Barnslig, rigorös filosofi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnslig, rigorös filosofi"

Transkript

1 MfÅA NR 12 ÅA-UTRYMMEN I JAKOBSTAD FÖRSENAS Vid årskiftet blir första delen av campuset klart, men ÅA och enheten för barnpedagogik flyttar in först AFASI ÄR SVÅRIG- HET ATT HÅLLA TAGET OM ORD Professor Nadine Martin från USA besökte ÅA och föreläste om rehabilitering av afasipatienter. AKTUELLT FORSKNING STUDIER & UNDERVISNING INTERNATIONELLT ORGANISATION Barnslig, rigorös filosofi Nye filosofiprofessorn Martin Gustafsson är mån om ämnets särart. Vill öppna filosofin vid Åbo Akademi för mera samarbete utåt.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 12/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Heidi von Wright, chefred. (vikarie) tfn (02) e-post: heidi.wright@abo.fi Michael Karlsson, red.(tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) e-post: nicklas.hagen@abo.fi WEBBREDAKTÖR Ben Roimola tfn (02) e-post: ben.roimola@abo.fi REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ari.nykvist@abo.fi ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST meddelanden@abo.fi WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Uniprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2010 FORSKNING INOM CCS Att lagra koldioxid i sten, en möjlig lösning på utsläppsproblemet. LÄS MER PÅ SIDAN 8 Studiekansliet betjänar i Gripen 3 Filosofins särart 4 Kulturämnena samarbetar 6 Bygget i Jakobstad försenat 10 FRÅGOR & SVAR Forskning inom afasi 12 Matematikmentorer motiverar 14 Veckans skribent: C. Nygren-Landgärds 16 Barnpedagogiken lockar 18 Gulisarna har hittat till akademin De nya studerandena har skrivit in sig. Till antalet är de cirka 970 stycken, 819 till grundnivån och drygt 150 till magisternivån, vilket innebär en liten ökning från i fjol. Hur tolkar du ökningen, ledande studiekoordinator Harriet Kurtén? Dels kan det bero på effektiverad marknadsföring men dels har vi också fått större synlighet nu med den gemensamma ansökningsblanketten på nätet. Folk hittar oss. Hur svårt var det att komma in till Åbo Akademi i år? Vi har en rätt låg antagningsprocent, bara runt hälften kommer in till det ämne de har på första preferens. Psykologi och logopedi var igen svåra att komma in till och barnpedagogiken hade många antagna så de är nöjda. Av humanisterna, pedagogerna och teologerna är det hela åttio procent av de som antas som kommer, de är glada över sina platser. Samhällsvetarna hade inget inträdesprov i år och bland dem är det sämre. Bara hälften av de som fått en plats tar emot den. Är det något annat värt att notera över årets inskrivning? Utländska studerande söker sig till magisterprogram medan de finländska söker till magisternivå, så Bolognaprocessen börjar sätta sina spår. De sökande hittar till rätt antagning och folk fattar att de kan byta inriktning. TEXT NICKLAS HÄGEN MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

3 AKTUELLT STUDIEKANSLIET Studiekansliet och studentexpeditionen nu i samma byggnad. STUDIEKANSLIET BETJÄNAR I GRIPEN Sedan i somras finns alla studiekanslier vid Åbo Akademi i Åbo under samma tak på andra våningen i Gripen på Tavastgatan 13. Representanter från alla fakultetsområden och institutioner finns för att betjäna studenter i frågor som gäller de akademiska studiernas framskridande. Det är positivt att alla studiechefer, studiesekreterare och studierådgivare nu finns samlade på samma ställe. Det underlättar kommunikation över fakultetsgränser, säger Hillevi Karjalainen, studiechef för fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik med ansvar för institutionen för biovetenskaper och institutionen för naturvetenskaper. Tidigare, när studiekanslierna fanns vid fakulteten eller institutionen, kunde en besökande göra sig besväret i onödan ifall den sökta personen i fråga inte var på plats. Nu håller studiekansliet öppet vardagar och Även om den personen man söker inte är på plats, finns där alltid någon som man kan fråga om råd och mer allmänna ärenden såsom sture-utdrag eller blanketter kan åtgärdas med en gång. Utrymmena i Gripen är behagliga och ändamålsenliga. Här har alla ett eget rum och en dörr att stänga, ute på de olika fakulteterna och institutionerna var det inte alltid fallet. När det kommer till frågor kring studierådgivning är det viktigt, påpekar Jonas Heikkilä, studierådgivare inom samhällsvetenskapliga fakultetsområdet. Sanna Westerlund är studiechef inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi och ansvarar för humanistiska fakulteten och institutionen för psykologi och logopedi. Förstås finns den aspekten att vi nu befinner oss längre ifrån de ämnen vi betjänar, och på det sättet inte har en lika intensiv kontakt med ämnespersonalen. Men ur ett helhetsperspektiv är det positivt att alla studiekanslier flyttat hit, säger Westerlund som tidigare varit stationerad i Arken. Elin Fellman-Suominen är studiesekreterare vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik med ansvar för institutionen för biovetenskaper och institutionen för naturvetenskaper. En fördel är också att studentexpeditionen och studiekansliet nu finns i samma byggnad. På det sättet kan många ärenden skötas på en gång. Studenter vänder sig hit för att få bland annat intyg och betyg utskrivna, har de sedan frågor kring studiestödet är det bara att gå en våning ner, säger Fellman-Suominen. Hillevi Karjalainen påpekar att inskrivningen för gulnäbbar nu i höst skedde i studiekansliets utrymmen. Det betyder att samtliga nya studerande har besökt kansliet, så de vet att vi finns här. Den 7 oktober ordnas det öppet hus på studiekansliet. Den dagen finns det möjlighet att bekanta sig med utrymmena och få information om vår verksamhet, både för studenter och personal, säger Karjalainen. TEXT & FOTO HEIDI VON WRIGHT VID STUDENT- KANSLIET ARBETAR bland annat Jonas Heikkilä, Hillevi Karjalainen, Sanna Westerlund och Elin Fellman- Suoninen. NOTERAT Professorsutnämningar Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen har beslutat att anställa följande professorer i arbetsavtalsförhållande: PeD Ria Heilä-Ylikallio som professor i modersmålets didaktik från Docent, FaD Niklas Sandler som professor i galenisk farmaci från Nordiska Afrikadagar i Åbo De Nordiska Afrikadagarna ordnas i Åbo ÅA står som värd för denna konferens med temat Time Space Africa: Reconnecting the Continent. För mera information se nad2010. Ruisrock på Sibeliusmuseet till 30.9 Till och med den 30 september pågår utställningen Ruisrock på Sibeliusmuseet. Genom fotografier, tidningsurklipp och diverse föremål visas Ruisrocks historia. Museet håller öppet tis-sön och onsdagar även MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

4 NY PROFESSOR FILOSOFI Den nye filosofiprofessorn Martin Gustafsson beskriver filosofin som både musikalisk och barnslig. För ämnets del väntar ett ökat samarbete utanför akademin. Brottas med form och innehåll 04 >> Jag skulle gärna se att institutionen blev större. Det är bra om man är fyra, fem lärare för filosofi är ett brett ämne. Man får inte bli fackidiot för frågorna hänger ihop på så olika sätt, säger nye professorn Martin Gustafsson. Jag tycker en rolig aspekt av filosofin är att frågorna har en barnslig dimension, man är samtidigt förankrad i det barnsliga och det analytiska. Man kan, lite som ett barn, fråga sig hur kan det finnas något som är oändligt? och sedan behandla frågan på ett väldigt rigoröst sätt. Orden är Martin Gustafssons. Han efterträdde Lars Hertzberg och tillförordnade professor Olli Lagerspetz som ny filosofiprofessor vid Åbo Akademi den första augusti. Det kan ses som ett naturligt steg. Medan Hertzbergs stora intresse var Ludwig Wittgensteins filosofi är Gustafssons favoritfilosof Wittgensteins lärling Elizabeth Anscombe. Att filosofin vid Åbo Akademi nu kommer att snöa in på en viss filosof verkar inte troligt. Gustafsson efterspråkar bredd och helhetstänkande, och är kritisk till den effektivitetsstyrda specialisering som råder inom dagens universitetsfilosofi. I den analytiska filosofin jag själv växt upp i finns en specialisering jag tycker är problematisk. Denna specialisering beror dels på en vilja att efterlikna de empiriska specialvetenskaperna, men den är också betingad av ett yttre tryck som framför allt är ekonomiskt. Sedan

5 kan den också helt enkelt ha att göra med att det är så många som håller på med filosofi nuförtiden jämfört med förr, säger Martin Gustafsson. Ser man på till exempel Hegel och Heidegger så behandlar de, trots att det är väldigt snåriga och krävande att läsa, problem som var aktuella för människor vid den tiden. I dag finns det en risk för att man inte ägnar sig åt de filosofiska bekymmer som människor verkligen har och som är levande, för att frågorna anses vara osofistikerade. Mycket av filosofin i dag förlorar sin angelägenhet i och med att den blir så fackidiotiskt avgränsad. Det finns ännu hopp för de barnsliga frågorna. Den analytiska filosofin har ändrat karaktär under historien och sedan 1960-talet värnar man inte lika starkt om filosofins särart gentemot andra vetenskaper. Det finns dock en motrörelse som går tillbaka till det tidiga 1900-talets filosofi och rätt långt handlar om att återvinna ämnets identitet. Med främmande ord Gustafsson själv forskar för tillfället i projektet Med främmande ord: Att beskriva handlingar med en för aktören okänd begreppsapparat. Här undersöker han problem, till exempel anakronism och kulturell chauvinism, som kan uppstå när man använder vissa begrepp i beskrivningen av aktörer som själva inte delar dessa: människor i andra tider eller kulturer, små barn och djur. I sitt skrivande hittar Gustafsson likheter till sitt stora fritidsintresse musiken. Det har kanske inte direkt att göra med filosofi men i texter kan det finnas något som liknar musik. Jag strävar ofta efter att göra en text musikalisk när jag skriver. En annan sak filosofin och musiken har gemensamt är att form och innehåll är svåra att skilja åt. Alla stora filosofer har brottats med formen. Kant hade inte kunnat skriva som Leibniz eller Hume, den imponerande monografiska arkitekturen är en nödvändighet i hans filosofi. Samma sak med Platons dialoger, det finns hos honom en väldig medvetenhet om hur man ska presentera sina tankar. När jag skriver filosofi är det mycket en kamp med hur texten ska se ut. BAKGRUND Språkfilosofi och metodologi Martin Gustafsson doktorerade i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet år I avhandlingen Entangled Sense. An Inquiry into the Philosiphical Significance of Meaning and Rules argumenterade han för att regler inte kan dra gränsen för vad som låter sig meningsfullt sägas och att en filosofisk metodologi som vilar på idén om en sådan gränsdragning är förfelad. Gustafsson har ägnat sig åt postdoktoral forskning vid The Universty of Chicago, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Filosofer han skrivit om är bland annat Stanley Cavell, Donald Davidson, John McDowell, W.V.O Quine, John Rawls och Ludwig Wittgenstein. Vilket inte får blandas samman med en strävan efter ytligt retoriska effekter. Det handlar inte bara om stil. Det är dock vanskligt att till exempel försöka vaska fram innehållet och ta bort formen ur Platons dialoger för att se på hans argument. Något går förlorat i den processen. Internationalisering väntar Martin Gustafsson är född i Köpenhamn, men uppvuxen i Uppsala och Stockholm. Eftersom familjen bor kvar i Stockholm kommer han att pendla till Åbo. Ett år i Chicago efter disputationen gav internationella kontakter och det är med goda erfarenheter i bagaget som den nye professorn vill öppna upp filosofin vid Åbo Akademi. För tillfället jobbar han ännu på att komma in i det nya sammanhanget och lära sig en ny examensstruktur, men kontakterna med andra universitet, främst i Finland och Sverige men också till Chicago, New York samt de gamla samarbetsuniversiteten i Norwich och Lampeter, kommer att öka. Gustafsson har redan hunnit vara i kontakt med Turun yliopisto för att bjuda in gästföreläsare. Ett mera långsiktigt mål är att få institutionen att växa. Det är nödvändigt att få vidare kontakter när personalen är så liten. En ökad internationalisering är oundviklig men för att vara ett humanistiskt ämne är filosofin redan nu mycket internationell med ovanligt många engelskspråkiga artiklar och publikationer, säger Martin Gustafsson. Jag skulle gärna se att institutionen blev större. Det är bra om man är fyra, fem lärare för filosofi är ett brett ämne. Man får inte bli fackidiot för frågorna hänger ihop på så olika sätt. Att ämnet är litet har samtidigt bäddat för en god sammanhållning och familjär stämning som Gustafsson inte vill rubba. Lars Hertzberg har byggt upp en trevlig kultur här som jag är mån att bevara. Jag var nyss på en fest som ordnades för de nya studerandena och mig med fyrtio personer, allt ifrån nybörjarna till professorer och emeriti. Det är inte så hierarkiskt. TEXT & FOTO NICKLAS HÄGEN 05 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

6 STUDIER TVÄRKULTURKURS Kulturämnena håller i höst två gemensamma kurser för sina gulnäbbar. Kurserna lyfter fram de gemensamma begreppen inom kulturvetenskaperna och är ett sällsynt samarbete över ämnesgränserna. 06 Första steget mot något större? I höst går det för första gången två gemensamma kurser för första årets studerande i kulturämnena vid den humanistiska fakulteten. Den första kursen, Människa, kultur och vetenskap, har redan startat och den andra, Människor i tid och rum, börjar i oktober. Kursledarna Matias Kaihovirta och Minna Lehtomäki doktorerar i historia respektive konstvetenskap. De säger sig inte vara främmande för tvärvetenskap i sin forskning men att det inte riktigt passar som beskrivning på kurserna, som riktar sig till studerande i etnologi, filosofi, folkloristik, historia, konst-, litteratur-, musik- och religionsvetenskap. Jag vet inte om tvärvetenskap är det rätta ordet. Vi har ändå den gemensamma nämnaren att alla involverade ämnen är kulturvetenskaper. Snarare handlar det om att se vilka som är de gemensamma begreppen och behandla dem, säger Matias Kaihovirta. Det är mera ett samarbete över ämnesgränserna, preciserar Minna Lehtomäki. Spara och respektera Det finns enligt examinator Ulrika Wolf-Knuts i huvudsak två tankar bakom projektet. Dels ska ämnena spara resurser och dels ska de hitta varandra. Vi har mycket gemensamt så vi behöver inte dra samma kurser på olika håll för fyra, fem elever när vi kan hålla en kurs för trettio. På det här sättet blir det mera tid över för de speciella kurser varje ämne kan ge. En annan tanke är att ämnena ska närma sig varandra och börja respektera varandra för vi har ju så mycket gemensamt, säger Ulrika Wolf-Knuts. Kursen går i Moodle och innehåller aderton olika moment samt föreläsningar av bland annat Niklas Huldén, Sanna Lillbroända-Annala, Lena Marander-Eklund, John Richardson, Freja Rudels och Ulrika Wolf-Knuts. Kursdeltagarna väljer ett projekt från en lista på förslag och jobbar sedan i grupp innan de avslutar kursen med att hålla ett föredrag. Bra introduktion I och med att många i början av sina studier inte är säkra på vad de vill fortsätta studera ger den här kursen dem en chans att småprova lite så kan de specifikt rikta in

7 07 Den första gemensamma kursen för kulturämnena heter Människa, kultur och vetenskap och har redan börjat. Kursledarna Minna Lehtomäki och Matias Kaihovirta säger att kursen är ett utmärkt sätt för nya studerande att bekanta sig med de för kulturämnena centrala begreppen. sig i ett senare skede, säger Minna Lehtomäki. När jag tänker på min egen studietid fanns det vissa begrepp som man stötte på i många olika sammanhang, till exempel hermeneutik och diskurs. Det är bra att få bekanta sig med dem redan i introduktionen, säger Matias Kaihovirta. Det pedagogiska målet är att ge de nya studerandena en första kontakt med kulturämnena och de verktyg som används inom dem. Det viktigaste är att de lär sig Förhoppningsvis hittar vi nu en gemensam plattform som sedan underlättar ett framtida arbete. argumentera och presentera sitt forskningsämne så att andra förstår. Sedan finns det också förväntningar på att de ska lära sig tänka kritiskt så att de när de sedan börjar läsa forskning kan fråga sig varför man skriver om det man skriver om. Det är klart att sånt inte händer på två, tre månader men kanske de får en ahaupplevelse senare i sina studier, säger Matias Kaihovirta. Fokus sätts på kulturvetenskaplig metod. Projekten är gjorda så att de ska upptäcka kulturen i vardagen och se att man inte behöver gå så långt för att hitta kultur, säger Kaihovirta. Ett sällsynt initiativ Det talas ofta om tvärvetenskap och samarbete över ämnesgränserna men större initiativ som det här är trots allt rätt sällsynta. Tidigare har kulturämnena mest haft gemensamma bokprojekt eller hållit gemensamma seminarier och konferenser. Ulrika Wolf-Knuts säger att flytten till Arken både har förbättrat möjligheterna till och medfört ett, visserligen småskaligt men ändå ökat samarbete. Hon hoppas att kulturämnena framöver skulle kunna dela på större forskningsprojekt. En viss skepsis är ganska förståelig i och med att vi lever i ett konkurrerande samhälle och ämnena tävlar om resurser. Förhoppningsvis hittar vi nu en gemensam plattform som sedan underlättar ett framtida samarbete. Text & foto Nicklas Hägen

8 FORSKNING MINERALISERING AV KOLDIOXID Ett stort miljöproblem världen över är utsläppen av koldioxid, som leder till att växthuseffekten blir starkare och klimatet ändrar. Så länge industrin och kraftverken använder sig av fossila bränslen kommer dessa koldioxidutsläpp att fortgå. Mineralisering av koldioxid är en lösning som, speciellt för Finland, bjuder på stora möjligheter. Professor Ron Zevenhoven forskar i hur denna mineralisering kunde användas storskaligt. Mineraliseringen - nu eller aldrig 08 >> För att kunna hålla det vi lovat enligt Kyotoprotokollet, att minska på koldioxidutsläpp, behövs nya lösningar. Alla CCS-metoder ska tas i bruk jorden runt för att lyckas, säger Ron Zevenhoven. När man talar om CCS, Carbon capture and storage, det vill säga infångning och lagring av koldioxid, talar man oftast om den geologiska lagringen av koldioxid i jorden. Det här är bara en av några möjligheter, men tyvärr kan detta inte göras i Finland. En annan är när koldioxiden pumpas ner i havsdjup för att lagras där. Just för det finns inte så mycket intresse längre eftersom det ger för många frågetecken. Den form som vi intresserat oss för handlar om att mineralisera koldioxiden, det vill säga lagra den i sten, säger Ron Zevenhoven, professor i värme- och strömningsteknik (VST).

9 Detta går till så att koldioxid under hög värme reagerar med mineraler och blir till ett pulver. Främst använder man sig av magnesiumsilikat från till exempel sten som innehåller serpentin, som genom processen bildar ett karbonatpulver. I VST- labbet produceras först magnesiumhydroxid, vilket därefter karbonatiseras i en trycksatt svävbäddreaktor. Processen utvecklas som bäst under ett projekt som ingår i Finlands Akademis Sustainable Energy -program (SusEn) ( ), med Johan Fagerlund som doktorand hos VST. Samarbete med Singapore Det senaste nya projektet, bland annat med finska men också med partners från andra länder, är ett treårigt samarbete med Singapore som ska pågå Inom ramen för detta Tekes-projekt ska det undersökas hur den produkt som uppstår vid mineralisering av koldioxid kan användas. Kick-off för projektet blir det under vintern i Singapore. Vi blev kontaktade av människor i Singapore och fick frågan om vi kunde komma dit på besök och se vad de håller på med. Det visade sig att man där i framtiden vill bygga ut landområden med det pulver som uppstår när koldioxid reagerar med mineraler. Ett problem Denna mineralisering är en process som sker på naturlig väg i naturen, vi har bara snabbat upp den i laboratorier. än så länge är att koldioxidsepareringen är det dyraste momentet i CCS-processkedjen, och fördelen med mineraliseringsprocessen är att den borde fungera även med gaserna utan att en koldioxidseparation behövs. Vi måste arbeta på att få ner den kostnaden för att det ska bli lönsamt i längden. En av våra studenter har gjort sitt diplomarbete i Singapore och har just kommit tillbaka därifrån. Zevenhoven handleder adepter runt om i världen, i Singapore, och vid unversitet i Kanada, Portugal och Litauen. På hemmaplan, vid Åbo Akademi, samarbetar man intensivt med ämnet geologi och den nyligen tillträdda professorn, Olav Eklund, som också intresserar sig för ämnet. Tillsammans med Eklunds grupp undersöker vi möjligheten att hitta en passande berggrund för mineralisering här i södra Finland, där en stor del av Finlands koldioxid produceras. Till exempel Vammala och Suomusjärvi är lovande områden. I områden i centrala och östra Finland har man hittat möjlig mineralhaltig berggrund. Jag vågar påstå att man skulle kunna förvara mycket mer än den koldioxid som släpps ut i Finland i till exempel Outokumpu-Kainu området under en mycket lång tid. Stålslagg blir papper Zevenhoven kom 2005 till ÅA från Tekniska högskolan i Otnäs. Med sig tog han även en bit forskning kring stålslagg som ännu idag pågår också där. Han berättar om en av hans tidigare doktorander som intresserade sig för temat, Sebastian Teir som nuförtiden är vid VTT i Esbo. Teirs forskning visade bland annat att slaggprodukten vid ståltillverkning innehåller mycket kalcium. Genom att låta koldioxid reagera med det här bildas kalciumkarbonat. Detta i sin tur används inom pappersindustrin. Den här upptäckten ledde till forskning och slutligen ett patent som vi försöker marknadsföra. Det är just till resultat som detta vi vill komma där koldioxid plus ett fast material, sammanställs till ett annat fast material med konkreta användningsmöjligheter. Sanni Eloneva vid nuvarande Aalto Universitet kommer att disputera på det här temat under vintern. För att kunna hålla det vi lovat enligt Kyotoprotokollet, att minska på koldioxidutsläpp, behövs nya lösningar. Alla CCS metoder ska tas i bruk jorden runt för att lyckas. Och denna mineralisering är en process som sker på naturlig väg i naturen, vi har bara snabbat upp den i laboratorier. Summa summarum är det nu eller aldrig. Under de senaste tio åren har vi pratat mycket teori, nu är det dags för mineralisering i praktiken och för de lösningar det innebär, speciellt för Finland, konstaterar Zevenhoven. Text & foto Heidi von Wright Den hålls den tredje Accelerated Carbonation for Environmental and Materials Engineering-konferensen (ACEME10). Den ordnas i Åbo, i Axelia II. För mer information se /aceme10/ 09

10 JAKOBSTAD NYTT CAMPUS Vid årsskiftet blir den första delen av det nya campuset i Jakobstad färdigt. Men ÅA får vänta med att flytta in till hösten ÅA:s nya utrymmen i Jakobstad försenas 10 Det byggs som aldrig förr i centrala Jakobstad. Men att bygga, reparera och restaurera över kvadratmeter både för undervisning och för kommers tar tid. Hösten 2011 var det meningen att ÅA:s enhet för barnpedagogik skulle flytta in i nya fina utrymmen i Lassfolkska huset vid Storgatan. Men nu har inflyttningen flyttats fram till hösten Huvudorsaken är att en del utrymmen i källarvåningen av kostnadsskäl har slopats och att planeringen och offertrundorna för motsvarande utrymmen i första våningen tar tid. Men förseningen beror också på att vi först blev tvungna att sanera förorenad mark. Och under restaureringens gång har vi hittat olika brister i de andra gamla byggnaderna som måste åtgärdas innan vi kan fortsätta med ÅA:s utrymmen, säger Tom Eriksson på Contria Ab och byggherren FAB Magnums (Stiftelsen för Åbo Akademis) representant. Redan om drygt tre månader blir kvarterets första kommersiella del, Vi samarbetar hela tiden med museiverket för att göra hela Musikhuset till den vackra pärla det en gång var. Inspektion i musikhuset. Tom Eriksson, byggherrens representant för campusbygget i Jakobstad, inspekterar de framtagna takmålningarna. affärshuset Vektia, klar. Dit flyttar bland annat Aktia, Veritas och elbolaget Katternö Ab. Senare i höst inleds arbetet med ÅA:s utrymmen på drygt 1000 kvadratmeter. Hela det med glastak täckta kvarterets yta blir kvadratmeter. Det Lassfolkska huset väntas inte ge byggarna större problem eller överraskningar och husets grundskick är gott. Vi ville inte att enheten för barnpedagogik skulle behöva flytta in mitt under läsåret Därför valde vi att flytta fram inflyttningen med ett helt år och det är nog alla parter nöjda med, säger Bo Riska som är användarkoordinator för det nya campuset. Unikt stenhus med takmålningar Det som också tvingar byggarna att gå fram med varsam hand är det unika Lindskogska stenhuset vid torget talshuset som också kallas Musikhuset, är ett av de äldsta i skick varande större stenhusen

11 DIVERSE i Finland. I det så kallade rektorsrummet ska nu hela taket fyllt med vackra målningar försiktigt restaureras och både väggar och golv ska återfå sin ursprungliga glans. Vi samarbetar hela tiden med museiverket för att göra hela Musikhuset till den vackra pärla det en gång var i slutet av 1700-talet och i början på 1800-talet. Men det kräver både tid och tålamod, påpekar Tom Eriksson. ÅA:s andel av utrymmena i campuset har nu minskats med cirka 100 kvadratmeter till cirka 1100 kvadratmeter. Det är främst ett auditorium som har blivit hälften mindre och på enheten för barnpedagogik är man därför oroad för att inte ha tillräckligt med större föreläsningssalar för allt större årsklasser. Men Bo Riska räknar med att sammanvändningen av både utrymmen, service och infrastruktur överlag ska hjälpa. Tillsammans med ÅA, Novia, Mellersta Österbottens Yrkeshögskola och de andra användarna, har vi en skild campusnämnd. Den ska nu bland annat fundera på ett bokningssystem för alla gemensamma utrymmen och den nya konsertsalen för 380 personer. Men visst blir det i ett campus med studerande plus personal en utmaning att hitta gemensamma rutiner kring utrymmesbokning, bibliotek, städning, service, post, dataförbindelser och annan infrastruktur, medger Bo Riska. I slutet av oktober muras grundstenen för campuset och då publiceras också namnet på det nya kvarteret. Hela 460 namnförslag skickades in då en namntävling hölls tidigare i år. Hela byggets slutsumma på cirka 35 miljoner euro väntas inte stiga trots förseningarna i tidtabellen. TEXT & FOTO ARI NYKVIST NOTERAT DONATION AV AKTIA Aktia Abp överräckte, inom ramen för medelinsamlingen, torsdagen den 2 september en donation på euro till Åbo Akademi. På plats var direktör Gösta Råholm från Aktia och vd för Aktia Livförsäkring Taru Narvanmaa. De berättade om Aktias engagemang i universitetens insamling av privat kapital. - Vi har delat ut sammanlagt till finländska universitet. Vi har beaktat universitet på de orter där vi har verksamhet, samt universitet som har undervisning på svenska eller undervisning på finska och svenska, säger Taru Narvanmaa. Rektor Jorma Mattinen och förvaltningsdirektör Ulla Achrén mottog donationen. NOTERAT PÅ BILDEN SES från vänster Gösta Råman, Ulla Achrén,Taru Narvanmaa och Jorma Mattinen. Högskolorna slår larm om studenters otillräckliga språkkunskaper Den ökade valbarheten inom språkstudier och grundskolans minskade resurser i grundskolan och på andra stadiet har gett klara konsekvenser med en klar försämring av studenternas språkkunskaper. Studenter har bristfälliga kunskaper i finska, och goda kunskaper i andra språk än engelska är allt mer sällsynta. Under 1990-talet minskade antalet obligatoriska modersmålskurser i gymnasiet med klar följd att studentexamensresultaten i modersmålet har försämrats. Styrgruppen för Helsingforsalliansen, samarbetsorganet för svenskspråkigt högskolesamarbete i Helsingfors, är mycket orolig för landets språkliga framtid. Högskolornas språkresurser slösas nu på att bygga upp elementära språkkunskaper, som borde ha skötts redan på gymnasienivå. Då språkundervisningen i grundskolan och i gymnasiet har försvagats får högskolornas språkutbildning en allt viktigare roll. Högskolorna är tvungna att se till att studenten under sin studietid kan skaffa sig sådana kunskaper i det andra inhemska språket som språklagen förutsätter. Vidare behövs träning inom det egna ämnesområdet på modersmålet. Samtidigt ska högskolorna tillgodose de ökade kraven på språklig kompetens som internationaliseringen av högskolesektorn ställer. 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

12 FORSKNING PSYKOLOGI OCH LOGOPEDI Professor Nadine Martin från Philadelphia har tillsammans med professor Matti Laine gett ut en bok om benämningssvårigheter hos neurologiska patienter. Boken har nu utkommit på japanska. Martin besökte Åbo Akademi och höll en välbesökt gästföreläsning. 12 Att hålla tag om orden Häromveckan gästades institutionen för psykologi och logopedi av professor Nadine Martin från Temple University i Philadelphia, USA. Hon forskar bland annat i sambandet mellan ordhantering och korttidsminne hos afasipatienter. Sedan 1990-talet har Martin samarbetat med professor Matti Laine kring afasi. Tillsammans har de bland annat gett ut en bok om benämningssvårigheter hos neurologiska patienter, Anomia: Theoretical and Clinical Aspects (2006) som nyligen även översatts till japanska. Vi inledde arbetet med boken på 1990-talet, och klar blev den Den engelska versionen används i många länder, eftersom engelska är ett gångbart språk på många håll. Vi blev mycket glada när vi blev kontaktade av en japansk talterapeut som ville översätta boken. Den har tryckts upp i 2500 exemplar vilket är mycket. Boken används främst av logopeder, neuropsykologer och inom undervisning, säger Martin. Afasi är en störning av språkförmågan till följd av sjukdom eller skada i hjärnan. I stora drag är sjukdomsbilden samma oberoende av vilket språk patienten pratar men vid närmare analys kommer det fram att afasin kan manifestera sig på lite olika sätt i olika språk, konstaterar Laine. Martin påpekar att Laine och hon forskningsmässigt har samma intresseområden och båda arbetar både teoretiskt och kliniskt. Under en lång tid slogs jag av tanken att de som lider av afasi även har problem med korttidsminnet. Men varför är det så? Att komma ihåg 1-4 siffror är lätt, efter det blir det svårare även för människor som inte har neurologiska problem av typen afasi. Språkproblem i samband med afasi är problem att hålla tag i språklig information. Det här har förnyat vår bild av vad afasi är. Nadine Martin har en lång erfarenhet av forskning i rehabilitering. På basen av det här har jag varit med om att arbeta fram nya rehabiliteringsprogram för afasipatienter. Inom dessa program får patienten i uppgift att hålla tag om ord och upprepa dem för att bättre komma ihåg dem. Vårt arbete är lovande. Oftast är bilden att man kommer åt språket eller så kommer man inte åt det. Men det är mer mångfacetterat än så. Martin förklarar att det många

13 13 NADINE MARTIN OCH Matti Laine har samarbetat sedan 1990-talet. För närvarande planerar de tillsammans medprofessor Antoni Rodriguez-Fornells från Barcelona University ett forskningsprojekt kring inlärning hos patienter med afasi. gånger är knepigt att hjälpa afasipatienter. Personer med mild afasi klarar oftast våra tester galant, de kan koppla ihop ord och bild och benämna ord även efter en liten tid, men de klarar sig inte ute i verkliga livet. Och det är just dessa personer med milda symtom som är de som kunde återgå till arbetslivet efter rätt rehabilitering. Men i dag när det finns så mycket information överallt kan även milda problem leda till större problem. Laine gör här en koppling till dyslexi. Förr i tiden var inte dyslexi ett lika stort problem som det kan vara för en drabbad idag när det krävs man ska kunna läsa och ta till sig skrift, lite liknande är det med afasi. Nadine Martin har varit med om att utveckla datorbaserade hjälpmedel för afasidrabbade. Människor med afasi har inte förlorat språket, de har bara svårt att nå det. Med hjälp av datorprogramsträning har vi fått människor som tidigare bara kunnat konstruera enstaka ord att nu åstadkomma hela meningar. Jag hoppas att vi inom en snar framtid även ska kunna använda oss av ett slags virtuell verklighet, ett slags avatar-terapi. På så sätt skulle patienter kunna möta realistiska situationer i sin övning, det skulle vara mer verklighetsförankrat också med tanke på att tillgången till terapeuter och logopeder är begränsad. TEXT & FOTO HEIDI VON WRIGHT INFORUTA Måndagen den 6 september höll professor Nadine Martin och professor Antoni Rodriguez-Fornells två omtyckta gästföreläsningar vid institutionen för psykologi och logopedi. Auditorium Parnassos i Arken var fyllt. Martin föreläste under rubriken Diagnosing and treating short-term memory and executive function in aphasia och Rodriguez-Fornells föreläste om Musical-therapy induced brain plasticity in the sensorimotor system in stroke patients. Martin, Rodriguez-Fornells och Matti Laine planerar ett forskningsprojekt där de undersöker hur patienter med afasi lär sig olika färdigheter. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

14 UNDERVISNING MATEMATIKMENTORSKAP En frivillig, behovsanpassad och individbaserad matematikundervisning är en lyx som gymnasieelever i Åbo bjudits på. Tre akademistuderande mentorer har hållit motivationen till att läsa matematik uppe. Matte med motivation 14 Tre studerande har under det senaste läsåret fungerat som mentorer i matematik för gymnasieelever i Katedralskolan i Åbo. Det är fråga om ett pilotprojekt vid Fakultetsområdet för naturvetenskap och teknik, i samarbete med Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik vars syfte inte har varit att ge eleverna stödundervisning, utan att öka deras intresse för matematik. Tanken är att motivationen kommer inifrån sig själv. När man lär sig saker man tidigare inte förstått vill man veta mera. Man lär sig att lära sig, säger mentor och matematikstuderande Cecilia Wickström. Modellen kommer från Sverige där matematikprojektet Intize haft stora framgångar med konceptet. Intizes grundare Farid Nolen och Ismail Pelaseyed besökte Åbo första gången år 2008, efter att forskare Linda Mannila kommit i kontakt med dem via resurscentret IMPEd. Tillsammans med projektkoordinator Kerstin Fagerström och matematikstuderande Esbjörn Hägerstedt togs då ett initiativ att starta mentorskapet. Projektet inleddes med en mentorutbildning där Nolen och Pelaseyed medverkade. Det finns inget färdigt upplägg för mentortimmarna, utan de görs upp i beaktande av elevernas behov och önskemål. Eftersom Nöjda med pilotprojektet. Matematiklärare Annika Lindblad (överst fr.v.), matematikstuderande Esbjörn Hägerstedt, mentor Omar El-Begawy, mentor Eva Rönnquist (mitten fr.v.), gymnasieelev Emilie Untamala, projektkoordinator Kerstin Fagerström, gymnasieelev Felix Wrede, mentor Cecilia Wickström (nederst fr.v.), gymnasieelev Emil Kreutzman och forskardoktor Linda Mannila.

15 allt sker av fri vilja och utan bedömning har utrymmet för improvisation varit stort, såväl när det gäller tempo och svårighetsgrad som innehåll. Utöver den ordinarie gymnasieutbildningen har timmarna behandlat allt från schackspel och kryptografi, det vill säga hur man gör information obegriplig för utomstående, till programmering och aktiehandel. Tolv elever har deltagit. Eftersom träffarna hölls direkt efter skoldagen kunde det emellanåt kännas som att hmm... matte efter matte. Men det var bra att man fick något att bita i. Under långa stunder satt man bara och tittade tomt på uppgifterna på pappret, säger gymnasieelev Emil Kreutzman. Man fick hjälp med saker man inte förstod. Det var någon som hade tid att sätta sig ner och gå igenom dem ordentligt med en. Dessutom kunde man ha roligt, det var inte bara en prestation, säger gymnasieelev Emilie Untamala. En positiv erfarenhet Undervisningen har hållits i Åbo Akademis byggnader och en del av mentorskapet har varit att låta gymnasieeleverna få bekanta sig med universitetsmiljön. Det har varit kul att komma in i miljön och springa i trapporna här. Undervisningen har varit något helt annat än i gymnasiekurserna, dessutom har man fått bra knep man har kunnat använda på mattelektionerna, säger gymnasieelev Felix Wrede. De tre mentorerna har jobbat för studiepoäng men gruppen är överens om att erfarenheter av det här slaget borde bakas in mera i ämneslärarutbildningen. Om man har tänkt bli mattelärare i framtiden är det här jättegivande. Jag hade ställt upp också utan studiepoäng, säger Eva Rönnquist. Det är en ganska stor skillnad på att stå framför en stor grupp i en klass och att sitta med fyra personer. Man lär sig på ett helt annat sätt vad som är svårt att förstå, säger Cecilia Wickström. TEXT & FOTO NICKLAS HÄGEN FOLK & FÄ Kristian Koerselman har under perioden januari-juni 2010 gästat Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Koerselman samarbetar med forskare i Sverige, Finland, Nederländerna och USA, och kommer att vistas både vid SOFI och vid ÅA under det kommande året. Max Engman (allmän historia) och Roger Holmström (litteraturvetenskap) representerade ÅA vid den amerikanska skandinavistorganisationens konferens i Seattle, USA i slutet av april. Konferensen arrangerades av University of Washington, vars skandinaviska institution samtidigt firade 100-årsjubileum. Engman höll ett workshopföredrag om svenskheten i Finland och Holmström talade om klassiker och kanonbildning. Nästa SASS-meeting hålls i Chicago våren Studerande, doktorander och lärare från ämnet filosofi besökte den 7 maj Filosofiska institutionen, Uppsala universitet. Det här är ett led i ett årligen återkommande utbyte mellan Åbo- och Uppsalafilosoferna; vartannat år går resan till Uppsala, vartannat till Åbo. Som vanligt blev det livliga filosofiska diskussioner, först i seminarieform och sedan, till långt in på natten, på mindre formellt sätt. Resan finansierades av Åbo Akademis jubileumsfond Bibliotekarierna Eva Costiander-Huldén, Airi Forssell och Ringa Sandelin från Åbo Akademis bibliotek har deltagit i IFLA/ World Library and Information Congress i Göteborg. Årets tema var Open access to knowledge promoting sustainable progress. Costiander-Huldén medverkade även i posterpresentationen Sharing knowledge by networking - Information literacy instructors promote open access in Finnish universities. Peter Sarlin har under perioden 09/ /2010 gästat Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet med finansiering ur Jubileumsfonden 1968 vid Åbo Akademi. Under utbytesåret i Stockholm har han framför allt deltagit i doktorandkurser. Professor Tage Kurtén var medlem av betygsnämnden vid TM Linda Fromms disputation i religionsfilosofi i Uppsala 21 maj Professor Tage Kurtén och postdok forskare Pamela Slotte deltog i en konferens för religionsfilosofer i Oxford. Temat var Religion in the Public Sphere. Slotte presenterade ett paper och Kurtén var ordförande för en session. 15 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

16 VECKANS SKRIBENT CHRISTINA NYGREN-LANDGÄRDS Efter en turbulent tid inom universitetsvärlden, föranledd av diskussioner om och införandet av en ny universitetslag, önskar väl var och en nu en tid av arbetsro med möjlighet att fokusera på den lagstadgade uppgiften för universiteten d.v.s. att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning. Arbetsro - ett barn av sin tid 16 Samtidigt inser man att det idag, med en uppgift som inte ändrats i lag men vars omkringliggande påverkningsfaktorer ändrats på sina punkter t.o.m. ganska radikalt - dels genom samma universitetslag, dels av universitetets egna utvecklingsbehov - kan det vara aningen svårt att på ett klart och tydligt sätt definiera vilka beståndsdelar denna arbetsro kan tänkas bestå av och vilken känsla den borde återspegla. I allmänhet beskrivs begreppet ro som ett tillstånd som är fritt från störande element och detta kanske också har varit den ursprungliga tanken med uttrycket arbetsro. I dagens arbetsvärld är störande element dock mer regel än undantag och i vissa fall är dessa element t.o.m. de arbetsredskap som för verksamheten framåt. Forskning har visat att de faktorer som personal i kunskapsorganisationer upplever som problem i arbetet är brist på information, införandet av nya datasystem och arbetssätt, nya regler om samarbete och att personalen inte är fysiskt nära varandra. Dessa faktorer känns väl igen även från situationen inom Åbo Akademi under de senaste åren och en del problem uppfattas nog kvarstå. Ett av EU:s mål är att vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen. Därför vill man stärka den europeiska forskningen och man uppmanar medlemsländerna att investera i forskning. Tillsammans med utbildning och innovation uppges forskning vara kunskapens grundpelare som ska göra det möjligt för EU att bevara sin ekonomiska styrka och sociala modell. Dessa strävanden syns även i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och sedermera även i den nya universitetslagen. Ett medel i strävan att genom kunskap stärka den nationella och europeiska konkurrenskraften är förändringen i grunderna för fördelning av universitetens basfinansiering. Problemet är här som jag ser det inte tyngdpunkten på extern finansiering eller på kollegiets nya mer medvetna förhållningssätt till inkomster och utgifter, men nog åsikten att all extern finansiering inte är lika god. Utifrån ett nationellt perspektiv kan statens fördelningsnyckel vara rättvis, men då ett universitet som Åbo Akademi som enligt lag har ett särskilt ansvar i Finland, använder samma fördelningsnyckel internt, uppstår en problematik som stör arbetsron för både den personal som arbetar inom områden som är attraktiva för sådan extern finansiering som belönas enligt fördelningsnyckeln och de som arbetar inom områden som har svårt att nå denna typ av extern finansiering. Den förstnämnda gruppen upprörs över att deras arbete inte värdesätts då institutionen inte får tillgång till all den finansiering som det enligt fördelningsnyckeln skulle ha rätt till p.g.a. att medlen behövs för annan verksamhet för att universitetet som helhet ska uppfylla sin uppgift. Den andra gruppen upprörs över att det arbete som gjorts inte värdesätts då all extern finansiering inte belönas genom fördelningsnyckeln. I organisationsdiskussionen betonades Åbo Akademi som ett universitet som har verksamhet på flera orter. Ett sätt att överbygga den tidigare indelningen av verksamheten beroende av ort har under året som gått varit bl.a. att omdefiniera arbetsuppgifter så att den administrativa personalen fokuserar mer på särskilda uppgifter, men inom ett större område inom akademin, vilket kan betyda att arbetsuppgif-

17 Arbetsro kan i detta sammanhang därför istället för i det fysiska varandet sökas genom den känsla av trygghet som skapas genom möjligheten att specialisera sig och känna sig duktig på det man gör och möjligheten att känna gemenskap med och vara informerad om en större del av universitetets verksamhet. terna finns både i Vasa och i Åbo. Det mesta som upplevs som besvärligt innehåller dock också något positivt. I detta sammanhang kan man se att genom mer samarbete mellan personalen i Vasa och Åbo erhåller personalen en bättre helhetsbild över universitetets verksamhet som helhet, nya kontaktytor med nya möjligheter skapas och informationen om universitetets verksamhet sprids lättare och mer naturligt mellan orterna. Arbetsro kan i detta sammanhang därför istället för i det fysiska varandet sökas genom den känsla av trygghet som skapas genom möjligheten att specialisera sig och känna sig duktig på det man gör och möjligheten att känna gemenskap med och vara informerad om en större del av universitetets verksamhet. Men för att den belastning, som den nya organisationsmodellen ändå medför, genom t.ex. resande, ska fördelas jämnt gäller det för varje enskild i personalen att inte falla för frestelsen att alltid vara den som reser då det behövs fysiska möten. Det är fortsättningsvis lika tidskrävande och ansträngande att ta sig från Vasa till Åbo som från Åbo till Vasa. Jag upplever även en viss oro för att Åbo Akademis verksamhet på flera orter blir otydlig om orterna inte nämns i dokument som sammanställs och om den fysiska adressen till de enheter som har verksamhet på flera orter inte uppges som flera adresser. Det ökade antalet sökande till Åbo Akademi visar på att Åbo Akademi är ett universitet man gärna vill studera vid och i likhet med andra universitet har även Åbo Akademi gått in för och även lyckats rekrytera studerande med annat modersmål än svenska och annat hemland än Finland. Detta ligger i tiden och är förstås gott med tanke på universitetets nationella och internationella konkurrenskraft. Samtidigt väcker universiteten i Sverige allt större intresse särskilt bland den österbottniska ungdomen. Att rekrytera tillbaka de personer som en gång stationerat sig i utlandet torde Svenskfinland ha erfarenhet av att inte är lätt. Åbo Akademi måste därför på ett mer målmedvetet sätt marknadsföra sig även inom de svenska regionerna i Finland, se över möjligheterna att bredda sitt studieutbud och möjliggöra internationella studier även inom universitetets ram. Studentrekryteringen från de svenskspråkiga områdena i Finland får inte uppfattas som självklar. Typiskt för nutiden tycks vara ett ständigt sökande efter förbättringar och utvecklingsmöjligheter i syfte att förbättra konkurrenskraften. Åbo Akademi arbetar bland annat för detta syfte med att se över tillvägagångssätt och arbetsmetoder. Ett av tillvägagångssätten kan - förutom satsningen på forskningen - vara en höjning av personalens pedagogiska kompetens i avsikten att i enlighet med de nationella strävandena förbättra undervisningen. En satsning på undervisningen förväntas förbättra de studerandes möjligheter till aktivt lärande, förkorta studietiden och minska studieavbrotten så att universitetet i högre grad förmår erbjuda för de studerande och för arbetslivet meningsfullt nytt kunnande. Men varje ny strävan medför nya inslag och krav i arbetet och dessa kan av många upplevas som element som stör arbetsron. Faktum är ändå att då det gäller specifikt personalens pedagogiska kompetens kan inte de finländska universiteten anses ligga i främsta ledet. Här har Åbo Akademi tack vare sin relativa litenhet möjlighet att ligga i täten och kanske t.o.m. inta en topplacering. Förutom bättre Veckans produktion bör vi komma ihåg att de studeran- är Christi- skribent des positiva upplevelser na Nygrenav sitt universitet kanske är den mest hållba- rektor för Landgärds, ra marknadsföringen av Åbo Akademi i Vasa universitetet och medlet för förbättringen av universitetets konkurrenskraft. Och bättre konkurrenskraft är kanske just det som med dagens värderingar och eftersträvanden i längden kan ge personalen och de studerande arbetsro. Texten är en förkortad version av talet som hölls på inskriptionen i Vasa den första september. Talet i sin helhet finns på 17

18 UNDERVISNING BARNPEDAGOGIK I år har enheten för barnpedagogik i Jakobstad rekordmånga nya studerande. Och om två flyttar barnträdgårdslärarna till nya men mindre utrymmen i Jakobstads centrum. Allt fler vill läsa barnpedagogik 18 De senaste åren har enheten för barnpedagogik vid Åbo Akademi i Jakobstad tagit in cirka 30 nya studerande per år. I år var intresset och antalet sökande så stort att hela 50 nya studerande kunde inleda sina barnträdgårdslärarstudier i slutet av augusti. När Meddelanden besöker barnpedagogiken vid Paul Hallvarsgata i Jakobstad, är det stora auditoriet fyllt med första årets studerande som tillsammans med universitetsläraren Anna Backlund (på bilden) diskuterar begrepp som vi-anda och gruppgemenskap. I personalens kafferum tar universitetslärarna Johanna Still, Mikaela Svanbäck- Laaksonen och Tiina Cederström en kopp kaffe mellan föreläsningarna. Vi har nu allt som allt drygt hundra duktiga studerande från hela Svenskfinland och i år alltså rekordmånga nya studerande, säger Johanna Still. Dessutom har vi på den utlokaliserade behörighetsgivande utbildningen för barnträdgådslärare i Helsingfors totalt drygt 80 studerande på kandidat- och magisternivå och tio som i Åbo läser barnpedagogik som långt biämne, tillägger Mikaela Svanbäck-Laaksonen. För små utrymmen? Alla tre är nöjda med att intresset för att bli barntrådgårdslärare tycks öka. Det betyder minst 30 nya utexaminerade per år och torde mer än väl fylla behovet till exempel i södra Finland. Vi har redan inlett planeringen av den nya gemensamma utbildningen i Helsingfors tillsammans med Helsingfors universitet. Nu hoppas vi att det om ett år finns tillräckligt många som är intresserade också av den utbildningen, säger Tiina Cederström. De är oroade för att utrymmena i det nya campuset i Jakobstads centrum kanske inte räcker till. De 1200 kvadratmeter som ursprungligen reserverades, har nu av kostnadsskäl bantats ner med drygt 100 kvadratmeter och det betyder bland annat att utbildningen inte får en egen stor föreläsningssal med plats för alla. Om vi också nästa år har fler nya studerande än tidigare, kan det bli rätt trångt för oss hösten 2012 då vi ska flytta in i Lassfolkska huset, säger Johanna Still. Därför passar det oss bra att bli kvar ännu två år i det här huset fast det först talades om att det här läsåret skulle bli det sista på Paul Hallvarsgata, tillägger Mikaela Svanbäck-Laaksonen. Text & foto Ari Nykvist

19 EXAMINA AVLAGDA EXAMINA UNDER TIDEN Filosofie magisterexamen (humaniora) har avlagts av Nina Suni, Björneborg (Björneborgs svenska samskola). Pedagogie magisterexamen har avlagts av Johanna Aarnio, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Malin af Björksten, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Martina Broberg, Kronoby (Kronoby gymnasium), Andreas Hollsten, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Thomas Mäkinen, Vasa (Vasa övningsskola), Magnus Stenström, Vasa (Vasa övningsskola). Pedagogie kandidatexamen har avlagts av Linda Ahlbäck, Korsholm (Korsholms gymnasium), Laura Andersén, Korsholm (Korsholms gymnasium), Martina Broberg, Kronoby (Kronoby gymnasium), Sofia Brännbacka, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Ritva Idman, Vichtis (Grankulla Samskola), Kent Ketomäki, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Ulrika Kåll, Kyrkslätt (Folkhälsans yrkesutbildningsinstitut), Thomas Mäkinen, Vasa (Vasa övningsskola), Anne Pulli, Korsholm (utländsk skola), Ann Rönn, Kyrkslätt, (Folkhälsans yrkesutbildningsinstitut). Ekonomie magisterexamen har avlagts av Anna Granberg, Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium), Thomas Halkivaha, Vasa (Vasa övningsskola), Alexandros Papageorgiou, utlandet (utländsk skola). Ekonomie kandidatexamen har avlagts av Lise-Lotte Holmberg, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Dennis Sundvik, Korsholm (Korsholms gymnasium), Franz Österback, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Filosofie doktorsexamen (naturvetenskaper) har avlagts av Leonidas Tsiopoulos, Åbo (utländsk skola). Filosofie magisterexamen (naturvetenskaper) har avlagts av Ida Eriksson, Pargas (Paraisten lukio), Stephen Hook, Pargas (utländsk skola), Jonas Wahrman, Sibbo (Sibbo gymnasium). Kandidatexamen i naturvetenskaper har avlagts av Jessica Laukkanen, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Henri Lehtimäki, Åbo (Kotka svenska samskola) Teknologie doktorsexamen har avlagts av Maiju Pykönen, Åbo (Tikkakosken lukio), Anders Sand, Kaskö (Närpes gymnasium). Diplomingenjörsexamen har avlagts av Juha Asanti, Åbo (Turun klassikon lukio), Andreas Bäcklund, Malax (Gymnasiet i Petalax), Anders Bäckman, Åbo (Gymnasiet Lärkan), Simon Dahlbacka, Åbo (Pedersöre gymnasium), John Damén, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Dennis Eliasson, Åbo (Karis-Billnäs gymnasium), Jan-Erik Eriksson, Åbo (Luostarivuoren lukio), Johannes Frankenhaeuser, Borgå (Borgå gymnasium), Petra Hjortman, Vasa (Vasa övningsskola), Sture Ismark, Korpo (Katedralskolan i Åbo), Micaela Jansson, Esbo (Ekenäs gymnasium), Torulf Jernström, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Mattias Johansson, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Emil Karlsson, Borgå (Borgå gymnasium), Mehmood Khattak, utlandet (utländsk skola), Kim Kronberg, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Ling Li, utlandet (utländsk skola), Joakim Lind, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Axel Nyberg, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Roger Nyqvist, Liljendal (Lovisa gymnasium), Christer Nyström, St Karins (Katedralskolan i Åbo), Magnus Perander, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Kenneth Sandholm, Åbo (Gymnasiet i Petalax), Kristoffer Sibelius, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jonathan Stenlund, Vasa (Vasa övningsskola), Patrik Strand, Vasa (Vasa övningsskola), Sebastian Strand, Nykarleby (Nykarleby gymnasium), Peter Uppstu, Ylöjärvi (Svenska samskolan i Tammerfors), Tim Wikström, Lojo (Virkby gymnasium), Markus Visti, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Johanna Övergaard, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby). Teknologie kandidatexamen har avlagts av Tommy Granlund, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Olle Svanfelt-Winter, Lojo (Virkby gymnasium), Patrik Törnqvist, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Jonatan Wiik, Korsholm (Korsholms gymnasium). 19 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

20 DISPUTATIONER DIVERSE 20 CELLBIOLOGI FM Sanna Filén disputerar i cellbiologi fredagen den 17 september på avhandlingen ATF3 and GIMAP family proteins 1 and 4 in human T helper cell differentiation. Disputationen äger rum kl. 14 i aud. Alabama, DataCity. Opponent är Ph.D. JANE GROGAN, Genentech, South San Francisco och som kustos fungerar prof. JOHN ER- IKSSON. Så här sammanfattar Sanna Filén sin avhandling: "Hjälpar-T-cellerna är lymfocyter med en viktig funktion i kroppens försvar mot patogener. Th-celler differentieras från en gemensam stamform, Thp-cellen, till funktionellt distinkta undergrupper, nämligen Th1-, Th2-, Th17- och Treg-celler. Av dessa celler studerades Th1- och Th2- cellerna i den här avhandlingen. Th1- och Th2-cellernas differentiering påbörjas då de möter antigener, och differentieringen regleras mest av IL-12 inducerad STAT4- och IL-4 inducerad STAT6-signalvägar. Ett flertal andra mekanismer och signalvägar krävs för cellernas differentiering och dessa faktorer är till stor del okända. Fastän Th-cellerna är kritiska i det immunologiska försvaret, kan de även förmedla immunologiska sjukdomar. Th1-, Th17- och Treg-celler har associerats med autoimmuna sjukdomar, såsom typ I diabetes och multipel skleros, medan Th2-celler förmedlar atopi och astma. I den här avhandlingen användes proteomik- och transkriptomik-metoder för studiet av vilka protein- och genuttryck som regleras under humana Th1- och Th2-cellers tidiga differentiering. I undersökningen hittades flera kända IL-12 och IL-4 reglerade proteiner och gener, men även många hittills okända faktorer. GI- MAP1, GIMAP4 och ATF3 utvaldes för vidare studier. Deras uttryck ökade under Th1-cellernas differentiering och minskade under Th2-cellernas differentiering. Därtill påvisades att STAT6 signalvägen reglerar uttrycket av GIMAP4. I den här avhandlingen påvisades även att ATF3 reglerar positivt IFN-γ produktionen och Th1-cellernas differentiering och att den bildar ett komplex med JUN-proteinet under Th1-cellernas differentiering. I den här avhandlingen söktes även skillnader i genuttryck i lymfocyter, som hade isolerats från atopiska och astmatiska patienter och från friska kontrollindivider, och som hade inducerats att differentiera till Th1- och Th2-celler. Skillnader hittades inte. Det här datat användes för att vidareutveckla metodologin för analysering av transkriptomikdata." REKREATION OCH MOTION TBC (TOTAL BODY CONDITION) På Kåren måndagar kl gångerskortet kostar 18 euro. CAPOEIRA Grundkurs på Kåren onsdagar kl gångerskortet kostar 22 euro. CIRKELTRÄNING I St.Olofsskolan onsdagar kl gångerskortet kostar 18 euro. SALSA Grundkurs på Kåren onsdagar kl gångerskortet kostar 18 euro. VOLLEYBOLL FÖR ANSTÄLLDA OCH STU- DERANDE I Valtion Virastotalo måndagar kl PERSONALENS SÄHLY Kupittaa alasali måndagar kl samt Nummi onsdagar kl GOLF, ÅA-MÄSTERSKAP Arrangeras i Pargas den Anmälningar till idrottskansliet senast den kl NYA PUBLIKATIONER På Åbo Akademis förlag har utkommit: Ahlqvist, Marjo, Laato, Anni Maria & Lindfelt, Mikael (red.): Flumen saxosum sonans. Studia in honorem Gunnar af Hällström ISBN , (digital), 339 s. 25,00 Binde, Andrew L.: Conceptions of Mathematics Teacher Education. Thoughts among Teacher Educators in Tanzania - Diss.: Åbo Akademi University ISBN , (digital), 273 s. 25,00 Lindfelt, Mikael, Slotte, Pamela & Björkgren, Malena (red.): Mot bättre vetande. Festskrift till Tage Kurtén på 60-årsdagen ISBN , (digital), xx; 343 s. 25,00 Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, Pargas tfn (02) , fax (02) , e-post: tibo@tibo.net, MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Studieklimatundersökningen

Studieklimatundersökningen Studieklimatundersökningen Ole Karlsson Veronica Hielm 19.9.2016 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 19.9.2016 1 Användarundersökningar (utbildning) ÅA:s egna enkäter för utbildning Kursutvärdering

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Innehåll Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013 Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll.

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll. Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi och litteraturvetenskap 28.8.2012 Studiechef Sanna Westerlund Ämnen vid fakulteten Språk - engelska - finska - franska - ryska - svenska - tyska HF Kultur

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, tyska och ryska 28.8.2012 Innehåll Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp

MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp MinPlan ett studieplaneringsverktyg Alla studerande vid ÅA ska göra en personlig studieplan MinPlan: ett verktyg som underlättar planeringen Studiechef

Läs mer

Genusvetenskap. Filosofi

Genusvetenskap. Filosofi Välkommen! Som tutorer för kultur ämnena vid FHPT önskar vi er hjärtligt välkomna till Åbo och framförallt Åbo Akademi! Nedan kan ni läsa mera ämnesspecifikt vem som fungerar som er egna tutor men såklart

Läs mer

Sara Englund, 24 år Johanna Zere Goitom, 21 år

Sara Englund, 24 år Johanna Zere Goitom, 21 år Sara Englund, 24 år Johanna Zere Goitom, 21 år Tjejerna kommer rusande direkt från en föreläsning inom pediatrik (barnhälsovård). Kursen är väldigt allmänbildande och idag var det en toppenföreläsning

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap Studierådgivare Elin Fellman-Suominen

Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap Studierådgivare Elin Fellman-Suominen Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap 28.8.2018 Studierådgivare Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall Genomgång av examensstrukturen Språk 30.8.2016 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 30.8.2016 1 Innehåll Inriktningar Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

KICKOFF-TILLFÄLLE FÖR Samhällsvetenskapernas förunderliga värld på Soc&kom

KICKOFF-TILLFÄLLE FÖR Samhällsvetenskapernas förunderliga värld på Soc&kom HELSINGFORS UNIVERSITET SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN Material från KICKOFF-TILLFÄLLE FÖR Samhällsvetenskapernas förunderliga värld på Soc&kom 8.5.2019. INNEHÅLL Samhällsvetenskapernas förunderliga

Läs mer

Logopedins examensstruktur för Logo16

Logopedins examensstruktur för Logo16 Logopedins examensstruktur för Logo16 Yasmin Nyqvist, studierådgivare yasmin.nyqvist@abo.fi Professor i logopedi, Pirkko Rautakoski pirkko.rautakoski@abo.fi Annette Nylund, egenlärare för Logo16 annette.nylund@abo.fi

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Logopedins examensstruktur för Logo17

Logopedins examensstruktur för Logo17 Logopedins examensstruktur för Logo17 Elin Fellman-Suominen, studierådgivare elin.fellman-suominen@abo.fi Pirkko Rautakoski, professor i logopedi pirkko.rautakoski@abo.fi Innehåll Centrala begrepp Examensstruktur

Läs mer

Studieuppläggning datavetenskap Heidi Karlsson Studierådgivare Rum 207, Gripen (2 vån) Tfn

Studieuppläggning datavetenskap Heidi Karlsson Studierådgivare Rum 207, Gripen (2 vån) Tfn Studieuppläggning datavetenskap Heidi Karlsson Studierådgivare Rum 207, Gripen (2 vån) Tfn 215 3540 it-studieradgivare@abo.fi Mottagning enligt överenskommelse Fakultetsområdet i naturvetenskaper och teknik

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Gemensamma och språkstudier -

Gemensamma och språkstudier - Innehållsförteckning 1 Språkkrav i examen... 2 2 Gemensamma och språkstudier för kandidatexamen... 2 3 Gemensamma och språkstudier för magisterexamen... 6 1 1 Språkkrav i examen Alla finländska studerande

Läs mer

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

25.3 2014 Finlandspaket 4

25.3 2014 Finlandspaket 4 13.11 2013 Finlandspaket 2 svenskspråkiga utbildningar 11.12 2013 Finlandspaket 3 ansökan & antagning 25.3 2014 Finlandspaket 4 gör din ansökan till vidare utbildning Gör din ansökan till universitet,

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Inriktning Kulturledning Koordinator/Examinator Lena Marander-Eklund

Inriktning Kulturledning Koordinator/Examinator Lena Marander-Eklund Inriktning Kulturledning 2018 Koordinator/Examinator Lena Marander-Eklund lmarande@abo.fi Dagens presentation Inriktning kulturledning Kulturledning som litet biämne Enskilda kurser Läsårets kursutbud

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Anläggnings- och apparatteknik

Anläggnings- och apparatteknik Anläggnings- och apparatteknik Inlämnade svar : 0 8 Innehåll: Rökgaser e int riktigt min grej... Bra kurs. Föreläsarna: Westerlund är bland de båsta föreläsarna på KTF. Förklarar på ett sätt som gör att

Läs mer

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Humanistinen tiedekunta 8.11.2018 1 Innehåll Varför ska man avlägga valfria studier? Vilka, och hur mycket, valfria studier kan man avlägga?

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen 12.11.2014 1 Åbo Akademis bibliotek är en fristående enhet. Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi och

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall Genomgång av examensstrukturen Språk 28.8.2018 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll Centrala begrepp Inriktningar Examensstrukturer Studier första

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons

Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons Matias Erlund Åbo Akademi Arbetsforum Henriksgatan 7 20500 Åbo www.abo.fi/arbetsforum Arbetsforums karriäruppföljning Utexaminerade magistrar sedan 1995 Normalt 1

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-03-15 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson Forskningsetik i doktorandbarometern 2016 Ole Karlsson 7.4.2017 1 Om doktorandbarometern Skickades till alla närvaroanmälda doktorander 9.12.2016-9.1.2017 Tre påminnelser skickades ut samt begäran till

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

VÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och

VÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och VÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och utbildningslinjen för rättsnotarie! Johnny Nykvist studierådgivare Välkommen till utbildningslinjen för rättsnotarie vid

Läs mer

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken?

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Ruth Mannelqvist & Nina Nilsson Rådeström Juridiska institutionen Ruth Nina 2 1 Regler som styr universitet och högskolor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Studera skandinavistik - mitt i Sverige

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Studera skandinavistik - mitt i Sverige MÄLARDALENS HÖGSKOLA Studera skandinavistik - mitt i Sverige STUDERA SVENSKA SPRÅKET OCH KULTUREN PÅ PLATS I SVERIGE! Är du intresserad av att lära dig det svenska språket och bli kunnig i svenska samhälls-

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Vad är dubbelbehörighetsprojektet? Dubbelbehörighet betyder att en ämneslärare har

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala

Läs mer

VÄLKOMMEN till fakulteten för naturvetenskaper och teknik!

VÄLKOMMEN till fakulteten för naturvetenskaper och teknik! VÄLKOMMEN till fakulteten för naturvetenskaper och teknik! 29.8.2016 Utbildningslinjen för biovetenskaper Utbildningslinjen för farmaci Studierådgivare Heidi Karlsson Personal och enheter Dekanus Prof.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Toppuniversitet och toppundervisning

Toppuniversitet och toppundervisning Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Rektor Henrik Hägglunds tal vid publiken 30.5.2007 Toppuniversitet och toppundervisning I dag talas det mycket om toppuniversitet. Planerna

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning 23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare

Läs mer

Datum och tid för mötet: 2015-04-13, kl. 10.00 Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D

Datum och tid för mötet: 2015-04-13, kl. 10.00 Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D MINNESANTECKNINGAR Forskarutbildningsrådet Minnesanteckningar Forskarutbildningsrådet Datum och tid för mötet:, kl. 10.00 Plats för mötet Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D Närvarande: Frånvarande:

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

UTBILDNINGSLINJEN FÖR SPRÅK

UTBILDNINGSLINJEN FÖR SPRÅK UTBILDNINGSLINJEN FÖR SPRÅK Gemensamma studier Första studieåret De gemensamma studierna under första studieåret är obligatoriska för alla studenter. Inskrivning sker 24.8-4.9.2015 Studieorienteringsvecka

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Mål och strategier. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fastställd av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Mål och strategier. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fastställd av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap HUMSAM 2014/48 och strategier Vetenskapsområdet för humaniora och Fastställd av områdesnämnden för humaniora och 2015-09-24 Innehållsförteckning Detta är vetenskapsområdet för humaniora och (humsam-området)

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer