforum. Motsvarande arbetssätt, med gemensamma prioriteringsmöten finns idag mellan LiÖ och LiU när det gäller beställningar till Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT). Beställarforum ansvarar för att säkerställa att föreslagna projekt är relevanta för verksamheten och att de bygger på verkliga behov. Detta kan ske tex genom att remissa projektförslagen i den egna verksamheten eller andra strukturer typ ehälsonätverket i Östergötland. Man kan även tänka sig att beställarforum efterfrågar projektidéer i den egna verksamheten för att få fram förslag att prioritera. Vid resursbrist sker även prioritering av projektbeställningar i beställarforum. De projekt som beställs bör göras i sådan form att man säkrar en exponering mot potentiella framtida (regionala) leverantörer och samtidigt beakta kommande upphandlingar. Beställarforum bör genom avtal med Swedish ICT säkerställa att man alltid beaktar neutralitet och delaktighet med/av potentiella leverantörer och organisationer. En grundprincip bör vara breda och öppna projektkonstellationer. I sina beställningar bör beställarforum även ta hänsyn till andra förutsättningar som påverkar hur nya lösningar kan tas i bruk och användas. Det kan handla om tex omvärldshändelser, logistik, ekonomi, etik, säkerhet, politik, organisation etc. För att säkerställa att alla relevanta aspekter beaktas är det viktigt att beställarforum stöttas av personer som bereder ärenden och verkställer beställningar. Denna administrativa funktion föreslås vara en del av den rambeställning som parterna lägger till Swedish ICT. FoU-undantaget i LOU En viktig princip för hela modellen är att beställningarna baseras på det sk FoU-undantaget i LOU. I 1 kap 6 p. 6 LOU finns ett undantag från skyldigheten att tillämpa upphandlingsreglerna vad gäller forsknings- och utvecklingstjänster: LOU gäller inte för upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster om resultatet tillkommer även annan än den upphandlande myndigheten eller tjänsten betalas även av annan än den upphandlande enheten Konkurrensverket säger bland annat följande på sin hemsida:

206 PM 4(6) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Avsikten med regleringen är att undanta FoU-tjänster som kan gynna samhället i stort. Så skulle kunna vara fallet om resultatet och fördelarna av FoU-tjänster kunde nyttjas av forskningsinstitut, universitet eller privata företag. Vid FoU-tjänster där målet är att få fram produkter eller teknik som gynnar hela marknaden och som inte enbart myndigheten själv har användning av, är undantaget således tillämpligt. Det ska emellertid uppmärksammas att reglerna om statsstöd kan bli aktuella i dessa fall. För beställningarna som gör till Swedish ICT gäller således att beställarforum måste säkerställa att resultaten blir tillgängliga för fler än den upphandlande myndigheten eller att tjänsten betalas även av annan än den upphandlande enheten. Tillväxtansvar Beställarforum har inte ett tillväxtansvar utan man har huvudsakligen ett ansvar för att säkerställa att nya lösningar motsvarar verkliga behov. På det sättet ökar chanserna att användbara lösningar kommer ut på marknaden och blir tillgängliga för upphandling. Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att bistå i utvecklingsprocessen av nya produkter och tjänster bland annat inom området distribuerad vård. Detta gäller generellt då det är ett prioriterat område och i synnerhet när det gäller produkter och tjänster som utvecklats som ett resultat av beställningar till Swedish ICT. Det är viktigt att notera att det inte innebär att parterna automatiskt ska köpa nya lösningar, men det är en fördel om regional tillväxt kan främjas av att regionala aktörer har tillgång till projektresultat och/eller är delaktiga. Parterna bör på olika sätt stödja utvecklingen av nya lösningar och nya företag. Det kan handla om behovsverifiering/precisering i förhållande till berörda verksamheter. Det kan handla om tester av olika slag, både tekniska, säkerhetsmässiga och användarmässiga. Det kan även innebära att parterna testar en färdig lösning i sin verksamhet under en längre tid för systematiska utvärderingar eller för att fungera som referens för företaget. För Landstinget i Östergötland är Testbädd LiÖ den naturliga funktionen för att hantera den typen av insatser praktiskt. Testbädd LiÖ har utarbetat former för hur LiÖ kan stötta utvecklingen av nya lösningar som drivs av företag respektive hur dessa kan testas och utvärderas på ett säkert sätt. Testbädden säkerställer också medverkan från vårdverksamheterna.

207 PM 5(6) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Uppföljning Beställarforum ansvarar för att följa upp och utvärdera gjorda beställningar för fortsatt ställningstagande. Den gemensamma satsningen bör redan från början följas och följas upp av en följeforskare (förslagsvis inte kopplad till LiU) med uppgift att föreslå löpande förbättringar av arbetsformerna samt att göra en utvärdering efter tex tre år. Finansiering Parterna är överens om ambitionen att årligen beställa FoU-tjänster från Swedish ICT på samma nivå som man idag finansierar HNV (motsvarande ca 3 Mkr per år.) Därutöver finns möjlighet att göra ytterligare beställningar. Avtalsstruktur Då Beställarforum är ett beslutsmöte där tre parter möts för att samordna beställningar till en utförare finns ingen juridisk grund för att formalisera beställarforum ytterligare. De formella besluten fattas av respektive huvudman. Följande avtal bör upprättas: 1) Samarbetsavtal/Ramavtal mellan parterna och Swedish ICT kring arbetsformerna 2) För enskilda projekt bör det finnas fördefinierade 2, 3 eller 4-parts avtal. 3) Därutöver behövs beredskap för samarbetsavtal med andra parter/beställare utanför beställarforum.

208 PM 6(6) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Bilaga 1 RISE Research Institutes of Sweden är ett nätverk av forskningsinstitut som i global samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, genom forskningsexcellens och innovation skapar nytta, tillväxt och konkurrenskraft. RISE Research Institutes of Sweden är det gemensamma varumärket för svenska industriforskningsinstitut. I dag ingår 16 institut i RISE. Vår vision är svenska forskningsinstitut som konkurrerar framgångsrikt på en global kunskapsmarknad och är i världsklass i utveckling och förnyelse av det svenska näringslivet. Institutens forsknings- och innovationsverksamhet ska bidra effektivt till en hållbar samhällsutveckling.

209

210 LiÖ (1) Ledningsstaben Maria Funk Sveriges kommuner och landsting Stockholm Yttrande över förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård Landstinget i Östergötland har beretts tillfälle att yttra sig över ett inom Sveriges kommuner och landsting framtaget förslag till ett reviderat riksavtal för utomlänsvård. Landstinget i Östergötland vill med anledning av detta framföra följande. I SKLs förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård framgår att de kontrakt om öppen vård som träder i kraft från och med den 1 janauri 2015 måste gälla även för patienter från andra landsting. Om det finns krav på remiss behöver remissen inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en privat vårdgivare. Landstinget i Östergötland ser gärna att det görs ett förtydligande kring vad som avses med om det finns krav på remiss. Avser denna skrivning de remisskrav som varje landsting sätter upp när det gäller krav på remiss från allmänläkare till specialistläkare och fysioterapeut eller avses med skrivningen det krav på remiss till privata vårdgivare som föregående revidering av riksavtalet innebar och som framgick av promemoria om landstingens möjligheter att sluta olika kontrakt med privata vårdgivare som ger utomlänsvård av den 26 januari Landstinget i Östergötland har inga ytterligare invändningar mot det framlagda förslaget till ett reviderat riksavtal och tillstyrker att det med ovanstående förtydligande kan ligga till grund för ett beslut i SKLs styrelse avseende en rekommendation om ett nytt avtal med giltighet från och med den 1 januari Ovanstående yttrande är framtaget i samråd med Landstinget i Kalmar län samt landstinget i Jönköpings län. Landstinget i Östergötland Marie Morell Ordförande landstingsstyrelsen Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B

211 BESLUTSUNDERLAG 1(3) Ledningsstaben Mats Uddin LiÖ Landstingsstyrelsen Arbetstidsmodell 90/10 återrapportering till landstingsstyrelsen Bakgrund Vid landstingsfullmäktige i december 2013 fördes en debatt kring ett medborgarförslag om att återinföra arbetstidsmodellen 90/10 på lasarettet i Motala. Landstingsfullmäktige beslutade återföra ärendet till landsstingsstyrelsen för att utreda konsekvenserna av ett sådant återinförande. Landstingsstyrelsen gav i sin tur landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsen med en utredning som beskriver följande: Faktabeskrivning vad arbetstidsmodellen 90/10 innebär Vilka konsekvenser får ett återinförande av arbetstidsmodellen 90/10 ur aspekterna: o Medarbetare o Ekonomi o Övriga landstinget Förslag till fortsatt hantering Följande är en återrapportering till landstingsstyrelsen i ärendet med ett missivbrev samt en bilaga som kan ses som en faktabakgrund. Konsekvensbeskrivning i korthet Att införa arbetstidsmodell 90/10 kan innebära positiva aspekter för enskilda medarbetare som ges en arbetstidsförkortning med bibehållen heltidslön. Detta förutsatt att upplevelse av orättvisa och stress inte överväger detta. På arbetsplatsnivå kan arbetstidsmodell 90/10 medföra rekryteringsfördelar åtminstone i ett kort perspektiv. I ett långt perspektiv, för att behålla medarbetare, bedöms andra faktorer såsom arbetsmiljö, ledarskap, tydliga mål, och liknande vara viktigare. Att införa arbetstidsmodell 90/10 i hela landstinget medför ett behov av ökad bemanning vilket kan vara svårt att genomföra med hänsyn till den obalans som råder i fråga om utbud och efterfrågan främst vad gäller sjuksköterskor. I ett läge av stort utbud av kompetens skulle införande av 90/10 eventuellt kunna bidra till säkrare vård och bättre bemötande. Detta förutsätter att medarbetarna även långsiktigt upplever sig mer utvilade inför nästa arbetspass med 90/10.

212 BESLUTSUNDERLAG 2(3) Ledningsstaben Mats Uddin LiÖ Förslag till fortsatt hantering Enligt landstingets strategiska plan ( ) är det verksamhetens mål och uppdrag som ska avgöra behovet av kunskap, kompetens och hur arbetet organiseras och därmed på vilka tider olika kompetenser behövs för optimal bemanning och säker vård. Den strategiska planen anger också att landstinget ska verka för verksamhetsanpassade och hälsofrämjande arbetstider för medarbetarna. Att individer är olika vad gäller dygnsrytm, sömn, social situation och fritid och det därför behöver ges möjlighet till individuella skillnader vad gäller arbetstidförläggning. Att det ytterst är chefens ansvar att nyttja kompetensen på bästa sätt. Vid en sammantagen bedömning av den forskning som finns om arbetstid och de externa och interna utvärderingar av arbetstidsmodeller som gjorts kan konstateras att man hittills inte hittat någon arbetstidsmodell som är överlägsen någon annan för bemanning inom sjukvården. Fördelar och nackdelar framträder i skiftande omfattning inom varje modell. Det går heller inte att peka ut någon enskild modell som med säkerhet leder till bättre hälsa hos medarbetarna. Under vissa förutsättningar kan medarbetarnas hälsa och välbefinnande till och med påverkas negativt av faktorer i en arbetstidsmodell. Vanliga orsaker till att en verksamhet vill ändra sin modell för schemaläggning är svårigheter att bemanna nätter, ojämn bemanning, önskemål om flexibla arbetstider och rekryteringsproblem. En verksamhet som upplever problem med bemanning och rekrytering behöver göra en grundlig orsaksanalys. Motiven till att införa en arbetstidsmodell kan ibland stå i konflikt med varandra vilket medför att modellerna inte alltid får de positiva effekter man hoppats på. De problem man hoppas att en ny arbetstidsmodell ska lösa kanske bättre löses med andra åtgärder. Det finns idag exempel på enheter inom Landstinget i Östergötland som använder de möjligheter som lag och avtal ger genom att öka grundbemanningen och på så sätt kunna schemalägga tid för kompetensutveckling. För en sådan lösning behövs inte en ny arbetstidsmodell eller arbetstidförkortning. För att uppnå inriktningen i den strategiska planen bör beslut om arbetstider och schemaläggning fattas så nära den lokala verksamheten som möjligt. Verksamhetens beslutsramar bör så långt det är möjligt vara befintliga lagar och avtal för att undvika att omfattande förändringsarbete läggs ner på något som inte tillåts på annan nivå i organisationen. För en arbetsplats med bemanningsproblem, höga kostnader för övertid och utarbetade medarbetare är det lätt att se uppenbara fördelar med en viss arbetstidsmodell eller arbetstidsförkortning. Utredningar visar dock att motiven för införande av arbetstidsmodeller kan stå i konflikt med varandra och modellerna får därför inte de positiva effekter man hoppats på. En risk i

213

214 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 Arbetstid, arbetstidsmodeller och arbetstidsmodell 90/10 Inledning Arbetstid Efter avvecklingen av arbetstidsmodell 90/10 har en rad motioner och medborgarförslag behandlat modellens införande och möjligheten att låta verksamheterna själva avgöra vilken arbetstidsmodell som ska användas. Syftet med detta underlag är att ge en sammanfattande beskrivning av både lagstiftning och kunskaper avseende arbetstid och arbetstidsmodeller inom sjukvården generellt och inom Landstinget i Östergötland. Underlaget beskriver också specifikt erfarenheter och konsekvenser av arbetstidsmodell 90/10 inom Landstinget i Östergötland. Arbetstid blev i samband med industrialiseringen fast och reglerad. Detta medförde att arbetstagare fick fast inkomst och reglerade tider för fritid och vila och att arbetsgivare visste vem och hur många som var på plats varje dag. Under de senaste decennierna har arbetstiderna luckrats upp inom de flesta sektorer. Det som betraktas som normal veckoarbetstid omfattar numera knappt en fjärdedel av arbetskraften i EU. I Sverige arbetar cirka 20 procent av arbetskraften normal veckoarbetstid. Idag finns ett intresse hos både arbetsgivare och fackliga organisationer att utveckla arbetstiden till att bli mer flexibel för att passa samhällets, organisationers och människors behov. Arbetstid styrs av lag och avtal. I arbetstidslagen regleras bland annat dygnsoch veckovila sedan 1 juli 2005 då lagen anpassades till EU-regler. Ändringarna i lagen innebar nya förutsättningar för bland annat yrkeskårer med mycket jour- och beredskapstid. I kollektivavtal regleras arbetstiden i detalj, till exempel veckoarbetstid, obekväm arbetstid och övertid. Arbetstid inom vården Arbetstider inom sjukvården innebär särskilda utmaningar eftersom det måste finnas personal hela dygnet, hela veckan, hela året. Traditionellt har arbetstider inom vården följt fasta mönster som innebär att dygnets timmar är indelade i pass. Passen läggs i ett fast schema som löper på år efter år. När schemat är lagt kan arbetstiderna anpassas individuellt genom att man byter pass med varandra. Systemet utgår från grundvärderingen att obekväma pass ska delas lika. Förändringar under senare år, såsom sjukare patienter som kräver kvalificerad vård dygnet runt och ökade krav från medarbetare att få påverka

215 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 sina arbetstider, visar att det kan finnas behov av en ny syn på arbetstider inom sjukvården. Forskning om arbetstid Forskning av Åkerstedt, Ingre & Kecklund (2012)visar att individuellt inflytandet över arbetstiden har stor betydelse för individer och att sociala faktorer tycks vara viktigare än hälsofaktorer när det handlar om arbetstid. Skillnader mellan människors reaktioner på vissa arbetstidsaspekter kan vara mycket stora beroende på ålder, kön, familjestatus, sociala intressen, biologiska förutsättningar och mycket annat. Mycket stora problem, enligt samma forskningsrapport, upplevs (i fallande ordning) följande schemafaktorer utgöra: - För lite inflytande på arbetstiden - Kort framförhållning - Kort dygnsvila - Delade arbetspass - Många arbetspass i rad - Långa arbetspass - Variabla starttider En stor del av de individer som exponeras för en negativ arbetstidsfaktor upplever dock inte den som ett problem. Generellt upplever kvinnor i betydligt större andel än män mycket stora problem med ovanstående schemafaktorer. Ålder är av mycket liten betydelse. En farhåga som lyfts fram i genusforskning (SOU 2002:49) är att individuellt anpassade arbetstider inom kvinnodominerade organisationer kan öka trycket på kvinnor att anpassa arbetstiderna till behov och önskemål från hem och familj. Modeller för schemaläggning (arbetstidsmodeller) Det finns många olika sätt att lägga scheman och att driftigheten är stor inom just sjukvården visar de många modeller för schemaläggning, ofta kallade arbetstidsmodeller, som växt fram. Vanliga orsaker till att en verksamhet vill ändra sin modell för schemaläggning är svårigheter att bemanna nätter, ojämn bemanning, önskemål om flexibla arbetstider och rekryteringsproblem. Motiven till att införa en arbetstidsmodell kan ibland stå i konflikt med varandra vilket medför att modellerna inte alltid får de positiva effekter man hoppats på. Den vanligaste arbetstidsmodellen inom sjukvården är individuellt planeringsschema (även kallat önskeschema eller tvättstugeschema). Grundtanken i modellen är att året är indelat i olika schemaperioder och inför

216 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 varje ny schemaperiod skriver medarbetarna in sina önskemål som sedan sammanställs och jämkas av en särskild schemaarbetsgrupp. Grundvärderingen om att obekväma pass ska delas lika lever kvar i denna modell och vid korttidsfrånvaro är det ofta medarbetarna själva som löser uppkomna luckor genom att byta pass eller gå in extra. I många fall läggs flextid in i modellen. Fördelarna med modellen är att den kan anpassas utifrån verksamhetens behov, skapar stor delaktighet och underlättar för medarbetarna att kombinera arbete och fritid. Att alla jobbar med alla kan också leda till en större gemenskap i hela arbetsgruppen. Nackdelarna med modellen är att själva schemaläggningen inför varje period tar lång tid och att valet av pass kan skapa konflikter i arbetsgruppen. Utvärderingar visar att grundbemanningen måste vara garanterad för att modellens flexibilitet ska gynna arbetsmiljö och välbefinnande. För låg grundbemanning kan leda till stress i arbetet. Exempel på två andra arbetstidsmodeller som används inom hälso- och sjukvårdssektorn är poängmodellen och 3/3-modellen. Poängmodellen innebär i korthet att kollektivavtalade regler om ersättning vid obekväm arbetstid, förskjuten tid och övertid frångås och att mindre attraktiva arbetspass ersätts enligt ett poängsystem. Ju mindre attraktivt arbetspass ju högre ersättning. 3/3-modellen är varumärkesskyddad och innebär i korthet att man arbetar tre dagar och är ledig tre, oavsett veckodag. I modellen ingår också ett antal extradagar för utbildning, korttidsfrånvaro och arbetstoppar. Flera av de arbetstidsmodeller som vuxit fram är flexibla både när det gäller verksamhetens behov av bemanning vid olika tider på dygnet och medarbetarnas önskemål. Detta gör det lätt att se uppenbara fördelar med modellerna. Samtidigt är det viktigt att fundera över vilka risker och problem som kan finnas. Utvärderingar visar att en vanlig risk är för låg grundbemanning och att långsiktighet och stabilitet i verksamheten kan bli lidande. För den enskilda medarbetaren finns avigsidor med den frihet som vissa modeller medför, som exempel kan nämnas att modeller med poängsystem kan medföra att man arbetar för mycket och för länge på obekväma arbetstider. Arbetstidsförkortningar Arbetstidsförkortningar kan vara utformade på olika sätt. Syftet att införa en arbetstidsförkortning är ofta detsamma som för en ny arbetstidsmodell, det vill säga att underlätta rekryteringar och bemanning men också att förbättra hälsa och välbefinnande hos medarbetarna. Forskning kring arbetstid och utvärderingar av arbetstidsförkortningar ger dock inte underlag för att fastställa att förkortad arbetstid leder till förbättrad hälsa hos medarbetarna. Flera försök med arbetstidsförkortning inom kommun- och

217 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 landstingsverksamheter har lagts ner med hänvisning till ekonomiska skäl som den enskilt viktigaste faktorn. En typ av arbetstidsförkortning är att sänka det normerande heltidsmåttet för veckoarbetstiden. Det finns också modeller som kombinerar en sänkning av heltidsmåttet med andra typer av åtgärder. Det kan till exempel handla om att icke-schemalagd tid avsätts för att täcka upp korttidsfrånvaro. Sådan tid benämns i flera modeller som pott-tid. Utvärderingar av arbetstidsförkortningar visar ofta, det som kan verka självklart, att medarbetare som arbetar heltid ser fördelar i att få kortare arbetstid med bibehållen heltidslön och att medarbetare som arbetar deltid ser fördelar i att få ett höjt arbetstidsmått. Nackdelar med arbetstidsförkortning lyfts fram endast i de fall där arbetstidsförkortning kombinerats med pott-tid. Pott-tiden upplevs som ett stressmoment eftersom den kan vara svår att fullgöra. Arbetstidsmodeller inom Landstinget i Östergötland Inom Landstinget i Östergötland använder de flesta arbetsplatser inom sjukvården individuella planeringsscheman eller fasta scheman. Ofta är dessa modeller kombinerade med avtal om flextid. Även inom Landstinget i Östergötland har med anledning av vårdens utveckling och förändrade krav på bemanning andra typer av arbetstidsmodeller använts sedan 90-talet. En inventering som genomfördes 2008 redovisade användning av flera poängmodeller, flera nattmodeller, en 3/3-modell och en 90/10-modell. Inventeringen innehöll viss utvärdering som i korthet visade att modellerna var dyra men att detta övervägdes av mervärden som till exempel minskad övertid, flexibilitet i schemaläggning och bättre arbetsmiljö. När landstingets ekonomi försämrades under 2009 beslutade landstingsstyrelsen att avveckla alla arbetstidsmodeller som innehöll arbetstidsförkortning. Avvecklingen innebar att ca 500 medarbetare fick återgå till ordinarie arbetstidsmått i enlighet med övergripande kollektivavtal. Arbete inom poängmodeller kunde fortgå så länge dessa inte innehöll arbetstidsförkortning. Beslut om att använda poängmodell ställer krav på ett godkännande från HR-direktör. Som underlag för godkännandet ska en beskrivning av nuläget inom verksamheten, syfte och mål med införandet, ekonomisk kalkyl och riskbedömning lämnas in. Även inom andra landsting, till exempel i Blekinge och Värmland, har restriktioner kring användandet av arbetstidsmodeller gjorts.

218 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 Arbetstidsmodell 90/10 inom Landstinget i Östergötland Inom Landstinget i Östergötland användes Arbetstidsmodell 90/10 inom Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) mellan åren /10 kombinerar sänkt heltidsmått med pott-tid. Cirka 200 medarbetare arbetade enligt modellen som infördes för att hantera bemanningsproblem, att uppnå ett bra arbetsklimat och att skapa en balans mellan arbete och fritid för medarbetarna. På sikt hoppades man på effekter i form av minskad sjukfrånvaro. Medarbetare inom yrkeskategorierna sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, fotvårdsterapeut och dietist arbetade enligt modellen. Arbetstidsmodell 90/10 innebär 90 procent genomsnittlig veckoarbetstid som heltidsmått och 10 procent arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningen benämns förtroendetid och är tid som medarbetaren förfogar över. Hur förtroendetiden används följs upp av chef i årliga utvecklingssamtal. För deltidsanställda som arbetar minst 75 procent reduceras arbetstiden i motsvarande omfattning. Heltidsmått enligt 90/10 Kommunals grupper dag Vårdförbundets grupper dag Roterande tjänstgöring Kommunals grupper natt Vårdförbundets grupper natt 33 timmar och 20 minuter 34 timmar och 25 minuter 32 timmar och 42 minuter 32 timmar och 42 minuter 30 timmar och 36 minuter Vidare delas arbetstiden upp i en fast och en rörlig del ( pott-tid ). Den fasta arbetstiden kan planeras och fastställas antingen som fast schema eller som individuellt planeringsschema. Den rörliga arbetstiden för en heltidstjänst är 112 timmar per år. Enligt modellen ska den rörliga arbetstiden användas till att täcka minst fyra hela helgpass (fredag kväll till måndag morgon) per år om behov finns samt minst två arbetspass under semesterperioden. I övrigt används den rörliga arbetstiden till att täcka sjukfrånvaro, semestrar och annan ledighet. Rörlig arbetstid kan vara allt från en halvtimme till ett helt arbetspass. Övertidsersättning betalas ut till den som kallas in med kortare varsel än 18 timmar. Här kan medarbetarna välja övertidsersättning eller att använda rörlig tid. Delar av den rörliga arbetstiden kan, efter överenskommelse med chef, användas till kompetensutveckling, hospitering och olika typer av personalmöten som arbetsgivaren kallar till. Konsekvenser av arbetstidsmodell 90/10 Tänkbara konsekvenser att återigen tillåta arbetstidsmodell 90/10 inom Landstinget i Östergötland redovisas här utifrån de fyra perspektiv som används i landstingets verksamhetsplanering.

219 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 Medborgarperspektivet Perspektivet beskriver hur landstinget tillgodoser befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Läkare omfattas inte av arbetstidmodell 90/10. Arbetstidsmodellen bedöms inte påverka tillgängligheten till vård som i de flesta verksamheter hänger nära samman med tillgången på läkare. Enkätresultat visar att medarbetare som arbetar enligt 90/10 upplever sig mer utvilade inför nästa arbetspass. Att vara utvilad kan leda till bättre bemötande gentemot patienter. Processperspektivet Perspektivet beskriver vikten av att resurserna utnyttas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som bland annat ska bidra till säker vård. En fördel med 90/10 att det i högre utsträckning finns vana ersättare vid frånvaro eftersom medarbetarna är sina egna vikarier vid sjukdom och semester med hjälp av den rörliga tiden. Att ha vana vikarier kan bidra till säkrare vård. Enkätresultat visar medarbetare som arbetar enligt 90/10 upplever sig mer utvilade innan nästa arbetspass. Att vara utvilad kan leda till säkrare vård. Medarbetarperspektivet Perspektivet beskriver vad det innebär att vara en bra arbetsgivare och hur medarbetarnas resurser ska tillvaratas och utvecklas. Att erbjuda arbetstidsförkortning med bibehållen lön bidrar till ökad attraktivitet som arbetsgivare vilket kan underlätta rekrytering. Rekryteringsfördelarna uppnås för de verksamheter som inför modellen vilket kan leda till oönskad intern konkurrens om kompetens. En riskfaktor är att arbetstidsmodellens bidrag till attraktiviteten inte består då attraktivitet även påverkas av andra faktorer som till exempel arbetsmiljö och arbetsinnehåll. Arbetstidsförkortning inom vissa verksamheter eller för vissa yrkesgrupper kan medföra upplevelse av orättvisa och kan också bidra till svårigheter för Landstinget i Östergötland att uppfattas som en arbetsgivare. En avgörande punkt för en arbetstidsmodells varaktighet har visat sig vara tillräcklig grundbemanning. Att införa arbetstidsförkortning för alla

220 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 verksamheter kan medföra bemanningsproblem för hela landstinget om fler medarbetare behöver rekryteras. Det bedöms svårt att undvika att vissa medarbetare får använda mer av den rörliga tiden till utbildning medan andra istället får arbeta mer och 90/10 kan då upplevas orättvis på individnivå. Medarbetare kan uppleva stress när de i större omfattning blir uppringda på lediga dagar och tillfrågas om de kan arbeta och om de inte anser sig hinna med att använda all sin rörliga arbetstid under ett år. 90/10 kan då bidra till stress. Ekonomiperspektivet Perspektivet beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser. Kostnadsgranskning vid extern utvärdering (Skill 2010) av 90/10 visar ökning av grundlönekostnader och ungefär motsvarande minskning av övertidskostnader och kostnader för köpt arbetskraft. Utifrån detta menar utvärderingen att 90/10 innebär en ekonomisk risk men inte visar någon ekonomisk förlust i de delar där jämförelser kunnat göras. Sammanfattning Att införa arbetstidsmodell 90/10 kan innebära positiva aspekter för enskilda medarbetare som ges en arbetstidsförkortning med bibehållen heltidslön. Detta förutsatt att upplevelse av orättvisa och stress inte överväger detta. På arbetsplatsnivå kan arbetstidsmodell 90/10 medföra rekryteringsfördelar åtminstone i ett kort perspektiv. I ett långt perspektiv, för att behålla medarbetare, bedöms andra faktorer såsom arbetsmiljö, ledarskap, tydliga mål, och liknande vara viktigare. Att införa arbetstidsmodell 90/10 i hela landstinget medför ett behov av ökad bemanning vilket kan vara svårt att genomföra med hänsyn till den obalans som råder i fråga om utbud och efterfrågan främst vad gäller sjuksköterskor. I ett läge av stort utbud av kompetens skulle införande av 90/10 eventuellt kunna bidra till säkrare vård och bättre bemötande. Detta förutsätter att medarbetarna även långsiktigt upplever sig mer utvilade inför nästa arbetspass med 90/10. Kort historiebeskrivning av beslut gällande arbetstidsmodeller

221 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 Sedan i slutet av 1990-talet fanns ett antal olika arbetstidsmodeller införda i landstinget. Under 2000-talet var det fler och fler verksamheter som ville införa olika varianter av alternativa modeller. Beslut togs därför av LD att göra en riktlinje i frågan och att verksamheter som ville införa en modell inte fick göra detta utan att först ha ansökt och fått denna beviljad av PD. Riktlinjen innehöll bl.a. en mall med 7 punkter där ekonomisk analys enligt cost-/benefit modellen låg som en variabel. År 2007 Under hösten 2007 blev landstingets ekonomi drastiskt försämrat. LD initierade att respektive PE var tvungna att identifiera olika åtgärdsprogram för att komma tillrätta med den obalans som rådde. År 2008 Under våren 2008 tog LD beslut om olika kompletterande kostnadsreducerande åtgärder som förankrades via ett beslut på LS den 27 februari 2008 (beslutsdokument finns om ni behöver). Beslutet i LS innebar i korthet följande för arbetstidsmodellerna: att respektive PE gör en översyn av pågående arbetstidsmodeller enligt: o en fullständig bild av vilka arbetstidsmodeller som finns, var de finns samt hur många medarbetare som omfattas o översynen bör i den mån det är möjligt ske med hjälp av VPC:s kapacitetsanalys o översynen bör innehålla utvärdering utifrån punkterna 1-7 i riktlinje arbetstidsmodell att rapport kring ovanstående lämnas till PD senast att den riktlinje som finns används framöver Efter inventeringen som gjordes och därigenom även en genomgång av befintliga modeller ur en cost-benefit analys, konstaterade PD att de modeller landstinget hade i form av poängmodell, nattmodell, 3-3 samt 90/10 skulle vara kvar. Visserligen var de dyra men mervärdet uppskattade ändå verksamheten att man kunde räkna hem genom att modellerna gav bl.a. mindre övertid, flexibilitet i schemaläggning, bättre arbetsmiljö, mindre inskolningskostnader m.m. En modell togs bort och det var en modell som fanns på dåvarande AnOp som gällde en närliggande poängmodell för operation. För modellen 3-3 gjordes t.o.m. en extern granskning genomförd av Ernst & Young. Slutsatsen i rapporten sammanfattades med att Ernst & Young konstaterade att modellen inte bidrog till att arbetsgivaren kunde bedriva en kostnadseffektiv verksamhet men att modellen bidrog till att

222 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 medarbetaren kände engagemang och trivsel över sin arbetssituation (jag har inte rapporten tillgänglig i min dator nu i natt men jag kan säkert finna den tillbaka på jobbet på fredag, om ni behöver rapporten). År 2009 Ekonomin försämrades ytterligare och den 29:e september 2009 återkom landstingsdirektören till landstingsstyrelsen med förslag till ytterligare, skärpta, kompletterande kostnadsreducerande åtgärder utifrån den ekonomiska situation som då rådde, (här finns naturligtvis också underlag ifall ni behöver). Även dessa åtgärder skulle ses som ett komplement till de av produktionsenheterna påbörjade åtgärdsplaner. Beslutet som togs av LS den 29:e september innebar således en skärpning mot det LS beslut som togs året innan. Nu räckte det inte med en cost- /benefit analys utan nu skulle alla modeller som hade en form av arbetstidsförkortning avvecklas. Detta också ur en rättviseaspekt, varför skulle just dessa verksamheter ha en förmån av en ytterligare arbetstidsförkortning i jämförelse med alla andra verksamheter? Med anledning av LS beslut genomförde LD och HRD avvecklingen (finns underlag till detta ifall ni behöver i form av direktiv från LD och HRD till PE-cheferna). Detta innebar att under våren 2010 fick 513 medarbetare återgå till arbete enligt AB och de lokala avsteg landstinget fattat kring arbetstidsförkortningar som alla andra medarbetare i landstinget. De modeller som togs bort var: - nattmodellen för 56 medarbetare som innebar ett heltidsmått per vecka på cirka 26 h/v (76 % av en heltid för nattpersonal som enligt avtal är 34 h/v) modellen som innebar en arbetstid på cirka 85 % av en heltid (36,33 för ssk) med full heltidslön - 90/10 modellen som innebar en arbetstid på cirka 90 % av en heltid (36,33 för ssk) med full heltidslön Den s.k. poängmodellen för cirka 160 medarbetare fick dispens från landstingsdirektören då denna modell inte innebär någon arbetstidsförkortning. HR-direktören har efter detta beslut godkänt att poängmodellen fått införas på två ytterligare verksamheter efter ansökan. Landstingsdirektören gjorde bedömningen i september 2009 att borttagandet av arbetstidsmodellerna initialt skulle leda till ökade kostnader under 2010 och 2011 för de verksamheter som berördes. Detta i form av ökade övertidskostnader samt övriga omställningskostnader. En ekonomisk analys gjordes därför i början av år 2011 för att se de ekonomiska effekterna. De

223 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 ekonomiska effekterna analyserades genom att ställa lönekostnaderna för de berörda organisationsenheterna under en period innan borttagandet av modellen mot en period efter borttagandet. Jämförelsen var svår att göra då införandet av varannan helg tjänstgöring samt andra organisatoriska förändringar påverkade utfallet. Den ekonomiska analysen visade dock att borttagandet av modellerna hade redan år 2010 inneburit besparingar för berörda verksamheter (skickar med den som bilaga). År 2010 och ff Vid landstingsstyrelsens möte den 7 juni återkopplade Landstingsdirektören arbetet med de kompletterande, kostnadsreducerande åtgärderna till Landstingsstyrelsen (underlag finns). Då beslutades om vissa lättnader kring de skärpta åtgärderna. Bl.a. tydliggjordes chefslinjens ansvar då det gäller kompetensförsörjningen. Detta innebär att från den 15 juni 2011 flyttades beslutet om rekrytering till PE-chefsnivå och från den 15 juni 2011 upphävde landstingsdirektören det generella beslutet om varannan helg tjänstgöring. Det blev då upp till varje PE-chef att utifrån varje produktionsenhets ekonomiska förutsättning besluta om lämplig schemaläggning avseende varannan helg tjänstgöring eller inte. Då det gällde arbetstidsmodellerna och det beslut som togs av LS den 29:e september 2009, ändrades ingenting. Landstinget var sedan beslutet om borttagande av arbetstidsmodellerna 2009 i tvist med Vårdförbundet. Det ursprungliga yrkandet från Vårdförbundet var att ekonomiskt kompensera medarbetarna för den arbetstidsförkortning som togs bort, d.v.s. mellanskillnaden mellan modellernas arbetstid samt den arbetstid som blev efter beslutet. Denna motsvarar ungefär 25 mkr/år men VF kunde tänka sig en schablonersättning (motsvarande ungefär 17 mkr). Efter förhandling enades de båda parterna i oktober 2011, om att ersätta 18 medarbetare mellanskillnaden, vilket totalt innebär cirka 2 miljoner kr för landstinget. Anledningen till att arbetsgivaren gick med på detta var i huvudsak att det fanns medarbetare som hade dessa modellers arbetstidsförkortning inskrivna i sina anställningsavtal (här finns det naturligtvis också underlag, ifall ni behöver). Nuläge - Landstinget lever fortfarande efter LS beslut den 29:e september 2009 som innebär att landstinget inte har några arbetstidsmodeller som innebär någon form av arbetstidsförkortning jämfört med AB - Den riktlinje som finns gällande införande av arbetstidsmodeller (finns på Lisa) innebär i korthet att alla verksamheter får inkomma med en ansökan om de vill införa den arbetstidsmodell som är godkänd, d.v.s. Poängmodellen. Riktlinjen specificerar hur en sådan ansökan skall göras. Införande beviljas av HRD

224 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 - LS beslut från 29 sep 2009 innebär ingen möjlighet för verksamheter att inkomma med en cost-/benefit analys som visar att en arbetstidsmodell är kostnadsneutral och därigenom få igenom en sådan modell den möjligheten fanns innan men ej efter LS beslut Referenser Eriksson, E, Utvärdering arbetstidsmodell 90/10 Motala Sjukhus (NSV) Skill AB, 2010 Folkesson, C, Införandet av behovsanpassad bemanning inom neurokirurgisk slutenvård, Högskolan i Jönköping, 2012 Franzen, S, Utvärdering, Arbetstidsmodell poäng. Landstinget i Östergötland, Hjärtcentrum, 2008 Gunnarsson, G, Vårdavdelningar struktur, bemanning, semesterplanering, Landstinget i Östergötland, 2010 Kecklund, Ingre & Åkerstedt, Stressforskningsrapport nr 322, Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning, Stressforskningsinstitutet, 2010 Kommunal, Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid, 2006 Kommunal, Schyssta schemat praktiska råd om schemaläggning, 2007 Ljungström, P, Arbetstidsmodeller för flexibla arbetstider en studie inom vården i Västra Götalandsregionen, 2004 Närsjukvården i västra Östergötland, Förhandlingsprotokoll Arbetstidsmodell 90-10, 2008 Rydvall, L & Wallin, R, Rådgivningsrapport, Utvärdering av tre-tre, Ernst & Young, 2008 SOU 2002:49 Arbetstiden - livets gränser, en skrift om jämställdhets- och hälsoaspekter på arbetstidsförkortning, 2002 Wennström, A, Moderna Tider om arbetstider i vården, Arbetslivsfonden i Uppsala län, 1994

225 Ledningsstaben (12) Cecilia Wiberg Mats Uddin Bilaga 1 Åkerstedt, Ingre & Kecklund, Stressforskningsrapport nr 324, Vad kännetecknar bra och dålig skiftscheman, Stressforskningsinstitutet, 2012

226 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Sara Mellergård Josefin Bjäresten LiÖ Landstingsstyrelsen Central finansiering av Allmäntjänstgöring (AT) från och med 2015 Bakgrund Landstinget har idag en väl fungerande organisationsstruktur för vidareutbildning av läkare. För AT-läkare sker detta genom landstingets båda AT-organisationer; US/LiM och ViN, samt för ST-läkarna genom det övergripande ST-kansliet. AT i Landstinget i Östergötland är en attraktiv utbildningstjänst med många sökande till de utlysta tjänsterna. I treårsbudget beslutades att succesivt öka antalet AT-tjänster från 46 till 68 år Anledningen till detta var att man ville möta upp mot den utökade läkarutbildningen på HU vid Campus Norrköping samt att öka antalet AT i förhållande till befolkningsökningsandel. AT-blocken tillsätts efterhand varför landstingsbidraget utökas stegvis. Utökningen finansierades med bidrag från landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen tillfördes sammanlagt 22 miljoner kronor. Landstingets AT-läkare finns idag anställda inom två olika organisationer; AT-kansliet US/LiM och AT-kansliet ViN. Antalet AT-block fördelar sig enligt följande: US/LiM ViN Totalt Utbildning av AT-läkare är en gemensam angelägenhet. Finansieringen är dock inte enhetlig idag och förändrad dimensionering har under de senare åren finansierats med medel från landstingsstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnden. Nuvarande finansieringsmodell för AT AT-läkarna finansieras idag från flera olika intressenter. Den totala kostnaden uppgår till 63 miljoner kronor. Merparten av finansieringen, 39 miljoner, består av bidrag från kliniker och vårdcentraler där bidragets storlek baseras på klinikens/vårdcentralens läkarlönekostnad. Därutöver ges

227

228 BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Ledningsstaben Mats Uddin LiÖ Landstingsstyrelsen CEMR - deklarationen Bakgrund Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå riktar sig till Europas kommuner och regioner. Dessa inbjuds att underteckna deklarationen, att offentligt ta ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen. Som ett hjälpmedel i genomförandet av dessa åtaganden förbinder sig varje undertecknare att upprätta en handlingsplan för jämställdhet där prioriteringar, åtgärder och de resurser som ska tilldelas respektive ändamål anges. Vidare förbinder sig varje undertecknare att samarbeta med alla institutioner och organisationer inom sin kommun eller region för att främja att reell jämställdhet skapas i praktiken. Deklarationen utarbetades Landstingsstyrelsen tog beslut i mars 2014 om att ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för jämställdhet. Fakta om CEMR Som bilaga till detta PM bifogas en sammanfattning av CEMR. I korthet går deklarationen ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Undertecknandet innebär också att en handlingsplan ska tas fram inom två år från undertecknandet där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Deklarationen innehåller sex grundläggande principer och 30 artiklar (bilaga 1) där arbetet beskrivs mer i detalj. Artiklarna tar fasta på att olika länder, organisationer och kommuner/regioner har kommit olika långt i sitt jämställdhetsarbete. Landstinget arbetar i dagsläget med några av artiklarna i CEMR:s deklaration och då framförallt med artikel 11 som handlar om den egna arbetsgivarrollen (här finns både policys, riktlinjer och handlingsplaner). Deklarationen är ett politiskt dokument och därmed också ett politiskt instrument för att arbeta med jämställdhet. Beslut Utifrån detta beslutsunderlag framgår det att det är svårt att förutsätta de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration. Det åtagande landstinget förbinder sig är att inom en två

229

230 Konsekvenser vid ett införande av CERM Nedanstående beskrivs översiktligt vad ett införande får för konsekvenser. Detta görs genom att beskriva vad som bör genomföras och i korthet beskrivs varje artikel för sig och hur landstingets nuläge är för varje artikel. Utifrån landstingsstyrelsens uppdrag om en konsekvensanalys har så långt det är möjligt ett försök till att beskriva finansiella och organisatorisk påverkan gjorts. Vid ett införande av deklarationen ska en handlingsplan tas fram inom en två årsperiod från undertecknande. 1, Att ta fram underlag inför att handlingsprogrammet tas fram för beslut. En ansvarig tjänsteman bör tillsättas för att säkerställa nedan. Finansiell påverkan: Utöka med en tjänsteman på heltid med rätt kompetens Organisatorisk påverkan: Marginell påverkan ytterligare en tjänsteman på lämplig organisatorisk enhet - Samla en mängd information för att få en bättre förståelse för de jämställdhetsproblem som finns inom landstingets hela befogenhets- och verksamhetsområde. - Undersök vilken könsuppdelad statistik som finns som kan kopplas till deklarationens olika rubriker och se vilken statistik som ger relevant information: Exempelvis: - Hur ser den sociala och demografiska strukturer ut för kvinnor och män, flickor och pojkar i landstinget - Den politiska rollen: antalet förtroendevalda; kvinnor och män på offentliga poster (i fullmäktige, i styrelser etc.) - Arbetsgivarrollen: Antalet kvinnor och män anställda inom olika yrken, kvinnors och mäns löner inom dessa olika yrken; antalet anmälningar om sexuella trakasserier - Rollen som tjänsteleverantör: antalet kvinnor och män, flickor och pojkar som använder olika tjänster och verksamheter; antalet kvinnor och män som är nöjda med den service som tillhandahålls; resurser tilldelade till aktiviteter för kvinnor och män, flickor och pojkar t. ex inom sport och friskvård - Planering och hållbar utveckling: kvinnor och män som använder kollektivtrafik - Identifiera de områden där landstinget inte har uppgifter uppdelat på kön. Detta kan hjälpa att hitta jämställdhetsfrågor inför framtiden - Gå igenom samtliga landstingets verksamhetsområde och notera vilka som saknar uppgifter uppdelat på kön - Använd konsekvensanalyser av policys och deras tillämpning ur jämställdhetsperspektiv. Använd också budgetanalyser som tar upp resursfördelning mellan kvinnor och män

231 - Undersök hur landstinget kommunicerar med allmänheten och det sätt som kvinnor och män skildras på i de publikationer som finns inklusive dokument, resolutioner, foldrar, hemsidor. Undersök också om ett könssterotypt eller sexistiskt språk används - Utifrån all ovanstående bakgrundsinformation, analyser, statistik mm, gå vidare och göra en övergripande lista över jämställdhetsproblem som är eller kan bli prioriterade för landstinget - Identifiera vilka kunskapsluckor landstinget har då det gäller relevanta jämställdhetsfrågor 2, Att ta fram förslag till handlingsplan. En ansvarig tjänsteman bör tillsättas för att säkerställa nedan. Finansiell påverkan: Utöka med en tjänsteman på heltid med rätt kompetens Organisatorisk påverkan: Marginell påverkan ytterligare en tjänsteman på lämplig organisatorisk enhet - Besluta eller identifiera på vilket sätt handlingsplanen ska tas fram - Inrätta en styrgrupp - Varje deklaration samt artikel bör gås igenom utifrån nuläget samt den information som tagits fram under punkten 1 - Förslag till handlingsplan tas fram - Beslutas i lämpligt politiskt organ 3, Följa upp och efterleva landstingets beslutade handlingsplan.. En ansvarig tjänsteman bör tillsättas för att säkerställa nedan. Finansiell påverkan: Utöka med en tjänsteman på heltid med rätt kompetens Organisatorisk påverkan: Marginell påverkan ytterligare en tjänsteman på lämplig organisatorisk enhet - Utifrån handlingsplanen säkerställa att det blir aktiviteter som följer handlingsplanen - Fortlöpande uppföljning - Föreslå revidering 4, Utifrån deklarationens grundläggande principer och 30 artiklar konsekvenser för landstinget Finansiell påverkan: Svårt att förutse Organisatorisk påverkan: Svårt att förutse De sex principerna: Är väldigt övergripande och ses mer som övergripande ramverk Den politiska rollen artikel 1-7 Detta avsnitt handlar om den politiska rollen och får organiseras utifrån den politiska nivån. Vid framtagandet av denna utredning har en förfrågan ställts till några av landstingets politiska partiföreträdare och följande svar har erhållits: Svar från V, MP, S:

232 Vår uppfattning är att flera av de frågeställningar som rör den politiska representationen är i grunden frågor som partierna har ett eget ansvar. Det faller inte på landstinget som organisation att ansvara för vem eller vilka som sitter som förtroendevald för de olika partierna. Vi som partier arbetar själva aktivt för att ha en jämställd representation. Svar från C, Fp, M, KD och Vrinnevilistan Artikel 1, Demokratiskt ansvar (sidan 9 i bilaga 1) Nomineringsregler med kriterier i syfte att öka mångfalden: Varje år, efter de allmänna valen, antas rekryteringsregler och nomineringsregler inför nästkommande val. I dessa regler skrivs tydliga kriterier in. Dessa kriterier skall användas av kommittéerna som har att föreslå valsedlars sammansättning. Könsperspektivet är ett av kriterierna. Artikel 2, Politisk representation (sidan 10 i bilaga 1) Samtliga medlemmar, oavsett könstillhörighet, uppmuntras i att både utöva sin rösträtt och kandidera mot offentliga uppdrag. Ett led i arbetet att få partimedlemmar komfortabla till det är bland annat tillhandahållande av kurser och utbildningar där man får bekanta sig och närma sig det politiska förfarandet och dess göromål. De politiska partierna brukar även erbjuda att ställa en mentor till förfogande för dem som vill ha vägledning framåt och mot ett offentligt uppdrag. I det arbetet görs ingen åtskillnad mellan man och kvinna. Någon direkt könskvotering inom politiken sker som oftast inte. Däremot råder det en hög politisk medveten om jämställdhetsperspektivet och vikten av en jämn könsbalans, något som till möjligaste mån eftersträvas om andra kvalifikationer är uppfyllda och jämbördiga. Det anses viktigt av de politiska partierna att demokratins representanter är en avspegling av samhället i stort beträffande allehanda attribut. Inom politikens olika partier återfinns olika etiska riktlinjer. Däri preciseras och förbinder sig partiernas kandidater till att uppföra sig enligt vedertagen praxis. Det är aldrig tillåtet att kränka någons integritet, sprida lögner, uppträda ohövligt och dylikt är några exempel på sådant som där ingår. Som politisk representant åligger skyldigheter och ansvar över representation och agerande, och där ställs i allmänhet höga krav. Artikel 3, Deltagande i politik och samhällsliv (sidan 11 i bilaga 1) En fungerande demokrati förutsätter representation av både kvinnor och män i politiken och vi tror att förutsättningarna för goda politiska beslut ökar när män och kvinnor finns jämnt representerade i de beslutande organen. Det är därför oerhört viktigt att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden. Vi betonar starkt alla människors lika värde och vill att alla människor ska kunna utveckla sin fulla potential oavsett vilket kön personen har, vilket land han eller hon kommer från eller hur gammal personen är. Detta sker genom att ständigt jobba med opinionsbildning och attitydförändringar på området samt eftersträva en jämn könsfördelning på alla nivåer inom den politiska sfären. Artikel 4, Offentligt ställningstagande för jämställdhet (sidan 11 i bilaga 1) Vi har formellt i våra partidokument tagit ställning för att utjämna de orättvisor som finns mellan kvinnor och män. Kön ska inte avgöra lön, inte heller status,

233 inflytande i samhällets och näringslivets styrelserum eller möjligheten att skapa ekonomiska tillgångar. För oss är det en självklarhet att arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Politiken arbetar fortlöpande för att föra fram jämställdhetsperspektivet i olika relevanta sammanhang. Allmän ram för jämställdhet artikel 8-10 Inom landstinget finns idag inte en egen allmän ram för jämställdhet utan behandlas i olika styrdokument och separata policys. Landstinget som arbetsgivare artikel 11 Här finns policys, riktlinjer, rutiner och nyckeltal redan upparbetat. Inom landstinget har vi sedan tidigare gjort planer utifrån diskrimineringsgrunder inom arbetsgivarområdet. Samtliga verksamheter tar fram lika- och olika policys och handlingsplaner. Landstingsövergripande riktlinjer är utarbetade inom landstinget och ska följas. I planerna sker kartläggning, analys och åtgärdsförslag inom huvudområden som arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor. Landstinget arbetar med nyckeltal inom jämställdhetsområdet, sk Jämix, för att kunna följa utvecklingen över tid och se vilka förbättringsområden som finns. För att lyfta jämställdhetsarbetet på arbetsplatsnivå används olika verktyg. Arbetet med landstingets lönekartläggning pågår kontinuerligt och om osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor påvisas åtgärdas dessa. Upphandling av varor och tjänster artikel 12 Samtliga landsting använder sig av en enhetlig uppförandekod inom upphandlingsområdet. Det innebär att vi gemensamt ställer krav kring diskriminering, trakasserier och mänskliga rättigheter men uppförandekoden har inget nämnt inom området jämställdhet. Inom detta område finns det en stor utvecklingspotential avseende artikelpunkterna för landstinget. Landstinget som tjänsteleverantör artikel Alla ska oavsett kön ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Inom detta område görs i nuläget ingen systematisk, enhetlig uppföljning för att säkerställa detta. Inom detta område finns det en stor utvecklingspotential avseende artikelpunkterna för landstinget. Planering och hållbar utveckling artikel Inom detta område påverkas landstinget främst idag gällande artikel 26 som berör Rörlighet och transport och artikel 27 Ekonomisk utveckling samt artikel 28 Miljö. Inom detta område finns det olika policys men som behöver revideras utifrån artiklarnas innehåll ifall dessa lyfts fram i landstingets kommande CEMR handlingsplan.

234 Rollen som reglerande instans, artikel 29 och vänortssamarbete och internationellt samarbete, artikel 30 Landstinget arbetar mycket med internationellt samarbete. Dock finns de flesta av CEMR:s artikeldelar inom detta område specificerat för landstingets del under artikel 11, arbetsgivarrollen. Inom artikel 29 och artikel 30 finns det således en utvecklingspotential för landstinget. Sammantaget är det svårt att vid en genomgång av principerna och artiklarna göra en värdering över finansiella och organisatoriska konsekvenser för landstinget.

235 [ [DEN EUROPEISKA DEKLARATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

236 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Tfn , Fax Kontakt: Anna Ulveson Sveriges Kommuner och Landsting 2009 Beställning: eller Tfn , Fax Deklarationen kan även laddas ner som pdf-fil ISBN: Presented at CEMR s general assembly, Innsbruck May 2006 Written by CEMR in the framework of the V th community action programme for equality of women and men Contact: Sandra Ceciarini

237 [ DEN EUROPEISKA DEKLARATIONEN för JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN PÅ LOKAL OCH REGIONAL NIVÅ [ En deklaration som uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare Upprättad och stöttad av The Council of European Municipalities and Regions (CEMR) med samarbetspartners. Deklarationen har översatts till svenska av Sveriges Kommuner och Landsting

238

239 > Inledning [ ] INLEDNING Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå riktar sig till Europas kommuner och regioner. Dessa inbjuds att underteckna deklarationen, att offentligt ta ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen. 1 Som ett hjälpmedel i genomförandet av dessa åtaganden förbinder sig varje undertecknare att upprätta en handlingsplan för jämställdhet där prioriteringar, åtgärder och de resurser som ska tilldelas respektive ändamål anges. Vidare förbinder sig varje undertecknare att samarbeta med alla institutioner och organisationer inom sin kommun eller region för att främja att reell jämställdhet skapas i praktiken. Deklarationen utarbetades inom ramen för ett projekt som genomfördes av CEMR 2 och ett stort antal samarbetspartners som anges nedan. Projektet stöddes av Europeiska kommissionen genom dess femte handlingsprogram för jämställdhet. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla och ett omistligt värde i en demokrati. För att denna rättighet skall förverkligas är det nödvändigt, inte endast att den erkänns i lag, utan också att den tillämpas effektivt på alla områden såväl politiska, ekonomiska och sociala som kulturella. Trots att det finns talrika exempel på formellt erkännande och trots att framsteg har gjorts på detta område, existerar jämställdhet ännu inte i verkligheten. Kvinnor och män har i praktiken inte samma rättigheter. Sociala, politiska, ekonomiska och kulturella ojämlikheter mellan könen lever kvar, till exempel i form av löneskillnader och politisk underrepresentation. Dessa ojämlikheter beror på sociala konstruktioner som bygger på utbredda stereotypa föreställningar om kön som förekommer i familjelivet, i utbildningen, kulturen, media, arbetslivet och samhällsorganisationen. Det finns många områden där det är möjligt att agera, anta nya förhållningssätt och genomföra strukturella förändringar. 1 I engelskan används uttryck som gender equality och equality between women and men för att beteckna jämlikhet mellan könen. Svenskan har ett eget ord som avser jämlikhet mellan kvinnor och män; ordet jämställdhet. Jämställdhet förväxlas ibland med jämlikhet. Jämlikhet är dock ett bredare begrepp som handlar om lika villkor, möjligheter och rättigheter då det gäller exempelvis social klass, etnicitet, sexuell läggning och kön. Fortsättningsvis i denna översättning används företrädesvis endast ordet jämställdhet och syftar då på jämlikhet mellan kvinnor och män. 2 CEMR står för Council of European Municipalities and Regions och är de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorganisation. CEMR:s medlemmar är kommunförbund och regionförbund från över trettio europeiska länder. Genom sin närhet till befolkningens vardagsliv utgör kommuner och regioner de politiska nivåer som har bäst förutsättningar att både bekämpa ojämställdhet och förhindra att den blir bestående, och att verka för ett samhälle som inte bara är formellt utan även reellt jämställt. Genom sina befogenheter och samarbete med hela skalan av lokala aktörer kan de genomföra konkreta åtgärder för att främja jämställdhet. 3

240 > Inledning Vidare är subsidiaritetsprincipen särkskilt viktig då det gäller att förverkliga rätten till jämställdhet. Denna princip gäller på alla politiska nivåer den europeiska, den nationella, den regionala och den lokala. Kommunerna och regionerna i Europa har många olika ansvarsområden men alla kan och måste spela en positiv roll för att främja jämställdhet på ett sådant sätt att invånarnas vardagsliv påverkas i praktiken. Om vi ska kunna uppnå ett samhälle som bygger på jämställdhet måste kommunerna och regionerna beakta jämställdhetsperspektivet fullt ut i sin politik, i sin organisation och i sitt praktiska handlande. I dagens och morgondagens värld är reell jämställdhet en nyckel till ekonomisk och social framgång inte bara på europeisk eller nationell nivå, utan också i våra kommuner och regioner. Det finns en nära koppling mellan subsidiaritetsprincipen och principen om kommunalt och regionalt självstyrelse. Europarådets konvention om kommunal självstyrelse från 1985, som har undertecknats och ratificerats av det stora flertalet av Europas stater, betonar kommunernas rätt och möjlighet att inom lagens gränser reglera och sköta en väsentlig del av de offentliga angelägenheterna på eget ansvar och i den lokala befolkningens intresse. En andemening inom principen om det kommunala självstyret måste vara att kommunerna och regionerna själva förverkligar och främjar rätten till jämställdhet. Den lokala och regionala demokratin måste medge att bästa möjliga val görs då det gäller den konkreta vardagen, exempelvis beträffande boende, säkerhet, lokaltrafik, arbetsliv och hälsa. Om kvinnor deltar fullt ut i utvecklingen och genomförandet av lokal- och regionalpolitiken, leder detta dessutom till att deras livserfarenheter, kunnande och kreativitet tas tillvara. CEMR och dess Kommitté för kvinnliga folkvalda har under många år arbetat aktivt för att främja jämställdhet på lokal och regional nivå. År 2005 tog CEMR fram ett konkret verktyg för Europas kommuner och regioner: Den jämställda staden (Town for equality). Genom att identifiera goda exempel från vissa europeiska städer och kommuner erbjuder Den jämställda staden en metod för genomförande av jämställdhetspolicys på lokal och regional nivå. Denna deklaration bygger på detta arbete. Kommunernas och regionernas betydelse för att främja jämställdhet slogs fast i IULA:s (Internationella kommunförbundets) Världsdeklaration om kvinnor i kommunal och regional förvaltning, som antogs Den nya världsomspännande organisationen, United Cities and Lokal Governments, har gjort jämställdhet mellan kvinnor och män till ett av sina huvudmål.

241 > Förord [ ] Förord Council of European Municipalities and Regions (CEMR) som representerar europeiska kommuner och regioner, i samarbete med följande parter: Kommunförbundet i Bulgarien Polska stadsförbundet (ZMP) Kommunförbundet i Cypern Spanska kommun- och provinsförbundet (FEMP) Förbundet för städer och kommuner i Tjeckien (SMO CR) Finska kommun- och regionförbundet Franska sektionen av CEMR (AFCCRE) Tyska sektionen av CEMR (RGRE) Centralförbundet för städer och kommuner i Grekland (KEDKE) Kommunförbundet i Ungern (TÖOSZ) Baskiska kommunförbundet (EUDEL) Staden Wien (Österrike) Staden Saint Jean de la Ruelle (Frankrike) Staden Frankfurt am Main (Tyskland) Staden Cartagena (Spanien) Staden Valencia (Spanien) House of Time and Mobility Belfort-Montbéliard (Frankrike) Standing Committee Euro-Mediterranean Partnership of the Local and Regional Authorities (COPPEM) Italienska sektionen av CEMR (AICCRE) Toscanas sektion av AICCRE Förbundet av städer och kommuner i Luxemburg (SYVICOL) 4 5

242 > Förord Erinrar om att Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen bygger på grundläggande fri- och rättigheter, inklusive rätten till jämställdhet, och att EG - lagstiftningen har lagt grunden för de framsteg som gjorts i Europa på detta område, Erinrar om Förenta nationernas internationella människorättslagstiftning, särskilt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor, som antogs 1979, Framhåller Europarådets viktiga bidrag till främjandet av jämställdhet och kommunalt självstyre, Beaktar att en förutsättning för att jämställdhet ska uppnås är det finns en vilja att lösa följande tre komplementära uppgifter: avskaffandet av direkt ojämställdhet, avskaffandet av indirekt ojämställdhet och skapandet av en politisk, rättslig och social miljö som stöder en proaktiv utveckling mot en jämlik demokrati, Beklagar att skillnaden mellan det rättsliga erkännandet av rätten till jämställdhet och den reella, verksamma tillämpningen fortfarande består, Beaktar att ett representativt deltagande och en representativ fördelning av kvinnor och män i beslutsprocessen och i ledande positioner är grundläggande för demokratin, Hämtar inspiration till agerande i synnerhet från Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor från 1979, FN:s Beijingdeklaration och åtgärdsplattform från 1995 och resolutionerna som antogs vid generalförsamlingens 23:e extra session år 2000 (Beijing +5), Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, rådets rekommendation från december 1996 om en representativ fördelning mellan kvinnor och män i beslutsprocessen samt IULA:s deklaration om kvinnor i världens länder, Önskar uppmärksamma 25-årsdagen för FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor. Konventionen trädde i kraft i september 1981, har utarbetat denna europeiska deklaration om jämställdhet på lokal och regional nivå och bjuder in Europas kommuner och regioner att underteckna och förverkliga deklarationen. Beaktar att Europas kommuner och regioner spelar, och bör spela, en avgörande roll för sina medborgare och invånare när det gäller att förverkliga rätten till jämlikhet, i synnerhet jämlikhet mellan kvinnor och män, inom alla sina ansvarsområden,

243 > Del I > Principer [ ] DEL I PRINCIPER Vi som undertecknat denna deklaration om jämställdhet på lokal och regional nivå förklarar följande principer som grundläggande för vårt agerande: 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet Kommuner och regioner ska förverkliga denna rättighet inom alla sina ansvarsområden. I deras ansvarsområden ingår skyldigheten att avskaffa alla former av diskriminering, såväl direkta som indirekta. 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas I jämställdhetsarbetet ska utöver könsdiskriminering även följande beaktas: diskriminering som har sin grund i ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller trosuppfattning, politisk eller annan uppfattning, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, börd, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller socioekonomiskt tillhörighet. För att rätten till jämställdhet ska förverkligas krävs att kommuner och regioner vidtar alla lämpliga åtgärder och använder sig av alla lämpliga strategier för att främja en representativ fördelning mellan kvinnor och män på alla nivåer i beslutsprocessen. 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet Kommuner och regioner måste stödja avskaffandet av de stereotypa föreställningar och hinder som utgör grunden för kvinnors ojämställda ställning och villkor och som ger upphov till den ojämställda värderingen av kvinnors och mäns roller på det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella området. 6 7

244 > Del I > Principer 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. Jämställdhetsperspektivet måste beaktas vid utformningen av politiska åtgärder, metoder och instrument som påverkar människornas vardag till exempel genom jämställdhetsintegrering 3 (gender mainstreaming) och jämställdhetsintegrering i budgetarbetet (gender budgeting). 4 Kvinnors erfarenheter på lokal och regional nivå, inklusive deras livs- och arbetsvillkor, ska analyseras och beaktas i detta sammanhang. Kommuner och regioner ska upprätta handlingsplaner och program för jämställdhet och tillföra de ekonomiska och mänskliga resurser som behövs för att genomföra dem. Dessa principer utgör grunden för artiklarna i del III. 3 Jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming): I juli 1997 definierade FN: s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) begreppet jämställdhetsintegrering på följande sätt: Jämställdhetsintegrering är en process för att bedöma konsekvenserna för kvinnor och män av planerade åtgärder, däribland lagstiftning, politik eller program, på alla områden och på alla plan. Det är en strategi för att göra såväl kvinnors som mäns synpunkter och upplevelser till en integrerad del av utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av politik och program inom alla politiska, ekonomiska och sociala områden, så att kvinnor och män gagnas i samma utsträckning och så att ojämställdheten inte blir bestående. Det yttersta målet för jämställdhetsintegrering är att uppnå jämställdhet. 4 Gender budgeting: Gender budgeting är en tillämpning av jämställdhetsintegrering i budgetprocessen. Det innebär en könsbaserad budgetbedömning där ett jämställdhetsperspektiv integreras på alla nivåer i budgetprocessen och där intäkts- och utgiftsstrukturen anpassas i syfte att främja jämställdhet. (Europarådet)

245 > Del II > Genomförande av deklarationen och åtaganden enligt denna [ ] DEL II GENOMFÖRANDE AV DEKLARATIONEN OCH ÅTAGANDEN ENLIGT DENNA Undertecknaren förbinder sig att vidta följande åtgärder för att genomföra bestämmelserna i denna deklaration: 1. Varje undertecknare till denna deklaration ska, inom en rimlig tidsram (som inte får överskrida två år) från dagen för undertecknandet, utarbeta och anta en handlingsplan för jämställdhet och därefter genomföra den Varje undertecknare ska delta i brett upplagda samråd innan den antar handlingsplanen och ska också ge bred spridning åt planen när den har antagits. Undertecknaren ska också regelbundet offentliggöra rapporter om hur genomförandet fortskrider. 4. Varje undertecknare ska vid behov revidera sin handlingsplan för jämställdhet och upprätta en ny plan för varje efterföljande period. 2. Handlingsplanen ska innehålla undertecknarens mål och prioriteringar, de åtgärder man planerar att vidta samt de resurser som ska tilldelas för att uppfylla deklarationen och åtaganden enligt denna. Handlingsplanen ska också innehålla förslag till tidsramar för genomförandet. Om en undertecknare redan har antagit en handlingsplan för jämställdhet ska den ses över så att man försäkrar sig om att den omfattar alla de frågor som berörs i denna deklaration. 5. Varje undertecknare förbinder sig i princip att samarbeta med ett lämpligt utvärderingssystem som ska införas för att göra det möjligt att bedöma hur genomförandet fortskrider och för att ge kommuner och regioner i olika delar av Europa möjligheter till kunskapsutbyte om effektiva metoder för att uppnå ökad jämställdhet. Undertecknarna ska för detta ändamål göra sina handlingsplaner för jämställdhet och annat relevant offentligt material tillgängligt. 6. Varje undertecknare ska informera CEMR om att den har undertecknat deklarationen, med uppgift om tidpunkten, samt ange en tidpunkt för kontakt för framtida samarbete med deklarationen. 5 Den handlingsplan för jämställdhet som här omnämns bör inte förväxlas med den typ av jämställdhetsplan som arbetsgivare i Sverige enligt lag är skyldiga att upprätta. Medan dagens lagstadgade jämställdhetsplaner enbart behandlar arbetslivet, täcker den typ av handlingsplan för jämställdhet som CEMR-deklarationen avser många fler samhälleliga verksamheter. 8 9

246 > Del III > Demokratiskt ansvar [ ] DEL III DEMOKRATISKT ANSVAR Artikel 1 1. Undertecknaren inser att rätten till jämställdhet är en nödvändig förutsättning för demokrati och att ett demokratiskt samhälle inte har råd att avvara kvinnors färdigheter, kunskaper, erfarenhet och kreativitet. Därför ska undertecknaren se till att kvinnor med olika bakgrund och i olika åldersgrupper deltar, är representerade och medverkar på alla nivåer i den politiska och offentliga beslutsprocessen. 2. Därför förbinder sig undertecknaren i egenskap av det demokratiskt valda organ som har ansvaret för att främja människornas och kommunens/regionens välfärd och i egenskap av demokratisk ledare, utförare och beställare av tjänster, planerare, reglerande instans och arbetsgivare att främja och verka för att denna rättighet förverkligas inom undertecknarens alla verksamhetsområden.

247 > Del III > Den politiska rollen DEN POLITISKA ROLLEN Artikel 2 Politisk representation 1. Undertecknaren erkänner kvinnors och mäns lika rätt att rösta, att kandidera för och att inneha förtroendeuppdrag. 2. Undertecknaren erkänner kvinnors och mäns lika rätt att medverka vid utformningen och genomförandet av politiska åtgärder, inneha offentliga befattningar och utöva alla offentliga funktioner på alla politiska nivåer. 3. Undertecknaren erkänner principen om en representativ könsfördelning i alla folkvalda och offentliga beslutande organ. 4. Undertecknaren förbinder sig att vidta alla rimliga åtgärder till stöd för de rättigheter och principer som nämnts ovan, inklusive att: uppmuntra kvinnor att skriva in sig i röstlängden, utöva sin rösträtt och kandidera för offentliga befattningar uppmuntra politiska partier och grupper att anta och genomföra principen om en representativ fördelning mellan kvinnor och män i detta syfte uppmuntra politiska partier och grupper att vidta alla lagliga åtgärder, inklusive att där det är lämpligt införa kvotering, för att öka antalet kvinnor som utses till kandidater och senare väljs fastställa egna rutiner och uppförandenormer för att undvika att potentiella kandidater och folkvalda avskräcks av stereotypa beteenden, språkbruk eller trakasserier vidta åtgärder för att göra det möjligt för folkvalda att förena privatlivet med yrkeslivet och offentliga uppdrag, till exempel genom att se till att tidsscheman, arbetsmetoder och tillgången till omsorg om anhöriga anpassas så att alla folkvalda kan delta fullt ut 5. Undertecknaren förbinder sig att främja och tillämpa principen om en balanserad könsfördelning i de egna beslutande och rådgivande organen och i samband med utnämningar till befattningar i externa organ. Om fördelningen mellan kvinnor och män hos undertecknaren för närvarande inte är balanserad, ska undertecknaren dock tillämpa bestämmelsen ovan på ett sätt som inte är mindre gynnsamt för minoritetskönet än den nuvarande fördelningen

248 > Del III > Den politiska rollen 6. Vidare åtar sig undertecknaren att se till att ingen offentlig eller politisk befattning som tillsätts genom utnämning eller val vare sig i princip eller i praktiken förbehålls det ena eller andra könet eller anses mer normal för det ena könet än det andra på grund av stereotypa attityder. Artikel 3 Deltagande i politik och samhällsliv Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet 1. Undertecknaren ska, som demokratiskt vald ledare och representant för kommunen/regionen och dess invånare, formellt ta ställning för principen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå och ska i det sammanhanget: 1. Undertecknaren erkänner att medborgarnas rätt att delta i offentliga angelägenheter är en grundläggande demokratisk princip och att kvinnor och män har rätt att delta på lika villkor i styrningen och i det offentliga livet i sina kommuner och regioner. 2. Vad gäller de olika formerna för allmänhetens deltagande i förvaltningen av de egna angelägenheterna, till exempel via rådgivande kommittéer, stadsdelsråd, e-deltagande eller gemensamma planeringar, förbinder sig undertecknaren att se till att kvinnor och män verkligen har möjlighet att delta på lika villkor. Om de befintliga deltagandeformerna inte leder till att kvinnor och män kan delta på lika villkor, åtar sig undertecknaren att utveckla och pröva nya metoder. 3. Undertecknaren förbinder sig att underlätta för kvinnor och män från alla samhällsgrupper, särskilt kvinnor och män från minoritetsgrupper som annars kanske skulle stå utanför, att delta aktivt i kommunens/ regionens politiska och samhälleliga liv. tillkännage att denna deklaration undertecknats av undertecknaren efter att ha debatterats i och antagits av kommunens/regionens högsta representativa organ förbinda sig att fullgöra sina åtaganden enligt deklarationen och regelbundet offentliggöra rapporter om hur genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet fortskrider försäkra att undertecknaren och kommunens/ regionens folkvalda representanter ska uppfylla höga krav på uppförande när det gäller jämställdhetsfrågor 2. Undertecknaren ska använda sitt demokratiska mandat för att uppmuntra andra politiska och offentliga institutioner samt det civila samhällets och privata organisationer att vidta åtgärder för att säkerställa rätten till jämställdhet.

249 > Del III > Den politiska rollen Artikel 5 Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet överensstämmer med detta åtagande och att man främjar positiva genusbilder och exempel. 1. Undertecknaren förbinder sig att samarbeta med alla sina samarbetspartners, såväl organisationer inom den offentliga och privata sektorn som civila samhällsorganisationer, för att främja ökad jämställdhet på alla områden inom kommunen/regionen. Undertecknaren ska särskilt sträva efter att samarbeta med arbetsmarknadens parter i detta syfte. 2. Undertecknaren ska samråda med sina samarbetsorganisationer, inklusive arbetsmarknadens parter, när det gäller utveckling och översyn av kommunens/regionens handlingsplan för jämställdhet och andra viktiga frågor med anknytning till jämställdhet. Artikel 6 Bekämpa stereotyper 3. Undertecknaren ska också, genom utbildning och på annat sätt, bidra till att medarbetare i kommunen/ regionen kan identifiera och motverka stereotypa könsrollsmönster och beteenden. Uppförandenormerna ska också anpassas i detta avseende. 4. Undertecknaren ska genomföra aktiviteter och kampanjer i syfte att sprida insikten om att stereotypa könsrollsmönster utgör ett hinder för förverkligandet av jämställdhet. Artikel 7 God förvaltning och samråd 1. Undertecknaren erkänner kvinnors och mäns rätt att få sina angelägenheter behandlade lika, opartiskt, rättvist och inom skälig tid, inbegripet: 1. Undertecknaren förbinder sig att bekämpa och i möjligaste mån förebygga fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som har sin grund i föreställningen att det ena eller andra könet är överlägset eller underlägset eller i stereotypa kvinnooch mansroller. 2. I detta syfte ska undertecknaren se till att den egna interna och externa kommunikationen till fullo rätten att bli hörda innan beslut som kan gå dem emot fattas skyldighet för myndigheten att motivera sina beslut rätten att få relevant information om frågor som berör dem 12 13

250 > Del III > Den politiska rollen 2. Undertecknaren inser att kvalitén på beslutsfattandet inom alla kommunens/regionens ansvarsområden sannolikt förbättras om alla berörda parter ges tillfälle att på ett tidigt stadium delta i samråd och att kvinnor och män måste få lika tillgång till relevant information och lika möjligheter att agera därefter. 3. Undertecknaren förbinder sig därför att där det är lämpligt vidta följande: se till att system för informationsutbyte beaktar kvinnors och mäns behov, inklusive bådas behov av tillgång till informations- och kommunikationsteknik i samband med samråd se till att de som annars har sämst förutsättningar att framföra sina synpunkter kan delta på lika villkor i samrådsprocessen och att lagenliga aktiva åtgärder tillämpas för att säkerställa att så sker hålla särskilda samråd för kvinnor där så är lämpligt

251 > Del III > Allmän ram för jämställdhet ALLMÄN RAM FÖR JÄMSTÄLLDHET Artikel 8 Allmänt åtagande 1. Undertecknaren ska inom alla sina ansvarsområden erkänna, respektera och främja de rättigheter och principer som är knutna till jämställdhet och bekämpa könsdiskriminering och hinder för jämställdhet. 2. Åtagandena enligt denna deklaration är tillämpliga på undertecknarna endast om de helt eller delvis faller inom ramen för undertecknarens rättsliga befogenheter. Artikel 9 Jämställdhetsanalyser 1. Undertecknaren förbinder sig att inom alla sina ansvarsområden låta göra jämställdhetsanalyser i enlighet med denna artikel. 2. Undertecknaren förbinder sig i detta syfte att i enlighet med de egna prioriteringarna, resurserna och tidsramarna upprätta ett program för genomförandet av dessa jämställdhetsanalyser, som ska införlivas med eller beaktas i handlingsplanen för jämställdhet. 3. Följande åtgärder ska, när de är relevanta, ingå i jämställdhetsanalyserna: se över gällande politik, rutiner, praxis och modeller för att bedöma om dessa uppvisar exempel på diskriminering, om de präglas av stereotypa könsrollsmönster och om de i tillräcklig utsträckning beaktar kvinnors och mäns särskilda behov se över tilldelningen av resurser, såväl finansiella som andra, för ändamål som nämnts ovan fastställa prioriteringar och, när det är lämpligt, mål för att ta itu med de frågor som uppstår med anledning av dessa översyner och att åstadkomma påtagliga förbättringar när det gäller tillhandahållandet av tjänster på ett tidigt stadium göra en konsekvensanalys av alla viktigare förslag till ändringar vad gäller politik, rutiner och resursfördelning, belysa deras potentiella följder för kvinnor och män och fatta slutgiltiga beslut mot bakgrund av denna analys ta hänsyn till behoven eller intressena hos dem som är utsatta för flerfaldig diskriminering eller missgynnanden 14 15

252 > Del III > Allmän ram för jämställdhet Artikel 10 - Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden 1. Undertecknaren är medveten om att diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning är förbjudet. organisera upplysningskampanjer för att bekämpa stereotyper och främja likabehandling för de kvinnor och män som är utsatta för flerfaldig diskriminering eller missgynnande vidta särskilda åtgärder för att tillgodose invandrade kvinnors och mäns särskilda behov 2. Undertecknaren är också medveten om att många kvinnor och män trots detta förbud utsätts för flerfaldig diskriminering eller missgynnande, inklusive socioekonomiskt missgynnande, som direkt inverkar på deras möjligheter att utöva de andra rättigheterna som tas upp i denna deklaration. 3. Undertecknaren förbinder sig att inom alla sina ansvarsområden göra allt som rimligen kan göras för att bekämpa följderna av flerfaldig diskriminering eller missgynnande, inbegripet att: se till att problemen med flerfaldig diskriminering och missgynnande behandlas i kommunens/ regionens handlingsplan för jämställdhet och jämställdhetsanalyser se till att frågor kring flerfaldig diskriminering och missgynnande beaktas när åtgärder vidtas enligt andra artiklar i denna deklaration

253 > Del III > Arbetsgivarrollen ARBETSGIVARROLLEN Artikel 11 lika lön, inklusive lika lön för likvärdigt arbete 1. I sin roll som arbetsgivare erkänner undertecknaren rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller alla aspekter av anställning, inklusive arbetsorganisation och arbetsvillkor. 2. Undertecknaren erkänner medarbetarnas rätt att förena yrkesliv med samhällsliv och privatliv och rätten till värdighet och säkerhet på arbetsplatsen. 3. Undertecknaren förbinder sig att vidta alla rimliga åtgärder, inklusive aktiva åtgärder, inom ramen för sin rättsliga befogenhet, till stöd för ovan nämnda rättigheter. 4. De åtgärder som avses i punkt 3 omfattar bland annat följande: rutiner för översyn av löner, löneförmåner, lönesystem och pensioner åtgärder för att säkerställa att det finns ett rättvist, tydligt och öppet system för befordran och karriärutveckling åtgärder för att säkerställa en balanserad fördelning mellan kvinnor och män på alla nivåeroch särskilt för att rätta till eventuella obalanser på högre chefsnivåer åtgärder för att komma till rätta med könsbaserad arbetssegregering och för att uppmuntra de anställda att pröva på otraditionella yrken a) Göra en översyn av relevanta policys och rutiner som har att göra med anställning inom organisationen och att inom en rimlig tidsperiod utveckla och implementera arbetsgivardelen av organisationens handlingsplan för jämställdhet i syfte att motverka ojämställdhet, med avseende på bland annat 6 : 6 Enligt den svenska diskrimineringslagen har arbetsgivare skyldighet att upprätta en jämställdhetsplan för aktiva åtgärder i arbetslivet. CEMRdeklarationens handlingsplan för jämställdhet berör en mängd olika samhällsområden. Flera av de punkter som behandlas i CEMR- deklarationens artikel 11 är av den art att de kan ingå i befintliga jämställdhetsplaner. åtgärder för att säkerställa att det finns rättvisa rekryteringsrutiner åtgärder för att säkerställa skäliga, sunda och säkra arbetsförhållanden rutiner för samråd med de anställda och deras fackföreningar för att säkerställa att det finns en balanserad fördelning mellan kvinnor och män i varje samråds- eller förhandlingsorgan

254 > Del III > Arbetsgivarrollen b) Bekämpa sexuella trakasserier på arbetsplatsen genom att tydligt klargöra att ett sådant beteende är oacceptabelt, att stödja dem som utsatts, att införa och tillämpa en klar och tydlig policy gentemot förövarna och sprida kunskap om denna fråga c) Sträva efter att arbetsstyrkan på alla nivåer inom organisationen speglar den sociala, ekonomiska och kulturella mångfalden bland kommunens/regionens invånare d) Underlätta för de anställda att förena yrkesliv med privatliv och samhällsliv genom att: införa bestämmelser som, i förekommande fall, tillåter anpassning av medarbetarnas arbetstid och stödåtgärder för deras anhöriga uppmuntra män att utnyttja sin rätt till ledighet för vård av anhöriga

255 > Del III > Upphandling av varor och tjänster UPPHANDLING AV VAROR OCH TJÄNSTER Artikel Undertecknaren är medveten om sitt ansvar att främja jämställdhet när den fullgör sina uppgifter och skyldigheter i samband med upphandling av varor och tjänster, inklusive kontrakt om varuleveranser, tillhandahållande av tjänster eller byggentreprenader. 2. Undertecknaren inser att detta ansvar är särskilt viktigt när kommunen/regionen har för avsikt att lägga ut en viktig tjänst till allmänheten, som undertecknaren enligt lag är ansvarig för, på entreprenad till ett annat rättssubjekt. I sådana fall ska undertecknaren se till att rättssubjektet som tilldelas kontraktet (oavsett ägandeform) har samma ansvar för att säkerställa eller främja jämställdhet som undertecknaren skulle ha haft om kommunen/regionen själv hade tillhandahållit tjänsten. 3. Undertecknaren förbinder sig också, där så anses lämpligt, att genomföra följande åtgärder: b) se till att kontraktsvillkoren beaktar de jämställdhetsmål som uppställts för kontraktet c) se till att dessa mål beaktas och avspeglas även i övriga kontraktsvillkor d) utnyttja sina befogenheter enligt EU:s upphandlingslagstiftning för att ställa krav på sociala hänsyn som villkor för fullgörande av kontraktet e) se till att de medarbetare eller konsulter som har ansvar för upphandling och kontrakt avseende externa tjänster är medvetna om jämställdhetsdimensionen i sitt arbete, bland annat genom lämplig utbildning f) se till att huvudkontraktet innehåller krav på att även underleverantörer ska uppfylla skyldigheten att främja jämställdhet a) för varje viktigare kontrakt som kommunen/regionen avser att ingå beakta jämställdhetsaspekterna och de lagliga möjligheter som finns att främja jämställdhet 18 19

256 > Del III > Rollen som tjänsteleverantör ROLLEN SOM TJÄNSTELEVERANTÖR Artikel 13 Utbildning och livslångt lärande 1. Undertecknaren erkänner allas rätt till utbildning och erkänner också allas rätt till tillgång till yrkesutbildning och vidareutbildning. Undertecknaren är medveten om utbildningens avgörande roll i alla livets skeden när det gäller att skapa lika möjligheter för alla, förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter för både livet och arbetslivet samt ge nya möjligheter till yrkesutveckling. 2. Undertecknaren förbinder sig att inom alla sina ansvarsområden garantera eller främja lika tillgång till utbildning, yrkesutbildning och vidareutbildning för kvinnor och män, flickor och pojkar. 3. Undertecknaren är medveten om nödvändigheten av att avskaffa stereotypa uppfattningar om kvinno- och mansroller i alla former av utbildning. Undertecknaren förbinder sig att, när det är lämpligt, i detta syfte vidta eller främja följande åtgärder: se över läromedel, undervisningsmetoder samt utbildningsprogram för skolan och andra utbildningsinstanser för att försäkra sig om att de motverkar stereotypa attityder och beteenden genomföra särskilda insatser för att uppmuntra icketraditionella karriärval i undervisningen i samhällsorienterade ämnen ta med moment som betonar vikten av att kvinnor och män deltar i den demokratiska processen på lika villkor 4. Undertecknaren är medveten om att skolans och andra utbildningsinstansers ledning och förvaltning utgör viktiga förebilder för barn och ungdomar. Undertecknaren förbinder sig därför att främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män på alla nivåer av skolans ledning och förvaltning. Artikel 14 - Hälsa 1. Undertecknaren erkänner allas rätt till god fysisk och mental hälsa och slår fast att tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård och förebyggande hälsovård för kvinnor och män är en förutsättning för förverkligandet av denna rättighet. 2. Undertecknaren är medveten om att hälso- och sjukvården måste ta hänsyn till kvinnors och mäns olika behov för att säkerställa att de har lika möjligheter till god hälsa. Undertecknaren inser också att dessa behov inte endast beror på biologiska skillnader, utan också

257 > Del III > Rollen som tjänsteleverantör på skillnader i livs- och arbetsvillkor och på stereotypa attityder och antaganden. 3. Undertecknaren förbinder sig att göra allt som rimligen kan göras, inom ramen för sina ansvarsområden, för att verka för och säkerställa att invånarna har högsta möjliga hälsonivå. Undertecknaren förbinder sig att i detta syfte när det är lämpligt vidta eller främja följande åtgärder: tillämpa ett genusperspektiv på planeringen, finansieringen och tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster Artikel 15 - Social omsorg och sociala tjänster 1. Undertecknaren erkänner att alla har rätt till nödvändiga sociala tjänster och till försörjningsstöd vid behov. 2. Undertecknaren är medveten om att kvinnor och män har olika behov som kan bero på skillnader i deras sociala och ekonomiska förhållanden och andra faktorer. För att se till att kvinnor och män har lika tillgång till social omsorg och sociala tjänster kommer undertecknaren därför att vidta alla rimliga åtgärder i syfte att: se till att det i samband med friskvårdsaktiviteter, inklusive aktiviteter som syftar till att stimulera sunda matvanor och betona vikten av motion, tas hänsyn till kvinnors och mäns olika behov och attityder se till att hälso- och sjukvårdspersonal är medvetna om hur kön påverkar hälso- och sjukvården och att de tar hänsyn till kvinnors och mäns olika erfarenheter av sådan vård tillämpa ett genusperspektiv på planeringen, finansieringen och tillhandahållandet av social omsorg och sociala tjänster se till att de som arbetar med social omsorg och sociala tjänster är medvetna om hur könstillhörighet påverkar hälso- och sjukvården och tar hänsyn till kvinnors och mäns olika erfarenheter av sådan vård se till att kvinnor och män har tillgång till korrekt hälsoinformation 20 21

258 > Del III > Rollen som tjänsteleverantör Artikel 16 Barnomsorg Artikel 17 Vård av andra anhöriga 1. Undertecknaren är medveten om hur viktigt det är med högkvalitativ barnomsorg till rimlig kostnad, som är tillgänglig för alla föräldrar och vårdare oavsett deras ekonomiska situation, för att främja reell jämställdhet och göra det möjligt att förena arbetsliv med privatliv och samhällsliv. Undertecknaren är också medveten om det bidrag som sådan barnomsorg ger till det ekonomiska och sociala livet i lokalsamhället och samhället i stort. 1. Undertecknaren är medveten om att kvinnor och män har ansvar för att vårda andra anhöriga än barn och att detta ansvar kan påverka deras möjligheter att delta fullt ut i det ekonomiska och sociala livet. 2. Undertecknaren är dessutom medveten om att det i oproportionerlig grad blir kvinnor som får ta detta omsorgsansvar, vilket således utgör ett hinder för jämställdhet. 2. Undertecknaren förbinder sig att prioritera att tillhandahålla och främja en sådan barnomsorg, antingen direkt eller genom andra utförare. Undertecknaren förbinder sig också att stimulera andra att tillhandahålla sådan barnomsorg och även uppmuntra lokala arbetsgivare att tillhandahålla eller stödja barnomsorg. 3. Undertecknaren åtar sig att motverka denna ojämställdhet genom att, alltefter omständigheterna: prioritera tillhandahållandet och främjandet av högkvalitativ anhörigomsorg till en rimlig kostnad, antingen direkt eller genom andra utförare 3. Undertecknaren är också medveten om att ansvaret för barnuppfostran måste delas mellan kvinnor och män och samhället som helhet och förbinder sig att motverka den könsstereotypa uppfattningen att vård av barn är en övervägande kvinnlig uppgift eller huvudsakligen ett ansvar för kvinnor. stödja och förbättra möjligheterna för dem som lider av social isolering till följd av sitt vård- och omsorgsansvar motverka den stereotypa uppfattningen att vård av anhöriga i första hand är ett ansvar för kvinnor

259 > Del III > Rollen som tjänsteleverantör Artikel 18 Social integration Artikel 19 - Bostäder 1. Undertecknaren är medveten om att alla har rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning och dessutom att kvinnor i allmänhet löper större risk än män att drabbas av social utslagning eftersom kvinnor har färre möjligheter och mindre tillgång till resurser, varor och tjänster. 2. Undertecknaren förbinder sig därför att inom alla sina verksamheter och i samarbete med arbetsmarknadens parter vidta åtgärder inom ramen för en samordnad strategi för att: skapa förutsättningar för att alla som drabbats eller riskerar att drabbas av social utslagning eller fattigdom får tillgång till arbete, bostad, utbildning, kultur, informations- och kommunikationsteknik samt social och medicinsk hjälp 1. Undertecknaren erkänner rätten till bostad och slår fast att tillgång till en bostad av god kvalitet är ett av människans mest grundläggande behov och avgörande för individens och hans eller hennes familjs välfärd. 2. Undertecknaren är också medveten om att kvinnor och män ofta har specifika och olika behov när det gäller bostäder som måste beaktas fullt ut, inklusive följande omständigheter: a) kvinnor har i regel lägre inkomst och mindre resurser än män och behöver därför bostäder som de har råd med b) kvinnor är ensamma familjeförsörjare i de flesta familjer med en ensamstående förälder och behöver därför tillgång till subventionerat boende erkänna socialt utslagna kvinnors särskilda behov och situation c) sårbara män är ofta överrepresenterade bland de hemlösa främja integrationen av invandrare, såväl kvinnor som män, med beaktande av deras särskilda behov 3. Undertecknaren förbinder sig därför att, där det är lämpligt: 22 23

260 > Del III > Rollen som tjänsteleverantör a) säkerställa eller främja tillgång för alla till bostäder som är tillräckligt stora och av godtagbar standard i en bra livsmiljö med grundläggande samhällsservice i närheten b) vidta åtgärder för att förebygga hemlöshet, och i synnerhet att hjälpa hemlösa med utgångspunkt i deras behov, sårbarhet och principen om ickediskriminering c) inom ramen för sina befogenheter medverka till att göra bostadspriserna överkomliga för människor med små resurser 4. Undertecknaren åtar sig också att säkerställa eller främja kvinnors och mäns lika rätt att hyra, äga eller på annat sätt inneha sin bostad. Undertecknaren åtar sig att i detta syfte utnyttja sina befogenheter eller sitt inflytande för att se till att kvinnor har lika tillgång till bostadslån och andra former av ekonomiskt bistånd och krediter för bostadsändamål. Artikel 20 Kultur, idrott och fritid 1. Undertecknaren erkänner allas rätt att delta i kulturlivet och att njuta av konsten. 2. Undertecknaren erkänner också idrottens bidrag till samhällslivet och till förverkligandet av rätten till hälsa enligt artikel 14. Undertecknaren erkänner också att kvinnor och män har rätt till lika tillgång till kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter och anläggningar. 3. Undertecknaren är medveten om att kvinnor och män kan ha olika erfarenheter och intressen när det gäller kultur, idrott och fritid och att dessa kan bero på stereotypa attityder och beteenden relaterade till kön och förbinder sig därför att vidta eller främja åtgärder, inklusive att där det är lämpligt: i möjligaste mån se till att idrotts-, kultur- och fritidsanläggningar och verksamheter tillhandahålls och är tillgängliga på samma villkor för kvinnor och män, pojkar och flickor uppmuntra kvinnor och män, pojkar och flickor att delta på lika villkor i idrott och kulturaktiviteter, även sådana som traditionellt betraktas som övervägande «kvinnliga» eller «manliga» uppmuntra konstnärer och kultur- och idrottsföreningar att främja kultur- och idrottsaktiviteter som utmanar könsstereotyper uppmuntra folkbiblioteken att utmana stereotypa könsrollsmönster i sitt utbud av böcker och annat material samt i sin reklamverksamhet

261 > Del III > Rollen som tjänsteleverantör Artikel 21 Säkerhet och trygghet 1. Undertecknaren erkänner varje kvinnas och mans rätt till personlig säkerhet och rörelsefrihet och inser att dessa rättigheter inte kan utövas fritt eller på lika villkor, vare sig i den privata eller offentliga sfären, om kvinnor eller män är utsatta för fara eller om de känner sig otrygga. 2. Undertecknaren är också medveten om att kvinnor och män, delvis på grund av olika förpliktelser eller livsstilar, ofta drabbas av olika otrygghetsproblem som behöver åtgärdas. 3. Undertecknaren förbinder sig därför att: a) ur könsperspektiv analysera statistiken som handlar om omfattning och mönster för incidenter (inklusive allvarliga brott mot individen) som påverkar kvinnors och mäns säkerhet eller trygghet och, när det är lämpligt, mäta nivån på och karaktären av rädslan för brott eller andra orsaker till otrygghet b) utarbeta och genomföra strategier, program och insatser, inklusive vissa förbättringar av tillståndet i eller utformningen av den lokala miljön (till exempel vad gäller hållplatser, bilparkeringar och gatubelysning) eller av polisbevakning och relaterade tjänster, att öka kvinnors och mäns säkerhet och trygghet och att sträva efter att minska deras respektive upplevelser av bristande säkerhet och trygghet Artikel 22 Könsrelaterat våld 1. Undertecknaren är medveten om att könsrelaterat våld, som drabbar kvinnor oproportionerligt hårt, är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot människors värdighet och fysiska och emotionella integritet. 2. Undertecknaren är medveten om att könsrelaterat våld uppstår på grund av förövarens uppfattning, mot bakgrund av ett ojämlikt maktförhållande, att det ena könet är överlägset det andra. 3. Undertecknaren förbinder sig därför att införa och stärka program och insatser mot könsrelaterat våld, inklusive att: inrätta eller stödja särskilda stödstrukturer för offren informera allmänheten, på de i området vanligast förekommande språken, om den hjälp som finns att få på området 24 25

262 > Del III > Rollen som tjänsteleverantör se till att specialistteam får utbildning i att identifiera och stödja offren utbildningsprogram för specialistteam som har till uppgift att identifiera och stödja offren se till att de berörda myndigheterna, till exempel polisen, hälso- och sjukvårdsmyndigheterna och boenderelaterade myndigheter, är effektivt samordnade främja upplysningskampanjer och utbildningsprogram riktade till potentiella och verkliga offer och förövare åtgärder för att minska efterfrågan lämpliga åtgärder för att hjälpa offren, inklusive medicinsk behandling, fullgoda och trygga bostäder samt tolkning Artikel 23 - Människohandel 1. Undertecknaren är medveten om att brottet människohandel, som drabbar kvinnor och flickor oproportionerligt hårt, är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot människors värdighet samt fysiska och emotionella integritet. 2. Undertecknaren förbinder sig att införa och stärka program och insatser för att förebygga människohandel, inklusive att där det är lämpligt genomföra: upplysningskampanjer

263 > Del III > Planering och hållbar utveckling PLANERING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Artikel 24 - Hållbar utveckling 1. Undertecknaren är medveten om att principen om hållbar utveckling ska följas fullt ut när strategier för kommunens/regionens framtid planeras och utarbetas, vilket innebär en väl avvägd integration av ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella aspekter, samtidigt som jämställdhet ska främjas och uppnås. 2. Undertecknaren förbinder sig därför att beakta principen om jämställdhet som en grundläggande dimension vid planering och utveckling av strategier för en hållbar utveckling av kommunen/regionen. Artikel 25 - Stadsplanering och lokal planering 1. Undertecknaren inser vikten av att utveckla den fysiska planeringen, transportsystemet och ekonomin i kommunen/regionen, och även den politik och planering som rör användningen av mark, för att förverkligandet av rätten till jämställdhet på lokal nivå i högre grad ska uppnås. 2. Undertecknaren förbinder sig att, när den politik och planering som nämnts ovan ska utformas, antas och genomförs, se till att: behovet av att främja reell jämställdhet i alla livets aspekter i kommunen/regionen beaktas fullt ut kvinnors och mäns särskilda behov till exempel när det gäller arbetsliv, utbildning, ansvar för familjen, tillgång till service och kultur enligt relevanta lokala och andra uppgifter, inklusive undertecknarens egna jämställdhetsanalyser, beaktas fullt ut väl genomtänkta planer som beaktar kvinnors och mäns särskilda behov antas Artikel 26 - Rörlighet och transport 1. Undertecknaren är medveten om att rörlighet och tillgång till transportmedel är nödvändiga förutsättningar för att kvinnor och män ska kunna utöva många av sina rättigheter, uppgifter och aktiviteter, till exempel tillgång till arbete, utbildning, kultur och nödvändig service. Undertecknaren är också medveten om att en kommuns/regions hållbara utveckling och framgång i hög grad är beroende av att det finns en effektiv, högkvalitativ infrastruktur för transporter samt en effektiv och högkvalitativ kollektivtrafik

264 > Del III > Planering och hållbar utveckling 2. Undertecknaren är också medveten om att kvinnor och män i praktiken, på grund av faktorer som inkomst, omsorgsansvar eller arbetstider, ofta har olika behov och olika användningsmönster när det gäller rörlighet och transport, och att kvinnor följaktligen i större utsträckning än män använder kollektivtrafiken. 3. Undertecknaren förbinder sig därför att: a) beakta rörlighetsbehoven och resvanorna hos kvinnor och män, med hänsyn tagen till om de bor i städer eller på landsbygden b) se till att de trafiktjänster som invånarna i kommunen/ regionen har tillgång till bidrar till att tillgodose kvinnors och mäns särskilda och gemensamma behov och bidrar till att förverkliga jämställdhet 4. Undertecknaren förbinder sig också att främja en gradvis förbättring av kollektivtrafiken till och i kommunen/regionen, bland annat genom förbindelser mellan olika transportsätt, för att tillgodose kvinnors och mäns särskilda och gemensamma behov av reguljär, säker och tillgänglig transport till en rimlig kostnad och för att bidra till hållbar utveckling. Artikel 27 Ekonomisk utveckling 1. Undertecknaren är medveten om att en balanserad och hållbar ekonomisk utveckling är nyckeln till framgång för en kommun/region och att verksamheten på detta område kan ha stor betydelse för att främja jämställdhet. 2. Undertecknaren är medveten om att det är nödvändigt att anställa fler kvinnor och i mer kvalificerade befattningar och dessutom att risken för fattigdom på grund av långtidsarbetslöshet och obetalt arbete är särskilt hög för kvinnor. 3. Undertecknaren förbinder sig att i sin verksamhet med anknytning till ekonomisk utveckling till fullo beakta kvinnors och mäns behov och intressen samt möjligheterna att främja jämställdhet. Undertecknaren förbinder sig att i detta syfte vidta lämpliga åtgärder som kan innefatta att: stödja kvinnliga företagare se till att ekonomiskt stöd och andra typer av stöd som ges till företag främjar jämställdhet uppmuntra kvinnliga praktikanter att skaffa sig färdigheter och behörighet för yrken som traditionellt har ansetts som manliga och vice versa

265 > Del III > Planering och hållbar utveckling uppmuntra arbetsgivarna att rekrytera kvinnliga lärlingar och praktikanter med kompetenser som traditionellt ansetts som manliga och vice versa Artikel 28 - Miljö 1. Undertecknaren är medveten om sitt ansvar för att sträva efter en hög skyddsnivå och en påtaglig förbättring av den lokala miljökvaliteten, bland annat genom sin policy i fråga om avfall, buller, luftkvalitet, biologisk mångfald och följderna av klimatförändringarna. Undertecknaren erkänner kvinnors och mäns lika rätt att dra nytta av kommunens/regionens tjänster och policy på miljöområdet. 2. Undertecknaren är medveten om att kvinnor och män i många fall har olika livsstilar, och att kvinnor och män tenderar att skilja sig åt när det gäller användandet av lokal service och offentliga eller allmänna platser, och att de miljöproblem de konfronteras med kan se olika ut. 3. Undertecknaren förbinder sig därför att vid utformningen av sin politik och sina tjänster på miljöområdet fullt ut och på ett jämlikt sätt ta hänsyn till kvinnors och mäns specifika behov och livsstilar och till principen om solidaritet mellan generationerna

266 > Del III > Rollen som reglerande instans ROLLEN SOM REGLERANDE INSTANS Artikel 29 Kommunen/regionen som reglerande instans 1. Inom ramen för sina uppgifter och befogenheter som reglerande instans för vissa verksamhetsområden inom kommunen/regionen erkänner undertecknaren den viktiga roll som effektiva regleringar och konsumentskydd spelar för att värna om invånarnas säkerhet och välfärd och undertecknaren är medveten om att de reglerade verksamheterna kan påverka kvinnor och män på olika sätt. 2. Undertecknaren förbinder sig att i sin roll som reglerande instans beakta kvinnors och mäns särskilda behov, intressen och villkor.

267 > Del III > Vänortssamarbete och internationellt samarbete VÄNORTSSAMARBETE OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE Artikel Undertecknaren är medveten om värdet av vänortssamarbete och av kommuners och regioners europeiska och internationella samarbete för att föra medborgarna närmare varandra och främja ömsesidigt lärande och förståelse över nationsgränserna. 2. Undertecknaren förbinder sig att inom ramen för vänortssamarbetet och det europeiska och internationella samarbetet se till att kvinnor och män med olika bakgrund deltar i dessa aktiviteter på samma villkor utnyttja vänortssamarbetet och europeiska och internationella partnerskap som en plattform för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande när det gäller jämställdhetsfrågor integrera ett jämställdhetsperspektiv i det decentraliserade samarbetet 30 31

268 The Council of European Municipalities and Regions (CEMR), det europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation, är den bredaste sammanslutningen för kommunförbund och regionförbund i Europa. CEMR:s medlemmar är nationella sammanslutningar bestående av kommunförbund och regionförbund från över trettio europeiska länder. CEMR:s huvudsyfte är att främja ett starkt och enat Europa baserat på lokalt och regionalt självstyre och demokrati; ett Europa där besluten tas så nära medborgarna som möjligt i enlighet med subsidiaritetsprincipen. CEMR:s arbete täcker ett brett spektra av områden där bland annat offentlig service, transporter, regionalpolitik, miljö och lika möjligheter ingår. CEMR är också aktivt på den internationella arenan. CEMR är den europeiska avdelningen inom världsorganisationen för städer och kommuner, United Cities and Local Governments (UCLG).

269 DEN EUROPEISKA DEKLARATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN PÅ LOKAL OCH REGIONAL NIVÅ En deklaration för Europas kommuner och regioner i syfte att de ska åta sig att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet bland sina invånare Jag, undertecknare... (namn på den som undertecknar) Som innehar posten som... i... (namn på kommunen, landstinget eller regionen) bekräftar genom detta undertecknande att ovanstående kommun, landsting, region formellt har godkänt att ansluta sig till den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå och att uppfylla dess bestämmelser samt att jag äger fullmakten att handla på kommunens/landstingets/regionens uppdrag i denna fråga. Namnteckning... Datum... Jag åtar mig att sända en ifylld och undertecknad kopia av denna blankett till Council of European Municipalities and Regions som sammanhållande organisation för denna deklaration, under följande adress: The Secretary-General Council of European Municipalities and Regions 15 rue de Richelieu F Paris - France

270 Brussels 1, Square De Meeûs 1000 Brussels tel. : fax : Paris 15, rue de Richelieu Paris tel. : fax : CEMR thanks the European Commission for its financial support. The Commission is not responsible for any use that may be made of the information contained therein Printed on 100% recycled paper - Design: studiogoffin.be

271 BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Ledningsstaben Mats Uddin LiÖ Landstingsstyrelsen Nya förmåner ska göra landstinget mer attraktivt Att vara en attraktiv arbetsgivare med ett starkt varumärke är en betydelsefull faktor för Landstinget i Östergötland för att både idag och i framtiden säkra personalförsörjningen. För att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare behövs aktiva åtgärder som stärker varumärket som arbetsgivare. Alltfler arbetsgivare i landstingets omvärld tillgodoser sina medarbetares behov genom att införa olika förmåner kopplade bl.a. till bruttolöneavdrag. Landstinget är idag en attraktiv arbetsgivare, inte minst visar utvecklingen av medarbetaruppföljningens resultat kring parametern attraktiv arbetsgivare, att nuvarande medarbetare upplever en positiv utveckling kring landstingets attraktivitet. I kombination med det arbete som varje chef tillsammans med sina medarbetare gör lokalt för att öka attraktiviteten föreslås nya landstingsövergripande förmåner för att ytterligare stärka landstingets attraktivitet. Landstingets satsningar på förmåner i form av pensionsrådgivning samt löneväxling, som infördes 2011, har fallit väl ut. Som ett led i landstingets fortsatta utveckling att vara en attraktiv arbetsgivare föreslås landstingsdirektören få ett uppdrag att identifiera fler attraktiva medarbetarförmåner som kan erbjudas samtliga medarbetare i landstinget. Dessa åtgärder ska inte enbart vara av löneväxlingskaraktär utan kan med fördel vara av annat slag, såsom samverkan med olika företag i länet för samverkan kring rabattkort m.m. En redovisning av identifierade och beslutade förmåner ska göras till landstingsstyrelsen senast 31 mars Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA att identifiera och möjliggöra fler attraktiva, landstingsövergripande medarbetarförmåner att uppdra åt landstingsdirektören att upphandla eventuella leverantörstjänster, där sådana förmåner kan vara aktuellt att uppdra åt landstingsdirektören att upprätta lokala kollektivavtal, där sådana förmåner behöver kollektivavtalas

272

273 BESLUTSUNDERLAG 1(4) Ledningsstaben Ulrika Whiss LiÖ Landstingsstyrelsen En landstingsgemensam samverkansmodell kring prissättning, introduktion och uppföljning av läkemedel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett förslag till en landstingsgemensam samverkansform inom läkemedelsområdet. Förslaget är i dagsläget avsett för läkemedel men kan komma att byggas ut till att omfatta även medicinsk teknik och metoder. SKL anser att delar av samverkansmodellen bör genomföras redan 2014 och i sin helhet och permanent fr.o.m Det gemensamma arbetet ska leda till att patienter får tillgång till nya läkemedel tidigare på ett mer kunskapsbaserat och jämlikt sätt. Landstingen ska också stärka sin marknadsbevakning och förmåga till gemensam prispress på läkemedel. Förslaget beskrivs utförligt i en promemoria som finns bilagd och som sammanfattas nedan. Den föreslagna samverkansmodellen har sex huvudfunktioner: Gemensam beställarfunktion En övergripande styrgrupp föreslås nomineras och beslutas av landstingsledningarna. Gruppen ska bestå av ledande tjänstemän i landstingen, avdelningsdirektören för avdelningen för Vård och Omsorg på SKL, samt eventuellt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLVs) generaldirektör som adjungerad. Förhandlingsdelegation För att få en ökad prispress föreslås en förhandlingsdelegation med formellt förhandlingsmandat via fullmakt inrättas. Delegationen ska, på landstingens uppdrag och tillsammans med TLV, kunna förhandla med läkemedelsföretag om rabatter m.m. Detta ska kunna ske på vissa läkemedel där konkurrens saknas och där traditionell upphandling inte bedöms vara framgångsrikt. NT-råd Dagens arbetsuppgifter som utförs av gruppen Nya Läkemedelsterapier (NLT-gruppen) föreslås övertas av ett råd för Nya terapier (NT-råd). Rådet ska utses av Hälso- och sjukvårdsdirektörerna och ska besluta om rekommendationer i nära samarbete med förhandlingsdelegationen.

274 BESLUTSUNDERLAG 2(4) Ledningsstaben Ulrika Whiss LiÖ Livscykel Precis som tidigare ska horisontspaning och tidiga bedömningsrapporter tas fram av den s.k. 4-länsgruppen (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne samt Landstinget i Östergötland) för alla landstings räkning. Detta för att ha en så god framförhållning som möjligt då nya läkemedel når marknaden. Arbetet utökas och utvecklas till att omfatta även införande- och uppföljningsprotokoll för ett urval av nya läkemedel med uppgift att stödja ett ordnat införande av nya läkemedel. NT-rådet och samtliga landsting är mottagare av framtagna produkter. Marknad 4-länsgruppen förslås också driva arbetet i en ny mindre landstingsgemensam funktion kallad Marknad. Gruppen ska arbeta med strategisk marknadsbevakning och skapa gemensam nytta i att delta i gemensamt strategiskt upphandlingsarbete inom läkemedelsområdet. Gruppen ska också arbeta med att förbättra kommunikationen mellan landsting om önskade, planerade och beslutade upphandlingar. Marknadsfunktionen föreslås också förvalta den gemensamma prisdatabasen. SKLs roll SKL föreslås få rollen att samordna det landstingsgemensamma strategiska arbetet. Uppgifter för SKL är t.ex. sekreterare i styrgrupp och NT-råd samt beredning av rekommendationer. Dessutom föreslås SKL leda och koordinera trepartsförhandlingar mellan landsting, TLV och läkemedelsföretag. Finansiering Förslaget uppskattas innebära en totalkostnad på ca 11 mkr per år, vilket innebär en merkostnad om ca 5 mkr per år jämfört med vad landstingen betalar i det gemensamma arbetet under Beloppet ersätter det riktade statsbidraget för Ordnat Införande på 3 mkr samt inkluderar utökade funktioner. Landstingen föreslås betala utifrån antal invånare. Den preliminära kostnaden för Landstinget i Östergötland 2015 är 0,5 mkr.

275 BESLUTSUNDERLAG 3(4) Ledningsstaben Ulrika Whiss LiÖ Budget för nuvarande och föreslagen verksamhet Nuvarande verksamhet Från landstingen Från staten via Totalt via särskilda medel Dagmar NLT-gruppen 0,6 0, ,6 Horizon scanning 4-län 3,2 3, ,2 - - Projekt OtIS inkl ,0 3,0-3,0 3,0 - webbutv. Projekt ELIS inkl 2,3 2, ,3 2,0 - prisdatabas Summa 6,1 5,8-3,0 3,0-9,1 8,8 - Enligt förslaget NT-rådet - - 0, ,3 Förhandlingsdelegation - - 0, ,3 Livscykel - - 5, ,9 Marknad - - 1, ,5 Prisdatabas förvaltning 0,5 0,5 Otis Webb förvaltning 0,5 0,5 SKL stöd & samordning - - 2, ,0 Summa - 11, ,0 I SKLs promemoria förslås landsting och regioner besluta att: godkänna inrättandet av en beställarstyrelse/styrgrupp godkänna inrättandet av ett råd för Nya Terapier (NT-råd) godkänna inrättandet av en Förhandlingsdelegation godkänna inrättandet av en funktion för Livscykel godkänna inrättandet av en funktion för Marknad godkänna en stöd- och samordningsfunktion hos SKL för ovanstående funktioner godkänna föreslagen årlig budget för var och en av de ovanstående funktionerna fr.o.m. 1 januari 2015, att fördelas efter antal invånare uppdra åt styrgruppen att årligen revidera budgeten och vid behov återkomma till landsting och regioner om justering behövs uppdra åt styrgruppen att uppdra till oberoende part att utvärdera samverkansmodellen. Eventuella kostnader för detta ska fördelas mellan landstingen

276

277 VERSION 17 februari (20) Prissättning, introduktion och uppföljning av läkemedel - i samverkan Ett förslag till en landstingsgemensam samverkansmodell VERSION 17 februari 2014 OBS! Den här promemorian är ett av flera förslag relaterat till kunskapsstyrning som ska behandlas av landstingsledningarna under våren Planerad beslutsprocess ser ut som följer: 1. Förankring i olika nätverk, styrgrupper och med kontaktpersoner i HSD jan/feb 2. Förslagen diskuteras i NSK och HSD den 20-21/2 3. Förankring i landstingen 21/2-27/3 4. Förankring i SKL:s sjukvårdsdelegation den 13/3 5 Förslag till beslut i HSD och beslut i LD den 27-28/3

278 VERSION 17 februari (20) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Samverkansmodellens föreslagna sex huvudfunktioner... 4 Resursåtgång, finansiering och nyttoaspekter... 5 Förslag till beslut... 6 Varför en samverkansmodell för läkemedel?... 7 Bakgrund... 8 NLT-gruppen och horizon scanning... 8 Sammanfattande erfarenheter av arbetet inom NLT-gruppen... 8 Två nationella projekt inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin... 8 ELIS-projektet... 9 Genomförande... 9 Sammanfattande erfarenheter från ELIS-projektet OtIS-projektet Genomförande Sammanfattande erfarenheter från OtIS-projektet Utvecklad samverkan med TLV runt prissättning Förslag till samverkansmodell Beställarfunktion styrgrupp/styrelse Gemensamma beslutsgrupper för Prisförhandling och Rekommendation Förhandlingsdelegation för ökad prispress NT-råd - för vägledande rekommendation Utförarfunktioner - landstingsbaserat operativt stöd för gemensam nytta Livscykel för horizon scanning samt införande- och uppföljningsprotokoll 14 Marknad - för strategisk marknadsbevakning och upphandlingssamverkan SKLs roll samordning och övergripande koordinering Rapportering Resursbehov och finansiering... 18

279 VERSION 17 februari (20) Förord På landstingsledningarnas initiativ och önskemål har tre olika landstingsgemensamma aktiviteter bedrivits under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med landstingsrepresentanter under de senaste åren; NLT-gruppen (Nya LäkemedelsTerapier) Projekt ELIS (Effektivisering av läkemedelsupphandling I Samverkan) Projekt OtIS (Ordnat Införande i Samverkan). Aktiviteterna ingår i den nationella läkemedelsstrategin och syftar förenklat till att sjukvårdshuvudmännen via frivillig samordning, koordinering, erfarenhetsutbyte och gemensamma strategier Fattar mer välgrundade, snabba och samordnade beslut runt användning av nya och mer kostsamma läkemedel, för att därigenom möjliggöra en mer jämlik läkemedelsbehandling för patienterna. Uppträder mer gemensamt som kravställare och starka köpare, vilket kan leda till en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, bättre läkemedelpriser och därigenom snabbare åtkomst till nya behandlingsmetoder. I denna promemoria redovisas ett förslag till en landstingsgemensam samverkansform inom läkemedelsområdet i syfte att uppnå ovanstående. Förslaget är en sammanvägning av erfarenheter, överväganden och resultat från projekten. I förslaget har även beaktats den av Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) föreslagna utvecklade samverkan med landstingen och SKL som initierats under senhösten 2013 och som nu är under uppstart. Förslaget har tagits fram av SKL:s avdelning för Vård och Omsorg tillsammans med projektansvariga inom projekt ELIS och OtIS. Följande grupper och personer har särskilt beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget: Styrgrupperna för ELIS respektive OtIS NSK:s regiongrupp (Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning) Landstingens kontaktpersoner i läkemedelsfrågor LfU (Landstingens nätverk för Upphandlingschefer) Hälso- och sjukvårdsdirektörerna Mats Bojestig och Lennart Iselius Representanter för fyrlänsgruppen d.v.s. läkemedelscheferna Karin Lendenius, Maria Landgren, Magnus Thyberg och Ulrika Whiss. Februari 2014 Gunilla Thörnwall Bergendahl, samordnare läkemedel, SKL Johan Assarsson, projektledare ELIS-projektet Jan Liliemark, projektledare OtIS-projektet Mikael Svensson, biträdande projektledare OtIS, delprojektledare ELIS

280 VERSION 17 februari (20) Sammanfattning I denna promemoria redovisas ett förslag till en landstingsgemensam samverkansform inom läkemedelsområdet. Förslaget syftar förenklat till att sjukvårdshuvudmännen via frivillig samordning, koordinering, erfarenhetsutbyte och gemensamma strategier Fattar mer välgrundade, snabba och samordnade beslut runt användning av nya och mer kostsamma läkemedel, för att därigenom möjliggöra en mer jämlik läkemedelsbehandling för patienterna. Uppträder mer gemensamt som kravställare och starka köpare, vilket kan leda till en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, bättre läkemedelpriser och därigenom snabbare åtkomst till nya behandlingsmetoder. Förslaget är avsett för läkemedel men skulle på sikt kunna byggas ut till att omfatta apotekstjänster av olika slag samt medicinsk teknik och metoder. Samverkansmodellens föreslagna sex huvudfunktioner Gemensam beställarfunktion. En övergripande styrgrupp/styrelse föreslås, representerad av ledande tjänstemän i landstingen, avdelningsdirektören för VO/SKL, samt eventuellt GD vid TLV som adjungerad. Styrgruppen nomineras/beslutas av landstingsledningarna. Förhandlingsdelegation för ökad prispress. En ny förhandlingsdelegation med formellt förhandlingsmandat via fullmakt föreslås, som på landstingens uppdrag, tillsammans med TLV, kan förhandla med företagen om rabatter m.m. på ett urval av läkemedel där konkurrens saknas och där traditionell upphandling inte bedöms framgångsrik. Förhandlingsdelegationen kan komma att se olika ut beroende på läkemedel. Beräknad kostnad 0,3 mkr. NT-råd för vägledande rekommendation. Den nuvarande NLT-gruppens arbetsuppgifter övertas av ett NT-råd som utses av hälso- och sjukvårdsdirektörerna. NT-rådet ska på ett tydligt landstingsmandat besluta om rekommendationer på samma medicinska grund och etiska plattform som TLV, med hälsoekonomiska underlag och i nära samarbete med förhandlingsdelegationen. Beräknad kostnad 0,3 mkr. Landstingen föreslås uppdra åt fyrlänsgruppen d.v.s Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne samt Landstinget i Östergötland, att i ett avtalsreglerat samarbete, för alla landstings räkning, bedriva visst gemensamt grundläggande analys- och samordnings- och koordineringsarbete m.m. inom området nya läkemedels livscykelperspektiv och marknadsbevakning; Livscykel utan spaning ingen aning. Precis som tidigare ska horizon scanning och bedömningsrapporter utföras via fyrlänsgruppens försorg men arbetet utvecklas till att omfatta även införande- och uppföljningsprotokoll för ett urval av nya läkemedel. Förutom NT-rådet är samtliga landsting mottagare och dessa ska erbjudas att lämna synpunkter på produkterna och kunna använda resultaten. Beräknad kostnad 5,9 mkr. Marknad för strategisk marknadsbevakning och upphandlingssamverkan. En ny mindre landstingsgemensam funktion kallad Marknad föreslås. En viktig del i marknadsfunktionens uppdrag, förutom marknadsbevakning, blir att skapa gemensam nytta samt delaktighet, incitament att delta i gemensamt strategiskt

281 VERSION 17 februari (20) upphandlingsarbete inom läkemedelsområdet och att underlätta kommunikation mellan landsting/upphandlande myndighet om önskade, planerade och beslutade upphandlingar. Marknads förslås även förvalta den gemensamma prisdatabasen. Beräknad kostnad 1,5 mkr + förvaltning prisdatabas 0,5 mkr. SKLs roll samordning och övergripande koordinering. SKL föreslås få den roll som förbundet traditionellt har d.v.s. samordnande kanslifunktion för landstingsgemensamt strategiskt arbete. Exempel på uppgifter är sekreterarskap i styrgruppen och NT-rådet och koordinering/beredning av rekommendationer. Förhandlingsledning och koordinering av trepartsförhandlingar landsting/tlv/företag. Ledning av nätverk för ordnat införande. Gemensam kommunikation -webbplattform och nyhetsbrev. Beräknad kostnad 2 mkr + förvaltning av webbportal för ordnat införande 0,5 mkr. En naturlig samarbetsyta för samverkansmodellen är bildandet av en mindre samordningsgrupp där koordinatörerna för Livscykel och Marknad samt NT-rådets sekreterare/koordinator och förhandlingsledaren utgör navet. Nationella programrådsansvariga deltar vid behov. På detta sätt hålls gemensamma strategiska frågeställningar runt enskilda läkemedelsbehandlingar och diagnosområden ihop. Resursåtgång, finansiering och nyttoaspekter Förslaget bedöms innebära en preliminärt uppskattad kostnad om totalt 11 mkr, vilket innebär en merkostnad om ca 5 mkr helt år mot vad landstingen betalar i det gemensamma arbetet under Beloppet ersätter då det riktade statsbidraget för Ordnat Införande om 3 mkr samt inkluderar utökade funktioner som beskrivs i förslaget. Det största landstinget får en kostnad motsvarande drygt 2,4 mkr och det minsta under 70 tkr. Ett normalstort landsting får betala ca 0,3 mkr per år. Merkostnaden är dock marginell mot de kostnadsminskningar och den ökade patientnytta som bör kunna åstadkommas genom följsamhet mot den gemensamma agendan och gemensamma strategier. Värdet av att satsa 11 mkr inom detta område 2015 avgörs av hur väl de olika funktionerna fungerar och hur väl landstingen förmår vara lojala och följsamma till den gemensamma agendan. Den samlade kostnaden måste därför sättas i relation till hela läkemedelsnotan om drygt 30 miljarder kronor. Det största värdet av det gemensamma arbetet består i att det bidrar till att patienter kommer att få tillgång till läkemedel tidigare, på ett mer kunskapsbaserat och jämlikt sätt. Vidare stärker landstingen tillsammans sin marknadsbevakning och förmåga till gemensam prispress på läkemedel till nytta för skattebetalarna och samhället. Kännetecknande för samverkansmodellen ska vara största möjliga transparens och öppenhet i det gemensamma arbete som bedrivs. Den ska också präglas av kontinuerligt lärande och vilja till omprövning och öppenhet för att göra nya vägval. Det är alltså inte en statisk organisation för all framtid utan att sätt att knyta landstingen närmare varandra då behovet av samordning och att uppträda som en gemensam koncern är stort. En utvärdering av samverkansmodellen bör ske. Formerna för detta föreslås den tänkta styrgruppen ta ställning till.

282 VERSION 17 februari (20) Förslag till beslut Landsting och regioner föreslås var och en för sig fatta beslut i enlighet med förslaget i denna promemoria vilket innebär Att godkänna inrättandet av en beställarstyrelse/styrgrupp Att godkänna inrättandet av ett råd för Nya Terapier (NT-råd) Att godkänna inrättandet av en Förhandlingsdelegation Att godkänna inrättandet av en funktion för Livscykel Att godkänna inrättandet av en funktion för Marknad Att godkänna en stöd- och samordningsfunktion hos SKL för ovanstående funktioner Att godkänna föreslagen årlig budget för var och en av de ovanstående funktionerna fr.o.m. 1 januari 2015, att fördelas efter antal invånare. Att uppdra åt styrgruppen att årligen revidera budgeten och vid behov återkomma till landsting och regioner om justering behövs. Att uppdra åt styrgruppen att uppdra till oberoende part att utvärdera samverkansmodellen. Eventuella kostnader för detta ska fördelas mellan landstingen. Att godkänna att landsting och regioner kan faktureras efter antal invånare redan under 2014, om det krävs att funktionerna i vissa delar börjar gälla redan under innevarande år och genererar kostnader utöver vad som redan är budgeterat och anslaget. Att uppdra till SKL att tillsammans med fyrlänsgruppen upprätta avtal och uppdragsbeskrivning för funktionerna Livscykel och Marknad enligt förslaget.

283 VERSION 17 februari (20) Varför en samverkansmodell för läkemedel? Syftet med föreliggande förslag till samverkansmodell är att effektivisera och samordna landstingens processer inom området prissättning av befintliga och nya läkemedel, beslut om introduktion eller inte av nya läkemedel samt uppföljning av dessa. Samverkansmodellen har strategisk betydelse för att positionera landstingen som en samlad handlingskraftig sektor som både är köpare med möjlighet till stark prispress på läkemedel, men också företrädare för kunskapsbaserad och jämlik vård med stort etiskt ansvarstagande. Att etablera modellen inom kort och säkra landstingsinterna resurser är viktigt utifrån att 2014 är valår och det är ytterst osäkert hur staten fr.o.m kommer att prioritera extra insatser inom läkemedelsområdet. Det är också av strategiskt intresse för landstingen att inte vara beroende av statlig finansiering inom detta område. Därför måste vi förbereda oss nu. Delar av samverkansmodellen bör under interimistiska former genomföras redan 2014 och i sin helhet och i permanent form fr.o.m Förslaget omfattar en samverkan runt läkemedel men skulle på sikt också kunna byggas ut till att omfatta apotekstjänster av olika slag samt medicinsk teknik och metoder. Modellen bygger på det faktum att landstingen har olika möjligheter att delta i ett gemensamt arbete. De största landstingen och regionerna, har i kraft av sin storlek större förutsättningar, muskler, i form av personal, kompetens och infrastruktur. Detta bör bättre än idag användas för gemensam nytta för samtliga landsting. Dock är det viktigt att alla landstings intresse tas tillvara och därför är styrmodellen central så att alla medlemmar upplever att de får valuta för insatta medel samt att de kan påverka vad som görs inom ramen för samarbetet. Det är också centralt att alla landsting och regioner gör sitt yttersta för att vara lojala till den valda modellen, gemensamma överenskommelser och åtaganden, även om det ibland kostar på och inte är helt lätt utifrån de egna organisatoriska, ekonomiska och politiska förutsättningarna. Detta betyder att leva upp till gemensamt satta mål, att följa beslutade rekommendationer om införande av terapi eller inte, att delta i gemensamt beslutade samordnade upphandlingar och att sträva efter att avrop eller förskrivning sker i enlighet med de avtalsmodeller som förhandlas fram gemensamt. Detta bygger på att de gemensamma funktionerna genom sin kompetens och erfarenhet kan leverera resultat till nytta för samtliga landsting i form av välavvägda förslag på samverkansupphandlingar, attraktiva prisöverenskommelser och trovärdiga rekommendationer och på så sätt förtjänar lojalitet från landsting och regioner. Värdet av bilden av en samlad landstingssektor inom detta område är större än att olika landsting och regioner går sina egna vägar.

284 VERSION 17 februari (20) Bakgrund NLT-gruppen och horizon scanning Sedan 2009 driver SKL på uppdrag av landstingen NLT-gruppen (Nya Läkemedelsterapier). Syftet med NLT-gruppen var initialt att göra ett fåtal snabba bedömningar av mycket dyra läkemedelsbehandlingar i en situation då kunskapen om läkemedlen är begränsad. I och med tillkomsten av TLV:s klinikläkemedelsprojekt och hälsoekonomiska utredningar av nya klinikläkemedel 2012 utvecklades NLT:s rekommendationsarbete till att även innefatta diskussioner med företagen kring villkor för användning av vissa läkemedel inklusive pris. Som stöd för alla landsting, det nationella arbetet och NLT har s.k. horizon scanning utförts och bedömningsrapporter levererats från Stockholm, Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Östergötland i samverkan (den s.k. 4- länsgruppen). Landstingen har gemensamt finansierat detta arbete om 3,8 mkr per år. Sammanfattande erfarenheter av arbetet inom NLT-gruppen Erfarenheter från de sista årens arbete i NLT-gruppen tyder på att utvecklingen av nya klinikläkemedel fokuserar på alltmer specifika (sub)grupper av patienter med svåra sjukdomar. Kostnaderna per patient och i relation till effekten (kostnadseffektivitet) blir allt högre och tangerar, eller överstiger i många fall, landstingens betalningsvilja. Företagens möjlighet att ge större öppna rabatter begränsas av referensprissättning i andra länder. Det har därför allt oftare handlat om att ta ställning till erbjudanden om sekretessomgärdade rabatter och olika former av prismodeller som är kopplade till framtida behandlingseffekter eller användning. Om svenska patienter ska få tillgång till vissa nya, effektiva läkemedel är detta något som vi måste förhålla oss till. De informella prisdiskussioner som gruppen haft med företagen har visat på behovet av hälsoekonomisk kompetens för att kunna värdera företagens erbjudanden och synpunkter på de hälsoekonomiska underlagen. Ett tätare samarbete med TLV har i dessa sammanhang varit av utomordentligt stort värde. Vissa läkemedel mot mycket ovanliga sjukdomar (särläkemedel) med mycket låg kostnadseffektivitet har varit svåra att ta ställning till eftersom den etiska plattformen inte varit helt tydlig och enkel att tolka när det gäller denna grupp. NLT-gruppen har också haft att ta ställning till hur man ska hantera indirekta kostnader (produktionsintäkter respektive konsumtionskostnader) i relation till den etiska plattformen. Risken att ställningstaganden/rekommendationer skulle kunna diskriminera äldre eller svårt sjuka har uppmärksammats. En öppen dialog med övriga landstingsföreträdare och TLV har upplevts som viktig för att kunna hantera dessa frågor. Två nationella projekt inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin SKL driver tillsammans med landstingen och inom ramen för nationella läkemedelsstrategin två projekt Effektivisering av läkemedelsupphandling i samverkan (ELIS) samt Ordnat Införande i samverkan (OtIS).

285 VERSION 17 februari (20) Gemensamt för båda projekten är att de ska föreslå mer permanenta strukturer för att dels effektivisera läkemedelsupphandlingen, dels introducera och följa upp nya läkemedel. Från SKL och ledningarna för de två projekten bedömer vi att det inte är möjligt att redovisa förslag separat eftersom processerna är så integrerade i varandra. ELIS-projektet ELIS startade under 2011, då med finansiering av SKL, Vård och Omsorg och under 2013 med landstingsfinansiering (2,3 mkr), fastställd av landstingsdirektörerna i december Principbeslut är även fattat för aktiviteter inom ramen för projektet under 2014 om 2,0 mkr. Landstingsdirektörsgruppen var uppdragsgivare till projektet och har löpande informerats om arbetet och vid vissa tillfällen också fått ta ställning till olika frågeställningar av mer principiell karaktär. Landstingsdirektörsgruppen har också haft två representanter i styrgruppen, som konstituerades i slutet av Styrgruppen har haft som uppdrag att på en övergripande nivå vara landstingens/uppdragsgivarnas representanter för att leda och inrikta arbetet. Styrgruppen har också varit den grupp som fattat beslut om genomförande av olika upphandlingar och motsvarande. Styrgruppen har sammanträtt ungefär sex gånger per år. Ledamöter har varit Karin Nöjhd Strandberg (t.o.m. våren 2013) och Hans Karlsson. Ordförande t.o.m. oktober 2013 var Göran Stiernstedt, därefter Hans Karlsson. Övriga ledamöter har varit Karin Lendenius (Västra Götalandsregionen), Stefan Back (Landstinget Gävleborg), Stephan Quittenbaum (LOK), Louise Strand (Region Skåne), Thomas Wedegren (Stockholms läns landsting), Stefan Perdahl (2012), därefter Joakim Kristensson (LfU) samt Gunilla Thörnwall Bergendahl (SKL). Arbetet har haft en styrgrupp med representation ytterst från regioner och landsting. Det mer operativa arbetet har bedrivits i projektform. Uppskattningsvis har ett femtiotal personer mer eller mindre varit engagerade i projektet genom arbete i styrgrupp, projektgrupp, delprojektgrupper, expertgrupper m.m. Genomförande Inledningsvis lades stor vikt vid att komma överens om formerna för projektet och att säkra en god förankring hos landstingen. Därefter delades arbetet i praktiken in i de tre planerade delprojekten. Upphandlingsprojektet med Kalle Krall som delprojektledare, förhandlingsprojektet med Mikael Svensson som delprojektledare och framtagande av prisdatabas med Thomas Idermark som delprojektledare. Det operativa arbetet har bedrivits i en särskild projektgrupp. Projektledare och sammankallande för denna grupp har varit projektledaren Johan Assarsson. Projektet har också vid olika tillfällen informerat Landstingens kontaktpersoner i läkemedelsfrågor samt LfU (Landstingsnätverket för Upphandlingschefer). Vid några tillfällen har också Läkemedelsindustriföreningen och enskilda läkemedelsföretag fått information. En frågeställning där projektet slutligen bestämde sig för en egen utvecklingsmodell gällde erbjudandet från ett konsultföretag om att förvärva en framtagen prisdatabas, alternativt på konsultbasis använda analyskompetens från företaget i kombination med framtagen prisdatabas.

286 VERSION 17 februari (20) Delprojekten har slutrapporterats och projektet i sin helhet slutrapporteras under första kvartalet Sammanfattande erfarenheter från ELIS-projektet För att ett gemensamt arbete och en utökad samverkan inom upphandling/förhandling rörande läkemedel ska fungera ändamålsenligt samt utvecklas och förvaltas på ett bra sätt till nytta för samtliga regioner och landsting är det nödvändigt att landstingen samlat ser ett tydligt mervärde i nya former för samverkan. Erfarenheterna från ELISprojektet stärker betydelsen av detta. Arbetet visar, om än så länge med erfarenheten begränsad till projektgenomförandet, på en betydande möjlig kostnadsminskning avseende regionernas och landstingens läkemedelskostnader. Projektet har också noterat både otydligheter och problem. Framförallt bedömer projektet att en framtida utvecklad samverkan behöver ha en påtaglig tydlighet i organisation, ansvarsfördelning och roller. Vidare behöver samverkan vara förpliktigande i högre utsträckning än inom ramen för projektet. Sammantaget visar lärdomar och erfarenheter från projektet att en framtida samverkan måste etableras och förankras på ett sätt som är betydligt tydligare än hur arbetet bedrivits i projektform. De delar av landstingssamverkan som varit föremål för arbete inom ramen för ELISprojektet hänger tydligt ihop med andra gemensamma aktiviteter t.ex. arbetet med ordnat införande. Projektet visar att det är angeläget med ett gemensamt sammanhållet arbete för samtliga strategiskt viktiga områden inom läkemedelsområdet. Detta innebär t.ex. att en gemensam styrgrupp bör ha ett bredare ansvar än de delar som rör Elis-arbete. ELIS-projektet har via sina tre genomförda delprojekt, men även avstämning mot annat landstingsgemensamt arbete inom läkemedelsområdet (t.ex. OtIS-projektet), kommit fram till ett förslag om en framtida form för samverkan gemensam för samtliga landsting. OtIS-projektet OtIS startade under det första kvartalet 2013 med finansiering av Socialdepartementet (3 mkr) i enlighet med överenskommelsen om vissa utvecklingsområden inom hälsooch sjukvården (f.d. Dagmar). Projektet lämnade en delrapport 15 oktober 2013 och löper tom 31 mars Beslut om förlängning till 31 december 2014 har fattats i enlighet med 2014 års Dagmar -överenskommelse, men med fokus på implementering och genomförande. Genomförande Projektet har fokuserat på att ta fram och i skarpt läge pröva en gemensam process för introduktion och uppföljning av nya läkemedel. Processen bygger på en arbetsfördelning och samverkan mellan samtliga landsting, med i första hand 4-länsgruppen som utförarorganisation vissa SKL-baserade funktioner som beskrivs i denna promemoria myndigheter, TLV, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen företagen.

287 VERSION 17 februari (20) Mycket av arbetet i projektet har handlat om att etablera funktioner och samarbeten mellan de olika aktörerna och projektorganisationen har riggats i enlighet med detta. I projektgruppen har intressenterna varit representerade och gruppen har som helhet fungerat som en referensgrupp ur vilken olika arbetsgrupper har formerats och tagit fram förslag i olika delar av processen. En separat grupp av 21 landstingsrepresentanter har utgjort projektets ansvariga för lokal implementering och de har också gett värdefull feedback till projektet. Koordinering av projektarbetet och rapportsammanställning har hanterats av ett projektkansli. Projektet har bedrivits i arbetsgrupper med olika fokus: Generisk gemensam process Forum för horizon scanning Pilotförsök Ny rekommendationsfunktion Sammanfattande erfarenheter från OtIS-projektet Trots att landstingen har kommit olika långt när det gäller sina egna funktioner för ordnat införande av nya läkemedel finns det en samstämmig vilja att anpassa sig till en gemensam process. Utöver de gemensamma bedömningsrapporter som sedan tidigare tagits fram av 4-länsgruppen har det funnits behov av gemensamma protokoll för införande och uppföljning. Inom ramen för de pågående pilotprojekten har det tagits fram sådana och är projektet är f.n. i färd med att följa upp detta arbete. Den del av arbetet som specifikt handlar om rekommendationsfunktionen har i hög grad underlättats av ett mycket gott samarbete med TLV. Även företagen har i allt större grad ställt sig positiva till att medverka för att underlätta den gemensamma processen. Samordning med arbetet i projekt ELIS har också underlättat framtagandet av den gemensamma processen i de delar som berör förhandling. Samverkan med apoteksaktörerna har däremot ännu inte lett till några konkreta framsteg när det gäller hanteringen av förskrivningsläkemedel utanför förmånen. Utvecklad samverkan med TLV runt prissättning Under hösten 2013 har TLV tagit initiativ till en vidareutvecklad samverkan med landstingen. En gemensam arbetsgrupp har etablerats som syftar till att hitta och pröva former för utökad samverkan främst i samband med prissättning inom läkemedelsförmånerna. TLV upplever här ett behov av utökad dialog med landstingen i samband med förmånsbeslut. En förbättrad samverkan och kommunikation med landstingen syftar till att hitta former för vidareutveckling av prissättningsprocessen. Bl.a. avser samverkan undersöka möjligheterna att i trepartsöverenskommelser (landsting-tlv-företag) hitta former för att pröva möjligheterna att koppla prissättningen till volymsuppskattningar. TLV kommer här inom kort erbjuda landstingen möjlighet att via ett fullmaktsförfarande kunna ta del av mer information rörande förmånsansökningar. Från landstingen är det för framtiden bl.a. angeläget att kunna dra nytta av TLV:s kompetens även i samband med landstingsinitierade förhandlingssituationer och upphandlingar. En utvecklad samverkan med TLV kan ge landstingen bättre beslutsunderlag och även ge bättre förutsättningar för att flera nya läkemedel ska kunna inkluderas inom läkemedelsförmånssystemet. Denna samverkan

288 VERSION 17 februari (20) behöver koordineras och hanteras i nära samverkan med den föreslagna gemensamma förhandlingsfunktionen och de gemensamma funktionerna Livscykel och Marknad Förslag till samverkansmodell Den föreslagna gemensamma samverkansmodellen har sex huvudfunktioner: Beställarfunktion styrgrupp/styrelse En övergripande styrgrupp/styrelse föreslås, representerad av ledande tjänstemän i landstingen, avdelningsdirektören för VO/SKL, samt eventuellt GD vid TLV som adjungerad. Styrgruppen nomineras/beslutas förslagsvis av nätverken för landstingsdirektörer och/eller hälso- och sjukvårdsdirektörer. Styrgruppen har i uppdrag att säkra resurser för det gemensamma arbetet och att övervaka att det utförs i enlighet med politiska önskemål, ingångna överenskommelser, i samtliga landstings och regioners intresse och i samklang med annat utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården. Styrgruppen är även ägare av den gemensamma prisdatabasen som utvecklats inom ramen för ELIS-projektet. Gemensamma beslutsgrupper för Prisförhandling och Rekommendation Två landstingsgemensamma beslutsfunktioner föreslås inrättas med tydliga mandat och med fullmakt att agera för alla landstings intressen en förhandlingsdelegation och ett NT-råd. Förhandlingsdelegation för ökad prispress En ny förhandlingsdelegation med formellt förhandlingsmandat via fullmakt föreslås, som på landstingens uppdrag kan förhandla med företagen om rabatter, återbäringsavtal i form av s.k. kickbacks, uppföljning m.m. på ett urval av läkemedel där konkurrens saknas och där traditionell upphandling inte bedöms framgångsrik. Att delta i en förhandling ska ses som ett attraktivt frivilligt erbjudande men största utväxling på priset uppnås förstås om så många landsting som möjligt är med. Förhandling ska ske i huvudsak i ett trepartsliknande förhållande tillsammans med TLV och företag, initialt inom förmånen. Enligt läkemedelsförmånslagen har landstingen en författningsmässig möjlighet att dels ge förhandssynpunkter på TLVs förmånsbeslut, dels att initiera prisdiskussioner. Den möjligheten har landstingen sedan 2002 utnyttjat via den tillsvidarefullmakt som landstingen utfärdat till den nu vilande Läkemedelsförmånsgruppen (LFG) vid SKL. Intentionen från TLV och SKL är att utnyttja den författningsmässiga möjligheten och ta den vidare, i den nya kontext runt prisförhandlingar som råder idag. Formerna för det samarbetet kommer att konkretiseras under våren 2014, tillsammans med TLV. En utgångspunkt i samarbetet är att tydligare koppla volym till pris. Förhandlingsdelegationen leds av en förhandlingsledare från SKL, tillika adjungerad till den nya funktionen för rekommendation enligt nedan, för att undvika att förhandlings- och rekommendationsfunktionen har olika syn på betalningsvilja. Den exakta sammansättningen på förhandlingsdelegationen och storleken på densamma måste bli föremål för fortsatt diskussion, likaså måste förhandlings-

289 VERSION 17 februari (20) mandatet och fullmaktens innehåll definieras. Den huvudsakliga bemanningen av förhandlingsdelegationen bör dock utgöras av landstingsrepresentanter med sakkunskap inom området läkemedel och upphandling/ förhandling. Beroende av läkemedel kan förhandlingsdelegationen komma att se olika ut. Om det finns ett nationellt konsensus om önskemål att delta i en nationell förhandling kan förhandlingsdelegationen t.ex. bestå av 1-6 personer (förhandlingsledaren och/eller en person från varje hälso- och sjukvårdsregion), om det är färre men ändå motsvarar ca 50-70% av landet kan det bli aktuellt att berörda landsting skicka sin egen representant. Detta får utvecklas över tid. En överordnad grundprincip för samtliga eventuella nationella avtal är att aktuellt läkemedel ska ha genomgått en hälsoekonomisk utvärdering via TLV, antingen via konventionell ansökan eller via klinikläkemedelsprojektet eller motsvarande process. Vidare ska de grundläggande principerna i LOU tillämpas. Nationell förhandling och avtal kan bli aktuell t.ex. för läkemedel som vid hälsoekonomisk utvärdering via TLV inte bedömts vara kostnadseffektiva men där det finns information som föranleder en bedömning att läkemedlet med andra villkor t.ex. reducerat pris eller annan särskild avtalskonstruktion kan vara intressant för användning för flertalet landsting NT-råd - för vägledande rekommendation Den nuvarande NLT-gruppens arbetsuppgifter övertas av ett NT-råd med en bredare representation än idag, där kompetens i medicinsk etik och hälsoekonomi även ingår. NT-rådet ska utses av hälso- och sjukvårdsdirektörerna. Begreppet råd signalerar en större tyngd än det betydligt vagare grupp, vilket också tanken är att rådet ska ha via sitt tydliga mandat från landstingen. NT-rådet ska avlämna rekommendationer på samma medicinska grund och utifrån samma etiska plattform som TLV, med hälsoekonomiska underlag och i nära samarbete med förhandlingsdelegationen. En rekommendation från NT-rådet ska vara starkt vägledande för landstingens hantering av nya läkemedel. Om landstingen beslutar sig för att ha ett NT-råd finns en förväntan från omvärlden att hälso-och sjukvården ska följa rekommendationen. Grad av följsamhet till rekommendationen kan få stora konsekvenser för patienterna men också för övriga landsting och företagen. En god följsamhet till en rekommendation och eventuella därtill separat framförhandlade prissänkningar på grund av uppskattad volym är centralt. NT-rådet ska kännetecknas av högsta möjliga transparens och en skyndsam handläggning utan onödiga dröjsmål. Rutiner och arbetssätt ska präglas av förutsägbarhet så att hälso- och sjukvård och företag vet hur och när och enligt vilka principer NT-rådet fattar rekommendationsbeslut. Vid utarbetandet av rekommendationer ska NT-rådet ta in synpunkter från relevanta expertgrupper t.ex. Nationella Arbetsgruppen för Cancerläkemedel (NAC en del av RCC-organisationen), berörd specialitetsförening eller andra sakkunniga som bedöms lämpliga i det specifika fallet. I den mån nationella programråd finns ska dessa självklart utgöra en nära och naturlig samarbetspartner. Kontinuerlig kommunikation och samverkan kan även ske med landstingens läkemedelskommittéer.

290 VERSION 17 februari (20) I vilken utsträckning och form dialog med patientföreträdare ska ske är fortfarande under utredning. Detta kan t.ex. ske genom direkt representation i NT, via referensgrupp eller via gemensamt patientforum för nya läkemedel i samverkan med berörda myndigheter. Rådet kan på sikt ges utökade uppgifter för att också hantera andra insatser i sjukvården, i ett första skede medicintekniska produkter. Rådets sammansättning får då anpassas för att klara denna utökade uppgift. Utförarfunktioner - landstingsbaserat operativt stöd för gemensam nytta Landstingen föreslås uppdra åt fyrlänsgruppen d.v.s Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne samt Landstinget i Östergötland, att i ett avtalsreglerat samarbete, för alla landstings räkning, bedriva visst gemensamt grundläggande analysarbete m.m. inom området nya läkemedel och marknadsbevakning. Arbetet föreslås ske i två funktioner; Livscykel respektive Marknad. Arbetet i de två olika funktionerna har olika karaktär men är närbesläktade. Genom att utnyttja den samlade läkemedels- och marknadskompetensen i de fyra största landstingen/- regionerna skapas en gemensam plattform för ett effektivt resursutnyttjande som kommer alla landsting till del och nytta. Båda funktionerna får även ett uppdrag att i delar utföra gemensam nationell uppföljning samt att koordiera vissa gemensamma uppföljningsinsatser. TLV har aviserat en möjlighet att dela med sig av den uppföljning och analyskapacitet man har vilket naturligtvis ska utnyttjas om det bedöms lämpligt. Det gemensamma arbetet i Livscykel och Marknad organiseras på lämpligt sätt av fyrlänsgruppen utifrån de egna organisatoriska förutsättningarna. Båda funktionerna ska dock i sina arbetsrutiner bygga in kontinuerlig avstämning och dialog med alla landsting. Arbetet ska på så sätt vara påtagligt utvecklingsorienterat och kontinuerligt sträva mot ökad gemensam nytta. Livscykel för horizon scanning samt införande- och uppföljningsprotokoll Precis som tidigare ska horizon scanning och bedömningsrapporter utföras via fyrlänsgruppens försorg men arbetet utvecklas till att omfatta även införande- och uppföljningsprotokoll för ett urval av nya läkemedel. Samtliga landsting ska erbjudas att lämna synpunkter på produkterna och ska kunna använda resultaten. Som tidigare finns en koordinator för horizon scanning och ytterligare en koordinator behövs sannolikt för framtagande av införande- och uppföljningsprotokoll. NT-rådet och landstingen är primära mottagare av leveranserna. Läkemedelscheferna i fyrlän har uppskattat kostnaden för en Livscykelfunktion till 5,9 mkr för 2015 och 6,5 mkr för Kostnaden innebär nya funktionaliteter jämfört mot 2013 vilka bedömts nödvändiga för ett ordnat införande av nya läkemedel. I kalkylen ligger ett erbjudande till alla landsting på ett antal produkter framtagna av kvalificerad personal med adekvat kompetens: Horizon scanning i enlighet med projekt OtIS 10 införandeprotokoll för nya läkemedel vardera 2015 och 2016

291 VERSION 17 februari (20) 5 uppföljningar 2015 och 10 uppföljningar 2016 Uppföljning av ovanstående läkemedel under en period av två år Kostnader för konsensusmöten m.m. Marknad - för strategisk marknadsbevakning och upphandlingssamverkan En ny mindre landstingsgemensam funktion kallad Marknad föreslås. En viktig del i marknadsfunktionens uppdrag blir att skapa delaktighet och incitament att delta i gemensamt strategiskt upphandlingsarbete inom läkemedelsområdet och att underlätta kommunikation mellan landsting/upphandlande myndighet om önskade, planerade och beslutade upphandlingar. Arbetet ska ske i nära samarbete med LfU Läkemedel. En eller två koordinatorer föreslås inrättas för arbetet. Marknadsfunktionen utgör en viktig funktion som gemensam resurs för samtliga landsting avseende marknadsförändringar av större betydelse som t.ex. patentutgångar, introduktion av biosimilarer och erfarenhetsutbyte kring samverkansavtal i olika landsting. TLV besitter en betydande marknadskunskap och marknadsfunktionen kommer tillsammans med TLV att kunna ta fram mycket bra kunskapsunderlag inför kommande upphandlingar. Huvuduppgift blir att bedriva marknadsbevakning och sortimentsanalys, att bidra till utvecklings-och samordningsarbetet av landstingens upphandlingsmallar för läkemedel och att ta fram förslag på en landstingsgemensam upphandlingsplan för läkemedel. Upphandlingsplanen, som ska tas fram i samarbete med alla landsting och regioner, ska uppdateras löpande och innehålla förslag på vilka upphandlingar som lämpligtvis ska utföras regionalt eller landstingsgemensamt och vid vilken tidpunkt. Den gemensamma marknadsbevakningen ska på så sätt bidra till nytta för samtliga landsting och förenkla tidsplanering och genomförande av upphandlingsarbete. Vidare är en huvuduppgift att i samverkan med LfU Läkemedel, kommunicera erfarenheter och vunna kunskaper från landstingens upphandlingar och samverkansavtal. Marknadsfunktionen ska således underlätta genomförandet av upphandlingar - inte genomföra dessa. För att exemplifiera vikten av en marknadsfunktion kan en pågående diskussion med ett av sekretesskäl ej namngivet företag lyftas fram. Företaget är berett att sänka sitt pris med ytterligare 10 procent % mot befintliga 8-10% om det sker en samordnad upphandling för hela riket, istället för som nu där varje landsting/landstingskluster gör sin egen upphandling och företaget då riskerar att konkurreras ut av parallellimport som i sin tur har sämre leveranssäkerhet. Volymen kan alltså spela en avgörande roll men utan samordning och koordinering av landstingens upphandlingar är det svårt att få till en sådan överblick och planering som krävs. Här har en gemensam marknadsfunktion sin givna roll. En sådan överblick över landstingens upphandlingsprocesser för enskilda läkemedel kan för ett enda dyrare läkemedel generera en sådan minskad kostnad/rabatt att hela marknadsfunktionen betalar sig. Funktionen är precis som Livscykel inte en ny organisatorisk enhet utan en arbetsuppgift som organiseras och utförs autonomt av fyrlänsgruppen och dess medarbetare. Samtliga landsting ska erbjudas att lämna synpunkter på

292 VERSION 17 februari (20) Marknadsfunktionens analyser och övriga produkter och ska kunna använda resultaten. Marknad föreslås även stå för det långsiktiga förvaltarskapet av prisdatabasen. Prisdatabasen kan för framtiden utgöra ett viktigt verktyg för gemensamt arbete. Om nationellt samordnade upphandlingar ska genomföras i större utsträckning, vilket landstingsledningarna tydligt signalerat önskemål om, skulle de kunna utföras av det upphandlingsföretag som medlemmarna har tillgång till, d.v.s. SKL Kommentus (SKI/Inköpscentralen respektive Affärskoncept). Det är dock upp till landstingsledningarna att bestämma vilken roll som SKL Kommentus ska ha avseende upphandling inom läkemedelsområdet. Författarna till detta förslag tar inte ställning till detta och lämnar inte heller förslag men upplever att landstingen i handling inte är tydliga på vad man vill inom detta område. Vi uppfattar inte heller att enskilda landsting uttrycker önskemål eller vilja att ta på sig ansvaret för att genomföra större läkemedelsupphandlingar, för allas räkning. Ett landsting som beslutat sig för att medverka i en upphandling gör dock ett åtagande. Det finns en administrativ kostnad att genomföra en upphandling, oavsett vem som utför den och det kostar om den förväntade avropsvolymen blir för låg. Erfarenheterna från ELIS-projektet är att det måste skapas starkare incitament för landstingen att fullfölja upphandlingar. Det är inte trovärdigt gentemot läkemedelsföretagen att landsting väljer att avbryta sin medverkan i en pågående upphandling vilket gör att volymen och affären minskar. En marknadsfunktion med tydligt syfte att underlätta och koordinera insatser som krävs för att förbereda en nationellt samordnad upphandling borde tillsammans med de reella upphandlingsvinsterna skapa dessa incitament som gör att enskilda landsting tjänar på att lämna ifrån sig det konkreta upphandlingsansvaret. SKLs roll samordning och övergripande koordinering SKL föreslås få den roll som förbundet traditionellt har d.v.s. samordnande kanslifunktion för landstingsgemensamt strategiskt arbete. En naturlig samarbetsyta för att koordinera det landstingsgemensamma arbetet runt dels prissättningsfrågor, dels introduktion och uppföljning av nya läkemedel, är bildandet av en mindre samordningsgrupp där koordinatörerna för Livscykel, Marknad samt NT-rådets sekreterare/koordinator och landstingens gemensamma förhandlingsledare hos SKL utgör navet. Nationella programrådsansvariga deltar vid behov. På detta sätt hålls gemensamma strategiska frågeställningar runt enskilda läkemedelsbehandlingar och diagnosområden ihop. Exempel på SKLs arbetsuppgifter i samverkansmodellen: Sekreterarskap i den övergripande styrgruppen Sekretarskap i NT-rådet och koordinering/beredning av rekommendationer Förhandlingsledning och koordinering av trepartsförhandlingar landsting/tlv/företag Ledning av nätverk för ordnat införande Gemensam kommunikation -webbplattform och nyhetsbrev Ledning av samordningsgruppen enligt ovan.

293 VERSION 17 februari (20) Kommentar till bild: Den stora cirkeln motsvarar 21 landsting och regioner och tårtbitarnas storlek antal invånare. Inom cirkeln landstingsinterna funktioner. Utom cirkeln myndigheter och företag. Tunna cirklar är naturliga samband och samarbeten. Socialstyrelsen finns inte med i bilden pga myndigheten kommer in i ett senare skede i processen.

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Strategisk plan och treårsbudget 2015 2017

Strategisk plan och treårsbudget 2015 2017 Köfri och jämlik vård i en klimatneutral region Strategisk plan och treårsbudget 2015 2017 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet 2 Förord Vår vision är enkel. Genom engagemang, samarbete

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer