PUSSELBITEN. Möt Tigist och hennes familj i Etiopien. Lena Endre på besök i Mali. När avslutas fadderskapet? Teckningar stärker barns självförtroende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PUSSELBITEN. Möt Tigist och hennes familj i Etiopien. Lena Endre på besök i Mali. När avslutas fadderskapet? Teckningar stärker barns självförtroende"

Transkript

1 PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer Lena Endre på besök i Mali När avslutas fadderskapet? Teckningar stärker barns självförtroende Möt Tigist och hennes familj i Etiopien

2 ledare småplock innehåll På plats i Etiopien Möt Tigist och hennes familj. Sidorna 4 6 Barn frågar barn Barnen på Assbergs förskola ställer frågor till barn i Mali. Sidan 7 Teckningar Barns självförtroende stärks när de får måla och rita. Sidorna 8 9 Framtidsfonden Läs om vad Framtidsfonden arbetade med under Sidan 10 Lena Endre i Mali Lena Endre har besökt fadderprojekt och spelat in en informationsfilm. Sidan 11 Fadderresan Anna Artén har träffat sitt fadderbarn Samantha i Mexiko. Sidan Årsredovisning Nu får barn och familjer hjälp! Sidan 14 Fadderservice När avslutas fadderskapet? Sidan 15 Krönikan Lena Endre Sidan 16 Omslag: 10-åriga Semeria från Aynage i Etiopien. Foto: Ulrika Wedin Barn ska vara betydelsefulla Vi arbetar för att förändra vuxnas syn på barnen När vi pratar om vad barn i de länder där Barnfonden arbetar behöver är det lätt att börja tänka på rent vatten, mat och mediciner. Och självklart är allt detta viktigt. Men barn behöver också bli sedda och känna att de är betydelsefulla. Jag återkommer ofta till hur lika barn runt om i världen är. Hur deras drömmar och deras behov på många sätt är desamma. I många av de länder där vi arbetar har barnen traditionellt låg status i samhället. Barn ska vara tysta när de vuxna pratar och de barn som inte lyder, hemma eller i skolan, bestraffas. Vi arbetar för att förändra vuxnas syn på barnen. Det går inte att göra över en natt, men när barn och unga ges möjlighet att uttrycka vad de tycker och tänker, så börjar de vuxna se att de faktiskt har mycket att tillföra. I Mali arbetar konstnären Martel Mataley Ekow med att lära barnen uttrycka sig genom att teckna och måla. Han menar att barn som får lära sig att reflektera och tänka fritt när de ritar växer upp till självsäkra vuxna som kan delta och påverka i samhället. Du kan läsa mer om Martels arbete på sidorna 8 9. Tre barncentrum byggs i Mali I Mali dör vart femte barn före sin femårsdag och nästan hälften av barnen under fem år lider av kronisk undernäring. Bristande hygieniska förhållanden och att föräldrarna har lite kunskap om barnhälsa bidrar till spridning av sjukdomar som malaria, kolera, tuberkulos och olika mag- och tarmsjukdomar. För att minska barnadödligheten och ge barnen en bättre start i livet bygger Barnfonden barncentrum i fattiga byar på Malis landsbygd. Till barncentrumen kan gravida kvinnor komma för kontroller och rådgivning. De får lära sig om näringslära och hur olika sjukdomar förebyggs. Nyfödda och små barn mäts och vägs för att undernäring tidigt ska upptäckas och Mammor och barn på hälsokontroll i ett barncentrum. kunna förebyggas. Barncentrumen fungerar också som förskola några timmar varje dag. Istället för att följa med sina mammor till det dagliga arbetet på fältet får barnen leka i en stimulerande miljö samtidigt som de förbereds inför skolstarten och därmed får större möjlighet att klara skolan. Tack vare stöd från faddrar och givare bygger vi nu barncentrum i byarna Faradié, Bélécou och Kossa. Med ditt stöd hoppas vi också kunna ge byn Djéguénina ett barncentrum. Gå in på och läs mer om hur du kan vara med och rädda liv i Djéguénina. Barnfondens gåvokort. Barnfonden Västra Kanalgatan 8 Box Malmö Tel: Fax: pg: Barnfonden har sk 90-konton (pg & ) vilket innebär att användandet av fondens medel är underställt kontroll av Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI). redaktion & barnfondens kansli Ansvarig utgivare: Karin Bergqvist Redaktion: Karin Wikström, redaktör Ulrika Wedin Cecilia Schön Catherine Larsson Tack till alla som hjälper Barnfonden att göra tidningen till en låg kostnad: tryckeri: Alfa Print formgivning: Inspiration Media illustratör: Mattias Gordon, fotograf: Isabell N Wedin Karin Bergqvist vik. kanslichef Martin Burström vik. handläggare Sevgi Até receptionist Ulrika Wedin programchef Kristin Flodén vik. chef Martina Hibell programhandläggare Catherine Larsson handläggare Afrika Cecilia Schön marknadschef Det är en gammal sanning att barn som blir väl behandlade under sin uppväxt själva har lättare att bli bra föräldrar som respekterar och lyssnar på sina egna barn. Tillsammans är vi med och bryter negativa mönster och ger barn möjlighet att växa och må bra. Maria Thomelius Föräldraledig generalsekreterare Therese Skoglund handläggare Afrika Karin Wikström informatör Fredrik Salomonsson handläggare Asien Kerstin Reimers ekonomi- och IT-ansvarig Eva Winberg handläggare Latinamerika CCF blir ChildFund Den första juli i år byter Barnfondens samarbetsorganisation Christian Children s Fund (CCF) namn och blir ChildFund. Namnbytet markerar att organisationen är politiskt och religiöst obunden. Det är också ett sätt att tydligt visa att man är en del i det internationella nätverket ChildFund Alliance där Barnfonden, BØRNEfonden, ChildFund Australia och nio andra fadderorganisationer ingår. Du som är fadder till ett barn i något av de 19 länder där CCF bedriver fadderverksamhet kommer att märka namnoch logobytet på det material som kommer från fadderbarnets land, till exempel blir CCF Uganda nu ChildFund Uganda. På vår stora dag blev världen lite bättre När Kerstin Bohman och Michail Stockfelt skulle gifta sig valde de att önska sig gåvor ur Barnfondens gåvokatalog. De fick mycket positiv respons från gästerna, som tyckte att det var en bra och rolig idé. Kerstin berättar att de fick skolbänkar till barn i Uganda, getter till familjer i Zambia, grönskaksodlingar till familjer i Etiopien, leksaker till barn i Zambia, dricksvatten till en skola i Indien och mycket annat i bröllopsgåva. Det kändes väldigt bra, att på vår stora dag blev världen lite bättre! Läs mer om Barnfondens gåvokatalog på 2 PUSSELBITEN PUSSELBITEN 3

3 på plats i etiopien Fadderskapet handlar om kontakt mellan människor Ulrika Wedin, Barnfondens programchef, har träffat Tigist Mebrate och hennes familj i Buee i Etiopien och pratat om fadderskapet, projektets stöd och brevskrivning. Tigist och hennes döttrar Hana och Rahel. Rektor Fitsumbirhan Mekonen i skolans bibliotek. Semeria går i tredje klass och hon och hennes klasskompisar har precis skrivit terminens examensprov. Semerias favoritämne är engelska och när skolan är slut för dagen sitter hon gärna kvar i skolbiblioteket för att göra sina läxor och läsa. Vill du skriva till ditt fadderbarn? Har du frågor eller vill du få tips om vad du kan skriva i breven till ditt fadderbarn? På vår hemsida finns en brevväxlingsguide. Tappat bort adressen till ditt fadderbarn? Maila på eller ring på telefonnummer Vi har en jättekonstig fadder som skickar extra gåvor två gånger om året, men aldrig skriver brev! Tigist Mebrate skrattar, men blir snabbt allvarlig och fortsätter: Vi hör ju om olika saker som händer runt om i världen, till exempel var det en storm i Europa, och då blir vi såklart oroliga att något hänt vår fadder och vill veta att han mår bra. Vi sitter inne i Tigists sparsamt möblerade lilla hus, som består av ett lite större rum och ett litet kök. Tigist och de två döttrarna Hana och Rahel, som är tolv och åtta år gamla, sitter på en madrass på golvet och jag har erbjudits långbänken som står längs med ena väggen. På rummets enda säng ligger tvåårige Kidus och sover. Trots att det är mitt på dagen är det mörkt inne i rummet, solstrålarna som letar sig in genom den öppna dörren når inte långt. Jag förklarar att det är många faddrar som inte skriver till sina fadderbarn, men som ändå tänker mycket på dem och bryr sig om dem. Men Tigist ger sig inte. Det är ju viktigt att vi vet hur fadderns livssituation ser ut, att hans familj mår bra, om han är vid god hälsa. Då måste vi kommunicera. Även om jag vet att många faddrar, precis som jag själv, har lite dåligt samvete för att de inte skriver brev så ofta, så tänker jag att det är detta som är så fantastiskt med fadderskapet. Det handlar inte bara om pengar, utan om kontakt människor emellan. Ett litet vykort med några korta meningar kan betyda så mycket. Samtidigt håller Tigist med om att det självklart är bra att man väljer att bli fadder även om man inte är så flitig brevskrivare. Hon är själv mycket engagerad i fadderprojektet och kan intyga vilken nytta fadderbidragen gör. Hon sitter med i föräldrakommittén och är kassör i den lokala lån- och sparföreningen, där kvinnor i området gått samman och sparar en liten summa varje månad för att sedan kunna låna pengar till olika investeringar som ska öka deras inkomst. Tigist berättar att hon till exempel lånat pengar för att köpa verktyg till sin man Yohannes som är snickare. När jag lite skämtsamt frågar om det är så männen får tillgång till kvinnornas sparade pengar ser Tigist helt oförstående ut och säger: Jag bedömde att det var den investering som just då skulle ge störst inkomst till familjen. Sedan berättar hon stolt att hennes man själv snickrat både sängen och byrån som står längs med ena väggen. Det är en stor fördel för Tigists familj att de också får inkomst från något annat än att bara bruka jorden. Många familjer i Etiopien är helt beroende av jordbruket och när skörden slår fel drabbas de hårt. Dessutom är den höga befolkningstillväxten ett stort problem. De små jordlotterna delas i allt mindre bitar för varje generation och det blir allt svårare att försörja en hel familj på det jorden ger. Fadderprojekten arbetar med att hjälpa familjerna att hitta alternativa försörjningsvägar. Men det handlar inte bara t 4 PUSSELBITEN PUSSELBITEN 5

4 på plats i etiopien afrikatema i förskola Barn frågar barn Barnfondens programchef Ulrika Wedin bland barn i ett fadderprojekt i Etiopien. Det är svårt att motivera ett litet barn till att lära sig läsa när det inte finns några böcker. om att utbilda föräldrar och ungdomar i olika yrken. Det måste finnas ett behov av yrket och möjlighet att sälja det som tillverkas. Dessutom måste de som utbildas också lära sig om ekonomi eftersom anställningsmöjligheterna är få och de ofta blir små egenföretagare. I Buee, där Tigist bor, har en kvinnogrupp börjat tillverka en ny sorts enkla vedspisar. Spisen är bränslesnål och, till skillnad från traditionell matlagning över eld, går det också att tillaga mer än en rätt samtidigt. Spisen drar mindre ved och motverkar därför både avskogning och spar tid för kvinnorna och barnen, som inte behöver samla lika mycket ved. Spisen efterfrågas också av andra hjälporganisationer så det är möjligt att sälja den utanför fadderprojektsområdet. Samtidigt är jordbruket mycket betydelsefullt, eftersom det är genom det familjerna får sin mat. Fadderprojektet hjälper till att utveckla odlingsmetoder och förbättra lagringsmöjligheterna, så att familjerna kan spara grödorna längre, både för egen konsumtion och för försäljning när priserna går upp. 6 PUSSELBITEN Tigist har gått en jordbruksutbildning genom projektet och kan nu odla den jord hon ärvt från sin far, som hon tidigare hyrde ut med mycket liten förtjänst. Det går så bra att hon under högsäsong till och med anställer folk som hjälper henne med skörden. Både Hana och Rahel går i Buees grundskola. Med stöd från fadderprojektet har skolan renoverats och fått fler klassrum. Rektorn Fitsumbirhan Mekonen visar runt och berättar stolt att skolan nyligen fått ett eget bibliotek. Böckerna har bland annat det svenska förlaget Studentlitteratur varit med och finansierat. Att ha tillgång till åldersanpassade läseböcker är viktigt för att barn tidigt ska lära sig läsa. Det är svårt att motivera ett litet barn till att lära sig läsa när det inte finns några böcker att läsa varken i skolan eller hemma. Barn som får tillgång till spännande och roliga läseböcker förbättrar sina skolresultat betydligt. Och detta bidrar i sin tur till att färre barn lämnar skolan utan att ha avslutat grundskolan. Barnen tycker verkligen om att vara här i biblioteket och läsa eller spela spel. Dessutom har varje klassrum fått en egen CCF Ethiopia stödjer 14 fadderprojekt CCF Ethiopia har arbetat i Etiopien sedan 1971 och stödjer idag 14 lokala utvecklingsprojekt i fyra regioner. Över barn och familjemedlemmar nås direkt av stödet och mer än människor får indirekt del av CCFs arbete. uppsättning med läseböcker och lärarna har fått utbildning i hur de ska använda böckerna i undervisningen. Vi märker redan nu att barnens resultat har förbättrats, berättar Fitsumbirhan. I skolan finns också en flickklubb. De träffas några gånger i veckan och pratar om sådant som är viktigt för flickorna. Till exempel förbereds de på vad som händer när de kommer i puberteten och skolan ser till att flickorna har tillgång till bindor. Annars stannar många hemma när de har mens och missar mycket av undervisningen. Tillbaka på kontoret i Addis Abeba förklarar landschefen Hubert Charles att det är detta som är typiskt för hur Barnfondens samarbetsorganisation CCF Ethiopia arbetar. Vi ser problemet, flickor är borta från skolan en vecka i månaden, sedan arbetar vi med allt som behövs för att lösa problemet. Det måste finnas tillgång till vatten och toaletter, flickorna behöver bindor och de behöver någon att prata med för att känna sig trygga och förstå vad som händer med deras kropp. ULRIKA WEDIN Karta: MATTIAS GORDON Vad vill svenska barn veta om barn i Mali? Vi lät barnen på Assbergs förskola i Skene ställa frågor till Madioba, Abdoulaye och Amadou som går i Keleyas förskola i Mali. barnens frågor & svar Madioba Bayayoko, 6 år Vilken är din favoritlek? Gunga. Och jag tycker om när lärarna berättar sagor eller roliga historier. Hur ser ditt hus ut? Det finns blommor, djur och ett mangoträd. Vi har en liten grönsaksträdgård med sallad och potatis och annat. Tycker du om glass? Ja, jag får en glasspinne på måndagar när det är marknad. Har du sett några vilda djur? Jag har sett en stor orm. Då blev jag rädd. vill din skola ställa frågor? Helena Helgesson, som är förskolelärare på Assbergs förskola, berättar att de utvecklade ett Afrikatema för att de vill att barnen ska få en mer nyanserad bild av Afrika än vad många vuxna idag har. Vi gör vårt bästa för att visa att Afrika inte är något enhetligt utan har väldigt många olika kulturer och sätt att leva. Valet av tema berodde på att barnen väldigt gärna ville prata om olika afrikanska djur, och detta utvecklades sedan till ett helt Afrikatema. Mycket riktigt så handlade många av frågorna som de ville ställa till barnen i Keleya om vilka djur de har eller har sett. Till exempel ville de fråga om vilka vilda djur som barnen har sett och om de är rädda för spindlar, berättar Helena. Efter hand bygde de på barnens kunskaper och intryck med musik och dans, pratade mer om olika kulturer och om naturen. Vi gjorde även en övning där barnen fick tänka på hur de skulle förklara snö för någon som aldrig sett det förut. Tillsammans kom de fram till att man kan säga att det är som sand fast kallt. När de fick svar på frågorna och bilder på barnen i Mali var barnen på förskolan intresserade och nyfikna. Hampus, som är fem år, trodde absolut att Amadou som sett en stor katt med lång svans hade sett ett lejon. Barnen som fått vara med om detta bär med sig en känsla av att det är fullt möjligt. Det är inget konstigt att barn i Afrika svarar på deras frågor och tar del av deras teckningar och att de kan få ta del av deras. Att det kan uppstå en kontakt. Därmed är ju en del av vårt syfte uppnått. Det är också roligt att se deras reaktioner på att saker och ting är mer lika än de trott, till exempel att barnen i Keleya har likadana trampcyklar som de har! Abdoulaye Koné, 6 år Vilken är din favoritlek? Cykla på trehjulingen. Hur ser ditt hus ut? Mitt hus är byggt av lera med plåtbitar utanpå. Taket är gjort av gräs. Vid mitt hus finns många blommor och ett speciellt träd från Europa. Tycker du om glass? En glass är rund med en pinne. Jag tycker mycket om det. Har du sett några vilda djur? En gång såg jag ett djur med långa öron. Finns det stora spindlar där du bor? Det finns spindlar men jag är inte rädd för dem. Barnen på Assbergs förskola tittar på bilder av barnen som besvarat deras frågor. Amadou Bagayoko, 6 år Vilken är din favoritlek? Snurra på den stora snurran på vår lekplats. Vad har ni för bollar? Jag tycker om att spela fotboll. Vi använder en vanlig boll. Hur ser ditt hus ut? Vid mitt hus finns en liten cykel som är min egen. Och så har vi ett mangoträd. Tycker du om glass? Jag äter det ibland om jag får en peng av mamma. Har du sett några vilda djur? Jag har sett ett djur som såg ut som en stor katt med lång svans. Maila era frågor till De frågor vi väljer ut kommer att besvaras av barn i något av de länder där Barnfonden arbetar. Svaren publiceras på Barnfondens hemsida senare i år. PUSSELBITEN 7

5 teckning på schemat Kadiatou, som är nio år och går i klass tre, får lära sig måla. I bakgrunden syns klasskompisarnas målningar Mina systrars aktiviteter, av Mahamadou Doumbia, 12 år. Min äldsta syster gör läxor varje kväll, medans de andra systrarna mal hirs som vi äter till frukosten. Vi har en stor trädgård där fåglar och hönor går runt och letar mat Min fina by, av Yaya Coulibaly, 9 år. Jag brukar valla min pappas getter på kullarna nära min by. Jag älskar att titta på utsikten över byn. Såhär ser byn ut från toppen av den högsta kullen. Teckningar stärker barns självförtroende Martel Mataley Ekow är konstnär och arbetar med att lära barn i Mali att uttrycka sig genom sina teckningar och målningar. När de tecknar lär sig barnen samtidigt att uttrycka vad de ser och känner. Det stärker deras självförtroende. Barnens roll i stora hierarkiska familjer är ofta mycket underordnad. Barnen är inte vana vid att vuxna lyssnar på vad de vill säga. Därför krävs det också mycket stöd för att få barnen att tro på sig själva och sin förmåga att rita och måla. De ska inte behöva vara rädda för att uttrycka det de ser. Att vara en riktig konstnär är att våga säga sanningen. Det som barnen ser och hur de ser det är sant och viktigt. Martel utstrålar en oerhörd glädje över att få arbeta med barnen. Han berättar att han vill att varje barn ska få utveckla sin fulla potential, att de ska sluta begränsa 8 PUSSELBITEN sig och att de ska våga uttrycka sig och våga tro på sina instinkter. Om barnen får lära sig att reflektera och tänka fritt när de ritar och målar så kan de växa upp till självsäkra vuxna som kan delta och påverka i samhället. Han skrockar när han berättar att han brukar börja med att presentera sig för barnen och säga att han är sju år gammal. Fast han har ju grått hår och skägg, så det tycker alla barn är tokigt och börjar skratta. Han gör det för att det är viktigt att barnen slappnar av och känner sig bekväma innan de börjar rita. När han börjar undervisa en ny grupp börjar han Konstnären Martel Mataley Ekow. med att själv rita en enkel teckning som barnen får försöka efterlikna. Sedan får de rita vidare och han uppmuntrar dem att hitta sin egen stil. När barnen väl har börjat rita så börjar de snart titta på de andra barnens teckningar. Jag säger åt dem att sluta med det. Man jämför inte ett lejon och en elefant, de är som de är. Och en myra är liten, men den klarar sig ändå. När barnen tecknar får de samtidigt träna på att observera sin omgivning och skildra det de ser, saker som kanske inte är så lätta att beskriva med ord. Genom teckningarna får barnen en möjlighet att visa de vuxna, sina vänner eller sin fadder vad de ser och upplever i sin vardag. Att barn får lära sig att rita är inte så barn ställer ut teckningar i Bamako vanligt i Mali, eller i andra länder där skolorna har lite resurser. När det är ont om material i skolorna är skrivblock och blyertspennor förstås det som prioriteras. Barnen skriver sina skrivböcker fulla med små, små bokstäver och att de får använda stora papper och färgkritor är ovanligt. Barnen får helt enkelt inte träna på att rita och därför utvecklas deras färdigheter inte mycket under skolåren. Många faddrar tycker att det är konstigt att deras tonåriga fadderbarn fortfarande bara ritar streckgubbar i sina brev. Men det är alltså inte så märkligt när han eller hon inte har fått någon chans att träna och bli duktigare. I en av teckningsuppgifterna fick barnen skildra sin vardag med en målning och en förklarande text. Av alla teckningar valdes 80 stycken ut till en utställning i huvudstaden Bamako, som bland annat besöktes av Malis utbildningsminister Aminata Sidibe. Hon blev så imponerad av det hon såg att hon överväger att införa teckning som ämne i Malis 9000 grundskolor! När Martel började arbeta med barnen i ett fadderprojekt för två år sedan såg personalen hur snabbt barnen utvecklades och hur deras självförtroende förbättrades. Så han fick erbjudande om att hålla utbildningar i fler fadderprojekt och inspirera fler barn till att måla och rita. Det är viktigt för barnens utveckling att de får möjlighet att uttrycka vad de tycker och tänker, att de får känna att det de har att säga är viktigt. Bilderna blir ett sätt för dem att visa vad som är betydelsefullt för dem och hur de ser på sin omvärld. Och den uppmärksamhet de får från Martel och de andra barnen är fantastiskt stärkande för dem, säger Ulrika Wedin, Barnfondens programchef. På Barnfondens hemsida se kan du se en kort film där Martel Mataley Ekow berättar om sitt arbete i fadderprojekten. PUSSELBITEN 9

6 framtidsfonden filminspelning Lena Endre filmar i Mali Framtidsfonden är ett komplement till fadderskapen och gör så att vi kan arbeta med stora riktade insatser inom till exempel hälsa, utbildning och försörjning, i de områden där fadder barnen bor. Stort tack till er som bidrog till Framtidsfonden under 2008! Ni gjorde så att vi kunde arbeta med extra insatser för barn och familjer i Filippinerna, Ecuador, Indonesien, Kap Verde och Indien. I Indonesien har barn från fadderprojekten fått vara med och berätta hur de upplever sin situation och sina möjligheter att påverka. Barnens tankar kommer att sammanställas i en rapport som presenteras för regeringen. Rapporten ska lyfta fram de frågor som är viktiga för barnen, där regeringen måste göra mer för att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnens självförtroende stärks också av att de får berätta vad de tycker och Stoppa spridningen av sjukdomar Spridningen av smittsamma dödliga sjukdomar orsakar stort mänskligt lidande och gör så att utvecklingen i samhället bromsas. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande mot dessa sjukdomar. I Rajasthan i norra Indien arbetar Framtidsfonden för att stoppa spridningen av tuberkulos genom att bland annat utbilda hälsovolontärer i byarna. På så sätt blir det mycket närmare till vården, så att fler kan få en tidig diagnos, och det blir lättare att få stöd och uppföljning under den långa behandlingen. För att sprida kunskap om sjukdomen reser en teatergrupp runt i området. De spelar upp en pjäs som handlar om symptom på tuberkulos, vilken behandling som finns, och tar upp många av de fördomar som finns om sjukdomen. Att informationen förmedlas som en pjäs gör att även de som inte kan läsa kan ta till sig informationen och att det blir roligare och lättare att ta till sig för barnen. 10 PUSSELBITEN I Roslyns skola i San Pablo, Filippinerna, finns nu rent vatten att dricka. Barns rättigheter och situationen i skolor Kristan är åtta år och bor i San Lucas i Filippinerna. I hans skola har barnen fått mer inflytande över undervisningen. tänker, och att någon lyssnar på dem och tycker det de säger är viktigt. För att förbättra situationen i 30 skolor i Filippinerna och Ecuador arbetar vi med barnvänliga skolor. Det betyder skolor med bättre undervisning, mer inflytande för eleverna, bättre hygien- och hälsosituation. Barnvänliga skolor ger gladare och friskare barn som tycker om att gå till skolan och får lättare att lära sig. Kvinnoprojekt med fokus på försörjning I Achada Bolanha i Kap Verde stödjer Framtidsfonden ett kvinnoprojekt som arbetar för att förbättra den sociala situationen i byn. Kvinnorna i projektet får bland annat lära sig mer om hushållsekonomi och näringslära och kan sedan sprida informationen vidare till hela byn. De flesta kvinnor som deltar är ensamstående och försörjer många barn. Genom projektet får kvinnorna ökade möjligheter att försörja sig. Det innebär i sin tur att de kan ge sina barn tillräckligt med mat och låta dem gå i skolan. Stöd Framtidsfonden du med! Du väljer själv vilket belopp du vill ge varje månad via autogiro. Läs mer på hemsidan eller kontakta på telefonnummer , så berättar vi mer. Jag träffade så många underbara och nyfikna barn. Det var fantastiskt att höra deras skratt när de fick se sig själva på bild för första gången, säger Lena Endre som har besökt fadderprojekt i Mali. Lena Endre har varit fadder i Barnfonden i nästan 20 år och sedan ett år tillbaka sitter hon också i Barnfondens styrelse. I mars i år reste hon till västafrikanska Mali för att för första gången besöka några av fadderprojekten och för att följa verksamheten på plats. För mig var det avgörande att med egna ögon få se hur verksamheten fungerar på plats. Dels för att kunna vara en bra ambassadör och beskriva verksamheten och dels för att lära mig vilka behov som finns och hur verkligheten ser ut i fadderprojekten. Det går aldrig att föreställa sig vardagen för dessa barn och beskriva den för andra, utan att ha varit där, säger Lena. Tillsammans med Barnfondens marknadschef Cecilia Schön och filmaren Håkan Bjerking besökte Lena flera olika fadderprojekt. Projekten de besökte ligger på landsbygden söder om Malis huvudstad Bamako. Mali är ett av världens fattigaste länder, livet i byarna är hårt och barnadödligheten är också en av de högsta i världen. De flesta familjer försörjer sig genom att ha ett litet jordbruk, men det är ofta svårt att få maten att räcka till. Det betyder att många barn är undernärda och extra känsliga för olika sjukdomar. Genom fadderprojekten får familjerna tillgång till bland annat skola och hälsovård. Lena berättar att det var en makalös upplevelse att få se fadderprojektens arbete och att träffa alla barn och deras familjer ute i byarna. Jag är omtumlad av alla intrycken. Mest minns jag alla möten med underbara barn. Men också många vuxna gjorde ett starkt intryck med sitt engagemang. Det är många ansikten som snurrar i mitt huvud. Det var så lätt att få kontakt och samtala, trots språksvårigheter och bristfällig tolkning. Under besöket spelades en kortfilm in, som snart kommer att kunna ses på Lena Endre och Håkan Bjerking möter barn och kvinnor i fadderprojekten. Barnfondens hemsida. Cecilia Schön berättar att tanken med filmen är att på ett enkelt sätt förklara hur ett fadderskap fungerar. Idag väljer de flesta nya faddrarna att göra sin anmälan på vår hemsida och därför känns det viktigt att vi där kan visa vad det innebär att vara fadder och hur faddrarnas pengar används. Jag tror att filmen helt enkelt kommer att hjälpa oss att värva många nya faddrar. Lena ler när hon berättar hur det var att spela in filmen. Att träffa och filma barnen var det jag längtat efter. De var så öppna, nyfikna och nära. När jag plåtade med min vanliga kamera så visade jag dem bilderna på skärmen direkt efteråt. Helt plötsligt var jag omringad av små påträngande barnkroppar, dammiga av den röda, torra jorden, snoriga, hostiga och alla lika ivriga att få se. Deras hjärtliga skratt när de såg sig själva kanske för första gången sitter fortfarande i mig. Lena berättar att det bästa med hela resan var att se hur teorin faktiskt omsätts i praktiken, och att få insikten om att många bäckar små faktiskt gör en enorm skillnad. Den struktur för skola, förskola, barnavård och mödrakontroll som byggts upp kändes väldigt välorganiserad. Det kändes att arbetet gör nytta. Och det var fantastiskt att träffa de kvinnogrupper som fått stöd att starta en kvarn och en tvåltillverkning. De utstrålade sådan glädje, framtidshopp och stolthet! Läs också Lena Endres krönika på sidan 16. PUSSELBITEN 11

7 fadderresan Anna Artén har besökt sitt fadderbarn Samantha i Mexiko. Hon fick ett varmt mottagande av familjen och av en glad och nyfiken fyraåring. Anna möter sitt fadderbarn i Mexiko faddern Namn: Anna Artén Ålder: 65 Bor i: Göteborg Arbete: Arbetat som högstadielärare i 34 år. Går i pension nu. Fritid: Är politiskt aktiv och arbetar med solidaritetsinsatser. Läser mycket och tycker om att gå på bio och teater. Umgås med sina barnbarn Nora och Thea som är lika gamla som Samantha och hennes syster. När Anna bokade sin resa till Mexiko var det egentligen tänkt att hon skulle besöka sitt fadderbarn Felix och hans familj. Men så kom plötsligt ett brev från fadderprojektet: Felix familj hade flyttat, och ingen visste vart. Det hade varit en våldsam tid i staden Oaxaca där Felix familj bodde. Många krävde att guvernören skulle avgå. Guvernören svarade med att sätta in militären och människor dödades, skadades eller försvann. Så det var kanske inte så konstigt att de valde att fly till lugnare trakter. Det var förstås hemskt att mista kontakten med Felix och jag oroade mig för vad som hänt familjen. Anna valde ändå att bli fadder till ett nytt barn i Oaxaca, Samantha som är fyra år. Hon började genast brevväxla intensivt med familjen. När jag packade för resan till Oaxaca så kändes det tack vare breven som att jag känt familjen i flera år, säger hon. Första anhalten på Annas besök var fadderprojektets kontor som ligger i en av Oaxacas förorter. Rocío som arbetar för fadderprojektet visade runt eftersom Samantha och hennes föräldrar inte kommit ännu. I byggnaden fanns en förskola, ett bibliotek och en datasal. På dagarna är de yngre barnen på förskolan och på eftermiddagar och kvällarna finns aktiviteter för tonåringar. På förskolan träffade de en grupp treåringar som lekte stafettlekar och på innergården hade de lite äldre barnen fri lek. Jag blev imponerad av förskolans arbete. Det fanns en massa pedagogiska leksaker som användes i lekarna och jag såg en pojke med Downs syndrom som var helt integrerad i gruppen. Mötet med Samantha kändes både omtumlande och lite overkligt. Helt plötsligt var de bara där: Samantha, med sina föräldrar Gil och Erika, och med syskonen Jennifer som är sju och Adalberto som är tre. De hade sina finaste gå-bort-kläder på sig och jag fick en blombukett och en liten chokladask och en lång varm kram. Både jag och Erika hade en tår i ögonvrån. Sedan slog de sig ned i målarverkstaden för att prata. Anna pratar flytande spanska och snart var isen bruten. Samantha ville sitta bredvid mig och det tog inte lång tid innan hon vågade ta min hand. Vi spelade domino, lekte med snurror och skrattade. Anna ville bjuda familjen på lunch så efter ett tag åkte de till en restaurang utanför staden. Barnen hittade snart en lekpark och sprang iväg. Samantha dök upp titt som tätt för att ge mig en kram och kolla så att jag verkligen var där! Eftersom Anna pratar spanska gick det väldigt bra med kommunikationen. jag känner ännu starkare hur viktigt det är att vara fadder Erika och Gil frågade mig mycket om mina resor och om min familj hemma i Sverige. Eftersom vi brevväxlat så visste vi redan ganska mycket om varandra. Och jag skickar alltid ett vykort när jag är ute och reser. Erika brukar berätta om familjens vardagsliv och om det har varit några speciella festligheter i staden. Erika berättade att huset familjen bor i består av ett litet rum, ett kök och en enkel latrin, och de har varken vatten eller avlopp. Både Gil och Erika arbetar. Han som byggnadsarbetare och hon som hushållerska. Trots det har de sällan pengar till att köpa kött eller kyckling att äta. Fadderprojektets förskola är anledningen till att de båda kan jobba. Utan möjlighet att lämna Samantha och syskonen på förskolan på dagarna skulle inte Erika kunna arbeta och deras ekonomiska situation skulle vara ännu svårare. De sökte sig själva till fadderprojektet för att se om de kunde få stöd därifrån. I fadderprojektet som heter Colonias Unidas de Oaxaca deltar många unga familjer. Gil och Erika är själva inte många år över 20. De unga föräldrarna får delta i utbildningar och lära sig om näringslära och om hur de ska ta hand om barnen om de blir sjuka. Stödet till dessa unga föräldrar är viktigt för att deras barn ska må bra. Jag berättade för Erika och Gil att de borde vara stolta över sina fina barn. De är så väluppfostrade och rättframma. Anna säger att hon fick veta att förskolan och fadderprojektets stöd till familjen har gjort underverk med Samantha och hennes syskon. När Samantha började i fadderprojektets förskola var hon blyg och undernärd. Nu är hon en glad och pigg liten tjej. Den fyraåring som jag träffade, som tog min hand efter fem minuter och utan betänkligheter frågade precis det hon undrade över, var verkligen inte blyg. Hon frågade om jag hade en bebis i magen! skrattar Anna, och förklarar att hon hade något av en rund tantmage vid tillfället. Innan de skiljdes åt tog de en tur till leksaksaffären där barnen fick välja varsin leksak. Samantha valde ett gosedjur, en kanin, lillebror Adalberto valde en brandbil och storasyster Jennifer valde en barbiedocka. Att säga farväl till familjen var svårt. Vi kramades och grät. Jag berättade för dem att det verkligen känns som att jag har fått en familj i Oaxaca och jag fick lova Samantha att komma tillbaka om några år. Anna säger att hon brinner ännu mer för att vara fadder och för att värva fler faddrar efter besöket. Jag känner ännu starkare hur viktigt det är att vara fadder och Samantha längtar tills hon har lärt sig att läsa och skriva så att hon själv kan börja skriva brev till mig. Fadderbarnet Samantha, som är fyra år, går i förskolan i staden Oaxaca. Här visar hon upp fadderprojektets datorsal. Gil, Anna, Erika, Jennifer, Adalberto och Samantha. 12 PUSSELBITEN PUSSELBITEN 13

8 årsredovisning svarar Över barn och familjer har en fadder! Illustrationer: MATTIAS GORDON Genom Barnfondens faddrar får barn och deras familjer får möjlighet att gå i skolan, gå till doktorn om de blir sjuka och får ta del av utbildningar och insatser i fadderprojekten. Allt för att barnen ska må bra och för att familjerna så småningom ska kunna försörja sig själva. Men eftersom fadderbidragen också används till insatser som utvecklar hela samhället är det många fler som dragit nytta av fadderprojektens arbete. Barnfonden samlade in totalt 71,4 miljoner kronor under Det är elva procent mer än året innan. Även antalet fadderanmälningar ökade stort. Under 2008 värvade vi nästan nya faddrar. Det är glädjande att se att så många väljer att hjälpa och tänka på andra trots de ekonomiskt svåra tiderna, säger Cecilia Schön som är marknadschef på Barnfonden. Över 60 miljoner kronor överfördes till utvecklingsarbetet i de 24 länder där Barnfonden arbetar. Den största delen av våra insamlade medel går till fadderprojektens arbete inom utbildning, hälsa och försörjning. Men eftersom vi även fått många extra gåvor har vi också haft möjlighet att arbeta med en rad kompletterande insatser för att förbättra situationen för fadderbarnen, deras familjer och andra som bor i projektområdet. Till exempel bygger vi nu flera barncentrum i Mali. Barncenter fungerar som kombinerade mödra- och barnavårdscentraler, och som förskolor, säger Ulrika Wedin som är Barnfondens programchef. Över hälften av alla faddrar väljer att utöver sitt fadderstöd också ge extra gåvor till sitt fadderbarn eller att stödja Framtidsfonden eller någon av våra andra 14 PUSSELBITEN Vi har under året förbrukat lite mer pengar än vi har fått in, vilket var en medveten målsättning i 2008 års budget. Det är överskott från tidigare år som har använts till att göra satsningar inom program och insamling. insamlingar. Det var även många som istället för en traditionell julklapp valde att ge bort en get till en familj i Zambia, ett fruktträd till en familj i Etiopien eller någon av de andra gåvorna i Barnfondens gåvokatalog. Under året fick familjer i fadderprojekten bland annat ta emot kycklingar, getter och nästan 700 grisar genom gåvokatalogen. Alla insamlingsorganisationer som har ett 90-konto, och därmed kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll, måste överföra minst 75 procent av de bidrag som de fått in till utvecklingsarbetet. Vi är väldigt nöjda över att vi har överfört så mycket som 85 procent av de bidrag som vi samlade in. Samtidigt som vi är noga med att hålla nere våra kostnader strävar vi efter att ge så bra service som möjligt till faddrarna. Kontroll och kvalitetssäkring behövs också för att säkerställa att bidragen används på bästa sätt, säger Karin Bergqvist, kanslichef. Av de insamlade bidragen användes 15 procent till kostnader för insamling, administration och personal. Fem procent gick till personalkostnader för de tolv anställda på kansliet i Malmö. Personalen på kansliet arbetar förutom med service och information till faddrarna med att planera nya program, värva faddrar, och att säkerställa att fadderbidragen används på bästa sätt. Tio procent gick till insamling, alltså att värva fler faddrar, och till administrationskostnader. Ute i fadderprojekten finns många barn som väntar på att få en fadder och därför arbetar vi med olika kampanjer för att värva fler faddrar. Vi är väldigt kostnadsmedvetna i vår marknadsföring och jag är väldigt glad över allt det gratisutrymme som våra annonser får både i tidningar och på TV, säger Cecilia Schön. ladda ner årsredovisningen Om du vill läsa hela årsredovisningen kan du i början av maj ladda ner den från Barnfondens hemsida arsredovisning eller beställa den via på telefon Många fadderbarn fortsätter med en yrkesutbildning efter grundskolan. I många fall är detta det bästa sättet att så småningom hitta ett arbete och försörja sig. Fadderskapet kan fortsätta tills fadderbarnet har avslutat sin yrkesutbildning. Det är många faddrar som hör av sig till Barnfonden och undrar vad som händer när fadderbarnet fyller 18 år. Avslutas fadderskapet automatiskt då? Hur länge får fadderbarnen stöd från fadderprojekten? Catherine Larsson från svarar på några av de vanligaste frågorna. Hur länge är man fadder? Hur länge får mitt fadderbarn stöd från fadderprojektet? Det varierar hur länge fadderbarnen får stöd från fadderprojekten. Barnfonden arbetar för att barn runt om i världen ska få det grundläggande stöd de behöver för att växa och må bra. Fadderprojekten arbetar framförallt med insatser inom utbildning och hälsa men också med olika projekt som ger familjerna möjlighet att öka sina inkomster. Så ibland lämnar barnen projekten för att familjens ekonomi har förbättrats och de behöver inte längre stöd utifrån. Det händer också att fadderskapet upphör för att familjen flyttat till ett område där projektet inte arbetar, kanske för att någon i familjen har fått arbete där. Avslutas fadderskapet när barnet fyller 18 år? Det stämmer att många fadderbarn lämnar fadderprojekten när de är mellan 18 år och 19 år gamla. Barnen har då uppnått den ålder som en del fadderprojekt har satt som åldersgräns. Men fadderskapet avslutas inte automatiskt när ditt fadderbarn fyller 18 år. Fadderskapet kan fortsätta ytterligare några år om ditt fadderbarn fortfarande studerar. Ditt stöd som fadder är därför lika viktigt även när fadderbarnet blivit lite äldre, så att han eller hon kan gå klart sin utbildning. Du får information från Barnfonden när ditt fadderbarn ska lämna projektet. När får jag information om att fadderskapet ska avslutas? När ditt fadderbarn lämnar projektet meddelar personalen landskontoret inom tre veckor. Därefter skickas informationen till dig. Ibland händer det att det dröjer en tid innan faddern får information om att fadderskapet ska avslutas. Om fadderbarnet exempelvis flyttar från området, kan det dröja några månader innan faddern informeras. Detta beror på att man inte vill avsluta fadderskapet innan det är klart att familjen har flyttat permanent. Vad händer när fadderskapet avslutas? Ute i fadderprojekten finns det många barn som väntar på en fadder. När fadderskapet avslutas erbjuds du därför att fortsätta som fadder till ett nytt fadderbarn som behöver stöd. Om du inte vill fortsätta som fadder eller om du har andra önskemål så hör du av dig till oss. Annars påbörjas det nya fadderskapet direkt, så att barnet och familjen ska kunna ta del av stödet så snart som möjligt. Vi skickar informationen om det nya fadderbarnet efter cirka två veckor. PUSSELBITEN 15

9 FÖRENINGSBREV Foto: Caroline Roosmark krönikan Barnen i Mali delar på allt lena endre Skådespelare, fadder och styrelsemedlem i Barnfonden. Det som fascinerade mig mest med de barn och familjer som jag mötte på min resa i Mali, var hur tätt tillsammans de levde. De var ständigt i en gemensam rörelse. Det var när vi skulle intervjua barnen som jag insåg hur svårt det var att få en ensam stund med ett barn. Det var alltid massor av folk runtomkring: syskon, kusiner, föräldrar, mostrar, fastrar, moroch farbröder, mor- och farföräldrar. Det var nästan omöjligt att ha ett samtal direkt med ett barn. Och det är ju så barnen lever också i sin storfamilj. Ständigt i rörelse tillsammans med andra. De hade inte ens en egen tallrik, utan delade med de andra barnen. En dag besökte vi byn Keleya. Det var strax efter sju på morgonen och byn höll just på att vakna. Solen stod inte så högt ännu så värmen hade inte riktigt tagit fart; det var bara 35 grader. På marken satt tio barn tillsammans runt ett stort fat med majsgröt. De åt ur samma fat, med händerna. Runt om satt olika grupper tillsammans på marken och åt frukost. Skolbarnen för sig, kvinnor med ammande barn för sig, och så vidare. Då förstod jag också att det måste vara svårt att som barn särskilja ett jag ur en sådan gemenskap. Svårt att vara en oberoende individ. Det var svårt för barnen att förstå sådana frågor som: är det roligt i skolan? eller vad tycker du bäst om med skolan?. Frågorna var fel ställda. För dem tycks allt de lär sig i skolan vara en helhet. Skolan i sig är fantastisk. Skolan i sig är deras högsta önskan. Utan den är man ingen, var det ett barn som sa. Vi följde med barnen till skolan när frukosten var klar. Klassrummet var ganska stort men slitet och utan fönster, men hade fönsteröppningar på båda långsidor. Det var 86 elever i klassen från åldrarna nio till tolv. Läraren höll koll och kände hela tiden av koncentrationen i klassrummet. Om det blev lite stökigt fick alla ställa sig upp och sjunga en sång och klappa i händerna. När läraren ställde en fråga brast plötsligt alla ut i Moi, moi, moi ( Jag, jag, jag ) och räckte upp händerna. Det gjorde inget att alla skrek och ville svara på frågan. Läraren pekade på en elev som ställde sig upp samtidigt som alla andra tystnade. Om eleven svarade rätt på frågan, till exempel att böja verbet vara på franska, utbröt en storm av bekräftelse. Läraren var liksom en körledare och hela klassen skanderade en ramsa och klappade i händerna. Helt fantastiskt. Det är klart att alla ville svara på frågan om man fick en så fin uppmuntran när man svarade rätt. Och om någon svarade fel så gjorde det inget, läraren sa bara ja...nästan och pekade på någon annan. Barnen jag mötte drömde om att bli läkare, lärare, ingenjör, polis, till och med president. Och på frågan om vad de skulle använda sina studier till var svaren självklara. Det de ville var att hjälpa andra fattiga, att bygga nya hus, att skydda utsatta. Inget barn svarade att tjäna pengar eller tänkte på att skaffa sig något för egen räkning. Det fanns en sådan energi och nyfikenhet hos barnen. Jag är så imponerad av alla barn jag träffade, som har så stora förhoppningar och så vackra drömmar om sin framtid. kontakta barnfonden Jag har ny adress (ange till höger). Skicka mig inbetalningskort för extra gåvor (röda). Skicka mig autogiroblankett för mina fadderbidrag. Skicka mig autogiroblankett för extra penninggåvor till fadderbarnet och/eller till Framtidsfonden. Jag betalar fadderbidraget via Internet så ni behöver inte skicka fler inbetalningskort. Skicka mig ett kortställ för värvning av nya faddrar. 16 PUSSELBITEN Faddernummer: K0 Namn: Adress: Postnr: Postadress: Telefon: E-post: Klipp ut och skicka till Barnfonden. Portot är redan betalt. Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. Barnfonden SVARSPOST Malmö

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

PUSSELBITEN. På besök i ett fadderprojekt i Filippinerna. Över 20 000 kycklingar till familjer i Sri Lanka

PUSSELBITEN. På besök i ett fadderprojekt i Filippinerna. Över 20 000 kycklingar till familjer i Sri Lanka PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer 1 2008 Aktuell insamling: Brunn till skola i Mali Pia möter sitt fadderbarn i Uganda På besök i ett fadderprojekt i Filippinerna Gåvokatalogen Över 20 000 kycklingar

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

PUSSELBITEN. Ungdomar förbereds för vuxenlivet. En fadderresa till Etiopien. Svårt att plugga utan skolböcker. Annorlunda julgåvor

PUSSELBITEN. Ungdomar förbereds för vuxenlivet. En fadderresa till Etiopien. Svårt att plugga utan skolböcker. Annorlunda julgåvor PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer 2 2009 Ungdomar förbereds för vuxenlivet En fadderresa till Etiopien Svårt att plugga utan skolböcker Annorlunda julgåvor Glöm inte att fadderbarnen också är

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 1 år Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Knacka på! Av Anna-Clara Tidholm Alfabeta Lalo trummar Av Eva Susso och Benjamin

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

BARNFONDEN INSAMLINGSSTIFTELSE Org nr 846003-9020 ÅRSREDOVISNING 2005

BARNFONDEN INSAMLINGSSTIFTELSE Org nr 846003-9020 ÅRSREDOVISNING 2005 BARNFONDEN INSAMLINGSSTIFTELSE ÅRSREDOVISNING 2005 Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01 -- 2005-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid 1 Sid 3 Sid 4 Sid 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER«utblick SRI LANKA Startskott för Star for Life Carema Orkidén bidrar till Suhada Home Araliya förskola är på frammarsch Terminsavslut med blandade

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

PUSSELBITEN. Fadderprojekten kämpar mot sjukdomar

PUSSELBITEN. Fadderprojekten kämpar mot sjukdomar PUSSELBITEN Fadderprojekten kämpar mot sjukdomar Barnfondens faddertidning nummer 2 2008 13 oktober måste julgåvor vara Barnfonden tillhanda Framtidsfonden: Så skapas barnvänliga skolor Studentlitteraturs

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag?

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag? Veckobrev v 21 Vilket väder! Idag trodde vi nästan att det var sommar, med sol och värme på förmiddagen. Vi firade Förskolans dag med ballonger och kanelbulle. Vi åt lunch ute också, eftersom det var hamburgare!

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer