Kumla Översiktsplan för Kumla kommun Del 2 - Planeringsförutsättningar och riktlinjer. Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kumla 25 000. Översiktsplan för Kumla kommun Del 2 - Planeringsförutsättningar och riktlinjer. Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5"

Transkript

1 Kumla Översiktsplan för Kumla kommun Del 2 - Planeringsförutsättningar och riktlinjer Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5

2 Förord Kumla är namnet på Kumlas översiktsplan invånare år 2025 är det strategiska mål som kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför hur kommunen behöver byggas ut för att nå målet. Översiktsplanering är ett långsiktigt instrument som används för att komma överens om idéer och visioner om hur Kumla ska utvecklas. Planen visar i stora drag hur kommunen tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas. Översiktsplanen för Kumla kommun antogs av kommunfullmäktige , 5. Översiktlig planering sker även genom att arbeta fram fördjupningar för vissa områden. Plan-, bygg- och bostadsprogram, verksamhetsplaner och andra kommunala styrdokument ligger till grund för översiktsplanen. Förhoppningen är att översiktsplanen bidrar till en långsiktigt god användning av mark- och vattentresurser i Kumla kommun. Vi hoppas också att den är en kunskapskälla både för våra kommuninvånare, politiker, anställda i kommunen, besökare med flera.

3 Innehåll Del 1 1 Sammanfattning 6 2 Inledning 10 Vad är en översiktsplan? 11 De viktigaste lagarna 12 Planprocessen 13 Hur arbetet organiserats 16 Läshänvisning 16 3 Viktiga utgångspunkter 18 Kumla idag - kommunens utveckling hittills 19 Kumla kommun i ett vidare perspektiv 22 Arbetskraftens rörlighet 23 Analys 24 4 Visionen 26 Kumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartan 27 Tre profilområden för Kumla 28 5 Övergripande mål och strategier 30 Nationella, regionala och kommunala mål 31 Kumlas vägval och motiv 34 Vad innebär invånare för Kumla? 39 Översiktsplan Kumla kommun Foto Göran Ekberg, Vanessa Scheffler, Kurt Larsson m.fl. Illustrationer Vanessa Scheffler Layout Vanessa Scheffler, med inspiration av Grönplan för Kumla kommun Internet Planen finns som pdf-dokument på Kumla kommus hemsida, Beställning Planen kan beställas genom Kumla kommuns växel: Information Information om översiktsplanen lämnas av Stadsarkitekt Kurt Larsson Tel:

4 6 Framtida mark och vattenanvändning 42 Förutsättningar 43 Hur ska planförslaget tolkas? 43 Framtida planeringsbehov 44 Förslag till mark- och vattenanvändning - tätort för tätort Kumla kommun 46 Utveckling och förändring 47 Övergripande riktlinjer för bebyggelsen Kumla tätort Hällabrottet Åbytorp Sannahed Ekeby Kvarntorp Hardemo/Brändåsen Landsbygd 76 7 Konsekvensanalys och miljökonsekvensbedömning 78 Miljökonsekvens- och konsekvensbeskrivning 79 Sammanfattning 80 Inledning 83 Utredningsalternativ 85 Miljökonsekvenser 90

5 Planeringsförutsättningar Del 2 Planeringsförutsättningar 5 Bilaga 100 Del 3 1. Gällande planer 7 2. Befolkning Bostäder Transporter Näringsliv Tekniska försörjningssystem Sociala faktorer Kommersiell och offentlig service Kultur Turism, fritid, rekreation och friluftsliv Natur och landskap Jord- och skogsbruk Naturresurser Miljö- och riskfaktorer Totalförsvar Mellankommunala &regionala intressen Riksintressen 97 Kartbilagor & listor Referensmaterial och planeringsunderlag Kommunala dokument med anknytning till översiktsplanen Fördjupningar (FÖP) Översiktskarta 4 Fördjupning Kumla tätort 5 Hällabrottet 6 Åbytorp 7 Sannahed 8 Ekeby 9 Hardemo och Brändåsen 10 Kvarntorp 11 Tematiska kartor Bostäder 12 Gång- & cykelvägar 15 Vatten 18 Vatten och avlopp 19 Vindkraft 20 Kulturhistoriska byggnader och miljöer 22 Natur & friluftsliv 27 Miljö & riskfaktorer 30 Radonriskområden 31 Riksintressen 32

6 Läsanvisningar En viktig del av kommunens arbete med att åstadkomma en översiktsplan är att ta fram underlag till planen. Detta underlag kan vara av två skilda slag: Dels underlagsmaterial som tas fram av kommunen själv, dels material från central och regional nivå som kommunen tolkar och bearbetar. Planeringsunderlaget består i huvudsak av olika allmänna intressen och/eller andra intressen som tillsammans utgör planeringsförutsättningarna för översiktsplanen. Exempel på allmänna intressen är natur- och kulturminnesvård, friluftsliv, försvar, trafik m m. Andra intressen är t ex kommunens olika program och mål som översiktsplanen ska ta hänsyn till. Riksintressen anges i ett eget kapitel samt under respektive sektorsintresse. Alla dessa intressen ska vägas mot varandra och prioriteras. Inom respektive intresseområde (tema) redovisas också riktlinjer/rekommendationer för hur sektorsintresset ska utvecklas, bevakas eller prioriteras. Utifrån resultatet av denna avvägningsprocess utarbetas sedan översiktsplanens gemensamma mål och strategier (se del 1 av översiktsplanen). Gällande översiktsplan Bevarandeprogram Befolkningsprognos Plan-, byggoch bostadsprogram Budget och flerårsbudget Miljöprogram Näringslivsprogram Naturvårdsöversikt Skol- och förskoleplan Agenda 21 Ekokommun Kulturpolitiskt program Avfallsplan Räddningstjänstplan Grönplan Folkhälsopolitiskt program Trafikplan Klimatstrategi Energiplan Fritids- och idrottspolitiskt program Gång- och cykelvägsplan Äldreomsorgplan Nerikes brandkårs handlingsplaner Handikapppolitisk plan Tillgänglighetsplan

7 1. Gällande planer och program m m Fördjupade översiktsplaner I kommunen finns några antagna fördjupningar av översiktsplanen (FÖP): Norra Mos - Sörby Ekeby Dessutom bedöms övriga tätorter ha fördjupningar med stöd av den gällande översiktsplanen. Detaljplaner Stora delar av kommunen är planlagd. Genomförandetiden i en detaljplan varierar mellan 5 och 15 år. Förlängning av genomförandetiden kan ges, dock som längst med 15 år. Kommunala strategiska planer och styrande dokument Utöver kommunens planer för den fysiska planeringen finns ett antal andra styrdokument som också ska ligga till grund för avvägningar i den fysiska planeringen. Arbetet med översiktsplanen och mål och riktlinjerna i kommunens styrdokument ska således samordnas och eventuella motstridiga intressen vägas mot varandra. För att underlätta samverkan mellan alla dokument anges dessa även under respektive sakområde i detta kapitel. Nedan finns en kort beskrivning av de olika planer och program. Plan-, bygg- och bostadsprogram (revideras årligen) Programmet är en redovisning med mål för de närmaste tre årens verksamhet och kan sägas bli en årlig genomförandebeskrivning av översiktsplanen. Plan-, bygg- och bostadsprogrammet antas årligen av kommunfullmäktige och innehåller kommunens plan för bostadsförsörjningen. Grönplan (antagen 2007) Grönplanen syftar till att tydliggöra grönskans betydelse för medborgarna och staden som helhet. Planen beskriver grönskans olika funktioner sett ur tre perspektiv: socialt, kulturellt och ekologiskt. Det ska finnas ett sammanhängande grönt nätverk som bl a innehåller olika typer av parker och grönområden med olika möjligheter till upplevelser och aktiviter. Miljöprogram och klimatstrategi (antagna 2007) Hur Kumla kommun tar hänsyn till miljömässiga aspekter tydliggörs i miljöprogrammet. Miljöprogrammet innehåller lokala miljömål som har satts i linje med de nationella och regionala miljömålen, men anpassats till förhållandena hos oss i Kumla. Klimatstrategin är en konkretisering av miljöprogrammets mål inom området klimat. Målen i klimatstrategin sätts i samklang med miljöprogrammet. Strategin förtydligar också vilka åtgärder som ska vidtas för att kunna nå både miljöprogrammets och klimatstrategins mål.

8 Energiplan (2001) Trafikplan (antagen 2000) Trafikplanen beskriver hur trafiknäten i Kumla tätort kan utformas för att bättre klara sina respektive uppgifter. Till grund för planen ligger en trafiknätsanalys. Gång- och cykelvägsplan (antagen 2002) Gång- och cykelvägsplanen redovisar vilka stråk som bör byggas ut för att uppnå en attraktiv infrastruktur för gående och cyklister. Gång- och cykelvägsplanenär ett planeringsunderlag för den fysiska planeringen m m och inte som en fördjupning av översiktsplanen. Bevarandeprogram (antaget 1990) Bevarandeprogram för Kumla kommun. Bevarandeprogrammet redovisar intressanta och bevarandevärda byggnader och miljöer. Budget, investeringsplan och flerårsplan (antas årligen) I budget redovisas bland annat kommunens övergripande strategiska mål. Gällande budget anger bland annat att kommunen ska ha en vision att uppnå invånare år 2025 och att den fysiska planeringen ska inriktas mot en fortsatt positiv utveckling av Kumla kommun. I det inbegrips att arbeta aktivt med markförsörjning, planlägga byggandet av såväl flerbostadshus som villor, samt att möjliggöra en utveckling av handeln i centrala Kumla. Budgeten anger även att en ny översiktsplan ska färdigställas under första halvåret år Agenda 21 ekokommun Agenda 21 är FN:s världsomspännande handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling. Programmet undertecknades av många länder i Rio de Janeiro Ordet Agenda är latin och betyder dagordning och 21 står för det 21: århundradet (2000-talet) Skolplan Prioriterade utvecklingsområden är Kunskap och lärande, Kumla och omvärlden och Lärande för hållbar utveckling. Med detta avses exempelvis kunskapsresultat, samarbete med hemmen, delaktighet och inflytande, samarbete med omvärlden, miljöfrågor, demokratifrågor med mera.

9 Handikappolitisk plan Den handikappolitiska planen utgår från FN:s artiklar om att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Kommunerna har en viktig roll är att föra ut handikappolitikens intentioner i praktisk verksamhet. Handikappfrågorna är komplexa och berör i stort sett alla kommunala verksamheter på ett eller annat sätt. Syftet med planen är därför att genomlysa och sammanfatta. Befolkningsprognos (antas årligen) Befolkningsprognosen är ett underlag för fördelning av kommunens resurser och syftar till att underlätta planeringen av våra verksamheter. Den framtida befolkningens storlek och sammansättning påverkar kommande behov från våra medborgare gällande kommunala verksamheter som förskola, skola och äldreomsorg. Folkhälsa Kommunen har 1997 antagit ett folkhälsopolitiskt program. Gemensamt för Örebro läns landsting finns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål i Örebro län En god och jämlik hälsa med syftet att främja och stärka länsbornas hälsa. Tillgänglighetsplan Utkast till plan finns men planen är ännu inte helt färdigställd efter återremiss under Planen omfattar både inre och yttre tillgänglighetsfrågor. Plan för socialtjänsten (2002) Avfallsplan Ny avfallsplan för kommunen antogs år Syftet med planen är att uppfylla de nationella och regionala miljömålen, minska avfallets mängd (från hushåll, företag, verksamheter) och farlighet samt bidra till en bättre arbetsmiljö. Örebro läns naturvårdsöversikt (1984) Länsstyrelsens sammanställning av bland annat naturinventeringar som gjorts i kommunena i Örebro län Näringslivsprogram Ett preliminärt förslag till näringslivs- och arbetsområdesprogram har tagits fram av VBB/VIAK under Programmet innehåller analys av bransch- och näringslivsutveckling, infrastruktursituation, logistikfördelar samt inventering och analys av befintliga och planerade arbetsområden. Utredningen behöver slutföras.

10 Kumla kommun - år 2009 Folkmängd total: Därav Kvinnor: Män: 9995 Invånareantalen i Kumla kommuns tätorter 2009 Centralorten Kumla invånare (69 %) Hällabrottet invånare (9%) Åbytorp 753 invånare (4 %) Sannahed 383 invånare (2 %) Ekeby 342 invånare (2 %) Glesbygd invånare (15%) 2. Befolkning Styrdokument / gällande kommunala mål och riktlinjer invånare 2025 Befolkningsprognos Befolkningsutveckling För Kumla kommun har befolkningsutvecklingen under en längre tid varit positiv. Positiva faktorer i detta sammanhang är bl a ett differentierat och framgångsrikt näringsliv samt att Kumla kunnat hävda sig som en attraktiv bostadsort i en allt större integrerad arbetsmarknads- och bostadsregion och närheten till Örebro. Den totala ökningen av befolkningen från 1972 till 2009 är 3 959, vilket ger ett genomsnitt på 104 per år. Under en 25-årsperiod har befolkningen ökat med invånare från till d v s 92 invånare/år. Den senaste tioårsperioden har ökningen varit personer, det vill säga ca 130 invånare/år. De senaste tre åren ( ) har befolkningen ökat med 571 vilket motsvarar en befolkningsökning med 179 personer per år. Ökningen beror i huvudsak på positivt flyttningsnetto. I Örebro län är det bara Kumla och Örebro kommun som haft en långsiktigt positiv befolkningsutveckling. Kumla ökade i befolkning med 0,7 procent under första halvåret 2010, vilket är den största procentuella befolkningsökningen i Örebro län års befolkningsutveckling i Kumla kommun Folkmängd År 10

11 Från 90-talets början till år 2005 skedde stora förändringar i åldersstrukturen främst inom gruppen barn och ungdom. Åldersgruppen år minskade genom utflyttning (högskolestudier) och det finns stora årskullar som nu kommer upp i gymnasieåldern. De stora kullarna under 1940-talet gör att åldersgruppen år har ökat kraftigt. Den naturliga befolkningsutvecklingen Den naturliga befolkningsökningen är den förändring i folkmängd som sker beroende av antal födda och döda. Fler födda än döda skapar en naturliga befolkningsökningen - eller ett positiv födelsenetto. Kumla har de senaste 10 åren haft en genomsnittlig naturlig befolkningsökning på ca 10 personer per år och de senaste 5 åren en naturlig befolkningsökning på ca 17 personer per år. Flyttningsnetto för kvinnor 2004 (Flyttningsnetto = (inflyttade - utflyttade)/1000 av folkmängden Positivt flyttningsnetto bidrar till befolkningsökning Kommuner som kan locka med attraktivt boende och bra infrastruktur för pendling har goda förutsättningar för inflyttning, särskilt när prisnivån på fastighetsmarknaden är lägre än i grannkommunen Örebro. Idag är Kumla en kommun som har ett positivt flyttningsnetto. Den framtida befolkningsutvecklingen beror främst på hur kommunen kan vara attraktiv och få ungdomar och unga vuxna som är den mest flyttningsbenägna gruppen, att bo kvar eller flytta tillbaka till Kumla kommun. Nästa utmaning är att få fler peroner med utländsk bakgrund att bo kvar i kommunen. Befolkningsprognos Antal Kumlabor ökar enligt prognosen Enligt befolkningsprognos och utblick ökar befolkningen till år 2015 med personer och uppgår då till personer. Enligt utblicken ökar befolkningen med till personer mellan år 2016 och Enligt prognosen och utblicken förväntas befolkningen att öka med 190 personer per år. Under prognosperioden kommer antalet barn öka med 240 stycken där den största ökningen står för barn i grundskolan. Antalet i förvärvsarbetande åldrar, år ökar med 550 personer. Antalet yngre pensionärer kommer att öka med 710 personer medan de äldre pensionärerna, 80 år och uppåt, minskar med 65 personer. Flyttningsnetto för män 2004 (Flyttningsnetto = (inflyttade - utflyttade)/1000 av folkmängden En stor andel inflyttare av inpendlarna i en kommun innebär samtidigt en stor andel utflyttare av utpendlarna. De kommuner i länet som har ett betydande inpendlingsnetto kan därför sannolikt inte förvänta sig något större inflyttningsöverskott som en följd av inpendlingen. 11

12 Flyttningsnetto År Folkmängd B e f o l k - n i n g s ö k - ning Naturlig befolkningsökning Totalt Män Kvinnor Befolkningsförändringar och flyttning Röd och grön pyramid = 2009, blå pyramid =

13 13

14 Fortfarande behov av bostäder - framför allt efterfrågan efter lägenheter i centrala lägen och villatomter För att möta olika gruppers behov och möjligheter behövs ett väl differentierat bostadsbestånd och nybyggnad i kommunens olika områden. Särskilda gruppers behov av gruppbostäder eller likande måste även fortsättningsvis tillgodoses. Med hänsyn till nya värderingar, miljöfaktorer, kostnader m m torde bostadsbyggandet inriktas mot lägenheter i mer centrala och halvcentrala lägen. Den största utbyggnaden förväntas i första hand vara i form av småhusområden. Bra villatomter i alternativa lägen är även i fortsättningen den främsta faktorn för en positiv befolkningsutveckling. Flerbostadshus Småhus m m * 56* *inklusive 18 lgh för särskilt boende 3. Bostäder Bebyggelsestruktur och bostadsbestånd Över hälften av bostadsbeståndet är småhus Det kalkylerade bostadsbeståndet enligt SCB uppgår år 2008 till lägenheter/bostäder i kommunen varav (57 %) i form av småhus. Under de senaste 10 åren ökade bostadsbeståndet ökat med lägenheter Antalet lägenheter i flerbostadshus och småhus har ökat i ungefär samma takt och förhållandet mellan de två bostadstyperna är ungefär det samma i dag som för tio år sedan. Kumla har ett förhållandevis ungt bostadsbestånd som också genomgått en hel del ombyggnader och upprustningar, varvid standarden till övervägande del är bra. Bostadsbyggande Kumla har haft ett omfattande bostadsbyggande med nya lägenheter under perioden d v s ca 84 lägenheter/år. Under samma tid ökade befolkningen med 3973 personer, det vill säga 102 personer per år. I likhet med övriga landet minskade byggandet kraftigt under åren Mellan år 2000 och 2009 byggdes ca 600 lägenheter, det vill säga ca 60 lägenheter/år. Samtidigt ökade befolkningen med personer, det vill säga 123 personer per år. I den regionala översiktliga planeringen konstateras att de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet kommer att söka sig ut på bostadsmarknaden inom kort. Detta är en ekonomisk svag grupp som efterfrågar små lägenheter. En annan stor men kapitalstark grupp som i första hand frågar efter större lägenheter i centrala lägen är fyrtiotalisterna. I detta fall gäller det att konkurrera med Örebro. Den tredje utmaningen är den ökande andelen äldre i länet. Denna grupp är ännu inte så markant i Kumla. 14

15 Utöver en variation av normal småhus- och flerbostadshusbebyggelse måste också finnas fler andra boendeformer som trygghet-, service-, senior-, vård- samt annat särskilt gruppboende. Mer exakt vad som behöver byggas i närtid får diskuteras och bestämmas i Plan-, bygg- och bostadsprogrammet som upprättas årligen. Bostadsprognos Med hänsyn till efterfrågan, behov och fördelning av lediga lägenheter i landet koncentreras byggandet till de tre storstadsområdena samt universitets- och högskoleorter. Även runt dessa expansiva områden och orter sker en positiv befolknings- och bostadsutveckling. I vår region byggs det mest i Örebro och Kumla. Med hänsyn till efterfrågan, förhållandevis få lediga lägenheter, närheten till universitetsstaden Örebro m m finns ett behov av fortsatt bostadsbyggande i Kumla. Enligt Boverkets bedömning behöver bostadsbyggandet i länet vara 700 till 800 lägenheter/bostäder per år, varav 660 lägenheter/bostäder är i den lokala arbetsmarknadsregionen Örebro, där Kumla ingår. I en rapport från 2005 om bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen redovisas ett stort behov av bostadsbyggande som även påverkar arbetsmarknadsregionen Örebro. Om behovet fördelas jämnt i förhållande till senaste årens byggande i länet och Örebros planer kan det behöva byggas cirka 100 lägenheter/bostäder per år i Kumla fram till Befolkningsprognosen utgår från ett byggande av ca 95 lägenheter per år de närmaste sex åren medan senaste plan-, bygg- och bostadsprogrammet redovisar en planberedskap på 180 lägenheter/bostäder per år. För att nå målet invånare år 2025 behövs ett byggande med ca 150 lägenheter/bostäder per år. Markreserver Kommunen äger ca 410 ha mark, som är avsedd för ny verksamhet, grönområden, framtida verksamhets- och bostadsområden samt bytesmark. För att klara en fortsatt expansiv utveckling enligt vad som redovisas i nya översiktsplanen behövs markförvärv om ca 360 ha. 15

16 Karta över mark som kommunen äger. De rosa partierna visar vilken mark som kommunen äger. Framtida bostadsområden Ett byggande av 100 till 150 lägenheter per år i genomsnitt ska i huvudsak ske genom kompletteringar i centrala och halvcentrala delar och i anslutning till Kumla tätort, i övriga tätorter och på landet. I huvudsak byggande i Kumla tätort och kommunens andra tätorter. Förtätning/komplettering i centrala och halvcentrala delar. Att förtäta i centrala delarna har flera fördelar: mindre kostnader för infrastruktur, bebyggelsen hålls ihop, mark som ligger utanför tätorten kan sparas för andra ändamål, hållbar trafikstruktur med rimligt cykelavstånd till centrum (högst tre till fem km) m m. Kompletterande byggande kan ske dels i omvandlingsområden, dels i befintlig bostadsbebyggelse. Nya småhustomter som är mer markkrävande byggs i nordväst (Sörby, Skogsgläntan, Matildelund, Ryttartorpet, Kumla-Ekeby) och österut i Brånsta-Sånnersta. Övriga tätorter behöver också planläggas för småhusbebyggelse. Med hänsyn till en långsiktigt hållbar ortsstruktur, marknadsmässiga förutsättningar och närhet till resecentra och den långsiktiga urbaniseringsprocessen beräknas minst 85 procent av bostadsbyggande att koncentreras till Kumla tätort med utbyggnadsområden. 16

17 Planeringsförutsättningar Men även ett visst byggande på landsbygden behövs. På landsbygden sker spontant bostadsbyggande utifrån markägares och enskildas intressen. Från allmän synpunkt bör bebyggelse helst koncentreras till befintliga bybildningar där möjligheten till gemensamt vatten och avlopp och annan service är enklare att tillgodose. Energihushållning, kulturhistoriska värden, bullernivå och estetiska värden viktiga aspekter vid planering Energihushållningsaspekter ska enligt miljöprogrammet behandlas i översiktsplaner och i detaljplaner. Krav ska ställas i den fysiska planeringen så att riktvärdena för buller klaras vid nybyggnad och större ombyggnader. Trafikberäkningar ska genomföras i samband med detaljplanering. Kommunerna bör ha upprättat program och strategier för hur estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. Enligt miljömålen ska senast år 2010 ett åtgärdsprogram för att förbättra bullermiljön i befintlig bostadsbebyggelse tas fram. Slutsatserna ska arbetas in i översiktsplanen. Några konkreta åtgärder är dock inte vidtagna Kartan redovisar planerade bostäder i centrum. Förteckning över numreringen finns i del 3. 17

18 Nationella mål för arkitektur, formgivning och design År 1998 antog Riksdagen propositionen Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design med bl a sex mål för den statliga politiken på området: 1. Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling. 2. Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. 3. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. 4. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. 5. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. 6. Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Samma år infördes de s.k. skönhetsparagraferna i plan- och bygglagen, väglagen och i lagen om byggande av järnväg. I februari 2004 tillsatte regeringen ett råd för arkitektur, form och design. Nationella miljömål Följande av de nationella miljömålen berörs: Begränsad klimatpåverkan Säker strålmiljö God bebyggd miljö Kommunalt planeringsunderlag ca 180 lägenheter/år enligt Plan-, Bygg- och Bostadsprogram Miljöprogram Klimatstrategi Grönplan Bevarandeprogram Kumla kommun - Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer (1990) Handlingsprogram för Kumla centrum (1987) Handelsprogram 2008 Centrumplan Handikappolitisk plan, Tillgänglighetsplan Folkhälsopolitiska mål Välfärdsbokslut (under arbete) 18

19 Riktlinjer Kommunen ska i sin planering verka för att alla har tillgång till en sund och ändamålsenlig bostad av god kvalitet till en rimlig kostnad, det finns valfrihet avseende upplåtelseform och storlek i kommunens olika tätorter och bostadsområden människor med särskilda bostadsbehov har rätt till anpassade lägenheter, utbyggnad sker i mindre etapper inom eller i nära anslutning till befintliga områden, planering och byggande sker efter ekologiska utgångspunkter och med sunda material. I övrigt ska målen för bostadsbyggande som anges i det årligen upprättade Plan-, bygg- och bostadsprogrammet beaktas. 19

20 Gångstråkens checklista: Bekvämlighet Framkomlighet Anpassning till barn, äldre och funktionshindrade Säkerhet och trygghet, Upplevelse och vacker miljö Närhet och gångavstånd till viktiga målpunkter Goda förutsättningar för att cykla eller gå Tät bebyggelse Korta avstånd Flackt landskap 4. Transporter Avsnittet beskriver utvecklingen av olika transportsystem, infrastruktur och hur de kan samspela till effektiva och hållbara transporter. Dessa frågor diskuteras och bestäms alltmer mellankommunalt, regional och nationellt. Planering och genomförande av ny infrastruktur är oftast mycket långsiktig och innebär dyra investeringar, som därmed kräver prioriteringar. Vid prioriteringar är det viktigt att lägga pengarna på de åtgärder som löser de viktigaste behoven utifrån miljö, säkerhet, effektivitet, hållbarhet, jämställdhet och integration. Gång- och cykeltrafik Att gå eller cykla är ett flexibelt, hälsosamt och miljövänligt sätt att resa som inte heller leder till trafikbuller. Kumla kommun har mycket bra förutsättningar för att bli en cykel- och fotgängarkommun: Korta avstånd inom och mellan tätorterna, den täta bebyggelsestrukturen och det flacka landskapet medför att en promenad eller cykeltur är ett alternativ till bilen, särskilt när det också kombineras med kollektivtrafik på längre sträckor. Enligt miljöprogrammet ska trafikmiljön göras mer trivssam och mer attraktiv för gående och cyklister (delmål 2.2) Gående når många målpunkter i Kumla inom två km radie som gäller som gräns för gående. Andra viktiga aspekter är framkomlighet, bekvämlighet, säkerhet och trygghet, upplevelse av stadsrum och stadsmöblering, information och vägvisning. Kompletterad med cykeln eller kollektivtrafiken utvidgas fotgängarens räckvidd ännu mer. Ca 72 procent av Kumlas invånare har max tre km fågelväg till centrum, vilket motsvarar ca fem km verklig väg, en distans som en cyklist normalt når på 20 minuter. Närliggande tätorter som Hällabrottet, Åbytorp och Sannahed ligger också inom normalt cykelavstånd från Kumla. 20

21 Stort gång- och cykelvägsnät ger bra förutsättningar för gående och cyklister Idag har Kumla kommun m gång- och cykelväg. I Örebro län har Kumla kommun därmed flest gång- och cykelbanemeter per invånare (år 2009: 2,4 km per person). Vägarna måste dock hänga ihop på ett naturligt sätt, vara lättillgängliga (lätta att hitta) och anpassade till olika gruppers behov (t ex olika åldersgrupper, funktionshinder), ha en bra detaljutformning, vara belysta och skyddade från vind m m. Dessa åtgärder kan med fördel samordnas med stadsförnyelsen och miljöåtgärder. Gång- och cykelvägsplanen redovisar och prioriterar vilka stråk som bör byggas ut för att uppnå en attraktiv infrastruktur (se tabell i del 3). Gatunätsanalysen Lugna Gatan kan som resultat ge ytterligare förslag till nya gång- och cykelvägar m fl åtgärder. I många fall är det inte rimligt eller möjligt att anlägga separata gång- och cykelväger utan mindre trafikerade gator och vägar i strategiska lägen bör också kunna användas i stråken. Detta kan exempelvis gälla längre sträckor på landsbygden. I utvecklingen av cykeltrafiken planeras idag mer ortsammanbindande cykelleder längs läns- och europavägarna. Totalt redovisas 70 km nya gång- och cykelstråk i den nya planen. Idag kostar en tre meter bred asfalterad och belyst gång- och cykelväg ca kronor per meter. Cyklist på Norra Kungsvägen Prioriterade cykelvägar på kommunal gator. Komplett förteckning och karta finns i del 3. Skolvägen (Stenevägen- Sörbyvägen) Mossbanegatan (Nyhemsgatan - Fredsgatan) Järsjögatan (Västra Bangatan - Viagatan) Västra Bangatan (Stenevägen - Järsjögatan) Viagatan m m (Järsjögatan - Rv. 51 m m) Mossbanegatan (Fredsgatan - Gamla vägen) Fabriksgatan (Västra parken - Norrmalmsgatan, Rosenhillsgatan - Vattentornsparken) Gartzvägen (Mossbanegatan - Gesällgatan) Gesällgatan (Gartzvägen - Montörgatan) Mossbanan, (Vägtorget - mossen) Aspgatan, (Aspgatan - Viagatan) Länsväg 646 m m (Husargatan - Västra Ekeby) Hagabygatan, Husargatan - Norra Mos företagspark Skolvägen (Stationsgatan - Kvarngatan) Skogstorp - Skogsgläntan Kumlasjön (Änggatan - Vattugatan) Brånsta - Sånnerstaområdet Änggatan - Östra gatan (Badet - Änggatan) Södra Kungsvägen - tunnel (Kumlasjön) Järnvägen - tunnel (Fredsgatan - Grevgatan) John Norlanders väg (Dalagatan - Östra gatan) Köpmangatan (Brändåsvägen - Västra Bangatan) Götgatan (Hagendalsvägen - Västra Drottninggatan) John Norlanders gata, (Östra gatan - Östra leden) Ljungströmsvägen (Kvarntorpsvägen - länsväg 638) Kalkugnsgatan - Kvarntorpsvägen - Mexivägen (Yxhultsvägen - Ljungströmsvägen) 21

22 22 Cykelvägskarta över Kumla tätort

23 Persontrafik Kollektivtrafiken utgörs av buss- och tågtrafik och förväntas få en allt större betydelse i framtiden. En bättre samordning och samnyttjande av olika trafikslag behövs (hela resan-tänkandet). Pendlingsstatistik visar att andelen resande med kollektivtrafik är förhållandevis lågt på de flesta sträckor och då även där det går att göra tidsvinster. Detta gäller speciellt sträckan Hallsberg - Kumla- Örebro där ca 15 procent av pendlarna reser med kollektiva färdmedel. Det behövs snabbare kollektivtrafik mellan resecentrum i Örebro och olika målpunkter i staden för göra kollektiva färdmedel mer attraktiva och öka andelen kollektivtrafikpendling. Busslinjetrafik med bra anslutningar till Örebro och Hallsberg Busstrafiken är förhållandevis väl utbyggd inom kommunen med bra anslutningar till Örebro m m. Busslinjetrafiken når genom Länstrafiken kommunens tätorter med anslutning till centralorten, Örebro och Hallsberg. Ekeby har förhållandevis dåliga förbindelser med Kumla tätort. Även i ett regionalt perspektiv kan den östvästliga förbindelsen Kumla-Sköllersta-Odensbacken m m behöva förbättras. Lokalbusslinje finns inom centralorten Kumla. Svårigheten är dock att få tillräckligt underlag i t ex mindre tätorter och glesbygd samt vid olika tider på dygnet. På glesbygden och under vissa tider kan det vara lämpligt att utveckla beställningstrafik och subventionerade taxiresor eller dylikt istället för linjetrafik. Länsbuss mot Örebro 23

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål 2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR 36 kapitel 6 KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR TILL STÖD FÖR VIDGAD REGIONAL ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Snabbare och säkrare resor och transporter i regionen och

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Charlene Nilsson Samhällsplanerare 040-675 38 94 Charlene.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-11-16 Dnr 1604024 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Åstorps kommun 265 80 Åstorp

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer