Studieguide och schema Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 hp

Transkript

1 Studieguide och schema Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 hp Umeå universitet Pedagogiska institutionen samt institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap Vt

2 Välkommen till kursen Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 hp! Ur kursplanen Innehåll Moment 1. Läroplan, skolämne och kunskap i teori och praktik, 9 hp. Theoretical and practical perspectives on curriculum, school subject and knowledge. Ur historiskt och samtida perspektiv diskuteras frågor om läroplansteori, läroplaner och skolämnen, i en politisk och kulturell kontext. Frågor om skolämnens legitimitet och lärares professionalitet behandlas. Kunskapsbegreppet fördjupas så att skolkunskap relateras till vardagskunskap och vetenskap. Internationella perspektiv beaktas. Moment 2. Läroplan, skolämne och kunskap i praktisk verksamhet 6 hp. Curriculum, school subject and knowledge in practice. Med utgångspunkt i skolämnen behandlas perspektiv på transformering, realisering och utvärdering av skolundervisning. I momentet ingår en vecka VFU (1,5 hp). Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna - problematisera betydelsen av beprövad erfarenhet och teori i relation till lärarprofessionen, - diskutera skillnader mellan beskrivning och tolkning av skolsituationer, - diskutera och redogöra för teorier om normalitet och avvikelse, och problematisera kategoriseringars effekter för verksamheten i skolan, - redogöra för och diskutera läraryrkets historiska och samhälleliga inramning, - identifiera problem i vägval för uppfyllelse av intentioner i lagar och styrdokument, - identifiera och analysera faktorer som påverkar transformering, realisering och utvärdering av undervisning inom sitt ämne, - använda grundläggande vetenskapliga metoder, sammanställa, beskriva pröva och värdera resultat. Kurslitteratur Arvastson, Gösta & Ehn, Billy(2007) Kulturnavigering i skolan, Gleerups Bjerg, Jens(2000) Pedagogik- en grundbok, Liber, (valda delar). Hartman, Jan(2004) Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur Hartman, Sven G (2012) Det pedagogiska kulturarvet traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Natur och Kultur Lindensjö, Bo & Lundgren Ulf P (2000) Utbildningsreformer och politisk styrning, HLS förlag Lindström, Lars & Lindberg, Viveca(2005) Pedagogisk bedömning att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, HLS förlag, (valda delar). 2

3 Kurslitteratur (forts) Lgr 11 eller Lgy11 Utbildningshistoriska artiklar: (Kommer att finnas på kursens Cambrosajt under fliken Filsamling.) Akademia.edu: Dahlstedt, Magnus, Skola, fostran, medborgarskapande Utbildningspolitiska reformer från 1940-tal till millennie-skiftet er_fran_1940-tal_till_millennieskiftet Englund, Tomas Utbildning som medborgerlig rättighetskilda traditioner och uttolkningsmöjligheter, Ur Utbildning och Demokrati 2002, vol 11, nr 1, s en/2002/nr_1/englund.pdf Englund, Tomas & Quennerstedt, Ann, VADÅ LIKVÄRDIGHET? om likvärdighetsbegreppets olika innebörder i olika sammanhang på skilda utbildningspolitiska nivåer och i konkret skolverksamhet, Ur Forskning om utbildningsvetenskap, vetenskapsrådets rapportserie, 15:2006, s Kursens upplägg Kursen genomförs som distanskurs med tre schemalagda träffar på Umeå universitet. På dessa träffar sker undervisningen i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Strävan under de universitetsförlagda delarna är att även under föreläsningar åstadkomma ett dialogiskt klimat, för att ge utrymme för samtal och diskussion. Ett par seminarier, samt viss handledning och övrig kurskommunikation sker på kursens Cambrosajt. Under moment 2 genomförs en fältstudie med anknytning till grund- eller gymnasieskola. Det bör påpekas att distansformen innebär ett stort mått av självständigt arbete. 3

4 Kursträff 1 Tisdag 13/1 Bt 101, Beteendevetarhuset Kursintroduktion, indelning i seminariegrupper om 4-5 stud. Svenska skolans historia (Gunnar L) Genomgång och samtal Onsdag 14/1 Nbvh 1005, Norra beteendevetarhuset Läroplansteori och didaktisk analys (Gunnar L) Genomgång och samtal Introduktion till planeringsuppgift (Gunnar L) Gruppövning, undervisningsplanering, inklusive lunch Redovisning av gruppövning (Gunnar L) Summering och avslutning Litteratur med koppling till första träffen: Hartman, Sven G (2012) Det pedagogiska kulturarvet traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Natur och Kultur Lindensjö, Bo & Lundgren Ulf P (2000) Utbildningsreformer och politisk styrning, HLS förlag Utbildningshistoriska artiklar: (Kommer att finnas på kursens Cambrosajt under fliken Filsamling.) Dahlstedt, Magnus, Skola, fostran, medborgarskapande Utbildningspolitiska reformer från 1940-tal till millennie-skiftet, Akademia.edu Englund, Tomas, Utbildning som medborgerlig rättighet skilda traditioner och uttolkningsmöjligheter, Ur Utbildning och Demokrati 2002, vol 11, nr 1, s Englund, Tomas & Quennerstedt, Ann, VADÅ LIKVÄRDIGHET? om likvärdighetsbegreppets olika innebörder i olika sammanhang på skilda utbildningspolitiska nivåer och i konkret skolverksamhet, Ur Forskning om utbildningsvetenskap, vetenskapsrådets rapportserie, 15:2006, s Det är bra om ni översiktligt hunnit titta på litteraturen i förväg. Hartmans bok är en lättläst och naturlig inledning. 4

5 Uppgifter att göra innan kursträff 2 (Examinationer av moment 1) 1. Cambroseminarium 1: Arvastsson, Gösta & Ehn Billy(2007) Kulturnavigering i skolan, Gleerups Boken består av ett antal artiklar som diskuterar olika kulturbetingade situationer i skolan. Det handlar bl.a. om frågor kring genus och etnicitet. Boken ger också tänkbara analysinstrument och analysmodeller för företeelser som är kopplade till sådana situationer. Var och en av er läser boken och formulerar tre frågor/problem som intresserar er under läsningen och lägger ut dessa på er seminariegrupps Forum på Cambro. Seminariet genomförs under perioden 16/2 till 20/2 och består i att du, på seminariegruppens forum, diskuterar minst en fråga från varje seminariemedlem. Tänk gärna på att göra färre och djupare diskussionstrådar i er seminariegrupp än många och ytliga. Några kapitel ur Bjerg, Jens(2000) kan fungera som verktyg för reflektion och problematisering av Arvastsson & Ehn(2007): Harriet Bjerrum Nielsen, Sophie och Émile i klassrummet. Kön och marginalisering i skolan Donald Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg Staf Callewaert, Utbildningsfilosofi, Frankfurterskolans kritiska teori och Peirre Bordieus sociologi För godkänt betyg krävs att man deltagit i seminariet enligt ovanstående. 2. Cambroseminarium 2: Egen vald icke svenskspråkig litteratur Under kursen ska ni självständigt söka icke svenskspråkig litteratur som berör ert eget verksamhetsområde. Ni ska välja didaktisk litteratur som exempelvis kan beröra ämnesdidaktiska frågor, utvärdering, bedömning, metoder etc. Med tanke på kursens innehåll ska ni undvika litteratur, som är av ämnesfördjupande karaktär. Inför detta seminarium ska ni dels förbereda en presentation av er bok, dels formulera en diskussionsfråga som läsningen väckt. Presentationen, ca en A4, ska bestå av en sammanfattning av de väsentliga poängerna i boken och en bedömning av bokens relevans för er i ert arbete. Diskussionsfrågan kräver alltså en bakgrundsbeskrivning som gör att andra deltagare kan förstå vad ni ser som problem. Presentation och diskussionsfråga läggs ut på seminariegruppens Forum på Cambro. Seminariet genomförs under perioden 9/3 till 13/3 och består i att du, på seminariegruppens forum, presenterar din bok, formulerar en fråga och deltar med minst ett inlägg under varje diskussionsfråga. För godkänt betyg krävs att man deltagit i seminariet enligt ovanstående. 5

6 3. Hemtentamen, delas ut vid kursträff 1 och läggs då också ut på Cambro. Den baseras på: Hartman, Sven G (2012) Det pedagogiska kulturarvet traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Natur och Kultur Lindensjö, Bo & Lundgren Ulf P (2000) Utbildningsreformer och politisk styrning, HLS förlag Lgr 11 eller Lgy 11 Utbildningshistoriska artiklar: Dahlstedt, Magnus, Skola, fostran, medborgarskapande Utbildningspolitiska reformer från 1940-tal till millennie-skiftet, Akademia.edu Englund, Tomas, Utbildning som medborgerlig rättighet skilda traditioner och uttolkningsmöjligheter, Ur Utbildning och Demokrati 2002, vol 11, nr 1, s Englund, Tomas & Quennerstedt, Ann, VADÅ LIKVÄRDIGHET? om likvärdighetsbegreppets olika innebörder i olika sammanhang på skilda utbildningspolitiska nivåer och i konkret skolverksamhet, Ur Forskning om utbildningsvetenskap, vetenskapsrådets rapportserie, 15:2006, s Din hemtentamen läggs in under fliken Uppgifter på Cambro, senast 25/3, kl Den bedöms med betygen väl godkänt, godkänt eller underkänt. För godkänt betyg krävs att de tillämpliga delarna av de förväntade studieresultaten uppnås. För betyget väl godkänt krävs utöver detta att svaren genomgående präglas av ett analytiskt och problematiserande förhållningssätt. 6

7 Torsdag 26/3 Kursträff 2 Bt 214, Beteendevetarhuset Caseuppgift, introduktion (Peter V) Vetenskaplig teori och vetenskaplig metod Genomgång och samtal (Agneta H) Fredag 27/3 Bt 214, Beteendevetarhuset Bedömning för lärande, genomgång och samtal (Gunnar L) Genomgång av fältstudieuppgiften (Agneta H och Gunnar L) Gruppsamtal om fältstudien (Agneta H och Gunnar L) Tillfälle till frågor, sammanfattning och avslutning Litteratur med koppling till andra träffen: Hartman, Jan(2004) Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur Lindström, Lars & Lindberg, Viveca(2005) Pedagogisk bedömning att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, HLS förlag, (valda delar). Bjerg, Jens(2000) Pedagogik- en grundbok, Liber, några kapitel: Birgitte Elle, Lärarstycken lärostycken. Om teori och praktik i lärarjobbet Peer Mylov, Lärande i och om praktiken Peer Mylov, Teori i och om praktiken Det är bra om ni översiktligt hunnit titta på litteraturen i förväg. 7

8 Uppgifter att göra innan kursträff 3 (Examinationer av moment 2) 1. Fältstudie Under kursens andra moment ska ni genomföra en självständigt utformad fältstudie. Studien ska beröra någon del av er dagliga verksamhet. Kursplanen beskriver momentets innehåll som perspektiv på transformering, realisering och utvärdering av skolundervisning. Det är alltså inom det fältet som er studie bör ligga. Transformering: Realisering: Utvärdering: planering enligt didaktiska principer genomförande enligt didaktiska principer bedömning och utvärdering enligt didaktiska principer De fsr om framförallt berörs är: - problematisera betydelsen av beprövad erfarenhet och teori i relation till lärarprofessionen - identifiera problem i vägval för uppfyllelse av intentioner i lagar och styrdokument - identifiera och analysera faktorer som påverkar transformering, realisering och utvärdering av undervisning inom sitt ämne - använda grundläggande forskningsmetoder, sammanställa, beskriva, pröva och värdera resultat Möjliga ingångar Utgå från den egna verksamheten. Studera något som ni upplever som ett problem eller en möjlighet i er egen yrkesutövning, med andra ord något som intresserar er och som ni vill ha ökad kunskap om. Lämpliga inspirationskällor i kurslitteraturen är framförallt: Arvastsson & Ehn, Kulturnavigering i skolan Hartman, S, Det pedagogiska kulturarvet traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria Lindström & Lindberg, Pedagogisk bedömning om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap 8

9 Rapporten ska innehålla följande delar: Inledning: Introduktion till problemområdet Bakgrund till problem-/ frågeställning Syfte och frågeställningar Varför gör du studien, vad vill du uppnå med den? Vilka konkreta frågor ska besvaras? De ska bygga på en undran, möjliggöra slutsatser och formuleras så entydigt, väldefinierat och kärnfullt som möjligt. Undvik ja/nej- frågor! Tidigare forskning/analytiska utgångspunkter Vad har forskats inom området tidigare? Vilka tidigare teorier kan vara av intresse för dina frågor och användas som analysverktyg av din empiri? Sök och presentera litteratur som anknyter till ditt problemområde. Förutom kurslitteraturen kan du på egen hand söka relevant litteratur. Metod: Utgå från etablerade metoder. Beskriv i detalj hur du gått tillväga för att samla in din empiri. Möjliga underrubriker är exempelvis försökspersoner, material, procedur, databehandling. Noggrannheten ska möjliggöra replikation (upprepning) och evaluering (utvärdering). Kom också ihåg att diskutera hur data förväntas kunna analyseras. Referens till någon forskningslitteratur ska finnas. Resultat och analys: Strukturerad och sammanfattad presentation av resultatet utifrån dina frågeställningar. Hänvisning kan göras till eventuella bilagor där mer detaljerad empiri kan samlas. Eftersträva logik i framställningen. Som analysverktyg av resultatet används den teori som presenterats tidigare i rapporten Diskussion Diskussion av resultat och analys. Har du fått svar på dina frågor och uppnått ditt syfte? Vilka slutsatser kan du dra på basis av resultat och analys? Hur kan din nya kunskap användas i ditt lärarjobb? Diskutera också studiens metodval, validitet och reliabilitet. Referenslista Formella krav: - Beräknad omfattning av studien är ord (ca 8-10 sidor). Detta är ett riktmärke, men sträva efter att hålla studien inom detta utrymme. - Referenser görs i vederbörlig omfattning och antingen enligt parentes- eller notsystemet. Var konsekvent! - Rekommenderat typsnitt: Calibri eller Times New Roman 9

10 - Storlek: 12 p - Radavstånd: 1½ Studien publiceras i Cambro på Forum senast måndag 25/5. Ni förväntas att läsa de studier som ingår i er redovisningsgrupp, och opponenten till varje studie har därutöver ett särskilt ansvar. (se nedan). Seminarium Fältstudier Seminariet genomförs vid kursträff 3. Ni indelas i grupper om 3 studerande. Varje uppsats kommer därefter att behandlas enligt följande: Den som skrivit (respondenten) inleder seminariet med att göra eventuella tillrättalägganden eller andra korrigeringar som kan vara nödvändiga. Alla i gruppen förutsätts ha läst uppsatsen så någon presentation i övrigt är knappast nödvändig. Denna inledande del beräknas ta högst fem minuter. Under ca 45 minuter diskuteras sedan uppsatsen. Opponenten har här en mycket viktig roll. Opponentens arbete bör i första hand inriktas på frågor som: hur är syfte och frågeställningar formulerade? Hur står de använda metoderna i relation till syfte och frågeställningar? Besvaras de frågor som respondenten formulerat? Vilken validitet och reliabilitet har resultaten? För vilka är uppsatsen intressant? Vilka nya frågor väcker uppsatsen? Hur är referenser och annan formalia utförda? Opponentens roll är att vara konstruktivt kritisk. Även om opponenten har huvudansvaret ska det givetvis finnas tid och möjlighet för de övriga läsarna att delta i diskussionen. Efter avlutat seminarium lämnar opponenten in ett skriftligt underlag för den genomförda oppositionen till den undervisande läraren samt respondenten. Respondenten kan lämna sin uppsats till den undervisande läraren i samband med seminariet, men har också möjlighet att efter bearbetning lämna en slutlig version i Cambro under fliken Uppgifter, senast måndag 8/6. Fältstudieseminariet är obligatoriskt. Rapporten bedöms med betygen väl godkänt, godkänt eller underkänt. För godkänt betyg krävs att de tillämpliga delarna av de förväntade studieresultaten uppnås. För betyget väl godkänt krävs utöver detta att rapporten genomgående präglas av ett analytiskt och problematiserande förhållningssätt. 2. Caseuppgift Före kursträff 3 tre gör du även en caseuppgift. Den kommer att presenteras närmare under kursträff två och redovisas under kursträff 3. Redovisningen är obligatorisk. Uppgiften bedöms med betygen godkänt eller underkänt. 10

11 Kursträff 3 Tredje träffen deltar du under en av dagarna. Vilken dag det blir bestäms i samråd mellan studenter och lärare. Måndag 1/ Seminarium Fältstudier 3 studerande (Agneta H) Nbvh Seminarium Fältstudier 3 studerande (Gunnar L) Nbvh Caseredovisning, 6 studerande (Peter V) Nbvh Seminarium Fältstudier 3 studerande (Agneta H) Nbvh Seminarium Fältstudier 3 studerande (Gunnar L) Nbvh Caseredovisning, 6 studerande (Peter V) Nbvh 1022 Eller Tisdag 2/ Seminarium Fältstudier 3 studerande (Agneta H) Nbvh Caseredovisning, 3 studerande (Peter V) Nbvh Seminarium Fältstudier 3 studerande (Gunnar L) Nbvh Caseredovisning, 3 studerande (Peter V) Nbvh 1022 Lärare: Agneta Hult, agneta.hult@umu.se Peter Vinnervik, peter.vinnervik@umu.se Gunnar Lindström (kursansvarig), gunnar.lindstrom@umu.se 11

12 12