Regionens ledande bank

Transkript

1 Baltisk bankrörelse Regionens ledande bank Baltisk bankrörelse ökade vinsten med 46 procent till 4,3 mdkr under 27. Samtidigt minskade lånetillväxten till följd av en hårdare kreditpolicy och minskad efterfrågan, vilket i sin tur stödjer en återgång till en mer balanserad ekonomisk utveckling i regionen. Med en långsiktigt hög ekonomisk tillväxtpotential och en låg penetration av många finansiella tjänster och produkter i regionen kommer Baltisk bankrörelse att kunna fortsätta utvecklas snabbt under många år framöver. Baltisk bankrörelse fortsätter att skörda stora framgångar, inte bara finansiellt utan även i form av en rad olika utmärkelser. Under 27 utsåg The Bankers Hansabank till Bank of the Year i Lettland samt Euromoney utsåg Hansabank till Bank of the Year i Estland. Dessutom rankades banken som den mest attraktiva arbetsgivaren i både Estland och Lettland, och som en av de tio mest attraktiva arbetsgivarna i Litauen. Verksamheten i Baltikum har utvecklats starkt under de senaste åren och som den ledande banken i regionen är marknadsandelarna betydande inom alla produktområden. I syfte att skapa en ännu konkurrenskraftigare verksamhet ökade Baltisk bankrörelse ambitionen inom en rad områden under 27. IT-strukturen för styr- och beslutsprocesser förbättrades och nya beslutsstöd utvecklades för att ännu bättre dra fördel av bankens stora och värdefulla kunddatabas. Dessutom utvecklades en rad panbaltiska massmarknadsprodukter. Ett projekt lanserades för att ytterligare förbättra affärsprocesserna och därmed öka produktiviteten. De olika initiativen har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Avsikten är att bättre kunna möta nya utmaningar i takt med att de baltiska marknaderna mognar, att enklare kunna utveckla och erbjuda nya erbjudanden till kunderna samt att kunna fortsätta infria de finansiella målen. Försiktigare utlåning Utlåningen ökade med 33 procent i lokal valuta 27. En successiv avmattning har skett sedan 26 då den årliga tillväxten låg på 59 procent. Den lägre ökningstakten beror på en försiktigare utlåning för att säkerställa kreditkvaliteten samt en lägre efterfrågan och aktivitet på framför allt fastighetsmarknaden. Lånepenetrationsgraden har ökat snabbt Lån som andel av BNP har vuxit snabbt i de baltiska länderna under de senaste åren, från 29 procent 24 till 89 procent i slutet av 27. Den snabbaste kredittillväxten har varit i Estland. De baltiska länderna uppvisar nu samma penetrationsgrad för kreditprodukter såsom Grekland, Italien och Frankrike. Däremot är avståndet fortfarande långt till de nordiska länderna. Under 27 har kredittillväxten avtagit i Estland och Lettland medan Litauen, vars ekonomiska utveckling ligger efter de övriga två, uppvisade en fortsatt hög tillväxt för alla kredittyper. Ledande på bolånemarknaden I Estland har nästan varannan hypotekskund sitt lån hos banken. I Lettland och Litauen är marknadsandelen cirka 3 procent. Hushållssektorn står för den största andelen av de senaste årens kredittillväxt i Baltikum. Låg arbetslöshet, snabbt stigande löner och låga realräntor har tillsammans med ett ökande utbud på fastighetsmarknaden medfört en stor efterfrågan på hypotekslån. Utlåningen till bostäder ökade med 39 procent baltisk bankrörelse 21 årsredovisning 27 Privatkunder, miljoner 5, Företagskunder 219 Kontor 299 Bankkort, miljoner 3,4 Internetkunder, miljoner 2,4 Anställda 9 23 Baltisk bankrörelse omfattar koncernens verksamheter i Estland, Lettland och Litauen med 5,2 miljoner kunder. Verksamheten drivs under varumärket Hansabank. Genom ett heltäckande kontorsnät och telefon- och internetbanker erbjuder Hansabank ett komplett sortiment av produkter och banktjänster till privat- och företags-kunder. Hansabank är marknadsledande inom de viktigaste segmenten på de växande baltiska marknaderna. Baltisk bankrörelse affärsverksamheten definieras som dotterkoncernen Hansabank exklusive verksamheten i Ryssland. En justering görs också så att ett lägre eget kapital allokeras till verksamheten utifrån bedömt riskkapitalbehov än det kapital som de facto finns i dotterkoncernen. De koncernmässiga konsekvenserna av Swedbanks förvärv och ägande av den baltiska verksamheten särredovisas under namnet Baltisk bankrörelse investering.

2 under 27, utlåningsökningen under 26 var 75 procent. I Estland och Lettland sjönk fastighetspriserna på bostäder under andra halvåret, medan priserna på fastigheter i Litauen visade en fortsatt stark utveckling. Till följd av stramare villkor för nyutlåning har marknadsandelarna på bolånemarknaden minskat något under året. I slutet av 26 lanserades en husförsäkringsprodukt som ett komplement vid fastighetsköp. Försäljningen av försäkringen har varit framgångsrik, och idag har 51 procent i Estland, 75 procent i Lettland och 94 procent i Litauen av kunderna med nya bolån också försäkrat sitt hus genom banken. baltisk bankrörelse 22 årsredovisning 27 Marknad Baltikum har under en följd av år uppvisat en tillväxttakt långt över EU-genomsnittet. Med tanke på den låga penetrationsgraden inom en rad områden samt att de baltiska ländernas BNP per capita endast motsvarar procent av snittet inom EU ser även de långsiktiga förutsättningarna positiva ut, även om tillväxten kommer att ske i en lugnare takt än tidigare. Baltikums snabba tillväxt beror främst på hushållens ökande konsumtion, som drivits genom ökade disponibla hushållsinkomster och gott om lånekapital från utlandet. De tre baltiska länderna skördar dessutom frukterna av de radikala reformer som genomfördes under 199-talet. Alla tre länderna rankas högt avseende graden av ekonomisk frihet, transparens och innovation. Genom inträdet i EU 24 har baltisk lagstiftning och statliga institutioner utvecklats till samma nivå som resten av Europa. Den starka tillväxten har samtidigt lett till obalanser i de baltiska ekonomierna som på kort sikt ställer krav på åtgärder, även med ökad statlig inblandning. Låga räntor, låg arbetslöshet och snabbt stigande inkomster har lett till en omfattande kreditexpansion bland hushållen och kraftigt stigande fastighetspriser. Bristen på arbetskraft har lett till högre inflation och stigande kostnader för företagen. Bytesbalansunderskottet, som ökat i takt med snabbt stigande import, har nått nivåer på mellan 2 3 procent av BNP. Obalanserna medför att tillväxttakten kommer att minska under de närmaste åren med risk för ökad ekonomisk volatilitet som följd - men situationen skiljer sig åt mellan länderna i Baltikum. Estland ligger något före de andra två länderna i konjunkturcykeln. Tillväxttakten i ekonomin minskade redan under 27 som ett resultat av lägre konsumtion, minskade investeringar, arbetskraftsbrist, kostnadsökningar samt åtföljande åtstramad penningpolitik. Lettland visade i slutet av 27 de första tecknen på en avmattning i ekonomin av samma anledningar som i Estland. Litauens ekonomiska tillväxt ökar fortfarande snabbt, med hög inhemsk konsumtion och god export av mer förädlade produkter som främsta drivkrafter. Utsikterna för 28 är fortsatt positiva, men de första tecknen på avmattning har noterats genom svagt sjunkande konsumentförtroende. Fakta Estland Lettland Litauen Sysselsättningsgrad, %* 69,7 67,6 65,4 Befolkningsmängd, milj 1,3 2,3 3,4 Valuta Kroon (EEK) Lat (LVL) Lita (LTL) * Procent av befolkningen mellan år. Fast eurokoppling, 15,65 EEK per euro i en sedelfond Deltar i ERM II sedan juni 24 Deltar i ERM II från och med den 2/5 25 Eurokoppling, 1/1 25 till kursen,,728 LVL per euro Tillåts svänga inom ett smalt växelkursband +/ 1% Fast valutakoppling, 3,45 LTL per euro i en sedelfond Deltar i ERM II sedan juni 24 BNP, per capita och tillväxt Inflationstakt och interbankränta, % Lånepenetrationsgrad USD, tusental % Inflation Interbankränta* % av BNP Estland Lettland Litauen Estland Lettland Litauen Estland Lettland Litauen * Ränteläget vid årets slut

3 Behovet av rådgivning ökar i takt med ekonomins tillväxt Med en BNP-tillväxt långt över EU-snittet har hushållsinkomsterna ökat i Estland, Lettland och Litauen. Det ger en ökad efterfrågan på rådgivning kring den privata ekonomin, där bredden på efterfrågade tjänster förutsätter en fullskalig universalbank.

4 årsredovisning 27 baltisk bankrörelse 24 Välbalanserad konsumentkreditportfölj En försiktigare strategi har även införts för försäljning och marknadsföring av kreditkort och andra konsumentkrediter, såsom checkkrediter och blancolån. I början av 27 stoppades all annonsering för kreditkort. Konsumentkreditportföljen, som började byggas upp i början av 25, är idag väl balanserad och diversi fierad. Tillväxten uppgick till 41 procent under 27. Vid årets slut uppgick bankens konsumentkreditportfölj till 8 mdkr och antalet utgivna kreditkort var 834. Uthållig tillväxt av företagskrediter Tillväxten inom företagsutlåningen (lån och leasing) har kommit ner till mer balanserade nivåer, 3 procent 27 jämfört med 54 procent 26. Bakom den lägre tillväxten ligger, förutom en inbromsning av den ekonomiska utvecklingen i Estland och Lettland, en försiktigare utlåning till bygg- och fastighetssektorn. De kommersiella fastighetspriserna har inte påverkats av den svagare utvecklingen på bostäder och behovet av kontorslokaler är fortfarande stort, men obalanserna i ekonomin innebär att riskerna ökat. Andelen bygg- och fastighetskrediter av de totala företagskrediterna uppgick vid årsskiftet till 27 procent. Övriga delar inom företagsutlåningen har utvecklats väl, men skiljer sig åt beroende på land. Svagare inhemsk efterfrågan och en avmattning i investeringstillväxten i Estland och Lettland under 27 medförde lägre kreditefterfrågan från företagen i de båda länderna. Däremot har de litauiska företagen fortsatt att öka sina krediter i samma takt som under 26. Leasingportföljen ökade under året, framför allt i Lettland och Litauen, och marknadsandelen för leasing i Baltikum ligger kvar på höga 42 procent. Det höga kostnadsläget tillsammans med de svagare konjunkturutsikterna har lett till att den sammantagna kredit- Hållbar utveckling Som en av regionens största företag arbetar Hansabank aktivt med att bidra till dess utveckling även genom att aktivt bidra med sponsring inom utbildning, sociala projekt och kultur. I Estland bedrivs bland annat projektet Youth to school för att locka universitetsstudenter till läraryrket som det råder brist i. I samarbete med Merko Ehitus och Eesti Energia bidrar Hansabank till upprustningen av löpspår över hela landet samt stödjer Universitetet i Tartu och Estonian Technical University. I Lettland sponsrar Hansabank bland annat landslaget i rullstolsbasket samt genomfört ett trafiksäkerhetsprojekt i 2 skolor. I Litauen har Hansabank tillsammans med LNK television och Vilnius universitet instiftat the National Advancement Awards för att premiera de individer som bidragit till Litauens utveckling inom vetenskap, kultur och samverkan, vidare finns det ett utbyte mellan banken och skolor genom studiebesök och föreläsningar. Läs mer på kvaliteten i företagssektorn försämrats under året. Det medför fortsatt försiktighet i företagsutlåningen under 28. För ytterligare information, gå till Sparande är ett framtida tillväxtområde I takt med att den baltiska sparandemarknaden mognar har banken utökat sitt erbjudande av sparformer, såsom värdepappersfonder och strukturerade produkter. Inlåning är fort farande den huvudsakliga sparandeformen, men alternativa sparprodukter blir allt populärare bland kunderna. Hög ekonomisk tillväxt och stigande löner innebär att fler och fler hushåll får ekonomiska förutsättningar att börja spara i till exempel aktier och fonder. Behovet av ett långsiktigt sparande är samtidigt stort bland de baltiska hushållen. Att kunna erbjuda ett omfattande erbjudande av investeringspro- Rörelseresultat Räntabilitet på allokerat eget kapital Mkr %

5 dukter på en större och mer utvecklad sparandemarknad är ett framtida tillväxtområde. Under de senaste åren har dessutom utbildning av och information till kunderna inom sparandeområdet prioriterats, i syfte att få dem att ta ett mer långsiktigt perspektiv på sin ekonomi. Varannan pensionssparare Pensionssparandet fortsätter att växa snabbt. Vid slutet av 27 hade cirka 2,4 miljoner privatpersoner börjat spara i det individuella pensionssparande som introducerades i samband med pensionsreformen i Baltikum 22. Det innebär att i stort sett alla yrkesarbetande baltiska medborgare har börjat spara för sin pension. Banken försvarade under 27 sina höga marknadsandelar och tillväxten var stark över hela Baltikum, 65 procent. Varannan pensionssparare har idag banken som sin förvaltare och 1,1 miljoner kunder har investerat i någon av bankens pensionsfonder. Tre nya aktiefonder 27 Utvecklingen i bankens aktiefonder påverkades dels av oron för utvecklingen i de baltiska ekonomierna, dels av den tilltagande turbulensen på världens finansmarknader. Det sammanvägda indexet för börserna i Tallinn, Riga och Vilnius OMX Baltic Benchmark sjönk med 8,6 procent 27. Nettoinflödet i bankens fonder uppgick till 1,4 mdkr vilket innebär att förvaltad volym uppgick till 6,6 mdkr vid årsskiftet. Banken förvaltar idag 34 fonder bland annat pensionsfonder, aktiefonder, likvidetsfonder. privatfonder och fond-i-fond. Tre nya fonder lanserades under året. Intresset för livförsäkringar växer snabbt. I Estland har cirka 4 procent av kunderna med huslån även tecknat en livförsäkring i banken i samband med husaffären. Störst på kapitalförvaltning Den sammanlagda förmögenhetsförvaltningen inom banken omfattade i slutet av året 18,8 mdkr, en ökning med 42 procent från föregående år. Ökningen var främst relaterad till pensionssparandet. Inlåningen ökade med 17 procent 27, vilket var lägre än marknadstillväxten. Konkurrensen om inlåningskunderna är hård, med många nya aktörer som erbjuder förmånliga räntor. 45 procent har internetbank Användningen av elektroniska betalningssystem ökar snabbt bland kunderna. Under 27 har gräns överskridande betalningslösningar lanserats och systemen har gjorts ännu säkrare. Cirka 45 procent av alla privatkunderna har tillgång till internetbank och andelen ökar snabbt. Inom företagsbetalningar prioriterades ett integrerat cash managementerbjudande, där kunderna erbjuds paketlösningar som i så hög utsträckning som möjligt är integrerade med bankens system. Andelen betalningar i elektroniska kanaler uppgick till 97 procent vid slutet av 27. Kortanvändningen fortsätter att öka snabbt, både vad avser antalet utgivna kort och transaktioner. 48 procent av bankens kunder hade betalkort vid slutet av 27. Volymen för kortbetalningar i bankens kortterminaler, så kallad kortinlösen, ökade med 39 procent till 24,9 mdkr medan volymen kortbetalningar ökade med 42 procent till 28, mdkr. baltisk bankrörelse 25 årsredovisning 27 K/I tal Utlåning Inlåning,5 Mdkr 2 Mdkr 1,4 16 8,3 12 6,2 8 4,

6 baltisk bankrörelse 26 årsredovisning 27 RESULTATUTVECKLING Årets resultat ökade med mkr eller 46 procent till mkr (2 953). Räntabiliteten på eget kapital förbättrades till 31,2 procent (31,6) och K/I-talet till,4 (,44). Intäkterna ökade med 2 63 mkr eller 42 procent till mkr (6 17). Räntenettot ökade med mkr eller 5 procent till mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 7 räntepunkter till 2,28 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 96 mkr. På inlåningssidan förbättrades räntemarginalen med 93 räntepunkter till 2,47 procent, främst tack vare en högre styrränta, vilket påverkade räntenettot positivt med 84 mkr. Övriga effekter minskade räntenettot med 281 mkr. Provisionsnettot ökade med 337 mkr eller 22 procent till mkr, främst på grund av ökade kort- och betalningsprovisioner. Även värdepappers- och låneprovisioner ökade. Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde ökade med 213 mkr eller 35 procent till 816 mkr, främst tack vare ökade tradingintäkter. Övriga intäkter ökade med 161 mkr eller 6 procent till 429 mkr, bland annat med anledning av ökade försäkringsintäkter. Kostnaderna ökade med 85 mkr eller 32 procent till mkr (2 696). Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, ökade med 348 mkr eller 31 procent till mkr genom såväl fler antal anställda som högre löner. Resultatbaserade ersättningar ökade med 185 mkr eller 48 procent till 569 mkr. Övriga kostnader ökade med 317 mkr eller 27 procent till 1 52 mkr, främst genom ökade affärsvolymer. Antalet heltidstjänster ökade med 994 till 9 23, varav med 35 i Estland, 336 i Lettland och 353 i Litauen. Under de senaste 12 månaderna har 4 nya kontor öppnats (Estland 2 till 94, Lettland +1 till 77 och Litauen +5 till 128). Kreditförlusterna uppgick till 45 mkr, en ökning med 18 mkr. Kreditförlustnivån var,35 procent (,32). RESULTATUTVECKLING, BALTISK BANKRÖRELSE AFFÄRSVERKSAMHET* mkr Jan-dec Jan-dec Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt Årets resultat Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoritetsandel Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 31,2 31,6 K/I-tal före kreditförluster,4,44 Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Summa intäkter Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond och Försäkring Riskvägd volym enligt äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder och övrigt eget kapital Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % 36, 27,1 Heltidstjänster * De koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av Hansabank finns redovisade i not 41.