Beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättat svar och översänder det till Kommunstyrelsen.

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum Dnr 2015/UN Redovisning av Utbildningsnämndens uppdrag 2015 Tillskapa fler lärlingsplatser i gymnasieskolan I Borås Stads budget för år 2015 har Kommunfullmäktige gett Utbildningsnämnden i uppdrag att tillskapa fler lärlingsplatser i gymnasieskolan. Ett förslag till svar har upprättats. Beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättat svar och översänder det till Kommunstyrelsen. Vid protokollet Eva Lindström Nämndsekreterare Justeras Helene Sandberg Ordförande Andreas Cerny Justeringen tillkännagiven på kommunens anslagstavla den 25 september Rätt utdraget intygas i tjänsten: Eva Lindström Nämndsekreterare

2 2015 Uppdragsanvisning budget Utbildningsnämnden: uppdras att tillskapa fler lärlingsplatser i gymnasieskolorna Uppdragsbeskrivning: Utbildningsnämnden uppdras att tillskapa fler lärlingsplatser i gymnasieskolorna. Ansvarig utredare: Anna Stensson, utvecklingsledare gymnasie- och vuxenutbildningen. Deltagare i utredningen: Pär Arvidsson Fäldt (Viskastrandsgymnasiet), Enikö Mihai (Almåsgymnasiet). Förutsättningar: - Utredningen redovisas vid Utbildningsnämndens oktobermöte. - Utredningen omfattar de yrkesprogrammen. - Arbetet ska bedrivas inom ramen för Skolverkets satsning att främja lärlingsutbildning. Syfte/bakgrund: Almås- och Viskastrandsgymnasiet(Kartläggning/ Pilotprojekt/ Tendenser över tid): Almåsgymnasiet inledde försöksverksamhet med lärlingsutbildning hösten 2008 och har bedrivit denna utbildningsform sedan dess. Under åren samordnade Almåsgymnasiet samtliga lärlingsutbildningar (AL, SE, VS) i försöksverksamheten inom Borås Stad och av första kullen blev 19 elever klara med sin utbildning. Till skillnad från övriga riket har Almåsgymnasiet betydligt färre antal studieavbrott bland de elever som har påbörjat lärlingsutbildning. År 2011 permanentade Skolverket lärlingsutbildningen, försöksverksamheten avslutades och vissa ändringar i upplägget infördes. En av dessa förändringar gällde betygssättning av karaktärsämneskurserna. Under de år man bedrev försöksverksamhet hade samtliga karaktärsämneskurser (1200 p) varit sammanfogade till en kurs där eleverna fick ett betyg vid avslutad utbildning. Lärarna som undervisade i de olika karaktärsämneskurserna gjorde en gemensam bedömning vid betygssättande. Vid införandet av GY11 ändrades detta och man införde ett betyg i respektive kurs. Med införandet av GY11 hamnade lärlingsutbildningen dessutom under respektive skolas programutbud. På Almåsgymnasiet organiserades lärlingsutbildningen så att lärlingseleverna läste alla gymnasiegemensamma ämnen tillsammans, oavsett valt program eller profil. Detta gav en relativt jämn könsfördelning i klassen och bjöd på pedagogiska vinster. Yrkesämnen lästes med respektive yrkeslärare med årskursintegrerade pass inom respektive program. Under introduktionsperioden var det en och samma rektor som ansvarade för alla lärlingselever. 1

3 I samband med övergången till GY 11 och den nya formen av lärlingsutbildning hamnade de olika programmens lärlingselever formellt under tre olika rektorer. Detta gjorde organisationen tungarbetad och försvårade utvecklingsarbetet. Från och med läsåret har skolledningen beslutat om en gemensam organisation för lärlingarna på Almåsgymnasiet och ansvaret ligger återigen under en rektor. Samarbetet med branscher och verksamheter skedde under åren 2009 och 2010 via Lärlingsråd där samtliga berörda handledare deltog. Från och med 2011 ingår lärlingsutbildningen i respektive programs Programråd. Almåsgymnasiet har ända sedan lärlingsförsöket haft ett mycket gott samarbete med verksamheter och branscher. De har visat ett stort intresse för att ta emot lärlingselever. Vi har även haft APL-platser för lärlingselever utanför Borås, tex i Mark, Göteborg och Idre. Almåsgymnasiet har sedan 2010 organiserat och genomfört handledarutbildning för de gymnasieskolor och vuxenutbildningen som har lärlingsutbildning. Denna utbildning har gällt samtliga aktuella branscher/verksamheter. Almåsgymnasiet har varit delaktiga i att starta upp nätverket Lär Väst där utbildningsanordnare i Västra Sverige träffas och utbyter erfarenheter av lärlingsutbildning. Almåsgymnasiet Antagningsstatistik Tendenser över tid Antal elever i lärlingsutbildningen Försöksverksamheten elev st st Sammanlagt 19 elever blev klara med sin lärlingsutbildning i försöket Gymnasial lärlingsutbildning (GY11) st Examen st Examen st Examen st Examen 2017 Viskastrandsgymnasiet Antagningsstatistik Tendenser över tid För Viskastrandsgymnasiet har lärlingsutbildning verkat sporadiskt med omkring fem elever per årskull, framförallt inom FT-programmet. Vid ingången av läsåret fanns således totalt 66 lärlingar (49 på Almåsgymansiet och 17 på Viskastrandsgymnasiet). Inför läsåret har 55 nya lärlingar antagits vilket betyder att det totala antalet lärlingar kommer att hamna på ca. 100 st. 2

4 Metod/kartläggning: 1) Nuläge/kartläggning Sedan tidigare fanns arbetsgrupper/projekt som arbetade med utveckling av APL inom ordnarie yrkesutbildning. I augusti månad 2014 tillsattes en gemensam styrgrupp för Lärling och APL eftersom flera utvecklingsområden sammanföll: Marknadsföring Under första delen av höstterminen 2014 arbetades fram ett manér utifrån Borås Stads riktlinjer, som senare konkretiserades i ett marknadsföringsmaterial bestående av en kampanjweb med filmer, en informationskatalog, samt montermaterial (roll-ups, etc.). Katalogen skickades hem till samtliga elever i årskurs nio, SYV på grundskolorna, användes på årskurs-nio-besöken i november, samt vid Öppet Hus i januari Uppföljningssystem I början av oktober 2014 sammanställdes en kravspecifikation för ett uppföljningssystem för elevens lärande. Ett avgörande krav var tillgänglighet, d v s digitalt och använbart på såväl dator som smartphone och surfplatta. Efter att ha tagit in offerter av tre leverantörer beslöts att samverka med Lin Education. En projektgrupp har träffats under hela våren 2015 och slutleverans beräknas ske i september Dokumentutveckling Under läsåret har en arbetsgrupp tagit fram nödvändiga texter och andra dokument i syfte att stärka det ramverk som behövs för säkerhet i likvärdighet kring det lärande som sker på arbetsplatser. Dokumenten är i princip färdigställda. Kompetensutveckling Under läsåret har ett antal utbildningsinsatser genomförts. Vid två kortare tillfällen under hösten har personalen, på våra gymnasieskolor med yrkesprogram, introducerats i lärlingsutbildningen. I mars 2015 hölls en tvådagarskonferens i ämnet. Organisation Organisationen på Almåsgymnasiet inför läsåret har planerats på likartat sätt som tidigare läsår. För Viskastrandsgymnasiet del har planerats för en särskild lärlingsklass i år ett med så stor del gemensam undervisning som möjligt. Vidare har planerats att utöka lärlingsorganisationen med ca 0,7 tjänster till att omfatta Lärlingskoordinator samt Lärlingssamordnare om sammanlagt ca 1,6 tjänster. Härutöver planeras för att ett antal karaktärslärare skall utses till lärlingslärare. 3

5 2) Hur kan vi förstärka det vi gör idag? I samband med ett riktat statsbidrag i juni 2014 startades en satsning på en utbyggnad av lärlingsutbildningen i Borås Stad. Utvecklingsmråden som identifierats och behövde förstärkas var: Marknadsföring. Att på ett attraktivt sätt beskriva vad gymnasial lärlingsutbildning innebär i nuvarande tappning, jämfört med tidigare system, vuxenlärlingar, etc. Uppföljningssystem. Behovet av att på ett enkelt och överskådligt sätt kunna följa kunskapsutvecklingen (för såväl lärare, handledare och elev) utan att behöva vara närvarande, är avgörande för styrning och kvalitet av lärlingsutbildning. Dokumentutveckling. Infrastrukturen kring lärlingsutbildning, i betydelsen juridiska regleringar, t ex arbetsmiljö och försäkringar, samt utbildningsinnehåll ( vad som ska göras ), är likaledes nödvändigt för stabilitet och kvalitet. Kompetensutveckling. En framgångsrik lärlingsutbildning bygger på att all personal är väl insatt i vad lärlingsutbildningen innebär, och hur den är uppbyggd och fungerar. Organisation. Organisationen på Almåsgymnasiet utarbetades kring 2009 (se Bakgrund ovan). För att expandera och konsolidera lärlingsutbildningen (främst på Viskastrandsgymnmasiet) bedöms det nödvändigt skapa särskilda lärlingsklasser med sammanhållen undervisning i gymnasiegemensamma kurser. Av samma skäl behövs tillskapas särskilda och väl definierade funktioner. Dels inom befintlig organisation, dels genom en utökning av organisationen. 3) Resultatet av de insatser som gjorts är följande: Marknadsföring. Av de insatser som genomförts gällande informationsspridning och marknadsföring, har resultatet blivit ett stort intresse för lärlingsutbildning. Totalt har 86 elever sökt lärlingsutbildning till hösten 2015 jämfört med 34 hösten Utbildningsformen som sådan uppfattas ha blivit en naturlig del av studievägledningen på grundskolorna, och nyfikenheten hos elever och föräldrar är likaså stor. Våra lärlingselever är våra bästa marknadsförare Uppföljningssystem. Under våren 2015 har ett digitalt, webbaserat uppföljningssystem utvecklats och utprovats. Utfallet har varit positivt. Från och med läsårsstarten 2015 kommer systemet att användas i full skala för lärlingar, och successivt för samtliga elever på APL. Systemet är emellertid fortfarande under utveckling och vi kan med glädje se att den digitala plattform som initierats och utvecklats av Borås Stad rönt stort intresse och kommer att spridas till ytterligare fyra kommuner. Dessa kommer tillsammans med leverantören bilda en referens- och utvecklingsgrupp för att än bättre lösa de behov av APL-hantering som finns. Dokumentutveckling. Under våren 2015 arbetade en grupp med att se över och anpassa befintliga dokument rörande lärlingar och APL. Texterna är klara och väntar på att anpassas till och inlemmas i den digitala plattformen. Kompetensutveckling. Kompetensutvecklingsinsatserna har gjort att all personal på yrkesutbildningarna är väl insatt i lärlingsutbildningen, på en övergripande nivå. De frågor och den skepsis som uttrycktes inledningsvis är borta. Genom att lärlingsutbildningen på 4

6 Viskastrandsgymnasiet får en fast organisation, kommer kompetensen kring lärlingsutbildningen att successivt växa. Organisation. Planering samt rekrytering för en tydligare lärlingsorganisation har genomförts. Kvalitén i lärlingsutbildningen gynnas i första hand av engagerade yrkeslärare som är måna om att ha ett levande samarbete med brancherna, för att på det sättet följa branchernas utveckling och få reda på vilka önskemål /krav arbetsplatsen har på nya medarbetare. Detta gynnar också yrkeslärarens kompetensutveckling och bedömningsskicklighet. Det är viktigt att yrkesläraren säkerställer att kvalitén på APL-platsen är god och att lärlingseleven får möjlighet att utföra sådana kvalificerade arbetsuppgifter som motsvarar elevens kunskapsnivå och motsvarar utbildningens innehåll och kunskapskrav på yrkesexamen. Ett nära samarbete mellan yrkeslärare och handledare är av yttersta vikt för att handledaren skall förstå vilka mål som skall uppnås enligt skolans styrdokumenten. Elevernas skolförlagda undervisning bör schemaläggs på så sätt att de har samma möjligheter som andra elever att nå bra resultat i sina ämnen. I så hög utsträckning som möjligt ska eleverna erbjudas möjlighet att läsa in grundläggande högskoekompetens. Sammanhållna lärlingsklasser där man läser gymnasiegemensamma ämnen tillsammans har varit och är en framgångsfaktor för eleverna. Dessa elever har samma utbildningssituation: Ett par dagar i veckan i skolan och resten på arbetsplatsen. En gemesamma utbildningssituation leder till igenkännande och samhörighet elever emellan. Detta ger även en bättre könsfördelning i just lärlingsklassen och medför pedagogiska vinster. Enligt de utvärderingar som gjorts upplever eleverna det positivt att de kan påverka vilka kurser de kan/behöver läsa beroende på vilken APL-plats de har, därför kan också yrkesutgångarna skilja en del för elever inom samma program. Ett helt individuellt upplägg för elevens utbildning är möjligt att genomföra om eleven önskar det. För att slutligen etablera lärlingsutbildningen som en helt naturlig och välfungerande utbildningsväg krävs fortsatt arbete: Antagningsorganisationen. För att konsolidera lärlingsutbildningen är det nödvändigt att särskilja denna från den skolförlagda utbildningen i antagningsorganisationen. Denna åtskillnad bör även framgå då eleven söker utbildning. I söksystemet är det önskvärt att eleven kan ange sitt val, inte bara för program (och inriktning), utan även för branscher och yrken. Samtal med antagningsenheten om en fungerande lösning pågår. Lokaler. Vi antar att lärlingsutbildningen kommer att växa under de kommande åren. Ett successivt växande antal lärlingar kräver en växande organisation. Vid en viss punkt, omkring 15 procent av elevantalet krävs särskilda lokaler. För Viskastrandsgymnasiets del ingår frågeställningen i den förstudie om lokalerna om startar hösten Ekonomi. I en uppbyggnadsfas krävs ytterligare investeringar i maskiner och verktyg. För Viskastrandsgymnasiet beräknas investeringen till kr som kan tillgodoses inom äskad investeringsram för Handledarutbildning. Sedan tre år tillbaka finns en fungerande och uppskattad handledarutbildning. Även Skolverket har utvecklat en webbaserad utbildning. Att få 5

7 företag och branscher att satsa på lärlingsutbildning i meningen att bekosta arbetstid för handledarna är en utmaning för framtiden. Upphandling. För att ytterligare stärka möjligheter för lärlingsutbildningen och för våra ungdomars möjligheter att lyckas med sin utbildning och komma in på arbetsmarknaden anser utbildningsförvaltningen att det i alla upphandlingar inom Borås Stad bör tilläggas ett kvalitetskriterium som ger företag en fördel (poäng) om de har en plan för att ta emot, och/eller redan tar emot lärlingar i dagsläget. Svar på uppdraget: Utbildningsförvaltningen har tidigare år haft ca. 65 antal lärlingsplatser totalt. Inför kommande läsår har vi utökat med ca. 35 platser, totalt ca. 100 lärlingsplatser. I framtiden planeras för 80 lärlingsplatser/årskurs. 6