Har flyget någon framtid?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har flyget någon framtid?"

Transkript

1 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgon dagens värld VT Vera Ljung Giovanni Naves Charlotte Goude Martin Johanson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Flygindustrin Flygindustrin idag Lågkostnadsflyget Skatter och andra faktorer Klimatpåverkan Framtida visioner Utsläppsreducerande åtgärder Slutsatser Källor

3 1. Inledning Att få ner bränslekonsumtionen på en miljömässigt hållbar nivå är idag en av de största utmaningarna för flygindustrin. Som ett av de största transportsätten och också en grundpelare i global ekonomi, använder sig också flygindustrin av en inte obetydlig del naturresurser. Flygplan släpper ut en mängd ämnen under flygning, varav flera har en komplicerad inverkan på miljön. Rapporter har visat att stora utsläpp från flygplan är en betydande bidragande faktor till växthuseffekten. Redan idag ser man på vissa håll svårt att leva upp till den stora efterfrågan på flygbränsle. Detta beror inte i än på oljebrist, utan på att man inte klarar av att producera och leverera tillräckligt stora mängder fotogen, vilket är något mer komplicerat än bensin och diesel att framställa ur olja. I denna uppsats är vårt mål att skapa en översikt av möjliga framtida visioner för flygindustrin med hänsyn till miljön; förhållandet mellan utsläpp och växthuseffekten samt försämring av luftkvalitet. Bland de aspekter som direkt påverkar miljön, kan man nämna bland annat nämna klimatförändringar, turism och reducering av oljetillgångar. Flera rapporter intygar att dessa påverkar den globala flygindustrin såväl idag som i framtiden. Idag står flyget för ungefär 2% av de totala globala koldioxidutsläppen och ungefär 13% av transportsektorns koldioxidutsläpp. Eftersom flygindustrin är idag en världens snabbast växande industri kommer dessa värden sannolikt att öka dramatisk om ingenting görs. 3

4 2. Flygindustrin Kommersiell flygindustri tog fart efter andra världskriget, då främst i form av användandet av tidigare militära flygplan i affärer och transporter. Efter bara några år fanns flera flygbolag med rutter främst i Nordamerika och Europa, men även i andra delar av världen. Framför allt var det stora bombflygplan som lätt kunde konverteras att passa till kommersiella ändamål. Efter att ha svårt att komma tillrätta med de tekniska problem som medföljde uttjänta militärflygplan, blev det allt vanligare med flygplan designade för kommersiell verksamhet. Boeing 707 var ett av de första planen som kunde sätta en ny nivå vad gällde komfort, säkerhet och passageraranpassning. Sedan dess har flygets användning för kommersiella ändamål ökat explosionsartat. 2.1 Flygindustrin idag Idag använder cirka 40 % av alla internationella turister flyget som färdmedel. Globalt ger flyget indirekt och direkt 29 millioner jobb. Sverige är globalt sett en liten aktör på flygområdet men besitter bl.a. hög kompetens som har stor betydelse för flygmotorernas bränsleförbrukning och buller. Globalt beräknas flygindustrins årliga omsättning vara ungefär 3000 miljarder dollar. Det finns cirka 900 flygbolag i världen, ungefär flygplan samt i runda tal 1700 flygplatser. En stor del av det som fraktas med flyget är tillverkade produkter eller delar till industrin. Idag innefattar flygindustri 9 % av världens BNP. Flygbranschen är en väldigt konservativ bransch med få aktörer som har fått spela isolerat på sina egna villkor och där förändringar är trögt genomförbara. De höga säkerhetskraven inom flygindustrin försvårar ytterliggare snabba omställningar. 4

5 Figur 1. Översikt över flygindustrins handelsområden 2.2 Lågkostnadsflyget Trots stigande bränslepriser sjunker priset för privata flygresenärer idag, efter en rad svåra år efter terroristattentatet i New York En förklaring som anges är att fler och fler väljer att flyga med så kallade lågkostnadsbolag (som t.ex. Ryan Air), vilka på olika sätt pressat priserna nedåt. Ur klimatsynpunkt är detta problematiskt. Samtidigt som flygens kapacitet utnyttjas bättre, vilket leder till att de faktiska utsläppen av växthusgaser per person och resa minskar, så leder det till att de totala utsläppen ökar på grund av att fler väljer flyget som färdmedel. Fler resenärer är ju lågprisbolagens huvudsakliga mål. 5

6 2.3 Skatter och andra faktorer När flygbolagen tankar flygbränsle kostar det bara 3,50 kr litern. Ingen skatt eller moms läggs på priset. Skattefriheten för flygbränslet gäller över hela världen och har sina rötter i efterdyningar av andra världskriget. Det civila flyget ansågs viktigt uppbyggnadsarbetet och det FN-organ som bildades för att reglera verksamheten bestämde att bränslet inte skulle beskattas. Så har det förblivit eftersom det är svårt att få många att samsas om gemensamma regler och ingen vill öka kostnaderna. Beräkningarna bygger på SAS uppgifter om bränsleförbrukningen per passagerare. Lågprisflyget och chartern, som oftare är fullsatta, skulle klara sig med lite lägre påslag. Om man bara påför en koldioxidskatt på ca 2,5 % (lika stor som bilistens) skulle en charterresa till Phuket i Thailand bli 1300 kr dyrare. Det låga bränslepriset har inte bara gjort det möjligt att resa i utökad utsträckning. Det har också försenat utvecklingen av bränslesnålare motorer. Flyget har vaknat sent, de har inte behövt göra så mycket. Somliga hävdar att det skulle vara bättre om flyget kom in i handeln med utsläppsrätter än skatter. Det skulle styra över mot bränslesnålare teknik. 6

7 3. Klimatpåverkan På höga höjder producerar flygplan gaser och partiklar som kan bidra till växthuseffekten. De viktigaste utsläppen med tanke på miljön är i ungefär lika storleksordning; koldioxid, vattenånga och kväveoxider. Utsläppen påverkar de atmosfäriska förhållandena i den övre delen av troposfären och lägre delen av stratosfären. Speciellt har det betydelse för koncentrationen växthusgaser i form av koldioxid, ozon och metan i atmosfären. Figur 2. Flygplanens utsläpp 7

8 Dessutom har kondensstrimmor efter flygplan en viss lokal betydelse, och det finns forskning som visar på att flygtrafiken kan ha en betydelse för molnigheten lokalt. Alla dessa faktorer påverkar klimatet, både globalt och lokalt. Det finns relativt stora kunskaper om mängden utsläpp från flygplan i atmosfären, men det är svårare att förutspå dess klimatpåverkan. Koldioxid har en lång livslängd i atmosfären och kommer därför bidra till växthuseffekten globalt i samband med dess uppblandning i atmosfären. Utsläppsgaser med kortare livslängd påverkar antagligen klimatet mer lokalt. Flyget, liksom andra fordon som drivs med fossila bränslen, släpper ut koldioxid i direkt relation till bränsleförbrukningen. På hög höjd bidrar flyget dessutom till klimatpåverkan genom utsläpp av kväveoxider, vattenånga och kondensstrimmor. Man brukar uppskatta att den samlade effekten är två gånger större än effekten av koldioxid ensamt. Osäkerheten om storleken och mekanismen för denna klimatpåverkan är dock stor. Figur 3. Koldioxidutsläpp från olika transportsektorer i USA, 2005 Globalt beräknas flyget svara för cirka 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten. Även om flygets negativa miljöpåverkan idag är relativt liten är flyget sannolikt en tillväxtbransch. Därmed riskerar flygets negativa klimatpåverkan att på sikt öka kraftigt i förhållande till annan mänsklig klimatpåverkan. Moderna flygplan drar ca 3,5 liter per 100 passagerare och km. 8

9 3.1 Framtida visioner De senaste 30 åren har ett flygplans bränsleeffektivitet ökat med i snitt 50 %. Flygplanens design och logistiken med avseende på passagerare och frakt har stått för en del av effektiviseringen, men men till störst del beror det på en effektivisering av motorns egenskaper. Moderna flygplan har en virtuell effektiv förbränning på 100 %. Det har forskats på miljövänligare alternativ till flygfotogen, som t.ex. väte, men det skulle kräva helt nya sorters flygplan och genomgripande förändringar i hela flygindustrin. En annan viktig faktor som måste man ta hänsyn till när det gäller introducerande ny teknologi inom flygindustrin är säkerheten. Eftersom det inom den närmsta framtiden inte finns något bra alternativ till fotogen verkar effektivering vara nyckeln till en mer hållbar konsumtion och reducerande av avgasutsläpp. En positiv aspekt är att nyare, effektivare teknologi har visat sig vara bränsleeffektiv. Men eftersom flygplan har en relativ lång livslängd av år, tar det tid för nyare teknologi att få genomslag på marknaden. Bland de många olika sätt som finns för att minska bränslekonsumtionen är en att skapa effektivare flygrutter, med mindre väntetid i luften. Det finns också blygsamma försök att införliva ett system med utsläppsrätter inom flygindustrin när det gäller koldioxid. Idag omfattar denna handel stora aktörer inom industri-, kraft- och värmeproduktion. Men företag som SAS har börjat införa liknande alternativ till privata passagerare. En annan åtgärd som diskuteras är ökade miljöavgifter, vilket skulle kunna stimulera tillverkare och flygbolag att satsa på forskning för en miljövänligare flygindustri. Många länder använder idag ett system för att på olika sätt utvärdera olika flygplans utsläpp från start till landning. Vetenskapliga studier bekräftar att flygindustrin redan 1992 stod för ca 3.5 % av klimatpåverkan globalt. Detta förväntas öka med 7 % -15 % till år 2050, även om man räknar med utsläppsreducerande åtgärder. Ett intressant koncept i detta sammanhang är det av en klimatrelaterad transportbudget. En person kan inte bidra till mer än 1,5 ton koldioxid per år för att mängden växthusgaser i atmosfären ska upphöra att öka. Om man räknar att en person i genomsnitt behöver tre fjärde delar av denna summa för hushåll och värme, kvarstår 400 kg koldioxid för transportbehov. En flygresa från Frankfurt till New York retur 1240 mil - motsvarar de avgaser som en genomsnittlig bilägare släpper ut på sex år. Detta motsvarar cirka tio års utsläpp enligt transportbudgeten. 9

10 Figur 4. Antalet ton koldioxid i form av utsläpp i jämförelse med antal ton varor transporterade på olika sätt. Det är svårt att försöka beskriva ett rimligt framtidscenario om flygindustris utveckling. En orsak till detta är att det inte än finns en komplett undersökning av flygplanens totala utsläpp i atmosfären. Många undersökningar har koncentrerat sig på koldioxidutsläpp, men vissa andra avgaser kan ha en stor påverkan på klimatförändringar. T.ex. har vattenånga på höga altituder en bevisat uppvärmande effekt, och koldioxid i stora mängder kan orsaka en förtjockning av ozonlagret. Det man kan säga med säkerhet är att en ökning i flygtrafik innebär att klimatpåverkande gaser i atmosfären ökar. En omfattande undersökning från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har bildat flera olika framtida modeller beroende på om ökningen i flygtrafik är hög, normal eller låg. Undersökningen har bidragit med följande slutsatser: 1. Flygets andel av klimatpåverkan kan öka från nuvarande 3,5 % till siffror så höga som 15 %. De flesta prognoserna pekar dock på en ökning till ca 9 %. 2. Jordens genomsnittliga temperatur kan öka med ca 3 ºC fram till år 2050, och av dessa kan 0,2 ºC komma från flygindustrin. 3. Flygindustrins utsläpp 2050 kan vara miljoner ton per år, i jämförelse med 514 miljoner ton idag. Detta skulle 10

11 innebära en ökning av den totala andelen koldioxidutsläpp som tillskrivs flygindustrin på 8,5 procentenheter. 4. Ökningen av ozonkoncentrationen på hög höjd i norra latituder kan vara mellan 6 % och 13 %. Flygindustrin har två stora problem att lösa i framtiden. Det första är hur man kan undvika eller mildra flygindustrins bidrag till klimatförändringen genom att minska avgasutsläppen. Det andra är hur man ska hitta alternativa lösningar i samband med en förväntad bränslebrist. Flygindustrin är förmodligen en av de sektorer som kommer att ha svårast att anpassa sig till nya villkor i samband med en oljekris. I IPCC:s studie (se föregående stycke) förutspår man en kraftigt ökad bränslekonsumtion. I vissa extrema prognoser räknar man med att 39 % av alla transporter och 45 % av all bränslekonsumtion sker inom flygindustrin. Förnyelsebara bränslealternativ kommer förmodligen inte att bli tillräckligt utvecklade för att ersätta oljebaserade bränslen inför en kommande oljekris. Det skulle krävas enorma insatser för att anpassa eller ersätta den idag existerande flygflottan och samtidigt utveckla rimliga bränslealternativ till hela flygindustrin. Organisationer eller länder skulle idag inte kunna hantera en sådan kris. 3.2 Utsläppsreducerande åtgärder IPCC:s rapport visar att effekten av alla samlade utsläpp i den övre troposfären och stratosfären inte kan mätas exakt, och resultaten kan vara mycket mer alarmerande än man idag tror. För att få en samlad bild skulle det behövas en extensiv undersökning om hur vattenutsläpp samverkar med koldioxid i dessa delar av atmosfären. Frågan är om de insatser som redan gjorts med att försöka utveckla en vätebaserad förbränningsmotor verkligen kommer att mildra problemet eller om detta skulle bidra till en ytterligare försämring av situationen. Det finns idag en rad studier som försöker ge lösningar till problemet. Olika studier har argumenterat för att en förbättrad flygtrafik kan leda till en reduktion i bränsleförbrukning på upp till 6-12% globalt. Bland de åtgärder som kan bidra till detta kan man nämna: 1. Bättre omsättning i terminalområden vilket leder till att flygplan inte måste cirkulera i luften i väntan på landningstillstånd. 2. Flygning i optimala höjder kan reducera bränsleförbrukningen. En reducering på m kan minska energikonsumtion ca 11

12 30% om planet behåller samma hastighet. Det är fortfarande en utmaning att implementera detta eftersom lägre trafikrutter redan idag är hårt trafikerade. En lösning kunde vara utveckling av flygplan med större passagerarkapacitet 3. Omstrukturering av trafiken för rakare flygsträckor och kortare restider. SAS projekt "Gröna flygningar", som innebär att planen glidflyger den sista sträckan under landning med motorerna på lägre varvtal, gör att planet förbrukar mindre bränsle. Företaget har redan gjort runt tusen gröna flygningar i Sverige, vilket reducerat utsläppen med kilo fotogen per färd. I dag ingår 19 SAS-plan i projektet med gröna inflygningar. Om samtliga SAS plan använde systemet skulle koldioxidutsläppen minska med ton per år. Intresset för metoden internationellt är stort. Flygbolagen Air New Zeeland och Qantas beräknas börja med liknande försök. 4. Optimering av flygplans internvikt och hastighet kan förminska bränslekonsumtionen ytterligare 2-6 %. Under en flygning med en Boeing 747 från Europa till Nordamerika finns det i genomsnitt runt fem ton catering- och underhållningsmaterial ombord. Det kräver mycket bränsle, vilket i sin tur gör att flygplanet förorenar extra mycket. 5. En effektiv marknad för handel med utsläppsrättigheter som inte bara omfattar flygindustrin utan alla sektorer i näringslivet och privatpersoner. Utsläppsrättigheterna kanske också bör täcka andra gaser än koldioxid (t.ex. vattenånga i övre atmosfären) om de visar sig påverka växthuseffekten. 6. Användning av tele- och IT-baserad teknologi som kommunikationsform skulle kunna ersätta affärsresor. 7. Bättre kampanjer som upplyser om miljöeffekterna av flygtransport och en marknadspolitik som uppmuntrar konsumtion av lokala produkter. 8. Reglering av turismindustrins tidtabeller och passagerarantal skulle kunna förminska dess utsläppsbidrag. 9. Stimulering av tågtransport och utveckling av bättre, snabba, effektiva järnvägssystem som skulle kunna ersätta flyg på korta sträckor. Utan en hållbar utveckling med förnyelsebara energikällor inom flygindustrin kan flygresor om 30 år vara en lyx som bara de förmögna har råd med. Om den nuvarande trenden med en kraftig ökning av antalet flygplan och passagerare fortsätter kommer det om 12

13 30 år säljas i genomsnitt 9 billioner biljetter per år enligt Airports Council International. Detta är en fördubbling jämfört med idag. Dessutom räknar man med att dagens flygplansflotta kommer att fördubblas fram till år Samtidigt tror experterna att den teknologiska utveckling som skulle behövas för att bromsa klimatändringen och miljöförstöring, och samtidigt, ersätta de begränsade oljekällor ur vilka man kan extrahera fotogen, inte kommer ikapp med krisen. Det är därför tveksamt om den teknologiska utveckling som skulle krävas för att bromsa global uppvärmning har utvecklats innan en oljekris är ett faktum. 13

14 4. Slutsatser Flygindustrins framtid är direkt beroende av tillgången på olja, eftersom alternativa bränslen än så länge är svåra att implementera i flygplan. Dessutom släpper flygindustrin ut stora mängder förbränningsprodukter som bidrar aktivt till växthuseffekten. En ökande flygindustri i kombination med en minskning av koldioxidutsläpp är därför motsägelsefull. På långa sträckor finns det i dagsläget få alternativ till flyget utan att påverkan på människors rörelsefrihet blir stor. I dagens samhälle har vi blivit vana och bekväma med snabba förflyttningar. På kortare sträckor kommer sannolikt flyget därför få mer konkurrens. Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska bränsleförbrukningen inom flygindustrin. De senaste åren har flera flygbolag jobbat för en effektivare bränslekonsumtion, inte bara för att sänka utsläpp, men också för att motarbeta de ständiga prisökningarna på flygbränsle. Branschens expandering måste självklart gå hand i hand med ansvarsfulla åtgärder för att minimera miljöeffekterna av flygtrafiken. Det är numera en uppfattning som hela flygbranschen är enig om och det är också något som speglas i Europas vision Det har blivit alltmer företagsekonomiskt vettigt att ägna sig åt resurssnål teknik och miljöförbättrade åtgärder. Rapporter visar emellertid att de åtgärder som kan implementeras inte räcker till att sänka mängden utsläpp till en hållbar nivå om flygindustrin expanderar som förväntat. Lägger man dessutom till en förmodad brist på olja inom en inte alltför avlägsen framtid kan konstateras att det finns många anledningar att successivt anpassa samhället till ett minskat beroende av flygindustrin. 14

15 6. Källor Studier Antoine, Nicolas Eugene. Aircraft optimization for minimal environmental impact, Stanford University, 2004 Cordina, Eric. Aviation and the environment: A study on ways to limit the environmental harm caused by engine emissions and an asssesment of future environmenta friendly aircraft technologies, London City University, 2002 Publikationer Volvo Aero. AERO miljö, Trollhättan, 2006 IPCC (International Panel on Climate Change). Aviation and the global atmosphere, Cambridge University Press, 1999 ARAC (Aviation Rulemaking Advisory Comitee). Fuel Properties: Effect on Aircraft and Infrastructure, 1998 Luftfartstyrelsen. Flyget sutveckling 2005, Nörrköping 2006 Green party of England and Wales. Green party response for the "Future of Aviation", Royal Comission on Environmental Polution. The environmental impacts of aircraft in flight, London Statens försvarshistoriska museer. Snabbfakta om flygets historia,2006 ATAG (Air Transport Action Group). The economic & social benefits of air transport, 2004 Artiklar The Christian Science Monitor. Flying the cleanly skies?, february 2007 Svenska Dagbladet. Stor intresse för gröna inflygningar, 30 mars 2007 Dagens Nyheter, avsnitt Resor (Brita Svedlund), 4 mars

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL VÅR MILJÖ # EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL Innehåll Vår Miljö... s. Natur & Miljöpärmen... s. Skavsta Flygplats växer... s. Miljöpolicy...

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL 1 Vi tror inte på en värld utan flyg Antalet flygresenärer kommer att öka med en miljard mellan 2012 och 2017. När jag hör denna häpnadsväckande siffra tänker

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 3 Förord Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har låtit ta fram en studie om

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimatet och Ekonomin. John Hassler Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

Motorerna i klubbflygplanen har ursprungligen även de konstruerats i huvudsak med tanke på driftssäkerheten.

Motorerna i klubbflygplanen har ursprungligen även de konstruerats i huvudsak med tanke på driftssäkerheten. Flyget och miljön KSAK företräder småflyget / privatflyget, dvs den typ av flygplan som finns i våra flygklubbar. Vill man diskutera flygets miljöpåverkan går det dock inte att gå förbi det stora kommersiella

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Vinter/Vår 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma, Visby & Mora/Sälen Halmstad Stockholm City/ Bromma & Mora/Sälen 7/1 2/6-13 NÄRPRODUCERADE FLYGRESOR Dina

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Framtiden. Flygtrafiktjänsten

Framtiden. Flygtrafiktjänsten Framtiden Flygtrafiktjänsten Att lära av historien Flygsäkerhet Att flyga är potentiellt mycket riskfyllt. Det är därför som det är så säkert att flyga. På grund av de många haverier som hände i flygets

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

Hanteringen av flygets klimatpåverkan Hanteringen av flygets klimatpåverkan Arbetet med ICAO:s globala klimatstyrmedel (GMBM) Informationsdag för flygoperatörer inom EU:s utsläppshandelssystem, 1 december 2015 Therése Sjöberg, Transportstyrelsen

Läs mer

Framtiden. Flygtrafiktjänsten

Framtiden. Flygtrafiktjänsten Framtiden Flygtrafiktjänsten Att lära av historien Flygsäkerhet Att flyga är potentiellt mycket riskfyllt. Det är därför som det är så säkert att flyga. På grund av de många haverier som hände i flygets

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

Framtiden. Flygtrafiktjänsten

Framtiden. Flygtrafiktjänsten Framtiden Flygtrafiktjänsten SES Single European Sky FIR i Europa 3 SES Single European Sky Ett sätt att lagvägen lösa de problem som för närvarande belastar flyget men även möjliggöra för ATM att hantera

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Varje kilo räknas LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Flyget och miljön Grundskollärare LFV sedan 1997 Flygledare Arlanda och Landvetter Ansvarig för miljöfrågor

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid

Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt eleverna undersöka det genom att ta

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft

Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft PM - Budskap Flygskatteutredningen 30 november 2016 Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft Bakgrund - skatt på flygresor Regeringen tillsatte den 5 november 2015 en utredning

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

MINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL

MINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL MINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL Transporter är en förutsättning för global handel och ett fungerande samhälle. På DHL transporterar vi allt från livsmedel till medicin och byggnadsmaterial.

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Sommar 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma och Visby. Halmstad Stockholm City/Bromma. 3/6 11/8-13 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen. 22/12-13 6/4-14 NÄRPRODUCERADE

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater Uppdrag 3 Tur & Retur Det kan vara skönt att resa iväg och lämna hemmet och vardagslivet. Resandet ger mycket i form av nya intryck, kontakter och kunskaper. Det kan vara bra avkoppling. Att sluta resa

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Vilka resor tror du är bäst för miljön? Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

Projektrapport Har flyget en framtid? KTH Klimathot och Klimatstrategier 5p. 2007-04-05

Projektrapport Har flyget en framtid? KTH Klimathot och Klimatstrategier 5p. 2007-04-05 Projektrapport Har flyget en framtid? KTH Klimathot och Klimatstrategier 5p. 2007-04-05 Linnéa Andersson Lambros Andréasson Björn-Åke Beronius Björn Gustafsson 1 2 Innehållsförteckning Premisser...4 Flygets

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer