Program 4D Resultat i halvtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program 4D Resultat i halvtid"

Transkript

1 Program 4D Resultat i halvtid Januari 2013 juni 2015 Program 4D är ett samarbete mellan

2 Om rapporten: Denna rapport, Program 4D Resultat i halvtid, syftar till att sprida information och kunskap om de resultat som åstadkommits fram till juni 2015 inom Program 4D och de fem projekten artriter, bröstcancer, diabetes typ 2, hjärtsvikt samt informatik. Programmet initierades under 2012 och startade med finansiering i januari I position paper Program 4D för vård och forskning i världsklass finns mer om programmets bakgrund, dess syfte och mål samt om kunskapsbyggande. Ett forskningsappendix (på engelska) är också framtaget. För ytterligare information om Program 4D, se samt

3 Innehåll 3 (74) Innehåll Bakgrund, syfte och mål Värde för intressenterna Generaliserbara modeller Näringslivssamverkan D Artriter Behovsbild, syfte och mål Målgrupper Resultat i halvtid Generaliserbarhet Forskning Implementering Näringslivssamverkan Utmaningar och lärdomar Delprojekt D Bröstcancer Behovsbild, syfte och mål Målgrupper Resultat i halvtid Generaliserbarhet Forskning Implementering Näringslivssamverkan Utmaningar och lärdomar Delprojekt D Diabetes typ Behovsbild, syfte och mål Målgrupper Resultat i halvtid Generaliserbarhet Forskning Implementering Näringslivssamverkan Utmaningar och lärdomar Delprojekt D Hjärtsvikt... 51

4 8.1. Behovsbild, syfte och mål Målgrupper Resultat i halvtid Generaliserbarhet Forskning Implementering Näringslivssamverkan Utmaningar och lärdomar Delprojekt D Informatik Behovsbild, syfte och mål Målgrupper Resultat i halvtid Generaliserbarhet Forskning Implementering Näringslivssamverkan Utmaningar och lärdomar Delprojekt (74)

5 1. Bakgrund, syfte och mål 5 (74) Program 4D (D som i diagnos) är ett samverkansprogram mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL). Programmet startades mot bakgrund av att hälso- och sjukvården står inför en rad utmaningar. Sveriges invånare blir allt fler och dessutom allt äldre. Även om människor blir allt friskare och lever längre som en följd av bland annat hälso- och sjukvårdens insatser ökar antalet patienter med folksjukdomar. Detta kräver sammantaget åtgärder och utveckling av både prevention, vård och klinisk forskning. Samtidigt är patienter idag mer kunniga och välinformerade än tidigare, vilket gör att fler tar större ansvar för den egna hälsan och vill vara delaktiga. Syftet med Program 4D är att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning som gör att ny kunskap snabbt kan omsättas till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Målet är att skapa generaliserbara modeller som passar flertalet diagnoser. Exempel på generaliserbara modeller är patientens beslutsstöd, samtycke och medverkan, vårdens beslutsstöd samt forskningens stöd i användning av olika typer av data (till exempel från biobanker och kvalitetsregister). De fyra diagnoser som ingår i programmet är några av våra vanligaste folksjukdomar: artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Utöver diagnoserna finns ett eget projekt för informatik vilket möjliggör att information från journaler, e-hälsokonton, kvalitetsregister och biobanker kan länkas samman. De fyra diagnoserna samt informatiken utgör fem projekt. Dessa består i sin tur av drygt 20 delprojekt. Sammantaget medverkar Program 4D till en sammanhållen hälso- och sjukvårdsprocess där individen är delaktig. Forskningsprojekt kopplade till 4D ska identifiera kunskapsluckor och bidra till att dessa åtgärdas. Satsningen bidrar också till hela vårdorganisationens utveckling och kvalitet samt till utveckling av innovationer i samverkan med industrin. Program 4D går helt i linje med och driver de arbetssätt som behövs i framtidens hälso- och sjukvård samt för nätverkssjukvården. Programmet sträcker sig över perioden och ska uppnå en bred implementering inom vården och forskningen. I position paper Program 4D för vård och forskning i världsklass finns mer om programmets bakgrund, dess syfte och mål samt om kunskapsbyggande. Ett forskningsappendix (på engelska) är också framtaget. Samverkan är nyckeln Program 4D samarbetar med en rad andra program och initiativ, såväl externt och internt som på internationell, nationell och regional nivå. Det är centralt att säkerställa att dialog sker med de utvecklingsarbeten som pågår inom vårdgivare och akademi i länet och med andra regionala initiativ. Exempelvis driver Karolinska Universitetssjukhuset projektet "Värdebaserad vård" där samverkan sker med flera av diagnosgrupperna. Projekten för artriter, diabetes typ 2 och hjärtsvikt har även samverkan med det pågående utvecklingsarbetet inom SLSO (Stockholms Läns Sjukvårdsområde) som kallas Värdelyftet och INKA (INformationsKvalitetsArbete). Inom ramen för arbetet med SLL:s cancerplan finns motsvarande satsning, kopplad till 4D Bröstcancer, vid övriga vårdinrättningar för cancer i regionen. Ytterligare ett exempel är Kroninnovation som ska utarbeta förslag till en mer värdebaserad ersättnings- och uppföljningsmodell för primärvården.

6 The International Consortium for Health Outcomes Measurement (ICHOM) arbetar med att utveckla standardiserade hälsoutfallsmått för olika diagnoser. ICHOM grundades av Karolinska Institutet, Harvard Business School och Boston Consulting Group med syftet att kunna jämföra vård i olika sjukvårdssystem i världen. Successivt kommer ICHOM att arbeta fram gemensamma internationella hälsoutfallsmått för de fyra diagnoserna. Projekten för bröstcancer och hjärtsvikt är medlemmar i arbetsgrupper för att utveckla hälsoutfallsmått för respektive diagnoser. 6 (74) SVEUS står för nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården. Målet med SVEUS arbete är att skapa system för att redovisa kostnad i relation till värde för olika åtgärder inom vården. Exempelvis är projekt 4D Bröstcancer direkt involverat i arbetet med att ta fram värdebaserad ersättning och uppföljning för patienter med denna diagnos. Den nationella satsningen på kvalitetsregister utgör en nödvändig bas för en förbättrad informationsstruktur. Utvecklingen av Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ.se) med en speciell forskningspåminnelse är exempel på samfinansiering med program 4D. Vidare kan nämnas SVD-projektet (Strukturerat Vård Data), där en gemensam hjärtjournal skapats med direkt överföring av data till olika kvalitetsregister. På nationell nivå samordnar och förankrar programmet också med 3R som är ett samarbete mellan landstingen i Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne i syfte att gemensamt ta fram underlag för framtidens vårdinformationsmiljö.

7 2. Värde för intressenterna Individen, vården, forskningen samt industrin är intressenter och samarbetspartners som medverkar och arbetar mot samma mål i Program 4D. Om alla aktörer samarbetar ökar den gemensamma kunskapsbanken. 7 (74) Utgångspunkten för organisationen av Program 4D som helhet, och dess projekt, har varit att i så stor utsträckning som möjligt dra nytta av befintliga lednings- och samverkansformer inom KI och SLL. Det värde som de olika aktörerna i processen får ut av arbetet som bedrivs inom 4D ser delvis olika ut: Individer/patienter och deras närstående får möjlighet till en ökad delaktighet vilket innebär både större valfrihet och kunskap om val av vård och terapi. Det blir också enklare att få information om man ingår i en särskild riskgrupp genom att till exempel göra en online screening eller genom att delta i försöksgrupper. Med lättillgängliga verktyg för att tillgodogöra sig information kan patienten ta med informationen till sitt läkarbesök och förbereda frågor om behandling. Genom att patienten och vården kan dela informationen kan mål och beslut fattas gemensamt. Via ett förenklat samtyckesförfarande ska varje individ också kunna erbjudas att delta i forskningsprojekt och därmed bidra till forskningen. Vården får bättre verktyg för samverkan med patienten samt bättre möjlighet till styrning och utveckling, till exempel genom att i mötet med patienten få realtidsdata om patientens sjukdomstillstånd, som omfattar såväl historik som nuläge samt evidensbaserat beslutsstöd för undersökning och behandling. Det innebär också bättre kunskap om vårdens kvalitet och resultat som nya modeller för ersättning och styrning kan utvecklas ifrån. Det går också att få bättre precision i diagnostik och individuell behandling, exempelvis i form av en tydlig plan, som utformas tillsammans med patienten, för behandling, uppföljning och rehabilitering. Forskningen får tillgång till prover och data som förädlas och kan användas i forskningsstudier såsom exempelvis biobanksprover som över en längre period (före och efter diagnos samt under behandling) sammankopplas med patientdata i kvalitetsregistren. Sammankopplingen görs i syfte att kunna förutsäga patientens sjukdomsförlopp och genomföra individanpassad prevention och behandling. Industrin kan få möjlighet till ett närmare samarbete där man snabbare involveras i utvecklingen av preventiva åtgärder, nya diagnostiska metoder, nya läkemedel eller medicintekniska hjälpmedel och kan därmed snabbare utveckla produkter och tjänster.

8 3. Generaliserbara modeller Målet med arbetet inom Program 4D är att skapa generaliserbara modeller. Några exempel på dessa beskrivs härnedan med utgångspunkt i verkliga resultat från de delprojekt som testas i verksamheterna. 8 (74) Online screening, levnadsvanor och formulärhantering Digitala verktyg för screening av symptom utvecklas för flera av diagnoserna. Informationen från resultaten kommer att överföras till elektronisk journal som ett kunskapsstöd för både patient och läkare. Online Screening är en tjänst som utvecklats inom 4D i samarbete med patienter och vårdpersonal. Målsättningen är att personer med oro för besvär som kan vara möjliga symptom tidigare ska söka och få rätt vård. Testresultatet ska vara ett underlag i mötet mellan patient och primärvårdsläkare, samt fungera som ett stöd vid remiss från primärvård till specialist. Invånaren kan själv via mobil och webb: få en första indikation på om man bör följa upp sina besvär och i så fall ha med sig ett bra kunskapsunderlag inför möte med läkare att få vägledning inom hälso- och sjukvården för en snabbare diagnos och rätt behandling i ett tidigt skede För vården innebär tjänsten att man kan: erbjuda invånare, framför allt riskgrupper, möjligheten att göra ett eget första test få bättre kvalitet i mötet med patienten med hjälp av kunskapsunderlaget från online testet Funktionaliteten som används i screeningtjänsten är diagnosoberoende och kan användas i en mängd andra syften där information ska överföras från en invånare till rätt primär- och/eller specialistvårdgivare.

9 9 (74) Patientens Egen Provhantering (PEP) PEP är en ny invånartjänst som ger användaren möjlighet att själv bestämma över sina provtagningar. Tjänsten förflyttar delar av provhanteringen från sjukvården till invånaren. Tjänsten gör att man får ökad kunskap om sin hälsa och gör invånaren till en medaktör i hälsooch sjukvården. Genom Mina vårdkontakter kan invånaren beställa provtagning som är skräddarsydd och få svar elektroniskt direkt i mobilen. Invånaren kan själv via mobil och webb: beställa prover där provtagning sker på laboratorium beställa självtester där provtagning sker i hemmet utföra provtagning på valfritt provtagningsställe och ta del av resultatet på provtagningen via Mina Vårdkontakter För vården innebär tjänsten att man kan: låta patienter med kroniska diagnoser själva sköta beställning av prover låta invånare, utifrån vissa kriterier, beställa screening provtagning erbjuda sina invånare breda självtester med koppling till hälso- och sjukvården få provsvar som patienten beställer automatiskt till sitt lokala journalsystem

10 Biobanking Arbetet med biobanking sker i samarbete med Stockholms medicinska biobank (SMB) och alla projekt inom 4D har delprojekt som utgör försöksprojekt. För att standardisera provhanteringen och få jämförbara prover utvecklas arbetsbeskrivningar (SOP) för biobanking av vätska och olika typer av vävnad. Dessa beskrivningar implementeras sedan på sjukhuslaboratorier i regionen. Provhantering och tid till infrysning dokumenteras på ett standardiserat sätt för att kunna fatta beslut om rätt provkvalitet vid uttag för analys. 10 (74) Moderna molekylära analyser av blod och vävnadsprover baseras på mycket känsliga metoder för analys av gener, proteiner, kolhydrater och lipider. För att dessa metoder skall ge den information som förväntas krävs att proverna håller en hög kvalitet och är jämförbara. Invånaren och vården kan med hjälp av utvecklad biobanking: få mer målinriktad behandling och uppföljning, samt bättre diagnostik. Det är här centralt att laboratorieprover samlas in och att den information som kopplas till proverna görs tillgänglig Forskningen behöver tillgång till proverna, omvandlad till information, för studier av sjukdomars orsak och förlopp. Proverna har också ett stort värde för industrin vid utveckling av nya metoder för diagnostik och för nya behandlingsmetoder. Flera projekt har delprojekt inom biobanking. Dessa behandlar olika aspekter av processen och alla bidrar med olika delar av generaliserbar kunskap för en bredare, gemensam modell Samtyckeshantering är ytterligare ett viktigt område för generaliserbara modeller. Ju fler patienter som bidrar till forskningsstudier på ett enkelt och praktiskt sätt, desto större blir kunskapsunderlaget det gäller samtliga diagnoser och projekt. Utveckling av en modell för hur samtycken kan hanteras digitalt istället för manuellt, t ex med hjälp av en surfplatta, har därför prioriterats och tagits fram. Forskningsportaler är ytterligare ett område som är under utveckling som gemensam och generaliserbar modell. En designprocess har påbörjats för att skapa den infrastruktur som behövs för forskningsportaler. Dessa ska på ett säkert och strukturerat sätt tillgängliggöra stora mängder data för såväl verksamhetsuppföljning som för forskning. Därutöver arbetar alla projektgrupperna med att förbättra och strukturera vårdprocesserna inom sina diagnoser. Systematik i insamlingen av vårddata och hälsoutfallsmått för vårdutveckling och forskningsbehov möjliggörs av strukturerade vårdprocesser.

11 4. Näringslivssamverkan Många utredningar har beskrivit den potential som finns i Sverige vad gäller industriell utveckling inom Life Science. Bland de fördelar som finns i Sverige brukar särskilt nämnas sjukvårdsorganisationen med kvalitetsregister och biobanker, möjligheten att samverka mellan klinisk och pre-klinisk forskning och att den svenska befolkningen, inklusive de som lider av olika sjukdomar, är positiva till att bidra till forskning kring hälsa och sjukdom. Denna potential har endast utnyttjats i begränsad omfattning för industriell utveckling. Utöver att skapa en allmän grund för bättre vård och patientkontakt, är avsikten att 4D-programmet ska kunna bidra till att skapa bättre förutsättningar och pilotprojekt för samverkan mellan vård, forskning och näringsliv. 11 (74) Samtliga delprojekt har skapat strukturer i sjukvården som redan har eller i framtiden kommer att kunna gynna näringslivssamverkan (se respektive diagnosavsnitt). Genom att skapa strukturella förutsättningar för informationsöverföring längs patientens väg genom primärvård och specialistvård kan hela nätverkssjukvården användas i samverkan mellan vård, forskning och näringsliv. Demonstrations- och pilot-projekt vad gäller näringslivssamverkan har kommit olika långt inom de fyra diagnosområdena: Inom området bröstcancer har en grundstruktur etablerats vad gäller biopsitillgång och analys, och koppling till patientinformation. Diskussioner har även inletts med läkemedelsföretag för att utnyttja denna grundstruktur. Inom hjärtsvikt har flera projekt initierats: det mest omfattande är tillsammans med AstraZeneca vad gäller molekylära analyser i anslutning till det av AZ-stödda programmet vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Ett samarbete med ett mindre informatikföretag har också inletts vad gäller utveckling av e-hälsa och patientkontakt. Omfattande demonstrations- och pilot-projekt har bedrivits inom 4D artriter. Exempel på principer som utvecklats och som bör kunna ligga till grund för utveckling också inom andra diagnoser (också utanför 4D diagnoserna) är följande: Samverkan vad gäller utveckling och prövning av nya terapier, särskilt vid mycket tidiga stadier av sjukdom: De system för tidig identifiering av individer med misstänkt artritssjukdom ( ) gör det möjligt att skapa unika kohorter av individer som har begynnande sjukdomssymptom och biomarkörer, men ännu ingen utvecklad ledinflammation. Flera innovativa terapier utvecklas just nu för denna patientgrupp och med hjälp av 4D-projektet kommer vi att kunna ha en unik kohort av individer att tillfråga om deltagande i nya terapier som skulle kunna förebygga utveckling av artritsjukdom. Ett omfattande samverkansprojekt bedrivs inom detta område med ett internationellt läkemedelsföretag och flera andra diskuteras. Denna princip för användning av program för tidig detektion av sjukdomsutveckling är tillämplig också på flera av de andra diagnoserna inom 4D programmet och bör kunna utgöra en bas för förebyggande behandling generellt. Utveckling av elektroniska hälsotjänster. Nya e-hälsotjänster utvecklas både för patienter och för individer som har sjukdomssymptom och söker efter tidig information om sjukdomar och för individer som söker information om hur att leva hälsosamt och undvika sjukdom. I dessa tjänster ingår råd om livsstil som kan kombineras med biologisk information om gener och biomarkörer, som möjliggör individuella ställningstaganden till livsstil. Samarbete sker med flera mindre informatikföretag. Denna typ av arbete utvecklas f.n. inom alla 4D diagnoserna och samarbete mellan diagnoserna pågår.

12 Nya biomarkörer som kan bidra till att läkemedel används på ett mer riktat sätt än idag. Flera forskare knutna till de olika 4D-projekten samverkar redan med SciLifeLab och med andra forskargrupper. Artriter arbetar med diagnostik-företag, särskilt PhaDia/ThermoFischer (där internationellt huvudkontor och forskningscentrum för immundiagnostik finns i Uppsala)). Detta sker också inom ramen för det europeiska IMI projektet BTCure som leds från KI. 12 (74) Flera idéer har konkretiserats och kommer att kunna använda de 4D utvecklade tidiga diagnos-systemen i den fortsatta kommersiella utvecklingen. Inom området tidig diagnostik och behandling har inom artritprojekten fem patientansökningar inlämnats under de senaste åren vad gäller nya läkemedelsidéer eller idéer om repurposing av existerande läkemedel. Vi hoppas att dessa patentansökningar ska kunna ligga till grund för kommersialisering och prövning av ny diagnostik och ny terapi med hjälp av de kliniska strukturerna byggda inom 4D. Utvärdering av effekter och bieffekter av läkemedel. Detta görs inom ramen för främst läkemedelssäkerhet för samtliga idag marknadsförda biologiska anti-reumatiska läkemedel i Sverige och i samverkan med respektive läkemedelsföretag. Dessa studier kan och bör utvidgas till andra indikationer/specialiteter och kombineras med användning av biobanker och biomarkörer för att identifiera de patienter som har särskilt stor risk att utveckla bieffekter av ett visst läkemedel. Vidareutveckling av strukturen för samverkan med näringslivet i Program 4D pågår som ett led i en övergripande KI/SLL strategi för näringslivssamverkan.

13 5. 4D Artriter För tidigare och bättre diagnostik, behandling och prevention i dialog med patienten 13 (74) Projektledare: Sofia Ernestam och Lars Klareskog 5.1. Behovsbild, syfte och mål I Sverige går i dagsläget cirka 100 miljarder årligen till kostnader för rörelseorganens sjukdomar där artritsjukdomar är en betydande del. Av de totala kostnaderna är en tredjedel kostnader i hälso- och sjukvården medan resterande är indirekta kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioner. I Stockholm finns invånare med någon form av artritsjukdom och det sker patientbesök inom reumatologin varje år. I länet finns cirka patienter med ledgångsreumatism; 500 nya patienter tillkommer varje år. För att förhindra permanenta funktionshinder är tidig diagnos viktigt. Trots det finns det många patienter, i en del fall även sjukskrivna under lång tid, som väntar länge innan diagnosen ställs och behandling kan startas. Vägen till specialistvården för patienter med risk att utveckla svår sjukdom behöver förkortas betydligt och nya samarbetsformer med framför allt primärvård behöver utvecklas. Inom specialistvården erbjuder nya behandlingsstrategier allt bättre behandlingsresultat till fler patienter, men ställer också krav på tät och proaktiv uppföljning. Genom tidigarelagd diagnostik och behandling av patienter med artritsjukdom besparas patienter betydande lidande och samhället besparas stora kostnader för sjukskrivningar och förtidspension men även andra indirekta kostnader för färdtjänst, anhöriginsatser mm. 4D Artriter syftar till att skapa möjligheter att ge patienter ökad kunskap genom egna verktyg att nå bättre hälsa och genom tillgång till bättre, tidigare och mer individualiserad hälso- och sjukvård som förhindrar funktionshinder, förbättrar livskvaliteten och ökar patientens kunskap. 4D Artriter ska även bidra till att skapa en samverkansstruktur mellan vård och forskning som gör det möjligt att använda befintliga och nya forskningsresurser för prevention, tidig behandling och efterhand bot av artritsjukdomar. Arbetet inom 4D Artriter ska dessutom stärka forskningen kring artriter i Stockholmsregionen, så att denna forskning blir än mer internationellt ledande, och har möjlighet att attrahera nationella och internationella investeringar. Förhoppningen är bl.a. att denna forskning ska utgöra en magnet för företagsutveckling i Stockholm och Sverige, och att principerna för industrisamverkan kan bana väg för goda initiativ också inom övriga diagnosområden Målgrupper Målgrupp för breddinförande är patienter med artritsjukdomar i länet. Vissa delprojekt riktar sig även till patienter i hela Sverige. Målgrupp för breddinförande inom vård/forskning är framför allt enheter inom reumatologi, men även primärvårdsenheter och provtagningsenheter i rutinsjukvården. Flertalet delprojekt kan även komma att införas inom reumatologisk specialistvård i hela Sverige och primärvården nationellt.

14 5.3. Resultat i halvtid 4D Artriter utvecklar nya arbetssätt för att möjliggöra tidigarelagd diagnostik och behandling för patienter med artritsjukdomar. Inom ramen för ett pilotprojekt har patienter med misstänkt ledgångsreumatism kallats till ett kortare screeningsbesök där reumatologen undersöker lederna, kliniskt och med ultraljud. Därefter bokas de med ledinflammationer in på ett nybesök på artritmottagningen. Arbetet har redan gett flera effekter. I ett pilotprojekt på Karolinska universitetssjukhuset Solna bedömdes under hösten procent fler patienter än samma period föregående år. Medelsymtomduration vid diagnos minskade från 4,6 till 4,0 månader, och 50 procent fick diagnos inom 3 månader från symtomdebut jämfört med 40 procent de tre föregående åren (25 procent fler). Tiden till diagnos för patienter med tidig ledgångsreumatism har förkortats med 21 dagar till 116 dagar mellan år 2012 och 2014 i SLL, vilket också är 31 dagar kortare jämfört med landet som helhet. 4D 25 % fler patienter fick sin diagnos inom tre månader från symtomdebut Artriter har varit pådrivande för tillkomst och arbetssätt för den universitetssjukvårdsenhet för reumatologisk specialistsjukvård utanför akutsjukhus som ska starta under (74) En ny screeningtjänst via webben för tidig upptäckt, ontilederna.nu, har efter att ha testats inom primärvården lanserats på 1177 Vårdguiden. Under de första månaderna har mer än medborgare i hela landet genomfört hela testet. Samtidigt har webbstödet ontiryggen.nu, som riktar sig till inflammatorisk ryggsjukdom, färdigutvecklats. Båda kommer att finnas på flera språk. Webbtjänsten trappen, som underlättar egenvård och fysisk aktivitet vid symptom på inflammatorisk ryggsjukdom, har prövats i verksamhet och utvärdering pågår. Patientens egen provhantering, PEP, innebär att patienten själv kan beställa provtagning och får ta del av sina provsvar. Breddinförandet inom reumatologin har påbörjats med ytterligare 100 patienter. Patientens egen registrering, PER, är en sedan flera år etablerad internettjänst där patienten själv registrerar sin upplevda hälsa i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ. 4D Artriter har vidareutvecklat PER med bland annat funktionen för registrering i PER mellan fysiska besök. PER med registrering via läsplatta har även breddinförts hos privatpraktiserande reumatologer. En popup-funktion i SRQ till patienter lämpliga för medverkan i forskningsstudier eller inklusion i SRQ biobank har utvecklats och är införd, vilket bland annat lett till ökat antal patienter som lämnat biobanksprov. En logistiklösning och en modul för biobanksprover i rutinsjukvården har medfört att cirka en tredjedel av alla valbara patienter har provtagits i det nya logistiksystemet. Tidigare system har varit helt beroende av specifika forskningslösningar, vilka inom reumatologin gjort att prov tagits från nästan alla artritpatienter i redan befintliga forskningssystem. För att bli långvarigt och brett tillgängliga behövs dessa nya lösningar som är integrerade i rutinsjukvården. Till grund för en stor del av 4D Artriters arbete ligger en processbeskrivning av patientens resa genom vården och en kontinuerlig involvering av patienter i utvecklingsarbetet. En större uppföljning av de effektmål som finns övergripande för projektet planeras att följas upp Fler resultat redovisas mer i detalj i sammanfattningen per delprojekt Generaliserbarhet Slutsatserna från delprojektet Nytt beskrivningssystem kommer kunna användas i det fortsatta arbetet för att bättre beskriva värde för patienter med kronisk sjukdom. Modellen kommer i första hand testas i pilotstudie på den nya universitetssjukvårdsenheten för reumatologisk

15 specialistsjukvård utanför akutsjukhus men kommer också ge värdefulla erfarenheter för andra kroniska sjukdomar. Ett arbete där erfarenheter kommer överföras är det Vinnova-finansierade projektet Value and Choice som drivs från Medical Management Center och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen om ersättningssystem vid kronisk sjukdom. 15 (74) Mycket av det arbete som görs inom e-hälsa går att generalisera till stora områden inom hälsooch sjukvården och för utveckling av egenvård med möjlig koppling till hälso- och sjukvården där säker log-in i Mina vårdkontakter är garant för en säker informationshantering av personuppgifterna. Denna möjlighet till integration med IT-systemen i hälso- och sjukvården kommer vara nödvändig för ett brett införande och acceptans hos medborgare, patienter och vårdgivare. Webbtjänsten har varit en katalysator för den funktionalitet och integration som kan användas för att skapa strukturerade data och direkt gå till tidbokning och som kommer kunna användas för många andra diagnoser och för egenvård. Huvudansvar för att vidareutveckla beskrivning av de krav som bör ställas på IT-system är 4D Informatik. Teknisk utveckling av PEP pågår för att utveckla en generisk modell som ska kunna fungera för många olika diagnoser; för egenvård, i tidiga skeden av sjukdom och vid etablerad sjukdom. För ytterligare information, se 4D Informatik. Modellen med tidigarelagt omhändertagande för att bespara patienten lidande och samhället kostnader, inom delprojektet Nya arbetssätt, kan vara applicerbar för andra sjukdomar genom tidig diagnostik med hjälp av bland annat ultraljud samt tät kontroll till låg eller ingen sjukdomsaktivitet är uppnådd. 4D Artriter biobanking består av flera moduler, vilka samtliga är generiska och därför lätt kan appliceras på andra områden. Dessa moduler avser: integrerad påminnelsefunktion inne i kvalitetsregistret provhantering integrerad i rutinsjukvårdens provhantering från provtagning (PTC Karolinska Solna och Huddinge, DS) till Karolinska Universitetslaboratoriet samt planer på att starta sjukvårdsintegrerad biobanking inom Stockholms medicinska biobank (SMB) genom elektronisk beställning i TakeCare en biobankdatabas som hanterar urvalet av valbara patienter, tillfrågade patienter, och infrysta prover 5.5. Forskning Genom att lägga samman de nya arbetssätt och verktyg som 4D Artriter har tagit fram med tidigare forskningsprogram framträder en helt ny situation med mer inflytande från patienten, mer samverkan med primärvården och bättre tidig diagnos och remiss för rätt individer till specialistvården. På detta sätt får forskningen bättre tillgång till patientdata i dessa tidiga sjukdomsstadier än på andra håll i världen. Detta medför i sin tur att SLL kommer att kunna vara först att utveckla nya terapier för tidiga stadier av sjukdom. Många forskare och företag i världen inriktar sig på denna grupp och med detta nya system finns en unik konkurrensfördel för samarbete för att åstadkomma nya förebyggande terapier. En rad olika forskningsprojekt bedrivs med koppling till 4D Artriter. Bland annat tas trappen fram inom ramen för ett forskningsprojekt som bedrivs av bland annat KI och Uppsala Universitet. Forskning sker även inom ramen för avtal med reumatologins nationella uppföljningssystem för biologiska anti-reumatiska läkemedel (ARTIS) om framför allt läkemedelssäkerhet. Detta system används också alltmer för nationella studier av jämförande

16 läkemedelseffektivitet ( Comparative effectiveness research ). Doktorandstudier pågår avseende patientens syn på variabler och mått som används i kunskapsstödet till Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ, och hur patientens bild stämmer överens med Michael Porters teori om värdebaserad hälso- och sjukvård. Detta kommer att publiceras i vetenskaplig studie. Därtill bedrivs forskningsprojekt om kvalitetsregistersatsning på en övergripande nivå där delar av delprojektet om beskrivningssystem ingår. Att alla patienter ska erbjudas inklusion och följas i SRQ och att biobanksprov från tidig artrit finns i biobanken är en grund för en rad forskningsprojekt. 16 (74) 4D Artriter ingår i tre omfattande EU-finansierade projekt av vilka ett, IMI BTCure, samordnas inom delprojektet Nya arbetssätt. Den biobank som byggts upp från [Reumatologkliniken Karolinska Solna] om cirka 500 patienter som biobankats via den nya modulen kommer att användas för forskning som komplement till de stora biobanker och databaser (med flera tusen prover och patienter) som redan existerar inom ramen för de specifikt forskningsinitierade insamlingsprojekten (se ovan). Inom ramen för translationell forskning, vars förutsättningar kraftigt förbättras av 4D projektet, erhålls stöd från många nationella och internationella finansiärer. En rad projekt bedrivs kring biomarkörer och kring identifiering av biologiska processer som driver olika typer av artritsjukdomar. Denna forskning har stort genomslag inom den internationella forskningen inom detta fält, särskilt vad gäller förståelse av faktorer som bidrar till utvecklingen av sjukdom med nya metoder för prevention samt tidig upptäckt och åtgärd mot sjukdom. Flera nya upptäckter har gjorts som nu håller på att omvandlas till ny diagnostik och utveckling av nya terapiprinciper som kan sättas in redan i stadier av sjukdom innan leddestruktion utvecklats Implementering Implementering har påbörjats inom flera delprojekt inom 4D Artriter. Bland annat lanserades webbstödet ontilederna.nu på 1177 Vårdguiden i slutet av januari 2015, vilket riktar sig till medborgare med nydebuterade ledbesvär i hela landet. Även breddinförande av PEP har påbörjats, med ytterligare 100 patienter som använder tjänsten inom reumatologin. Patientens egen registrering, PER, är sedan första kvartalet 2015 en vidareutvecklad tjänst inom SRQ med nya funktioner. Lansering av webbstödet ontiryggen.nu kommer ske under Q2 och arbete pågår för att tjänsten ska återfinnas på Delprojekt Biobanking i rutinsjukvården har levererat en logistiklösning för hur biobankprover kopplade till kvalitetsregister kan implementeras i daglig vårdverksamhet, inom samtliga reumaenheter inom SLL. Denna lösning är nu i driftsfas, helt enligt projektmålen. Under hösten 2015 påbörjas implementering av rutinerna för QRC Coachningsprojekt registeruppföljning och biobanksinklusion på övriga enheter på Reumatologkliniken Karolinska Solna och Huddinge (mottagningar, dagvård, slutenvård), vilket kommer att medföra mycket utbildning av alla personalkategorier. Evidensbaserad utveckling och införande av phadia och webbstöd finansieras med hjälp av forskningsmedel och 4D-medel. Detsamma gäller för Biobanksprover i rutinsjukvården. Drift av webbstöd bör det finnas incitament för respektive landsting att tillämpa och finansiera eftersom det är ett effektivt sätt för diagnos och behandling.

17 5.7. Näringslivssamverkan 4D Artriter har en betydande näringslivssamverkan och har etablerat det separata delprojektet Samverkan med näringslivet. Flera stora forskningsprogram på EU-nivå pågår. ARTIS har samverkansavtal med sju läkemedelsföretags globala avdelningar. SRQ har avtal om köp av tjänster med åtta läkemedelsföretag, antingen svenska eller nordiska avdelningar. Därutöver finns avtal mellan enskilda forskare och diagnostikföretag. 17 (74) Samverkan sker också med diagnostikföretaget PhaDia/ThermoFischer för diagnostikutveckling av en ny analys för artritdiagnostik samt med en rad större läkemedelsföretag inom området. Ett exempel på ett nyligen inlett samarbete, är samverkan med företaget Janssen inom translationell forskning om 10 Mkr per år från hösten En rad läkemedelsprövningar pågår med både nya läkemedel och för optimering av användningen av redan existerande läkemedel. De nya modulerna för tidig diagnostik och för provtagning samt för patientens medverkan som utvecklas inom 4D Artriter, har stor betydelse för reumatologins möjligheter att medverka effektivt i dessa och kommande läkemedelsstudier. En ny typ av kvalificerad monitorering av immunsystemets funktioner under olika terapier har etablerats i samverkan med SciLifeLab. Flera större läkemedelsföretag samt startups är intresserade av att använda systemen för tidiga studier av nästa generations antireumatiska läkemedel. Tack vare systemet med webtjänsten ontilederna.och andra delar av 4D Artriters infrastruktur, är Reumatologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset mycket internationellt konkurrenskraftig avseende samverkan kring dessa nya terapier. Webbstöden inom delprojekt e-hälsa har tagits fram i samverkan med Ocean Observations, ett digitalt tjänsteföretag. Pilotprojektet för PEP har utvecklats tillsammans med Unilabs, ett laboratorieföretag och journalsystemet TakeCare, och inför breddinförande tas kontakt med flera andra företag. Det sker även arbete kring etablering av nya företag ( startups/spinoffs ) med tre olika ansatser Utmaningar och lärdomar Det sammantagna projektet 4D Artriter kommer att kunna ge patienterna en bättre hälsa samt bättre förutsättningar för forskning och näringslivssamverkan. Det finns dock flera lärdomar att dra redan i halvtid. E-hälsa har visat sig ha ytterligare möjligheter än ursprungligen planerat. När PEP är lanserad som generisk lösning kommer applikationer finnas inom andra områden såsom för klamydiatest, diabetes, egenvårdstester som INR-prov vid Waranbehandling etc. Förvaltning och finansiering i förvaltning av framtagna produkter är dock en nyckelfråga och utmaning framåt. Nationell samordning krävs för att kostnadseffektivitet ska erhållas för e-tjänster. För webbstöd som ontilederna.nu är det avgörande att insamlade data kan överföras till hälsooch sjukvården och att basala tjänster som tidbokning och mailfunktion finns på plats. Pilotprojekt som avser tidig diagnostik visar mycket uppmuntrande resultat med flera patienter i flöde och kortare tid till diagnos, vilket ger stöd för ytterligare bredlansering av arbetssätten. Dock släpar breddlansering till andra sjukhus och privata vårdgivare efter men arbete har inletts för att säkerställa rätt förutsättningar. Att förändra arbetssätt är en utmaning. Det finns också en risk för att delprojekt Nytt beskrivningssystem inte kan sättas i pilot som planerat ifall den nya universitetssjukvårdsenheten för reumatologisk specialistsjukvård utanför akutsjukhus inte etableras i tid.

18 För delprojekt Biobanksprover i rutinsjukvården ligger i nästa steg flera utmaningar som är beroende av utvecklingen för Stockholms medicinska biobank (SMB). 4D Artriter har ett behov av ett samlat grepp kring strukturer för provinsamling, hantering, kostnader, där biobank kan utgöra en utmärkt modell för breddinförande. SMB avser att bygga ut biobanksinfrastrukturen i regionen och möjliggöra elektronisk beställning av biobanksprover i TakeCare för snabb hantering av prover med hög kvalitet och göra proverna jämförbara. SMB arbetar även med att implementera elektroniska samtycken (på försök inom 4D Bröstcancer) samt samverkar med andra landsting för att ta fram gemensamma krav för nationell biobanking som stöd till kvalitetsregister och ge medikolegalt stöd till brukare. 18 (74) 5.9. Delprojekt Delprojekt 1: Nytt beskrivningssystem Delprojekt 2: E-hälsa, beslutsstöd för patienter, vårdgivare och forskning Delprojekt 3: Nya arbetssätt Delprojekt 4: Biobanksprover i rutinsjukvården Delprojekt 5: Samverkan med näringslivet Delprojekt 6: Kommunikation

19 19 (74) 4D Artriter Delprojekt 1: Nytt beskrivningssystem Delprojektledare: Sofia Ernestam Syfte Att sträva efter en sjukvård där ledning och styrning allt mer genomsyras av ett värdebaserat synsätt, där nyttan för patienter ska kunna följas upp och att alla intressenter ska kunna ta del av uppföljningen. Mål Målet är att utveckla ett nytt beskrivningssystem för patienter med kronisk sjukdom som fokuserar på ersättning för metoder som skapar värde för patienten och som ger incitament för patientens eget deltagande i vården, samt för forskning. Resultat/leveranser hittills: Rapport beskrivningssystem inklusive bilagor, är klar Modell kvalitetsindikatorer, ett nationellt arbete, är klart Slutsatserna i rapporten kommer kunna användas i det fortsatta arbetet med att utveckla beskrivningssystemet för att bättre beskriva värde för patienter med kronisk sjukdom. Kommande leveranser: Simulering av modellen. Pilot av modellen planerad på den nya universitetssjukvårdsenheten för reumatologisk specialistsjukvård utanför akutsjukhus (start 2016). Successivt användande av nytt beskrivningssystem på andra enheter. Patientutvärdering i vetenskaplig studie Uppföljning av kvalitetsindikatorer och coachingsprojekt. Öppna uppföljningstjänst för myndigheter och landsting/regioner att följa kvalitetsregistret SRQ i realtid och samtidigt etablera en användargrupp för att diskutera utformning av tjänsten. Detta är ett tillägg till planen som särskilt utarbetats med tanke på biosimilarernas införande. Förstudie portal, görs av 4D Informatik.

20 20 (74) Målgrupp breddinförande: Modellen kommer i första hand testas med ny specialistenhet inom reumatologi, på sikt flera enheter inom reumatologi i SLL, principer kan appliceras för andra specialiteter. Invånare i SLL med reumatoid artrit (RA) ska återfinnas i SRQ. Tidsplan: Jan Jan-18 Dec-18 Förstudie Modell Pilot Införande Budget 2015: 100 tkr prognos ( tkr beviljat) Försening av nya enheten varför pilot inte genomförs under Nya enheten planerad att tas i drift från 1 januari 2016.

21 21 (74) 4D Artriter Delprojekt 2: E-hälsa, beslutsstöd för patienter, vårdgivare och forskning Delprojektledare: Sofia Ernestam, Malin Regardt, Elin Lindblad, Martin Williamsson, Ann- Charlotte Elkan Syfte Att vården ska bli mer effektiv Att patienten får minskat lidande, förbättrad funktionstillstånd och bättre hälsa Att sjukskrivningar och förtida pensioneringar pga. av artritsjukdom ska minska Mål Att identifiera patienten i ett tidigt skede av sjukdomen Att behandla patienten mer effektivt genom att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid Att patienten är en medaktör i vården för att direkt ha möjlighet att påverka vårdutförandet Att omsätta forskningsresultat snabbare i klinisk praxis Resultat/leveranser hittills: Webbstödet ontilederna.nu för tidig upptäckt lanserades på 1177 Vårdguiden i slutet av januari Sedan dess har mer än medborgare i hela landet genomfört testet. Webbstödet är översatt till flera språk och lansering sker våren Webbtjänsten presenterades på Vitalis, ITkongress för hälso- och sjukvården, och väckte stort nationellt intresse. Webbstödet ontiryggen.nu, som riktar sig till personer med inflammatorisk ryggsjukdom, är färdigutvecklad. Patientens egen provhantering, PEP, har påbörjat breddinförande inom reumatologin med mål om ytterligare 100 patienter som använder tjänsten. Ny patientinformation och dokumentation av arbetssättet Q PEP belönades med Vitalis stipendium i april Patientens egen registrering, PER, är en internettjänst där patienten själv registrerar sin upplevda hälsa i kvalitetsregistret SRQ och som 4D Artriter har vidareutvecklat. Funktionen registrering mellan fysiska besök finns från Q som ny tjänst inom SRQ och en användarvänlig läsplatteversion har också utvecklats. De nya funktionerna har breddinförts hos privatpraktiserande reumatologer. Webbtjänsten trappen, som underlättar egenvård och fysisk aktivitet vid symptom på inflammatorisk ryggsjukdom, är testad i verksamhet och utvärdering pågår. Tjänsten innehåller en gruppstödsfunktion och är ett redskap för patienterna, tänkt som ett komplement till hälso- och sjukvården. SRQ:s forskningsstöd har prövats med en popup- funktion för patienter lämpliga för medverkan i forskningsstudier. Det har bland annat lett till ett ökat antal patienter som lämnat biobanksprov. Utvärdering visar att erbjudandet om medverkan i forskningsstudier bör komma tidigare i processen. Befintlig pilot fortsätter men breddinförande avvaktas tills detta är åtgärdat. Möjlighet att registrera batch-nummer i SRQ:s beslutsstöd för att möjliggöra spårbarhet vid rapportering av biverkningar är etablerad.

22 22 (74) Kommande leveranser: Följa upp breddinförande av Tillsammans med 4D Informatik utveckla generaliserbarhet för en väg in till hälso- och sjukvården via Mina vårdkontakter så att en digital lösning användas för att skapa strukturerad data och gå direkt till tidbokning. Pilot och breddinförande av ontiryggen.nu kommer ske under Q2. Arbete pågår för att tjänsten ska återfinnas på Tjänsten kommer översattas till flera språk. Utvärdering av trappen pågår. Manuskript om resultat till vetenskaplig tidskrift. Artikel i ett temanummer om appar i den populärvetenskapliga tidskriften Medicinsk Vetenskap och produktion av två intervjufilmer planeras. Patientens egen provhantering PEP. Gemensamt med breddinförandet pågår arbete tillsammans med 4D Informatik för att utveckla en generaliserbar nationell lösning. För utförligare beskrivning av den generiska tjänsten, se 4D Informatik. Samtyckeshantering ska utvecklas men avvaktar resultat från förstudien som 4D Informatik har genomfört. Riskvisualisering avseende risk för infektioner är på planeringsstadiet. Utveckling av digital lösning för fallkontrollstudien EIRA, avseende levnadsvanor, fortsätter, inklusive påminnelsefunktion i SRQ. Tidsplan: Online Screening - Ontilederna Jan Jan-15 Aug-15 Forskningsstöd SRQ Jan Juli-16 Dec-16 Förstudie trappen Okt-14 Mode ll Pilot Införande Maj Dec-15 Förstudie Model Pilot Införande l Online Screening- Ontiryggen Okt Aug-15 Dec-15 Förstudie Modell Pilot Införande PER mellan besök Jan Jul-15 Dec-15 Förstudie Modell Pilot Införande Förstudie Model Pilot Införande l Förstu Model Pilot Patientens die egen provhantering l PEP Jan Nov-16 Dec-17 Förstudie Modell Pilot Införande Målgrupp breddinförande: För vård/forskning: reumatologisk specialistvård och primärvård i hela Sverige. För invånare/patient: Ontilederna: Medborgare med nydebuterad ledvärk, hittills cirka per månad nationellt PEP: patienter med artritsjukdom i landet PER mellan besök: patienter i hela landet Budget 2015: tkr prognos (3 244 tkr beviljat)

23 23 (74) 4D Artriter Delprojekt 3: Nya arbetssätt Delprojektledare: Lars Klareskog, Saedis Saevarsdottir Syfte Möjliggöra tidigarelagd diagnostik och behandling genom att införa arbetssätt som evidensbaserat visat sig vara effektiva för tidig diagnostik med hjälp av ultraljud (s.k. artritscreening) och tät kontroll tills låg eller ingen sjukdomsaktivitet är uppnådd. Öka patienters deltagande i forskningsprojekt samt inklusion och uppföljning i svenska reumatologins kvalitetsregister, SRQ. Ge bättre utbildning till blivande reumatologer i såväl ultraljudsundersökningar som diagnostik och behandling av artritsjukdomar. Mål Utveckla artritscreeningen och öka dess kapacitet ytterligare genom att modifiera och förbättra utifrån tidigare pilot. Korta symtomdurationen, från symptom till diagnos. Det initiala målet är att >50% av patienter ska diagnosticeras inom 3 månader från debut av symptom. Fler patienter ska uppnå låg eller ingen sjukdomsaktivitet vid 1 års uppföljning. Alla patienter inkluderas och följs i registret, och uppmuntras till deltagande i studier på alla enheter. Resultat/leveranser hittills: Pilotprojekt för tidig diagnostik visar mycket uppmuntrande resultat med fler patienter i flödet för tidig diagnostik och kortare tid till diagnos. Arbetet har gett en mycket tydlig effekt i hälso- och sjukvården och ger stöd för ytterligare bredlansering av arbetssätten. Under prövningen har de som har fynd förenliga med reumatoid artrit tagit prover, undersökts kliniskt och med ultraljud samt inkluderats direkt i registret, före inklusionsbesök dagen efter. Besöket kan därmed utnyttjas bättre för att ställa diagnos direkt och ge behandling. De som inte har några tecken till ledsjukdom eller en annan reumatisk sjukdom avslutas med informationsbrev till inremitterande. Under hösten 2014 ökade antalet läkarbesök på tidig artritmottagning med 250 procent på kliniken i Solna. Under 2014 diagnosticerades 298 nya RApatienter (reumatoid artrit), vilket är 28 procent fler än Medelsymtomduration vid diagnos minskade från 4,6 till 4,0 månader, och 50 procent fick diagnos inom 3 månader, jämfört med 40 procent de tre föregående åren. Det initiala målet har därmed uppnåtts. Tillgång till återbesök om 1 månad istället för 3 månader, och till akuta tider med kortisoninjektioner, har ökat. QRC coachningsprojektet - förstudie och pilot för att öka patienters deltagande i forskningsprojekt samt inklusion och uppföljning i svenska reumatologins kvalitetsregister, SRQ. Coachningsprojektet sker vid reumatologdagvården Karolinska Huddinge. Lathundar prövas för påminnelse om inklusion i register och biobank, nytt patientinformationsmaterial (muntligt och skriftligt) och följer resultaten varje vecka. ST-läkare i reumatolog har placerats i 2-3 månaders på tidig artrit mottagning, och 3 STläkare har lärt sig grunden i ultraljudsundersökningar av leder.

24 24 (74) Kommande leveranser: Utvärdera modell för nytt omhändertagande av patienter med nydebuterad inflammatorisk ledsjukdom, ytterligare förbättringar utifrån prövning för att behålla resultat trots ett klart ökat remissinflöde samt lansera ontilederna.nu. Planera för breddinförande, hur artritscreening kan implementeras i Huddinge och på Danderyd. Sjuksköterskemottagning startar i Solna hösten 2015, enligt den pilot som har pågått sedan 2014 i Huddinge, och praktiska förberedelser för detta pågår. Etablering av nya arbetssätt på den nya universitetssjukvårdsenheten för reumatologisk specialistsjukvård utanför akutsjukhus Genomgång av Coaching projektets resultat ska prövas på Karolinska Huddinge och därefter planera för implementering av rutinerna på övriga enheter på Reumatologkliniken Karolinska Solna och Huddinge (mottagningar, dagvård, slutenvård). Medför mycket utbildning av alla personalkategorier. Starta en liknande verksamhet för spondylartritsjukdomar, den andra stora gruppen kroniska artritsjukdomar, hösten 2015 på Reumatologkliniken Huddinge, med samma ändamål av tidig diagnostik och omhändertagande, samt systematisk uppföljning för att uppnå tidig sjukdomskontroll, möjliggöra forskning och förbättra utbildning. Målgrupp breddinförande: Invånare med tidiga artritsjukdomar, även en del andra orsaker till ledvärk där tidigare diagnos kan sättas, t.ex. fingerledsartros. Reumatologiska specialistvårdsenheter och primärvården i länet. Tidsplan: Jan Jan-18 Dec-18 Förstudie Modell Pilot Införande Budget 2015: tkr prognos, (2 624 tkr beviljat) Omfördelningen påverkar inte 4D Artriters totala budgetram för 2015.

25 25 (74) 4D Artriter Delprojekt 4: Biobanksprover i rutinsjukvården Delprojektledare: Johan Askling Syfte Att biobanka patienters prover tagna i rutinsjukvården. Att förenkla möjligheten att identifiera och inkludera patienter i forskningsprojekt. Att korta tiden tills det att forskningsresultat implementeras i vården. Mål Att utveckla ett beslutsstöd som anger när en patient är lämpad för biobanking och vilka forskningsprojekt patienten är lämpad för Att säkerställa tagning av biobanksprover i rutinvården. Att möjliggöra direkt implementering av forskningsresultat i kliniska vården genom samverkan mellan biobanks- och kvalitetsregistret. Resultat/leveranser hittills: En logistiklösning för hur biobanksprover kopplade till kvalitetsregister kan implementeras i daglig vårdverksamhet, inom samtliga reumaenheter inom SLL. Lösningen har prövats i pilot, förfinats och är nu i driftsfas, helt enligt projektmålen. En modul för översikt av antalet valbara individer, tillfrågade patienter och inkomna prover, vilket ger möjlighet att identifiera dem som bör påminnas eller tillfrågas igen. Cirka 550 patienter har provtagits inom SLL. Det är en ökning från noll till att cirka en tredjedel av alla valbara patienter finns biobankade. Antalet tillfrågade som sagt nej är mycket lågt. Resultatet är över förväntan för att vara en nyintroducerad infrastruktur som inte är kopplad till någon dedikerad studie.

26 26 (74) Kommande leveranser: Förstudie - koppling/överföring av process till EIRA-studien avseende levnadsvanor. Modell - IT-lösning för översikt av befintliga prover i olika biobanker kopplade till reumatologi inom SLL, och tillgänglig klinisk information om den reumatiska sjukdomen för motsvarande individer. Pilot av elektronisk samtyckes-insamling via kvalitetsregistret SRQ. Förstudie och pilot i samarbete med BBMRI.se för att utvärdera den dedikerade biobanks programvara OpenSpecimen och utveckla en lösning för provöversikt och med beslutsstöd för provtagning. Etablera sjukvårdsintegrerad biobanking genom Stockholms medicinska biobank i Solna, Huddinge och Danderyd. Målgrupp breddinförande: Samtliga patienter med inflammatorisk artrit (RA) som är aktuella för utredning/behandling inom reumatologin i SLL. Samtliga provtagningsenheter där dessa patienter redan i dagsläget lämnar prov som led i rutinsjukvården. Tidsplan: Jan-14 Okt Dec-15 Förstudie Modell Pilot Budget 2015: 570 tkr prognos (956 tkr beviljat) Införande

27 27 (74) 4D Artriter Delprojekt 5: Samverkan med näringslivet Delprojektledare: Lars Klareskog Syfte Att förbättra samverkan mellan vård, forskning och industriellt utvecklingsarbete. Mål Målet är att ta fram och implementera en modell för samverkan med näringslivet för KI, SLL och universitetssjukvården, vilken kan appliceras för många specialiteter. Modellen ska tydliggöra vad KI, SLL och universitetssjukvården vill uppnå i sin samverkan med näringslivet. Resultat/leveranser hittills: Delprojektet är nystartat Inom den reumatologiska vården med koppling till 4D Artriter finns en omfattande samverkan med näringsliv i olika former, vilket utgör en värdefull grund för att ta fram en modell för samverkan med näringslivet. Arbetet inom 4D Artriter utgör i flera fall en stor drivkraft för detta. Det gäller såväl stora etablerade läkemedelsföretag som mindre företag samt etablering av nya företag baserade på nya patent. Kommande leveranser: Förstudie kartlägga nuläge och ta fram ett börläge. Ta fram en affärsmodell. Prövning planeras inom ramen för den nya universitetssjukvårds-enheten för reumatologisk specialistsjukvård utanför akutsjukhus (start 2016). Målgrupp breddinförande: Framförallt nya enheten inom med spridningseffekter till andra specialiteter. Tidsplan: Budget 2015: 300 tkr prognos (792 tkr beviljat) Omfördelningen påverkar inte 4D Artriters totala budgetram för 2015.

28 28 (74) 4D Artriter Delprojekt 6: Kommunikation Delprojektledare: Sofia Ernestam Syfte Öka kunskapen om artriter och att nå nya patientgrupper. Mål Målsättningen är att kommunicera relevanta delar inom 4D Artriter på ett enhetligt sätt med ett gemensamt budskap för t.ex. e-hälso-tjänster, nytt beskrivningssystem och näringslivssamverkan. Resultat/leveranser hittills: Inför lanseringen av ontilederna.nu - arbete för att skapa en trovärdig avsändare, publicera information om tjänsten och om 4D Artriter på t.ex. Vårdgivarguiden samt sprida information om tjänsten i media. Hemsida 4D Artriter där ontilederna.nu placerats under pilotfas. Åtta informationsfilmer med olika teman och målgrupper färdigställs och ytterligare två planeras. Filmerna finns åtkomliga via bland annat Youtube. (https://www.youtube.com/channel/ucffkgqpz4dythvfgoox3pzg) Stort intresset för projektets digitala tjänster, Patentens Egen Provhantering (PEP) och Ontilederna.nu under våren 2015 medför fokus på att synliggöra dessa externt. I april medverkade 4D Artriter på Vitalis, Nordens största mötesplats inom e-hälsa. Tillsammans med Mina Vårdflöden presenterades PEP och ontilederna.nu i monter och med två föreläsningar. Kommande leveranser: Arbete bedrivs för att det ska finnas relevant information om 4D Artriter i alla kanaler som 4D har att tillgå. Färdigställande av filmer. Se över informationen om reumatiska sjukdomar till medborgare på 1177 och webbsidor som samt reumatologins informationsmaterial om artritsjukdomar, läkemedel och biverkningar. Påbörja arbetet inför lanseringen av Patientens egen Provhantering (hösten 2015). Målgrupp breddinförande: Att kommunicera genom flera olika kanaler kommer vara en nyckelfråga för att nå nya patientgrupper och få till stånd förändrade arbetssätt i vården. Tidsplan: Delprojektet stödjer övriga delprojekt och är beroende av deras tidsplaner. Budget 2015: tkr prognos (528 tkr beviljat) Prognosen beror på lansering av webbtjänster och breddinförandet av arbetssätten och är en omfördelning från andra delprojekt.

29 6. 4D Bröstcancer För utökad och förstärkt patientmedverkan i forskningen 29 (74) Projektledare: Kjell Bergfeldt och Yvonne Wengström 6.1. Behovsbild, syfte och mål Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka kvinnor i Stockholmsregionen lever med en bröstcancerdiagnos. I Stockholm inklusive Gotland diagnosticeras varje år cirka kvinnor med bröstcancer och antalet som insjuknar fortsätter öka. Bröstcentrum kommer även i kontakt med många patienter som uttrycker en oro för cancer och där diagnosen ofta blir frisk eller godartad förändring. Dödligheten har minskat och den relativa 5-årsöverlevnaden är idag 90 procent. Trots dessa resultat finns behov av förbättringar och utveckling. Patienternas väg genom vården kan skilja sig åt och uppfattas som fragmenterad, det finns socioekonomiska skillnader i överlevnad, ledtider i delar av processen kan förbättras och den kliniska forskningen kan utvecklas på alla områden. Projektet arbetar för att utveckla vård och forskning för patienter med bröstcancer. Genom att utveckla och förbättra patientens väg genom vården ökar möjligheterna att förebygga, eller tidigt upptäcka, bröstcancer samt förbättra behandlingsresultaten. Målet är att diagnostik, vård och forskning ska integreras runt patienten i sammanhållna processer i de tre nya bröstcancercentrum som etableras i regionen våren Den nya modellen för bröstcancervård och klinisk forskning ska leda till förbättrad kvalitet, säkerhet, jämlik vård, ökad delaktighet för patienten samt förbättringar vad avser tillgänglighet, kontinuitet och ledtider Målgrupper Målgrupp för breddinförande är kvinnor som utreds och diagnostiseras med bröstcancer och närstående med erfarenhet av cancersjukdom i första hand. Vissa delprojekt kan även breddinföras för andra diagnoser. Målgrupp för breddinförande av patientmedverkan är patienten, vårdgivare och forskare inom cancer. Modellen för stöd till forskning i klinisk miljö kan generaliseras inom onkologi och akademisk hälso- och sjukvård. Samtyckesinhämtning för biobanking är ej diagnosspecifik varför det kan breddinföras i hälso- och sjukvård generellt Resultat i halvtid Vid starten av 4D skapades ett projekt för att ta fram en plan för bröstcancervård och forskning i Stockholm. Rapporten levererades som en del av cancerplan , som är en del av Framtidsplanen. Utifrån det togs beslut om att skapa tre bröstcancercentrum; Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Södersjukhuset respektive Capio S:t Göran, som alla har ett samlat ansvar för alla delar av vården. Sedan starten av 4D Bröstcancer har arbetet organiserats i parallella projekt i syfte att tydligt knyta ihop infrastrukturen för klinisk forskning med utveckling av processorienterad vård i

30 uppbyggandet av dessa tre bröstcancercentrum. Detta har krävt åtgärder och gemensam utveckling av både vård och klinisk forskning på olika nivåer i både landstinget och akademin. Ett exempel är det sätt vilket beställarkompetens och olika kompetenser inom bröstcancervård gemensamt arbetat med utformning av uppdragsbeskrivningen och indikatorerna. Våren 2014 levererades en detaljerad beskrivning av framtida bröstcancercentrum, från utredning till diagnostik och behandling. Beskrivningen ligger till grund för uppdrag inklusive framtagna indikatorer i avtalen med respektive sjukhus. En ny modell för uppföljning av verksamheten vid bröstcancercentrum med fokus gemensamt lärande och förbättring har också utvecklats. En modell har även tagits fram för uppföljning av ledtider i realtid. Tiderna visas publikt månatligen på Regionalt cancercentrums hemsida. 30 (74) En nyckelfunktion i implementeringen av sammanhållna processer för vård och forskning är funktionen forskningskoordinator som från årsskiftet har tillsatts vid respektive bröstcancercentrum. De ska i samverkan med andra arbeta med förutsättningar för klinisk forskning (ex samtycke, biobankning), implementering av ny kunskap, definition och uppföljning av utfalls - och resursmått och koordinering av den kliniska forskningen mellan vårdgivare i patientflödet. Därtill har en koordinatorsjuksköterskefunktion utsetts vid respektive bröstcancercentrum. 4D Bröstcancer har arbetat med att skapa modeller för kunskapsbyggande genom att utveckla en infrastruktur som Inklusionsgraden för möjliggör deltagande i högkvalitativ klinisk forskning för samtycke till biobanking varje kvinna som utreds och behandlas för bröstcancer i har ökat från 66 till 97 % Stockholm Gotland. Ett framgångsrikt arbete med informerat samtycke via läsplatta ökade andelen patienter som lämnade samtycke till medverkan i biobank från, drygt 66 procent till 97 procent. Med anledning av de goda resultaten används läsplattemodellen för biobanking vid samtliga bröstcentrum tidigare än planerat. För att stärka patientens perspektiv och öka delaktigheten utvecklas en modell för patienter och närstående att genom erfarenhetsbaserad samverkan medverka vid förbättringsarbete och forskning i samtliga delar av cancervården. Ett resultat av utvecklingsarbetet är en webbaserad utbildning och material för patienter/närstående som vill delta som patient och närståenderepresentant. Planen är även att bilda ett advisory board som kan vara behjälpliga vid utvecklings- och forskningsprojekt där man efterfrågar patient- och närståendesamverkan. Arbete pågår för att skapa ett Lärandecentrum i bröstcancervården som ger patienten kunskap och förståelse för den egna sjukdomen och behandlingen. För att säkerställa att patienter och närstående kan vara delaktiga, få individuellt anpassad information och möjlighet att medverka i planering pågår ett arbete med att ta fram ett IT-stöd Min vårdplan Cancer. Där kan patient och kontakt- och forskningssjuksköterskan mötas för dialog och överföring av information. Det ger även vården en överblick av patientens alla vårdkontakter vilket idag är en manuell och tidskrävande arbetsuppgift. Genom samarbete med det nationella projektet Mina vårdhändelser och integrering av data från aktuella journalsystem har tekniska förutsättningar för att skapa en individuell vårdplan skapats. Test av lösning (dialog- och kommunikationslösning) och plattform för Min vårdplan Cancer genomförs i testmiljö med kontaktsjuksköterskor och f d patienter under maj och juni Syftet är att undersöka om lösning och plattform är möjlig att efter vidareutveckling prövas inom en bröstcancerverksamhet i SLL. Resultaten redovisas mer i detalj i sammanfattningen per delprojekt.

31 6.4. Generaliserbarhet Ett syfte med 4D Bröstcancer är att utveckla en pedagogisk modell för kvinnor med bröstcancer med avsikt att testas och breddinföras för andra diagnoser. 31 (74) Arbetet med en modell för ledtider i realtid för att publicera dessa publikt kan spridas till fler diagnoser. Redan nu används den generaliserbara metoden för ledtider för andra cancerformers processer och en samlad vårdprocess underlättar för den kliniska forskningen. En ökad patientmedverkan i vården beskrivs som nödvändig från flera håll och poängteras i den nya patientlagen. Modellen för utbildning av PNR (Patient, Närstående, Rådgivare) i bröstcancervården kan utnyttjas med andra patientgrupper och i olika verksamheter. Modellen för utveckling av infrastruktur för forskning i klinisk miljö kan komma att generaliseras och breddinföras inom onkologi generellt men även som stöd för utveckling av forskningsmiljöer i akademisk hälso- och sjukvård. Standard utvecklad för biobanking kan också generaliseras till andra diagnoser. Samtyckesinhämtning för biobanking är ej diagnosspecifikt varför det kan breddinföras i hälso- och sjukvård generellt. Under hösten 2015 planeras att den elektroniska dialog- och kommunikationslösningen ska prövas i en bröstcancerverksamhet enligt ovan. Syftet är att utvärdera om plattformen är ett sätt att säkerställa att de behov och krav som finns för Min vårdplan inom cancervården uppfylls. Genom att Min vårdplan blir en elektronisk lösning ökar patientens möjlighet att äga sin vårdplan, följa sin vårdprocess och öka sin kunskap. Vårdens skyldigheter att informera säkerställs också genom tydliga processer Forskning I ett samarbete med Stockholms Universitet och Stockholm Business School bedrivs ett projekt med syftet att undersöka hur integrationen av FoU och sjukvårdsproduktion byggs upp i de nya bröstcancercentrum. En projektansökan (Dynamic Decision Support System for Breast Cancer Prevention and Screening - D2S2) har skickats till EU:s forskningsutlysning Horizon 2020 PH- 28. Beslut om tilldelning förväntas i början på Delprojekt Utveckling av forskningskoordinatorfunktion ska enligt plan redovisas i en forskningsrapport där de modeller för erfarenhetsbaserad samverkan som är lämpliga i samverkan mellan vård, forskare och PNR samt för att utvärdera vårdteams och PNR upplevelse av patientmedverkan i vården före och efter en intervention. Den plattform och lösning som blir resultatet av delprojekt Patientmedverkan i vård och forskning kommer att stötta kommunikation med patienter även i forskningsprojekt Implementering Pilotstudien för Registrering av samtycke på läsplatta har breddinförts trots att det är en prototyp och informerat samtycke för biobanking samlas därmed in vid samtliga bröstcancercentrum efter start vid bröstcancercentrum Capio S:t Göran och Södersjukhuset. I en framtid bör samarbete med olika vårdaktörer och näringslivet etableras för att utveckla och implementera modellen som används inom lärandecentrum. För att modellen ska kunna breddinföras i vården krävs anpassningar till olika vårdkontext.

32 6.7. Näringslivssamverkan Samverkan med flera företag pågår, bland annat med it-företag för utveckling av modellen för Min vårdplan Cancer samt för utveckling av web-utbildning för patienter och närstående. Initiala möten har genomförts med läkemedelsindustrin inom ramen för flera delprojekt då intresse finns för samverkan. Dialog kommer att fortsätta. 32 (74) 6.8. Utmaningar och lärdomar När 4D Bröstcancer gick in i implementeringsfasen gjordes en omprövning av projektorganisationen som innebar viss förändring av arbetssätt. Respektive sjukhus har skapat egna projektorganisationer för implementering och 4D Bröstcancer har ett nära samarbete med respektive projektorganisation. Vissa problem har framkommit att kunna lösgöra tid för de medarbetare som kombinerar projektuppdraget med klinisk tjänst. Samverkan med flera närliggande projekt gör att resurser har kunnat samutnyttjas. Det finns dock en fortsatt risk att projekten förlorar kompetenta nyckelpersoner i implementeringsfasen. Fortsatt samarbete mellan de tre bröstcancercentrum är avgörande för att kunna behålla kompetens i regionen. En lärdom för fortsatt framgång i projekten är att tydliggöra för huvudaktörer de åtaganden och den investering som krävs för att etablera infrastruktur för forskning vid respektive bröstcancercentrum. Ett arbetssätt som fungerat mycket bra och därför rekommenderas är samråd med beställarkompetens och kompetens inom bröstcancervård vid utformning av uppdragsbeskrivningen. Ytterligare lärdomar är att det är viktigt att ha med PNR redan i planering av en webbaserad utbildning för att nå rätt. Vidare behövs diskussion kring ersättningsfrågan för PNR. Ett antal utmaningar inom biobankning har identifierats, vilka är kopplade till utvecklingen av infrastruktur (robotar etc.) för Stockholms medicinska biobank (SMB) och förseningar i detta kan komma att drabba utfallet i projektet. SMB erbjuder interimslösningar för att säkra utfallet av projektet Delprojekt Delprojekt 1: Utveckla bröstcentrum Delprojekt 2: Min vårdplan Cancer Delprojekt 3: Patientmedverkan i vård och forskning Delprojekt 4: Utveckling av forskningskoordinatorfunktionen Delprojekt 5: Biobank etablering pilot Bröstcentrum Delprojekt 6: Biobank Registrering av samtycke på läsplatta plus förankring av nytt arbetssätt Delprojekt 7: Utveckla lärandecentrum

33 33 (74) 4D Bröstcancer Delprojekt 1: Utveckla Bröstcentrum Delprojektledare: Kjell Bergfeldt, Yvonne Wengström, Marianne Iiristo, Anne-May Moberg Syfte Syftet är att diagnostik, vård och forskning ska integreras i sammanhållna processer i de tre nya bröstcancercentrum som etableras i regionen våren Den nya modellen för bröstcancervård och klinisk forskning ska leda till förbättrad kvalitet, säkerhet, jämlik vård, ökad delaktighet för patienten samt förbättringar vad avser tillgänglighet, kontinuitet och ledtider. Mål Implementera av en enhetlig bröstprocess under ett samlat ansvar och ett processorienterat arbetssätt införs. Beskriva den samlade bröstcancerprocessen från utredning till diagnostik och behandling som ska ligga till grund för det uppdrag som formuleras i avtalen med respektive sjukhus. Etablera en fungerande forskningsinfrastruktur. Resultat/leveranser hittills: 4D Bröstcancer ansvarar tillsammans med RCC för framdrift av arbetet och finansierar dels olika utvecklingsprojekt, dels den projektorganisation som behövs för att genomföra cancerplanen för bröstcancer och då särskilt med fokus på infrastruktur för klinisk forskning och kunskapsutveckling. Det finns även en operativ styrgrupp för bildandet av bröstcentrum med representanter från linjearbetet. I april 2014 levererades en detaljerad beskrivning av vad ett framtida bröstcentrum förväntas leverera för vård till sina patienter samt stöd för blivande centrum i form av volymer och simuleringar. Vid årsskiftet 2014/2015 uppdaterades beskrivningen med kvalitetsindikatorer för bröstcancerprocessen som legat till grund för utvecklingen av uppföljningen i avtal. De flesta kvalitetsindikatorerna är föremål för utveckling av standardrapporter (mallar) ur kvalitetsregistret. En riskanalys med fokus på avtalsmodell har levererats. En modell har tagits fram för uppföljning av ledtider i realtid. Tiderna visas publikt månatligen på Regionalt cancercentrums hemsida. Påbörjat utformningen av en värdebaserad beskrivnings- och ersättningsmodell tillsammans med Uppsala Läns Landsting inom ramen för det nationella samverkansprojektet SVEUS.

34 34 (74) Kommande leveranser: Fortsatt arbetet i projektet med etableringen av de tre bröstcancercentrum så att diagnostik, vård och forskning integreras i väl sammanhållna processer. Projektets uppdrag att utforma en modell för patientmedverkan har utformats till ett eget delprojekt, Patientmedverkan i vård och forskning. Ett initiativ har tagits för utveckling av en modell för ökad samverkan med ASIH för en säkrare vårdmiljö för patienterna. Ett förslag kring detta förväntas under senare delen av Målgrupp breddinförande: Samtliga kvinnor som deltar i mammografiscreening, söker för bröstsymtom eller insjuknar i bröstcancer samt närstående. Vårdgivare. Forskare Tidsplan: Budget 2015: tkr prognos (2 770 tkr beviljat)

35 35 (74) 4D Bröstcancer Delprojekt 2: Min vårdplan Cancer Delprojektledare: Bibbi Cornelius Syfte Min vårdplan cancer ska säkerställa att patienter och närstående kan vara delaktiga, få individuellt anpassad information och möjlighet att medverka i planering samt göra aktiva val i vård och forskning. Mål Ökad patientdelaktighet i vård och forskning En elektronisk kommunikationslösning där patient och kontakt- och forskningssjuksköterska kan mötas för dialog och överföring av information. Resultat/leveranser hittills: Genom samarbete med det nationella projektet Mina vårdhändelser och integrering av data från aktuella journalsystem skapat tekniska förutsättningar för att skapa en individuell vårdplan. Kravställt en kommunikations- och dialoglösning. Projektet har bestämt sig för lösning och leverantör men även att analysera möjligheterna för test av ytterligare lösning. Kommande leveranser: En modell som visar behandlingsbeslut, information av olika slag, självskattningar, kopplat till tidslinje innehållande bokningar och vårdhändelser i patientens process. Test av dialog- och kommunikationslösningen och dess plattform med kontaktsjuksköterskor och f.d. patienter, för att undersöka om lösning och plattform är möjlig att efter vidareutveckling prövas i en bröstcancerverksamhet i SLL. En lösning där delar av ovanstående hanteras och visas för patienten respektive vårdgivare och utgör ett stöd för forskningsprocessen. Ett genomfört och uppföljt försöksinförande på utvalda enheter. En lösning som är applicerbar på flera olika diagnoser. Ett förslag på hantering av drift och förvaltning av framtagen lösning. Målgrupp breddinförande: Invånare/patient: vid breddinförande samtliga berörda patienter. Vård/forskning: initialt bröstcentrum, vid breddinförande alla delar av cancervården. Tidsplan: Jan Jan-16 Jun-16 Förstudie Modell Pilot Införande Budget 2015: tkr prognos (2 800 tkr beviljat)

36 36 (74) 4D Bröstcancer Delprojekt 3: Patientmedverkan i vård och forskning Delprojektledare: Mariann Iiristo Syfte Stärka patientens perspektiv genom att erbjuda en modell för patienter och närstående att genom erfarenhetsbaserad samverkan medverka vid förbättringsarbete och forskning i samtliga delar av cancervården. Mål Patientmedverkan ska finnas etablerad som modell för experienced-based codesign i såväl utformning av vårdprocesser som utveckling av verksamheten och forskningen på varje bröstcancercentrum. Resultat/leveranser hittills: Utveckling av en webbaserad utbildning och material för patienter/närstående som vill delta som patient och närståenderepresentant pågår. Patientrepresentanter medverkar i framtagning av utbildningsmaterial. En inspirationsdag om ökad patientmedverkan i vården genomfördes för patienter och vårdpersonal under Q Kommande leveranser: Första test av utbildningen med mindre antal patienter och/eller närstående planeras Q Breddad rekrytering och utbildning Q3-Q4. Bilda ett advisory board med nyckelpersoner som kan vara behjälpliga vid forskning och utvecklingsprojekt där man efterfrågar patient- och närstående samverkan. Planering kring organisation, verksamheten, huvudman och ersättningsfrågor sker under Q4. En organisation kring hur intresserade vårdgivare och forskare får kontakt med patient- och närståenderepresentanter och hur ett advisory board ska samverka mellan respektive grupp. Utvärdering och forskningsrapport, ev. artikel tidigast Q Målgrupp breddinförande: Invånare/patient: Patienter och närstående med erfarenhet av cancersjukdom. Vård/forskning: Forskare inom cancer. Tidsplan: Okt Jul-15 Dec-15 Förstudie Modell Pilot Införande Budget 2015: 405 tkr prognos (405 tkr beviljat)

37 37 (74) 4D Bröstcancer Delprojekt 4: Utveckling av forskningskoordinatorfunktionen Delprojektledare: Yvonne Wengström Syfte Att utveckla den kliniska forskningen genom en förstärkt infrastruktur för cancerforskningen i enlighet med den regionala cancerplanen. Mål Utveckla en funktion som forskningskoordinator vid varje bröstcentrum. Genom en förbättrad infrastruktur vid varje bröstcentrum och genom samverkan i de tre bröstcentrumen skapas en ökad möjlighet för högkvalitativ forskning där samtliga kvinnor ges möjlighet att medverka i kliniska studier i högre utsträckning. Resultat/leveranser hittills: Forskningskoordinator och koordinatorsjuksköterska har tillsatts på varje bröstcancercentrum januari I samverkan pågår utveckling av gemensamma standardrutiner för verksamheten, inkluderande kliniska studier, kvalitetsregister samt uppbyggnad av biobanking vid bröstcentrum. Kommande leveranser: Standardrutin för forskningsaktiviteter är utvecklad och implementerad nov Enhetlig rapportering av PROM (patientrapporterade mått) till kvalitetsregister sker vid respektive bröstcentrum nov Blod på samtliga patienter diagnostiserade med bröstcancer insamlas och fryses på ett etablerat, automatiserat och gemensamt sätt. Vävnadsinsamling för patienter diagnostiserade med bröstcancer skall ha initierats på samtliga bröstcentra. Tjänstekonstruktionen samt organisatorisk tillhörighet för forskningskoordinator i universitetssjukvård är definierad och redo att implementeras vid start av Bröstcentrum Utveckla samverkansformer mellan forskningskoordinator, koordinatorsjuksköterska, forskningssjuksköterskor och kontaktsjuksköterskor. Målgrupp breddinförande: Vård/forskning: Klinisk forskning inom onkologi och akademisk hälso- och sjukvård. Tidsplan: Jan-14 Förstud ie Modell Jan-16 Dec-16 Förstudie Modell Pilot Införande Pilot Budget 2015: tkr prognos (1 470 tkr beviljat)

38 38 (74) 4D Bröstcancer Delprojekt 5: Biobank etablering pilot Bröstcentrum Delprojektledare: Yvonne Wengström Syfte Utveckla en standard för biobanking som kan generaliseras till andra diagnoser. Att i nära samarbete med Stockholms medicinska biobank och Karolinska Institutets biobank etablera en modell för biobanking av blod och vävnad som underlag för molekylärpatologisk diagnostik och klinisk forskning. Mål Samtliga patienter erbjuds deltagande i biobank. Förbättrade förutsättningar för klinisk forskning. Resultat/leveranser hittills: Projekt för utveckling av biobanking vid respektive bröstcentrum pågår. Arbetsgrupper som leds av forskningskoordinatorn är tillsatta vid respektive bröstcentrum. En referensgrupp av användare är utsedd. Kommande leveranser: Baslinjemätning av variabler för utvärdering av biobankens kvalitet. En utvecklad gemensam rutin för biobanking av blod. En utvecklad gemensam rutin för biobanking av vävnad. En bred ansökan till Etikprövningsnämnden inskickad för ställningstagande. Kostnadsmodell för brukaravgifter. Kartläggning av behov av informatikstöd. Målgrupp breddinförande: Vård/forskning: samtliga bröstcentra initialt. Invånare/patienter: vid breddinförande samtliga berörda patienter. Tidsplan: Jan Jan-16 Jun-16 Förstudie Modell Pilot Införande Budget 2015: 500 tkr prognos (500 tkr beviljat)

39 39 (74) 4D Bröstcancer Delprojekt 6: Biobank Registrering av samtycke på läsplatta plus förankring av nytt arbetssätt Delprojektledare: Yvonne Wengström Syfte Utveckla infrastrukturen för klinisk forskning genom att förenkla patienters möjlighet att delta i biobanking och klinisk forskning. Mål Samtliga patienter vid de tre blivande bröstcentra ska ges möjlighet att lämna informerat samtycke till biobanking via läsplatta. Samtycke via läsplatta ska utvidgas till fler språkgrupper. Resultat/leveranser hittills: Vid test med läsplattemodell för informerat samtycke ökade andelen som lämnade samtycke från [drygt 66 procent till 97 procent]. Start av insamling av informerat samtycke via läsplatta för biobanking vid bröstcentrum Capio S:t Göran och bröstcentrum SÖS. Läsplattemodellen för informerat samtycke har införts för biobanking vid samtliga bröstcentrum tidigare än plan mot bakgrund av de goda resultaten. Kommande leveranser: Utveckla läsplatteprototypen till en permanent lösning för samtyckesinhämtning för biobanking samt koppling av detta till Stockholms medicinska biobanks IT-system. Målgrupp breddinförande: Invånare/patienter: vid breddinförande samtliga berörda patienter. Vård/forskning: vid breddinförande vårdgivare generellt. Tidsplan: Jan-14 Jan Jun-15 Förstudie Modell Pilot Införande Budget 2015: 75 tkr prognos (75 tkr beviljat)

40 40 (74) 4D Bröstcancer Delprojekt 7: Utveckla lärandecentrum Delprojektledare: Lena Boman Syfte Att öka delaktigheten i vård och forskning för cancerpatienter genom ökad kunskap och förståelse för den egna sjukdomen och behandlingen. Mål Att skapa ett Lärandecentrum i cancervården utifrån en pedagogisk modell som ökar kunskap och delaktighet för kvinnor med bröstcancer. Modellen avses att testas och breddinföras även för andra cancerdiagnoser. Resultat/leveranser hittills: Förstudie 1 visar: I Norge och i Region Skåne finns lärandecentrum som erbjuder utbildning för patienter, närstående, patientförening och personal. Däremot saknas samverkansformer kring klinisk forskning. Påbörjat arbete med en pedagogisk modell genom att utveckla ett antal parametrar och moduler i dialog med patientstödjare. Det finns behov av kunskap om kroppen, sjukdomen, behandlingen, vården och sjukvårdsspråket, utveckla färdigheter för egenvård, delaktighet och ett nytt förhållningssätt i samband med cancer. Ovanstående resultat har presenterats på Patientsäkerhetsdagen mars 2015 i Stockholm och Onkologidagarna i Umeå och väckte stort intresse. Kommande leveranser: Förstudie 2: datainsamling om patientens perspektiv på eget kunskapsbehov klar Q2. Pedagogisk modell klar Q Utbildning av vårdpersonal inför pilot, Q Målgrupp breddinförande: Invånare/patient: Initialt kvinnor med bröstcancer, vid breddinförande även för andra diagnoser. Tidsplan: Jan Jan-16 Dec-16 Förstudie Modell Pilot Införande Förstud ie Modell Pilot Budget 2015: 400 tkr prognos, (400 tkr beviljat)

Program 4D. - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass. NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient

Program 4D. - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass. NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient Program 4D - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

HIP i Prak)ken 4D programmet

HIP i Prak)ken 4D programmet HIP i Prak)ken 4D programmet Program 4D 4D informa/k Staffan Lindblad Projektledare Dan Lind Teknisk projektledare 4D ARTRITER E- hälsa, beslutsstöd för pa/enter, vårdgivare och forskning Nya arbetssäa

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 med verksamhetsplanering 2014

Verksamhetsberättelse 2013 med verksamhetsplanering 2014 Verksamhetsberättelse 2013 med verksamhetsplanering 2014 2014-03-26 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) har under 2013 fortsatt utvecklas via en mångfald aktiviteter, som beskrivs nedan. Styrgruppen

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Hur kan insamlingen av biobanksprov förbättras för den nationella reumatologiska SRQ provsamlingen?

Hur kan insamlingen av biobanksprov förbättras för den nationella reumatologiska SRQ provsamlingen? biobank WEBINAR Hur kan insamlingen av biobanksprov förbättras för den nationella reumatologiska SRQ provsamlingen? 2013-09-27 Thomas Bergman, koordinator Karolinska Institutet Syfte Den primära målsä.ningen

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Ett samarbete för framtidens strålbehandling

Ett samarbete för framtidens strålbehandling Ett samarbete för framtidens strålbehandling Linköping Sahlgrenska Norrlands Örebro Akademiska Karolinska Skånes Alla universitetssjukhusen tillsammans med företagen Vi vill ha en kreativ mötesplats mellan

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

3 skäl att investera i

3 skäl att investera i 3 skäl att investera i 1 Stor efterfrågan på diabetes online. Så fungerar The Benefit Loop. Första skälet att investera i Brighter vår vision och väl patenterade kunnande Brighter är precis där en rad

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Center of Excellence ett centrum för diabeteskompetens Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Centrum för diabeteskompetens Centrum för diabeteskompetens Center

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Bakgrund Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem men den senaste tidens utveckling

Läs mer

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Idéprogram för en mer innovativ och nyskapande vård Folkpartiet Liberalerna i Stockholms läns landsting

Idéprogram för en mer innovativ och nyskapande vård Folkpartiet Liberalerna i Stockholms läns landsting Idéprogram för en mer innovativ och nyskapande vård Vad betyder innovationer för vården? Innovationer är nya verktyg och arbetssätt som leder till att patienten får en bättre och säkrare vård, och som

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-12 Agenda 13 15 Inledning och status Om hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Införande

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

Biobanksinformation 2012-11-22. Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne

Biobanksinformation 2012-11-22. Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne Biobanksinformation 2012-11-22 Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne 1 Biobank, Labmedicin Skåne Handlägger ansökningar Rapporterar till Socialstyrelsen och Svenska Biobanksregistret Kvalitetssäkrar

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting Kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1 Elektronisk hantering från hösten 2015...3 1.2 Om

Läs mer

Rapport Beskrivningssystem reumatologi

Rapport Beskrivningssystem reumatologi Rapport Beskrivningssystem reumatologi Nuläge och behov av utveckling för att stärka patientens roll i hälso- och sjukvården samt stödja innovation Michael Högberg, Sofia Ernestam, Anna Essén, Mats Karlsson,

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den nationella blanketten som ska användas när man vill ansöka om tillgång

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar 1 (10) Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Senast uppdaterad

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10 SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10 1 TEXT & DIAGRAM Staffan Lindblad Anna Essén Leszek Stawiarz staffan.lindblad@ki.se anna.essen@ki.se

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, FAR14-033 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Registrets

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Att byta själva journalsystemet var den enkla delen!

Att byta själva journalsystemet var den enkla delen! Att byta själva journalsystemet var den enkla delen! Vi som pratar Bengt Malmqvist Chefsläkare Landstinget Dalarna Marie Häggström Projektledare B3IT Healthcare AB Jens Bergqvist IT-direktör Landstinget

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den mall som ska används av forskare som vill få tillgång till prov från

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt Regionalt ioanksregister, Universitetssjukhuset

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

Om biobankslagen och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning

Om biobankslagen och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt ioan info info Inledning Vilka rutiner

Läs mer