Kumla Översiktsplan för Kumla kommun Del 2 - Planeringsförutsättningar och riktlinjer. Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kumla 25 000. Översiktsplan för Kumla kommun Del 2 - Planeringsförutsättningar och riktlinjer. Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5"

Transkript

1 Kumla Översiktsplan för Kumla kommun Del 2 - Planeringsförutsättningar och riktlinjer Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5

2 Förord Kumla är namnet på Kumlas översiktsplan invånare år 2025 är det strategiska mål som kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför hur kommunen behöver byggas ut för att nå målet. Översiktsplanering är ett långsiktigt instrument som används för att komma överens om idéer och visioner om hur Kumla ska utvecklas. Planen visar i stora drag hur kommunen tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas. Översiktsplanen för Kumla kommun antogs av kommunfullmäktige , 5. Översiktlig planering sker även genom att arbeta fram fördjupningar för vissa områden. Plan-, bygg- och bostadsprogram, verksamhetsplaner och andra kommunala styrdokument ligger till grund för översiktsplanen. Förhoppningen är att översiktsplanen bidrar till en långsiktigt god användning av mark- och vattentresurser i Kumla kommun. Vi hoppas också att den är en kunskapskälla både för våra kommuninvånare, politiker, anställda i kommunen, besökare med flera.

3 Innehåll Del 1 1 Sammanfattning 6 2 Inledning 10 Vad är en översiktsplan? 11 De viktigaste lagarna 12 Planprocessen 13 Hur arbetet organiserats 16 Läshänvisning 16 3 Viktiga utgångspunkter 18 Kumla idag - kommunens utveckling hittills 19 Kumla kommun i ett vidare perspektiv 22 Arbetskraftens rörlighet 23 Analys 24 4 Visionen 26 Kumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartan 27 Tre profilområden för Kumla 28 5 Övergripande mål och strategier 30 Nationella, regionala och kommunala mål 31 Kumlas vägval och motiv 34 Vad innebär invånare för Kumla? 39 Översiktsplan Kumla kommun Foto Göran Ekberg, Vanessa Scheffler, Kurt Larsson m.fl. Illustrationer Vanessa Scheffler Layout Vanessa Scheffler, med inspiration av Grönplan för Kumla kommun Internet Planen finns som pdf-dokument på Kumla kommus hemsida, Beställning Planen kan beställas genom Kumla kommuns växel: Information Information om översiktsplanen lämnas av Stadsarkitekt Kurt Larsson Tel:

4 6 Framtida mark och vattenanvändning 42 Förutsättningar 43 Hur ska planförslaget tolkas? 43 Framtida planeringsbehov 44 Förslag till mark- och vattenanvändning - tätort för tätort Kumla kommun 46 Utveckling och förändring 47 Övergripande riktlinjer för bebyggelsen Kumla tätort Hällabrottet Åbytorp Sannahed Ekeby Kvarntorp Hardemo/Brändåsen Landsbygd 76 7 Konsekvensanalys och miljökonsekvensbedömning 78 Miljökonsekvens- och konsekvensbeskrivning 79 Sammanfattning 80 Inledning 83 Utredningsalternativ 85 Miljökonsekvenser 90

5 Planeringsförutsättningar Del 2 Planeringsförutsättningar 5 Bilaga 100 Del 3 1. Gällande planer 7 2. Befolkning Bostäder Transporter Näringsliv Tekniska försörjningssystem Sociala faktorer Kommersiell och offentlig service Kultur Turism, fritid, rekreation och friluftsliv Natur och landskap Jord- och skogsbruk Naturresurser Miljö- och riskfaktorer Totalförsvar Mellankommunala &regionala intressen Riksintressen 97 Kartbilagor & listor Referensmaterial och planeringsunderlag Kommunala dokument med anknytning till översiktsplanen Fördjupningar (FÖP) Översiktskarta 4 Fördjupning Kumla tätort 5 Hällabrottet 6 Åbytorp 7 Sannahed 8 Ekeby 9 Hardemo och Brändåsen 10 Kvarntorp 11 Tematiska kartor Bostäder 12 Gång- & cykelvägar 15 Vatten 18 Vatten och avlopp 19 Vindkraft 20 Kulturhistoriska byggnader och miljöer 22 Natur & friluftsliv 27 Miljö & riskfaktorer 30 Radonriskområden 31 Riksintressen 32

6 Läsanvisningar En viktig del av kommunens arbete med att åstadkomma en översiktsplan är att ta fram underlag till planen. Detta underlag kan vara av två skilda slag: Dels underlagsmaterial som tas fram av kommunen själv, dels material från central och regional nivå som kommunen tolkar och bearbetar. Planeringsunderlaget består i huvudsak av olika allmänna intressen och/eller andra intressen som tillsammans utgör planeringsförutsättningarna för översiktsplanen. Exempel på allmänna intressen är natur- och kulturminnesvård, friluftsliv, försvar, trafik m m. Andra intressen är t ex kommunens olika program och mål som översiktsplanen ska ta hänsyn till. Riksintressen anges i ett eget kapitel samt under respektive sektorsintresse. Alla dessa intressen ska vägas mot varandra och prioriteras. Inom respektive intresseområde (tema) redovisas också riktlinjer/rekommendationer för hur sektorsintresset ska utvecklas, bevakas eller prioriteras. Utifrån resultatet av denna avvägningsprocess utarbetas sedan översiktsplanens gemensamma mål och strategier (se del 1 av översiktsplanen). Gällande översiktsplan Bevarandeprogram Befolkningsprognos Plan-, byggoch bostadsprogram Budget och flerårsbudget Miljöprogram Näringslivsprogram Naturvårdsöversikt Skol- och förskoleplan Agenda 21 Ekokommun Kulturpolitiskt program Avfallsplan Räddningstjänstplan Grönplan Folkhälsopolitiskt program Trafikplan Klimatstrategi Energiplan Fritids- och idrottspolitiskt program Gång- och cykelvägsplan Äldreomsorgplan Nerikes brandkårs handlingsplaner Handikapppolitisk plan Tillgänglighetsplan

7 1. Gällande planer och program m m Fördjupade översiktsplaner I kommunen finns några antagna fördjupningar av översiktsplanen (FÖP): Norra Mos - Sörby Ekeby Dessutom bedöms övriga tätorter ha fördjupningar med stöd av den gällande översiktsplanen. Detaljplaner Stora delar av kommunen är planlagd. Genomförandetiden i en detaljplan varierar mellan 5 och 15 år. Förlängning av genomförandetiden kan ges, dock som längst med 15 år. Kommunala strategiska planer och styrande dokument Utöver kommunens planer för den fysiska planeringen finns ett antal andra styrdokument som också ska ligga till grund för avvägningar i den fysiska planeringen. Arbetet med översiktsplanen och mål och riktlinjerna i kommunens styrdokument ska således samordnas och eventuella motstridiga intressen vägas mot varandra. För att underlätta samverkan mellan alla dokument anges dessa även under respektive sakområde i detta kapitel. Nedan finns en kort beskrivning av de olika planer och program. Plan-, bygg- och bostadsprogram (revideras årligen) Programmet är en redovisning med mål för de närmaste tre årens verksamhet och kan sägas bli en årlig genomförandebeskrivning av översiktsplanen. Plan-, bygg- och bostadsprogrammet antas årligen av kommunfullmäktige och innehåller kommunens plan för bostadsförsörjningen. Grönplan (antagen 2007) Grönplanen syftar till att tydliggöra grönskans betydelse för medborgarna och staden som helhet. Planen beskriver grönskans olika funktioner sett ur tre perspektiv: socialt, kulturellt och ekologiskt. Det ska finnas ett sammanhängande grönt nätverk som bl a innehåller olika typer av parker och grönområden med olika möjligheter till upplevelser och aktiviter. Miljöprogram och klimatstrategi (antagna 2007) Hur Kumla kommun tar hänsyn till miljömässiga aspekter tydliggörs i miljöprogrammet. Miljöprogrammet innehåller lokala miljömål som har satts i linje med de nationella och regionala miljömålen, men anpassats till förhållandena hos oss i Kumla. Klimatstrategin är en konkretisering av miljöprogrammets mål inom området klimat. Målen i klimatstrategin sätts i samklang med miljöprogrammet. Strategin förtydligar också vilka åtgärder som ska vidtas för att kunna nå både miljöprogrammets och klimatstrategins mål.

8 Energiplan (2001) Trafikplan (antagen 2000) Trafikplanen beskriver hur trafiknäten i Kumla tätort kan utformas för att bättre klara sina respektive uppgifter. Till grund för planen ligger en trafiknätsanalys. Gång- och cykelvägsplan (antagen 2002) Gång- och cykelvägsplanen redovisar vilka stråk som bör byggas ut för att uppnå en attraktiv infrastruktur för gående och cyklister. Gång- och cykelvägsplanenär ett planeringsunderlag för den fysiska planeringen m m och inte som en fördjupning av översiktsplanen. Bevarandeprogram (antaget 1990) Bevarandeprogram för Kumla kommun. Bevarandeprogrammet redovisar intressanta och bevarandevärda byggnader och miljöer. Budget, investeringsplan och flerårsplan (antas årligen) I budget redovisas bland annat kommunens övergripande strategiska mål. Gällande budget anger bland annat att kommunen ska ha en vision att uppnå invånare år 2025 och att den fysiska planeringen ska inriktas mot en fortsatt positiv utveckling av Kumla kommun. I det inbegrips att arbeta aktivt med markförsörjning, planlägga byggandet av såväl flerbostadshus som villor, samt att möjliggöra en utveckling av handeln i centrala Kumla. Budgeten anger även att en ny översiktsplan ska färdigställas under första halvåret år Agenda 21 ekokommun Agenda 21 är FN:s världsomspännande handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling. Programmet undertecknades av många länder i Rio de Janeiro Ordet Agenda är latin och betyder dagordning och 21 står för det 21: århundradet (2000-talet) Skolplan Prioriterade utvecklingsområden är Kunskap och lärande, Kumla och omvärlden och Lärande för hållbar utveckling. Med detta avses exempelvis kunskapsresultat, samarbete med hemmen, delaktighet och inflytande, samarbete med omvärlden, miljöfrågor, demokratifrågor med mera.

9 Handikappolitisk plan Den handikappolitiska planen utgår från FN:s artiklar om att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Kommunerna har en viktig roll är att föra ut handikappolitikens intentioner i praktisk verksamhet. Handikappfrågorna är komplexa och berör i stort sett alla kommunala verksamheter på ett eller annat sätt. Syftet med planen är därför att genomlysa och sammanfatta. Befolkningsprognos (antas årligen) Befolkningsprognosen är ett underlag för fördelning av kommunens resurser och syftar till att underlätta planeringen av våra verksamheter. Den framtida befolkningens storlek och sammansättning påverkar kommande behov från våra medborgare gällande kommunala verksamheter som förskola, skola och äldreomsorg. Folkhälsa Kommunen har 1997 antagit ett folkhälsopolitiskt program. Gemensamt för Örebro läns landsting finns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål i Örebro län En god och jämlik hälsa med syftet att främja och stärka länsbornas hälsa. Tillgänglighetsplan Utkast till plan finns men planen är ännu inte helt färdigställd efter återremiss under Planen omfattar både inre och yttre tillgänglighetsfrågor. Plan för socialtjänsten (2002) Avfallsplan Ny avfallsplan för kommunen antogs år Syftet med planen är att uppfylla de nationella och regionala miljömålen, minska avfallets mängd (från hushåll, företag, verksamheter) och farlighet samt bidra till en bättre arbetsmiljö. Örebro läns naturvårdsöversikt (1984) Länsstyrelsens sammanställning av bland annat naturinventeringar som gjorts i kommunena i Örebro län Näringslivsprogram Ett preliminärt förslag till näringslivs- och arbetsområdesprogram har tagits fram av VBB/VIAK under Programmet innehåller analys av bransch- och näringslivsutveckling, infrastruktursituation, logistikfördelar samt inventering och analys av befintliga och planerade arbetsområden. Utredningen behöver slutföras.

10 Kumla kommun - år 2009 Folkmängd total: Därav Kvinnor: Män: 9995 Invånareantalen i Kumla kommuns tätorter 2009 Centralorten Kumla invånare (69 %) Hällabrottet invånare (9%) Åbytorp 753 invånare (4 %) Sannahed 383 invånare (2 %) Ekeby 342 invånare (2 %) Glesbygd invånare (15%) 2. Befolkning Styrdokument / gällande kommunala mål och riktlinjer invånare 2025 Befolkningsprognos Befolkningsutveckling För Kumla kommun har befolkningsutvecklingen under en längre tid varit positiv. Positiva faktorer i detta sammanhang är bl a ett differentierat och framgångsrikt näringsliv samt att Kumla kunnat hävda sig som en attraktiv bostadsort i en allt större integrerad arbetsmarknads- och bostadsregion och närheten till Örebro. Den totala ökningen av befolkningen från 1972 till 2009 är 3 959, vilket ger ett genomsnitt på 104 per år. Under en 25-årsperiod har befolkningen ökat med invånare från till d v s 92 invånare/år. Den senaste tioårsperioden har ökningen varit personer, det vill säga ca 130 invånare/år. De senaste tre åren ( ) har befolkningen ökat med 571 vilket motsvarar en befolkningsökning med 179 personer per år. Ökningen beror i huvudsak på positivt flyttningsnetto. I Örebro län är det bara Kumla och Örebro kommun som haft en långsiktigt positiv befolkningsutveckling. Kumla ökade i befolkning med 0,7 procent under första halvåret 2010, vilket är den största procentuella befolkningsökningen i Örebro län års befolkningsutveckling i Kumla kommun Folkmängd År 10

11 Från 90-talets början till år 2005 skedde stora förändringar i åldersstrukturen främst inom gruppen barn och ungdom. Åldersgruppen år minskade genom utflyttning (högskolestudier) och det finns stora årskullar som nu kommer upp i gymnasieåldern. De stora kullarna under 1940-talet gör att åldersgruppen år har ökat kraftigt. Den naturliga befolkningsutvecklingen Den naturliga befolkningsökningen är den förändring i folkmängd som sker beroende av antal födda och döda. Fler födda än döda skapar en naturliga befolkningsökningen - eller ett positiv födelsenetto. Kumla har de senaste 10 åren haft en genomsnittlig naturlig befolkningsökning på ca 10 personer per år och de senaste 5 åren en naturlig befolkningsökning på ca 17 personer per år. Flyttningsnetto för kvinnor 2004 (Flyttningsnetto = (inflyttade - utflyttade)/1000 av folkmängden Positivt flyttningsnetto bidrar till befolkningsökning Kommuner som kan locka med attraktivt boende och bra infrastruktur för pendling har goda förutsättningar för inflyttning, särskilt när prisnivån på fastighetsmarknaden är lägre än i grannkommunen Örebro. Idag är Kumla en kommun som har ett positivt flyttningsnetto. Den framtida befolkningsutvecklingen beror främst på hur kommunen kan vara attraktiv och få ungdomar och unga vuxna som är den mest flyttningsbenägna gruppen, att bo kvar eller flytta tillbaka till Kumla kommun. Nästa utmaning är att få fler peroner med utländsk bakgrund att bo kvar i kommunen. Befolkningsprognos Antal Kumlabor ökar enligt prognosen Enligt befolkningsprognos och utblick ökar befolkningen till år 2015 med personer och uppgår då till personer. Enligt utblicken ökar befolkningen med till personer mellan år 2016 och Enligt prognosen och utblicken förväntas befolkningen att öka med 190 personer per år. Under prognosperioden kommer antalet barn öka med 240 stycken där den största ökningen står för barn i grundskolan. Antalet i förvärvsarbetande åldrar, år ökar med 550 personer. Antalet yngre pensionärer kommer att öka med 710 personer medan de äldre pensionärerna, 80 år och uppåt, minskar med 65 personer. Flyttningsnetto för män 2004 (Flyttningsnetto = (inflyttade - utflyttade)/1000 av folkmängden En stor andel inflyttare av inpendlarna i en kommun innebär samtidigt en stor andel utflyttare av utpendlarna. De kommuner i länet som har ett betydande inpendlingsnetto kan därför sannolikt inte förvänta sig något större inflyttningsöverskott som en följd av inpendlingen. 11

12 Flyttningsnetto År Folkmängd B e f o l k - n i n g s ö k - ning Naturlig befolkningsökning Totalt Män Kvinnor Befolkningsförändringar och flyttning Röd och grön pyramid = 2009, blå pyramid =

13 13

14 Fortfarande behov av bostäder - framför allt efterfrågan efter lägenheter i centrala lägen och villatomter För att möta olika gruppers behov och möjligheter behövs ett väl differentierat bostadsbestånd och nybyggnad i kommunens olika områden. Särskilda gruppers behov av gruppbostäder eller likande måste även fortsättningsvis tillgodoses. Med hänsyn till nya värderingar, miljöfaktorer, kostnader m m torde bostadsbyggandet inriktas mot lägenheter i mer centrala och halvcentrala lägen. Den största utbyggnaden förväntas i första hand vara i form av småhusområden. Bra villatomter i alternativa lägen är även i fortsättningen den främsta faktorn för en positiv befolkningsutveckling. Flerbostadshus Småhus m m * 56* *inklusive 18 lgh för särskilt boende 3. Bostäder Bebyggelsestruktur och bostadsbestånd Över hälften av bostadsbeståndet är småhus Det kalkylerade bostadsbeståndet enligt SCB uppgår år 2008 till lägenheter/bostäder i kommunen varav (57 %) i form av småhus. Under de senaste 10 åren ökade bostadsbeståndet ökat med lägenheter Antalet lägenheter i flerbostadshus och småhus har ökat i ungefär samma takt och förhållandet mellan de två bostadstyperna är ungefär det samma i dag som för tio år sedan. Kumla har ett förhållandevis ungt bostadsbestånd som också genomgått en hel del ombyggnader och upprustningar, varvid standarden till övervägande del är bra. Bostadsbyggande Kumla har haft ett omfattande bostadsbyggande med nya lägenheter under perioden d v s ca 84 lägenheter/år. Under samma tid ökade befolkningen med 3973 personer, det vill säga 102 personer per år. I likhet med övriga landet minskade byggandet kraftigt under åren Mellan år 2000 och 2009 byggdes ca 600 lägenheter, det vill säga ca 60 lägenheter/år. Samtidigt ökade befolkningen med personer, det vill säga 123 personer per år. I den regionala översiktliga planeringen konstateras att de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet kommer att söka sig ut på bostadsmarknaden inom kort. Detta är en ekonomisk svag grupp som efterfrågar små lägenheter. En annan stor men kapitalstark grupp som i första hand frågar efter större lägenheter i centrala lägen är fyrtiotalisterna. I detta fall gäller det att konkurrera med Örebro. Den tredje utmaningen är den ökande andelen äldre i länet. Denna grupp är ännu inte så markant i Kumla. 14

15 Utöver en variation av normal småhus- och flerbostadshusbebyggelse måste också finnas fler andra boendeformer som trygghet-, service-, senior-, vård- samt annat särskilt gruppboende. Mer exakt vad som behöver byggas i närtid får diskuteras och bestämmas i Plan-, bygg- och bostadsprogrammet som upprättas årligen. Bostadsprognos Med hänsyn till efterfrågan, behov och fördelning av lediga lägenheter i landet koncentreras byggandet till de tre storstadsområdena samt universitets- och högskoleorter. Även runt dessa expansiva områden och orter sker en positiv befolknings- och bostadsutveckling. I vår region byggs det mest i Örebro och Kumla. Med hänsyn till efterfrågan, förhållandevis få lediga lägenheter, närheten till universitetsstaden Örebro m m finns ett behov av fortsatt bostadsbyggande i Kumla. Enligt Boverkets bedömning behöver bostadsbyggandet i länet vara 700 till 800 lägenheter/bostäder per år, varav 660 lägenheter/bostäder är i den lokala arbetsmarknadsregionen Örebro, där Kumla ingår. I en rapport från 2005 om bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen redovisas ett stort behov av bostadsbyggande som även påverkar arbetsmarknadsregionen Örebro. Om behovet fördelas jämnt i förhållande till senaste årens byggande i länet och Örebros planer kan det behöva byggas cirka 100 lägenheter/bostäder per år i Kumla fram till Befolkningsprognosen utgår från ett byggande av ca 95 lägenheter per år de närmaste sex åren medan senaste plan-, bygg- och bostadsprogrammet redovisar en planberedskap på 180 lägenheter/bostäder per år. För att nå målet invånare år 2025 behövs ett byggande med ca 150 lägenheter/bostäder per år. Markreserver Kommunen äger ca 410 ha mark, som är avsedd för ny verksamhet, grönområden, framtida verksamhets- och bostadsområden samt bytesmark. För att klara en fortsatt expansiv utveckling enligt vad som redovisas i nya översiktsplanen behövs markförvärv om ca 360 ha. 15

16 Karta över mark som kommunen äger. De rosa partierna visar vilken mark som kommunen äger. Framtida bostadsområden Ett byggande av 100 till 150 lägenheter per år i genomsnitt ska i huvudsak ske genom kompletteringar i centrala och halvcentrala delar och i anslutning till Kumla tätort, i övriga tätorter och på landet. I huvudsak byggande i Kumla tätort och kommunens andra tätorter. Förtätning/komplettering i centrala och halvcentrala delar. Att förtäta i centrala delarna har flera fördelar: mindre kostnader för infrastruktur, bebyggelsen hålls ihop, mark som ligger utanför tätorten kan sparas för andra ändamål, hållbar trafikstruktur med rimligt cykelavstånd till centrum (högst tre till fem km) m m. Kompletterande byggande kan ske dels i omvandlingsområden, dels i befintlig bostadsbebyggelse. Nya småhustomter som är mer markkrävande byggs i nordväst (Sörby, Skogsgläntan, Matildelund, Ryttartorpet, Kumla-Ekeby) och österut i Brånsta-Sånnersta. Övriga tätorter behöver också planläggas för småhusbebyggelse. Med hänsyn till en långsiktigt hållbar ortsstruktur, marknadsmässiga förutsättningar och närhet till resecentra och den långsiktiga urbaniseringsprocessen beräknas minst 85 procent av bostadsbyggande att koncentreras till Kumla tätort med utbyggnadsområden. 16

17 Planeringsförutsättningar Men även ett visst byggande på landsbygden behövs. På landsbygden sker spontant bostadsbyggande utifrån markägares och enskildas intressen. Från allmän synpunkt bör bebyggelse helst koncentreras till befintliga bybildningar där möjligheten till gemensamt vatten och avlopp och annan service är enklare att tillgodose. Energihushållning, kulturhistoriska värden, bullernivå och estetiska värden viktiga aspekter vid planering Energihushållningsaspekter ska enligt miljöprogrammet behandlas i översiktsplaner och i detaljplaner. Krav ska ställas i den fysiska planeringen så att riktvärdena för buller klaras vid nybyggnad och större ombyggnader. Trafikberäkningar ska genomföras i samband med detaljplanering. Kommunerna bör ha upprättat program och strategier för hur estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. Enligt miljömålen ska senast år 2010 ett åtgärdsprogram för att förbättra bullermiljön i befintlig bostadsbebyggelse tas fram. Slutsatserna ska arbetas in i översiktsplanen. Några konkreta åtgärder är dock inte vidtagna Kartan redovisar planerade bostäder i centrum. Förteckning över numreringen finns i del 3. 17

18 Nationella mål för arkitektur, formgivning och design År 1998 antog Riksdagen propositionen Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design med bl a sex mål för den statliga politiken på området: 1. Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling. 2. Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. 3. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. 4. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. 5. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. 6. Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Samma år infördes de s.k. skönhetsparagraferna i plan- och bygglagen, väglagen och i lagen om byggande av järnväg. I februari 2004 tillsatte regeringen ett råd för arkitektur, form och design. Nationella miljömål Följande av de nationella miljömålen berörs: Begränsad klimatpåverkan Säker strålmiljö God bebyggd miljö Kommunalt planeringsunderlag ca 180 lägenheter/år enligt Plan-, Bygg- och Bostadsprogram Miljöprogram Klimatstrategi Grönplan Bevarandeprogram Kumla kommun - Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer (1990) Handlingsprogram för Kumla centrum (1987) Handelsprogram 2008 Centrumplan Handikappolitisk plan, Tillgänglighetsplan Folkhälsopolitiska mål Välfärdsbokslut (under arbete) 18

19 Riktlinjer Kommunen ska i sin planering verka för att alla har tillgång till en sund och ändamålsenlig bostad av god kvalitet till en rimlig kostnad, det finns valfrihet avseende upplåtelseform och storlek i kommunens olika tätorter och bostadsområden människor med särskilda bostadsbehov har rätt till anpassade lägenheter, utbyggnad sker i mindre etapper inom eller i nära anslutning till befintliga områden, planering och byggande sker efter ekologiska utgångspunkter och med sunda material. I övrigt ska målen för bostadsbyggande som anges i det årligen upprättade Plan-, bygg- och bostadsprogrammet beaktas. 19

20 Gångstråkens checklista: Bekvämlighet Framkomlighet Anpassning till barn, äldre och funktionshindrade Säkerhet och trygghet, Upplevelse och vacker miljö Närhet och gångavstånd till viktiga målpunkter Goda förutsättningar för att cykla eller gå Tät bebyggelse Korta avstånd Flackt landskap 4. Transporter Avsnittet beskriver utvecklingen av olika transportsystem, infrastruktur och hur de kan samspela till effektiva och hållbara transporter. Dessa frågor diskuteras och bestäms alltmer mellankommunalt, regional och nationellt. Planering och genomförande av ny infrastruktur är oftast mycket långsiktig och innebär dyra investeringar, som därmed kräver prioriteringar. Vid prioriteringar är det viktigt att lägga pengarna på de åtgärder som löser de viktigaste behoven utifrån miljö, säkerhet, effektivitet, hållbarhet, jämställdhet och integration. Gång- och cykeltrafik Att gå eller cykla är ett flexibelt, hälsosamt och miljövänligt sätt att resa som inte heller leder till trafikbuller. Kumla kommun har mycket bra förutsättningar för att bli en cykel- och fotgängarkommun: Korta avstånd inom och mellan tätorterna, den täta bebyggelsestrukturen och det flacka landskapet medför att en promenad eller cykeltur är ett alternativ till bilen, särskilt när det också kombineras med kollektivtrafik på längre sträckor. Enligt miljöprogrammet ska trafikmiljön göras mer trivssam och mer attraktiv för gående och cyklister (delmål 2.2) Gående når många målpunkter i Kumla inom två km radie som gäller som gräns för gående. Andra viktiga aspekter är framkomlighet, bekvämlighet, säkerhet och trygghet, upplevelse av stadsrum och stadsmöblering, information och vägvisning. Kompletterad med cykeln eller kollektivtrafiken utvidgas fotgängarens räckvidd ännu mer. Ca 72 procent av Kumlas invånare har max tre km fågelväg till centrum, vilket motsvarar ca fem km verklig väg, en distans som en cyklist normalt når på 20 minuter. Närliggande tätorter som Hällabrottet, Åbytorp och Sannahed ligger också inom normalt cykelavstånd från Kumla. 20

21 Stort gång- och cykelvägsnät ger bra förutsättningar för gående och cyklister Idag har Kumla kommun m gång- och cykelväg. I Örebro län har Kumla kommun därmed flest gång- och cykelbanemeter per invånare (år 2009: 2,4 km per person). Vägarna måste dock hänga ihop på ett naturligt sätt, vara lättillgängliga (lätta att hitta) och anpassade till olika gruppers behov (t ex olika åldersgrupper, funktionshinder), ha en bra detaljutformning, vara belysta och skyddade från vind m m. Dessa åtgärder kan med fördel samordnas med stadsförnyelsen och miljöåtgärder. Gång- och cykelvägsplanen redovisar och prioriterar vilka stråk som bör byggas ut för att uppnå en attraktiv infrastruktur (se tabell i del 3). Gatunätsanalysen Lugna Gatan kan som resultat ge ytterligare förslag till nya gång- och cykelvägar m fl åtgärder. I många fall är det inte rimligt eller möjligt att anlägga separata gång- och cykelväger utan mindre trafikerade gator och vägar i strategiska lägen bör också kunna användas i stråken. Detta kan exempelvis gälla längre sträckor på landsbygden. I utvecklingen av cykeltrafiken planeras idag mer ortsammanbindande cykelleder längs läns- och europavägarna. Totalt redovisas 70 km nya gång- och cykelstråk i den nya planen. Idag kostar en tre meter bred asfalterad och belyst gång- och cykelväg ca kronor per meter. Cyklist på Norra Kungsvägen Prioriterade cykelvägar på kommunal gator. Komplett förteckning och karta finns i del 3. Skolvägen (Stenevägen- Sörbyvägen) Mossbanegatan (Nyhemsgatan - Fredsgatan) Järsjögatan (Västra Bangatan - Viagatan) Västra Bangatan (Stenevägen - Järsjögatan) Viagatan m m (Järsjögatan - Rv. 51 m m) Mossbanegatan (Fredsgatan - Gamla vägen) Fabriksgatan (Västra parken - Norrmalmsgatan, Rosenhillsgatan - Vattentornsparken) Gartzvägen (Mossbanegatan - Gesällgatan) Gesällgatan (Gartzvägen - Montörgatan) Mossbanan, (Vägtorget - mossen) Aspgatan, (Aspgatan - Viagatan) Länsväg 646 m m (Husargatan - Västra Ekeby) Hagabygatan, Husargatan - Norra Mos företagspark Skolvägen (Stationsgatan - Kvarngatan) Skogstorp - Skogsgläntan Kumlasjön (Änggatan - Vattugatan) Brånsta - Sånnerstaområdet Änggatan - Östra gatan (Badet - Änggatan) Södra Kungsvägen - tunnel (Kumlasjön) Järnvägen - tunnel (Fredsgatan - Grevgatan) John Norlanders väg (Dalagatan - Östra gatan) Köpmangatan (Brändåsvägen - Västra Bangatan) Götgatan (Hagendalsvägen - Västra Drottninggatan) John Norlanders gata, (Östra gatan - Östra leden) Ljungströmsvägen (Kvarntorpsvägen - länsväg 638) Kalkugnsgatan - Kvarntorpsvägen - Mexivägen (Yxhultsvägen - Ljungströmsvägen) 21

22 22 Cykelvägskarta över Kumla tätort

23 Persontrafik Kollektivtrafiken utgörs av buss- och tågtrafik och förväntas få en allt större betydelse i framtiden. En bättre samordning och samnyttjande av olika trafikslag behövs (hela resan-tänkandet). Pendlingsstatistik visar att andelen resande med kollektivtrafik är förhållandevis lågt på de flesta sträckor och då även där det går att göra tidsvinster. Detta gäller speciellt sträckan Hallsberg - Kumla- Örebro där ca 15 procent av pendlarna reser med kollektiva färdmedel. Det behövs snabbare kollektivtrafik mellan resecentrum i Örebro och olika målpunkter i staden för göra kollektiva färdmedel mer attraktiva och öka andelen kollektivtrafikpendling. Busslinjetrafik med bra anslutningar till Örebro och Hallsberg Busstrafiken är förhållandevis väl utbyggd inom kommunen med bra anslutningar till Örebro m m. Busslinjetrafiken når genom Länstrafiken kommunens tätorter med anslutning till centralorten, Örebro och Hallsberg. Ekeby har förhållandevis dåliga förbindelser med Kumla tätort. Även i ett regionalt perspektiv kan den östvästliga förbindelsen Kumla-Sköllersta-Odensbacken m m behöva förbättras. Lokalbusslinje finns inom centralorten Kumla. Svårigheten är dock att få tillräckligt underlag i t ex mindre tätorter och glesbygd samt vid olika tider på dygnet. På glesbygden och under vissa tider kan det vara lämpligt att utveckla beställningstrafik och subventionerade taxiresor eller dylikt istället för linjetrafik. Länsbuss mot Örebro 23

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Kumla 25 000. Översiktsplan för Kumla kommun Del 1 - Framtida mark- och vattenanvändning. Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5

Kumla 25 000. Översiktsplan för Kumla kommun Del 1 - Framtida mark- och vattenanvändning. Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5 Kumla 25 000 Översiktsplan för Kumla kommun Del 1 - Framtida mark- och vattenanvändning Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5 Foto Göran Ekberg, Vanessa Scheffler, Kurt Larsson mfl. Illustrationer

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån. TRAFIK Emmaboda tätort har växt fram runt järnvägsstationen och idag finns ett spårområde som är sex spår brett. Med järnvägen kan man åka i tre riktningar, mot Alvesta, Kalmar eller Karlskrona. Ur ett

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-05-08 Minnesanteckningar förda vid information om översiktsplanefrågor och övriga samhällsfrågor i Skoskumgården i Skummeslövsstrand 2012-05-08 kl 18.30-21.00 Närvarande:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R)

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R) Tätorter Hudiksvalls stad Bostäder och verksamheter I Hudiksvalls stad bor ca 15 400 personer. Trots att det i centrum och halvcentrala delar finns möjlighet enligt centrumplanen att bygga ca 500 nya lägenheter,

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer