röda rummet radikal kvartalstidskrift nummer 3-4/2002 Marknadsvård IMPERIET PLANHUSHÅLLNINGSDEBATT KRIGSPROFITER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "röda rummet www.rodarumet.org radikal kvartalstidskrift nummer 3-4/2002 Marknadsvård IMPERIET PLANHUSHÅLLNINGSDEBATT KRIGSPROFITER"

Transkript

1 röda rummet radikal kvartalstidskrift nummer 3-4/2002 Marknadsvård IMPERIET PLANHUSHÅLLNINGSDEBATT KRIGSPROFITER

2 International Multi-role Combat Helicopter I liberalismens sköna nya värld ses marknadskrafternas anlopp över jorden som en marsch mot fred och välstånd. I nedanstående artikel söker Claude Serfati tvärtom visa att vi minst av allt under den nyliberala pax americana trätt in i de inställda krigens tid. I själva verket kräver bolagens osynliga hand en vapenindustrins osynliga och ibland synliga näve.

3 RUSTNINGAR OCH NYLIBERALISM två sidor av samma mynt Var verkligen 11 september 2001 en sådan politisk vattendelare som det ibland görs gällande? Vissa verkar tro att det är först efter detta datum som USA fattat beslut att intervenera militärt över hela världen. Det är då av vikt att påminna sig om att amerikanska interventioner i andra länder faktiskt var mer frekventa under 1990-talet än under perioden (enligt en rapport från den amerikanska kongressen). Bushadministrationens politiska projekt handlar om att fördjupa en process som redan varit en realitet i över ett decennium. Målet är att ytterligare befästa USA:s roll som ensam supermakt och obestridlig global hegemon. Påskyndandet av denna utveckling manifesteras främst genom de kraftigt höjda militäranslagen, som tog sin början redan under Clintons sista år som president. Under Bush har försvarsbudgeten ökat från 304 miljarder dollar 2001 (genomröstat före 11 september) till 351 miljarder dollar 2002 och kommer 2003 att ligga på 396 miljarder dollar, för att i den långsiktiga planeringen uppgå till 470 miljarder dollar år Dessa rustningssummor öppnar vägen för omfattande vapenprogram, främst till fördel för en handfull stora koncerner inom försvarsindustrin (Lockhead Martin, Boeing, Raytheon, General Dynamics och Northrop Gunman) som tillskansat sig nästan hälften av Pentagons beställningar. Dessa koncerner har ur en våg av fusioner det senaste decenniet uppnått en dominerande ställning. Processen ägde rum med EN ARTIKEL AV CLAUDE SERFATI Författaren är ekonomiforskare i Frankrike. Artikeln har ursprungligen publicerats i den franska veckotidningen Rouge hjälp av finanskapitalets och pensionfondernas stöd och nogsamma övervakning, men också med stöd av finansanalytiker och konsulter som dragit upp riktlinjerna för den industriella omstruktureringen och inkasserat betydande provisioner. Precis som i andra branscher sökte man tillfredsställa aktieägarnas avkastningskrav genom att reducera lönekostnaderna och öka försäljningen. Statliga beställningar och utvidgad export har varit en god affär för dessa koncerner. Deras börsvärde växte med nästan tio procent under perioden september augusti 2002, medan värdet för de 500 största företagen samtidigt föll med 20 procent. Skapandet av en nationell säkerhetsbyrå har också underlättat för försvarsjättarna att utveckla ny teknik främst inom transport- och telekommunikationssektorerna och anpassa teknologier som redan utvecklats för militärt bruk till den civila marknaden. De har dragit upp ramarna för det militära säkerhetskomplex som uppstått i USA i början av detta sekel. Detta komplex utvecklar också nya vapensystem. I en tid då kapitalets globalisering fördjupar den sociala misären upptar beredskapen för urbana krig (ett uttryck som används av Pentagons experter), fört av soldater utrustade med hypermoderna vapen, en stor plats i militärbudgeten. Måltavlan är i första hand de väldiga storstadsområdena i Syd och i sin förlängning de farliga klasserna bland stadsbefolkningen i Nord. DOLLARN OCH SVÄRDET I motsats till vad nyliberalerna förfäktar är kapitalets globalisering och en ökad militarisering två sidor av samma mynt. 1 USA uppbär en central position i denna process. Dess upprustning svarar mot ett flertal målsättningar. Det stärker USA:s dominans i förhållande till potentiella fiender verkliga som konstruerade. Det sätter landet i en klass för sig i förhållande till de allierade stater som inte har resurser till att utveckla system av liknande slag, som exempelvis antirobotförsvaret (beräknat till en kostnad på över 50 miljarder dollar) eller attackplanet FX-35 (beräknat till en kostnad av över 100 miljarder dollar). Sedan handlar det även om att ge den sociala kampen ett kriminellt förtecken, tydligast illustrerat av de markanta inskränkningarna i de demokratiska fri- och rättigheterna som regeringen tvingat igenom i svallvågorna efter 11 september 2001, med budskapet att alla som kämpar emot kapitalets globalisering är potentiella fiender som skall hanteras med militära medel. Dessutom har, som tidigare nämnts, den ökade osäkerhetskänslan efter terrordåden möjliggjort för det militärindustriella komplexet att flytta fram sina positioner inom den civila sektorn. Denna krigsekonomi konstitueras i ett sammanhang som väsentligen skiljer sig från de förhållanden som var rådande under det kalla krigets tid. De utvecklade ländernas ekonomier karaktäriseras inte längre av hög tillväxt och sociala framsteg och på den geopolitiska nivån har supermaktsbalansen förbytts till en ensidig amerikansk överhöghet. De senaste tjugo åren har de finansiella marknaderna utvecklats till kapitalismens hjärtpunkt. De har möjliggjort för kapitalet att stärka sin ställning i förhållande till arbetet. Borgarklassen och till den förbundna parasitära spekulationsskikt har i ökande grad kunnat berika sig själva. Emellertid har varken arbetarklassens ökande exploatering eller öppnandet av nya marknader i Ryssland och Östeuropa varit tillräckligt för att återställa profitkvoterna på de nivåer de låg årtiondena efter andra världskriget. I världsmåttstock har inte kapitalets ökade penetration skapat en hållbar och rejäl tillväxt de senaste tjugo åren. röda rummet 3-4/2002 3

4 Nyutkommen bok: Bulldozers mot ett folk om ockupationen av Palestina och det svenska sveket. Av Andreas Malm, internationell solidatetsaktivist. Bushs budgetmiljarder gör att vapenindustrin blomstrar Finanskapitalets dominans är såväl en konsekvens av det rådande tillståndet som en avgörande komponent i det hela. Dess rörelselogik grundar sig på principen om största möjliga avkastning på minsta möjliga tid. Samtidigt understryker dess sätt att fungera kapitalismens grundläggande drag av att vara ett plundringssystem. Expandera eller dö! det är grundregeln för varje enskild kapitalist och kapitalistiskt samhälle (Kapitalet). Marx kommentar får allmän giltighet när vi ser vilka konsekvenser de privatiseringar och avregleringar som finanskapitalet manat fram får över hela vår jord. Afrika, Sydasien och Latinamerika befinner sig idag i ett tillstånd av kaos. I det sammanhanget är krigsekonomin, och det i tid och rum obegränsadde krig som det innebär, en integrerad och förtroendeskapande komponent i finansmarknadens funktionssätt. Talande nog räknar USA:s finansanalytiker med en snar börsboom, som en psykologisk konsekvens av att ett storskaligt militärt angrepp mot Irak kommer att leda till en ökande handel med aktier i försvarsindustrin, 2 en psykologi som givetvis hämtar sin näring ur en förhoppning om att tillskansa sig kontrollen över Iraks oljekällor. Regelrätta plundringsekonomier är inte längre ett fenomen som enbart begränsar sig till vissa länder i Afrika, där krigen föder beväpnade band och där det snarare handlar om destruktionssätt än produktionssätt. Militära interventioner från USA och NATO:s sida som ökat i omfattning trasar sönder produktionsstrukturen och människors grundläggande försörjningsmöjligheter. Samtidigt, mot bakgrund av den osäkerhet och instabilititet som kännetecknat de kapitalistiska ekonomierna sedan början av 1980-talet, röjer det bara i begränsad omfattning väg för nya investeringar. Under det tjugonde seklets första hälft drev spänningarna mellan de ledande imperialiststaterna mänskligheten två gånger ner i krigets avgrund. Idag går det inte heller att bortse från motsättningarna mellan de stora imperialistiska kontrahenterna. Men andra faktorer, som USA:s helt dominerande militära styrka, förhindrar att konflikter av ekonomisk- och handelspolitiskt slag eskalerar till öppna inomimperialistiska våldskonfrontationer. 3 Men vår värld är, som sagt, inte på något sätt fredligare än tidigare, vilket ju inte minst den rådande krigsuppladdningen mot Irak visar. Ur International Viewpoint nr.344,september 2002 Översättning och bearbetning: Anders Karlsson NOTER 1. Se mitt arbete La Mondialisation armée. Le Desequilibre de la terreur, La Discorde, Textuel, Market focus, in Aviation Week and Space Technology, September 2, Se mitt bidrag till antologin Bourgeoisie: Etat d une classe dominante, Syllepse, Boken tar oss med till det raserade Jenin, via Ramallahs krossade styre och till Gazas desperation. Författaren analyserar också den socialdemokratiska regeringens omsvängning i synen på Palestinakonflikten och berättar hur man själv kan aktivera sig i solidaritetsarbetet. Det finns i denna analys en positiv anda som ger mig hopp. Den leder mina tankar framåt Anne Sörman, Arbetaren Pocket 256 sidor. Pris 55 kronor Tankesmedjan Agora Beställ från förlaget: tel , fax , 4 RÖDA RUMMET 3-4/2002

5 ÄR IMPERIALISMTEORIN UTSPELAD? Ibland utges böcker som försöker se de stora sammanhangen i kapitalismens utveckling. För några år sedan var det Manuel Castells bok om nätverkssamhället. Nu är det dags igen. Michael Hardts och Toni Negris Empire har väckt internationell uppmärksamhet. Charles Post har läst den och är kritisk. Boken kommer snart ut i svensk översättning *. Boken Empire är en paradox. Man skulle kunna tro att en alltför tjock bok ofta med en svårförstålig intellektuell stil skulle vara ödesbestämd att, som mest, bli läst av ett fåtal vänsterintellektuella förskansade inom universiteten. Boken har emellertid fått enorm uppmärksamhet, inte bara vid universiteten, utan även i den breda tidningsvärlden och bland antikapitalister och globala rättviseaktivister i både USA och Europa. 1 Det finns ett antal orsaker till Empires dragningskraft. För det första är dess författare inte några medelmåttliga akademiker på vänsterkanten. Medan Michael Hardt föreläser i litteratur vid det prestigefyllda Duke University i North Carolina så befinner sig Toni Negri i Rebibbiafängelset i Rom, inspärrad för brottet att ha varit den intellektuella inspiratören för Röda Brigaderna i slutet på 1970-talet. Negri har sedan länge varit förknippad med autonomi -rörelsen inom den italienska revolutionära vänstern, som hade ett ansenligt inflytande bland militanta industriarbetare under talet och som fortsätter att inspirera sektorer inom den antikapitalistiska ungdomsmiljön i Italien idag. Den andra orsaken till dess dragningskraft såväl inom universitetsvärlden som bland antikapitalister och i den globala rättviserörelsen är dess relation till postmodernismen. Å ena sidan instämmer Hardt och Negri i postmodernisternas grundläggande påstående att kapitalismen på ett fundamentalt sätt har omvandlats under de senaste femtio åren. 2 I Empire argumenterar Hardt och Negri om den globala kapitalismen på ett sätt som blivit allmängods både bland akademiska postmodernister och många antikapitalistiska och globala rättviseaktivister. Imperiet (the Empire) är ett jämnt utvecklat nätverk utan centrum, i vilket arbetare och teknologi används flexibelt i produktionen för att möta varje förändring av konsumenternas efterfrågan. Det är icke-materiellt, vilket innebär en minskning av tillverkningsindustri och en ökning av tjänster och information samt en ökad geografisk rörlighet. Nationalstaten och inomkapitalistisk konkurrens och rivalitet är på nedgång i denna nya världsordning. EN ARTIKEL AV CHARLES POST Charlie Post undervisar i sociologi i New York, är aktiv inom American Federation of Teachers och medlem i den socialistiska organisationen Solidarity. Å andra sidan tillbakavisar Hardt och Negri den politiska lokalpatriotismen och pessimismen hos den postmoderna identitetspolitiken. För postmodernisterna är den huvudsakliga, om inte den enda, formen av motstånd mot den globala kapitalismen, mångfaldigandet av tillfälliga lokala identiteter och lokala platsbaserade politiska rörelser, vilka i lokalitetens gränser (uppfattade antingen som identitet eller territorium) ställs mot de globala nätverkens odifferentierade och homogena rum. Att ställa lokalt och globalt mot varandra på det enkla sättet leder lätt, enligt Hardt och Negri, till ett slags ursprungligt synsätt som fixerar och romantiserar sociala relationer och identiteter. Ett sådant förhållningssätt bortser från hur det verkligen är: vad som tycks vara lokala identiteter är inte autonoma utan har i själva verket skapats med stöd av den den kapitalistiska imperiemaskinens utveckling. Fienden är snarare en specifik form av globala relationer som vi kallar Imperiet. Från denna teoretiska kritik rör sig Hardt och Negri till en riktigt väsentlig och ofta insiktsfull kritik av de olika former av underordnad nationalism som postmodernisterna för fram. De argumenterar för att postmodernismen gör en fetisch av det lokala och partikulära, vilket lätt kan leda till en politisk apologi för Imperiet. EN FÖRÄNDRAD KAPITALISM Hardt och Negris eget förhållningssätt är, i korthet, att den globala kapitalismen under de senaste femtio åren omvandlats från ett imperialistiskt system som innebär ojämn ekonomisk utveckling, skarpa konflikter mellan de dominerande imperialistiska makterna, organiserade i nationalstater, och med industriarbetare som intar en central plats i den sociala omvandlingen till en ny form: Imperiet. Mer specifikt påstår de att de transnationella företagsinvesteringarna har lett till en jämnt utvecklad världsekonomi som baseras på immateriell produktion. I denna nya globala ekonomi, som domineras av de transnationella företagen och andra globala institutioner Världsbanken, IMF med flera har nationalstaten och inomkapitalistisk konkurrens minskat i betydelse. Till sist har den globala arbetarklassen, som definieras av sin ställning i produktionen, ersatts av mängden (the multitude) som den främsta agenten för social förändring. Hardt och Negris kritik av postmodernismens politik är både insiktsfull och välgörande, men i och med att de själva anammar dess grundläggande analys reducerar de Imperiet till ytterligare ett exempel på vad Kim Moody kallar fånig globalism. 3 Den analys som de presenterar i Empire av dagens kapitalistiska världsekonomi är helt enkelt orealistisk den motsvarar inte den kapitalistiska produktionens och ackumulationens realiteter idag. Kärnan i Hardt och Negris begrepp imperiet är vad de kallar postmoderniseringen eller produktionens informationalisering. I denna förvandling från modernitet till postmodernitet innefattas ett historiskt skifte från ett ekonomiskt paradigm i vilket industrin och tillverkningen av varaktiga varor står i förgrunden till ett paradigm där kärnan i den ekonomiska produktionen är att producera tjänster och att handskas med information. 4 Genom att vara befriad från de rumsliga begränsningar som hänger hop med industriell produktion tillåter produktionen av tjänster och information snabb och enkel geografisk rörlighet för kapitalet. Det skapar i sin tur ett relativt jämnt utvecklat globalt ekonomiskt rum. I verkligheten ser den kapitalistiska världsekonomin helt annorlunda ut. Det är riktigt att andelen industriarbetare (för produktion av materiella varor och tjänster) har minskat kontinuerligt under mer än ett århundrade. Det är, som Harry Braverman förklarade i sin klassiska Labor and Monopoly Capital, 5 ett oundvikligt resultat av kapitalismens ständiga mekanisering av produktionen, vilket leder till en minskning av andelen arbetare som behövs för att producera varor. Antalet industriarbetare har emellertid, i de flesta industrialiserade samhällen, fortsatt att vara konstant eller ökat något. Och än viktigare är att den andel av den totala produktionen som industriarbetarna står för, har stigit under de senaste femtio åren. 6 De flesta investeringar, (med flest anställda) inom tjänstesektorn består inte av att tillhandahålla personliga tjänster (restauranger, håroch manikyrsalonger med mera) utan i affärstjänster legala och finansiella operationer som skall underlätta industriproduktion. På liknande sätt har det mesta av informationssektorns tillväxt under de senaste tjugo åren tagit formen av att tillämpa datateknologi på industriproduktion (lagerstyrning, kontroll av komplexa maskiner medmera). Medan information lätt flyter runt världen, så är hårdvaran, ryggraden i den nya telekommunikationens nätverk en av världens mest orörliga investeringar. Kapitalistisk konkurrens har lett till omfattande överkapacitet av fiberoptiska nätverk och elektronisk omkopplingsutrustning under de senaste åren, vilka inte kan omlokaliseras eller ens överges av sina ägare. röda rummet 3-4/2002 5

6 Bild: Ahrne Christiansson Främst handlar det om att lägga ut arbetsintensiva processer... Givet de industriella investeringarnas fortsatta dominans så kan inte ens de största transnationella företagen kapa förtöjningarna och sväva i det blå och flytta sig från plats till plats för att finna de lägsta arbetskostnaderna. Den globala kapitalistiska ekonomin är inte ett jämnt utvecklat rum. Merparten av den globala produktionen och konsumtionen äger fortfarande rum inom de avancerade kapitalistiska nationalstaternas gränser. Beakta följande statistik 7 : Den tredje världen producerar cirka 20 procent av den globala produktionen (för det mesta kläder, skor och vanliga konsumtionsvaror inte komplexa hushållsapparater, maskiner till industrin eller teknologi). 80 procent av tillverkningen sker fortfarande i USA, Västeuropa och Japan. Utländska direktinvesteringar utgör bara fem procent av världens totala investeringar 95 procent av de totala kapitalistiska investeringarna äger rum inom de industrialiserade ländernas gränser. Av de fem procent av de totala globala investeringarna som är utländska direktinvesteringar går 72 procent från ett industrialiserat land till ett annat. Endast två procent av de totala globala investeringarna går från Nord till Syd inom världsekonomin. 75 procent av de utländska direktinvesteringarna speciellt i Afrika, Asien och Latin-amerika, används till att köpa befintlig industri och utrustning antingen genom att slå sig samman med eller förvärva existerande privatägda företag eller genom att köpa upp nyligen privatiserade offentliga företag (inom telekommunikation, olja etc). Endast 25 procent av de utländska direktinvesteringarna används till att bygga upp nya fabriker utomlands. PRODUKTIONENS INTERNATIONALISERING Ett mer realistiskt sätt att förstå den nuvarande kapitalistiska globaliseringen är att se den som en internationalisering av mager produktion. 8 På grund av fallande profiter och skärpt internationell konkurrens sedan mitten av 1960-talet så har kapitalisterna organiserat om produktionen för att reducera kostnaderna genom att eliminera slöseri överflödigt material, aktiviteter och arbetare. Mager produktion har flera välbekanta drag: uppdrivet arbetstempo, avkvalificering, fler arbetsuppgifter, ökad användning av flexibla (deltidsanställda och tillfälligt anställda) arbetare, ökad arbetsgivarkontroll för att bestämma arbetstider och arbetsuppgifter samt lägga ut arbete som tidigare gjordes av fackanslutna arbetare till underleverantörer. Nyckeln till att förstå den kapitalistiska världsekonomins omvandling sedan det tidiga 1980-talet är att arbete som tidigare utfördes av fackanslutna eller relativt välbetalda arbetare nu läggs ut på underleverantörer. Främst handlar det om att lägga ut arbetsintensiva processer sådant arbete som är beroende av låga arbetskostnader för att vara lönsamt. Inom den elektroniska industrin har man framför allt lagt ut tillverkningen av kretskort, datachips och andra komponenter. Inom klädes- och skoindustrin har mer och mer av att skära till och att sy ihop plaggen lagts ut, medan den slutliga tillverkaren gör det avslutande arbetet och står för förpackningen. Inom finansiella tjänster har lågavlönade datarutiner lagts ut, medan mer välbetalda anställda fortsätter med rådgivning och andra tjänster till företagskunderna. De flesta av de arbeten som lagts ut till underleverantörer, har gått till icke-organiserade arbetare i områden med arbetskraftsöverskott och nedpressade löner i de industrialiserade länderna (södra USA, södra och östra Europa). En stor del av de transnationella företagens utländska direktinvesteringar har emellertid gått till att i Afrika, Asien och Latinamerika köpa befintliga fabriker eller att bygga nya för arbetsintensiv, lågavlönad produktion. Det mesta som vi betecknar som globalisering under de senaste tjugo åren är den ökade förekomsten av internationella produktionskedjor, vilka har organiserats av de transnationella företagen. Samtidigt som bolagen omorganiserade arbetet inom Nord enligt riktlinjerna för mager produktion, så flyttade de lågavlönat, arbetsintensivt arbete till Syd. Dessa delar och komponenter återexporteras sedan inom det transnationella företaget för dess slutliga sammansättning i nord. Resultatet av de två senaste decenniernas internationalisering av mager produktion har inte blivit ett jämnt eller decentraliserat globalt nätverk eller imperiet, vilket Hardt och Negri hävdar. Tvärtom, kapitalackumulationens och den sociala maktens centrum ligger kvar i den avancerade kapitalismens centra i Västeuropa, USA och Japan. Den ojämna och kombinerade utvecklingen det växande gapet i inkomster, produktion och liknande mellan det globala Nord och det globala Syd har bara vidgats. Vissa regioner inom den tidigare tredje världen har blivit centra för arbetsintensiv sammansättning och produktion av delkomponenter (de nyligen industrialiserade länderna som Mexico, Brasilien, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan). De har blivit förlängningar av den kapitalistiska ackumulationen, vars centra finns inom Nord. Stora delar av världen (söder om Sahara) har emellertid i bästa fall förblivit platser för råvaruutvinning eller i värsta fall väldiga arbetskraftsreserver som utmärks av extrem fattigdom och hungersnöd skapad av kapitalism och naturkatastrofer. GLOBAL STYRNING Hardt och Negris påstående att nationalstaten och inomimperialistisk rivalitet minskat i betydelse genom Imperiets uppstigande och olika institutioner för global styrning 6 RÖDA RUMMET 3-4/2002

7 (Världsbanken, IMF, WTO, G7, EU, NATO etcetera) saknar både teoretisk och empirisk rimlighet. Nationalstatens minskade effektivitet kan helt klart ses genom utvecklingen av en hel rad av globala juridisk-ekonomiska organ som GATT, WTO, Världsbanken och IMF. Produktionens och cirkulationens globalisering, vilka har understötts av denna övernationella juridiska struktur, tränger undan de nationella juridiska strukturerna. Det är tydligt att denna övernationella juridiska struktur varit avgörande för att förändra den politiska miljön för kapitalistisk ackumulation under de två senaste decennierna. Det är också tydligt att nyliberalismen nedmonteringen av lagar som begränsade företagens handlingsfrihet hemma och utomlands skulle ha varit omöjlig utan dessa globala juridisk-ekonomiska organ. Men dessa transnationella organisationers ö- kande betydelse betyder inte, som Hardt och Negri uttrycker hävdar, att statliga funktioner och konstitutionella element effektivt har förskjutits till andra nivåer och makter. Tvärtom, för att dessa globala politiska organ skall kunna fungera effektivt så måste den nationalkapitalistiska staten stärkas på många sätt. Kim Moody presenterar ett alternativt synsätt. De transnationella företagen har varken en önskan eller förmågan att kunna skapa en världsstat. De har istället valt ett system med multilaterala avtal och institutioner som de hoppas skall ge världsmarknaden den nödvändiga sammanhållningen och ordningen. Företagen har försökt att genom sina egna regeringar förhandla fram regleringar genom GATT, WTO och olika regionala och multilaterala handelsavtal. De har också omvandlat några av de gamla Bretton Woodsinstitutionerna, framför allt Världsbanken och Internationella Valutafonden. 9 För att säkra dessa företags ohämmade handlingsfrihet och skydda deras privata egendom, behöver dessa globala politiska institutioner nationalkapitalistiska stater som är kapabla att avnationalisera industrier, avskaffa sociala välfärdsprogram och arbetsmarknadslagar, avreglera kapital-, arbets- och varumarknaderna samt att tygla utmaningar underifrån. För att uttrycka det enkelt, snarare än att symbolisera ett enkelt uppåtstigande av den politiska makten från nationalstaten till de globala juridiskekonomiska organen så förstärker utvecklingen av WTO, EU med flera nationalstatens roll. Hardt och Negri fortsätter på den inslagna vägen. De påstår att imperiet är ett decentraliserat styrelsesätt utan ett specifikt territorium, som undan för undan inkorporerar hela det globala rummet inom sina expanderande gränser vilket medför att vad som brukade vara en konflikt eller konkurrens bland flera imperialistiska makter ur viktiga har aspekter ersatts av idén om en enda makt som överdeterminerar dem alla, strukturerar dem på ett enhetligt sätt och behandlar dem på ett gemensamt sätt som är avgjort postkolonialt och postimperialistiskt. IDEOLOGISKA FÖRÄNDRINGAR Naturligtvis kan man inte förneka att det har ägt rum ett tydligt ideologiskt skifte i rättfärdigandet av imperialistiska militära angrepp sedan de byråkratiska kommunistregimerna kollapsade i öst. Försvar av mänskliga rättigheter och krig mot terrorismen har ersatt antikommunism eller det nationella intresset för att försvara USAs och NATOs krig från Serbien till Afghanistan. Men precis som skapandet av transnationella organisationer inte har avlöst nationalstatens nedgång så har inte heller det nya ideologiska rättfärdigandet av imperialistisk aggression inneburit slutet för inomimperialistiska konflikter. Helt klart är det så att den amerikanska kapitalistklassen och dess stat innehar en politisk och militär position som är unik bland de avancerade kapitalistiska makterna. Ingen annan imperialistisk makt kan visa en politisk och militär styrka som är jämförbar med den amerikanska. Men USA:s förnyade och förstärkta politiska och militära (och ekonomiska) hegemoni inom den kapitalistiska världen markerar inte slutet på inomkapitalistisk och inomimperialistisk rivalitet den ändrar snarare dess form. Det finns ett flertal exempel på skarpa konflikter mellan de avancerade kapitalistiska makterna under den senaste tiden. Det dök nästan omedelbart upp sprickor inom den imperialistiska koalitionen som backade upp USA:s och Storbrittaniens krig mot terrorismen efter det att talibanregimen hade avsatts. De flesta EU-länderna, med undantag av Blairs regering (som möter motstånd inom Labour), motsätter sig skarpt en ensidig amerikansk militär aktion för att genomföra ett regimskifte i Irak. Det finns också klara meningsskiljaktigheter om hur man skall hantera Mellanösternkrisen, där större delen av den europeiska styrande klassen är lika skarpt kritiska till Bushadministrationens vägran att tygla sionisterna, i syfte att kunna återupprätta en proimperialistisk stabilitet i Israel-Palestina. INOMIMPERIALISTISKA KONFLIKTER Konflikter mellan de stora imperialistiska makterna är inte begränsade till politiska och militära frågor i kriget mot terrorism". De finns också inom den globala ekonomiska politiken. Samtidigt som det råder konsensus bland den kapitalistiska världens styrande klasser vad gäller nyliberalism och frihandel finns också spänningar. Ilskan över att USA införde tullar på utländskt stål är det tydligaste exemplet. För att citera Alex Callinicos har WTO, EU, IMF, G7, NATO och nästan alla de globala juridisk-ekonomiska organen formats av de konflikter som splittrar dessa länder, framför allt USA mot Japan och EU (som långt ifrån är en homogen enhet). 10 De fortsatta inomimperialistiska konflikterna orsakas av den världskapitalistiska ekonomins ojämna och kombinerade utveckling. Internationaliseringen av mager produktion har tagit sig formen av regionala produktionskedjor. De transnationella företagen som styrs från USA, Västeuropa eller Japan utlokaliserar delar av produktionen och sammansättningen till områden i periferin de amerikanska till Mexico och delar av Latinamerika, de västeuropeiska till södra och östra Europa och de japanska till östasien. Merparten av de färdiga produkterna säljs i världsekonomins kärna". Så de regionala handels- och produktionsblocken i Nordamerika, Europa och Östasien konkurrerar med varandra på marknaden i Nord och försöker samtidigt hela tiden få tillgång till varandras produktionskedjor i Syd. Till sist omdefinierar Hardt och Negri i grunden relationen mellan kapital och arbete i kära läsare IRöda rummet är vi intresserade av det som rör sig under ytan. Bakom det som synes ske. Jo, det rör sig förstås på ytan också, men där ser det oftast så annorlunda ut. Inte sällan är ytan ganska förvirrande. Som exempelvis Brasilien nu. Vi gör detta tidskriftsnummer veckorna mellan de två omgångarna i det brasilianska valet, där arbetarpartiet PT:s kandidat vann stort i första och är klar favorit i den avgörande omgången. Ett val som även det nu görs till yta i de etablerade mediernas beskrivningar (med vissa undantag). Vad kan Lula göra om han blir vald till president? frågar sig förståsigpåare. Har Lula en ny image som kan appellera även till företagarna? Inga oviktiga frågor. Men ändå. Som om det bara skulle handla om Lula som person! Det är ju ytan. Och under den ytan finns det något som verkligen rör sig. I Röda Rummet nr 2/01 publicerade vi artikeln Porto Alegre en annan politik är möjlig! Där beskrev Rolf Bergkvist det spännande försök med folklig direktdemokrati som pågår i delstaten Rio Grande do Sul. I den Deltagande budgetprocess som införts får fattigbefolkningen inte bara en röst utan också en verklig kollektiv möjlighet att vara med och bestämma. På stormöten i kåkstäder och bostadsområden diskuteras budgeten och en direktvald rådsförsamling prioriterar och beslutar vad kommunens pengar ska satsas på. Så banar sig daglönare, arbetslösa, hemmafruar, industriarbetare och offentliganställda gemensamt fram mot förbättrade levnadsvillkor. Och också, inte minst, mot en verklig utmaning av hela den nyliberala politiken. En utmaning som kan bli ett exempel för hela landet. Kanske till och med för hela världen. Försöket leds av PT-medlemmar som vunnit lokala val på ett radikalt program. Det är PT-folk som tillhör den gräsrotsvänster inom partiet vilka nu hårt kritiserar Lula:s och partiledningens stora eftergifter till kapitalägarna. Likaså under ytan, ja nästan under själva jordytan, rör sig den kanske kraftfullaste folkrörelsen i Latinamerika. Det är de jordlösas rörelse, MST, vars modiga ockupationskamp hittills gett jord åt hundratusentals utfattiga bondefamiljer (se Röda rummet nr 3/98, finns på www. rodarummet. org). Det är dessa under-ytan-rörelser som är avgörande för framtiden, oavsett valets utgång. Naturligtvis påverkas de av om Lula och PT vinner valet eller ej. Folkrörelsernas arbete, de sociala klassernas kraftmätning, kommer fortskrida under olika villkor beroende på vilken regering landet har. Visst påverkar ytan också underjorden. Och vice versa. En PT/Lula-seger i valet kan bli en ny öppning. Men hur det än blir där uppe så fortsätter det röra sig där under. Och där, under ytan, vill vi göra våra undersökningar. För att bygga vidare på den tankesmedja som tidskriften vill vara. I höst tar vi nya tag för att snickra på smedjan. Vi har slagit ut några väggar i Röda rummet, för att göra det rymligare och ge plats åt fler att delta i tankesmedjans arbete. Vi vänder oss nu mer utåt, för att möta nya (och gamla) läsare. I augusti deltog vi på Fritt Forum i Göteborg med bidraget att marxismen faktiskt lever. I september fanns vi med på bokmässan, där palestiniernas kamp stod på vårt program. Och i november kommer vi delta på Socialistiskt Forum i Stockholm där vi arrangerar ett seminarium på temat som huvudartikeln denna gång behandlar privatiseringarna. Vi ser ljust på framtiden. Och kämpar för att få råd att fortsätta utgivningen. Vi håller näsan ovanför ytan. Och fortsätter gräva under den. Hälsningar redaktionen

8 Imperiets decentraliserade och utjämnade värld, i vilken makt sprids i nätverk genom rörliga och tydliga kontrollmekanismer och immateriellt arbete och samverkan blir den dominerande produktivkraften. Produktion går inte längre att skilja från reproduktion, produktivkrafter sammansmälter med produktionsförhållanden, konstant kapital tenderar att bildas och representeras av variabelt kapital det vill säga i hjärnor, kroppar och samverkan mellan produktiva subjekt. Sociala subjekt är samtidigt producenter och produkter av denna enhetliga maskin. I denna nya historiska formation är det inte längre möjligt att identifiera ett tecken, ett subjekt, ett värde eller en praxis som står utanför. MÄNGDEN SOM MOTSTÅND Alla de som i denna värld är underkastade den kapitalistiska produktionens och reproduktionens svängningar oavsett om de arbetar kollektivt i fabriker under kapitalets kommando eller är uteslutna från produktionen på grund av arbetslöshet, påtvingad migration eller liknande är delar av ett nytt revolutionärt subjekt. Enligt Hardt och Negri så har mängden (the multitude) internaliserat bristen på plats och fixerad tid; den är rörlig och flexibel och den föreställer sig bara framtiden som en totalitet av möjligheter som sträcker ut sig i alla riktningar. Nästan vilka negativa handlingar som helst arbetsvägran, migration från en del av världen till en annan, konfrontationer med polisen, strejkaktioner är lika kraftfulla motståndsformer därför att på grund av Imperiets konstruktion och globaliseringen av ekonomiska och kulturella förhållanden, så kan Imperiets reella centrum attackeras från vilken infallsvinkel som helst. Beskrivningen, att mängden konfronterar Imperiet från alla infallsvinklar och genom alla vägranhandlingar, vilar på det tveksamma påståendet att produktionen har informationaliserats och att den sociala produktionen har decentraliserats och spridits jämnt ö- ver jorden. Som vi har sett ser verkligheten helt annorlunda ut industriproduktion dominerar fortfarande under kapitalismen och industriproduktionens centra är ännu geografiskt koncentrerade till det avancerade kapitalistiska nord och till valda delar av syd. Det är inget att bli förvånad över att industriarbetarklassens potential och faktiska makt har minskat under de senaste trettio åren. Självklart har tjugo år av politiska nederlag och kapitalets ekonomiska omstrukturering underminerat självförtroendet och arbetarnas förmåga att agera i produktionens hjärta och på gatorna. Vi har emellertid under det senaste decenniet börjat se en vändning i klasskampen, som återigen demonstrerar de organiserade arbetarnas makt i ekonomins strategiska sektorer. Med början i strejkerna inom den offentliga sektorn i Frankrike i vilka arbetarna inom transport, post och telekommunikation gick i spetsen så har vi sett ett nytt uppsving av aktioner inom industrin i Västeuropa och i mindre utsträckning i USA (där strejken vid UPS 1997 är det viktigaste exemplet). Denna nya kampvåg mot effekterna av mager produktion och nyliberalism har omvandlats till politisk kamp politiska strejker av masskaraktär mot privatisering och nya allianser mellan sektorer av den europeiska arbetarrörelsen och antikapitalistiska ungdomsgrupper inom den globala rättviserörelsen. Denna allians är mycket skörare i USA, där fackföreningsbyråkratin är för krig och det demokratiska partiet hela tiden har distanserat sig från den globalarättviserörelsen. Anti-WTO-demonstrationernas styrka och genomslag i Seattle 1999 uppstod genom enighet mellan unga rättviseaktivister och militanta transportarbetare (för det mesta arbetare vid UPS), hamnarbetare och stålarbetare. Hardt och Negris påstående om mängden är inte bara en orealistisk beskrivning av relationen mellan arbete och kapital idag, utan har en lång och problematisk politisk historia. Negri påstod först i slutet av 1970-talet att ett nytt revolutionärt subjekt hade ersatt den kollektive arbetaren i Norditaliens stora fabriker samtidigt som kampvågen, som började , krossades genom växande arbetslöshet och genom att arbetsgivarna gjorde sig av med militanta arbetare. Negri och autonomi - rörelsen inom den revolutionära vänstern påstod att den sociala arbetaren det vill säga alla som kapitalismen förtryckte (anställd som arbetslös) hade blivit den sociala revolutionens nya kraft. Faktum är, att Negri och hans följeslagare gav de arbetslösa en upphöjd position de som vägrade att arbeta. De här idéerna fungerade som tröst för en politisk strömning vars stöd bland industriarbetarna hade försvunnit i slutet av 1970-talet, och som därefter fanns bland studenter och arbetslösa ungdomar. De här idéerna rättfärdigade emellertid också desperata politiska handlingar av vilka den mest anmärkningsvärda var de ökande ideologiska och fysiska attackerna på organiserade och anställda arbetare för deras ovillighet att vägra att arbeta. 11 Idag ägnar sig ingen av de strömningar som påverkades av Negri och autonomisterna som till exempel Tute Bianche i Italien åt fysiska attacker på organiserade arbetare. Samtidigt som Tute Bianchi ägnar sig åt rena icke-våldsaktioner så agerar de ofta mot polisen utan att beakta de verkliga styrkeförhållandena i samhället. I praktiken ersätter de ofta arbetarnas massaktioner med sina egna modiga icke-våldsaktioner. Hardt och Negris teorier inte bara rättfärdigar en sådan praxis, utan motarbetar aktivt det svåra strategiska tänkandet om hur man bygger allianser mellan antikapitalistisk ungdom och arbetare, vilket är avgörande för att den nya kampen för global rättvisa skall lyckas. Ur International Viewpoint nr. 341 Översättning: Ingemar Sandström NOTER 1 Alex Callinicos' diskussion om Negris arbete och påverkan på autonomi"-rörelsen i Italien Toni Negri in Perspective, International Socialist Journal (New Series) nr 92, September 2001) diskuterar den breda tidningspressens reaktion på Empire. Callinicos' artikel ger en mycket användbar granskning av Negris teoretiska arbete och politiska inflytande och har påverkat min läsning av boken. För att få en representativ bild av den akademiska vänsterns mottagande av Empire kan man gå till Dossier on Empire i Rethinking Marxism, 13, 3-4 (Fall-Winter 2001). 2 För en diskussion om postmoderism som en intellektuell och politisk rörelse, se Alex Callinicos, Against Postmoderism: A Marxist Critique (New York: St. Martin's Press, 1990); Bryan D. Palmer, Descent into Discourse: The Reification of Language and the Writing of Social History (Philadelphia: Temple University Press, 1990); Ellen Meiksins Wood & John Bellamy Foster (eds.), In Defense of History (New York: Monthly Review Press, 1997). 3 Kim Moody, Workers in a Lean World: Unions in the International Economy (London:Verso, 1997). Moodys analys av den nuvarande globala ekonomin i del 1 och 2 av boken utgör basen för min egen teoretiska och empiriska kritik av Hardt och Negri 4 Jag kan inte ge en detaljerad kritik av Hardt och Negris förklaring av förvandlingen från ett modernt/industriellt till ett postmodernt/informationallt ekonomiskt paradigm under de senaste 40 åren. Deras påstående att arbetarklassens styrka satte fart på den kapitalistiska omstruktureringen under och 80-talet förefaller emellertid orimligt med tanke på arbetarklassens och arbetarrörelsens alla nederlag i alla de industrialiserade kapitalistiska länderna mellan 1975 och New York: Monthly Review Press, 1974, kapitel Kim Moody's The Industrial Working Class Today: Why It Still Matters - Or Does It?, Against the Current 58 (September - October 1995), är källan till denna uppgift. 7 Dessa statistiska uppgifter är hämtade från Kim Moody, Workers in a Lean World, Part 1 och från personlig korrespondens med författaren den 15 maj För en mer detaljerad redogörelse av mager produktion", se Moody, Workers in a Lean World, kapitel 4-5; och Charlie Post & Jane Slaughter,Lean Production: Why Work is Worse Than Ever and What's the Alternative (Detroit, MI: Solidarity Working Paper, 2000) 9 Kim Moody, Workers in a Lean World, s Callinicos, Negri in Perspective, s För en diskussion om de italienska autonomisternas utveckling under och 70-talet, se T. Abse, Judging the PCI, New Left Review153 (September-October 1985). * Empire är under utgivning på svenska på Vertigo förlag. Beräknas komma ut i januari 2003 Stöd röda rummet Postgiro RÖDA RUMMET 3-4/2002

9 POSTMODERN JURIDIK NEJ TACK! om lagars tolkning och godtycklig rättslöshet Det postmoderna tänkandet har skakat om diskussionen inom alla humanistiska och samhällsvetenskapliga områden. Radikala samhällsdebattörer måste idag förhålla sig till postmodernismen. David Munck, juridikstuderande och socialist, gör en kritisk analys av den postmoderna strömning inom rättsvetenskapen som går under beteckningen Critical Legal Studies (CLS). Munck hävdar att ett rättspositivistiskt perspektiv att åtminstone försöka tolka lagen objektivt är väl förenligt med en socialistisk vision om hur samhället borde förändras. Våren 1996 publicerades en märklig artikel i den amerikanska postmoderna tidskriften Social Text. Artikeln var skriven av den socialistiske fysikprofessorn Alan Sokal, som tidigare varit volontär som matematiklärare i sandinisternas Nicaragua. Den bar rubriken Transgressing the Boundaries: Towards a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity och utgav sig för att göra rent hus med hela den moderna naturvetenskapen. I artikeln hävdas att gravitationslagen är en social och språklig konstruktion och att den franske psykoanalytikern Jacques Lacans teorier bekräftats av kvantfysiken, som i sin tur revolutionerats av new age-idéer. Vidare hävdas där att hela tanken på en yttre värld, som man kan närma sig objektiv kunskap om, visat sig bygga på västerländsk arrogans. Efter att artikeln passerat genom redaktionsrådets filter och gått i tryck, avslöjade Sokal att artikeln inte byggde på ett uns av fakta utan var en ren bluff, en satir. Syftet var att driva gäck med det postmoderna tänkande som tagit över den intellektuella vänstern på ett enligt Sokal destruktivt sätt. 1 Händelsen mottogs med förtjusning både av marxister som tröttnat på vänsterns fjärmande från verkligheten och av borgerliga idealister. Ett exempel på den sistnämnda kategorin utgör tidskriften Moderna Tider, som skrev att Sokal har spelat postmodernismens profeter ett spratt som de förhoppningsvis inte kommer att hämta sig från. 2 Moderna Tiders förhoppningar har inte infriats. Åtminstone lever och frodas postmodernismen fortfarande bland vänsterfalangen inom mitt fält, juridiken. Kanske är det delvis på grund av att det aldrig funnits någon distinkt marxistisk tradition där som postmodernismen fått så starkt fäste hos de vänstersinnade inom de juridiska fakulteterna. Där går den postmoderna skolan under något pretentiösa namnet Critical Legal Studies (CLS). Självfallet är CLS-anhängarna inte ensamma EN ARTIKEL AV DAVID MUNCK Artikelförfattaren är juridikstuderande vid Stockholms universitet och journalist om ett kritiskt juridiskt tänkande. Själva grunden för rättspositivismen, som är den dominerande kunskapsskolan inom västerländsk juridik och tillika den primära måltavlan för CLSgruppens kritik, är ju just att lagen är skapad av människor och därför skulle kunna se helt annorlunda ut. Men CLS-anhängarna kritiserar inte främst lagens innehåll, tvärtom tycks de ibland nästan vara ointresserade av detta innehåll. Vad CLS-gruppen vänder sig mot är det kunskaps-teoretiska paradigm som rättspositivister använder när de tolkar gällande rätt. Så här sammanfattas CLS-skolan av en av sina svenska teoretiker, docent Ola Wiklund från Stockholms Universitet: CLS- juristerna förenades i förkastandet av rättens objektivitet och den motsägelsefria rationaliteten i den rättsliga argumentationen. Rätten är förklädd politik, law is politics, och kan inte generera motsägelsefria resultat i konkreta fall. CLSjurister når denna ståndpunkt genom avancerade teoretiska dekonstruktioner av rätten, som avslöjar att den vilar på motstridiga och oförenliga liberala intressen. CLS- anhängare förkastar möjligheten av the rule of law och hävdar att rätten överhuvudtaget inte kan ge någon ledning till domaren när denna skall avgöra ett fall eftersom rätten är obestämbar och motsägelsefull. Domarens avgöranden blir därmed politiska. 3 Det är inte konstigt att detta kan låta befriande för juriststudenter som går termin sju och läser allmän rättslära efter att i tre års tid fått positiv rätt indunkad i sina huvuden. 4 Jag anser att förhållandet mellan juridik och politik borde diskuteras mera innanför och utanför universitetet och att rättstillämpningens politiska inslag, vilka bland annat är en konsekvens av domarnas klasstillhörighet, bör avtäckas. Jag tror inte att den svenska domarkåren är objektiv. Men det innebär inte att jag köper CLS-rörelsens utgångspunkter. För det första missar CLS-gruppen, liksom postmodernister inom andra fält, distinktionen mellan att göra anspråk på objektivitet och att sträva efter objektivitet. Visst är det, som rättsprofessorn Dennis Töllborg påpekat i debatten efter Göteborgskravallerna, skrämmande att svenska domare tror att de uppnått fullständig objektivitet, något som nog är omöjligt, åtminstone i ett klassamhälle. Men det vore inte så skrämmande om en domare sa: Jag vet att jag själv har mina förutfattade meningar, bland annat för att jag själv är en vit heterosexuell man från övre medelklassen. Ändå ska jag försöka att tolka gällande lag enligt rättskällorna så objektivt jag förmår. Wiklunds resonemang kan användas som fribrev till domarkåren att lägga all strävan efter objektivitet åt sidan och börja döma hejvilt efter eget skön. Att bara säga att alla domare, från de svenska justitieråden till domarna i Moskvaprocesserna, är subjektiva är som att säga att både Olof Palme och Adolf Hitler var människor med fel och brister. Alla katter blir grå eller, som den vältalige kritikern av postmodernismen John O'Neill uttrycker det: Where all is equal, nothing is equal. 5 Postmodernt godtycke inom juridiken öppnar för rättslöshet. Själv är jag marxist och anser att kapitalismen i stor utsträckning bygger på stöld kapitalisten exproprierar det mervärde som arbetarna skapar. Men om jag vore domare idag skulle jag inte kunna döma kapitalisterna för stöld enligt brottsbalken, eftersom min marxistiska definition av begreppet stöld inte har stöd i rättskällorna lag, förarbeten, prejudikat och juridisk doktrin (det vill säga rättsvetenskaplig litteratur). 6 Jag är medlem i Socialistiska Partiet och propagerar för dess program, men innan det har vunnit majoritetens gillande och implementerats i demokratiskt beslutad lag kan jag inte använda det som rättskälla. För det andra verkar CLS-gruppen inte skilja mellan att ge information om lagen och att förespråka dess lydnad. Denna distinktion upprättröda rummet 3-4/2002 9

10 hålls däremot av rättspositivsten Joseph Raz, som betonar att Det finns ingen moralisk plikt att lyda lagen och att En anarkist kan mycket väl vara jurist eller juridikprofessor. 7 Några kamrater till mig håller på att skriva en juridisk handbok i civil olydnad, som hjälpreda för politiska aktivister för att veta vad lagen säger om till exempel demonstrationer, sabotage, strejker och uppvigling. Perspektivet i en sådan bok måste vara rättspositivistiskt (vad säger rättskällorna?) och rättsrealistiskt (hur skulle en domstol döma?) 8 Jag är anlitad som faktagranskare till denna bok och försöker då se till att författarnas information om vad som är lagligt/olagligt stämmer med gällande rätt och praxis. Utifrån ett CLSperspektiv skulle den uppgiften vara omöjlig att utföra eftersom det ändå inte spelar någon roll vad som står i rättskällorna. Men CLS-gruppen har fel. Det spelar roll vad rättskällorna säger, även om det i synnerhet inom Ola Wiklunds disciplin EG-rätt förvisso finns ett betydande utrymme för olika tolkningar. Själv har jag offentligt publicerat kritik av Göteborgsdomarna, dels på Aftonbladets debattsida, dels i veckotidningen Internationalen. Men där använder jag mig inte av ett CLS-perspektiv, vilket skulle ha fått min kritik att stanna vid det triviala påpekandet att domarna inte är objektiva. Istället har jag jämfört Göteborgsdomarna med gällande rätt och påvisat diskrepanser. Till exempel menar jag att de åtta ungdomar, som dömts för att ha utgjort sambandscentral genom att lyssna på polisradio och skicka SMS-meddelanden, inte uppfyller brottbalkskommentarens beskrivning av det brott de dömts för. 9 Visst är det intressant att spekulera i varför domarna har dömt som de gjort (psykologiska motiv? klassintressen? politiska motiv?) men först och främst bör en kritisk jurist som vill bli lyssnad på påvisa hur den aktuella domen strider mot gällande rätt. Den brittiske juridikprofessorn J W Harris påpekar att CLS inte kan tillämpas av domare. 10 Jag menar att CLS också hämmar en övertygande kritik av rättstillämpningen. Bild: Torbjörn Karlsson För progressiva jurister kan CLS-perspektivet faktiskt bli kvietistiskt, det vill säga att det undergräver möjligheterna att skapa ett alternativ till dagens samhällssystem. Vad är det för mening med att föreslå lagar mot diskriminering, kvinnomisshandel eller dålig arbetsmiljö om det ändå inte spelar någon roll vad som står i lagen? Är det konstigt att postmodernismen har blivit populär i en tid där det är mer accepterat att vara blassé än att ha ambitioner och visioner? CLS-perspektivet är användbart i polemik mot dem som naivt hävdar att domarkåren verkligen är objektiv. Men det håller inte som argument för att den jurist, som vill förändra samhället, ska överge rättspositivsmen när han kritiserar rådande rätt och rättstillämpning, ger råd till politiska aktivister, lägger fram nya lagförslag eller propagerar för sina politiska värderingar på politisk, inte juridisk väg. Här var min text avsedd att sluta. Men en journalistkollega till mig, inför vilken jag redogjorde för artikelns bärande tanke, frågade mig: Har du samma syn på journalistiken? Betyder det att du sällar dig till Erik Fichtelius ideal om objektiv journalistik? 11 Svaret på denna fråga är enkelt: Nej. Skillnaden mellan en journalists och en domares arbete är milsvida. En journalist kan, även om han bör hålla uppe källkritiken, välja bland ett enormt utbud av källor, intervjupersoner och researchmiljöer, och har all rätt att ge sin artikel en subjektiv spin. För journalister kan ett bra ideal mycket väl vara Erik Wijks begrepp redovisad subjektivitet 12 (vilket givetvis inte får tolkas som en rätt att göra våld på verkligheten). För en domare är situationen en annan. Han måste hålla sig till en väl avgränsad samling rättskällor, 13 och han begår tjänstefel om han ignorerar en viktig rättskälla, på samma sätt som en advokat (som förvisso inte behöver vara objektiv på domarens vis) sviker sin klient om han glömmer att plocka fram ett relevant prejudikat som skulle tala till klientens förmån. Röda Rummets redaktion kan inte tvinga mig att skriva denna artikel istället för en artikel om till exempel skadeståndsrätt, DAMP eller ex- Jugoslavien, även om de förvisso kan påverka mig. Inte heller kan redaktionen bestämma vilka källor jag får använda det bestämmer jag själv. Jag skulle inte vilja leva i ett samhälle där domarkåren hade motsvarande frihet i den situation där de har att döma i ett mål som kommit upp i rätten. n Noter 1. Sokals artikel finns i Social Text nr 46-47, Artikeln där han sedan avslöjade sin bluff publicerades i Lingua Franca maj/juni Se också min artikel Varsågod hoppa! i Internationalen nr 8/ Sachar, Nathan, Den postmodernistiske kejsaren är avklädd, Moderna Tider nr 70, Wiklund, Ola, Juridik är att vilja - om gränserna för EG-domstolens tolkningsutrymme, ur Bernitz, Gustavsson och Oxelheim (red), Europaperspektiv Årsbok för Europaforskning inom ekonomi juridik och statskunskap. 4. För en kritisk men icke postmodern beskrivning av dessa aspekter av utbildningen, se Russo, Paola, Det är vår släpp juristerna fria i Stockholms juriststudenters tidning iusbäraren nr 1/ O Neill, John, The poverty of postmodernism, Routledge 1995, s För en grundlig genomgång av vad som är rättskällor och hur de förhåller sig till varandra, se Hellner, Jan, Rättsteori - en introduktion, Juristförlaget Återgiven på engelska i Bjarup, Jes, Föreläsningskompendium i allmän rättslära, Juridicum, Stockholms Universitet, v t 2000, s De citerade meningarna är översatta från engelska av mig. 8. Jag syftar här främst på den skandinaviska rättsrealismen, representerad av bland annat dansken Alf Ross, utan att jag för den skull delar denna kunskapsskolas värdenihilistiska filosofiska antaganden. Se vidare J W Harris, Legal Philosophies, Butterworths 1997, kapitel Se mina inlägg i Aftonbladet 15/1-02 och Internationalen nr 7/ Legal philosophies, s För en kritik av den synen på journalistik, se Jörgen Hasslers artikel Du jobbar för dåligt, Wegerup, Internationalen nr 47/ Göteborgskravallerna, Manifest 2001, s 15. kulturlitteratursamhälleköndebatt ny tid hela världen i din postlåda på finlandssvenska varje vecka tel e-post ett år 480 sek, halvår 260 sek, 3 mån 150 sek postgiro RÖDA RUMMET 3-4/2002

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Lundberg & Wennerhag: Ni är två i en lång rad vänsterintellektuella som deltog i alternativmötet i Porto Alegre. Varför reste ni dit?

Lundberg & Wennerhag: Ni är två i en lång rad vänsterintellektuella som deltog i alternativmötet i Porto Alegre. Varför reste ni dit? Samir Amin, Michael Hardt, Camilla A Lundberg, Magnus Wennerhag Så blev kapitalismen senil Plötsligt hände något. För svensk del blev Percy Barnevik droppen som gjorde "kapitalismens akuta kris" till ett

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Förmågor som kan behandlas med utgångspunkt i filmen: Samhällskunskap

Förmågor som kan behandlas med utgångspunkt i filmen: Samhällskunskap Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s ekonomi Målgrupp: 7-9 Tema: USA, ekonomi Sökord: världsekonomi, USA, ekonomi, utsläpp, marknadsekonomi, industri Förmågor som

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Välkommen till Socialistiska Partiet

Välkommen till Socialistiska Partiet Välkommen till Socialistiska Partiet Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om Socialistiska Partiet. Vi hoppas att den ger en grundläggande beskrivning av Socialistiska Partiets mål

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump...

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump... Innehåll kapitel 1 Spelets regler... 5 kapitel 2 Slump... 31 kapitel 3 Tid... 49 kapitel 4 Konventioner.... 77 kapitel 5 Ömsesidighet... 95 kapitel 6 Information... 117 kapitel 7 Auktioner... 135 kapitel

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

För en motståndsrörelse i Europa!

För en motståndsrörelse i Europa! För en motståndsrörelse i Europa! Inom solidaritetsrörelsen i Sverige är vi vana vid att föra vår kamp i form av ett stöd för motståndskampen eller statsbyggandsprocessen i Afrika. Vi samlar pengar och

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Fokus Penningtvättsdirektivet

Fokus Penningtvättsdirektivet Den 15 mars i år trädde den nya penningtvättslagen i kraft. Sverige implementerade därmed, som ett av de sista EU-länderna, det tredje penningtvättsdirektivet. Redan den gamla lagen satte advokaterna i

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Kerstin Borglin Tantogatan 47, Stockholm Tel: 076 8333983 E-mail: iks.borglin@gmail.com

Kerstin Borglin Tantogatan 47, Stockholm Tel: 076 8333983 E-mail: iks.borglin@gmail.com CV Kerstin Borglin Tantogatan 47, Stockholm Tel: 076 8333983 E-mail: iks.borglin@gmail.com Karriärmål Mitt mål är att i kunna utnyttja alla de erfarenheter jag har för att ytterligare bygga verksamheter,

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners

Läs mer