Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 februari 2015

Transkript

1 1(7) Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 februari 2015 Sammanfattning: Kommissionen fortsatte diskussionen om förenklingar av tullkvoter och offentlig intervention. Kommissionens planer är att rösta om förslagen i sommaren så att de kan träda i kraft från årsskiftet. Från Sverige deltog Claes Renström från Jordbruksverket på mötet. 1. Offentlig intervention Kommissionen fortsatte diskussionen om regelverket för offentlig intervention, kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009. Kommissionen skickade till mötet i december ut ett dokument med möjliga förändringar av den gällande tillämpningsförordningen. Till detta möte hade kommissionen gjort ett fyrfältsdokument för regelverket: kolumn 1 innehöll det gällande regelverket, kolumn 2 innehöll kommissionens förslag på ändringar efter diskussioner med medlemsstaterna, kolumn 3 kommissionens förslag till delegerade akter (DA) (kommissionen bestämmer själv) kolumn 4 kommissionens förslag till genomförande akter (GA) (kommissionen och medlemsstaterna bestämmer tillsammans). Kommissionen meddelade att man fortsatt är osäker på vissa delar i regelverket hur det ska hanteras och om vissa delar om det är överflödigt. Kommissionen gick igenom dokumentet (referenserna till artikelnummer är gentemot det gällande regelverket) och vissa medlemsstater lämnade kommentarer: Artikel 2 (DA): Är mera fokuserade på vad de utbetalande myndigheterna ska ansvara för jämfört med den tidigare versionen. Den utbetalande myndigheten ska t.ex. rapportera uppgifter om alla typer av lagringsplatser till kommissionen. Artikel 3 (DA): De utbetalande myndigheterna ska ha den tekniska utrustningen för att kunna ta över varorna, kunna lagra ut varorna, klara kraven på minsta lagringskapacitet. För nöt- och kalvkött ska lagringsplatsen förutom hela och halva slaktkroppar även tillåta andra styckningsdelar med ben. Dessutom har kommissionen lagt till att om urbening inte är ett krav för anbudet så ska lagringsplatsen tillåta att kött med ben lagras in. En medlemsstat ansåg att artikeln skapade problem för styckningsanläggningar som ligger separerat från lagringsplatsen. Artikel 3 (GA): Artikel ska bestämma den minsta lagringskapaciteten för spannmål och ris samt mejeriprodukter. Kommissionen har utlämnat storleken. Idag är den för spannmål och ris ton och för mejeriprodukter 400 ton. Två medlemsstater vill att medlemsstaterna ska bestämma kapaciteten. Två Jordbruksverket Vallgatan Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket 2(7) medlemsstater stödjer inte högre kapacitet än idag och vill inte ha färre lagringsplatser. En medlemsstat undrade varför det måste finnas miniminivåer. Kommission sa att nu är EU:s jordbrukspolitik inlemmade i den globala ekonomin. EU:s system för offentlig intervention ska återställa jämvikten på marknaden, det är därför som medlemsstaterna inte får bestämma minimikvantiteter. Artikel 4 (DA): En aktör ska vara momsregistrerad. Två medlemsstater ifrågasatte rimligheten alla jordbrukare är momsregistrerade. Kommissionen menade att syftet främst är att momsregistrerade företag och inte enskilda jordbrukare ska använda systemet. Artikel 8 (GA): Erbjudande för uppköp eller som omfattas av ett anbud för uppköp innehåller idag miniminivåer. Kommissionen har utelämnat storleken. Två medlemsstater vill inte ändra dagens nivåer. Artikel 9 (DA): När ett erbjudande eller anbud för uppköp lämnas in ska en säkerhet ställas. Artikel 9 (GA): Nivån på säkerheten ska fastställas i artikel 9. Kommissionen har utlämnat storleken. En medlemsstat vill ha en säkerhet på 10 euro/ton. Artikel 10 (DA): Många uppgifter ska bifogas i en ansökan för ett erbjudande eller anbud, bland annat KN-nr för spannmål och ris samt för spannmål och ris att den aktuella kvantiteten befinner sig på lagringsplatsen. Kommissionen vill reducera antalet uppgifter som krävs. Artikel 11 (DA): I interventionsorganens kontroll av erbjudanden och anbud är det nu inlagt möjligheten till att göra vissa administrativa kontroller. Artikel 14 (GA): I artikel för att respektera interventionstaken har kommissionen gjort ett tillägg att om tidsfrist berörs av en EU allmän semesterdag så den börja räknas den första arbetsdagen efter. På detta sätt slipper man gör en årlig undantagsförordning. Artikel 15 och 16 (GA): Artikel 15 som handlar om uppköp via anbudsförfarande är kommissionen tveksam till om den behövs. I artikel 16 har kommissionen gjort ett tillägg att om anbudet för uppköp är för nöt- och kalvkött om det i så fall är urbenat eller kött som innehåller ben. Kommissionen har även strukit artikel 16.7, som innebär en förenkling eftersom medlemsstaterna slipper en rapportering. Artikel 17 (GA): För inlämnande av anbud och giltiga anbud har kommissionen lagt till det ska anges om det är kött med ben eller utan ben. Artikel 18 (GA): Artikel 18.4 har kommission tagit bort hänvisningen till artikel 58 som handlar om rapportering. Kommissionen vill att alla rapportering ska tas upp i artikel 58. Artikel 19 (GA): Handlar om beslut på grundval av anbuden där kommissionen har tagit bort olika parameterar för prisjustering, en förenkling.

3 Jordbruksverket 3(7) Artikel 20 (GA): Individuella beslut av anbud. Den utbetalande myndigheten ska meddela aktörer snarast efter ett beslut, som är en mer flexibel skrivning jämfört med tidigare (3 dagar). Artikel 21-23: Kommissionen har tagit bort artiklarna som handlar om nötkött och primära krav. De s.k. primära kraven enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85 är föråldrade och ska tas bort (artikel 23). Detta innebär att t.ex. följande skrivningar tas bort: upprätthållande av erbjudandet eller anbudet och leverans av produkterna till den lagringsplats som utses av interventionsorganen inom den tidsfrist som fastställs i leveransordern i enlighet med artikel 25. En medlemsstat påpekade att man tillämpat artikel 22 (begränsning av uppköp av nötkött) senast regelverket tillämpades. Kommissionen ska kolla artikel 22 igen. Artikel 24 (DA): Säkerheten ska förverkas om erbjudandet och anbudet inte behålls. Kommissionen har tagit bort artikel 24.7 som inte längre behövs för kött. Artikel 25 (GA): Leveransordern, ska efter att erbjudandet/anbudet kontrollerats, utfärdas inom tre dagar. Två medlemsstater menade att tre dagar är för kort. Artikel 26 (GA): De relativt komplexa tidsgränserna i artikel 26.2 har kommissionen tagit bort. Spannmål och ris ska levereras till lagringsplatsen inom ett visst icke fastställt antal dagar, istället för som nu inom tre månader efter att leveransordern utfärdades. Samtidigt ska de yttre brytgränserna, 31 augusti för spannmål och 31 oktober för ris tas bort. Artikel 27 (GA): Anbudsgivaren som tilldelats kontraktet för nötkött ska leverera sina produkter inom ett visst antal dagar (ej fastställt), från när leveransordern utfärdades istället för som tidigare kopplat till när förordningen som fastställer det högsta uppköpspriset publiceras. Inköpspriset för nötkött kan avse lagringsplatsen eller där köttet ska urbenas (sista alternativet nytt). Artikel 28 (GA): För mejeriprodukter ska den utbetalande myndigheten välja den närmaste lagringplatsen där produkterna finns. Många detaljregler är flyttade från artikeln till bilagan för mejeriprodukter. Nytt är att den utbetalande myndigheten ska kräva att produkterna lagras på pallar som bland annat göra att de är lätta att identifiera. Artikel 30: Ersättning för transportkostnader för mejeriprodukter är borttagna. En medlemsstat vill behålla ersättningen för transportkostnaderna. Kommissionen menade att man bara tillämpats det vid ett fåtal tillfällen därför tas det bort. Ny artikel 30 (GA): Aktören ska stå för transportkostnaden för spannmål och ris till lagerplatsen upptill (ej bestämt hur långt) km. Utöver denna distans (ej bestämt hur långt) så ska den utbetalande myndigheten stå för en fast kostnad (ej specificerat hur mycket) euro/km. Om den utbetalande myndigheten som köper in spannmål eller ris som ligger i en annan medlemsstat än den där produkterna lagras ska man inte räkna med avståndet mellan där varorna lagras fram till landgränsen där den utbetalande myndigheten är lokaliserad. Kommissionen har strukit, förenklat och förtydligt artikeln från versionen i december. Kommissionen vill ha underlag från flera medlemsstater om fraktkostnaden per

4 Jordbruksverket 4(7) km, bil lastad med ton. Två medlemsstater kommenterade att artikeln nu hade blivit enklare och klarare. Två medlemsstater hade skickat in underlag för transportkostnaden. En medlemsstat ville att ska medlemsstaten ska bestämma ersättningen. En medlemsstat meddelade att deras transportkostnad för spannmål är 0,075 euro/ton. Artikel 31 (GA): Denna artikel har bytt namn från Villkorligt övertagande till Leverans av varorna. Kommissionen har lagt till att övertagandet av varorna kan ske på lagringsplatsen för erbjudandet / anbudet och att lagringsplatsen har vatten- eller järnvägsförbindelse. En medlemsstat kunde inte stödja begränsningen. Vidare har kommission lagt till för kött: lagringsplatsen eller där urbeningen ska ske. Artikel 32 (DA): Kommissionen har valt stryka paragraf 4 i artikel 32 kontroll åtgärder. Kommissionen menar att det är upprepning och att paragrafen därför inte behövs. Artikel 34 (GA): I artikel 34, övertagandedokument, har ett flertal uppgiftskrav tagits bort, en förenkling. Artikel 35 (GA): Om spannmålen eller riset inte uppfyller kvalitetskraven så finns inte längre någon möjlighet att ersätta dessa kvantiteter (artikel 35.2). Artikel 36 (DA): Tillägg av att där urbening av köttet krävs vid ett anbud ska den utbetalande myndigheten köpa in köttet. Artikel 38.1: Struken då paragrafen om interventionspris för spannmål behandlas i den nya gemensamma marknadsordningen. Artikel 39 (GA): Ny skrivning att datumet för leveransen styr att utbetalningen ska ske 65 dagar senare. En medlemsstat vill se en längre tidsfrist. Artikel 50 (GA): I de fall där det inte tillämpas anbud har kommissionen lämnat öppet hur liten kvantitet som minst ska finnas kvar. Kommissionen tänkte sig kanske öka flexibiliteten för medlemsstaterna ännu mera. En medlemsstat presenterade ett förslag där de ville att inte bara hela och halva slaktkroppar ska vara berättigade produkter i offentlig intervention. En medlemsstat stödde förslaget som de menar förenklar för medlemsstaterna. Kommissionen menade att grundförordningen stoppar förslaget, men det kanske kan dyka upp som förslag på nästa rådsmöte. Kommissionen vill till nästa möte ha medlemstaternas skriftliga synpunkter på förslaget. 2. Diskussion om förenklingar för tullkvoter Den 1 juli 2014 sammanträdde expertgruppen för förenklingar och diskuterade handelsmekanismer (import- och exportlicenser samt tullkvoter m.m.). Två workshops hölls på förenklingsmötet, ett om licenser och ett om tullkvoter (TRQ). Därefter har kommissionen följt upp slutsatserna från mötet och skickat ut ett flertal arbetspapper med utvalda problem och möjliga lösningar samt ett flertal diskussionsfrågor. Kommissionen skickade inför mötet den 28 januari ut

5 Jordbruksverket 5(7) ett nytt arbetspapper (nr 5) med den gällande lagstiftningen och möjliga regler som tillkommer med en TRQ-bank. I detta arbetspapper tar kommissionen under olika artiklar upp olika alternativ/lösningar för medlemsstaterna. Artiklarna är också uppdelade på genomförande akter (kommissionen och medlemsstaterna bestämmer tillsammans) och delegerade akter (kommissionen bestämmer). Nio medlemsstater hade skickat skriftliga synpunkter på pappret. Kommissionen inledde med att det nya regelverket ska ses mot bakgrund av en mer öppen ekonomi, EU är världens största handelsaktör av jordbruksvaror, handeln höjer konkurrenskraften och på sätt blir EU mera motståndskraftig mot olika chocker. Kommissionens förslag vill generellt ha mindre mikrostyrning och mera av olika elektroniska lösningar. Kommissionen inledde med att förklara sitt förslag för tullkvotsperioder. Tullkvotsperioderna kan vara på helår men vara uppdelade flera underperioder även om kommissionen vill hålla detta till ett minimum. Kommissionen har också ett alternativt förslag: Om det för en TRQ finns underperioder och kvot är fullt utnyttjade för en period så vill kommissionen kunna tidigarelägga en öppning av den kommande TRQ-perioden. Kommissionen sa att vissa medlemsstater stödjer underperioder. En medlemsstat ville helst se två till fyra perioder per år för att slippa problemen med prisrörlighet. Medlemsstaten menade att detta är särskilt problematiskt för mejerivaror. En medlemsstat ansåg att flera underperioder kan vara bra för många aktörer särskilt små aktörer. En medlemsstat önskade underperioder baserade på halvår och att de ska kunna flyttas fram var inte bra. Två medlemsstater ville ha underperioder för t.ex. olivolja. En medlemsstat menar att aktörerna har problem med att planera för ett år. En medlemsstat stödde också underperioder och vill inte att regelverket ska tillåta att inleda en period tidigare. En medlemsstat vill se underperioder annars blir det lätt mera spekulation. Medlemsstaten vill inte att kvotperioden ska kunna flyttas fram. En medlemsstat ansåg att underperioder är det bästa alternativet och var tveksam till flytta fram en kvotperiod. En medlemsstat menade att det är enklare för företag med underperioder. Kommissionen vill i alla fall att det inte ska vara flera perioder för de översökta kvoterna. Kommissionen förklarade sina tankar om hur dagens regler för att styrka handel kan förenklas. Kommissionen vill helst se att man öppnar upp för alla aktörer, även utan tidigare handel, att kunna söka importkvoter. Åtta medlemsstater ville behålla systemet att en aktör måste styrka tidigare handel innan man kan söka en tullkvot. En medlemsstat undrade om kommissionen gjort någon analys av vad en förändring skulle innebära. En medlemsstat menade däremot att de kunde stödja kommissionens linje. En medlemsstat förklarade sin inställning att man kan stödja en förenkling men inte med att ta bort regeln att handeln ska styrkas. Medlemsstatens argument är att det finns risk att spekulationen ökar och även att många riktigt små aktörer vill ge sig in i systemet som kräver väldigt mycket stöttning för att förklara regelverket.

6 Jordbruksverket 6(7) I kommissionens förslag till förenkling av reglerna med att styrka handel så ska ett elektroniskt dokument kunna användas samt att även intern handel ska gälla som handel inte bara handel utanför EU. En medlemsstat kan stödja e-dokument men inte att intern handel ska räcka. En annan medlemsstat kunde stödja föregående inlägg och vill behålla en förenklad text och e-dokument som styrker att det är riktiga importörer. Kommissionen menade att regeln om att tidigare handel måste styrkas inte är effektiv och den är också för restriktiv till nya importörer. En medlemsstat menade att det blir enklare att styrka handel med elektroniska tulldokument som visar på handel under ett kalenderår istället för under kvotåret. FR ansåg också att högre säkerheter kanske minskar spekulation. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att fundera på om reglerna för att styrka handel verkligen behövs. Kommissionen sa att om inte handel på inre marknaden fungera som underlag då utesluts vissa företag från tullkvoterna. Kommissionen avslutade med problemet med ett ökande antal företag, troligen kommer det dämpas i och med att överlåtelse inte kommer vara tillåtet. Två medlemsstater lyfte fram att deras aktörer vill behålla möjligheten till överlåtelse. Däremot kunde det ena medlemsstaten dock acceptera att överlåtelse förbjuds. Kommissionen fortsatte diskussionen om hur s.k. luftföretag (spekulation) ska hanteras, medlemsstaterna ska få tillgång till EU:s EORI-databas och moderbolaget till ett luftföretag kan uteslutas eller straffas från TRQ-systemet. Två medlemsstater var inte övertygade att lösningen med EORI-nr kommer att fungera. Kommissionen vill också ha svar på följande frågor: hur medlemstaterna såg på deras förslag om reduktion av säkerhet som måste ställas för en längre tid, tvåstegsprocedur för TRQ (TRQ-bank) och vilken maximal kvantitet vara som man kan ansöka för? En medlemsstat meddelade att säkerheterna ska anpassas till de olika produktområdena och att TRQ med tvåsteg är acceptabelt. Två medlemsstater ansåg att tio procent av kvoten kunde vara en rimlig maximal kvantitetet per aktör för kvoter med koefficient. En medlemsstat ser inte fördelen med tio procent. Kommissionen menade att en fördel är att förslaget begränsar risken för aktörerna. En medlemsstat ansåg att det inte var ett bra förslag med att sätta ett tak på ansökt kvantitetet, istället blir det bara flera aktörer. Kommissionen föreslå en harmonisering vad gäller att anteckna första och sista giltighetsdatum på licensen. Två medlemsstater kan stödja kommissionens förslag. En medlemsstat menade att om en aktör går i konkurs eller går ihop samman med en annan aktör då bör överlåtelse vara möjligt. Kommission höll med och menade att licensen ska kunna lämnas tillbaka och få en ny licensinnehavare.

7 Jordbruksverket 7(7) Kommissionen har också ett förslag där en licens som inte utnyttjats alls och lämnas tillbaka under de tre första månaderna ska få rabatt på förverkan med 50 procent. Två medlemsstater menade att detta förslag kan öka spekulationen. 3. Övriga frågor Kommissionen presenterade sina planerade tider för när de olika regelverken ska revideras: privat lagring/offentlig intervention - rösta i juni 2015 och ikraftträdande 1 januari 2016, marknadsstandarder - rösta i november 2015 och ikraftträdande 1 april 2016, tullkvoter/licenser - rösta i juli 2015 och ikraftträdande 1 januari 2016, exportbidrag - rösta i april 2016 och ikraftträdande 1 september 2016, ISAMM (elektronisk rapportering från medlemsstaterna till kommissionen) - rösta i september 2015 och ikraftträdande 1 februari Kommissionen refererade också till den tidigare diskussionen som skedde den 29 oktober 2014, om förenklingen av marknadsstyrningen för jordbruksetanol. Fredagen den 20 februari presenterade kommissionen ett förslag till delegerade akt. Om inga större synpunkter kommer in kan den delegerade akten antas i slutet av april. Nästa möte planeras till 11 mars.