Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap inom området Hälsa och Välfärd

Transkript

1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap inom området Hälsa och Välfärd 1. Ämnesbeskrivning Inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap är människors hälsa och vårdande under hela livscykeln i fokus. I vårdvetenskap studeras individens och gruppers resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa, liksom förmågan att hantera förändringar i hälsostatus. Samspelet och relationen mellan individen och/eller deras närstående och berörd personal samt vårdens möjligheter att stödja individen och de närstående utgör viktiga perspektiv. Av vikt är människors möjlighet till delaktighet och trygghet vid behovsbedömning, val av och genomförande av åtgärder. Av speciellt intresse är sådana sammanhang där de egna resurserna sviktar och/eller befinner sig i en utsatt situation. Vårdvetenskaplig forskning omfattar olika teorier och metoder för studier av problem, åtgärder och de ingående processerna, liksom beroendet av berörda sammanhang såsom samhällelig organisation, kulturella, sociala och globala. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp- eller samhällsperspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder. Vårdvetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap och socialt arbete vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av aktuellt forskningsområde. 2. Utbildningens mål Utbildningens mål är att den forskarstuderande skall nå vidgade och fördjupade kunskaper i ämnet vårdvetenskap, nödvändiga för avhandlingsarbetet och användbara vid senare yrkesverksamhet såväl utanför som inom högskolan. En examen på forskarnivå innebär möjlighet att arbeta med en rad kvalificerade forskningsrelaterade arbetsuppgifter inom högskolan, offentlig sektor, civilsamhället eller näringslivet såväl nationellt som internationellt. Ett av målen med utbildningen på forskarnivå vid Mälardalens högskola är att utveckla individens kreativitet och förbereda för ledande befattningar i samhället. Utbildningen ska genomföras med hög kvalitet och god produktivitet och utbildningsaspekten ska vara det primära. Avhandlingarna ska vara av internationellt hög kvalitet. Huvudmålet med utbildningen är att forma nya forskare med goda förutsättningar att verka inom forskarrelaterade arbetsmiljöer och den ska leda till att den studerande är väl förberedd för fortsatt yrkesverksamhet. Utbildningen ska utveckla god förmåga att självständigt planera 1(11)

2 och genomföra forskning liksom att strukturera och förmedla kunskap och vetenskaplig information samt att framställa resultaten muntligt och skriftligt. Doktorsexamen uppnås efter att den forskarstuderande fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ämnet vårdvetenskap för utbildning på forskarnivå., bilaga 2 Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen. 2.1 Doktorsexamen i vårdvetenskap Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det mångvetenskapliga forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet, identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - vidga sin förståelse och respekt för olika synsätt, kulturer och traditioner. 2(11)

3 Vetenskaplig avhandling För doktorsexamen skall den forskarstuderande ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 165 högskolepoäng godkänd. 2.2 Licentiatexamen i vårdvetenskap Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig avhandling För licentiatexamen skall den forskarstuderande ha fått en vetenskaplig avhandling (licentiatavhandling) om 70 högskolepoäng godkänd. 3. Antagning 7 kap. 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon form av information behöver dock inte lämnas 1.vid antagning av doktorand som skall genomgå utbildning inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. 3(11)

4 Vid nyrekrytering av forskarstuderande till utbildning på forskarnivå, som ska finansieras genom doktorandanställning, ska anställningen och utbildningsplatsen alltid annonseras. Vid Mälardalens högskola annonseras sådan anställning på högskolans hemsida under sidan Lediga anställningar och ofta även i dags- och fackpress. Undantag för detta krav görs då det finns avtal med kommuner, landsting eller annan part, förflyttning från annat lärosäte samt antagning till senare del. Vid varje antagningstillfälle ska akademin utse en ansvarig för antagningsprocessen. Vem som är ansvarig ska tydligt framgå vid annonsering av utbildningsplatsen och i ansökan om antagning. Ansökan till utbildning på forskarnivå kan göras vid fastställda tidpunkter och i undantagsfall löpande under året. Ansökan ska ske på särskild ansökningsblankett som finns att hämta från högskolans hemsida. 3.1 Behörighet 7 kap. 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 7 kap. 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. 7 kap. 40 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Utöver att uppfylla fordringarna för grundläggande behörighet krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 1. Nödvändiga kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning och/eller yrkeserfarenhet som bedöms utifrån relevansen för forskningsprojektet. 2. Nödvändiga språkkunskaper i engelska, såväl muntliga som skriftliga. Bedömning av dessa kunskaper görs genom att den sökande presenterar sin avhandlingsplan på engelska för ansvarig för antagningsprocessen och handledarkollegiet. Då det inom vårdvetenskap finns utrymme för både ämnesspecifika och mångvetenskapliga ansatser kan nödvändig/relevant kunskapsbakgrund komma från olika ämnen/områden såsom beteendevetenskap, folkhälsa, medicin, samhällsvetenskap eller vårdvetenskap. Forskningssamordnaren är ansvarig för att bedöma om behörighetskraven är uppfyllda. Fakultetsnämnden beslutar om undantag från behörighetskraven medan forskningssamordnaren utreder och bereder grunderna för undantag från behörighetskraven i samråd med handledarkollegiet. 4(11)

5 3.2 Urval Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs utifrån en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och baseras på tidigare studieresultat, kvaliteten på den sökandes avhandlingsplan samt samarbetsförmåga. Urvalet görs av ansvarig för antagningsprocessen i samråd med handledarkollegiet. Urvalet och eventuell rangordning av sökande vilka bedöms behöriga skall dokumenteras och delges forskningssamordnaren. Endast forskarstuderande som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt får antas. Det åligger akademichef att säkerställa att en finansieringsplan som motsvarar hela studietiden är garanterad vid antagningstillfället. Där utöver ska kostnader för resor och övriga kringkostnader kunna garanteras för hela studietiden. Dessa krav ska vara uppfyllda oavsett anställnings- och finansieringsform. 3.3 Antagningsprocessen Antagning till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola ska göras med doktorsexamen som mål. En person som har avlagt licentiatexamen vid högskolan eller vid annat lärosäte kan antas till så kallad senare del, dvs. med doktorsexamen som mål. Utskottet för forskarutbildning fattar beslut om att anta studerande till utbildning på forskarnivå efter förslag från akademin. 3.4 Övergång från annat lärosäte 7 kap. 38 En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område, får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Vid sådan övergång ska akademichefen vid akademin för hälsa, vård och välfärd säkerställa att finansiering för kvarvarande studieperiod kan garanteras enligt samma kriterier som för övriga forskarstuderande. Beslut om övergång fattas av utskottet för forskarutbildning efter förslag från akademin. Ansökan kan göras löpande under läsåret på särskild ansökningsblankett som finns att hämta från högskolans hemsida. 4. Utbildningens innehåll och upplägg 4.1 Individuell studieplan 6 kap. 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. 5(11)

6 Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. För varje forskarstuderande ska det innan antagningen upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska fastställas enligt de regler som fakultetsnämnden har fastställt. Den individuella studieplanen ska årligen följas upp och revideras. Därutöver ska den revideras i samband med varje större förändring av villkoren för studierna. Den forskarstuderande, samtliga handledare och akademichef ska genom sina underskrifter intyga att de har tagit del av och godkänt planen varje år. 4.2 Kurser och seminarier Kursdelen i forskarutbildningen består av 75 hp obligatoriska kurser var av 15 hp är valfria. De obligatoriska kurserna består av ett block med en grundkurs i forskarstudier, ett block med kurser i vårdvetenskap och ett block med kurser i området Hälsa och välfärd. De 15 hp valfria kurserna är avhandlingsspecifika och väljs i samråd med handledaren. I den individuella studieplanen ska bl a anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande ska ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs motsvarar. Efter överenskommelse kan den forskarstuderande tillgodoräkna sig poäng från andra kurser på avancerad nivå inom avhandlingens område (max 15 hp). För varje kurs ska det finnas en examinator från den akademi som ger kursen. En fastställd kursplan som anger kursens mål, innehåll och poängtal ska finnas. Inom ramen för doktorsexamens 240 hp ska studier motsvarande 75 hp bestå av kurser. Motsvarande fördelning för licenciatexamens 120 hp ska studier motsvarande 50 hp bestå av kurser. 1 kap. 14 Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. Varje kurs som avslutas ska innehålla en kursvärdering som sammanställs. Resultatet och eventuella åtgärder som vidtas som ett resultat av kursvärderingarna ska delges studenterna genom publikation på forskarutbildningens webb-plattform. Den forskarstuderande ska aktivt delta i doktorandseminarier i vårdvetenskap och bevista disputationer både inom vårdvetenskap och inom sitt eget specifika ämnesområde i syfte att göra sig förtrogen med avhandlingsskrivandets problematik. Alla forskarstuderande ska dessutom på engelska presentera sitt avhandlingsarbete vid följande tre seminarier: - Antagningsseminarium den forskarstuderande ska presentera sin avhandlingsplan 6(11)

7 - Halvtidsseminarium ungefär efter halva studietiden ska det pågående avhandlingsarbetet presenteras. Färdiga arbeten granskas och plan för återstående arbete presenteras. - Slutseminarium avhandlingsarbetet granskas i slutfasen. 4.3 Avhandling 6 kap. 33 Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Avhandlingsarbetet i Vårdvetenskap ska motsvara minst 165 hp och kan utformas som en sammanläggningsavhandling eller som en monografi. En sammanläggningsavhandling består av delarbeten samt en sammanläggningsdel (kappa). Delarbetena ska motsvara den kvalitet som krävs för publicering i internationella refereegranskade tidskrifter. När avhandlingen läggs fram till disputation ska minst hälften av delarbeten vara publicerade (eller accepterade). Sammanläggningsdelen ska belysa de olika delarbetena, hur de hänger samman och vilken kunskap de sammanlagt genererat. En monografiavhandling är ett sammanhängande arbete. Etisk prövning, skall när detta krävs, vara genomförd innan studiens empiriinsamling påbörjas. I de flesta fall skrivs avhandlingarna på engelska med en engelsk och en svensk sammanfattning. Om avhandlingen skrivs på svenska ska även en engelsk sammanfattning presenteras. 4.4 Handledning 6 kap. 28 För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst tvåhandledare. En av dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 beslutar något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare. Handledningens omfattning och begränsningar För varje forskarstuderande ska vid antagningen utses en handledargrupp, bestående av en huvudhandledare och en eller flera biträdande handledare. En forskarstuderande på heltid har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Tiden bör ses som ett riktmärke för handledarens arbetsinsats för varje forskarstuderande och kan fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare. Ingen handledare ska sammantaget vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju forskarstuderande på heltid. Denna gräns gäller den sammantagna mängden handledarskap som en och samma handledare gör i egenskap av huvud- och/eller biträdande handledare. Huvudhandledares och biträdande handledares ansvar Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för den forskarstuderandes utbildning. Biträdande handledare kan svara för direkt handledning av den forskarstuderande eller bidra med annan ämneskompetens. En av handledarna ska vara verksam vid samma akademi som den forskarstuderande men de övriga kan vara verksamma vid någon annan institution eller organisation som den forskarstuderandes akademi har forskningssamarbete med. När 7(11)

8 handledargruppen utses bör man alltid beakta handledarnas relation till varandra. I de fall några av handledarna har en nära privat relation, eller annan relation som riskerar hämma handledarnas självständighet, bör en annan konstellation sökas. Handledare ska vara tillgängliga för den forskarstuderande i diskussioner om utbildningen, de ska lyssna på den forskarstuderandes idéer, visa på möjliga vägar, komma med konstruktiv kritik och lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning och bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider i lämplig takt. Handledarens roll bör till en början vara av vägledande karaktär men sedan övergå till en stödjande funktion då utbildningens mål är självständiga forskare. Det är huvudhandledarens ansvar att se till att godkända prov rapporteras in i forskarladok och att avgöra när samtliga fordringar i utbildningens kursdel är fullgjorda. Huvudhandledaren ansvarar också för att akademins åtaganden enligt den individuella studieplanen uppfylls. Kompetenskrav och kompetensutveckling för handledare Vid Mälardalens högskola ska huvudhandledare för den forskarstuderande vara docentkompetent lärare eller professor vid lärosätet. De biträdande handledarna ska vara disputerade forskare. Huvudhandledaren ska ha gått handledarutbildning. Biträdande handledare(-na) bör ha gått handledarutbildning. Byte av handledare Enligt högskoleförordningen Kap 6 28 har forskarstuderande som begär det rätt att byta handledare. Beslut om utnämnande av ny handledare fattas av utskottet för forskarutbildning. Om ett handledarbyte blir aktuellt ska den forskarstuderande skriftligen begära att få byta handledare. Fakultetsnämnden rekommenderar inte att en forskarstuderande byter projekt senare än 18 månader efter antagning. 4.5 Förhandsgranskning Inför varje disputation ska någon form av förhandsgranskning av avhandlingen ske. Syftet är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på avhandlingen. 4.6 Internationalisering Varje forskarstuderande bör delta vid minst en internationell vetenskaplig konferens under utbildningstiden och presentera forskningsresultat antingen muntligt eller med en posterpresentation. Utlandsvistelse om en till sex månader under doktorandtiden rekommenderas starkt. Denna vistelse bör planeras i samråd med huvudhandledare och kan förläggas antingen vid ett av de lärosäten med vilka Mälardalens högskola har avtal eller vid annat lärosäte där forskning inom ämnet bedrivs med excellens. 5. Examination Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen, eller om särskilda skäl föreligger med licentiatexamen. Studenten har också rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen. 8(11)

9 5.1 Doktorsexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (, bilaga 2) och beskrivs på sidan två i detta dokument. För doktorsexamen krävs totalt genomförda 240 högskolepoäng godkända kurser om 75 högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om 165 högskolepoäng Kurser 6 kap. 32 Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). För doktorsexamen i ämnet vårdvetenskap ska 75 hp vara examinerade och godkända, var av 15 hp är valfria avhandlingsspecifika kurser. Alla kurser som ingår i doktorsexamen ska ha en fastställd kursplan och examineras av utsedd examinator. Betygsnivåerna godkänt respektive underkänt ska användas. Disputation 6 kap. 33 Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Varje forskarstuderande ska ensam försvara sin avhandling om 165 högskolepoäng vid en disputation. Disputationsakten har följande huvudsyften: att ge allmänheten en insikt i på vilket sätt den forskarstuderande har bidragit till kunskapsutvecklingen, att bereda en vetenskapligt förstklassig granskning av avhandlingen, att ge den forskarstuderande tillfälle att visa sin förmåga att diskutera forskning såväl populärt som på hög vetenskaplig nivå. Den forskarstuderande, respondenten, försvarar sin avhandling vid en disputation där även ordföranden, opponenten, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet är närvarande. Betyg på doktorsavhandling 6 kap. 34 Vid betygsättning av doktorsavhandling skall minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. 9(11)

10 6 kap. 35 Högskolan får meddela föreskrifter om det betygsystem som ska användas och om disputationen och betygsättningen i övrigt. Opponenten och betygsnämndens ledamöter ska normalt vara docent eller professor. Betygsnämnden, som betygsätter doktorsavhandlingen, ska bestå av tre eller fem ledamöter och högst en får komma från samma akademi som doktoranden. Minst en av ledamöterna ska hämtas utanför den egna högskolan. Bland betygsnämndens ledamöter ska båda könen finnas representerade. Till varje disputationstillfälle ska det utses en reserv till betygsnämnden vilken kan träda in vid de tillfällen då någon ledamot tvingas lämna återbud med kort varsel. Det är då viktigt att beakta att betygsnämnden vid sådan händelse fortfarande har en sammansättning som motsvarar det som vad som ovan beskrivits. Det är även önskvärt att man ser över möjligheten att med kort varsel kunna ersätta en opponent som tvingas lämna återbud. Nämnden sammanträder omedelbart efter disputationen. Betygsnämnden kan besluta att eventuella biträdande handledare får delta i överläggningarna men inte i besluten. Betygsnämnden är beslutsfattande när samtliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Beslut om att underkänna avhandlingen ska motiveras. Beslut om att godkänna avhandlingen ska motiveras om allvarlig kritik har riktats mot avhandlingen under disputationen eller om betygsnämnden varit oeniga i sitt beslut, annars inte. Opponent och huvudhandledare har rätt att vara närvarande vid betygsnämndens sammanträde och delta i överläggningarna men inte i beslutet. Betygsnämndens ledamöter utser en ordförande inom sig. Betygsnämndens ordförande ansvarar för att justerat protokoll sänds till forskningssamordnaren. 5.2 Licentiatexamen Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (, bilaga 2) För licentiatexamen krävs totalt genomförda 120 högskolepoäng godkända kurser om 50 högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om 70 högskolepoäng Kurser 6 kap. 32 Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). För licentiatexamen i ämnet vårdvetenskap ska 50 hp vara examinerade och godkända, var av 49,5 hp är obligatoriska kurser. Alla kurser som ingår i licentiatexamen ska ha en fastställd kursplan och examineras av utsedd examinator. Betygsnivåerna godkänt respektive underkänt ska användas. 10(11)

11 Licentiatseminarium För licentiatexamen ska den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete omfattande 70 högskolepoäng eller vetenskapliga artiklar och en därtill hörande sammanläggningsdel. Licentiatavhandlingen ska försvaras muntligt vid offentligt seminarium. Avhandlingen ska examineras av betygsnämnd med betyget Godkänd eller Underkänd. 11(11)