Barnslig, rigorös filosofi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnslig, rigorös filosofi"

Transkript

1 MfÅA NR 12 ÅA-UTRYMMEN I JAKOBSTAD FÖRSENAS Vid årskiftet blir första delen av campuset klart, men ÅA och enheten för barnpedagogik flyttar in först AFASI ÄR SVÅRIG- HET ATT HÅLLA TAGET OM ORD Professor Nadine Martin från USA besökte ÅA och föreläste om rehabilitering av afasipatienter. AKTUELLT FORSKNING STUDIER & UNDERVISNING INTERNATIONELLT ORGANISATION Barnslig, rigorös filosofi Nye filosofiprofessorn Martin Gustafsson är mån om ämnets särart. Vill öppna filosofin vid Åbo Akademi för mera samarbete utåt.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 12/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Heidi von Wright, chefred. (vikarie) tfn (02) e-post: Michael Karlsson, red.(tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) e-post: WEBBREDAKTÖR Ben Roimola tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Uniprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2010 FORSKNING INOM CCS Att lagra koldioxid i sten, en möjlig lösning på utsläppsproblemet. LÄS MER PÅ SIDAN 8 Studiekansliet betjänar i Gripen 3 Filosofins särart 4 Kulturämnena samarbetar 6 Bygget i Jakobstad försenat 10 FRÅGOR & SVAR Forskning inom afasi 12 Matematikmentorer motiverar 14 Veckans skribent: C. Nygren-Landgärds 16 Barnpedagogiken lockar 18 Gulisarna har hittat till akademin De nya studerandena har skrivit in sig. Till antalet är de cirka 970 stycken, 819 till grundnivån och drygt 150 till magisternivån, vilket innebär en liten ökning från i fjol. Hur tolkar du ökningen, ledande studiekoordinator Harriet Kurtén? Dels kan det bero på effektiverad marknadsföring men dels har vi också fått större synlighet nu med den gemensamma ansökningsblanketten på nätet. Folk hittar oss. Hur svårt var det att komma in till Åbo Akademi i år? Vi har en rätt låg antagningsprocent, bara runt hälften kommer in till det ämne de har på första preferens. Psykologi och logopedi var igen svåra att komma in till och barnpedagogiken hade många antagna så de är nöjda. Av humanisterna, pedagogerna och teologerna är det hela åttio procent av de som antas som kommer, de är glada över sina platser. Samhällsvetarna hade inget inträdesprov i år och bland dem är det sämre. Bara hälften av de som fått en plats tar emot den. Är det något annat värt att notera över årets inskrivning? Utländska studerande söker sig till magisterprogram medan de finländska söker till magisternivå, så Bolognaprocessen börjar sätta sina spår. De sökande hittar till rätt antagning och folk fattar att de kan byta inriktning. TEXT NICKLAS HÄGEN MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

3 AKTUELLT STUDIEKANSLIET Studiekansliet och studentexpeditionen nu i samma byggnad. STUDIEKANSLIET BETJÄNAR I GRIPEN Sedan i somras finns alla studiekanslier vid Åbo Akademi i Åbo under samma tak på andra våningen i Gripen på Tavastgatan 13. Representanter från alla fakultetsområden och institutioner finns för att betjäna studenter i frågor som gäller de akademiska studiernas framskridande. Det är positivt att alla studiechefer, studiesekreterare och studierådgivare nu finns samlade på samma ställe. Det underlättar kommunikation över fakultetsgränser, säger Hillevi Karjalainen, studiechef för fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik med ansvar för institutionen för biovetenskaper och institutionen för naturvetenskaper. Tidigare, när studiekanslierna fanns vid fakulteten eller institutionen, kunde en besökande göra sig besväret i onödan ifall den sökta personen i fråga inte var på plats. Nu håller studiekansliet öppet vardagar och Även om den personen man söker inte är på plats, finns där alltid någon som man kan fråga om råd och mer allmänna ärenden såsom sture-utdrag eller blanketter kan åtgärdas med en gång. Utrymmena i Gripen är behagliga och ändamålsenliga. Här har alla ett eget rum och en dörr att stänga, ute på de olika fakulteterna och institutionerna var det inte alltid fallet. När det kommer till frågor kring studierådgivning är det viktigt, påpekar Jonas Heikkilä, studierådgivare inom samhällsvetenskapliga fakultetsområdet. Sanna Westerlund är studiechef inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi och ansvarar för humanistiska fakulteten och institutionen för psykologi och logopedi. Förstås finns den aspekten att vi nu befinner oss längre ifrån de ämnen vi betjänar, och på det sättet inte har en lika intensiv kontakt med ämnespersonalen. Men ur ett helhetsperspektiv är det positivt att alla studiekanslier flyttat hit, säger Westerlund som tidigare varit stationerad i Arken. Elin Fellman-Suominen är studiesekreterare vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik med ansvar för institutionen för biovetenskaper och institutionen för naturvetenskaper. En fördel är också att studentexpeditionen och studiekansliet nu finns i samma byggnad. På det sättet kan många ärenden skötas på en gång. Studenter vänder sig hit för att få bland annat intyg och betyg utskrivna, har de sedan frågor kring studiestödet är det bara att gå en våning ner, säger Fellman-Suominen. Hillevi Karjalainen påpekar att inskrivningen för gulnäbbar nu i höst skedde i studiekansliets utrymmen. Det betyder att samtliga nya studerande har besökt kansliet, så de vet att vi finns här. Den 7 oktober ordnas det öppet hus på studiekansliet. Den dagen finns det möjlighet att bekanta sig med utrymmena och få information om vår verksamhet, både för studenter och personal, säger Karjalainen. TEXT & FOTO HEIDI VON WRIGHT VID STUDENT- KANSLIET ARBETAR bland annat Jonas Heikkilä, Hillevi Karjalainen, Sanna Westerlund och Elin Fellman- Suoninen. NOTERAT Professorsutnämningar Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen har beslutat att anställa följande professorer i arbetsavtalsförhållande: PeD Ria Heilä-Ylikallio som professor i modersmålets didaktik från Docent, FaD Niklas Sandler som professor i galenisk farmaci från Nordiska Afrikadagar i Åbo De Nordiska Afrikadagarna ordnas i Åbo ÅA står som värd för denna konferens med temat Time Space Africa: Reconnecting the Continent. För mera information se nad2010. Ruisrock på Sibeliusmuseet till 30.9 Till och med den 30 september pågår utställningen Ruisrock på Sibeliusmuseet. Genom fotografier, tidningsurklipp och diverse föremål visas Ruisrocks historia. Museet håller öppet tis-sön och onsdagar även MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

4 NY PROFESSOR FILOSOFI Den nye filosofiprofessorn Martin Gustafsson beskriver filosofin som både musikalisk och barnslig. För ämnets del väntar ett ökat samarbete utanför akademin. Brottas med form och innehåll 04 >> Jag skulle gärna se att institutionen blev större. Det är bra om man är fyra, fem lärare för filosofi är ett brett ämne. Man får inte bli fackidiot för frågorna hänger ihop på så olika sätt, säger nye professorn Martin Gustafsson. Jag tycker en rolig aspekt av filosofin är att frågorna har en barnslig dimension, man är samtidigt förankrad i det barnsliga och det analytiska. Man kan, lite som ett barn, fråga sig hur kan det finnas något som är oändligt? och sedan behandla frågan på ett väldigt rigoröst sätt. Orden är Martin Gustafssons. Han efterträdde Lars Hertzberg och tillförordnade professor Olli Lagerspetz som ny filosofiprofessor vid Åbo Akademi den första augusti. Det kan ses som ett naturligt steg. Medan Hertzbergs stora intresse var Ludwig Wittgensteins filosofi är Gustafssons favoritfilosof Wittgensteins lärling Elizabeth Anscombe. Att filosofin vid Åbo Akademi nu kommer att snöa in på en viss filosof verkar inte troligt. Gustafsson efterspråkar bredd och helhetstänkande, och är kritisk till den effektivitetsstyrda specialisering som råder inom dagens universitetsfilosofi. I den analytiska filosofin jag själv växt upp i finns en specialisering jag tycker är problematisk. Denna specialisering beror dels på en vilja att efterlikna de empiriska specialvetenskaperna, men den är också betingad av ett yttre tryck som framför allt är ekonomiskt. Sedan

5 kan den också helt enkelt ha att göra med att det är så många som håller på med filosofi nuförtiden jämfört med förr, säger Martin Gustafsson. Ser man på till exempel Hegel och Heidegger så behandlar de, trots att det är väldigt snåriga och krävande att läsa, problem som var aktuella för människor vid den tiden. I dag finns det en risk för att man inte ägnar sig åt de filosofiska bekymmer som människor verkligen har och som är levande, för att frågorna anses vara osofistikerade. Mycket av filosofin i dag förlorar sin angelägenhet i och med att den blir så fackidiotiskt avgränsad. Det finns ännu hopp för de barnsliga frågorna. Den analytiska filosofin har ändrat karaktär under historien och sedan 1960-talet värnar man inte lika starkt om filosofins särart gentemot andra vetenskaper. Det finns dock en motrörelse som går tillbaka till det tidiga 1900-talets filosofi och rätt långt handlar om att återvinna ämnets identitet. Med främmande ord Gustafsson själv forskar för tillfället i projektet Med främmande ord: Att beskriva handlingar med en för aktören okänd begreppsapparat. Här undersöker han problem, till exempel anakronism och kulturell chauvinism, som kan uppstå när man använder vissa begrepp i beskrivningen av aktörer som själva inte delar dessa: människor i andra tider eller kulturer, små barn och djur. I sitt skrivande hittar Gustafsson likheter till sitt stora fritidsintresse musiken. Det har kanske inte direkt att göra med filosofi men i texter kan det finnas något som liknar musik. Jag strävar ofta efter att göra en text musikalisk när jag skriver. En annan sak filosofin och musiken har gemensamt är att form och innehåll är svåra att skilja åt. Alla stora filosofer har brottats med formen. Kant hade inte kunnat skriva som Leibniz eller Hume, den imponerande monografiska arkitekturen är en nödvändighet i hans filosofi. Samma sak med Platons dialoger, det finns hos honom en väldig medvetenhet om hur man ska presentera sina tankar. När jag skriver filosofi är det mycket en kamp med hur texten ska se ut. BAKGRUND Språkfilosofi och metodologi Martin Gustafsson doktorerade i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet år I avhandlingen Entangled Sense. An Inquiry into the Philosiphical Significance of Meaning and Rules argumenterade han för att regler inte kan dra gränsen för vad som låter sig meningsfullt sägas och att en filosofisk metodologi som vilar på idén om en sådan gränsdragning är förfelad. Gustafsson har ägnat sig åt postdoktoral forskning vid The Universty of Chicago, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Filosofer han skrivit om är bland annat Stanley Cavell, Donald Davidson, John McDowell, W.V.O Quine, John Rawls och Ludwig Wittgenstein. Vilket inte får blandas samman med en strävan efter ytligt retoriska effekter. Det handlar inte bara om stil. Det är dock vanskligt att till exempel försöka vaska fram innehållet och ta bort formen ur Platons dialoger för att se på hans argument. Något går förlorat i den processen. Internationalisering väntar Martin Gustafsson är född i Köpenhamn, men uppvuxen i Uppsala och Stockholm. Eftersom familjen bor kvar i Stockholm kommer han att pendla till Åbo. Ett år i Chicago efter disputationen gav internationella kontakter och det är med goda erfarenheter i bagaget som den nye professorn vill öppna upp filosofin vid Åbo Akademi. För tillfället jobbar han ännu på att komma in i det nya sammanhanget och lära sig en ny examensstruktur, men kontakterna med andra universitet, främst i Finland och Sverige men också till Chicago, New York samt de gamla samarbetsuniversiteten i Norwich och Lampeter, kommer att öka. Gustafsson har redan hunnit vara i kontakt med Turun yliopisto för att bjuda in gästföreläsare. Ett mera långsiktigt mål är att få institutionen att växa. Det är nödvändigt att få vidare kontakter när personalen är så liten. En ökad internationalisering är oundviklig men för att vara ett humanistiskt ämne är filosofin redan nu mycket internationell med ovanligt många engelskspråkiga artiklar och publikationer, säger Martin Gustafsson. Jag skulle gärna se att institutionen blev större. Det är bra om man är fyra, fem lärare för filosofi är ett brett ämne. Man får inte bli fackidiot för frågorna hänger ihop på så olika sätt. Att ämnet är litet har samtidigt bäddat för en god sammanhållning och familjär stämning som Gustafsson inte vill rubba. Lars Hertzberg har byggt upp en trevlig kultur här som jag är mån att bevara. Jag var nyss på en fest som ordnades för de nya studerandena och mig med fyrtio personer, allt ifrån nybörjarna till professorer och emeriti. Det är inte så hierarkiskt. TEXT & FOTO NICKLAS HÄGEN 05 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

6 STUDIER TVÄRKULTURKURS Kulturämnena håller i höst två gemensamma kurser för sina gulnäbbar. Kurserna lyfter fram de gemensamma begreppen inom kulturvetenskaperna och är ett sällsynt samarbete över ämnesgränserna. 06 Första steget mot något större? I höst går det för första gången två gemensamma kurser för första årets studerande i kulturämnena vid den humanistiska fakulteten. Den första kursen, Människa, kultur och vetenskap, har redan startat och den andra, Människor i tid och rum, börjar i oktober. Kursledarna Matias Kaihovirta och Minna Lehtomäki doktorerar i historia respektive konstvetenskap. De säger sig inte vara främmande för tvärvetenskap i sin forskning men att det inte riktigt passar som beskrivning på kurserna, som riktar sig till studerande i etnologi, filosofi, folkloristik, historia, konst-, litteratur-, musik- och religionsvetenskap. Jag vet inte om tvärvetenskap är det rätta ordet. Vi har ändå den gemensamma nämnaren att alla involverade ämnen är kulturvetenskaper. Snarare handlar det om att se vilka som är de gemensamma begreppen och behandla dem, säger Matias Kaihovirta. Det är mera ett samarbete över ämnesgränserna, preciserar Minna Lehtomäki. Spara och respektera Det finns enligt examinator Ulrika Wolf-Knuts i huvudsak två tankar bakom projektet. Dels ska ämnena spara resurser och dels ska de hitta varandra. Vi har mycket gemensamt så vi behöver inte dra samma kurser på olika håll för fyra, fem elever när vi kan hålla en kurs för trettio. På det här sättet blir det mera tid över för de speciella kurser varje ämne kan ge. En annan tanke är att ämnena ska närma sig varandra och börja respektera varandra för vi har ju så mycket gemensamt, säger Ulrika Wolf-Knuts. Kursen går i Moodle och innehåller aderton olika moment samt föreläsningar av bland annat Niklas Huldén, Sanna Lillbroända-Annala, Lena Marander-Eklund, John Richardson, Freja Rudels och Ulrika Wolf-Knuts. Kursdeltagarna väljer ett projekt från en lista på förslag och jobbar sedan i grupp innan de avslutar kursen med att hålla ett föredrag. Bra introduktion I och med att många i början av sina studier inte är säkra på vad de vill fortsätta studera ger den här kursen dem en chans att småprova lite så kan de specifikt rikta in

7 07 Den första gemensamma kursen för kulturämnena heter Människa, kultur och vetenskap och har redan börjat. Kursledarna Minna Lehtomäki och Matias Kaihovirta säger att kursen är ett utmärkt sätt för nya studerande att bekanta sig med de för kulturämnena centrala begreppen. sig i ett senare skede, säger Minna Lehtomäki. När jag tänker på min egen studietid fanns det vissa begrepp som man stötte på i många olika sammanhang, till exempel hermeneutik och diskurs. Det är bra att få bekanta sig med dem redan i introduktionen, säger Matias Kaihovirta. Det pedagogiska målet är att ge de nya studerandena en första kontakt med kulturämnena och de verktyg som används inom dem. Det viktigaste är att de lär sig Förhoppningsvis hittar vi nu en gemensam plattform som sedan underlättar ett framtida arbete. argumentera och presentera sitt forskningsämne så att andra förstår. Sedan finns det också förväntningar på att de ska lära sig tänka kritiskt så att de när de sedan börjar läsa forskning kan fråga sig varför man skriver om det man skriver om. Det är klart att sånt inte händer på två, tre månader men kanske de får en ahaupplevelse senare i sina studier, säger Matias Kaihovirta. Fokus sätts på kulturvetenskaplig metod. Projekten är gjorda så att de ska upptäcka kulturen i vardagen och se att man inte behöver gå så långt för att hitta kultur, säger Kaihovirta. Ett sällsynt initiativ Det talas ofta om tvärvetenskap och samarbete över ämnesgränserna men större initiativ som det här är trots allt rätt sällsynta. Tidigare har kulturämnena mest haft gemensamma bokprojekt eller hållit gemensamma seminarier och konferenser. Ulrika Wolf-Knuts säger att flytten till Arken både har förbättrat möjligheterna till och medfört ett, visserligen småskaligt men ändå ökat samarbete. Hon hoppas att kulturämnena framöver skulle kunna dela på större forskningsprojekt. En viss skepsis är ganska förståelig i och med att vi lever i ett konkurrerande samhälle och ämnena tävlar om resurser. Förhoppningsvis hittar vi nu en gemensam plattform som sedan underlättar ett framtida samarbete. Text & foto Nicklas Hägen

8 FORSKNING MINERALISERING AV KOLDIOXID Ett stort miljöproblem världen över är utsläppen av koldioxid, som leder till att växthuseffekten blir starkare och klimatet ändrar. Så länge industrin och kraftverken använder sig av fossila bränslen kommer dessa koldioxidutsläpp att fortgå. Mineralisering av koldioxid är en lösning som, speciellt för Finland, bjuder på stora möjligheter. Professor Ron Zevenhoven forskar i hur denna mineralisering kunde användas storskaligt. Mineraliseringen - nu eller aldrig 08 >> För att kunna hålla det vi lovat enligt Kyotoprotokollet, att minska på koldioxidutsläpp, behövs nya lösningar. Alla CCS-metoder ska tas i bruk jorden runt för att lyckas, säger Ron Zevenhoven. När man talar om CCS, Carbon capture and storage, det vill säga infångning och lagring av koldioxid, talar man oftast om den geologiska lagringen av koldioxid i jorden. Det här är bara en av några möjligheter, men tyvärr kan detta inte göras i Finland. En annan är när koldioxiden pumpas ner i havsdjup för att lagras där. Just för det finns inte så mycket intresse längre eftersom det ger för många frågetecken. Den form som vi intresserat oss för handlar om att mineralisera koldioxiden, det vill säga lagra den i sten, säger Ron Zevenhoven, professor i värme- och strömningsteknik (VST).

9 Detta går till så att koldioxid under hög värme reagerar med mineraler och blir till ett pulver. Främst använder man sig av magnesiumsilikat från till exempel sten som innehåller serpentin, som genom processen bildar ett karbonatpulver. I VST- labbet produceras först magnesiumhydroxid, vilket därefter karbonatiseras i en trycksatt svävbäddreaktor. Processen utvecklas som bäst under ett projekt som ingår i Finlands Akademis Sustainable Energy -program (SusEn) ( ), med Johan Fagerlund som doktorand hos VST. Samarbete med Singapore Det senaste nya projektet, bland annat med finska men också med partners från andra länder, är ett treårigt samarbete med Singapore som ska pågå Inom ramen för detta Tekes-projekt ska det undersökas hur den produkt som uppstår vid mineralisering av koldioxid kan användas. Kick-off för projektet blir det under vintern i Singapore. Vi blev kontaktade av människor i Singapore och fick frågan om vi kunde komma dit på besök och se vad de håller på med. Det visade sig att man där i framtiden vill bygga ut landområden med det pulver som uppstår när koldioxid reagerar med mineraler. Ett problem Denna mineralisering är en process som sker på naturlig väg i naturen, vi har bara snabbat upp den i laboratorier. än så länge är att koldioxidsepareringen är det dyraste momentet i CCS-processkedjen, och fördelen med mineraliseringsprocessen är att den borde fungera även med gaserna utan att en koldioxidseparation behövs. Vi måste arbeta på att få ner den kostnaden för att det ska bli lönsamt i längden. En av våra studenter har gjort sitt diplomarbete i Singapore och har just kommit tillbaka därifrån. Zevenhoven handleder adepter runt om i världen, i Singapore, och vid unversitet i Kanada, Portugal och Litauen. På hemmaplan, vid Åbo Akademi, samarbetar man intensivt med ämnet geologi och den nyligen tillträdda professorn, Olav Eklund, som också intresserar sig för ämnet. Tillsammans med Eklunds grupp undersöker vi möjligheten att hitta en passande berggrund för mineralisering här i södra Finland, där en stor del av Finlands koldioxid produceras. Till exempel Vammala och Suomusjärvi är lovande områden. I områden i centrala och östra Finland har man hittat möjlig mineralhaltig berggrund. Jag vågar påstå att man skulle kunna förvara mycket mer än den koldioxid som släpps ut i Finland i till exempel Outokumpu-Kainu området under en mycket lång tid. Stålslagg blir papper Zevenhoven kom 2005 till ÅA från Tekniska högskolan i Otnäs. Med sig tog han även en bit forskning kring stålslagg som ännu idag pågår också där. Han berättar om en av hans tidigare doktorander som intresserade sig för temat, Sebastian Teir som nuförtiden är vid VTT i Esbo. Teirs forskning visade bland annat att slaggprodukten vid ståltillverkning innehåller mycket kalcium. Genom att låta koldioxid reagera med det här bildas kalciumkarbonat. Detta i sin tur används inom pappersindustrin. Den här upptäckten ledde till forskning och slutligen ett patent som vi försöker marknadsföra. Det är just till resultat som detta vi vill komma där koldioxid plus ett fast material, sammanställs till ett annat fast material med konkreta användningsmöjligheter. Sanni Eloneva vid nuvarande Aalto Universitet kommer att disputera på det här temat under vintern. För att kunna hålla det vi lovat enligt Kyotoprotokollet, att minska på koldioxidutsläpp, behövs nya lösningar. Alla CCS metoder ska tas i bruk jorden runt för att lyckas. Och denna mineralisering är en process som sker på naturlig väg i naturen, vi har bara snabbat upp den i laboratorier. Summa summarum är det nu eller aldrig. Under de senaste tio åren har vi pratat mycket teori, nu är det dags för mineralisering i praktiken och för de lösningar det innebär, speciellt för Finland, konstaterar Zevenhoven. Text & foto Heidi von Wright Den hålls den tredje Accelerated Carbonation for Environmental and Materials Engineering-konferensen (ACEME10). Den ordnas i Åbo, i Axelia II. För mer information se /aceme10/ 09

10 JAKOBSTAD NYTT CAMPUS Vid årsskiftet blir den första delen av det nya campuset i Jakobstad färdigt. Men ÅA får vänta med att flytta in till hösten ÅA:s nya utrymmen i Jakobstad försenas 10 Det byggs som aldrig förr i centrala Jakobstad. Men att bygga, reparera och restaurera över kvadratmeter både för undervisning och för kommers tar tid. Hösten 2011 var det meningen att ÅA:s enhet för barnpedagogik skulle flytta in i nya fina utrymmen i Lassfolkska huset vid Storgatan. Men nu har inflyttningen flyttats fram till hösten Huvudorsaken är att en del utrymmen i källarvåningen av kostnadsskäl har slopats och att planeringen och offertrundorna för motsvarande utrymmen i första våningen tar tid. Men förseningen beror också på att vi först blev tvungna att sanera förorenad mark. Och under restaureringens gång har vi hittat olika brister i de andra gamla byggnaderna som måste åtgärdas innan vi kan fortsätta med ÅA:s utrymmen, säger Tom Eriksson på Contria Ab och byggherren FAB Magnums (Stiftelsen för Åbo Akademis) representant. Redan om drygt tre månader blir kvarterets första kommersiella del, Vi samarbetar hela tiden med museiverket för att göra hela Musikhuset till den vackra pärla det en gång var. Inspektion i musikhuset. Tom Eriksson, byggherrens representant för campusbygget i Jakobstad, inspekterar de framtagna takmålningarna. affärshuset Vektia, klar. Dit flyttar bland annat Aktia, Veritas och elbolaget Katternö Ab. Senare i höst inleds arbetet med ÅA:s utrymmen på drygt 1000 kvadratmeter. Hela det med glastak täckta kvarterets yta blir kvadratmeter. Det Lassfolkska huset väntas inte ge byggarna större problem eller överraskningar och husets grundskick är gott. Vi ville inte att enheten för barnpedagogik skulle behöva flytta in mitt under läsåret Därför valde vi att flytta fram inflyttningen med ett helt år och det är nog alla parter nöjda med, säger Bo Riska som är användarkoordinator för det nya campuset. Unikt stenhus med takmålningar Det som också tvingar byggarna att gå fram med varsam hand är det unika Lindskogska stenhuset vid torget talshuset som också kallas Musikhuset, är ett av de äldsta i skick varande större stenhusen

11 DIVERSE i Finland. I det så kallade rektorsrummet ska nu hela taket fyllt med vackra målningar försiktigt restaureras och både väggar och golv ska återfå sin ursprungliga glans. Vi samarbetar hela tiden med museiverket för att göra hela Musikhuset till den vackra pärla det en gång var i slutet av 1700-talet och i början på 1800-talet. Men det kräver både tid och tålamod, påpekar Tom Eriksson. ÅA:s andel av utrymmena i campuset har nu minskats med cirka 100 kvadratmeter till cirka 1100 kvadratmeter. Det är främst ett auditorium som har blivit hälften mindre och på enheten för barnpedagogik är man därför oroad för att inte ha tillräckligt med större föreläsningssalar för allt större årsklasser. Men Bo Riska räknar med att sammanvändningen av både utrymmen, service och infrastruktur överlag ska hjälpa. Tillsammans med ÅA, Novia, Mellersta Österbottens Yrkeshögskola och de andra användarna, har vi en skild campusnämnd. Den ska nu bland annat fundera på ett bokningssystem för alla gemensamma utrymmen och den nya konsertsalen för 380 personer. Men visst blir det i ett campus med studerande plus personal en utmaning att hitta gemensamma rutiner kring utrymmesbokning, bibliotek, städning, service, post, dataförbindelser och annan infrastruktur, medger Bo Riska. I slutet av oktober muras grundstenen för campuset och då publiceras också namnet på det nya kvarteret. Hela 460 namnförslag skickades in då en namntävling hölls tidigare i år. Hela byggets slutsumma på cirka 35 miljoner euro väntas inte stiga trots förseningarna i tidtabellen. TEXT & FOTO ARI NYKVIST NOTERAT DONATION AV AKTIA Aktia Abp överräckte, inom ramen för medelinsamlingen, torsdagen den 2 september en donation på euro till Åbo Akademi. På plats var direktör Gösta Råholm från Aktia och vd för Aktia Livförsäkring Taru Narvanmaa. De berättade om Aktias engagemang i universitetens insamling av privat kapital. - Vi har delat ut sammanlagt till finländska universitet. Vi har beaktat universitet på de orter där vi har verksamhet, samt universitet som har undervisning på svenska eller undervisning på finska och svenska, säger Taru Narvanmaa. Rektor Jorma Mattinen och förvaltningsdirektör Ulla Achrén mottog donationen. NOTERAT PÅ BILDEN SES från vänster Gösta Råman, Ulla Achrén,Taru Narvanmaa och Jorma Mattinen. Högskolorna slår larm om studenters otillräckliga språkkunskaper Den ökade valbarheten inom språkstudier och grundskolans minskade resurser i grundskolan och på andra stadiet har gett klara konsekvenser med en klar försämring av studenternas språkkunskaper. Studenter har bristfälliga kunskaper i finska, och goda kunskaper i andra språk än engelska är allt mer sällsynta. Under 1990-talet minskade antalet obligatoriska modersmålskurser i gymnasiet med klar följd att studentexamensresultaten i modersmålet har försämrats. Styrgruppen för Helsingforsalliansen, samarbetsorganet för svenskspråkigt högskolesamarbete i Helsingfors, är mycket orolig för landets språkliga framtid. Högskolornas språkresurser slösas nu på att bygga upp elementära språkkunskaper, som borde ha skötts redan på gymnasienivå. Då språkundervisningen i grundskolan och i gymnasiet har försvagats får högskolornas språkutbildning en allt viktigare roll. Högskolorna är tvungna att se till att studenten under sin studietid kan skaffa sig sådana kunskaper i det andra inhemska språket som språklagen förutsätter. Vidare behövs träning inom det egna ämnesområdet på modersmålet. Samtidigt ska högskolorna tillgodose de ökade kraven på språklig kompetens som internationaliseringen av högskolesektorn ställer. 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

12 FORSKNING PSYKOLOGI OCH LOGOPEDI Professor Nadine Martin från Philadelphia har tillsammans med professor Matti Laine gett ut en bok om benämningssvårigheter hos neurologiska patienter. Boken har nu utkommit på japanska. Martin besökte Åbo Akademi och höll en välbesökt gästföreläsning. 12 Att hålla tag om orden Häromveckan gästades institutionen för psykologi och logopedi av professor Nadine Martin från Temple University i Philadelphia, USA. Hon forskar bland annat i sambandet mellan ordhantering och korttidsminne hos afasipatienter. Sedan 1990-talet har Martin samarbetat med professor Matti Laine kring afasi. Tillsammans har de bland annat gett ut en bok om benämningssvårigheter hos neurologiska patienter, Anomia: Theoretical and Clinical Aspects (2006) som nyligen även översatts till japanska. Vi inledde arbetet med boken på 1990-talet, och klar blev den Den engelska versionen används i många länder, eftersom engelska är ett gångbart språk på många håll. Vi blev mycket glada när vi blev kontaktade av en japansk talterapeut som ville översätta boken. Den har tryckts upp i 2500 exemplar vilket är mycket. Boken används främst av logopeder, neuropsykologer och inom undervisning, säger Martin. Afasi är en störning av språkförmågan till följd av sjukdom eller skada i hjärnan. I stora drag är sjukdomsbilden samma oberoende av vilket språk patienten pratar men vid närmare analys kommer det fram att afasin kan manifestera sig på lite olika sätt i olika språk, konstaterar Laine. Martin påpekar att Laine och hon forskningsmässigt har samma intresseområden och båda arbetar både teoretiskt och kliniskt. Under en lång tid slogs jag av tanken att de som lider av afasi även har problem med korttidsminnet. Men varför är det så? Att komma ihåg 1-4 siffror är lätt, efter det blir det svårare även för människor som inte har neurologiska problem av typen afasi. Språkproblem i samband med afasi är problem att hålla tag i språklig information. Det här har förnyat vår bild av vad afasi är. Nadine Martin har en lång erfarenhet av forskning i rehabilitering. På basen av det här har jag varit med om att arbeta fram nya rehabiliteringsprogram för afasipatienter. Inom dessa program får patienten i uppgift att hålla tag om ord och upprepa dem för att bättre komma ihåg dem. Vårt arbete är lovande. Oftast är bilden att man kommer åt språket eller så kommer man inte åt det. Men det är mer mångfacetterat än så. Martin förklarar att det många

13 13 NADINE MARTIN OCH Matti Laine har samarbetat sedan 1990-talet. För närvarande planerar de tillsammans medprofessor Antoni Rodriguez-Fornells från Barcelona University ett forskningsprojekt kring inlärning hos patienter med afasi. gånger är knepigt att hjälpa afasipatienter. Personer med mild afasi klarar oftast våra tester galant, de kan koppla ihop ord och bild och benämna ord även efter en liten tid, men de klarar sig inte ute i verkliga livet. Och det är just dessa personer med milda symtom som är de som kunde återgå till arbetslivet efter rätt rehabilitering. Men i dag när det finns så mycket information överallt kan även milda problem leda till större problem. Laine gör här en koppling till dyslexi. Förr i tiden var inte dyslexi ett lika stort problem som det kan vara för en drabbad idag när det krävs man ska kunna läsa och ta till sig skrift, lite liknande är det med afasi. Nadine Martin har varit med om att utveckla datorbaserade hjälpmedel för afasidrabbade. Människor med afasi har inte förlorat språket, de har bara svårt att nå det. Med hjälp av datorprogramsträning har vi fått människor som tidigare bara kunnat konstruera enstaka ord att nu åstadkomma hela meningar. Jag hoppas att vi inom en snar framtid även ska kunna använda oss av ett slags virtuell verklighet, ett slags avatar-terapi. På så sätt skulle patienter kunna möta realistiska situationer i sin övning, det skulle vara mer verklighetsförankrat också med tanke på att tillgången till terapeuter och logopeder är begränsad. TEXT & FOTO HEIDI VON WRIGHT INFORUTA Måndagen den 6 september höll professor Nadine Martin och professor Antoni Rodriguez-Fornells två omtyckta gästföreläsningar vid institutionen för psykologi och logopedi. Auditorium Parnassos i Arken var fyllt. Martin föreläste under rubriken Diagnosing and treating short-term memory and executive function in aphasia och Rodriguez-Fornells föreläste om Musical-therapy induced brain plasticity in the sensorimotor system in stroke patients. Martin, Rodriguez-Fornells och Matti Laine planerar ett forskningsprojekt där de undersöker hur patienter med afasi lär sig olika färdigheter. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

14 UNDERVISNING MATEMATIKMENTORSKAP En frivillig, behovsanpassad och individbaserad matematikundervisning är en lyx som gymnasieelever i Åbo bjudits på. Tre akademistuderande mentorer har hållit motivationen till att läsa matematik uppe. Matte med motivation 14 Tre studerande har under det senaste läsåret fungerat som mentorer i matematik för gymnasieelever i Katedralskolan i Åbo. Det är fråga om ett pilotprojekt vid Fakultetsområdet för naturvetenskap och teknik, i samarbete med Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik vars syfte inte har varit att ge eleverna stödundervisning, utan att öka deras intresse för matematik. Tanken är att motivationen kommer inifrån sig själv. När man lär sig saker man tidigare inte förstått vill man veta mera. Man lär sig att lära sig, säger mentor och matematikstuderande Cecilia Wickström. Modellen kommer från Sverige där matematikprojektet Intize haft stora framgångar med konceptet. Intizes grundare Farid Nolen och Ismail Pelaseyed besökte Åbo första gången år 2008, efter att forskare Linda Mannila kommit i kontakt med dem via resurscentret IMPEd. Tillsammans med projektkoordinator Kerstin Fagerström och matematikstuderande Esbjörn Hägerstedt togs då ett initiativ att starta mentorskapet. Projektet inleddes med en mentorutbildning där Nolen och Pelaseyed medverkade. Det finns inget färdigt upplägg för mentortimmarna, utan de görs upp i beaktande av elevernas behov och önskemål. Eftersom Nöjda med pilotprojektet. Matematiklärare Annika Lindblad (överst fr.v.), matematikstuderande Esbjörn Hägerstedt, mentor Omar El-Begawy, mentor Eva Rönnquist (mitten fr.v.), gymnasieelev Emilie Untamala, projektkoordinator Kerstin Fagerström, gymnasieelev Felix Wrede, mentor Cecilia Wickström (nederst fr.v.), gymnasieelev Emil Kreutzman och forskardoktor Linda Mannila.

15 allt sker av fri vilja och utan bedömning har utrymmet för improvisation varit stort, såväl när det gäller tempo och svårighetsgrad som innehåll. Utöver den ordinarie gymnasieutbildningen har timmarna behandlat allt från schackspel och kryptografi, det vill säga hur man gör information obegriplig för utomstående, till programmering och aktiehandel. Tolv elever har deltagit. Eftersom träffarna hölls direkt efter skoldagen kunde det emellanåt kännas som att hmm... matte efter matte. Men det var bra att man fick något att bita i. Under långa stunder satt man bara och tittade tomt på uppgifterna på pappret, säger gymnasieelev Emil Kreutzman. Man fick hjälp med saker man inte förstod. Det var någon som hade tid att sätta sig ner och gå igenom dem ordentligt med en. Dessutom kunde man ha roligt, det var inte bara en prestation, säger gymnasieelev Emilie Untamala. En positiv erfarenhet Undervisningen har hållits i Åbo Akademis byggnader och en del av mentorskapet har varit att låta gymnasieeleverna få bekanta sig med universitetsmiljön. Det har varit kul att komma in i miljön och springa i trapporna här. Undervisningen har varit något helt annat än i gymnasiekurserna, dessutom har man fått bra knep man har kunnat använda på mattelektionerna, säger gymnasieelev Felix Wrede. De tre mentorerna har jobbat för studiepoäng men gruppen är överens om att erfarenheter av det här slaget borde bakas in mera i ämneslärarutbildningen. Om man har tänkt bli mattelärare i framtiden är det här jättegivande. Jag hade ställt upp också utan studiepoäng, säger Eva Rönnquist. Det är en ganska stor skillnad på att stå framför en stor grupp i en klass och att sitta med fyra personer. Man lär sig på ett helt annat sätt vad som är svårt att förstå, säger Cecilia Wickström. TEXT & FOTO NICKLAS HÄGEN FOLK & FÄ Kristian Koerselman har under perioden januari-juni 2010 gästat Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Koerselman samarbetar med forskare i Sverige, Finland, Nederländerna och USA, och kommer att vistas både vid SOFI och vid ÅA under det kommande året. Max Engman (allmän historia) och Roger Holmström (litteraturvetenskap) representerade ÅA vid den amerikanska skandinavistorganisationens konferens i Seattle, USA i slutet av april. Konferensen arrangerades av University of Washington, vars skandinaviska institution samtidigt firade 100-årsjubileum. Engman höll ett workshopföredrag om svenskheten i Finland och Holmström talade om klassiker och kanonbildning. Nästa SASS-meeting hålls i Chicago våren Studerande, doktorander och lärare från ämnet filosofi besökte den 7 maj Filosofiska institutionen, Uppsala universitet. Det här är ett led i ett årligen återkommande utbyte mellan Åbo- och Uppsalafilosoferna; vartannat år går resan till Uppsala, vartannat till Åbo. Som vanligt blev det livliga filosofiska diskussioner, först i seminarieform och sedan, till långt in på natten, på mindre formellt sätt. Resan finansierades av Åbo Akademis jubileumsfond Bibliotekarierna Eva Costiander-Huldén, Airi Forssell och Ringa Sandelin från Åbo Akademis bibliotek har deltagit i IFLA/ World Library and Information Congress i Göteborg. Årets tema var Open access to knowledge promoting sustainable progress. Costiander-Huldén medverkade även i posterpresentationen Sharing knowledge by networking - Information literacy instructors promote open access in Finnish universities. Peter Sarlin har under perioden 09/ /2010 gästat Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet med finansiering ur Jubileumsfonden 1968 vid Åbo Akademi. Under utbytesåret i Stockholm har han framför allt deltagit i doktorandkurser. Professor Tage Kurtén var medlem av betygsnämnden vid TM Linda Fromms disputation i religionsfilosofi i Uppsala 21 maj Professor Tage Kurtén och postdok forskare Pamela Slotte deltog i en konferens för religionsfilosofer i Oxford. Temat var Religion in the Public Sphere. Slotte presenterade ett paper och Kurtén var ordförande för en session. 15 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

16 VECKANS SKRIBENT CHRISTINA NYGREN-LANDGÄRDS Efter en turbulent tid inom universitetsvärlden, föranledd av diskussioner om och införandet av en ny universitetslag, önskar väl var och en nu en tid av arbetsro med möjlighet att fokusera på den lagstadgade uppgiften för universiteten d.v.s. att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning. Arbetsro - ett barn av sin tid 16 Samtidigt inser man att det idag, med en uppgift som inte ändrats i lag men vars omkringliggande påverkningsfaktorer ändrats på sina punkter t.o.m. ganska radikalt - dels genom samma universitetslag, dels av universitetets egna utvecklingsbehov - kan det vara aningen svårt att på ett klart och tydligt sätt definiera vilka beståndsdelar denna arbetsro kan tänkas bestå av och vilken känsla den borde återspegla. I allmänhet beskrivs begreppet ro som ett tillstånd som är fritt från störande element och detta kanske också har varit den ursprungliga tanken med uttrycket arbetsro. I dagens arbetsvärld är störande element dock mer regel än undantag och i vissa fall är dessa element t.o.m. de arbetsredskap som för verksamheten framåt. Forskning har visat att de faktorer som personal i kunskapsorganisationer upplever som problem i arbetet är brist på information, införandet av nya datasystem och arbetssätt, nya regler om samarbete och att personalen inte är fysiskt nära varandra. Dessa faktorer känns väl igen även från situationen inom Åbo Akademi under de senaste åren och en del problem uppfattas nog kvarstå. Ett av EU:s mål är att vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen. Därför vill man stärka den europeiska forskningen och man uppmanar medlemsländerna att investera i forskning. Tillsammans med utbildning och innovation uppges forskning vara kunskapens grundpelare som ska göra det möjligt för EU att bevara sin ekonomiska styrka och sociala modell. Dessa strävanden syns även i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och sedermera även i den nya universitetslagen. Ett medel i strävan att genom kunskap stärka den nationella och europeiska konkurrenskraften är förändringen i grunderna för fördelning av universitetens basfinansiering. Problemet är här som jag ser det inte tyngdpunkten på extern finansiering eller på kollegiets nya mer medvetna förhållningssätt till inkomster och utgifter, men nog åsikten att all extern finansiering inte är lika god. Utifrån ett nationellt perspektiv kan statens fördelningsnyckel vara rättvis, men då ett universitet som Åbo Akademi som enligt lag har ett särskilt ansvar i Finland, använder samma fördelningsnyckel internt, uppstår en problematik som stör arbetsron för både den personal som arbetar inom områden som är attraktiva för sådan extern finansiering som belönas enligt fördelningsnyckeln och de som arbetar inom områden som har svårt att nå denna typ av extern finansiering. Den förstnämnda gruppen upprörs över att deras arbete inte värdesätts då institutionen inte får tillgång till all den finansiering som det enligt fördelningsnyckeln skulle ha rätt till p.g.a. att medlen behövs för annan verksamhet för att universitetet som helhet ska uppfylla sin uppgift. Den andra gruppen upprörs över att det arbete som gjorts inte värdesätts då all extern finansiering inte belönas genom fördelningsnyckeln. I organisationsdiskussionen betonades Åbo Akademi som ett universitet som har verksamhet på flera orter. Ett sätt att överbygga den tidigare indelningen av verksamheten beroende av ort har under året som gått varit bl.a. att omdefiniera arbetsuppgifter så att den administrativa personalen fokuserar mer på särskilda uppgifter, men inom ett större område inom akademin, vilket kan betyda att arbetsuppgif-

17 Arbetsro kan i detta sammanhang därför istället för i det fysiska varandet sökas genom den känsla av trygghet som skapas genom möjligheten att specialisera sig och känna sig duktig på det man gör och möjligheten att känna gemenskap med och vara informerad om en större del av universitetets verksamhet. terna finns både i Vasa och i Åbo. Det mesta som upplevs som besvärligt innehåller dock också något positivt. I detta sammanhang kan man se att genom mer samarbete mellan personalen i Vasa och Åbo erhåller personalen en bättre helhetsbild över universitetets verksamhet som helhet, nya kontaktytor med nya möjligheter skapas och informationen om universitetets verksamhet sprids lättare och mer naturligt mellan orterna. Arbetsro kan i detta sammanhang därför istället för i det fysiska varandet sökas genom den känsla av trygghet som skapas genom möjligheten att specialisera sig och känna sig duktig på det man gör och möjligheten att känna gemenskap med och vara informerad om en större del av universitetets verksamhet. Men för att den belastning, som den nya organisationsmodellen ändå medför, genom t.ex. resande, ska fördelas jämnt gäller det för varje enskild i personalen att inte falla för frestelsen att alltid vara den som reser då det behövs fysiska möten. Det är fortsättningsvis lika tidskrävande och ansträngande att ta sig från Vasa till Åbo som från Åbo till Vasa. Jag upplever även en viss oro för att Åbo Akademis verksamhet på flera orter blir otydlig om orterna inte nämns i dokument som sammanställs och om den fysiska adressen till de enheter som har verksamhet på flera orter inte uppges som flera adresser. Det ökade antalet sökande till Åbo Akademi visar på att Åbo Akademi är ett universitet man gärna vill studera vid och i likhet med andra universitet har även Åbo Akademi gått in för och även lyckats rekrytera studerande med annat modersmål än svenska och annat hemland än Finland. Detta ligger i tiden och är förstås gott med tanke på universitetets nationella och internationella konkurrenskraft. Samtidigt väcker universiteten i Sverige allt större intresse särskilt bland den österbottniska ungdomen. Att rekrytera tillbaka de personer som en gång stationerat sig i utlandet torde Svenskfinland ha erfarenhet av att inte är lätt. Åbo Akademi måste därför på ett mer målmedvetet sätt marknadsföra sig även inom de svenska regionerna i Finland, se över möjligheterna att bredda sitt studieutbud och möjliggöra internationella studier även inom universitetets ram. Studentrekryteringen från de svenskspråkiga områdena i Finland får inte uppfattas som självklar. Typiskt för nutiden tycks vara ett ständigt sökande efter förbättringar och utvecklingsmöjligheter i syfte att förbättra konkurrenskraften. Åbo Akademi arbetar bland annat för detta syfte med att se över tillvägagångssätt och arbetsmetoder. Ett av tillvägagångssätten kan - förutom satsningen på forskningen - vara en höjning av personalens pedagogiska kompetens i avsikten att i enlighet med de nationella strävandena förbättra undervisningen. En satsning på undervisningen förväntas förbättra de studerandes möjligheter till aktivt lärande, förkorta studietiden och minska studieavbrotten så att universitetet i högre grad förmår erbjuda för de studerande och för arbetslivet meningsfullt nytt kunnande. Men varje ny strävan medför nya inslag och krav i arbetet och dessa kan av många upplevas som element som stör arbetsron. Faktum är ändå att då det gäller specifikt personalens pedagogiska kompetens kan inte de finländska universiteten anses ligga i främsta ledet. Här har Åbo Akademi tack vare sin relativa litenhet möjlighet att ligga i täten och kanske t.o.m. inta en topplacering. Förutom bättre Veckans produktion bör vi komma ihåg att de studeran- är Christi- skribent des positiva upplevelser na Nygrenav sitt universitet kanske är den mest hållba- rektor för Landgärds, ra marknadsföringen av Åbo Akademi i Vasa universitetet och medlet för förbättringen av universitetets konkurrenskraft. Och bättre konkurrenskraft är kanske just det som med dagens värderingar och eftersträvanden i längden kan ge personalen och de studerande arbetsro. Texten är en förkortad version av talet som hölls på inskriptionen i Vasa den första september. Talet i sin helhet finns på 17

18 UNDERVISNING BARNPEDAGOGIK I år har enheten för barnpedagogik i Jakobstad rekordmånga nya studerande. Och om två flyttar barnträdgårdslärarna till nya men mindre utrymmen i Jakobstads centrum. Allt fler vill läsa barnpedagogik 18 De senaste åren har enheten för barnpedagogik vid Åbo Akademi i Jakobstad tagit in cirka 30 nya studerande per år. I år var intresset och antalet sökande så stort att hela 50 nya studerande kunde inleda sina barnträdgårdslärarstudier i slutet av augusti. När Meddelanden besöker barnpedagogiken vid Paul Hallvarsgata i Jakobstad, är det stora auditoriet fyllt med första årets studerande som tillsammans med universitetsläraren Anna Backlund (på bilden) diskuterar begrepp som vi-anda och gruppgemenskap. I personalens kafferum tar universitetslärarna Johanna Still, Mikaela Svanbäck- Laaksonen och Tiina Cederström en kopp kaffe mellan föreläsningarna. Vi har nu allt som allt drygt hundra duktiga studerande från hela Svenskfinland och i år alltså rekordmånga nya studerande, säger Johanna Still. Dessutom har vi på den utlokaliserade behörighetsgivande utbildningen för barnträdgådslärare i Helsingfors totalt drygt 80 studerande på kandidat- och magisternivå och tio som i Åbo läser barnpedagogik som långt biämne, tillägger Mikaela Svanbäck-Laaksonen. För små utrymmen? Alla tre är nöjda med att intresset för att bli barntrådgårdslärare tycks öka. Det betyder minst 30 nya utexaminerade per år och torde mer än väl fylla behovet till exempel i södra Finland. Vi har redan inlett planeringen av den nya gemensamma utbildningen i Helsingfors tillsammans med Helsingfors universitet. Nu hoppas vi att det om ett år finns tillräckligt många som är intresserade också av den utbildningen, säger Tiina Cederström. De är oroade för att utrymmena i det nya campuset i Jakobstads centrum kanske inte räcker till. De 1200 kvadratmeter som ursprungligen reserverades, har nu av kostnadsskäl bantats ner med drygt 100 kvadratmeter och det betyder bland annat att utbildningen inte får en egen stor föreläsningssal med plats för alla. Om vi också nästa år har fler nya studerande än tidigare, kan det bli rätt trångt för oss hösten 2012 då vi ska flytta in i Lassfolkska huset, säger Johanna Still. Därför passar det oss bra att bli kvar ännu två år i det här huset fast det först talades om att det här läsåret skulle bli det sista på Paul Hallvarsgata, tillägger Mikaela Svanbäck-Laaksonen. Text & foto Ari Nykvist

19 EXAMINA AVLAGDA EXAMINA UNDER TIDEN Filosofie magisterexamen (humaniora) har avlagts av Nina Suni, Björneborg (Björneborgs svenska samskola). Pedagogie magisterexamen har avlagts av Johanna Aarnio, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Malin af Björksten, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Martina Broberg, Kronoby (Kronoby gymnasium), Andreas Hollsten, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Thomas Mäkinen, Vasa (Vasa övningsskola), Magnus Stenström, Vasa (Vasa övningsskola). Pedagogie kandidatexamen har avlagts av Linda Ahlbäck, Korsholm (Korsholms gymnasium), Laura Andersén, Korsholm (Korsholms gymnasium), Martina Broberg, Kronoby (Kronoby gymnasium), Sofia Brännbacka, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Ritva Idman, Vichtis (Grankulla Samskola), Kent Ketomäki, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Ulrika Kåll, Kyrkslätt (Folkhälsans yrkesutbildningsinstitut), Thomas Mäkinen, Vasa (Vasa övningsskola), Anne Pulli, Korsholm (utländsk skola), Ann Rönn, Kyrkslätt, (Folkhälsans yrkesutbildningsinstitut). Ekonomie magisterexamen har avlagts av Anna Granberg, Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium), Thomas Halkivaha, Vasa (Vasa övningsskola), Alexandros Papageorgiou, utlandet (utländsk skola). Ekonomie kandidatexamen har avlagts av Lise-Lotte Holmberg, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Dennis Sundvik, Korsholm (Korsholms gymnasium), Franz Österback, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Filosofie doktorsexamen (naturvetenskaper) har avlagts av Leonidas Tsiopoulos, Åbo (utländsk skola). Filosofie magisterexamen (naturvetenskaper) har avlagts av Ida Eriksson, Pargas (Paraisten lukio), Stephen Hook, Pargas (utländsk skola), Jonas Wahrman, Sibbo (Sibbo gymnasium). Kandidatexamen i naturvetenskaper har avlagts av Jessica Laukkanen, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Henri Lehtimäki, Åbo (Kotka svenska samskola) Teknologie doktorsexamen har avlagts av Maiju Pykönen, Åbo (Tikkakosken lukio), Anders Sand, Kaskö (Närpes gymnasium). Diplomingenjörsexamen har avlagts av Juha Asanti, Åbo (Turun klassikon lukio), Andreas Bäcklund, Malax (Gymnasiet i Petalax), Anders Bäckman, Åbo (Gymnasiet Lärkan), Simon Dahlbacka, Åbo (Pedersöre gymnasium), John Damén, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Dennis Eliasson, Åbo (Karis-Billnäs gymnasium), Jan-Erik Eriksson, Åbo (Luostarivuoren lukio), Johannes Frankenhaeuser, Borgå (Borgå gymnasium), Petra Hjortman, Vasa (Vasa övningsskola), Sture Ismark, Korpo (Katedralskolan i Åbo), Micaela Jansson, Esbo (Ekenäs gymnasium), Torulf Jernström, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Mattias Johansson, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Emil Karlsson, Borgå (Borgå gymnasium), Mehmood Khattak, utlandet (utländsk skola), Kim Kronberg, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Ling Li, utlandet (utländsk skola), Joakim Lind, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Axel Nyberg, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Roger Nyqvist, Liljendal (Lovisa gymnasium), Christer Nyström, St Karins (Katedralskolan i Åbo), Magnus Perander, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Kenneth Sandholm, Åbo (Gymnasiet i Petalax), Kristoffer Sibelius, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jonathan Stenlund, Vasa (Vasa övningsskola), Patrik Strand, Vasa (Vasa övningsskola), Sebastian Strand, Nykarleby (Nykarleby gymnasium), Peter Uppstu, Ylöjärvi (Svenska samskolan i Tammerfors), Tim Wikström, Lojo (Virkby gymnasium), Markus Visti, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Johanna Övergaard, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby). Teknologie kandidatexamen har avlagts av Tommy Granlund, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Olle Svanfelt-Winter, Lojo (Virkby gymnasium), Patrik Törnqvist, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Jonatan Wiik, Korsholm (Korsholms gymnasium). 19 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

20 DISPUTATIONER DIVERSE 20 CELLBIOLOGI FM Sanna Filén disputerar i cellbiologi fredagen den 17 september på avhandlingen ATF3 and GIMAP family proteins 1 and 4 in human T helper cell differentiation. Disputationen äger rum kl. 14 i aud. Alabama, DataCity. Opponent är Ph.D. JANE GROGAN, Genentech, South San Francisco och som kustos fungerar prof. JOHN ER- IKSSON. Så här sammanfattar Sanna Filén sin avhandling: "Hjälpar-T-cellerna är lymfocyter med en viktig funktion i kroppens försvar mot patogener. Th-celler differentieras från en gemensam stamform, Thp-cellen, till funktionellt distinkta undergrupper, nämligen Th1-, Th2-, Th17- och Treg-celler. Av dessa celler studerades Th1- och Th2- cellerna i den här avhandlingen. Th1- och Th2-cellernas differentiering påbörjas då de möter antigener, och differentieringen regleras mest av IL-12 inducerad STAT4- och IL-4 inducerad STAT6-signalvägar. Ett flertal andra mekanismer och signalvägar krävs för cellernas differentiering och dessa faktorer är till stor del okända. Fastän Th-cellerna är kritiska i det immunologiska försvaret, kan de även förmedla immunologiska sjukdomar. Th1-, Th17- och Treg-celler har associerats med autoimmuna sjukdomar, såsom typ I diabetes och multipel skleros, medan Th2-celler förmedlar atopi och astma. I den här avhandlingen användes proteomik- och transkriptomik-metoder för studiet av vilka protein- och genuttryck som regleras under humana Th1- och Th2-cellers tidiga differentiering. I undersökningen hittades flera kända IL-12 och IL-4 reglerade proteiner och gener, men även många hittills okända faktorer. GI- MAP1, GIMAP4 och ATF3 utvaldes för vidare studier. Deras uttryck ökade under Th1-cellernas differentiering och minskade under Th2-cellernas differentiering. Därtill påvisades att STAT6 signalvägen reglerar uttrycket av GIMAP4. I den här avhandlingen påvisades även att ATF3 reglerar positivt IFN-γ produktionen och Th1-cellernas differentiering och att den bildar ett komplex med JUN-proteinet under Th1-cellernas differentiering. I den här avhandlingen söktes även skillnader i genuttryck i lymfocyter, som hade isolerats från atopiska och astmatiska patienter och från friska kontrollindivider, och som hade inducerats att differentiera till Th1- och Th2-celler. Skillnader hittades inte. Det här datat användes för att vidareutveckla metodologin för analysering av transkriptomikdata." REKREATION OCH MOTION TBC (TOTAL BODY CONDITION) På Kåren måndagar kl gångerskortet kostar 18 euro. CAPOEIRA Grundkurs på Kåren onsdagar kl gångerskortet kostar 22 euro. CIRKELTRÄNING I St.Olofsskolan onsdagar kl gångerskortet kostar 18 euro. SALSA Grundkurs på Kåren onsdagar kl gångerskortet kostar 18 euro. VOLLEYBOLL FÖR ANSTÄLLDA OCH STU- DERANDE I Valtion Virastotalo måndagar kl PERSONALENS SÄHLY Kupittaa alasali måndagar kl samt Nummi onsdagar kl GOLF, ÅA-MÄSTERSKAP Arrangeras i Pargas den Anmälningar till idrottskansliet senast den kl NYA PUBLIKATIONER På Åbo Akademis förlag har utkommit: Ahlqvist, Marjo, Laato, Anni Maria & Lindfelt, Mikael (red.): Flumen saxosum sonans. Studia in honorem Gunnar af Hällström ISBN , (digital), 339 s. 25,00 Binde, Andrew L.: Conceptions of Mathematics Teacher Education. Thoughts among Teacher Educators in Tanzania - Diss.: Åbo Akademi University ISBN , (digital), 273 s. 25,00 Lindfelt, Mikael, Slotte, Pamela & Björkgren, Malena (red.): Mot bättre vetande. Festskrift till Tage Kurtén på 60-årsdagen ISBN , (digital), xx; 343 s. 25,00 Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, Pargas tfn (02) , fax (02) , e-post: MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Centret för språk och kommunikation utbildningschef Jan Jylhä tf. avdelningsföreståndare Marjaana Laaksonen 27.8.2015 Informationen kan läsas

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Serviceguide. Stödtjänster för studerande 2013

Serviceguide. Stödtjänster för studerande 2013 S e r v i c e g ui de S t ödt j ä ns t e rf örs t ude r a nde ÅBO AKADEMI Utgivare: Lärcentret 2013 Redaktör: Mnica Nerdrum Pärm ch bilder: Maria Sundström 2 Innehåll 1. Studierientering... 6 1.1. Första

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

25.3 2014 Finlandspaket 4

25.3 2014 Finlandspaket 4 13.11 2013 Finlandspaket 2 svenskspråkiga utbildningar 11.12 2013 Finlandspaket 3 ansökan & antagning 25.3 2014 Finlandspaket 4 gör din ansökan till vidare utbildning Gör din ansökan till universitet,

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november ELEVHANDBOK Besöksadress: Åsgatan 15, Falun Postadress: Box 127 791 23 Falun Skolans telefonnummer: 023-584 20 Sjukanmälan telefon: 023-584 57 Fax: 023-150 52 E-post: Se respektive mentor Följande ifylles

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

8. Informationssystem

8. Informationssystem 35 8. Informationssystem Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera enligt denna

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05)

Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05) From: Netigate Sent: den 28 augusti 2014 12:29:36 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05)

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Examensfordringar 2015-2020

Examensfordringar 2015-2020 Examensfordringar 2015-2020 Doktorandprogram i konstnärlig forskning inom teater, dans och performance (240 sp) Doktorandprogrammets syfte och målsättningar Doktorandstudierna vid Forskningscentret för

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Anläggnings- och apparatteknik

Anläggnings- och apparatteknik Anläggnings- och apparatteknik Inlämnade svar : 0 8 Innehåll: Rökgaser e int riktigt min grej... Bra kurs. Föreläsarna: Westerlund är bland de båsta föreläsarna på KTF. Förklarar på ett sätt som gör att

Läs mer

Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57)

Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57) From: Netigate Sent: den 29 juli 2014 15:05:55 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57) Adress-

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet

HT Hotell- och turismprogrammet HT Hotell- och turismprogrammet INDIVIDUELLT VAL inför 2015/2016 1 Individuellt val a k 1 - infö r 2015/2016 Nu är det dags att välja dina individuella val inför årskurs 2 och 3! Hur mycket ska jag välja?

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Upprop, registrering och kursstart Upprop sker måndag 1 september kl 08.15 i Lindahlsalen, EBC (Evolutionsbiologiskt centrum) Norbyvägen 18D. Kårlegitimation

Läs mer

Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204

Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204 Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204 Redovisning hösten 2010 Det verkar som om det har bildats 52 skolschackklubbar under hösten 2010, och som har registrerats så att de finns med i medlemregistreringen

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och målsättningar... 3 2. Lägesbeskrivning... 3 2.1. Riskkartläggning... 3 2.2. Samlad service... 3 2.3. Vasa

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

From: Netigate Sent: den 28 augusti 2014 17:56:31 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 28 augusti 2014 17:56:31 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 28 augusti 214 17:56:31 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by vis@post.com 8/28/214 5:56:31 PM (2.2:41:52) Adress-

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer