ETT UPPDRAG SOM KRÄVER ANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT UPPDRAG SOM KRÄVER ANALYS"

Transkript

1 3/2015 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 155 sedan starten 1977 TEMA ATT VARA NÄMNDEMAN 4 SEPTEMBER 2015 ETT UPPDRAG SOM KRÄVER ANALYS Att skriva sig skiljaktig. Hur vi är klädda i rätten. De triviala målen. Relationen jurister och lekmannadomare. SIDORNA 4-7

2 Organ för Nämndemännens Riksförbund Ordföranden har ordet Bankgiro Telefon: Ansvarig utgivare: Marika af Winklerfelt tel Årgång 38 Nämndemannen 3/2015 Nr 155 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Box Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Om material ur tidningen, liksom hel tidning, publiceras i annat sammanhang, i tryckt media eller på nätet, kan sådan publicering debiteras från producerande förlag. Skriftligt tillstånd krävs från förlag för sådan publicering. Vite utgår vid otillåten publicering på nätet liksom i tryckt media. Tidningen ansvarar ej för insänt material. Tryck VTAB Vimmerby Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör. Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: Lösnummer 40 kronor Inbetalas på Bankgiro adresser NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: Telefon: Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C Enköping Telefon Bankgiro Tidningen produceras av AB Stockholms Östra Bok-och Tidningsförlag. Tryck:VTAB,Vimmerby Tidningen distribueras till aktiva nämndemän enligt Domstolsverkets register. Prenumeration 140 kronor Utgivning under 2015 Nämndemannen 4: 30 oktober 2015 (16 oktober 2015) Nämndemannen 5: 10 december 2015 (24 november 2015) Senaste manusdag inom parentes 2 DAGS UTSE NYA NÄMNDEMÄN Hög tid att utse nämndemän Nu pågår som bäst nomineringarna till nämndemän för perioden Vi som nu tjänstgör som nämndemän är ju bara utsedda på ett år till slutet av Avsikten med den förskjutning som gjorts av den fyraåriga mandatperioden har varit att ge de politiska partierna mer tid att utse lämpliga kandidater eftersom kraven höjts men också för att kunna bredda rekryteringen och få in fler yngre nämndemän. Medelåldern för nämndemännen är idag 57,2 år jämfört med 49,4 år för hela den vuxna befolkningen. Förslaget om att införa en fri kvot där hälften av nämndemännen skulle nomineras på annat sätt än genom de politiska partierna har ju fått tummen ner i Statskontorets utredning. Förhoppningen från Regeringens och Domstolverkets sida är därför att partierna ska öppna sig för att även nominera icke partimedlemmar. Det kanske är nödvändigt för att få in fler yngre nämndmän i takt med att allt färre väljer att ansluta sig till ett politiskt parti. Att vara nämndemän är ju heller inte ett parti politiskt uppdrag. Strävan måste vara att nämndemannakåren består av omdömesgilla personer som så långt möjligt speglar befolkningens sammansättning med hänsyn till ålder, kön och etnisk bakgrund. Detta framgår i den informationskampanj som för närvarande genomförs i Domstolsverkets regi, se sid 7 i detta nummer. På Domstolsverkets särskilda webb plats se finns mer information om innehållet i nämndemannauppdraget och vilka krav som ställs för att bli nämndeman. För dig som nu är eller vill bli nämndeman är det därför hög tid att kontakta ett politiskt parti och anmäla ditt intresse om du inte redan blivit tillfrågad. Alla val bör ha slutförts senast den 31 oktober för att ge domstolarna tillräckligt med tid för att genomföra den introduktionsutbildning som nu är obligatorisk för alla nämndemän. Att vara nämndeman är ett intressant och viktigt uppdrag. Det är därför temat för detta nummer. Några aktiva nämndemän ger oss del av sina erfarenheter och sin syn på uppdraget i artiklar på sidorna 4 7. Att vara nämndeman kan ibland uppfattas som svårt och att det ställer stora krav på objektivitet och analytisk förmåga. Hur man är klädd och i övrigt uppträder i rätten framhålls också ha betydelse. Samtidigt ifrågasätts om inte domstolarna tvingas döma i alltför många triviala mål och som drar stora kostnader för samhället. Här framförs flera intressanta synpunkter som är väl värda att diskutera.

3 3/2015 Nämndemännens Riksförbund NRF Långa häktningstider en skamfläck för det svenska rättssystemet Som nämndemän ska vi hålla oss till vad som föreskrivs i lag och inte ifrågasätta dess tillämpning. Enligt lag ska den som misstänks för brott betraktas som oskyldig till dess att det finns en fällande dom. Starka skäl måste därför finnas för att frihetsberöva någon under utredningstiden. Men hur många av oss nämndemän som suttit i häktade mål har inte upprörts över hur länge de tilltalade suttit i häkte ibland ända upp till ett år eller mer och då oftast i kombination med restriktioner. Det innebär att de tvingats leva isolerade utan att kunna hålla kontakt med sina närmaste eller yttervärlden i övrigt. För de flesta visar sig detta ha varit ytterst påfrestande och särskilt tydligt visar det sig för yngre lagöverträdare. Att leva i långvarig isolering kan vara nedbrytande och skadligt. Sverige har också vid upprepade tillfällen ända sedan 1991 fått kritik från FNs och Europarådets tortyrkommittéer mot den långvariga isolering som blir följden av de långa häktningstiderna. Hittills har ändå inte mycket gjorts för att ändra på förhållandena trots att många hållit med om kritiken. Det kan verkligen ses som en skamfläck på det svenska rättssystemet! Det är därför glädjande att regeringen under sommaren beslutat om tre uppdrag för att minska användningen av häktning och motverka isolering av häktade. En särskild utredare Inger Söderholm bekant från Nämndemannautredningen har utsetts för att enligt direktiven (Dir. 2015:80) Färre i häkte och minskad isolering bl.a. överväga om det kan finnas andra former av tvångsmedel som kan användas som alternativ till häktning. Hon ska också bedöma om tidsfrister för häktning och restriktioner behöver införas och föreslå åtgärder för att begränsa användningen av restriktioner. I arbetet ska hon särskilt fokusera på åtgärder för att begränsa användningen för barn och unga lagöverträdare. Uppdraget ska redovisas senast den 23 augusti 2016 En anledning till de långa häktningstiderna är att förundersökningsarbetet ofta drar ut på tiden. Så länge bevis inte säkrats släpps inte restriktionerna för de häktade. Nyligen har vi bl.a. kunnat läsa om att väntetiderna för rättsmedicinska undersökningar ökat betydligt p.g.a. brist på rättsläkare. Handläggningstiderna för övriga forensiska undersökaningar är också otillfredsställande. Statskontoret har därför fått i uppdrag att utreda om forensiska undersökningar kan effektiviseras för att bidra till kortare häktningstider. Parallellt ska Brottsförebyggande rådet kartlägga situationen i häkten och användningen av restriktioner. Förslag ska ges på hur den kan utvecklas och hur isoleringen kan brytas genom olika åtgärder för att häktena ska bli så humana, säkra och effektiva som möjligt. Vi får hoppas att dessa tre uppdrag så småningom kommer att råda bot på situationen i våra häkten även om det lär dröja innan vi får se resultat! Marika af Winklerfelt 3

4 VÄRT ATT LÄGGA PÅ MINNET Minns ni städerna som ansågs omfatta särskild svår kriminalitet? En kriminalitet med tydlig maffiastruktur i vissa av stadsdelarna, enligt polisens kartläggning. Tidningen Nämndemannen skrev om denna gängkriminalitet under hösten Landets justitieminister Morgan Johansson aviserar nu extra åtgärder mot gängkriminaliteten. Viktigt är det förebyggande arbetet, säger han. Städer med särskild plågsam gängkriminalitet: 1. Stockholm 2. Uppsala 3. Gävle 4. Enköping 5. Köping 6. Örebro 7. Eskilstuna 8. Södertälje 9. Norrköping 10. Linköping 11. Alvesta 12. Kalmar 13. Växjö 14. Alvesta 15. Kristianstad 16. Malmö 17. Landskrona 18. Laholm 19. Halmstad 20.Falkenberg 21. Göteborg 22. Trollhättan 23. Borås TEMA ATT VARA NÄMNDEMAN ETT SVÅRT UPPDRAG SOM KRÄVER ANALYS Nämndemännens medverkan i våra domstolar är en fråga som återkommer med viss regelbundenhet. Vad som mer sällan diskuteras är uppdragets art. Att vara lekmannadomare i domstol är ett svårt uppdrag. Och det är viktigt att lekmannadomare skapar förtroende. Här är inte minst klädseln av betydelse. Roland Jonsson har varit lekmannadomare under många år i Bollnäs. Han anser att uppdraget som lekmannadomare borde kunna diskuteras mer intensivt bland nämndemän. Frågorna som ofta återkommer för en nämndeman är många. Hur agerar vi i rätten? Hur är vår relation till de juristskolade domarna? Om att skriva sig skiljaktig och att ha en egen mening. Hur uppskattat är egentligen detta? Är det möjligen så att många lekmannadomare är alltför medgörliga till de juristskolade domare allt i avsikt att inte skapa en olustig stämning. Att inte upplevas som besvärliga. Och kanske också vissheten, att om jag är besvärlig, blir det bara enklare mål som jag får i framtiden. Vad gör uppdraget svårt Roland? Uppdraget är svårt när det kommer till bedömningsfrågor, svarar Roland Jonsson. Att känna sig för inför ett resonemang är väsentligt. Är utsagan rimlig i rätten? Är det sanning det som vi får höra? En annan väsentlig del i sammanhanget är, att en nämndeman har en människas framtid i sina händer. Hur omfattande ska straffet bli? Vad innebär straffet som utdöms för den enskilde individens framtid? Har han eller hon möjlighet att komma tillbaka i samhället som en välanpassad medborgare? En människa som i framtiden kommer att flyta in i samhället på ett normalt sätt utan att vara traumatiserad av ett straff i en domstol. Svåra avvägningar Det här är ju oerhört svåra avvägningar som vi som domare får göra, påpekar Roland Jonsson. Uppdraget är inte enkelt, det innebär nog mången tanke för många efter det förhandlingarna ägt rum. Gjorde jag rätt som lekmannadomare? Dömde jag rätt? Var det korrekt att mannen i fråga fick fängelse och inte skyddstillsyn? Roland Jonsson påpekar att den allmänna meningen idag inom Rätts-Sverige är att fängelse inte har en preventiv funktion. Många människor som döms till långvariga straff, blir inte bättre av vistelsen innanför murarna. Ja, det här är ett klassiskt dilemma för mången lekmannadomare, påpekar Roland Jonsson. Men på det hela taget blir det bra domar som utformas i domstolen. Vi är dels flera som resonerar, dels kan ju den som döms också överklaga. Ärendet går då vidare till hovrätt för vidare bedömning. På så vis känns det svenska rättssystemet som tryggt. Att skriva sig skiljaktig är också något som kan vålla huvudbry för mången lekmannadomare. Om en nämndeman finner att ens åsikter genomgående är i strid med övriga ledamöter i nämnden, kan det skapa dålig stämning. Svensken anses vara en person inriktad på samförstånd. Konsensus kan upplevas som viktig i rätten bland domarna, men vad betyder det om jag som lekmannadomare genomgående har en annan syn på dömandet? Och vilket inflytande har jag som ledamot i nämnden på hur det slutgiltiga beslutet kommer att se ut? På vilket sätt kan jag påverka övriga domare? Enligt en akademisk undersökning vid Uppsala Universitet presenterades i år resultat som väckte visst uppseende. Utgångspunkten var ifall en medverkan av en Sverigedemokrat påverkade migrations dom - stolens dom i en viss riktning. Svaret enligt den akademiska forskningen var att detta hade viss betydelse i negativ riktning för flyktingen. Det gällde mål särskilt som rörde förlängt uppe - hållstillstånd eller ej. I samma undersökning ansågs kristdemokratiska ledamöter stå för en mildare bedömning. Politik diskuteras aldrig Min erfarenhet av att vara lekmannadomare är att partipo- 4

5 I SPALTERNA Åklagare dömd till våldtäkt mot barn Nämndemän på besök i nya tingslokaler. Nämndemännens medverkan i våra domstolar har alltmer kommit i fokus. Att vara lekmannadomare i domstol är många gånger ett svårt uppdrag. litik aldrig diskuteras, påpekar Roland Jonsson. Vad en nämndeman har för politisk hemvist har aldrig varit uppe på bordet i ett resonemang. Många nämndemän skulle nog uppleva den där forskningen som något diskutabel. Det intressanta är vad var och en säger. Innehållet i resonemanget. Som man ropar får man svar, kanske var nyfikenheten inför partipolitiken så stark, att detta tog över i forskningen. Så kanske några tolkar slutresultatet. Inte så vanligt Men att skriva sig skiljaktig är inte så vanligt bland lekmannadomare. Drivkraften är alltid att på ett bra sätt diskutera sig fram till hur domen ska utformas. Här är det snarare så att de juristskolade domarna många gånger är drivande och får som man vill. Men ett bra domslut kräver att det alltid funnits en lång och analyserande diskussion, påpekar Roland Jonsson. Utan en sådan grundlig analys, å ena sidan och å andra sidan, riskerar domslut bli lättviktiga. Klädseln Något annat som diskuteras är hur lekmannadomare är klädda. Hur man är klädd handlar mycket om att skapa förtroende. En slarvigt klädd nämndeman tenderar att dra ned en domstols anseende hos en åtalad. Gunnar Magnusson heter en nämndeman i Stockholm som har synpunkter på detta. Hur man är klädd är viktigt, påpekar han. För att uttrycka det enkelt, så är självklart hel och ren något grundläggande i varje nämndemans klädsel, säger Gunnar Magnusson. En nämndeman som klär sig korrekt är mycket väsent ligt. Till syvende och sist handlar det om förtroendet för vårt rättssystem. En korrekt klädsel enligt Gunnar Magnusson är för män slips, vara välrakad, inget skäggstubb, kavaj, långa byxor. Att markera någon sorts Indiana Jones stil, med en machoutstrålning med en tredagars skäggstubb, hör inte hemma i denna värld. Om nämndemannen har skägg är en annan sak, då förutsätts också här en välvårdad apparition. Om hur kvinnliga nämndemän är klädda har också Gunnar Magnusson åsikter. Inte för urringat, inte för mycket bling, bling, som han uttrycker saken. Uppträder dämpat Viktigt är också att nämndemän uppträder på ett dämpat sätt i rätten, påpekar Gunnar Magnusson. Den som sitter åtalad i rätten ska alltid veta att de som dömer har en god kvalifikation för dömandet. Att beslutet som fattas inte är ett hastverk. Här har klädseln betydelse. En korrekt klädsel signalerar detta. Att sitta i en nämnd handlar om allvarliga ting. Både Roland Jonsson och Gunnar Magnusson anser att hur man agerar som nämndeman i rätten borde diskuteras betydligt mer inom nämndemannaföreningarna. Självklart borde varje nämndemannaförening planera in en kväll, som rör dessa frågor, säger Roland Jonsson. Jag är helt säker på att diskussionen kan bli mycket livlig. Det här är frågor som lekmannadomarna ofta återkommer till, något vi ofta tänker på. Falu tingsrätt har dömt i ett uppmärksammat mål mot en åklagare. Åklagaren döms för tre fall av våldtäkt mot barn, tre fall av sexuellt ofredande, fyra fall av olovligt anskaffande av alkoholdrycker och 58 fall av dataintrång samt tjänstefel och köp av sexuell tjänst. Påföljden bestäms till fängelse i tre och ett halvt år. Den dömde åklagaren skall också betala skadestånd till målsägandena med drygt kronor. Han skall kvarbli i häkte. Brotten gällande våldtäkt mot barn, sexuellt ofredande och tjänstefel hade bestritts, medan övriga gärningar hade erkänts. Tingsrätten finner dock att den dömde åklagarens trovärdighet är väsentligt lägre än brotts offrens och att bland annat den skriftliga bevisningen med mängder av SMS-meddelanden stöder brotts - offrens berättelser. Därför anser tingsrätten att det är bevisat att den dömde åklagaren begått alla de åtalade brotten. Tingsrätten bedömer att brottens straffvärde är så högt att annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga. Vid straffmätningen beaktar tingsrätten i mildrande riktning att den dömde åklagaren sannolikt mister sin anställning på grund av brotten. 5

6 I SPALTERNA Villkor klara för gruvverksamhet i Malmberget/Vitåfors Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har fastställt ett antal slutliga villkor för LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun. Mark- och miljödomstolen har i dag fastställt slutliga villkor för LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget/Vitåfors beträffande damning, utsläpp till vatten av kväve, sprängningstider, seismisk aktivitet, markdeformationer, vibrationer och buller. Domstolen konstaterar i sin dom att gruvverksamheten medför stora störningar för de boende i området i form av bl.a. ljud och vibrationer vid sprängningar i gruvan. När det gäller sprängningstiderna har domstolen fastställt att produktions- och tunnelsprängningar inte får äga rum i gruvan mellan kl och kl Domstolen har också fastställt begränsningsvärden för vibrationer i bostäder till följd av sprängningarna i gruvan och för markdeformationer till följd av gruvverksamheten. Enligt domen gäller fr.o.m. den 1 januari 2018 en skyddszon på 100 m från bostadsfastigheter inom vilken deformationer och sättningar av markytan inte får överstiga ett visst värde. Vidare har domstolen föreskrivit att LKAB ska verka för att bostäder som utsätts för upprepade vibrationer överstigande en viss nivå till följd av seismisk aktivitet avvecklas. Bolaget är enligt domen skyldigt att upprätta en plan över när bostäder och bostadsområden i Malmberget måste avvecklas till följd av de effekter på människors hälsa och miljön som bolagets verksamhet ger upphov till. TEMA ATT VARA NÄMNDEMAN MÅL VÄRDIGA EN SVEN 1200 kronor i böter för stöld av snusdosa Har domstolarna fått in för många små, triviala mål? Stockholms tingsrätt har i år haft många mål av en synnerligen banal karaktär. Nämndemän har reagerat. Vilka mål är värdiga en domstol? Vilka mål ska egentligen åklagaren ta till domstol? Och vad kostar dessa mindre mål det svenska samhället? En gammal åklagare berättade nyligen om hur det var förr. Att sortera bort de oviktiga målen var viktigt. Struntsaker ska inte tas till domstol var hållningen. Det säger nämndemannen Britt-Inger Ottosson-Schött som reagerat på att mål av trivial karaktär verkar allt oftare hamna i domstol. Britt-Inger har många års erfarenhet av att vara lekmannadomare. Åklagarna brukade förr markera triviala mål med bokstäverna mncp. Förkortningen stod för minima nom curat pretor, på svenska struntsaker ska inte åklagaren bry sig om. Och så fick det förbli, berättar Britt-Inger. Inte minst under det 50-tal då denne åklagare inledde sin karriär i domstol. I Stockholms tingsrätt har i år många mål haft en synnerligen banal karaktär. Nämndeman Schött berättar att ett mål gällde en 17-åring som polisanmälts av sin tidigare kamrat, 18 år. 17-åringen hade öppnat 18- åringens elevskåp. Varför? Jo, för att bara enkelt undersöka om detta var möjligt. 18-åringen hävdade att en snusdosa då hade försvunnit. 18-åringen polisanmälde 17- åringen. Åklagaren tog ärendet till domstol. 17-åringen åläggs ett bötesbelopp, på 1200 kronor en del av summan utgör Brottsofferfondens belopp. Britt-Inger lägger också till något väsentligt: Hur tas 17- åringen emot efter en sådan här dom av sina kamrater? Kommer han att utsättas för mobbning eller vad sker? Ryktet om hans medverkan i domstol kommer att spridas, och vad som sades där, hans personalia exempelvis. Britt-Inger ställer frågan om ett sådant ärende ska gå till domstol? Och vad har allmänheten egentligen för uppfattning om vilka mål som når domstolarna? Att erövra tingsmeritering är något som varje juridikstudent eftersträvar, påpekar Britt-Inger. The best and the brightest når domstolen, bland juristerna. Endast en liten grupp kvalificerar sig för att sitta ting, det är status för en ung jur. kand att sitta ting. Men vad är det då för typ av mål som går till domstol? Britt-Inger säger att allmänheten säkert bibringats uppfattningen att det är avancerade och svårartade ärenden. Ytterst krävande mål där analysförmågan sätts på största prov. Men så är det nog inte alltid, fortsätter Britt-Inger. Istället är många mål ganska triviala. Trafikmålen är många. Hade Andersson på sig bilbälte eller ej? Mål som rör snatteri och mindre stölder likaså. Mårten Schultz heter en känd lärare i juridik. Han är återkommande krönikör i Svenska Dagbladet. Han är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. I Svenska Dagbladet 31 maj i år kritiserade han ånyo idén med lekmannadomare i Sveriges domstolar. Andmeningen i hans krönika var den vanliga. Landets nämndemän är inte tillräckligt utbildade. Lekmännen vet inte tillräckligt om hur det fungerar i en domstol. Vad kritiken i grund och botten handlar om är dock en helt annan. Juristeliten vill hålla vanliga människor utanför landets domstolar. Ambitionen är att göra juridiken svårare än den är. Ambitionen är att få många att tro, att i svenska domstolar utspelas alltid ett svårkomplicerat Perry 6

7 K DOMSTOL Vad har allmänheten egentligen för uppfattning om vilken typ av mål som tas upp i en svensk domstol? Många undrar nu om målen av trivial karaktär är för många. Masondrama. Att inte släppa in någon i ett stängt rum är ambitionen. Att exkludera istället för att inkludera. Om lekmannadomare utestängs från det svenska rättsväsendet föreligger nämligen den risken. Målen i en domstol är många gånger mycket banala, säger Britt-Inger Ottosson-Schött. I vilken grad behövs denna elit av högt utbildade jurister i lägsta instans för denna typ av banala mål? I England beslutar lekmannadomare, magistrates, helt ensamma i dessa mål. Behövs det verkligen en tingsmeriterad jurist för att avgöra om en ung 17-åring ska straffas för att en snusdosa försvann ur ett elevskåp? Är det värdigt det svenska rättsväsendet att denna typ av mål avgörs i en tingsrätt? Ju mindre man vet En dogm blir här i alla fall uppenbar. Ju mindre man vet, desto mer tvärsäker är man alltid. Apropå många kritiker av själva idén med nämndemäns medverkan. Att i det sammanhanget tala om triviala mål, passar inte in i detta sammnhang. men borde vara en betydligt större fråga, säger Britt-Inger Ottosson-Schött. Fler från allmänheten borde besöka en domstol, säger Britt-Inger. Domstolen lever ett alldeles för isolerat liv idag. Om fler visste vad det är för mål som tas upp, skulle det bli ett bättre fokus på vad som är väsentligt i vårt rättssamhälle. Diskussionen och det ständiga ifrågasättandet av lekmannadomare skulle möjligen då minska. Till slut, påpekar Britt-Inger Ottosson- Schött: Vad kostar inte sådana här små, triviala mål? Vore intressant att veta vad snusdosemålet gick på, kostnader för advokat, åklagare, domare, polis, utredning och så vidare. Dags välja nämndemän Domstolsverket går nu ut i en informationskampanj om att det nu är hög tid att välja nämndemän. Det gäller lekmannadomare för perioden Andreas Fritz som är projektledare skriver i ett mail till NRF att målet med kampanjen är en föryngring av nämndemannakåren, liksom att fler utanför de politiska partierna ska kunna bli nämndemän. Informationskampanjen innehåller flera aktiviteter som riktar sig till allmänheten. Fritz berättar om annonsering på Facebook och i dagstidningarnas nätupplagor. Annonseringen hänvisar till webb - platsen här finns en del för den vetgirige att ta del av avseende att bli nämndeman. Annonseringen kommer pågå fram till 11 september. Andreas Fritz skriver att de politiska partierna och de olika fullmäktigeförsamlingarna nu fått information om nämndemannavalet. Informationen har gått ut via mail. Partierna uppmannas också att läsa mer på webbplatsen om kampanjen. Bland annat finns där en kortfilm med fakta och uppmaningar. Statistik för respektive domstol presenteras här också. NRF:s ordförande Marika af Winklerfelt med affischen från Domstolsverket om att det är dags att välja nya nämnde - män. 7

8 I SPALTERNA Fem och ett halvt års för grovt koppleri Södertörns tingsrätt har dömt i ett stort kopplerimål. Huvudmannen döms för att i Polen och Sverige ha rekryterat polska kvinnor i syfte att utnyttja dem för prostitution som han sedan organiserat. Han döms även för att ha utnyttjat kvinnorna ekonomiskt genom att han tagit hälften av de inkomster de fått när de sålt sexuella tjänster. Verksamheten har omsatt omkring 2 milj. svenska kronor. Mannen, som tidigare har varit verksam som advokat i Polen, ska även betala 1.6 milj. kr till svenska staten för den vinning han haft av brottet. Dessutom utvisas han och förbjuds att återvända hit på tio år. Åklagaren hade även åtalat juristens flickvän för grovt koppleri. Tingsrätten har emellertid inte ansett att hon var med och organiserade koppleriverksamheten. Hon sålde själv sexuella tjänster och juristen utnyttjade även henne ekonomiskt. Däremot döms hon för medhjälp till grovt koppleri för att bl.a. ha hjälpt till med att inkassera pengar från de andra kvinnorna och föra över pengar till Polen. Med hänsyn till att hennes medverkan inte var så stor har tingsrätten satt ner fängelsestraffet till åtta månader. Ytterligare en man, som agerat som chaufför när kvinnorna skulle åka hem till kunderna, döms för medhjälp till koppleri till tre månaders fängelse, eftersom han endast arbetade en kort tid i organisationen. VÅRA SPECIALDOMSTOLAR: MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Viktig maktfaktor i ett Sverige som växer DOMSTOL FÖR GOD EKOLOGI Mark- och miljödomstolen är en av dessa svenska domstolar som intar en central roll i hur landet ska styras. Nu senast avseende Gotland och Ojanareskogens framtid. Ett annat ärende har gällt Slussen i Stockholm. Hoppet hos dem som ogillat Nya Slussen, har stått till denna miljödomstols högre instans. Som nyligen dock gav bifall till Nya Slussen. I fallet Ojnareskogen på Gotland hyste de protesterande optimism. Det främsta hoppet stod till regeringen som nu föreslår att området förklaras som ett Natura 2000 område ett EU skyddat område. Kalkbrytning i det aktuella området på Gotland lär då inte bli av. Företrädare för miljöpartiet är emot kalkbrytning, inom socialdemokratin är vissa för. Markoch miljödomstolen kan dock bli den instans som slutligen avgör ärendet. Inget hopp Domstolen innebar ett hopp en tid för dem som protesterade inför Slussens nya utformning i Stockholm. De som vill bevara den gamla trafikkarusellen utformad för vänstertrafik fick dock inte sin vilja igenom. Domstolen gick nämligen nyligen på Stockholms stads linje Slussen av idag blir snart historia. Smärtsamt för många, till glädje dock för politiska majoriteten i Stadshuset. Nämndemän inte längre med Domstolen som handhar plan ärenden och miljömål är sålunda en synnerligen viktig domstol i Sverige. Sorgligt nog ingår inte längre nämndemän i denna domstol. Trist, påpekar Eva Persson, från föreningen Storgöteborg och ledamot av förbundsstyrelsen. Hon var tidigare ledamot i en miljödomstol i Göteborg. Hon säger att det var mycket berikande att åka ut och granska olika planärenden. Här spelade nämndemännen en viktig roll med sin känsla för common sense, påpekar hon. Tyvärr utgörs ledamöterna i domstolen idag av endast jurister och specialister. Om det därmed har blivit bättre eller ej, det får andra bedöma. Kanske hade i alla fall ett ärende som Slussen gynnats av medverkan av nämndemän i domstolen. Opinionen i Stockholm verkar vara emot Nya Slussen och vill hellre ha en upprustning av nuvarande Slussen. Men så blir det nu alltså inte och kanske just i avsaknad av en folkets röst i form av nämndemän i domstolarna. Allt större betydelse Domstolen som behandlar plan och miljömål har fått en allt viktigare betydelse i Sverige. En bidragande orsak är den ökande folkmängden. Inom två år antas Sverige ha en befolkning på tio miljoner och snart kommer antalet invånare vara elva miljoner. Det pockar på nya bostäder. Många hus ska byggas och det i områden som tidigare varit närmast bannlysta för hus. Ett sådant exempel är den ljudbarriär som det gigantiska långsmala huset i Midsommarkransen i Stockholm nära E4:an. Ett hus som nu planeras, där de boende kommer möta helt andra bullernivåer än tidigare. Mark- och miljödomstolen hade förr sannolikt sagt definitivt nej till ett sådant arrangemang, men inte nu längre, i bostadsbristens Sverige. Det finns fem mark- och miljö domstolar i landet. Målen som handläggs gäller främst miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning och plan- och byggärenden. De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tings - rätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Den högre instansen heter mark- och miljööverdomstolen och är en del av Svea hovrätt. Domstolarna bildades i sin nuvarande form 2011 och ersatte bland annat de tidigare fastighetsdomstolarna och miljödomstolarna. Det var i detta sammanhang som domstolarna blev utan sina lekmannadomare. Typiska mål Det förekommer olika typer av mål och ärenden. Några exempel är: tillstånd till vattenverksamhet och till miljöfarlig verksamhet frågor om hälsoskydd, naturvård, renhållning, förorenade områden och farligt avfall skadestånds- och ersättningsfrågor med miljöanknytning 8

9 Mark- och miljödomstolen har fått en allt större betydelse i Sverige. Landet växer och ansökningarna om bygglov blir fler. frågor om bygg-, rivnings och marklov enligt plan- och bygglagen tomträttsmål överklagande av planärenden mål enligt fastighetsbildnings-, anläggnings och ledningsrättslagen expropriationsmål. Ett mål eller ärende kan inledas genom en ansökan om exempelvis tillstånd till vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet. Det kan också handla om ett överklagande av ett beslut från en kommun eller en förvaltningsmyndighet, till exempel ett bygglov. I vissa fall inleds ett mål genom ansökan om stämning. Ett måls avgörande Vid avgörandet av mål är den juridiska kompetensen som expertkunskapen inom verksamhetsområdet viktig. Lagfarna domare dömer tillsammans med tekniska råd och i vissa mål med särskilda ledamöter. De tekniska råden, som är anställda vid domstolen, har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. De särskilda ledamöterna tillför sakkunskap inom det område som målet eller ärendet gäller. De är inte anställda på domstolen, utan arbetar på uppdrag. Särskilda ledamöter I vissa mål deltar även särskilda ledamöter. En av dem ska ha erfarenhet av sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Boverkets eller Lant mäteriets verksamhetsområde. En annan ledamot ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. De särskilda ledamöterna är till skillnad från domarna och de tekniska råden inte anställda vid domstolen utan tjänstgör efter kallelse. På mark- och miljödomstolen arbetar även berednings - jurister som handlägger mål, i första hand de överklagade målen, och föredrar förslag till domar och beslut. All korrespondens i målen hanteras av avdelningarnas domstolshandläggare, som även bistår med protokollföring och arkivering. Tre olika områden De mål som mark- och miljödomstolen prövar kan sammanfattningsvis delas upp i tre olika områden. Dessa tre är fastighetsmål, miljömål och plan och byggmål Mark- och miljödomstolen är i vissa mål första rättsliga instans. Dessa mål kan delas upp i ansökningsmål, stämningsmål och mål om utdömande av vite. Mark- och miljödomstolarna prövar dessutom överklaganden av beslut från länsstyrelserna och ett antal andra myndigheter, s.k. överklagade mål. Domstolarna handlägger dessutom enstaka ärenden enligt ärendelagen. Mark- och miljödomstolen handlägger inga brottmål och därmed inte heller brott mot miljöbalken. Sådana ärenden anmäls till allmän åklagare och handläggs sedan vid allmän domstol. Överklaganden Mark- och miljödomstolens domar och beslut överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som är en avdelning inom Svea hovrätt. Mark- och miljööverdomstolen är slutinstans i mål där det första beslutet har fattats av en myndighet. I mål som har börjat i mark- och miljödomstol dömer Högsta domstolen som sista instans. De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Den högre instansen heter mark- och miljööverdomstolen och är en del av Svea hovrätt. 9

10 KRÖNIKA: LEIF MAGNUSSON, TYNNINGÖ, STOCKHOLMS SKÄRGÅRD Asylsökande med rätt att stanna I Sverige har vi sedan 2008 en migrationsdomstol som arbetar efter Utlänningslagen och avgör överklaganden från Migrationsverket om en asylsökande ska få stanna eller ej. I denna domstol ingår i regel en juristdomare och tre nämndemän. Det finns egentligen bara tre skäl. Uppfyller den asylsökande något av dessa så ska denne få stanna. Tillståndet i landet avgör helt När jag satt i migrations - domstolen i Stockholm (ingår i Förvaltningsdomstolen) under fyra år fick vi tre nämndemän inför varje förhandling oss tillsända ett beslutsunderlag, som var mycket omfattande (30 50 sidor samt kartmaterial), ofta avfattat på engelska. Särskild vikt lades vid hur säkerhetstillståndet i landet ifråga var, och också om det fanns delar av landet som var säkrare. Det var i regel Utrikesdepartementet som genom sina ambassadörer delgav Migrationsverket och Migrationsdomstolen dessa uppgifter. I praktiken är dessa rapporter helt avgörande för om en asylsökande får stanna. De tre kriterierna Många svenskar tänker inte på eller vet inte om att den svenska invandringspolitiken är oerhört strängt reglerad. Det är cirka 800 nämndemän som deltar i detta domstolsarbete. Till Migrationsöverdomstolen (som ligger i Kammarrätten i Stockholm) kan överklagande ske. I Utlänningslagens 4 kapitel regleras vilka asylsökande som har rätt att få stanna i landet. Följande kriterier gäller: 1. Den asylsökande ska befinna sig utanför sitt land och hysa en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. 2. Om den asylsökande inte anses vara flykting men känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, då ska man anses vara skyddsbehövande i övrigt. Härtill kommer att om det är väpnad konflikt i landet och utlänningen känner välgrundad fruktan för att utsättas för allvarliga övergrepp eller om en miljökatastrof gör det omöjligt att återvända, då ska den asylsökande ha rätt att stanna. 3. En sista möjlighet finns för den asylsökande och det är särskilt ömmande omständigheter: hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet kriterier utöver dem som tas upp i huvudgrunderna. Barn ska man ta särskild hänsyn till vad avser barnets bästa, hälsa och utveckling. Detta kriterium får inte användas slentrianmässigt utan ska vara undantagsvis och välgrundat. Det är detta som gäller för att förklaras som flykting i lagens mening eller skyddsbehövande i övrigt. De som flyr från sina länder för att de har det allmänt svårt omfattas inte av lagen. De som är arbetssökande har dock en ytterligare chans att genom arbetskraftsinvandring förbättra sin tillvaro och sina liv. Leif B Magnusson I SPALTERNA Fängelse för bomb i Rosengård Malmö tingsrätt har dömt sex personer som stått åtalade för att ha orsakat explosioner i det flerfamiljshus på Rosengård där Viktoria Park har sitt kontor. 20-åringen döms för sprängningen den 24 december 2014 till fängelse två år och sex månader. Två personer, nu 16 år respektive 18 år, döms för medhjälp till den sprängningen. Straffet för dem bestäms till ungdomsvård och skyddstillsyn. Under hösten och vintern 2014 var det oroligheter på området Herrgården i Rosengård. Orsaken var att fastighetsbolaget Viktoria Park under flera år vidtagit åtgärder på området genom att bl.a. vräka personer som inte hade kontrakt på lägenheten, inte skötte sig eller inte betalade hyran. I november 2014 fattade Svea Hovrätt beslut att 20- åringens familj skulle vräkas. Efter det beslutet utsattes Viktoria Parks kontor för tre sprängningar i december åringen åtalades för alla tre medan övriga sex endast åtalades för sprängningen den 24 december. Tingsrätten har hört ett 20-tal vittnen, varav flera poliser. Endast en person har sett personer röra sig vid Viktoria Parks kontor vid en av de två första sprängningarna, men varken det vittnet eller något annat har sett 20-åringen eller annan person utföra sprängningen. Det finns inte heller någon teknisk bevisning som knyter 20-åringen till de två första sprängningarna. En sms-konversation mellan 20-åringen och hans flick vän visar att 20-åringen kände till sprängningarna, men det räcker inte som bevis för att kunna konstatera att han sprängde kontoret. Han frikänns därför för de två första sprängningarna i december. Sprängningen på julafton har 20-åringen erkänt. Det finns också vittnen som sett att det runt 20-åringen fanns ytterligare minst två personer och att de två hindrade andra att gå förbi sprängningsplatsen. Av dessa två personer har den 16 år gamla pojken också sagt att han var på platsen och ett vittne har identifierat både honom och 18-åringen. De två har genom sitt agerande hjälpt 20-åringen så att han kunnat placera och antända bomben. Några bevis för att de andra tre åtalade personerna hjälpt till med sprängningen finns inte och de frikänns därför. Bomben har förvisso placerats i ett hus som det bor flera familjer i. Sprängningen var dock inte så kraftig att det fanns risk för att någon person i huset skulle kunna komma till skada. 10

11 Redaktionsråd: FÖRENINGSNYTT FS rivstartar med sikte på stämman maj 2016 Den lyckade kongressen i Örebro lär säkert gå till historien som en vändpunkt inom Nämndemännens Riksförbund. Det var i Örebro som stadgarna förändrades ganska dramatiskt. FS träffades senast i Stockholm i slutet av augusti där kommande stämman diskuterades. Stämman 2016 i maj präglar förbundsstyrelsens arbete. En stämma som kommer att välja en ny förbundsstyrelse på två år. Den förbundsstyrelse som valdes i Örebro var ju ovanlig på så vis, att mandatet gäller endast i ett år. Hoppet är nu ett mycket vitalare förbund, påpekar Marika af Winklerfelt, NRF:s nyvalda förbundsordförande. I slutänden hoppas jag att det betyder fler medlemmar och en mer livfull rörelse. Förbundsstyrelsen har hunnit med att mötas i Stockholm två gånger efter kongressen i Örebro. Centralt för nyvalda förbundsstyrelsen är en ytterligare utvecklad hemsida. En hemsida som bättre än tidigare är uppdaterad på vad som sker inom förbundet. Något nytt Att gå in på NRF:s hemsida, ska innebära att läsaren möter något nytt. Inte att det är ju gammalt, det här har jag sett tidigare. En viktig roll i det sammanhanget har Hans Andersson, ordförande i Eskilstuna och nyvald ledamot av förbundsstyrelsen. Eskilstuna är tillsammans med för - eningar som Jönköping och Uppsala känd som en förening med en vital och spänstig hemsida. En hemsida där nyheterna är påfallande många och där gammalt material byts ut. Min förhoppning är nu att hemsidans innehåll blir något helt annat framöver, säger Hans Andersson. Tillsammans med vår tekniske specialist på hemsidor ska FS-ledamoten Mats Linder fotograferar styrelsen. vi få till det riktigt bra. En bra hemsida har betydelse för en förenings medlemsutveckling. Påfallande många starka föreningar har också en riktigt bra hemsida. Stora förhoppningar Medlemstillströmningen till Nämndemännens Riksförbund har varit vikande under senare år, påpekar Hans Andersson. Den utvecklingen måste vi nu vända och här betyder hemsidan mycket. Hans Andersson har stora förhoppningar om en bättre hemsida. Vänta och se, säger han. Inför stämman nästa år i maj hoppas jag att många anser att just hemsidan var något som denna förbunds - styrelse lyckades med. Stämman 21 maj 2016 kommer att arrangeras under en dag. Ombuden kommer att väljas enligt nya principer. Istället för att få skicka en andra delegat per varje påbörjad hundrade medlem i föreningen, gäller nu istället för varje påbörjad femtionde. Det där är bra, säger Eva Persson, i förbundsstyrelsen. Att resa till en stämma tillsammans med någon annan innebär att delegaterna kan bolla idéer med varandra. Sådant gillar vi! Förutom stämman nästa år, liksom hemsidan, är förbundets ekonomi i blickfånget. God ekonomi ska prägla vårt jobb, säger Marika. Ett förbund med en stark ekonomi har ju betydligt större frihet att agera än ett förbund med ansträngd ekonomi. Ordförande: Marika af Winklerfelt Bastugatan Stockholm tel Hans Andersson Sundby Strandväg Stallarholmen Lars Österdahl Svedenäs Karlstad Eva Persson Björndammsterrassen Partille tel: NRF:s arbetsutskott: Marika af Winklerfelt adress se ovan vice ordförande Bo Sjöberg Hertig Carls Allé Karlskoga tel förbundssekreterare Lars Österdahl adress se ovan kassör Karin Einarsdotter- Carlén Gräsmossen Degerfors tel Tel Ansvarig NRF:s kansli: Britt Winberg tel Bankgiro ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: 11

12 I SPALTERNA Grovt svindleri och grovt insiderbrott Svea hovrätt har fastställt Stockholms tingsrätts dom där tre per - soner dömdes för bl.a. grovt svindleri. Enligt hovrättens bedömning har de dömda tillsammans lämnat vilseledande uppgifter i två pressmeddelanden i syfte att påverka aktiekursen i bolaget Cefour Wine & Beverage Partihandel AB. Två av de åtalade dömdes också för grovt insiderbrott på grund av den aktiehandel som skett i bolaget i anslutning till att pressmeddelandena lämnades. Hovrätten fastställde också straffen, varvid två av de åtalade dömdes till två års fängelse och den tredje till ett års fängelse. De näringsförbud som tingsrätten bestämt ska också fortsätta att gälla. I SPALTERNA Ändrad rättspraxis beträffande utmätning av bostadsrätt DEBATT Enligt tidigare rättspraxis kunde en bostadsrätt, där en andel utmätts, inte utmätas och säljas genom ett samlat förfarande. I stället fick det i ett första skede göras en utmätning och försäljning av andelen och i ett senare skede en försäljning av hela bostadsrätten. Nu har Högsta Domstolen bifallit en praxisändring vilken innebär att försäljningen ALMEDALEN NÄSTA Nämndemännen måste satsa mer offensivt Vad är det stora som händer i vårt land under sommaren? I politiskt hänseende? Svaret är Almedalen. Det är i Almedalen hela det viktiga Sverige möts. Det är på Gotland som beslutsfattare, opinionsbildare, samhällsintresserade träffas under mycket okonventionella former. Och Nämndemännens Riksförbund? Är NRF med på Gotland? Nej, inte ännu. Svaret på denna retoriska fråga är alltså nej, NRF är inte med i Almedalen. Nu är det hög tid att vi som organisation ställer oss frågan. Ska vi inte satsa på medverkan i Almedalen under 2016? Frågan om nämndemännens medverkan i våra domstolar har flitigt debatterats inom Rätts-Sverige. Nämndemännen har varit i centrum för debatten avseende framtidens domstolar under lång tid. Inledningsvis under denna debatt låg vi nog som organisation något efter men nu kan göras i ett sammanhang. Ärendet gäller försäljning och utmätning av en bostadsrätt som ägdes av gäldenären och hans mor tillsammans. Kronofogdemyndigheten hade tidigare beslutat om utmätning av gäldenärens andel för bl.a. skatteskulder. I målet yrkade Skatteverket att hela bostadsrätten, alltså inte bara gäldenärens andel, skulle säljas med stöd av den s.k. indragningsregeln i 8 kap. 8 utsökningsbalken. Underrätterna biföll Skatteverkets yrkande. Gäldenären och hans mor har överklagat beslutet. I rättsfallet ansåg Högsta vi kom rejält igen. När utredningen om nämndemännens framtid var färdig, föreslogs där drastiska förändringar. Inga nämndemän i hovrätterna. Färre lekmannadomare i tingsrätterna. Men inte några av dessa förslag genomfördes. Orsaken var här bland annat den tidigare förbundsordförandens goda arbete. Lars Lassinanttis fina kontakter gav utdelning. Men frågan om nämndemännens framtid, dess vara eller icke vara ifrågasättandet överhuvudtaget skulle kanske från början inte ha varit så grovt om vi redan hade haft upparbetade kontakter. Och var etableras sådana under okonventionella former? Jo, inte minst på ett forum som Alme dalen i Visby i juli. Upplevelsen av Almedalen är att här samlas hela det viktiga domstolen att samäganderättslagen i sina väsentliga delar är analogt tillämplig på bostadsrätter. Däremot ansågs det att indragningsregeln inte kunde tillämpas analogt vid utmätning av andel i bostadsrätt. Anledningen var främst det skydd som finns i lagen för makars och sambors gemensamma bostad. Högsta domstolen har nu genom ett avgörande i plenum kommit fram till att indragningsregeln bör ges samma tillämpningsområde som sam - äganderättslagens bestämmelser om försäljning av hela egendomen. Det finns inte några sär - Sverige under åtta dagar. Chansen till att bibringa andra viktig information om lekmannadomarna i Sverige är formidabel och hittills har vi inte varit med! Nu måste vi tänka om! Mitt förslag är att NRF beslutar om medverkan i Almedalen Att vi som organisation planerar väl vad vi vill ha ut med en sådan medverkan. Om vi exempelvis ska arrangera seminarier på temat att vara nämndeman. En berättelse utåt om vad uppdraget som nämndeman innebär. Om min idé får stöd inom förbundsstyrelsen är mitt förslag är att en särskild arbetsgrupp etableras för just detta ändamål. En grupp inom förbundsstyrelsen för Nämndemännen som arbetar fram en idé om hur vår medverkan skulle kunna se ut. Och inte minst gör en ekono- skilda skäl att undanta just bostadsrätter. Någon skillnad görs inte mellan fall då bostadsrätten ägs av makar eller sambor och andra fall av samägande. Högsta domstolen har således funnit att den tolkning av indragningsregeln som gjordes i 1995 års rättsfall bör frångås och att indragningsregeln är tillämplig vid utmätning av en andel i en bostadsrätt. Eftersom indragningsregeln har ansetts tillämplig i ärendet och det inte anförts några omständigheter som utgör synnerliga skäl mot en försäljning av hela bostadsrätten har överklagandet avslagits. 12

13 Artikelförfattaren föreslår att NRF medverkar i Almedalen nästa år. Ett givet forum för nämndemännen att knyta viktiga kontakter och att föra ut sitt budskap. Foto: Inspiration Gotland AB misk kalkyl som säger om vi som organisation har råd med en sådan medverkan. Och om vi har råd, hur vi på billigast sätt kan vara med i Visby i juli Den här arbetsgruppen ska inte minst formulera en åsikt om hur vi ska förbättra vår relation till tidningar, radio och TV. Om vi har goda upparbetade kontakter med massmedia, når vi enklare ut med vårt budskap. Kjell Nilsson Ordförande Hässleholms nämndemannaförening Ersättare i NRF:s förbundsstyrelse. I SPALTERNA Ersättning för kränkning via internet Högsta domstolen har meddelat dom i ett mål om ersättning för kränkning via internet. Högsta domstolen har nu höjt kränkningsersättningen till kr. Göta hovrätt hade sänkt den av tingsrätten utdömda kränkningsersättningen från kr till kr. Sedan en ung man utan medgivande på två porrsajter på internet lagt ut en film som visade när han i sitt hem hade samlag med en ung kvinna, dömdes han av tingsrätten för grovt förtal. Högsta domstolen har prövat storleken av den ersättning som han ska utge för den kränkning som brottet innebar. Högsta domstolen konstaterar att utgångspunkten för bestämmande av kränkningsersättning är den brottsliga handlingens art och graden av allvar i den kränkning av den personliga integriteten som brottet typiskt sett innebär. Enligt domstolen har handlingen innefattat en allvarlig kränkning både av kvinnans anseende (genom att filmen förmedlade det felaktiga intrycket att hon velat göra inspelningen tillgänglig för andra och härtill som pornografi) och av hennes privatliv (genom att filmen avsett en rent privat angelägenhet). I SPALTERNA Sju år för sexuella övergrepp Solna tingsrätt har meddelat dom i ett omfattande mål avseende sexualbrott mot unga flickor som har skett över internet. En 29-årig man döms för bl.a. 63 fall av grovt sexuellt tvång till sju års fängelse. Han har också ålagts att betala drygt fem miljoner kr i skadestånd. Målet avser misstankar om brott mot totalt 68 personer (målsägande) bosatta i olika delar av Sverige. I alla utom tre fall är det fråga om unga flickor som blivit utsatta för sexuella övergrepp via internet efter att de kommit i kontakt med en för dem okänd person på internetsidan Kamrat eller andra sociala medier. Gärningarna har av åklagarna rubricerats som bl.a. grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt tvång, grovt utnyttjande av barn för sexuellt posering och försök till sådana brott. För tre målsägande har gärningarna avsett att mannen har använt bilder på dem i kontakterna med flickorna. Huvudförhandling i målet har hållits från mitten av oktober 2014 till slutet av mars i år. Mannen har varit häktad sedan oktober Han har förnekat brott. Tingsrätten har i domen kommit fram till att mannens invändning om att hans dator skulle ha varit fjärrstyrd är motbevisad och att han ska dömas för 64 fall av sexuellt tvång, varav 63 fall bedöms som grova, fyra fall av försök till sådant brott, 19 fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, 14 fall av försök till sådant brott, 21 fall av utnyttjande av barn för sexuell posering, 25 fall av försök till sådant brott, ett fall av sexuellt ofredande och 14 fall av barnpornografibrott samt 32 fall av förtal, varav 13 har bedömts som grova brott. Tingsrätten har bedömt att den samlade brottsligheten har ett straffvärde som motsvarar sju års fängelse. Eftersom någon annan påföljd inte är aktuell har mannen också dömts till fängelse i sju år. Det strängaste straff som lagligen hade kunnat dömas ut för de i målet aktuella brotten är fängelse i åtta år. Mannen har i domen ålagts att betala drygt fem miljoner kronor i skadestånd till målsägandena. Vidare har beslutats att han ska vara kvar i häkte tills domen vinner laga kraft. 13

14 I SPALTERNA 14 Dom om intrång i varumärket Svea hovrätt har fastställt dom att Taxi Stockholm AB har ensamrätt att använda kännetecknet Taxi Stockholm i näringsverksamhet avseende taxitjänster i Stockholms län. Domen innebär bl.a. att en av Taxi Stockholms konkurrenter förbjuds att använda kännetecknet Taxi Stockholm- City i sin taxiverksamhet. Hovrätten har i målet funnit att en betydande del av allmänheten i Stockholms län uppfattar kännetecknet Taxi Stockholm som ett kännetecken för ett visst företag och inte som en allmän beteckning på taxiverksamhet i Stockholm. Kännetecknet Taxi Stockholm har förvärvat så kallad särskiljningsförmåga och Taxi Stockholm har ensamrätt att i näringsverksamhet avseende taxitjänster i Stockholms län använda kännetecknet. Hovrätten anser också att det finns en risk för att allmänheten ska få den felaktiga uppfattningen att kännetecknet Taxi Stockholm City representerar taxitjänster som erbjuds av Taxi Stockholm. Hovrätten förbjuder därför ett med Taxi Stockholm konkurrerande företag och dess ställföreträdare att använda kännetecknet Taxi Stockholm City i näringsverksamhet avseende taxitjänster. Dessutom ska det konkurrerande bolaget jämte dess ställföreträdare utge ersättning till Taxi Stockholm med ca 4,8 mkr för det intrång i kännetecknet Taxi Stockholm som bolaget har gjort sig skyldigt till under ett antal år. Avslutningsvis har hovrätten hävt några varumärkesregistreringar som ansetts förväxlingsbara med Taxi Stockholm. FÖRENINGSNYTT JÄMTLAND UNIK ANLÄGGNING MED Gruvberget framgångsrik öppen anstalt nära Bollnäs En tidig morgon i juni steg 23 förväntansfulla nämndemän ombord på en buss för avfärd till Gruvbergets Kriminalvårdsanläggning. En anläggning som en svensk intern på något av våra fängelser kan besöka under två veckor. Ett avbrott i den vanliga fängelsevistelsen. Den intagne kan då också ta med sig sin familj. Gruvberget ligger cirka fyra mil sydväst om Bollnäs så vi hade en ganska lång resa framför oss. Vid restaurang Lasse Krog stannade vi för en välbehövlig bensträckare och fikapaus. Ann-Britt Widegren Jonsson hade gjort i ordning delikata smörgåsar som verkligen smakade bra. Därefter fortsatte färden mot Gruvberget dit vi anlände vid 12-tiden. Under både dit- och hemresa hade Hasse Gustavsson ordnat lite frågesport och tiden rann undan ganska fort. Föreningen hade även raggat priser till de som lyckades bäst. Kriminalvårdsinspektör Rolf Johansson tog emot oss och bjöd in till lunch som föreningen bjöd sina medlemmar BARA NÅGRA RADER OM... STORGÖTEBORG Resa till Helsingborg/Helsingör på. Efter kaffet tog Rolf Johansson till orda och berättade om anläggningen. Gruvberget är Sveriges mest öppna anstalt, det finns inga stängsel eller låsta dörrar. Anstalten ligger mitt i skogen med cirka en mil åt alla håll till närmaste samhälle. Därmed är den i världen en av de största anläggningarna till ytan i sitt slag. Idén från USA Idén till det hela kommer från en präst som läste ett reportage från USA där det fanns en anstalt som tog emot långtidsdömda tillsammans med sina familjer. Detta försök rann dock ganska snabbt ut i sanden. En herr Hjalmarsson samt prästen i byn köpte 1968 in 30 fastigheter för kronor från Kopparberg Bergslags AB öppnades anläggningen i Kriminalvårdens regi. Till denna anläggning kan endast långtidsdömda söka, minst fyra års fängelse. Förutsättningen är att man ej har någon anmärkning på sig samt blir rekommenderad från sin ordinarie anstalt. De får vara där i två veckors tid varav Föreningen Storgöteborg gjorde i augusti tillsammans med Uddevallaföreningen en tvådagars studieresa till Helsingborg/Helsingör. En uppskattad resa med många deltagare. en vecka tillsammans med sin familj. Inkvarteringen sker i de villor som finns i området och där de sköter sig själva vad det gäller de personliga omständigheterna. Möjligheten finns dock att även få sin mat i den gemensamma matsalen. Vid vistelsen på Gruvberget kan olika program väljas t ex religion, idrott, sportfiske, friluftsliv, jägarkurs. Kostnaden en tiondel Kostnaden för en intagen per dygn är cirka en tiondel av kostnaden för vistelse på exempelvis Salt viksanstalten eller ett dygn på en intensivvårdsplats. Totalt kan man ta emot 18 gäster, men det ideala är 14 stycken. Idag har anläggningen 13 anställda, hälften är kvinnor. Efter den tragiska händelsen på Huddingehäktet då en med - arbetare mördades beslöt Kriminalvårdsverket lägga Gruvberget i malpåse då det ansågs att säkerheten var för dålig. Under nätterna tjänstgjorde t ex endast en medarbetare. Kriminalvårdsverket beslutade under 2015 att åter öppna anläggningen dock med mer BLEKINGE En förening som nattvandrar Blekinge Nämndemannaförening är under år 2015 en nattvandrande förening för att bidra till ökad trygghet i centrum under sommarhalvåret. 31 augusti var ett antal personer från föreningen med som nattvandrare. Fyra personer från Blekinge NF deltog i nattvandringen på Karlskronas gator mellan kl Som tack för vår insats erhöll föreningen 2000 kr.

15 I SPALTERNA MÅNGA FRAMSTEG Gruvberget ligger i Bollnäs, den kommun i Sverige som anses som den med flest sjöar. betoning på bemanningen. Nu tjänstgör aldrig färre än två medarbetare på nätterna. Det ställdes en hel del frågor till Rolf som besvarade dem på ett mycket bra sätt och med glimten i ögat. Han berättade att han sett flera av de långtidsdömdas barn växa upp eftersom de varit med på många besök. Unik anläggning Anläggningen är unik inom sitt område. Flera försök har gjorts i flera länder, men dessa försök har ej lyckats. STORGÖTEBORG Frivården besöktes Under 3 september besökte NF Storgöteborg Frivården som övervakar klienter som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller har fotboja. Frivårdens arbete börjar redan när en person misstänkts för ett brott. Personalen går i civila kläder, ingen beväpning och som tidigare sagts inga stängsel eller låsta dörrar. Rolf berättade om en gäst som tog kontakt med personalen och klagade på att det var så tyst i huset han bodde i, han var van med ständiga ljud ifrån sitt fängelse p g a skrammel och ventilation. Han var även fundersam på varför de ej kom och låste dörren för natten, detta fick han dock sköta själv med egen nyckel. Som avslutning tog vi en tur med bussen genom området STORGÖTEBORG Föreningen Storgöteborg planerar en utbildningsdag i minnespsykologi. Utbildningen bedrivs av Stiftelsen Tryggare Sverige. Preliminär dag för detta arrangemang är 3 oktober. och fick se vilken naturskön och fin anläggning detta är. Nämndemannaföreningen avtackade Rolf Johansson för en mycket givande information och ett varmt välkomnande med en årsfotobok för 2014 som ABF:s fotoklubb tryckt. Därefter ställdes kosan mot Östersund igen och vid 19- tiden var vi åter på Trav - parkeringen varifrån vi åkte. Bert Nyman Kassör Jämtlands Läns Nämndemannaförening ÖREBRO Fängelsepräst berättar Fängelseprästen Maria Flink kommer att besöka Örebro NF. Hon kommer då att berätta om sitt arbete som fängelsepräst på Hinseberg. När: Onsdag 21/10. Anmälan in senast 13 oktober HD häver beslag med hänvisning till yttrandefrihet Under ubåtsjakten i Stockholms skärgård i oktober 2014 tog en av Dagens Nyheters fotografer i strid med skyddslagens bestämmelser bilder på amfibieregementet i Berga. Området är klassat som skydds objekt och det råder tillträdes- och fotograferingsförbud. Överträdelser av sådana förbud är straffbelagda. Fotografen uppgav att bilderna togs i syfte att de skulle publiceras. Med stöd av skyddslagen togs kamerans minneskort med bilderna i beslag för utredning av överträdelsen av fotograferingsförbudet och för att minneskortet skulle kunna komma att förverkas. Högsta domstolen har nu efter s.k. lagprövning kommit fram till att beslaget står i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att, om inte annat följer av yttrandefrihetsgrundlagarna, anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska publiceras. Det krävs att undantag från anskaffarfriheten framgår av yttrandefrihetsgrundlagarna. Dessa innehåller emellertid inget undantag för att information avsedd för publicering anskaffas genom en överträdelse av ett fotograferingsförbud som har utfärdats med stöd av skyddslagen. Inte heller kan en överträdelse av ett fotograferingsförbud jämställas med sådana brottsliga metoder för att anskaffa information, t.ex. ett hemfridsbrott eller olovlig avlyssning, som kan lagföras utan hinder av yttrandefrihetsgrundlagarna. Därmed skulle, ansåg Högsta domstolen, en tillämpning av skyddslagens straffbestämmelse komma att stå i strid med yttrandefrihetsgrundlagarna. 15

16 I SPALTERNA Polisens hundburar uppfyller inte kraven Kammarrätten har kommit fram till att Länsstyrelsen Skåne har haft orsak att förbjuda Polismyndigheten att transportera tjänstehundar i burar som inte är av sådan storlek som krävs enligt föreskrifter från Jordbruksverket. Enligt länsstyrelsen kan hundarna inte ligga ner i en naturlig ställning. Polismyndigheten anser att de mätningar som länsstyrelsen gjort inte är korrekta och att burarna i vart fall i huvudsak uppfyller de gällande minimimåtten, om mindre avvikelser tillåts. Polismyndigheten har begärt att beslutet om det inte upphävs i vart fall inte ska börja gälla förrän tidigast den 1 januari 2016 med anledning av det omfattande arbete som skulle krävas för att följa länsstyrelsens beslut. Kammarrätten anser inte att det finns skäl att ifrågasätta mätningarna. Eftersom burarna inte uppfyller föreskrivna krav anser kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, att länsstyrelsen haft fog för sitt beslut. Beslutet gäller från att det vinner laga kraft. Kammarrätten finner inte skäl att bestämma att beslutet ska gälla först vid en senare tidpunkt. Det är i stället en fråga som ska prövas inom ramen för de möjligheter som finns att söka dispens hos Jordbruksverket. FÖRENINGSNYTT HALLAND Besök på Horseröds Statsf Öppet danskt fängelse där de intagna bor fem år som längsta Halmstads Nämndemannaförening har gjort ett besök på Horseröds Statsfängelse i Helsingör. Fängelseinpektör Lene Möller-Nielsen tog emot oss med läckra smörrebröd som vi avnjöt samtidigt som vi fick en utförlig berättelse om verksamheten. Horseröd är ett s.k. öppet fängelse där de internerade dömts till högst fem års fängelse. De intagna bor i mindre barackliknande byggnader och runt omkring finns en välansad trädgård med rabatter och träd. Här finns 221 platser, varav 31 är stängda där bor kvinnliga interner med svåra missbruk. De får behandling och hjälp efter den enskildes behov. Det finns tre avdelningar med både män och kvinnor. Här är parollen frihet under ansvar total! De intagna får 1000 Dkr per vecka och skall stå för alla inköp affär finns inne på områdetav mat, hygienartiklar, rengöringsmedel etc. Dygnskostnad per intagen är 1800 Dkr på öppen anstalt. Dagarna inne på Horserödsanstalten ser ut precis som för oss på utsidan. Uppstigning 07:00 och tillagning av egen frukost och oftast något till lunchen, som de tar med till sina aktiviteter eller går hem och äter. Alla intagna måste välja en aktivitet. Dessa kan vara olika former av underhåll, drift och skötsel av byggnader, anläggningen, trädgården I SPALTERNA Victor Muller slipper betala skatt för Saab Kammarrätten i Göteborg har prövat om den ersättning som SAAB betalat ut till den tidigare styrelseordföranden och vd:n Victor Muller kan beskattas i Sverige. Eftersom han inte var bosatt i Sverige kan han bli beskattad här endast om ersättningen utgör styrelsearvode. Kammarrätten anser till skillnad från tidigare instanser att den ersättning han fått inte utgör styrelsearvode. Skatteverket har hela tiden ansett att ersättningen utgjort styrelsearvode och därmed kan beskattas i Sverige medan Victor Muller ansett att det var fråga om konsultarvode som inte kan beskattas här. I början av 2010 köptes samtliga aktier i SAAB av det nederländska bolaget Spyker där Victor Muller På vägen till Horseröd finns Kronborgs slott. Foto: (d.v.s. fastighetsskötarutbildning), metallarbete, möbelsnickeri och montering. De säljer sina produkter bl.a. höj- och sänkbara dataskrivbord i konkurrens med andra tillverkare. Deras produktion håller en hög kvalitet. En del intagna kan ha fått behålla sitt arbete utanför fängelset i närområdet och vissa interner studerar på Köpenhamns universitet då får de ta en buss 05:30 på föreläsningsdagarna. Utöver ovanstående bedrivs undervisning på var vd och hade ägarintressen. Fram till SAAB:s konkurs i december 2011 arbetade Victor Muller som styrelse - ordförande och tidvis som VD i SAAB. För sitt arbete fick han ersättning med euro per år. Huvudfrågan i målen har varit om ersättningen ska beskattas i Sverige hos Victor Muller personligen. Eftersom han inte var bosatt i Sverige under den här tiden var han begränsat skattskyldig här. Det innebär att en- 16

17 ngelse tid VisitNordsjælland. en hel del olika nivåer från grund- och gymnasieskola samt speciell undervisning för intagna med bokstavs - kombinationer. Alla behov blir tillgodosedda. Allt i syfte att stärka individen och ge möjlighet till en normal tillvaro efter avtjänat straff. Lämpliga programverksamheter förekommer och tillämpas efter behov. Ett helt oförglömligt besök i ett danskt öppet fängelse. Birgitta Mardell, Halmstad NF dast vissa inkomster med anknytning till Sverige beskattas här. För att kunna beskatta honom måste ersättningen betraktas som styrelsearvode. Victor Muller har hävdat att ingen i styrelsen har fått ersättning för sitt arbete där och att det i stället är fråga om konsultarvode. Skatteverket fick medhåll av förvaltningsrätten om att ersättningen utgjort styrelsearvode och skulle beskattas i Sverige. Victor Muller överklagade vidare till kammarrätten som nu ger honom rätt. Det är naturligt att en styrelseordförande vid kriser, som i SAAB:s fall, måste vara mer aktiv än i andra situationer säger Ylva Börjesson, kammarrättsråd och referent i målet. Men även i en sådan situation handlar styrelseordförandens roll om att övervaka, leda och dra upp strategier och inte om operativt arbete. KRÖNIKA LARS LASSINANTTI: Tankar efter en lyckad kongress Nu har det gått fyra månader sedan vi nämndemän träffades på vår kongress i Örebro. Det var en upplevelse att träffas i den vackra staden med många historiska kopplingar, inte minst vår kongressmiddag i slottsmiljö med god mat och engagerade nämndemän från alla delar av vårt avlånga land. För min egen del var kongressen avslutningen på ett långt engegemang inom NRF och nämndemanna rörelsen. Jag invaldes i styrelsen i Jukkasjärvi Mitt engagemang som nämndeman började 1982 i tingsrätten, senare även i kammarrätten och för tillfället är jag verksam i hovrätten. Jag tillhör dem som fått äran att arbeta inom NRF för våra nämndemän under lång tid. Det stora utbytet för mig har varit de många besöken hos våra nämndemannaföreningar där jag alltid blivit mycket väl bemött. Det tackar jag verkligen alla föreningar och enskilda nämndemän för. Den positiva känslan i mötet med nämnde männen på kongresser, nu senast i Örebro har jag alltid med mig. Majoritetens förslag i Nämndemannautredningen var en besvikelse. Regeringen gav utredningens förslag en svidande bakläxa, liksom många tongivande remissinstanser. Statskontorets utredning visade att vår uppfattning låg tiden. En annan fråga som länge diskuterats är hur vi skall kunna vända medlemsutvecklingen i förbundet. Detta är något av en ödesfråga för oss. NRF:s överlevnad hänger på nämndemännens engagemang i frågor som berör vår roll som domare i våra domstolar. Alla nämndemän som jag samtalade med på kongressen var införstådda i problematiken. Jag kan inte dölja min besvikelse över alla nämndemän och föreningar som inte är anslutna till NRF. Man kan inte lita på att någon annan bevakar nämndemannafrågorna på politisk och myndighetsnivå. Detta är NRF:s uppgift men för att NRF skall uppnå sitt mål måste vi nämndemän vara solidariska med varandra och NRF. Den nedåtgående trenden i våra medlemsantal är särskilt tydlig bland ungdomar vilket inte är specifikt för nämndemannakåren om statistiken talar sanning. För ett tag sedan så läste jag om amerikansk forskning om att människor som deltar i föreningslivet får en ömsesidig respekt och tillit för varandra att jämställa med kompetens. I vårt fall utgör NRF:s verksamhet en central kompetens för rådgivning, ett kontaktnät till myndigheter, politiker och Domstolsverket, för att nämna några exempel. NRF utgör ett viktigt stöd i nämndemännens utveckling som de goda lekmannadomare som samhället har att förvänta av oss. Tillit i detta sammanhang är ett centralt begrepp även för oss nämndemän. Jag hoppas att jag kan återkomma i vår tidning om det här med föreningsaktiviteter. Ett annat påstående som kräver en kommentar är från en utredare vid Stockholmspolisen som hävdade att Okunniga domare friar anklagade i sexbrottsmål, något vi bör bemöta vid tillfälle. Lycka till med ert arbete i styrelsen som jag följer med stort intresse. Lars Lassinantti 17

18 I SPALTERNA Frias för misshandel under fotbollsmatch Värmlands tingsrätt friar en fotbollsspelare som åtalades för misshandel av en annan fotbollsspelare under en fotbollsmatch. Det var under en fotbollsmatch i april förra året som en fotbollsspelare sparkade en motståndare på benet med benbrott som följd. Enligt åklagaren hade fotbollsspelaren uppsåtligen sparkat den andre fotbollsspelaren på benet för att tillfoga denne smärta och benbrott. Under rättegången erkände fotbollsspelaren att han hade sparkat den andre fotbollsspelaren på benet, men han förnekade att gärningen hade skett uppsåtligen. Enligt fotbollsspelaren inträffade händelsen under en närkampssituation, när han och den andre fotbollsspelaren försökte komma först till bollen. I syfte att klarlägga händelseförloppet hördes ett flertal personer under rättgången. Även skriftlig bevisning lades fram. Tingsrätten fann emellertid inte att utredningen gav stöd för slutsatsen att det gick att bortse från den åtalade fotbollsspelarens redogörelse för händelseförloppet. På grund av detta ogillade tingsrätten åtalet. INSÄNDARE NÄMNDEMANNARÖRELSEN VINNER! Detta har hänt: Riksdagsbeslut i maj 2014 : Alla nämndemän kvar i tingsrätt, hovrätt, förvaltnings - rätt, kammarrätt efter ett enigt riksdagsbeslut i maj 2014! Ny vassare lagstiftning med utbildning och skärpta krav! Ny mandatperiod på 4 år skild från de allmänna, politiska valen Nämndemännens Riksförbund fattade många vägledande beslut i Örebro i maj i år 2015, bl.a.: Medlemsavgiften sänktes till 150 kr/medlem ( 25 kr) Styrelsen minskades från totalt 15 ledamöter till 11 Stämma vartannat år med start i maj 2016 Problemområden för NRF, olika förslag till förändringar: Bara ca 30 procent av nämndemännen är medlemmar nu i Riksförbundet! Ute i kylan: Förvaltningsrätten i Stockholm (störst i Sverige), Göteborg, Borås, Varberg, Lund, Norrtälje. Opinionen är urusel stor del av massmedia ogillar oss. Misstro, tvivel över den politiska tillsättningen, utbildningen etc En framtidsgrupp bör tillsättas nu inför nästa års stämma med tydliga mål här en förslagslista: Medlemsantalet ökas med 10 procent per år genom aktiva åtgärder prioriterad åtgärd! Ett årsmöte hålls varje år i Stockholm som en kraftkälla för det kommande årets arbete oerhört viktigt att få mötas! Styrelsen slimmas ytterligare för ekonomisk effektivitet, vidgas med aktiva arbetsgrupper i viktiga frågor Utanförstående nämndemannaföreningar återrekryteras på ett genomtänkt och humant sätt ingen utanför! Medlemsavgiften minskas ytterligare ett steg viktig symbolfråga för många! Nya finansieringsformer söks och genomförs en ansvarsfull ekonomi är motorn i reformprogrammet! Aktiv plan för uppräkning av nämndemannaarvodet och för inläsningsarvode i Hovrätten väsentligt för en balanserad rekrytering. Den nya lagstiftningen följs upp, studeras och granskas! Fortlöpande aktiv kontakt med Domstolsverket för att utveckla nämndemannauppdraget på sikt mycket värdefullt. Tidningen Nämndemannens opinions- och informationsarbete förstärks genom ökad utgivning till 6 nummer per år. Samverkan med hemsidan. Hemsidan aktiveras varje vecka, besöksräknare, en ansvarig, kontaktperson för hemsidan i varje förening. En sorts lokalredaktör som hemsidans redaktör har regelbunden kontakt med. Ge pris till de tre bästa varje termin etc Utbildning med aktiverande inslag: studiegrupper, föredragsserier, seminarier etc. Stimuleras med positiva åtgärder, bjuda på fika, böcker, ställa upp mål med vinstchanser etc. Utbildning prioriteras för att möta en kritisk omvärld Nämndemännen har verkat i samhället i 1000 år eller mer i någon folklig form. Man ska dömas av sina gelikar! Det får aldrig ske att enbart tjänstemän sätts att döma! De måste få ha en demokratisk representation vid sin sida! I konsekvens med detta bör tas upp frågan om nämndemän i Högsta Domstolen för att hela rättskedjan ska få ett demokratiskt inslag. Den dagen kommer när Justitieutskottet är moget för att ta upp denna fråga! Leif Magnusson F d nämndeman, ordförande i valberedningen för Svea hovrätts nämndemannaförening Artikelförfattaren under bok - signering i Nacka tingsrätt här tillsammans med Ulla Nilsdotter. I SPALTERNA Religionsfrihet inte rätt neka till jobb Kammarrätten har i en dom kommit fram till att Arbetsförmedlingen haft rätt att återkalla en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin, på grund av att den enskilde valt att inte fullfölja en rekryteringsprocess. Som skäl för sitt handlande angav den enskilde att han som ett Jehovas vittne, av religiösa skäl, inte kan arbeta med försäljning av lotter. Kammarrätten ifrågasätter inte att den enskildes handlande är ett uttryck för hans tro. Skyddet för att utöva religion, enligt artikel 9.1 i Europakon- 18

19 SATSNING FRÅN REGERINGEN: Morgan Johansson tror på brottsförebyggande arbete Justitieminister Morgan Johansson aviserar nu kraftigare satsningar på det före - byggande arbetet mot brott. En central roll i sammanhangt spelar här Brottsförebyggande Rådet. Brå kommer att få i uppdrag att se över hur det lokala brottsförebyggande arbetet fungerar och lämna förslag på hur det kan förbättras. Det räcker inte med att bekämpa brotten utan vi måste också bekämpa brottens orsaker. Regeringens politik för fler jobb, minskade ekonomiska klyftor och satsningar på utbildning är grunden för att fler unga ska känna framtidstro och förhindra nyrekryteringen till kriminella gäng, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande. Stor potential De konkreta brottsförebyggande insatser som polis, andra statliga myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och företag gör har stor potential. Tyvärr så har det brottsförebyggande arbetet på nationell nivå varit åsidosatt de senaste åren. Parallellt med satsningar på rättsväsendet så kommer regeringen därför att öka de brottsförebyggande åtgärderna. Brå kommer att få i uppdrag att se över hur det lokala brottsförebyggande arbetet fungerar och lämna förslag på hur det kan förbättras. En Morgan Johansson tror inte på hårda straff överlag. Preventivt arbete är viktigare. ny nationell handlingsplan för det brottsförebyggande tas fram. Tydligare redskap Det behövs ett tydligare nationellt ledarskap och nationell samordning av det brottsförebyggande arbetet, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Det räcker inte med att bekämpa brotten utan vi måste också bekämpa brottens orsaker. Regeringens politik för fler jobb är grunden för att fler unga ska känna framtidstro och förhindra ny rekryteringen till kriminella gäng. I SPALTERNA Sex års fängelse för barnpornografibrott En man har dömts till sex års fängelse för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Södertälje tingsrätt har nu meddelat dom i ett mål som gällt grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Påföljden har bestämts till sex års fängelse. Den dömde mannen, 53 år gammal, har suttit häktad sedan den 10 mars Han döms för att ha främjat och utnyttjat att 24 barn vid ett stort antal tillfällen utfört sexuell posering samt för bl.a. ett innehav av närmare en miljon barnpornografiska bilder och filmer. Gärningarna har begåtts tillsammans med fotografer i Tjeckien, Ryssland och Kazakstan samt med medbeställare i USA och Spanien. Barnen kommer från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. De 14 barn som kommer från Tjeckien och som yrkat skadestånd, tillerkänns ett sammanlagt belopp om kr. På åklagarens begäran har tingsrätten bl.a. förverkat barnpornografiskt material i form av bilder, videofilmer, tavlor och dockor. Kurator hade sex med kvinna som sökte hjälp- inget brott En kurator vid en ungdomsmottagning hade sex med en ung kvinna som sökte hjälp vid mottagningen. Han åtalades för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Högsta domstolen har dock frikänt mannen. För att straffbestämmelsen om sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning ska vara tillämplig krävs att det har varit fråga om en eller flera sexuella handlingar, att personen som dessa handlingar har utförts mot har befunnit sig i en beroendeställning i förhållande till gärningsmannen och att gärningsmannen allvarligt har missbrukat detta förhållande och därigenom har förmått den andre att företa eller tåla de sexuella handlingarna. I målet var det klarlagt att det hade förekommit sexuella handlingar mellan måls - äganden och kuratorn vid sju tillfällen. Handlingarna ägde rum utanför mottagningstid och ibland också på andra platser än mottagningen. De flesta gånger som målsäganden och kuratorn träffades utanför mottagningen umgicks de dock utan att ha sex. En beroendeställning innebär att det finns ett av - hängighetsförhållande mellan gärningsmannen och den andre. Handlandet ska framstå som ett maktövergrepp mot en svagare person. Högsta domstolens ansåg att målsäganden inte befann sig i ett sådant förhållande till kuratorn att de sexuella handlingarna kunde beskrivas som ett maktövergrepp mot en svagare person. ventionen, omfattar dock inte varje handling som motiveras av religion eller övertygelse. För att en viss handling ska omfattas av skyddet måste det enligt Europadomstolens praxis finnas ett mycket nära samband mellan religionen och handlingen. Vägran att hantera lotter har enligt kammarrätten inte ett tillräckligt nära samband med tron och omfattas därför inte av skyddet för religionsfriheten. Kammarrätten anser att skälig hänsyn har tagits till den enskildes personliga förhållanden och att arbetet i fråga inte kan anses vara olämpligt. 19

20 En allt mer växande trend i Sverige idag FUSK MED INTYG En dryg kostnad i både förtroende och pengar Förfalskade och manipulerade intyg kan vara en dörröppnare till välfärdssystemet. Med hjälp av felaktiga intyg begås allt ifrån småskaligt fusk till brott i miljonklassen, också i organiserad form. Det framkommer i en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat. Välfärdssystemet hänger ihop, och utbetalning från en myndighet påverkar andra myndigheter. Fusket med intyg går igenom hela välfärdssystemet och omfattar såväl kommuner som en rad myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan. Inledningsvis berättigad Det kan vara någon som till en början är berättigad till sjukpenning, men som med tiden har börjat lämna in felaktiga läkarintyg för att få behålla bidraget, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå. Andra exempel är att man lämnar in felaktiga arbetsgivarintyg för att få högre a-kassa eller föräldrapenning. Kontrollen av företag eftersatt I de fall som Brå granskat där felaktiga intyg använts i storskalig ekonomisk brottslighet i välfärden, har brottsligheten möjliggjorts genom företag. Men när det gäller bidrag och stöd till företag, brister kontrollen. Bedrägerier som sker genom företag mot Försäkringskassan (assistansersättning), Arbetsförmedlingen (företagarstöd) och Läns - styrelserna (statlig lönegaranti) kan uppgå till miljonbelopp per ärende. Skyldighet att underrätta Det finns en lag om underrättelseskyldighet som säger att handläggare är skyldiga att rapportera när de misstänker felaktiga utbetalningar, säger Nicole Thorell, utredare på Brå. Men lagen omfattar enbart bidrag till individer och inte till företag. Att som handläggare inte få agera och medverka till att stoppa brottslighet, är givetvis frustrerande. Därför föreslår vi att underrättelseskyldigheten ska omfatta även bidrag och stöd till företag. Vissa bidrag används också för att påverka konkurrensen inom vissa branscher. Miljonbelopp kommer fel Felaktigt utbetald assistansersättning eller arbetsgivarstöd gör att vissa företag får högre vinstmarginaler genom ersättning från staten. I förlängningen kan det leda till att dessa företag kan dumpa priser och vinna upphandlingar. Miljonbelopp i välfärdssystemet kan på grund av felaktiga intyg komma i fel händer, och dessutom medför fusket potentiella förtroendeskador, säger Lars Korsell vid Brå. Detta utmanar gruppsolidariteten i samhället. Ekonomiskt stöd ökar avhoppen från En verksamhet som hjälper personer att lämna ett kriminellt liv är Konsultationsteamet i Malmö. Gruppen i Malmö har fått starkt statligt stöd mycket på grund av dess goda resultat. Brottsförebyggande rådet, BRÅ har här spelat en central roll. BRÅ satsar mer än förr på den här typen av aktiviteter - 20 inte minst för att resultaten är så goda. I samband med utvärderingen har vi utvecklat ett förslag för systematisk och kontinuerlig uppföljning av verksamheten framledes, säger Helena Sjöman, sektionschef i Malmö stad. På så sätt har stödet från Brå varit till hjälp för att vi ska kunna fortsätta arbeta kunskapsbaserat och sträva mot att förbättra resultaten, säger Helena Sjöman. Konsultationsteamet ger stöd till personer i Malmö som vill lämna ett kriminellt liv, en gängtillhörighet eller som lever under allvarliga hot. 60 procent utan påföljd Den utvärdering som gjorts visar att av de individer som teamet har haft kontakt med sedan verksamhetens start och fram till och med 2014 har drygt 60 procent inte erhållit en ny påföljd samt att 56 procent varken förekommer i polisens påföljds- eller misstankeregister. Brå stödjer kunskapsbaserat lokalt brottsförebyggande arbete och sedan tre år ges det

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49) Yttrande Förbundsordförande 2013-10-11 Lars Lassinantti Mobil:070-2777757 E-post:lars.lassinantti@telia.com Vice förbundsordförande Justitiedepartementet Marika af Winklerfelt 103 33 Stockholm Mobil: 070-3451542

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran VARBERGS TINGSRÄTT Rotel 3 DOM Mål nr B 1545-12 2012-11-16 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

2012-11-20 meddelad i Nyköping

2012-11-20 meddelad i Nyköping DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

Marika af Winklerfelt ny ordförande i NRF

Marika af Winklerfelt ny ordförande i NRF 2/2015 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 154 sedan starten 1977 KONGRESSEN I ÖREBRO 2015 20 JUNI 2015 Marika af Winklerfelt ny ordförande i NRF Nämndemännens Riksförbunds nya styrelse. Lars Österdahl,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Skadestånd Jennifer Fagerberg skadeståndsyrkande ogillas.

Skadestånd Jennifer Fagerberg skadeståndsyrkande ogillas. HELSINGBORGS DOM Mål nr B 3607-09 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Eva-Marie Persson Åklagarkammaren i Helsingborg Målsägande Jennifer Fagerberg Nordbanegatan

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

2013-03-26 meddelad i Malmö

2013-03-26 meddelad i Malmö DOM Mål nr B 2496-11 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ulrika Rogland Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Tilltalad HANS Michael Teddy Ekman, 820805-4018 Sofiagatan

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

2010-11-17 meddelad i Helsingborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott

2010-11-17 meddelad i Helsingborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott HELSINGBORGS DOM Mål nr B 5230-10 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Ronny Jonsson Åklagarkammaren i Helsingborg Tilltalad Sven MARTIN Österberg, 730504-3932

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

OR./. riksåklagaren angående häktning

OR./. riksåklagaren angående häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-09-21 ÅM 2015/6399 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2015-09-18 Ö 4583-15 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OR./.

Läs mer

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 944-14 KLAGANDE Åke Ström Enköpingsvägen 262 176 76 Järfälla MOTPART Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr M 2748-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr M 398-12, se bilaga

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas.

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas. SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM meddelad i Huddinge Mål nr B 12756-12 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Mikael Ström Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Tilltalad Radjabali

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 Sammanfattning Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, en brevbärare, som för brott utom tjänsten dömts till fängelse i två år

Läs mer

2013-01-04 meddelad i Göteborg

2013-01-04 meddelad i Göteborg DOM Mål nr B 13494-12 2013-01-04 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Bengt Landahl Åklagarmyndigheten Riksenheten för polismål Målsägande Annika Ekström Von Holten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 oktober 2010 B 2377-09 KLAGANDE AA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun FALU TINGSRATT DOM meddelad i Falun Mål nr B 3330-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Christel Anderberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Tilltalad Tarek Malak, 840727-0555

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM 1 Aktbilaga 42 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 september 2012 B 1607-11 KLAGANDE 1. JN Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN 2. EP Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

2013-03-18 meddelad i Lycksele

2013-03-18 meddelad i Lycksele Mål nr 2013-03-18 meddelad i Lycksele 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Vice chefsåklagare Axel Holmberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Umeå Målsägande Åsele Gård AB Centralgatan 17 919 31

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

2014-04-02 meddelad i Göteborg

2014-04-02 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Gabriella Lundh Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad LEIF Henry Pettersson, 511009-5030 Gyllenkrooksgatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Handling Ärende AM-148690-11 Kammaråklagare Hans Ihrman

Handling Ärende AM-148690-11 Kammaråklagare Hans Ihrman Ansökan om stämning Sida 1 (40) Riksenheten mot korruption Kammaråklagare Hans Ihrman 2012-07-10 Handläggare 810-6 Nacka tingsrätt 2 Box 1104 131 26 NACKA STRAND TR mål: B 4762-11 Tilltalad: efternamn

Läs mer

2008-11-12 meddelad i KARLSKOGA. Bofors Industriområdes Samfällighetsförening c/o Lennart Björklund, Boforsens Fastighets AB 691 80 Karlskoga

2008-11-12 meddelad i KARLSKOGA. Bofors Industriområdes Samfällighetsförening c/o Lennart Björklund, Boforsens Fastighets AB 691 80 Karlskoga KARLSKOGA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 657-08 meddelad i KARLSKOGA 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Vice chefsåklagare Kristian Agneklev Åklagarkammaren i Örebro 1. Målsägande BAE Systems Bofors AB 691

Läs mer

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 526-11 Enhet 1:4 1 KLAGANDE Habib Hasani, 19920321 Ombud och offentligt biträde: Advokat Josef Osvath, Advokatfirman Josef Osvath, Box 11373, 404 28 Göteborg

Läs mer

2013-01-17 meddelad i Karlstad

2013-01-17 meddelad i Karlstad Mål nr meddelad i Karlstad 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Cecilia Aronsson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Karlstad Målsägande Sekretess Sekretess Målsägandebiträde: Advokat

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

Landstinget utser en revisor och en ersättare. Därutöver utser årsmötet två revisorer med ersättare.

Landstinget utser en revisor och en ersättare. Därutöver utser årsmötet två revisorer med ersättare. Arkiv Gävleborg (1+1) Stadgarna 5. Lt 1977-11-23, 85. FU 1978-04-17, 154. Stadgar Dnr H 70:2631/77. Arkivföreningens styrelse består av 9 ledamöter. Landstinget utser en ordinarie ledamot jämte en ersättare.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

2013-11-14 meddelad i Göteborg

2013-11-14 meddelad i Göteborg DOM Mål nr B 7807-13 2013-11-14 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Caroline Fransson Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Målsägande Sekretess Sekretess

Läs mer

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Påföljd m.m. Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Påföljd m.m. Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. DOM Mål nr B 9259-12 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Paulina Möller-Jönsson Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Målsägande Sekretess Sekretess (Bilaga 5)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 T 1427-12 KLAGANDE NS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat NL MOTPARTER 1. KTR 2. World Institute for Asian

Läs mer

KÄMNÄRSRÄTTEN DOMSTOLEN DÄR NÄMNDEMÄN BESLUTADE. OM ATT FATTA BESLUT I DOMSTOL Sveriges nämndemän är väl meriterade för ökat inflytande

KÄMNÄRSRÄTTEN DOMSTOLEN DÄR NÄMNDEMÄN BESLUTADE. OM ATT FATTA BESLUT I DOMSTOL Sveriges nämndemän är väl meriterade för ökat inflytande 4/2015 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 156 sedan starten 1977 31 OKTOBER 2015 TEMA ATT VARA NÄMNDEMAN 2 OM ATT FATTA BESLUT I DOMSTOL Sveriges nämndemän är väl meriterade för ökat inflytande KÄMNÄRSRÄTTEN

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Solna tingsrätts dom den 10 januari 2013 i mål nr B 10738-12, se bilaga A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Solna tingsrätts dom den 10 januari 2013 i mål nr B 10738-12, se bilaga A SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning 04 2013-03-13 B 986-13 Rotel 0401 Stockholm Sid l (2) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Solna tingsrätts dom den 10 januari 2013 i mål nr B 10738-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 KÄRANDE Leanback Sweden Aktiebolag, Box 3, 721 03 VÄSTERÅS Ombud: jur. kand. J. Ö., Advokatfirman Lindahl KB, Box 1203, 751 42 UPPSALA SVARANDE mypaper

Läs mer