PUSSELBITEN. Möt Tigist och hennes familj i Etiopien. Lena Endre på besök i Mali. När avslutas fadderskapet? Teckningar stärker barns självförtroende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PUSSELBITEN. Möt Tigist och hennes familj i Etiopien. Lena Endre på besök i Mali. När avslutas fadderskapet? Teckningar stärker barns självförtroende"

Transkript

1 PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer Lena Endre på besök i Mali När avslutas fadderskapet? Teckningar stärker barns självförtroende Möt Tigist och hennes familj i Etiopien

2 ledare småplock innehåll På plats i Etiopien Möt Tigist och hennes familj. Sidorna 4 6 Barn frågar barn Barnen på Assbergs förskola ställer frågor till barn i Mali. Sidan 7 Teckningar Barns självförtroende stärks när de får måla och rita. Sidorna 8 9 Framtidsfonden Läs om vad Framtidsfonden arbetade med under Sidan 10 Lena Endre i Mali Lena Endre har besökt fadderprojekt och spelat in en informationsfilm. Sidan 11 Fadderresan Anna Artén har träffat sitt fadderbarn Samantha i Mexiko. Sidan Årsredovisning Nu får barn och familjer hjälp! Sidan 14 Fadderservice När avslutas fadderskapet? Sidan 15 Krönikan Lena Endre Sidan 16 Omslag: 10-åriga Semeria från Aynage i Etiopien. Foto: Ulrika Wedin Barn ska vara betydelsefulla Vi arbetar för att förändra vuxnas syn på barnen När vi pratar om vad barn i de länder där Barnfonden arbetar behöver är det lätt att börja tänka på rent vatten, mat och mediciner. Och självklart är allt detta viktigt. Men barn behöver också bli sedda och känna att de är betydelsefulla. Jag återkommer ofta till hur lika barn runt om i världen är. Hur deras drömmar och deras behov på många sätt är desamma. I många av de länder där vi arbetar har barnen traditionellt låg status i samhället. Barn ska vara tysta när de vuxna pratar och de barn som inte lyder, hemma eller i skolan, bestraffas. Vi arbetar för att förändra vuxnas syn på barnen. Det går inte att göra över en natt, men när barn och unga ges möjlighet att uttrycka vad de tycker och tänker, så börjar de vuxna se att de faktiskt har mycket att tillföra. I Mali arbetar konstnären Martel Mataley Ekow med att lära barnen uttrycka sig genom att teckna och måla. Han menar att barn som får lära sig att reflektera och tänka fritt när de ritar växer upp till självsäkra vuxna som kan delta och påverka i samhället. Du kan läsa mer om Martels arbete på sidorna 8 9. Tre barncentrum byggs i Mali I Mali dör vart femte barn före sin femårsdag och nästan hälften av barnen under fem år lider av kronisk undernäring. Bristande hygieniska förhållanden och att föräldrarna har lite kunskap om barnhälsa bidrar till spridning av sjukdomar som malaria, kolera, tuberkulos och olika mag- och tarmsjukdomar. För att minska barnadödligheten och ge barnen en bättre start i livet bygger Barnfonden barncentrum i fattiga byar på Malis landsbygd. Till barncentrumen kan gravida kvinnor komma för kontroller och rådgivning. De får lära sig om näringslära och hur olika sjukdomar förebyggs. Nyfödda och små barn mäts och vägs för att undernäring tidigt ska upptäckas och Mammor och barn på hälsokontroll i ett barncentrum. kunna förebyggas. Barncentrumen fungerar också som förskola några timmar varje dag. Istället för att följa med sina mammor till det dagliga arbetet på fältet får barnen leka i en stimulerande miljö samtidigt som de förbereds inför skolstarten och därmed får större möjlighet att klara skolan. Tack vare stöd från faddrar och givare bygger vi nu barncentrum i byarna Faradié, Bélécou och Kossa. Med ditt stöd hoppas vi också kunna ge byn Djéguénina ett barncentrum. Gå in på och läs mer om hur du kan vara med och rädda liv i Djéguénina. Barnfondens gåvokort. Barnfonden Västra Kanalgatan 8 Box Malmö Tel: Fax: pg: Barnfonden har sk 90-konton (pg & ) vilket innebär att användandet av fondens medel är underställt kontroll av Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI). redaktion & barnfondens kansli Ansvarig utgivare: Karin Bergqvist Redaktion: Karin Wikström, redaktör Ulrika Wedin Cecilia Schön Catherine Larsson Tack till alla som hjälper Barnfonden att göra tidningen till en låg kostnad: tryckeri: Alfa Print formgivning: Inspiration Media illustratör: Mattias Gordon, fotograf: Isabell N Wedin Karin Bergqvist vik. kanslichef Martin Burström vik. handläggare Sevgi Até receptionist Ulrika Wedin programchef Kristin Flodén vik. chef Martina Hibell programhandläggare Catherine Larsson handläggare Afrika Cecilia Schön marknadschef Det är en gammal sanning att barn som blir väl behandlade under sin uppväxt själva har lättare att bli bra föräldrar som respekterar och lyssnar på sina egna barn. Tillsammans är vi med och bryter negativa mönster och ger barn möjlighet att växa och må bra. Maria Thomelius Föräldraledig generalsekreterare Therese Skoglund handläggare Afrika Karin Wikström informatör Fredrik Salomonsson handläggare Asien Kerstin Reimers ekonomi- och IT-ansvarig Eva Winberg handläggare Latinamerika CCF blir ChildFund Den första juli i år byter Barnfondens samarbetsorganisation Christian Children s Fund (CCF) namn och blir ChildFund. Namnbytet markerar att organisationen är politiskt och religiöst obunden. Det är också ett sätt att tydligt visa att man är en del i det internationella nätverket ChildFund Alliance där Barnfonden, BØRNEfonden, ChildFund Australia och nio andra fadderorganisationer ingår. Du som är fadder till ett barn i något av de 19 länder där CCF bedriver fadderverksamhet kommer att märka namnoch logobytet på det material som kommer från fadderbarnets land, till exempel blir CCF Uganda nu ChildFund Uganda. På vår stora dag blev världen lite bättre När Kerstin Bohman och Michail Stockfelt skulle gifta sig valde de att önska sig gåvor ur Barnfondens gåvokatalog. De fick mycket positiv respons från gästerna, som tyckte att det var en bra och rolig idé. Kerstin berättar att de fick skolbänkar till barn i Uganda, getter till familjer i Zambia, grönskaksodlingar till familjer i Etiopien, leksaker till barn i Zambia, dricksvatten till en skola i Indien och mycket annat i bröllopsgåva. Det kändes väldigt bra, att på vår stora dag blev världen lite bättre! Läs mer om Barnfondens gåvokatalog på 2 PUSSELBITEN PUSSELBITEN 3

3 på plats i etiopien Fadderskapet handlar om kontakt mellan människor Ulrika Wedin, Barnfondens programchef, har träffat Tigist Mebrate och hennes familj i Buee i Etiopien och pratat om fadderskapet, projektets stöd och brevskrivning. Tigist och hennes döttrar Hana och Rahel. Rektor Fitsumbirhan Mekonen i skolans bibliotek. Semeria går i tredje klass och hon och hennes klasskompisar har precis skrivit terminens examensprov. Semerias favoritämne är engelska och när skolan är slut för dagen sitter hon gärna kvar i skolbiblioteket för att göra sina läxor och läsa. Vill du skriva till ditt fadderbarn? Har du frågor eller vill du få tips om vad du kan skriva i breven till ditt fadderbarn? På vår hemsida finns en brevväxlingsguide. Tappat bort adressen till ditt fadderbarn? Maila på eller ring på telefonnummer Vi har en jättekonstig fadder som skickar extra gåvor två gånger om året, men aldrig skriver brev! Tigist Mebrate skrattar, men blir snabbt allvarlig och fortsätter: Vi hör ju om olika saker som händer runt om i världen, till exempel var det en storm i Europa, och då blir vi såklart oroliga att något hänt vår fadder och vill veta att han mår bra. Vi sitter inne i Tigists sparsamt möblerade lilla hus, som består av ett lite större rum och ett litet kök. Tigist och de två döttrarna Hana och Rahel, som är tolv och åtta år gamla, sitter på en madrass på golvet och jag har erbjudits långbänken som står längs med ena väggen. På rummets enda säng ligger tvåårige Kidus och sover. Trots att det är mitt på dagen är det mörkt inne i rummet, solstrålarna som letar sig in genom den öppna dörren når inte långt. Jag förklarar att det är många faddrar som inte skriver till sina fadderbarn, men som ändå tänker mycket på dem och bryr sig om dem. Men Tigist ger sig inte. Det är ju viktigt att vi vet hur fadderns livssituation ser ut, att hans familj mår bra, om han är vid god hälsa. Då måste vi kommunicera. Även om jag vet att många faddrar, precis som jag själv, har lite dåligt samvete för att de inte skriver brev så ofta, så tänker jag att det är detta som är så fantastiskt med fadderskapet. Det handlar inte bara om pengar, utan om kontakt människor emellan. Ett litet vykort med några korta meningar kan betyda så mycket. Samtidigt håller Tigist med om att det självklart är bra att man väljer att bli fadder även om man inte är så flitig brevskrivare. Hon är själv mycket engagerad i fadderprojektet och kan intyga vilken nytta fadderbidragen gör. Hon sitter med i föräldrakommittén och är kassör i den lokala lån- och sparföreningen, där kvinnor i området gått samman och sparar en liten summa varje månad för att sedan kunna låna pengar till olika investeringar som ska öka deras inkomst. Tigist berättar att hon till exempel lånat pengar för att köpa verktyg till sin man Yohannes som är snickare. När jag lite skämtsamt frågar om det är så männen får tillgång till kvinnornas sparade pengar ser Tigist helt oförstående ut och säger: Jag bedömde att det var den investering som just då skulle ge störst inkomst till familjen. Sedan berättar hon stolt att hennes man själv snickrat både sängen och byrån som står längs med ena väggen. Det är en stor fördel för Tigists familj att de också får inkomst från något annat än att bara bruka jorden. Många familjer i Etiopien är helt beroende av jordbruket och när skörden slår fel drabbas de hårt. Dessutom är den höga befolkningstillväxten ett stort problem. De små jordlotterna delas i allt mindre bitar för varje generation och det blir allt svårare att försörja en hel familj på det jorden ger. Fadderprojekten arbetar med att hjälpa familjerna att hitta alternativa försörjningsvägar. Men det handlar inte bara t 4 PUSSELBITEN PUSSELBITEN 5

4 på plats i etiopien afrikatema i förskola Barn frågar barn Barnfondens programchef Ulrika Wedin bland barn i ett fadderprojekt i Etiopien. Det är svårt att motivera ett litet barn till att lära sig läsa när det inte finns några böcker. om att utbilda föräldrar och ungdomar i olika yrken. Det måste finnas ett behov av yrket och möjlighet att sälja det som tillverkas. Dessutom måste de som utbildas också lära sig om ekonomi eftersom anställningsmöjligheterna är få och de ofta blir små egenföretagare. I Buee, där Tigist bor, har en kvinnogrupp börjat tillverka en ny sorts enkla vedspisar. Spisen är bränslesnål och, till skillnad från traditionell matlagning över eld, går det också att tillaga mer än en rätt samtidigt. Spisen drar mindre ved och motverkar därför både avskogning och spar tid för kvinnorna och barnen, som inte behöver samla lika mycket ved. Spisen efterfrågas också av andra hjälporganisationer så det är möjligt att sälja den utanför fadderprojektsområdet. Samtidigt är jordbruket mycket betydelsefullt, eftersom det är genom det familjerna får sin mat. Fadderprojektet hjälper till att utveckla odlingsmetoder och förbättra lagringsmöjligheterna, så att familjerna kan spara grödorna längre, både för egen konsumtion och för försäljning när priserna går upp. 6 PUSSELBITEN Tigist har gått en jordbruksutbildning genom projektet och kan nu odla den jord hon ärvt från sin far, som hon tidigare hyrde ut med mycket liten förtjänst. Det går så bra att hon under högsäsong till och med anställer folk som hjälper henne med skörden. Både Hana och Rahel går i Buees grundskola. Med stöd från fadderprojektet har skolan renoverats och fått fler klassrum. Rektorn Fitsumbirhan Mekonen visar runt och berättar stolt att skolan nyligen fått ett eget bibliotek. Böckerna har bland annat det svenska förlaget Studentlitteratur varit med och finansierat. Att ha tillgång till åldersanpassade läseböcker är viktigt för att barn tidigt ska lära sig läsa. Det är svårt att motivera ett litet barn till att lära sig läsa när det inte finns några böcker att läsa varken i skolan eller hemma. Barn som får tillgång till spännande och roliga läseböcker förbättrar sina skolresultat betydligt. Och detta bidrar i sin tur till att färre barn lämnar skolan utan att ha avslutat grundskolan. Barnen tycker verkligen om att vara här i biblioteket och läsa eller spela spel. Dessutom har varje klassrum fått en egen CCF Ethiopia stödjer 14 fadderprojekt CCF Ethiopia har arbetat i Etiopien sedan 1971 och stödjer idag 14 lokala utvecklingsprojekt i fyra regioner. Över barn och familjemedlemmar nås direkt av stödet och mer än människor får indirekt del av CCFs arbete. uppsättning med läseböcker och lärarna har fått utbildning i hur de ska använda böckerna i undervisningen. Vi märker redan nu att barnens resultat har förbättrats, berättar Fitsumbirhan. I skolan finns också en flickklubb. De träffas några gånger i veckan och pratar om sådant som är viktigt för flickorna. Till exempel förbereds de på vad som händer när de kommer i puberteten och skolan ser till att flickorna har tillgång till bindor. Annars stannar många hemma när de har mens och missar mycket av undervisningen. Tillbaka på kontoret i Addis Abeba förklarar landschefen Hubert Charles att det är detta som är typiskt för hur Barnfondens samarbetsorganisation CCF Ethiopia arbetar. Vi ser problemet, flickor är borta från skolan en vecka i månaden, sedan arbetar vi med allt som behövs för att lösa problemet. Det måste finnas tillgång till vatten och toaletter, flickorna behöver bindor och de behöver någon att prata med för att känna sig trygga och förstå vad som händer med deras kropp. ULRIKA WEDIN Karta: MATTIAS GORDON Vad vill svenska barn veta om barn i Mali? Vi lät barnen på Assbergs förskola i Skene ställa frågor till Madioba, Abdoulaye och Amadou som går i Keleyas förskola i Mali. barnens frågor & svar Madioba Bayayoko, 6 år Vilken är din favoritlek? Gunga. Och jag tycker om när lärarna berättar sagor eller roliga historier. Hur ser ditt hus ut? Det finns blommor, djur och ett mangoträd. Vi har en liten grönsaksträdgård med sallad och potatis och annat. Tycker du om glass? Ja, jag får en glasspinne på måndagar när det är marknad. Har du sett några vilda djur? Jag har sett en stor orm. Då blev jag rädd. vill din skola ställa frågor? Helena Helgesson, som är förskolelärare på Assbergs förskola, berättar att de utvecklade ett Afrikatema för att de vill att barnen ska få en mer nyanserad bild av Afrika än vad många vuxna idag har. Vi gör vårt bästa för att visa att Afrika inte är något enhetligt utan har väldigt många olika kulturer och sätt att leva. Valet av tema berodde på att barnen väldigt gärna ville prata om olika afrikanska djur, och detta utvecklades sedan till ett helt Afrikatema. Mycket riktigt så handlade många av frågorna som de ville ställa till barnen i Keleya om vilka djur de har eller har sett. Till exempel ville de fråga om vilka vilda djur som barnen har sett och om de är rädda för spindlar, berättar Helena. Efter hand bygde de på barnens kunskaper och intryck med musik och dans, pratade mer om olika kulturer och om naturen. Vi gjorde även en övning där barnen fick tänka på hur de skulle förklara snö för någon som aldrig sett det förut. Tillsammans kom de fram till att man kan säga att det är som sand fast kallt. När de fick svar på frågorna och bilder på barnen i Mali var barnen på förskolan intresserade och nyfikna. Hampus, som är fem år, trodde absolut att Amadou som sett en stor katt med lång svans hade sett ett lejon. Barnen som fått vara med om detta bär med sig en känsla av att det är fullt möjligt. Det är inget konstigt att barn i Afrika svarar på deras frågor och tar del av deras teckningar och att de kan få ta del av deras. Att det kan uppstå en kontakt. Därmed är ju en del av vårt syfte uppnått. Det är också roligt att se deras reaktioner på att saker och ting är mer lika än de trott, till exempel att barnen i Keleya har likadana trampcyklar som de har! Abdoulaye Koné, 6 år Vilken är din favoritlek? Cykla på trehjulingen. Hur ser ditt hus ut? Mitt hus är byggt av lera med plåtbitar utanpå. Taket är gjort av gräs. Vid mitt hus finns många blommor och ett speciellt träd från Europa. Tycker du om glass? En glass är rund med en pinne. Jag tycker mycket om det. Har du sett några vilda djur? En gång såg jag ett djur med långa öron. Finns det stora spindlar där du bor? Det finns spindlar men jag är inte rädd för dem. Barnen på Assbergs förskola tittar på bilder av barnen som besvarat deras frågor. Amadou Bagayoko, 6 år Vilken är din favoritlek? Snurra på den stora snurran på vår lekplats. Vad har ni för bollar? Jag tycker om att spela fotboll. Vi använder en vanlig boll. Hur ser ditt hus ut? Vid mitt hus finns en liten cykel som är min egen. Och så har vi ett mangoträd. Tycker du om glass? Jag äter det ibland om jag får en peng av mamma. Har du sett några vilda djur? Jag har sett ett djur som såg ut som en stor katt med lång svans. Maila era frågor till De frågor vi väljer ut kommer att besvaras av barn i något av de länder där Barnfonden arbetar. Svaren publiceras på Barnfondens hemsida senare i år. PUSSELBITEN 7

5 teckning på schemat Kadiatou, som är nio år och går i klass tre, får lära sig måla. I bakgrunden syns klasskompisarnas målningar Mina systrars aktiviteter, av Mahamadou Doumbia, 12 år. Min äldsta syster gör läxor varje kväll, medans de andra systrarna mal hirs som vi äter till frukosten. Vi har en stor trädgård där fåglar och hönor går runt och letar mat Min fina by, av Yaya Coulibaly, 9 år. Jag brukar valla min pappas getter på kullarna nära min by. Jag älskar att titta på utsikten över byn. Såhär ser byn ut från toppen av den högsta kullen. Teckningar stärker barns självförtroende Martel Mataley Ekow är konstnär och arbetar med att lära barn i Mali att uttrycka sig genom sina teckningar och målningar. När de tecknar lär sig barnen samtidigt att uttrycka vad de ser och känner. Det stärker deras självförtroende. Barnens roll i stora hierarkiska familjer är ofta mycket underordnad. Barnen är inte vana vid att vuxna lyssnar på vad de vill säga. Därför krävs det också mycket stöd för att få barnen att tro på sig själva och sin förmåga att rita och måla. De ska inte behöva vara rädda för att uttrycka det de ser. Att vara en riktig konstnär är att våga säga sanningen. Det som barnen ser och hur de ser det är sant och viktigt. Martel utstrålar en oerhörd glädje över att få arbeta med barnen. Han berättar att han vill att varje barn ska få utveckla sin fulla potential, att de ska sluta begränsa 8 PUSSELBITEN sig och att de ska våga uttrycka sig och våga tro på sina instinkter. Om barnen får lära sig att reflektera och tänka fritt när de ritar och målar så kan de växa upp till självsäkra vuxna som kan delta och påverka i samhället. Han skrockar när han berättar att han brukar börja med att presentera sig för barnen och säga att han är sju år gammal. Fast han har ju grått hår och skägg, så det tycker alla barn är tokigt och börjar skratta. Han gör det för att det är viktigt att barnen slappnar av och känner sig bekväma innan de börjar rita. När han börjar undervisa en ny grupp börjar han Konstnären Martel Mataley Ekow. med att själv rita en enkel teckning som barnen får försöka efterlikna. Sedan får de rita vidare och han uppmuntrar dem att hitta sin egen stil. När barnen väl har börjat rita så börjar de snart titta på de andra barnens teckningar. Jag säger åt dem att sluta med det. Man jämför inte ett lejon och en elefant, de är som de är. Och en myra är liten, men den klarar sig ändå. När barnen tecknar får de samtidigt träna på att observera sin omgivning och skildra det de ser, saker som kanske inte är så lätta att beskriva med ord. Genom teckningarna får barnen en möjlighet att visa de vuxna, sina vänner eller sin fadder vad de ser och upplever i sin vardag. Att barn får lära sig att rita är inte så barn ställer ut teckningar i Bamako vanligt i Mali, eller i andra länder där skolorna har lite resurser. När det är ont om material i skolorna är skrivblock och blyertspennor förstås det som prioriteras. Barnen skriver sina skrivböcker fulla med små, små bokstäver och att de får använda stora papper och färgkritor är ovanligt. Barnen får helt enkelt inte träna på att rita och därför utvecklas deras färdigheter inte mycket under skolåren. Många faddrar tycker att det är konstigt att deras tonåriga fadderbarn fortfarande bara ritar streckgubbar i sina brev. Men det är alltså inte så märkligt när han eller hon inte har fått någon chans att träna och bli duktigare. I en av teckningsuppgifterna fick barnen skildra sin vardag med en målning och en förklarande text. Av alla teckningar valdes 80 stycken ut till en utställning i huvudstaden Bamako, som bland annat besöktes av Malis utbildningsminister Aminata Sidibe. Hon blev så imponerad av det hon såg att hon överväger att införa teckning som ämne i Malis 9000 grundskolor! När Martel började arbeta med barnen i ett fadderprojekt för två år sedan såg personalen hur snabbt barnen utvecklades och hur deras självförtroende förbättrades. Så han fick erbjudande om att hålla utbildningar i fler fadderprojekt och inspirera fler barn till att måla och rita. Det är viktigt för barnens utveckling att de får möjlighet att uttrycka vad de tycker och tänker, att de får känna att det de har att säga är viktigt. Bilderna blir ett sätt för dem att visa vad som är betydelsefullt för dem och hur de ser på sin omvärld. Och den uppmärksamhet de får från Martel och de andra barnen är fantastiskt stärkande för dem, säger Ulrika Wedin, Barnfondens programchef. På Barnfondens hemsida se kan du se en kort film där Martel Mataley Ekow berättar om sitt arbete i fadderprojekten. PUSSELBITEN 9

6 framtidsfonden filminspelning Lena Endre filmar i Mali Framtidsfonden är ett komplement till fadderskapen och gör så att vi kan arbeta med stora riktade insatser inom till exempel hälsa, utbildning och försörjning, i de områden där fadder barnen bor. Stort tack till er som bidrog till Framtidsfonden under 2008! Ni gjorde så att vi kunde arbeta med extra insatser för barn och familjer i Filippinerna, Ecuador, Indonesien, Kap Verde och Indien. I Indonesien har barn från fadderprojekten fått vara med och berätta hur de upplever sin situation och sina möjligheter att påverka. Barnens tankar kommer att sammanställas i en rapport som presenteras för regeringen. Rapporten ska lyfta fram de frågor som är viktiga för barnen, där regeringen måste göra mer för att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnens självförtroende stärks också av att de får berätta vad de tycker och Stoppa spridningen av sjukdomar Spridningen av smittsamma dödliga sjukdomar orsakar stort mänskligt lidande och gör så att utvecklingen i samhället bromsas. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande mot dessa sjukdomar. I Rajasthan i norra Indien arbetar Framtidsfonden för att stoppa spridningen av tuberkulos genom att bland annat utbilda hälsovolontärer i byarna. På så sätt blir det mycket närmare till vården, så att fler kan få en tidig diagnos, och det blir lättare att få stöd och uppföljning under den långa behandlingen. För att sprida kunskap om sjukdomen reser en teatergrupp runt i området. De spelar upp en pjäs som handlar om symptom på tuberkulos, vilken behandling som finns, och tar upp många av de fördomar som finns om sjukdomen. Att informationen förmedlas som en pjäs gör att även de som inte kan läsa kan ta till sig informationen och att det blir roligare och lättare att ta till sig för barnen. 10 PUSSELBITEN I Roslyns skola i San Pablo, Filippinerna, finns nu rent vatten att dricka. Barns rättigheter och situationen i skolor Kristan är åtta år och bor i San Lucas i Filippinerna. I hans skola har barnen fått mer inflytande över undervisningen. tänker, och att någon lyssnar på dem och tycker det de säger är viktigt. För att förbättra situationen i 30 skolor i Filippinerna och Ecuador arbetar vi med barnvänliga skolor. Det betyder skolor med bättre undervisning, mer inflytande för eleverna, bättre hygien- och hälsosituation. Barnvänliga skolor ger gladare och friskare barn som tycker om att gå till skolan och får lättare att lära sig. Kvinnoprojekt med fokus på försörjning I Achada Bolanha i Kap Verde stödjer Framtidsfonden ett kvinnoprojekt som arbetar för att förbättra den sociala situationen i byn. Kvinnorna i projektet får bland annat lära sig mer om hushållsekonomi och näringslära och kan sedan sprida informationen vidare till hela byn. De flesta kvinnor som deltar är ensamstående och försörjer många barn. Genom projektet får kvinnorna ökade möjligheter att försörja sig. Det innebär i sin tur att de kan ge sina barn tillräckligt med mat och låta dem gå i skolan. Stöd Framtidsfonden du med! Du väljer själv vilket belopp du vill ge varje månad via autogiro. Läs mer på hemsidan eller kontakta på telefonnummer , så berättar vi mer. Jag träffade så många underbara och nyfikna barn. Det var fantastiskt att höra deras skratt när de fick se sig själva på bild för första gången, säger Lena Endre som har besökt fadderprojekt i Mali. Lena Endre har varit fadder i Barnfonden i nästan 20 år och sedan ett år tillbaka sitter hon också i Barnfondens styrelse. I mars i år reste hon till västafrikanska Mali för att för första gången besöka några av fadderprojekten och för att följa verksamheten på plats. För mig var det avgörande att med egna ögon få se hur verksamheten fungerar på plats. Dels för att kunna vara en bra ambassadör och beskriva verksamheten och dels för att lära mig vilka behov som finns och hur verkligheten ser ut i fadderprojekten. Det går aldrig att föreställa sig vardagen för dessa barn och beskriva den för andra, utan att ha varit där, säger Lena. Tillsammans med Barnfondens marknadschef Cecilia Schön och filmaren Håkan Bjerking besökte Lena flera olika fadderprojekt. Projekten de besökte ligger på landsbygden söder om Malis huvudstad Bamako. Mali är ett av världens fattigaste länder, livet i byarna är hårt och barnadödligheten är också en av de högsta i världen. De flesta familjer försörjer sig genom att ha ett litet jordbruk, men det är ofta svårt att få maten att räcka till. Det betyder att många barn är undernärda och extra känsliga för olika sjukdomar. Genom fadderprojekten får familjerna tillgång till bland annat skola och hälsovård. Lena berättar att det var en makalös upplevelse att få se fadderprojektens arbete och att träffa alla barn och deras familjer ute i byarna. Jag är omtumlad av alla intrycken. Mest minns jag alla möten med underbara barn. Men också många vuxna gjorde ett starkt intryck med sitt engagemang. Det är många ansikten som snurrar i mitt huvud. Det var så lätt att få kontakt och samtala, trots språksvårigheter och bristfällig tolkning. Under besöket spelades en kortfilm in, som snart kommer att kunna ses på Lena Endre och Håkan Bjerking möter barn och kvinnor i fadderprojekten. Barnfondens hemsida. Cecilia Schön berättar att tanken med filmen är att på ett enkelt sätt förklara hur ett fadderskap fungerar. Idag väljer de flesta nya faddrarna att göra sin anmälan på vår hemsida och därför känns det viktigt att vi där kan visa vad det innebär att vara fadder och hur faddrarnas pengar används. Jag tror att filmen helt enkelt kommer att hjälpa oss att värva många nya faddrar. Lena ler när hon berättar hur det var att spela in filmen. Att träffa och filma barnen var det jag längtat efter. De var så öppna, nyfikna och nära. När jag plåtade med min vanliga kamera så visade jag dem bilderna på skärmen direkt efteråt. Helt plötsligt var jag omringad av små påträngande barnkroppar, dammiga av den röda, torra jorden, snoriga, hostiga och alla lika ivriga att få se. Deras hjärtliga skratt när de såg sig själva kanske för första gången sitter fortfarande i mig. Lena berättar att det bästa med hela resan var att se hur teorin faktiskt omsätts i praktiken, och att få insikten om att många bäckar små faktiskt gör en enorm skillnad. Den struktur för skola, förskola, barnavård och mödrakontroll som byggts upp kändes väldigt välorganiserad. Det kändes att arbetet gör nytta. Och det var fantastiskt att träffa de kvinnogrupper som fått stöd att starta en kvarn och en tvåltillverkning. De utstrålade sådan glädje, framtidshopp och stolthet! Läs också Lena Endres krönika på sidan 16. PUSSELBITEN 11

7 fadderresan Anna Artén har besökt sitt fadderbarn Samantha i Mexiko. Hon fick ett varmt mottagande av familjen och av en glad och nyfiken fyraåring. Anna möter sitt fadderbarn i Mexiko faddern Namn: Anna Artén Ålder: 65 Bor i: Göteborg Arbete: Arbetat som högstadielärare i 34 år. Går i pension nu. Fritid: Är politiskt aktiv och arbetar med solidaritetsinsatser. Läser mycket och tycker om att gå på bio och teater. Umgås med sina barnbarn Nora och Thea som är lika gamla som Samantha och hennes syster. När Anna bokade sin resa till Mexiko var det egentligen tänkt att hon skulle besöka sitt fadderbarn Felix och hans familj. Men så kom plötsligt ett brev från fadderprojektet: Felix familj hade flyttat, och ingen visste vart. Det hade varit en våldsam tid i staden Oaxaca där Felix familj bodde. Många krävde att guvernören skulle avgå. Guvernören svarade med att sätta in militären och människor dödades, skadades eller försvann. Så det var kanske inte så konstigt att de valde att fly till lugnare trakter. Det var förstås hemskt att mista kontakten med Felix och jag oroade mig för vad som hänt familjen. Anna valde ändå att bli fadder till ett nytt barn i Oaxaca, Samantha som är fyra år. Hon började genast brevväxla intensivt med familjen. När jag packade för resan till Oaxaca så kändes det tack vare breven som att jag känt familjen i flera år, säger hon. Första anhalten på Annas besök var fadderprojektets kontor som ligger i en av Oaxacas förorter. Rocío som arbetar för fadderprojektet visade runt eftersom Samantha och hennes föräldrar inte kommit ännu. I byggnaden fanns en förskola, ett bibliotek och en datasal. På dagarna är de yngre barnen på förskolan och på eftermiddagar och kvällarna finns aktiviteter för tonåringar. På förskolan träffade de en grupp treåringar som lekte stafettlekar och på innergården hade de lite äldre barnen fri lek. Jag blev imponerad av förskolans arbete. Det fanns en massa pedagogiska leksaker som användes i lekarna och jag såg en pojke med Downs syndrom som var helt integrerad i gruppen. Mötet med Samantha kändes både omtumlande och lite overkligt. Helt plötsligt var de bara där: Samantha, med sina föräldrar Gil och Erika, och med syskonen Jennifer som är sju och Adalberto som är tre. De hade sina finaste gå-bort-kläder på sig och jag fick en blombukett och en liten chokladask och en lång varm kram. Både jag och Erika hade en tår i ögonvrån. Sedan slog de sig ned i målarverkstaden för att prata. Anna pratar flytande spanska och snart var isen bruten. Samantha ville sitta bredvid mig och det tog inte lång tid innan hon vågade ta min hand. Vi spelade domino, lekte med snurror och skrattade. Anna ville bjuda familjen på lunch så efter ett tag åkte de till en restaurang utanför staden. Barnen hittade snart en lekpark och sprang iväg. Samantha dök upp titt som tätt för att ge mig en kram och kolla så att jag verkligen var där! Eftersom Anna pratar spanska gick det väldigt bra med kommunikationen. jag känner ännu starkare hur viktigt det är att vara fadder Erika och Gil frågade mig mycket om mina resor och om min familj hemma i Sverige. Eftersom vi brevväxlat så visste vi redan ganska mycket om varandra. Och jag skickar alltid ett vykort när jag är ute och reser. Erika brukar berätta om familjens vardagsliv och om det har varit några speciella festligheter i staden. Erika berättade att huset familjen bor i består av ett litet rum, ett kök och en enkel latrin, och de har varken vatten eller avlopp. Både Gil och Erika arbetar. Han som byggnadsarbetare och hon som hushållerska. Trots det har de sällan pengar till att köpa kött eller kyckling att äta. Fadderprojektets förskola är anledningen till att de båda kan jobba. Utan möjlighet att lämna Samantha och syskonen på förskolan på dagarna skulle inte Erika kunna arbeta och deras ekonomiska situation skulle vara ännu svårare. De sökte sig själva till fadderprojektet för att se om de kunde få stöd därifrån. I fadderprojektet som heter Colonias Unidas de Oaxaca deltar många unga familjer. Gil och Erika är själva inte många år över 20. De unga föräldrarna får delta i utbildningar och lära sig om näringslära och om hur de ska ta hand om barnen om de blir sjuka. Stödet till dessa unga föräldrar är viktigt för att deras barn ska må bra. Jag berättade för Erika och Gil att de borde vara stolta över sina fina barn. De är så väluppfostrade och rättframma. Anna säger att hon fick veta att förskolan och fadderprojektets stöd till familjen har gjort underverk med Samantha och hennes syskon. När Samantha började i fadderprojektets förskola var hon blyg och undernärd. Nu är hon en glad och pigg liten tjej. Den fyraåring som jag träffade, som tog min hand efter fem minuter och utan betänkligheter frågade precis det hon undrade över, var verkligen inte blyg. Hon frågade om jag hade en bebis i magen! skrattar Anna, och förklarar att hon hade något av en rund tantmage vid tillfället. Innan de skiljdes åt tog de en tur till leksaksaffären där barnen fick välja varsin leksak. Samantha valde ett gosedjur, en kanin, lillebror Adalberto valde en brandbil och storasyster Jennifer valde en barbiedocka. Att säga farväl till familjen var svårt. Vi kramades och grät. Jag berättade för dem att det verkligen känns som att jag har fått en familj i Oaxaca och jag fick lova Samantha att komma tillbaka om några år. Anna säger att hon brinner ännu mer för att vara fadder och för att värva fler faddrar efter besöket. Jag känner ännu starkare hur viktigt det är att vara fadder och Samantha längtar tills hon har lärt sig att läsa och skriva så att hon själv kan börja skriva brev till mig. Fadderbarnet Samantha, som är fyra år, går i förskolan i staden Oaxaca. Här visar hon upp fadderprojektets datorsal. Gil, Anna, Erika, Jennifer, Adalberto och Samantha. 12 PUSSELBITEN PUSSELBITEN 13

8 årsredovisning svarar Över barn och familjer har en fadder! Illustrationer: MATTIAS GORDON Genom Barnfondens faddrar får barn och deras familjer får möjlighet att gå i skolan, gå till doktorn om de blir sjuka och får ta del av utbildningar och insatser i fadderprojekten. Allt för att barnen ska må bra och för att familjerna så småningom ska kunna försörja sig själva. Men eftersom fadderbidragen också används till insatser som utvecklar hela samhället är det många fler som dragit nytta av fadderprojektens arbete. Barnfonden samlade in totalt 71,4 miljoner kronor under Det är elva procent mer än året innan. Även antalet fadderanmälningar ökade stort. Under 2008 värvade vi nästan nya faddrar. Det är glädjande att se att så många väljer att hjälpa och tänka på andra trots de ekonomiskt svåra tiderna, säger Cecilia Schön som är marknadschef på Barnfonden. Över 60 miljoner kronor överfördes till utvecklingsarbetet i de 24 länder där Barnfonden arbetar. Den största delen av våra insamlade medel går till fadderprojektens arbete inom utbildning, hälsa och försörjning. Men eftersom vi även fått många extra gåvor har vi också haft möjlighet att arbeta med en rad kompletterande insatser för att förbättra situationen för fadderbarnen, deras familjer och andra som bor i projektområdet. Till exempel bygger vi nu flera barncentrum i Mali. Barncenter fungerar som kombinerade mödra- och barnavårdscentraler, och som förskolor, säger Ulrika Wedin som är Barnfondens programchef. Över hälften av alla faddrar väljer att utöver sitt fadderstöd också ge extra gåvor till sitt fadderbarn eller att stödja Framtidsfonden eller någon av våra andra 14 PUSSELBITEN Vi har under året förbrukat lite mer pengar än vi har fått in, vilket var en medveten målsättning i 2008 års budget. Det är överskott från tidigare år som har använts till att göra satsningar inom program och insamling. insamlingar. Det var även många som istället för en traditionell julklapp valde att ge bort en get till en familj i Zambia, ett fruktträd till en familj i Etiopien eller någon av de andra gåvorna i Barnfondens gåvokatalog. Under året fick familjer i fadderprojekten bland annat ta emot kycklingar, getter och nästan 700 grisar genom gåvokatalogen. Alla insamlingsorganisationer som har ett 90-konto, och därmed kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll, måste överföra minst 75 procent av de bidrag som de fått in till utvecklingsarbetet. Vi är väldigt nöjda över att vi har överfört så mycket som 85 procent av de bidrag som vi samlade in. Samtidigt som vi är noga med att hålla nere våra kostnader strävar vi efter att ge så bra service som möjligt till faddrarna. Kontroll och kvalitetssäkring behövs också för att säkerställa att bidragen används på bästa sätt, säger Karin Bergqvist, kanslichef. Av de insamlade bidragen användes 15 procent till kostnader för insamling, administration och personal. Fem procent gick till personalkostnader för de tolv anställda på kansliet i Malmö. Personalen på kansliet arbetar förutom med service och information till faddrarna med att planera nya program, värva faddrar, och att säkerställa att fadderbidragen används på bästa sätt. Tio procent gick till insamling, alltså att värva fler faddrar, och till administrationskostnader. Ute i fadderprojekten finns många barn som väntar på att få en fadder och därför arbetar vi med olika kampanjer för att värva fler faddrar. Vi är väldigt kostnadsmedvetna i vår marknadsföring och jag är väldigt glad över allt det gratisutrymme som våra annonser får både i tidningar och på TV, säger Cecilia Schön. ladda ner årsredovisningen Om du vill läsa hela årsredovisningen kan du i början av maj ladda ner den från Barnfondens hemsida arsredovisning eller beställa den via på telefon Många fadderbarn fortsätter med en yrkesutbildning efter grundskolan. I många fall är detta det bästa sättet att så småningom hitta ett arbete och försörja sig. Fadderskapet kan fortsätta tills fadderbarnet har avslutat sin yrkesutbildning. Det är många faddrar som hör av sig till Barnfonden och undrar vad som händer när fadderbarnet fyller 18 år. Avslutas fadderskapet automatiskt då? Hur länge får fadderbarnen stöd från fadderprojekten? Catherine Larsson från svarar på några av de vanligaste frågorna. Hur länge är man fadder? Hur länge får mitt fadderbarn stöd från fadderprojektet? Det varierar hur länge fadderbarnen får stöd från fadderprojekten. Barnfonden arbetar för att barn runt om i världen ska få det grundläggande stöd de behöver för att växa och må bra. Fadderprojekten arbetar framförallt med insatser inom utbildning och hälsa men också med olika projekt som ger familjerna möjlighet att öka sina inkomster. Så ibland lämnar barnen projekten för att familjens ekonomi har förbättrats och de behöver inte längre stöd utifrån. Det händer också att fadderskapet upphör för att familjen flyttat till ett område där projektet inte arbetar, kanske för att någon i familjen har fått arbete där. Avslutas fadderskapet när barnet fyller 18 år? Det stämmer att många fadderbarn lämnar fadderprojekten när de är mellan 18 år och 19 år gamla. Barnen har då uppnått den ålder som en del fadderprojekt har satt som åldersgräns. Men fadderskapet avslutas inte automatiskt när ditt fadderbarn fyller 18 år. Fadderskapet kan fortsätta ytterligare några år om ditt fadderbarn fortfarande studerar. Ditt stöd som fadder är därför lika viktigt även när fadderbarnet blivit lite äldre, så att han eller hon kan gå klart sin utbildning. Du får information från Barnfonden när ditt fadderbarn ska lämna projektet. När får jag information om att fadderskapet ska avslutas? När ditt fadderbarn lämnar projektet meddelar personalen landskontoret inom tre veckor. Därefter skickas informationen till dig. Ibland händer det att det dröjer en tid innan faddern får information om att fadderskapet ska avslutas. Om fadderbarnet exempelvis flyttar från området, kan det dröja några månader innan faddern informeras. Detta beror på att man inte vill avsluta fadderskapet innan det är klart att familjen har flyttat permanent. Vad händer när fadderskapet avslutas? Ute i fadderprojekten finns det många barn som väntar på en fadder. När fadderskapet avslutas erbjuds du därför att fortsätta som fadder till ett nytt fadderbarn som behöver stöd. Om du inte vill fortsätta som fadder eller om du har andra önskemål så hör du av dig till oss. Annars påbörjas det nya fadderskapet direkt, så att barnet och familjen ska kunna ta del av stödet så snart som möjligt. Vi skickar informationen om det nya fadderbarnet efter cirka två veckor. PUSSELBITEN 15

9 FÖRENINGSBREV Foto: Caroline Roosmark krönikan Barnen i Mali delar på allt lena endre Skådespelare, fadder och styrelsemedlem i Barnfonden. Det som fascinerade mig mest med de barn och familjer som jag mötte på min resa i Mali, var hur tätt tillsammans de levde. De var ständigt i en gemensam rörelse. Det var när vi skulle intervjua barnen som jag insåg hur svårt det var att få en ensam stund med ett barn. Det var alltid massor av folk runtomkring: syskon, kusiner, föräldrar, mostrar, fastrar, moroch farbröder, mor- och farföräldrar. Det var nästan omöjligt att ha ett samtal direkt med ett barn. Och det är ju så barnen lever också i sin storfamilj. Ständigt i rörelse tillsammans med andra. De hade inte ens en egen tallrik, utan delade med de andra barnen. En dag besökte vi byn Keleya. Det var strax efter sju på morgonen och byn höll just på att vakna. Solen stod inte så högt ännu så värmen hade inte riktigt tagit fart; det var bara 35 grader. På marken satt tio barn tillsammans runt ett stort fat med majsgröt. De åt ur samma fat, med händerna. Runt om satt olika grupper tillsammans på marken och åt frukost. Skolbarnen för sig, kvinnor med ammande barn för sig, och så vidare. Då förstod jag också att det måste vara svårt att som barn särskilja ett jag ur en sådan gemenskap. Svårt att vara en oberoende individ. Det var svårt för barnen att förstå sådana frågor som: är det roligt i skolan? eller vad tycker du bäst om med skolan?. Frågorna var fel ställda. För dem tycks allt de lär sig i skolan vara en helhet. Skolan i sig är fantastisk. Skolan i sig är deras högsta önskan. Utan den är man ingen, var det ett barn som sa. Vi följde med barnen till skolan när frukosten var klar. Klassrummet var ganska stort men slitet och utan fönster, men hade fönsteröppningar på båda långsidor. Det var 86 elever i klassen från åldrarna nio till tolv. Läraren höll koll och kände hela tiden av koncentrationen i klassrummet. Om det blev lite stökigt fick alla ställa sig upp och sjunga en sång och klappa i händerna. När läraren ställde en fråga brast plötsligt alla ut i Moi, moi, moi ( Jag, jag, jag ) och räckte upp händerna. Det gjorde inget att alla skrek och ville svara på frågan. Läraren pekade på en elev som ställde sig upp samtidigt som alla andra tystnade. Om eleven svarade rätt på frågan, till exempel att böja verbet vara på franska, utbröt en storm av bekräftelse. Läraren var liksom en körledare och hela klassen skanderade en ramsa och klappade i händerna. Helt fantastiskt. Det är klart att alla ville svara på frågan om man fick en så fin uppmuntran när man svarade rätt. Och om någon svarade fel så gjorde det inget, läraren sa bara ja...nästan och pekade på någon annan. Barnen jag mötte drömde om att bli läkare, lärare, ingenjör, polis, till och med president. Och på frågan om vad de skulle använda sina studier till var svaren självklara. Det de ville var att hjälpa andra fattiga, att bygga nya hus, att skydda utsatta. Inget barn svarade att tjäna pengar eller tänkte på att skaffa sig något för egen räkning. Det fanns en sådan energi och nyfikenhet hos barnen. Jag är så imponerad av alla barn jag träffade, som har så stora förhoppningar och så vackra drömmar om sin framtid. kontakta barnfonden Jag har ny adress (ange till höger). Skicka mig inbetalningskort för extra gåvor (röda). Skicka mig autogiroblankett för mina fadderbidrag. Skicka mig autogiroblankett för extra penninggåvor till fadderbarnet och/eller till Framtidsfonden. Jag betalar fadderbidraget via Internet så ni behöver inte skicka fler inbetalningskort. Skicka mig ett kortställ för värvning av nya faddrar. 16 PUSSELBITEN Faddernummer: K0 Namn: Adress: Postnr: Postadress: Telefon: E-post: Klipp ut och skicka till Barnfonden. Portot är redan betalt. Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. Barnfonden SVARSPOST Malmö

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2013 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens första effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. Vi vill i

Läs mer

PUSSELBITEN. Kamp mot undernäring i Ecuador. Fadderbesök i Kambodja. Möte med Moussoni i Mali. Ungdomsprojekt i Sri Lanka

PUSSELBITEN. Kamp mot undernäring i Ecuador. Fadderbesök i Kambodja. Möte med Moussoni i Mali. Ungdomsprojekt i Sri Lanka PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer 1 2011 Kamp mot undernäring i Ecuador Fadderbesök i Kambodja Möte med Moussoni i Mali Ungdomsprojekt i Sri Lanka En hisnande känsla av stolthet I oktober förra

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Lions Club Löddeköpinge Elektrobladh AB Konstnär Ulla Bolin Acta Kapitalförvaltning Helsingborg Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Vi har den senaste

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Kapitel 1 hej. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats.

Kapitel 1 hej. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats. Kapitel 1 hej Jag heter Eric Knutson och är 9 år. Jag har ljust hår och jag är ganska kort jag gillar att spela fotboll och innebandy. Min mamma heter Karin och hon har också har just hår. Min pappa heter

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2014 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens andra effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. I den här rapporten

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school. April - Maj 2012

Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school. April - Maj 2012 Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school April - Maj 2012 Årets första styrelsemöte hölls i Kathmandu den 13/4 2012. Jenny Adhikari, Eva- Lena Lindh och Marion Ekberger var närvarande.

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 3 april - söndag 10 april

barnhemmet i muang mai söndag 3 april - söndag 10 april barnhemmet i muang mai söndag 3 april - söndag 10 april Intresset för lektioner i svenska och engelska tog oss på sängen. Vi har nu drygt 90 barn och tonåringar som anmält sitt intresse, vilket ställde

Läs mer

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat. Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

FTMS Filipino Tribe Mission Sweden

FTMS Filipino Tribe Mission Sweden FTMS Filipino Tribe Mission Sweden NYHETSBREV NYHETER I DETTA NYHETSBREV 1. CHP4051 Undervisning till Mamanwa Adlay 2. Övrigt Nr.4 2011 G o d J u l & G o t t N y t t Å r Kära Fadder/Sponsor/läsare Det

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum

Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum Stella Lindbäck Molly Victoria von Bubbelgum vaknade av att det lät som att ett fönster krossades. Hon vågade inte gå ner och kolla. Men hon sprang ner för trappan

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer