FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/06/01/10/2008 FMGE 22

Transkript

1 FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/06/01/10/2008 FMGE 22 Såväl bokslutet som koncernbokslutet ska upprättas före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska bokslutet föreläggas fullmäktige för behandling före utgången av juni. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Vid upprättandet av bokslutet iakttas förutom kommunallagen och bokföringslagen även de allmänna anvisningar om upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse, koncernbokslut och noter som utfärdats av bokföringsnämnden vid arbets- och näringsministeriet samt den allmänna anvisningen om bokföringsmässiga behandlingen av affärsverk. Direktionerna för affärsverken ska fatta beslut om affärsverkets bokslut innan styrelsen godkänner samkommunens bokslut och verksamhetsberättelse. De bokslut och verksamhetsberättelser jämte noter som godkänts och undertecknats av direktionerna för affärsverken finns framlagda under sammanträdet. Koncernbokslutet ska upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet ska dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds. Budgeten för år 2008 och ekonomiplanen för åren godkändes vid fullmäktiges möte den 12 december Den 17 december 2008 beviljade fullmäktige samkommunen (exklusive affärsverken, inklusive köp från affärsverken) en överskridningsrätt på 22,9 miljoner för verksamhetskostnaderna. Beloppet av överskridningsrätten för verksamhetskostnaderna grundade sig på prognoser som utarbetats utifrån uppgifterna för januari oktober. Uppfyllandet av lagens krav om att icke-brådskande vård ska ges inom en viss tid, utgjorde en central faktor som höjde verksamhetskostnaderna. I fråga om innehållet följer samkommunen HNS bokslut och verksamhetsberättelse uppställningen av budgeten för år I resultaträkningsdelen av bokslutet presenterades samkommunens vision, verksamhetssätt och strategiska mål. De strategiska målen presenterades utifrån styrkortets fyra perspektiv; kunden och samhälleliga verkningar, ekonomi, processer och strukturer samt personal, begåvning och ledning. I driftekonomidelen presenterades

2 Strategiska mål serviceproduktionen på samkommunsnivå, forsknings- och utvecklingsverksamhetens riktlinjer, och för vart och ett av de sex affärsverken uppställdes egna mål. Därtill uppställdes målen för HNS två dotterbolag, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Budgeterna för affärsverken utgjorde separata bilagor till bokslutet. I serviceproduktionsdelen av budgeten för år 2008 presenterades de operativa ändringar som sjukvårdsområdena hade inkluderat i sina verksamhetsplaner. Sjukvårdsområdenas samt IT- och medicinteknikcentralens verksamhetsberättelser utgjorde bilagor till budgeten. Dispositionsplanerna för dessa resultatområden godkändes vid styrelsens möte den 17 december I verksamhetsberättelserna på samkommunsnivå och i affärsverkens verksamhetsberättelser presenteras de centrala operativa och ekonomiska utfallsuppgifterna samt resultaten för målen som uppställdes i affärsverkens styrkortsdelar. Verksamhetsberättelserna för sjukvårdsområdena samt IT- och medicinteknikcentralen presenteras i kapitlet Uppnående av målen för serviceproduktionen. I verksamhetsberättelsedelen presenteras dessutom en uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt en redogörelse för hur den interna övervakningen ordnas. I bilaga 2 till föredragningslistan finns bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2008, och en separat Personalberättelse för år 2008 i bilaga 3 till föredragningslistan. Samkommunen HNS strategi och ledningssystem samt personalstrategi och IT-strategi förnyades för verksamhetsåret Den 12 december 2007 grundade fullmäktige affärsverken HNS-Apoteket, HNS-Desiko och HNS-Logistik, godkände instruktionerna för de nya affärsverken och antecknade affärsverkens affärsverksamhetsplaner för kännedom. Samkommunens strategi och budget för år 2008 godkändes under samma fullmäktigemöte. Styrkorten på samkommunsnivå presenterades som en målförteckning sammanfattad i fyra aspekter, utan några omfattande kvantitativa eller kvalitativa måluppställningar, eftersom strategireformen pågick ännu under budgetberedningen. De strategiska målen var följande; förutsägbar ekonomi, kundorienterad effektiv specialiserad sjukvård, tjänster och strukturer som förnyas, ett tydligt ledningssystem, forsknings-, utbildnings- och utvecklingsarbete på global toppnivå i samarbete med universiteten, fortlöpande förbättring av serviceproduktiviteten, -effektiviteten och -kvaliteten i enlighet med de affärsekonomiska principerna, transparent ägarledning som producerar mervärde samt målet att vara den mest attraktiva arbetsplatsen inom branschen. Hösten 2008 granskades de strategiska målen, och fullmäktige godkände de granskade strategiska målen vid sitt möte i decem-

3 ber. Bindande mål Servicemålen Den 12 december 2007 fastställde fullmäktige samkommunens externa verksamhetskostnader, exklusive affärsverken, inklusive köpen från dotterbolagen, som bindande anslagsmål i budgetens resultaträkningsdel. De bindande målen i investeringsbudgeten utgjordes av det totala investeringsbeloppet, separat för samkommunens grundläggande verksamhet och för varje affärsverk. Anslagen för projekt på minst 10 miljoner euro fastställs separat för varje projekt. De bindande målen i finansieringsbudgeten är förändringen i de långfristiga lånen samt ökningen av utlåningen till dotterbolag. De för affärsverken bindande målen utgjordes av resultatmålet noll för räkenskapsperioden, de förändringar i prisnivån som fastställts för varje affärsverk samt ersättning för det kapital som placerats i affärsverket (ränta 3 %). Servicemålen Produktifieringen av vårdtjänsterna ändrades år 2005 sålunda att produkter som tidigare statistikförts som öppenvårdsbesök, dvs. polikliniska endoskopier, smärre ingrepp, omfattande undersökningar samt dyra läkemedelsbehandlingar bildar NordDRG-produkter inom öppenvården. De årliga granskningarna av produktifieringen och DRG-gruppin dela ren inverkade på så sätt, att de tjänster som hade planerats som öppenvårdsbesök i serviceplanerna för år 2008 förverkliga des som produkter i öppenvårdens DRG-grupper. Det totala anta let DRG-produkter och besöksprodukter överskred ändå det totala antalet planerade produkter med cirka produkter (3,9 %). De antalsmässigt vanligaste DRG-produkterna som medlemskommunernas patienter fick inom vården på HNS var dialysbehandling, kortvarig behandling av en neurologisk sjukdom, strålbehandling av cancer i bröstkörtel, kortvarig behandling av bröstkörtelsjukdom, strålbehandling av cancer i manliga könsorgan, diagnostisk åtgärd på huvud, nacke eller centrala nervsystemet, diagnostisk åtgärd på rörelseorgan och komplikationsfri vaginal förlossning. Det totala antalet av dessa utgjorde 29 procent av hela produktantalet (totalt produkter). Enligt totalfaktureringen för samkommunens 25 vanligaste NordDRG-produkter utgjorde DRG-produkterna cirka 24 procent av totalfaktureringen (alla DRG-produkter totalt 840,9 miljoner euro). De psykiatriska (inklusive barn- och ungdomspsykiatri) vårddagarnas andel utgjorde 90 procent ( vårddagar) av samtliga vårddagar som ska faktureras. Härutöver uppgick antalet boendeservicedagar och familjevårddagar till sammanlagt Vård-

4 dagarna för andningsförlamade patienter utgjorde cirka fyra procent av alla vårddagar. Totalt vårddagar planerades, med andra ord underskred utfallet (totalt vårddagar)det planerade med vårddagar. Vårdtjänster till medlemskommuner och övriga betalare totalt Produkter (antal) BS 2007 BU 2008 BS 2008 Avvikelse % BS08/BS Avvikelse % BS08/BU NordDRG-produkter ,4 % 19,1 % Vårddagar ,0 % -3,2 % Öppenvårdsbesök ,5 % -1,1 % *) I vårddagarna ingår psykiatriska vårddagar och rehabiliteringsvårddagar samt vårddagar för andningsförlamade patienter. Överbeläggningsavgifter För alla betalare kumulerades allmänmedicinska vårddagar (4 850 dagar år 2007 efter återbetalningarna av avgiften för överbeläggning). Totalt fakturerades avgifter för överbeläggning på 6,8 miljoner euro. År 2008 presenterade huvudstadsregionens medlemskommuner diskrepanser gällande praxis med och faktureringen av avgifter för överbeläggning. Den 1 oktober 2008 öppnade HNS ett infoställe för överbeläggningsfaktureringen, där man granskar de avgifter för överbeläggning som sänds till kommunerna och samordnar handläggningen av reklamationer. Som största problempunkter framlade kommunerna felaktigheterna i faktureringsuppgifterna, avsaknaden av förhandsmeddelanden, Hucs resursproblem och det faktum att man inte avtalat om en sådan enhetlig och lösning för patientförflyttningarna som tillfredsställer kommunerna. Vid förhandlingen mellan representanter från Esbo, Vanda och Grankulla samt HNS tjänstemannaledning den 4 februari 2009 föreslogs att alla medlemskommuner skulle få en gottgörelse på 50 procent av de fakturerade överbeläggningsavgifterna. Bokslutet innehåller en reservering på 3,4 miljoner euro för en eventuell återbetalning av avgifter för överbeläggning. Gottgörelsen kräver ett beslut av HNS fullmäktige. År 2008 vårdades sammanlagt olika personer (olika personnummer) från medlemskommunerna. Vid HNS vårdades totalt olika personer, vilket innebär en ökning på personer jämfört med år Vårdtillgång och intagning för vård Vid utgången av år 2008 väntade sammanlagt patienter på vård, varav var invånare i medlemskommunerna (motsvarande siffror var och ). Antalet personer som hade väntat i mer än sex månader uppgick till 625, av vilka 532 var patienter från medlemskommunerna ( väntade

5 3 139 patienter på vård, av dessa var patienter från medlemskommunerna). Inom sex månader kunde 94 procent av patienterna göra ett första polikliniskt besök, och medianväntetiden för det första besöket var 41 dygn. Vid utgången av året av hade 235 patienter väntat i mer än sex månader på vård av ögonsjukdom, 67 patienter på neurokirurgisk vård, 62 patienter på plastikkirurgisk vård och 60 patienter på urologisk vård på vårdavdelning. Vid utgången av året hade avdelningarna för ortopedi, kärlkirurgi och ögonsjukdomar de längsta väntetiderna för polikliniska undersökningar och poliklinisk vård. Rättsskyddscentralen för hälsovården (idag Valvira) förelade HNS ett vite på 2 miljoner euro i november Vitet utdöms om vårdgarantin inte förverkligas före utgången av april Upplösningen av köerna blev betydligt snabbare under slutet av året när tilläggsarbete under kvällar och veckoslut inleddes med stöd av ett separat avtal. För att vårdgarantin ska förverkligas inom specialområdena inom den utsatta tiden, fortsätter man upplösningen av köerna med stöd av köptjänster och utnyttjande av hela kapaciteten inom alla sjukvårdsområden under början av år Samtidigt utarbetas planer för att balansera utbudet och efterfrågan samt för att hålla tillgången till vård på den nivå som förutsätts i lagen. Remissvolymer Det kumulativa antalet remisser från samtliga remittenter ökade med remisser jämfört med föregående år; vid utgången av år 2008 var antalet remisser ( remisser ). Antalet remisser från hälsocentralerna minskade med cirka remisser jämfört med föregående år (totalt remisser). Detta påverkades i sin tur av att verksamheterna vid Maria sjukhus blev en del av Helsingfors egen verksamhet. Det totala antalet remisser från företagshälsovården och den privata sektorn ökade med cirka remisser (totalt ). Dessutom fick man totalt remisser från andra universitetssjukhus och centralsjukhus samt av andra remittenter. Jourremisserna ( ) utgjorde cirka 27 procent av alla remisser. De övriga sjukvårdsdistriktens och betalarnas fakturering (inklusive avtalstjänsterna) uppgick till totalt 97 miljoner euro av faktureringen för HNS egen verksamhet, vilket var 2,5 miljoner euro mer än år Uppnående av de mål som ställts upp för sjukvårdsområdena samt IToch medicinteknikcentralen I budgeten för år 2008 som godkändes av fullmäktige den 12 december 2007 föreslogs sjukvårdsområdenas operativa förändringar som mål för serviceproduktionen. Den 17 december 2007 fastställde styrelsen dispositionsplanerna genom att godkänna nollresultat som räkenskapsperiodens resultatmål för sjukvårdsområdena samt IT- och medicinteknikcentralen, och maximala

6 belopp för verksamhetskostnaderna i enlighet med budgeten som anslagsmål för sjukvårdsområdena. Räknat i euro överskreds verksamhetskostnaderna mest inom sjukvårdsområdet HUCS och procentuellt inom Borgå sjukvårdsområde. Sjukvårdsområde/ resultatområde (1 000 euro) BS 2007 BU 2008 BS 2008 Avvikelse-% BS2008 BU2008 HUCS sjukvårdsområde ,0 % Västra Nylands sjukvårdsom råde ,6 % Lojo sjukvårdsområde ,3 % Hyvinge sjukvårdsområde ,4 % Borgå sjukvårdsområde ,8 % IT och medicinteknik ,5 % Koncernförvaltningen ,9 % - av vilka kostnaderna för sk:s egen verksamhet ,9 % Läkemedelsförsörjning HNS totalt exkl. affärsverken.*) ,0 % *) inkl. köpen från affärsverken Orsaker till överskridningar av verksamhetskostnader Inom HUCS sjukvårdsområde var verksamhetsvolymen för slutet av året, bland annat till följd av skyldigheterna i fråga om vårdgarantin, betydligt större än under de föregående åren. Till följd av de aktiva åtgärderna för att upplösa köerna ökade såväl förbrukningen av läkemedel och vårdartiklar som användningen av laboratorie- och bilddiagnostiktjänsterna. Enligt ett separat avtal utfördes tilläggsarbete på kvällar och veckoslut. De externa köpen av sjukvårdstjänster överskreds med 8,7 miljoner euro. Överskridningen skedde huvudsakligen i fråga om köptjänsterna för ortopedisk kirurgi och ögonsjukdomar samt barn- och ungdomspsykiatri. Mer inhyrd arbetskraft än planerat användes (överskridning 4,4 miljoner euro). Vårdverksamheten var livligare än planerat även inom de andra sjukvårdsområdena. Inköpen av material, förnödenheter och varor överskred budgeten, beroende på sjukvårdsområde, med 2,9 19,1 procent. Största delen av överskridningarna förorsakades av de mediciner och vårdartiklar som behövs för patientvården. Mer inhyrd arbetskraft än planerat anlitades inom Borgå sjukvårdsområde (överskridningen 1,1 miljoner euro) och inom Hyvinge sjukvårdsområde (överskridningen 0,9 miljoner euro). Sjukvårdsområdenas köp från affärsverken överskred de planerade köpen i budgeten (totalt 371,7 miljoner euro) med 22,5 miljoner euro, dvs. med 6,1 procent. Köpen överskreds mest inom HNS-Logistik, 12,7 miljoner euro (16 procent) och HUSLAB, 5,2 miljoner euro (6,2 procent). Uppnående av målen för IT- och medicinteknikcentralen Den 18 juni 2008 fattade fullmäktige beslut om att grunda affärs-

7 verken HNS IT-tjänster och HNS-Medicinteknik. Verksamheten inleddes den 1 januari Affärsverket har hela sjukvårdsdistriktet som verksamhetsområde. Centrala systemprojekt för patient- och personaladministrationen genomfördes delvis snabbare än planerat. Tillsammans med de andra universitetssjukvårdsdistrikten planerades och genomfördes beredskapen för att ansluta sig till de nationella tjänsterna för elektroniska recept och patientarkiv. De viktigaste delarna av reformen av datanätet slutfördes. Patientdatasystemet MD-URANUS användningsmiljö förny ades till att motsvara HNS behov, och därefter gjorde man en stramare tidsplan för introduktionen så att systemet togs i bruk inom hela sjukvårdsdistriktet i slutet av år Enligt den stra mare tidsplanen blev de tre sjukhus som hade pla nerats för år 2009 Uranus-användare i slutet av år Be redskapen för introduktionen av det nya personaladministra tionssystemet för verkligades före utgången av året. Centrala förändringar i verksamheten per sjukvårdsområde HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE Den 1 januari 2008 blev de internmedicinska verksamheterna vid Maria sjukhus inom resultatenheten internmedicin en del av Helsingfors stads verksamhet. Den operativa resultatenheten upphörde att använda Maria sjukhus. Helsingfors stads barnpsykiatriska verksamhet blir en del av Hucs gynekologiska och barnmedicinska resultatenhet. Öronläkarnas mottagning och hörselundersökningarna vid Helsingfors stads poliklinik för specialtjänster för barn blir en del av Hucs verksamhet Endoproteskirurgin flyttades från Kirurgiska sjukhuset till Pejas sjukhus, och till de utrymmen som blev lediga flyttades gastrokirurgin och dagkirurgin från Maria sjukhus. Kompetenscentret för proktologi flyttades från Pejas sjukhus till Kirurgiska sjukhuset och venkirurgin till Jorvs sjukhus. VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE Uppföljningen och genomgången av de perioperativa och dagkirurgiska processerna genomfördes. LEIKO-experimentet inleddes; patienten anländer till en operation direkt hemifrån på morgonen samma dag som operationen genomförs via dagkirurgiska enheten. LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE Leiko-verksamheten inleddes i oktober 2008; Leiko-verksamheten förkortar vårdtillfällena och möjliggör en ökning av vårdtillfällena. Verksamheterna på akut- och tidsbeställningspolikliniken vid Lojo sjukhus differentierades i egna ansvarsenheter, och verksamheten på akutpolikliniken flyttades organisatoriskt till den medicinska resultatenheten. Byggandet av endoskopienheten inleddes, och hela projektet

8 genomförs under åren På hösten öppnades en enhet för öppenvård vid Lojo sjukhus (LAVO). Till denna enhet har man koncentrerat vården av de patienter som tidigare fick så kallad endagsbehandlingar på flera olika polikliniker och avdelningar (bland annat i.v.- och cytostatbehandlingar). HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE Akutverksamheterna effektiviserades i syfte att förkorta genomgångstiderna på jouren och förbättra hela akutservicekedjan. Läkarnas arbetsinsatser ökades på jouren, och genomgångstiderna på alla vårdlinjer förkortades så att man kom närmare målet. De nya processerna för kvinnosjukdomar (office-kirurgin) genomfördes enligt planerna och gav de planerade resursinbesparingarna. Den elektroniska kommunikationen utvecklades i Kelnet-projektet inom psykiatrin och i pilotprojektet för akutanrop inom operationsverksamheten Inom psykiatrin överfördes resurser från anstaltsvården till öppenvården enligt planerna, och i verksamheten övergick man mer och mer mot en processorganisation per diagnosgrupp. Slopande av familjevården framskred enligt planerna. Pilotprojektet Strategiorienterad kompetensledning på neurologi- och rehabiliteringsavdelningen avslutades. Projektet omfattade också kartläggningar av kompetensen och kompetensbehovet. BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE I januari 2008 invigdes den nya tillbyggnaden. Den erbjuder nya lokaler för såväl vården av dialyspatienter som för de kirurgiska och internmedicinska vårdavdelningarna. I den nya delen inledde också behandlingspolikliniken sin verksamhet. Syftet med detta är att frigöra resurser för dagkirurgin, då man med stöd av nya tekniker och teknologier kan genomföra gynekologiska och kirurgiska ingrepp på behandlingspolikliniken. Poliklinikerna för barnsjukdomar, kvinnosjukdomar och mödravård fick nya lokaler i och med tillbygget. Den kirurgiska verksamheten på de tidigare två avdelningarna sammanslogs till en enda ny vårdavdelning. I de lokaler som blev lediga effektiviserades den tidigare påbörjade LEIKO-verksamheten, och i slutet av våren anlände alla gynekologiska och kirurgiska patienter till en elektiv operation via LEIKO-enheten. I de lokaler som blev lediga på den internmedicinska avdelningen har en vårdpoliklinik fungerat sedan sommaren. På denna poliklinik har man genomfört cytostatikabehandlingar för cancerpatienter, gett olika typer av läkemedelsinfusioner och genomfört kardioversioner av hjärtat. Den 1 april 2008 blev Borgå sjukhus kostcentral en del av affärsverket HUS-Ravioli. I början av år 2009 inledde de nya affärsverken HNS IT-tjänster,

9 HNS-Medicinteknik och HNS-Servis samt HNS-Lokalcentralen sin verksamhet. Förberedelserna för etableringen av dessa krävde en betydande arbetsinsats av personalen inom alla sjukvårdsområden under år Uppnående av affärsverkens mål Personal Affärsverken producerar största delen av de stödtjänster som behövs för sjukvården vid HNS sjukhus och av de övriga stödtjänsterna. Syftet med den beställar-utförarmodell som har lanserats är att öka verksamhetens transparens, förbättra kostnadsmedvetenheten och utveckla servicekvaliteten. I budgeten uppställdes sådana mål för affärsverken som gällde resultatmålet för räkenskapsperioden (alla hade nollresultat som mål), avkastningen på grundkapitalet (ränta tre procent) samt förändringarna i prisnivån. Trots de i synnerhet höjda lönekostnaderna, lyckades största delen av affärsverken effektivisera sin verksamhet så att prisnivån för tjänsterna antingen kunde hållas på samma nivå eller sänkas. Enbart en del av affärsverken höjde debiteringspriserna, ändå mindre än vad lönekostnaderna och andra kostnader höjdes. Affärsverkens bokslut och verksamhetsberättelser presenteras i kapitlet Separata bokslut i bokslutshandlingen. Vid bokslutet 2008 uppgick antalet anställda till (samma nivå som år 2006). Jämfört med situationen år 2007 sjönk antalet med 246 personer (1,2 procent). Av de anställda hade 79,9 procent fast anställning. Merparten (88,8 procent) var heltidsanställda. Antalet årsverken uppgick till och i medeltal 83 procent av tjänsterna ( st.) var tillsatta. Den prognostiserade bristen på arbetskraft började redan synas på den finska arbetsmarknaden, och flaskhalsar uppkom också inom HNS i fråga om tillgången på personal. Personalomsättningen bland de fast anställda var 7,2 procent. Situationen är fortfarande bra, men omsättningen har ökat jämnt varje år. Antalet fast anställda som sade upp sig på egen begäran ökade med 98 personer, men på motsvarande sätt var det totala antalet anställda större än år Antalet frivilliga uppsägningar ökade per yrkesklass i grupper av sjukskötare (33) och akademiska specialarbetare av olika grad (18). Samkommunen HNS erlade år 2008 totalt 893,4 miljoner euro i löner och arvoden inklusive lönebikostnader, vilket var 1,2 procent (10,8 miljoner euro) mindre än budgeterat. Lönekostnaderna ökade med cirka 5,3 procent år 2008 jämfört med år Utvecklingen av lönekostnaderna har påverkats av förutom avtalsförhöjningarna bland annat förändringarna i personal- och frånvarostrukturen (betald och obetald frånvaro) samt av det lokala avtalet om til-

10 läggsarbete som slöts på hösten (skyldigheterna i fråga om vårdgarantin). Inhyrd arbetskraft anlitades för 16,02 miljoner euro, vilket motsvarar 288 årsverken. Anlitandet av inhyrd arbetskraft fördelas ojämnt inom organisationen, eftersom 26 ansvarsenheter stod för hälften av kostnaderna för den inhyrda arbetskraften. Att främja arbetshälsan är en viktig del av en resultatrik personalledning. HNS har under år 2008 utvecklat åtgärder som främjar arbetshälsan i enlighet med de åtgärdsförslag som bekräftats av styrelsen i HNS arbetshälsoprogram. På lång sikt förutsätter detta att ledningssystemet förnyas, verksamhetspraxis och -processerna utvecklas, rätta personer väljs för ledningsuppgifter, möjligheter att utvecklas antingen i expertkarriären eller i ledningskarriären, samt utbildning och träning till ledningsuppgifter. År 2008 har tyngdpunkten legat på träningen av ledningsgrupper, som startade i februari Målet var att stödja ledningsgruppernas aktiva roll som strategisk ledningsgrupp. Utöver det gruppspecifika arbetet har träningen omfattat en 360 -bedömning av den personliga ledningen. Insatsområden var att komma överens om grundstrukturen i belöningsportföljen och att inleda reformen av resultatpremiesystemet. I den separata Personalberättelsen för år 2008, bilaga 3 till föredragningslistan, ges nyckeltal för personalen och behandlas samkommunens personalverksamhet. Ekonomi Slutsumman på 1 149,5 miljoner för medlemskommunernas serviceplaner inkluderade ännu vid beredningen av budgeten en lönereservering på 27,4 miljoner euro till följd av en oavslutad löneuppgörelse. Utfallet för serviceplanerna, totalt 1 184,9 miljoner euro, överskred inklusive utjämningen av dyr vård budgeten med 35,4 miljoner euro (3,1 procent). Serviceplanen överskreds inom Västra Nylands sjukvårdsområde med 14,8 procent (5,8 miljoner euro), Lojo sjukvårdsområde med 6,1 procent (3,0 miljoner euro), HUCS sjukvårdsområde 3,3 procent (29,9 miljoner euro) och Hyvinge sjukvårdsområde 0,2 procent (0,2 miljoner euro). HNS-Apotekets fakturering för läkemedel mot smittsamma sjukdomar överskred budgeten med 30,5 procent (2,8 miljoner euro). Verksamhetintäkter Av verksamhetsintäkterna kom 79,5 procent (1 490,5 miljoner euro) från servicefaktureringen av medlemskommunerna, 13,6 procent från övrig servicefakturering och övriga försäljningsintäkter,

11 3,3 procent från avgiftsintäkter, 2,5 procent från specialstatsandelen och 1,1 procent från övriga verksamhetsintäkter samt stöd och bidrag. De övriga serviceintäkterna underskred det planerade i budgeten med 5,0 miljoner euro (2,7 procent) Övriga försäljningsintäkter överskred budgeten med 0,8 miljoner euro (3,8 procent). Specialstatsandelen blev 0,2 miljoner euro (0,6 procent) högre än planerat, vilket berodde på de utbildningsmånader för läkare som direkt fakturerades länsstyrelsen. Avgiftsintäkterna och de övriga verksamhetsintäkterna utföll i det närmaste enligt budgeten, den sammanlagda budgetöverskridningen i fråga om dessa uppgick till 0,3 miljoner euro (0,5 procent). Understöden och bidragen överskred budgeten med 0,7 miljoner euro (11,7 procent). Överskridningen berodde särskilt på att understöden och bidragen från staten blev högre än väntat. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna, 1 405,9 miljoner euro, överskred budgeten med 38,0 miljoner euro (2,8 procent). Personalkostnaderna, 893,9 miljoner euro, underskred budgeten med cirka 10,8 miljoner euro (1,2 procent). Lönerna överskred budgeten med 0,4 miljoner euro (0,1 procent). Lönebikostnaderna underskred budgeten med 6,5 procent (11,2 miljoner euro), vilket berodde dels på att den pensionskostnadsprocent som tillämpades i budgetberedningen var högre än utfallet, dels på personalersättningarna. Köpen av tjänster, 195,5 miljoner euro, överskred budgeten med 25,7 miljoner euro (15,2 procent). Orsaken till överskridningen var köpen av sjukvårdstjänster (cirka 10 miljoner euro), anlitandet av inhyrd arbetskraft (cirka 8 miljoner euro) och högre kostnader än planerat för service och underhåll (4,7 miljoner euro). De externa köpen av sjukvårdstjänster överskreds huvudsakligen inom sjukvårdsområdet HUCS (överskridningen 8,7 miljoner euro). Budgetanslagen för inhyrd arbetskraft överskreds mest inom HUCS sjukvårdsområde (4,4 miljoner euro), Borgå sjukvårdsområde (1,1 miljoner euro), Hyvinge sjukvårdsområde (0,9 miljoner euro) samt vid affärsverket HNS-Röntgen (0,6 miljoner euro). Budegeten för service- och underhållstjänsterna överskreds huvudsakligen vid affärsverken HNS-Röntgen och HUSLAB. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor uppgick till 274,3 miljoner euro, vilket överskred budgeten med 20,5 miljoner euro (8,1 procent). Budgetöverskridningen hänförde sig till undersöknings- och vårdförnödenheter samt implantat och proteser (11 miljoner euro), rehabiliteringshjälpmedel (2,9 miljoner euro), läkemedel och apoteksvaror (3,5 miljoner euro), uppvärmning och el (2,1 miljoner euro) samt blod och blodpreparat (1,0 miljoner euro). Elpriset var cirka 25 procent högre än föregående år. Överskridningen av anslaget för undersöknings- och vårdförnö-

12 Utjämning av dyr vård denheter berodde i huvudsak på att serviceproduktionen var större än planerat. Nya, dyra cancermediciner introducerades, antalet behandlingar med cancermediciner och antalet patienter som lider av infektiösa sjukdomar (till exempel HIV-patienter) ökade, vilket var de huvudsakliga orsakerna till att medicin- och blodkostnaderna överskreds. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 2,6 miljoner euro (6,8 procent), vilket främst berodde på de kreditförluster som bokfördes för år Finansiella poster och avskrivningar Bland de finansiella posterna kumulerades 2,6 miljoner mer ränteintäkter än planerat, och följaktligen underskred räntekostnaderna budgeten med 2 miljoner euro. Detta berodde på de betydande förändringarna i räntenivån under året samt på att samkommunen HNS investeringar till stor del förlades till slutet av året och delvis överfördes till år Andra finansieringsintäkter utföll till ett belopp på 0,2 miljoner euro, vilket huvudsakligen utgjordes av förseningsränteintäkter. De övriga finansieringskostnaderna överskred budgeten med 0,8 miljoner euro (7,3 procent). Orsaken till detta var sänkningen av bokföringsvärdet på den korta räntefonden till nivån för återanskaffningspriset, vilket inte hade planerats i budgeten. Samkommunens avskrivningar enligt plan överskred budgeten med 1,1 miljoner euro (1,5 procent). Medlemskommunerna debiterades en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård. I budgeten dimensioneras inte de förskottsavgifter som debiteras av medlemskommunerna så att de täcker hela utjämningen, utan en tilläggsuppbörd görs i samband med bokslutet. Tilläggsuppbörden för år 2008 var 11,99 euro per invånare (11,3 euro per invånare/bs 2007). Genom utjämningssystemet täcktes kostnaderna för den dyra vården med totalt 58,4 miljoner euro (56,8 miljoner euro år 2007, ökningen 2,8 procent). Faktureringen för utjämningen uppgick till 39,99 euro per invånare (39,3 euro per invånare år 2007). Tilläggsuppbörden gjordes liksom förskottsuppbörden utifrån invånarantalet År 2008 omfattade utjämningen av dyr vård sammanlagt patienter (1 832 år 2007). Serviceproduktion till andra sjukvårdsdistrikt och betalare De övriga sjukvårdsdistriktens och betalarnas fakturering (inklusive avtalstjänsterna) uppgick till totalt 97 miljoner av faktureringen för HNS egen verksamhet, vilket var 2,5 miljoner euro mer än år 2007 (94,5 miljoner euro). Sjukvårdsdistriktens andel av faktureringen för HNS egen verksamhet var 74,6 miljoner euro (73,2 miljoner euro år 2007), ökningen 2 procent.

13 Investeringar De bindande målen i investeringsdelen utgjordes av det totala beloppet av sjukvårdsområdenas, koncernförvaltningens samt IToch medicinteknikcentralens investeringar och beloppet av varje affärsverks investeringar separat, samt projekt värda minst 10 miljoner euro projektspecifikt. Under verksamhetsåret fortsatte planeringen och genomförandet av samkommunens stora byggprojekt som stöder och effektiviserar koncentreringen av verksamheten. Förutom Mejlansprojekten bereddes och utvärderades bland annat de omfattande tillbyggnads- och grundreparationsprojekten som inleds vid Hyvinge sjukhus och Jorvs sjukhus. Helheten med patientdatasystemen och den anknytande IT-infrastrukturen för koncernen utgjorde ett betydande utvecklingsobjekt. År 2008 omorganiserades HNS IT-förvaltning så att de gemensamma datasystemen och den grundläggande datatekniken utvecklas under ledning av koncernens IT-direktör. Affärsverket HNS IT-tjänster styr upphandlingarna och ansvarar för utvecklingen och införandet av de gemensamma systemen och projekten. År 2006 gjorde HNS investeringar på cirka 110 miljoner och år 2007 på cirka 90 miljoner euro. Enligt bokslutet 2008 uppgick resultatområdenas och affärsverkens investeringar till 82 miljoner euro. De nya projekten och anskaffningarna för planeringsperioden och de projekt och anskaffningar som pågick ännu i början av år 2008 presenterades i budgetens investeringsdel enligt projektslag för sjukvårdsområdena och de övriga resultatområdena, samt för affärsverken i maximibelopp som innehåller alla investeringar. För de stora projekten med ett kostnadsförslag på minst euro utarbetades ett investeringsprogram som fastställdes av styrelsen efter att budgeten hade godkänts. Likaså fastställde styrelsen program för stora projekt för varje affärsverk. Investeringsprogrammen kan justeras genom styrelsens beslut. I budgeten för år 2008 reserverades totalt euro för investeringar, varav resultatområdenas andel var miljoner euro. Den 18 juni 2008 ändrade fullmäktige maximibeloppet för resultatområdenas investeringar till euro. Under verksamhetsåret förelades affärsverkens investeringsplaner inte fullmäktige för ändringar; affärsverken hade reserverat totalt euro för investeringar. Utfallet för investeringarna Enligt en jämförelse av utfallet för investeringarna användes ,91 miljoner euro för byggprojekt, datasystem, medicinteknisk utrustning och andra anskaffningar, då affärsverken räknas med. Utfallsnivån för investeringarna var för hela samkommu-

14 nen 92 procent jämfört med den budget som godkänts av fullmäktige. Sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas investeringar uppgick till euro. Utfallet för investeringarna exklusive affärsverken var 93 procent. Affärsverken använde sammanlagt 86 procent av investeringsreserveringarna i budgeten. Mejlans sjukhusområde är fortfarande HNS största investeringsobjekt under flera år framåt. År 2008 fattade fullmäktige projektbesluten om de underjordiska lokalerna i Mejlans och om ombyggnaden av Mejlans sjukhus s.k. patienttorn. Projektet Triangelsjukhuset och det anknytande entré- och ambulansskyddstaket samt trafikarrangemangen framskred efter schaktningsarbetena till den egentliga byggfasen på våren Byggandet av den nya delen av barnkliniken inleds under höstsäsongen Vid Ögon-öronsjukhuset och Kvinnokliniken har ombyggnader gjorts i enlighet med projektplanen. Vid Jorvs sjukhus inleddes ett lokalförändringsarbete som innebär att jouren vid Esbo primärvård kan koncentreras till Jorv. Vid Lojo sjukhus har man investerat i endoskopienhetens lokaler och vid Hyvinge sjukhus bland annat i stödtjänstlokalerna och i enheten för kvinnosjukdomar. På avdelningen för hjärtundersökningar vid Mejlans sjukhus introducerades den nya teknologins navigerande mät- och övervakningsapparatur. I slutet av år 2008 fattade man beslut om att skaffa HNS första operationsrobot som tas i bruk våren För tillbyggnaden av Borgå sjukhus, som slutfördes i slutet av år 2007, överfördes närmare 1,4 miljoner euro till betalning år För detta fanns ingen reservering i verksamhetsårets investeringsplan. Också inom de övriga sjukvårdsområdena ledde de kostnader för godkända projekt som överfördes från föregående år till överskridningar av investeringskostnaderna. Dessa kostnadsposter ledde ändå inte till några överskridningar av de godkända projektspecifika totalkostnaderna eller någon överskridning av fullmäktiges bindningsnivå i fråga om samkommunens investeringskostnader. Byggprojekten på Mejlansområdet framskred långsammare än planerat, och betalningsposterna försenades jämfört med tidsplanen vid budgeteringen, till exempel kostnaderna för Triangelsjukhuset underskred det budgeterade med 1,6 miljoner euro år IT- och medicinteknikcentralens investeringskostnader överskred det projektprogram som godkänts av styrelsen med cirka 1,6 miljoner euro. Överskridningen berodde på tidigareläggningen av introduktionen av patientdatasystemet och på de tillägg som beställdes för det nya personaladministrationssystemet. För investeringarna inom resultatområdet IT och medicinteknik erhölls ,59 euro, för investeringarna inom sjukvårdsområdet

15 Koncernbokslutet HUCS ,00 euro och för investeringarna inom HNS-Logistik 9 700,00 euro som finansieringsandel (statsandel). Investeringsutfallet omfattar inte placeringsandelen bland de fasta aktiva (investeringskostnaderna uppgick till totalt ,55 euro, inklusive den aktuella andelen). Koncernbokslutet upprättades för första gången i denna omfattning. Alla dottersamfund har sammanslagits med koncernbokslutet; två bolag som idkar affärsverksamhet, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy, samt tio fastighets- och bostadsaktiebolag. Boksluten för andels- och samorganisationerna, totalt tio, har sammanslagits med koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Räkenskapsperiodens resultat Resultatmålet för samkommunens räkenskapsperiod var ett nollresultat. Resultatmålet uppnåddes inte, bland annat av följande orsaker: Vårdgaranti Rättsskyddscentralen för hälsovården förelade HNS ett vite på 2 miljoner euro i november Vårdgarantin måste vid vite förverkligas före utgången av april Under slutet av året förkortades vårdköerna med stöd av ett separat avtal om tilläggsarbete på kvällar och veckoslut samt av köptjänster. På grund av verksamheten med att upplösa köerna ledde köpen av tjänster, anlitandet av inhyrd arbetskraft och användningen av varor och förnödenheter till extra kostnader som inte ingick i budgeten. Obligatoriska avsättningar man reserverade totalt 1,2 miljoner euro för ersättningskrav i oavslutade rättsprocesser. Finansiella intäkter och kostnader ränteintäkterna blev 2,6 miljoner euro högre än budgeterat, till följd av att merparten av investeringskostnaderna förlades till slutet av året och räntenivån under största delen av året var högre än den som användes i budgeten. På motsvarande sätt blev räntekostnaderna 1,9 miljoner euro lägre till följd av att det långfristiga lånet lyftes först i december. Marknadsvärdet på den korta räntefonden sjönk under året till följd av finanskrisen. På grund av detta sänktes bokföringsvärdet på den korta räntefonden till marknadsvärde, och sänkningen på 0,835 miljoner euro registrerades i övriga finansiella kostnader. Som helhet blev nettoeffekten av de finansiella intäkterna och kostnaderna på resultatet +4 miljoner euro jämfört med budgeten. Överbeläggningsavgift man har förhandlat om en partiell gottgörelse av överbeläggningsavgifterna med representanter för medlemskommunerna.

16 Finansieringsläget I bokslutet har man reserverat 3,4 miljoner euro för gottgörelse av överbeläggningsavgifterna, vilket motsvarar en gottgörelse på 50 procent. Räkenskapsperiodens resultat efter bokföringsposterna visade ett underskott på ,74 euro. Det negativa nettokassaflödet för verksamheten och investeringarna anger hur stor del av investeringarna som ska täckas med kassaflödet från finansieringsverksamheten. I budgeten för år 2008 uppskattades det belopp som skulle täckas genom finansieringens kassaflöde till 30,7 miljoner euro. I bokslutet för år 2008 uppgår den andel av investeringarna som ska täckas med kassaflödet från finansieringen (inklusive aktier) till 7,0 miljoner euro. År 2008 lyfte samkommunen långfristiga lån på 30 miljoner euro. Lånen amorterades med 10 miljoner euro. Vid utgången av år 2008 hade man långfristiga lån (inklusive följande års amorteringar på de långfristiga lånen) på 138,7 miljoner euro. I slutet av år 2009 beräknas de långfristiga lånen uppgå till cirka 189,6 miljoner euro. Kortfristig likviditetskredit behövdes inte under år HNS-Fastigheter Ab lyfte ett långfristigt lån på 4 miljoner euro från samkommunen. Affärsverken behövde ingen långfristig lånefinansiering. Samkommunens ekonomiska tillgångar ökade med 20,9 miljoner euro jämfört med bokslutet för föregående år. Likviditeten (i kassadagar) beräknad enligt finansieringsanalysens nyckeltal var planenligt, det vill säga 25,4 dagar. Styrelsens förslag till behandling av resultatet för räkenskapsperioden Samkommunens bokslut för 2008 uppvisar ett underskott på ,74 euro. Man föreslår att resultatet för samkommunen HNS (exklusive affärsverken) och affärsverken bokförs i samkommunen HNS och varje affärsverks balansräkning på kontot för över-/underskott på eget kapital på följande sätt: samkommunen HNS (exklusive affärsverken), underskott ,94 euro affärsverket HNS-Apoteket, överskott ,98 euro affärsverket HNS-Röntgen, överskott ,73 euro affärsverket HUSLAB, underskott ,92 euro affärsverket Ravioli, överskott ,41 euro affärsverket HNS-Desiko, överskott ,41 euro affärsverket HNS-Logistik, överskott ,59 euro I HNS balansräkning var överskottet för de föregående räkens-

17 kapsperioderna ,46 euro. Efter bokföringen av underskottet för år 2008 blir överskottet på kontot ,72 euro. Styrelsen Fullmäktige beslutar att anteckna personalberättelsen för år 2008 för kännedom, att godkänna bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2008, att räkenskapsperiodens resultat för samkommunen HNS (exklusive affärsverken) och för affärsverken bokförs i samkommunen HNS och varje affärs verks balansräkning på kontot för över-/underskott på eget kapital på följande sätt: samkommunen HNS (exklusive affärsverken), underskott ,94 euro affärsverket HNS-Apoteket, överskott ,98 euro affärsverket HNS-Röntgen, överskott ,73 euro affärsverket HUSLAB, underskott ,92 euro affärsverket Ravioli, överskott ,41 euro affärsverket HNS-Desiko, överskott ,41 euro affärsverket HNS-Logistik, överskott ,59 euro Beslut Förslaget godkändes.