Vår församling får nya gränser. Vi erbjuder familjerådgivning. Utan gräns? Ledaren Sid 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår församling får nya gränser. Vi erbjuder familjerådgivning. Utan gräns? Ledaren Sid 2"

Transkript

1 Information från Brännkyrka församling Svenska kyrkan april 2013 Att ställa sig till förfogande När livets slut närmar sig vill många prata om existentiella frågor, om livets mening, om relationer. Prästen Jean-Luc Martin besöker regelbundet vårdavdelningen ASIH Långbro Park för att finnas till hands för sådana samtal och möten. För Brännkyrka församling är detta ett arbete som prioriteras. Att vara kyrka handlar om att ställa upp, att möta människor där de är. Sid 3 karta från Stockholms stadsarkiv via Brännkyrka hembygdsförening Tre religioners heliga stad Judar, kristna och muslimer betraktar alla Jerusalem som sin heliga stad. Dagens verklighet med konflikter och strider som ett alltid närvarande hot påverkar tiotusentals liv och vardag. Läs Inger Swahns skildring från dagens Jerusalem. Hon berättar om Svenska kyrkans viktiga arbete i den taggtrådsomgärdade staden. Sid 4 5 Häktesprästen är till för de intagna Ulla LeVau arbetar som präst på häktet i Flemingsberg. Hon trivs med sitt arbete och vet att hon gör skillnad. Jag tror på varje individs möjlighet till förvandling, säger Ulla och menar att hon som präst kan så frön som kan leda till ett nytt liv. Porträttet Sid 7 Utan oss vore Gud hemlös Gud och människa är beroende av varandra. Den tanken ger Anna tröst och mod när det är en dålig dag. Lika mycket som vi vill att Jesus vandrar vid vår sida, lika mycket vill han få vandra vid vår, skriver hon. Jag och Gud Sid 8. Vår församling får nya gränser Socknen med namnet Brännkyrka omfattade en gång i tiden stora delar av södertörn. Brännkyrka församling har också den varit betydligt större än idag. Kartan här ovanför är från 1906 så stor var församlingen då. Sedan dess har den delats många gånger, senast 1957, och flera nya kyrkor har byggts. De nuvarande församlingsgränserna kom- Vi erbjuder familjerådgivning Känner du behov av att diskutera relationsfrågor? Församlingens familjerådgivare har lediga tider för par eller enskilda. Första samtalet kostnadsfritt. Mottagning både på Götalandsvägen och på Fruängens kyrkogata. Ring eller maila! , mer att justeras något vid årsskiftet, vilket påverkar Västertorp och Västberga. Men oavsett var gränserna går är våra kyrkor alltid öppna för både nya och tidigare församlingsbor. Att flytta gränser kan ju också betyda att öppna gränser. Så känn dig fri att korsa dem hur du vill välkommen till Brännkyrka kyrka och Vårfrukyrkan! Sid 6 Foto: nordicphotos Utan gräns? Ledaren Sid 2

2 Sid 2 April 2013 Ledaren Var går gränsen? svenska kyrkan Brännkyrka församling on tänjde gränsen till det yttersta, och vann en medalj. Hon gjorde det, skidåkerskan. Fast varken hon eller någon annan trodde att det skulle gå, tänjde hon på sig och klarade det omöjliga. Att tänja sina gränser och utvecklas eller förnyas, det är berömvärt i vårt samhälle. Att krama ur lite till, fast man trodde att man gjort allt redan tidigare, det är fint. Men den som går över gränsen, har gjort ett klavertramp. Man ska veta var gränsen går och hålla sig på rätt sida, i förlängningen betyder det att veta sin plats. Att gå över gränsen är inte fint. Bland det mer otrevliga som kan sägas om en annan människa är att hon är gränslös. Då saknar hon känsla för något som vi andra har förstått. Det är absolut inte fint. Hur blir det för den vars gräns brister? Ett gummiband kan ju bara sträckas ut till en viss gräns. Så länge det finns elasticitet kan man tänja, men till slut går det sönder. Om man tänjer och tänjer på sig själv, går man till slut sönder. Allt för många har redan gått sönder i sina ansträngningar att vara duktiga och flitiga. Det är svårt och tar lång tid att laga något som brustit. Det är svårt att göra rätt och veta hur man ska bete sig. Eftermiddagskaffe med... Tänk om man istället kan bestämma sig för att flytta gränser, istället för att tänja och tänja i all oändlighet. I vissa situationer kanske man kan göra överenskommelser som innebär att man förändrar villkoren genom beslut istället för genom ansträngning. Ett beslut skulle kunna vara ändrade arbetsvillkor, ett annat en ökad generositet för olikheter. I livets slutskede blir vissa gränser ointressanta och andra helt avgörande. Möt prästen Jean-Luc som har en del av sin arbetstid på ASIH. För den som är frihetsberövad betyder finns gränserna. där hela tiden. Möt Ulla, präst på häktet i Flemingsberg. Båda vet en hel del om gränser i livet. Läs också om de nya församlingsgränserna, som absolut inte är tänkta att utgöra några begränsningar alls. Hit men inte längre! Så säger vi ibland, när någon eller något kommer för nära inpå oss. Jag önskar att vi fick en tid när vi kunde och vågade fundera över det som är viktigt. Vad är ok? Och vad är inte ok? När säger jag stopp, detta är inte rätt? Hur länge kan jag titta bort när någon far illa, eller ett barn ständigt är utanför på skolgården. Fastetiden uppmuntrade oss att fundera över både våra relationer till varandra och till Gud. Det var en tid för reflektion och återerövrande av gränserna som skiljer det goda från det onda. Men nu har vi kommit in i påsktiden. Livet har börjat på nytt, med nya förutsättningar. Ljuset återvänder och vi rätar på ryggarna. Jag tänker försöka låta det hjälpa mig att behålla svaren på frågorna jag jobbade med under fastan. Det blir som med nyårslöften och ändå inte. Det som jag kom fram till under fastetiden, om rätt och fel och rätt satta gränser, det är det som blir det nya livet. Eva Abragi Jag behövde en nästa, var du där, var du där? Jag behövde en nästa, var du där? Varken tro eller ras eller namn sätter gränser, var du där? Du kan resa långt bort och jag är där, jag är där. Du kan resa långt bort och jag är där. Varken tro eller ras eller namn sätter gränser, jag är där? Sv. Ps. 97, v 1 och 5 Är det inte här Årstafrun är begravd? rågan ställs ofta av kyrkobesökare. Jovisst, utanför Brännkyrka kyrka finns hennes grav; Märta Helena Reenstierna, som under 50 år av sitt liv skrev dagbok om högt och lågt. Varje söndag åkte hon häst och vagn till kyrkan, där hon nu är begravd. Här vilar också hennes man, ryttmästaren Christian Henrik von Schnell och deras sju barn. Delar av hennes dagböcker publicerades på 40-talet men nu finns en ny lättillgänglig bok Årstafruns dolda dagböcker. Direkta citat ur dagböckerna blandas med författarens egen forskning. Fram ur århundradena stiger Stockholm med sina gränder, sin smuts, sina krogar och fylla, Årsta gård, Brännkyrka kyrka och härskarinnan på Årsta, fru Märta Helena själv. Vi får följa Årstafrun genom ett helt liv fyllt av tunga sorger men också glädjeämnen. Boken är också en ömsint skildring av en kompetent och stark kvinna. Boken är spännande, sorglig och ibland hejdlöst rolig det går helt enkelt inte att lägga den ifrån sig. Läsaren kommer adelsdamen Märta Helena nära inpå livet och inser att mycket döljer sig under ytan. På köpet får vi ett fantastiskt tidsdokument över slutet av 1700-talet och början på Författaren Kristina Ekero Eriksson, historiker och vetenskapsjournalist, skriver i förordet: Även om Årstafruns sysselsättningar med spritning av ärtor, slakt, ljusstöpning och handarbete är intressanta, så är de i mitt tycke inte det mest märkliga man kan berätta om hennes liv. Då är hennes förhållanden till de människor som stod henne nära mer fängslande maken Christian Henrik, sonen Hans Abraham, de sju döda barnen, vännen Carl Michael Bellman, gårdens informator Kindberg, grannarna på Årsta holmar, höga officerare i sonens regemente, den svekfulle brodern Johan Abraham och inte minst Årstas liderliga pigor och fullsupna drängar. Ann-Christine Janson Kristina Ekero Eriksson kommer till Brännkyrka kyrka lördag 27 april för att berätta om sin bok Årstafruns dolda dagböcker. Kaffe med dopp serveras till självkostnadspris från i kyrkkällaren. Den 17 oktober 1796 begav sig Årstafrun till Jakob Henrik Rönngren för att få sitt porträtt målat: Morgon mot klockan 8 for jag till staden och lät hos hårfrisörskan Gran coefera mig med bouclerat [lockigt] hår och en girlang av fleurs eternelles, vir gies mir nicht [förgätmigej] och gröna blader. Jag klädde mig sedan i blå taftklänning med spetshalsremsa och en törnrosbukett och for klockan 11 till kaptenen Rönngren, som nu fullbordade mitt porträtt, sedan jag tillförne i 3 omgångar suttit för honom 10 timmar, och nu denna gången 5, inalles 15 timmar. Porträttet monterades på en ring och gavs bort i namnsdagspresent till ryttmästaren. Ringen försvann efter Årstafruns död och återfanns först 2008, då man förstod att miniatyrporträttet faktiskt föreställde Årstafrun. Det är den enda målning som finns av Märta Helena Reenstierna. postadress Box 64, Älvsjö telefon vx telefontid må-fr e-post: svenskakyrkan.se webbplats informationstelefon kyrkoherde Eva Abragi , (bostad) administrativ chef Niclas Hjorth, besöksadresser Brännkyrka kyrka och församlingsexpedition Götalandsv , Älvsjö besökstid må fr fax vaktmästeri husmor Vårfrukyrkan med församlingslokaler Fruängens kyrkogata 1 7 fax präster Kristina Grahn Ann-Christine Janson Katia Lidell Anna Geijer Lindgren Jean-Luc Martin Kerstin Millevik Lyktberg Cecilia Thunberg diakoner Anna Hirsch Eva Lundström Maria Sterner Éva Szabó Westerlund Anna Tenlén vik Jennyfer Trinder musiker Peter Gunnarsson Minna Heimo Robert Zelizi Lillemor Zielinski pedagoger Johan Boeryd Ingemar Cederlund Lovisa Oscarson Michael Turner informatör Kari Malmström e-post: Årstafruns dolda dagböcker finns i pocket på våra bokbord, pris 35 kronor.

3 April 2013 Sid 3 ASIH Många möten, många avsked här är platsen där man kommer varandra nära Prästen Jean-Luc Martin från Brännkyrka församling kommer regelbundet på besök hos ASIH Långbro Park. Här bedrivs vård i livets slutskede i en varm och trygg miljö. Jean-Luc möter patienter, närstående och personal. Prästen är en viktig och uppskattad resurs i verksamheten. ASIH är en förkortning för avancerad sjukvård i hemmet. Det är också i patienternas hem som mycket av vårdinsatserna görs. Från våningsplanet ovanför vårdavdelningen med 16 platser utgår tre mobila team. I Nacka finns ytterligare ett. Vårdavdelningen ASIH Långbro Park har hela södra Stockholm med kranskommuner som upptagningsområde. Här vårdas dels patienter som behöver avlastning en tid för att sedan återvända hem, dels patienter i livets absoluta slutskede. Stämningen på avdelningen är lugn och hemlik. Direkt innanför entrén står årstidsbordet, ett vackert stilleben med årstidens blommor och andra symboler. På väggen hänger en ljusstake. När någon dött tänder man ljuset. Vi har ungefär 200 dödsfall här per år, berättar Carina Klang, som är enhetschef. Medelvårdtiden är 14 dagar, men kan vara allt från en dag upp till ett halvår. Det blir många möten och många avsked. Att arbeta med döende kan förefalla tungt, men Carina vittnar om personalens glädje, trivsel och känslan av att verkligen kunna hjälpa. Foto: håkan flank Palliativ vård syftar inte till att bota, utan att lindra. Man lär sig så mycket, om sig själv och andra människor, och man får så mycket tillbaka. I all enkelhet På en stor whiteboard på sjuksköterskeexpeditionen finns noterat vilka som är i tjänst, medicinordinationer, när kuratorn är tillgänglig, och så vidare. I en ruta står det PRÄST. Jean-Luc är här onsdagseftermiddagar, ibland också torsdagar och en stund på fredagar. Jag kommer hit i all enkelhet, som besökare, säger han. Jag brukar kolla av med personalen först om det är något särskilt eller akut. Annars gör jag ingen skillnad, jag går inte bara till dem som aktivt önskat besök utan hälsar på alla. Nästan varje vecka finns här någon som uttryckligen inte vill träffa en präst. Ibland kan skälet vara annan religionstillhörighet än den kristna. Jean-Luc har också märkt att för vissa kan prästen bli en påminnelse om döden och därför skrämmande. Jag respekterar alltid ett nej, säger han, men ibland kan jag envisas bara lite, lite grann... I vissa lägen får man gå på intuition, men naturligtvis med stor varsamhet. Jean-Luc framhåller att uppgiften kräver flexibilitet, man får inte vara fyrkantig. Man vet aldrig vad som väntar i de här samtalen. Inför döden får människor ett annat djup, timmarna är räknade, man tar upp sådant man annars aldrig pratar om. Det blir många samtal om relationer, om livets mening. Det kan också handla om att summera: Hur har livet varit?. Många upplever ett stort behov av att prata om existentiella frågor och andlighet. Vad händer efter döden? det är den största frågan för många, säger Carina. En vanlig Foto: håkan flank fråga är också: När ska jag dö? Är det dags nu? Jean-Luc deltar i personalmöten någon eller ett par gånger i månaden. Självfallet behöver personalen prata av sig, bearbeta och reflektera, och har inarbetade rutiner för detta. Varje vecka går man igenom vad som hänt sedan sist, och handledning erbjuds regelbundet. Och så har vi fikarummet, ler Carina. Där gråter vi, skrattar och skriker, och kan prata om allt! Även för närstående På ASIH Långbro park är det besökstid dygnet runt, närstående kan övernatta och stor frihet finns när det gäller mat, dryck och vardagslyx. För besökande i yngre åldrar finns en lekvrå med leksaker och en ungdomshörna med dator, spel och serietidningar. I januari startade man närståendefika på fredagseftermiddagar. Personal finns med, men tanken är att patienternas närstående ska finna varandra. Jean-Luc tittar in framåt slutet på varje träff, och det har slagit väl ut, berättar Carina. Foto: Magnus Aronson Att också ta hand om närstående ingår i vår uppgift. Jean-Luc kan fånga upp den eller de som har behov av samtalskontakt. Bara att han alldeles naturligt rör sig här i korridorerna fungerar lite som en signal till närstående också här finns en präst om du behöver prata! Samtal och medmänskliga möten utgör över huvud taget en stor del av vården, eller omvårdnaden, här. Prästen gör en uppskattad insats. Förutom till de regelbundna besöken kan Jean-Luc kallas hit också på andra tider, till exempel för att dela ut nattvard. Det är så bra att vi har den här möjligheten, vi vet att vi alltid kan ringa Brännkyrka församling och kan inte Jean-Luc så kommer någon annan, säger Carina. Det är ofta på kvällar och nätter som ångesten kan krypa på, och även då har vi ett nummer att ringa om vi behöver. Stå till förfogande Att vara kyrka innebär i hög grad att komma ut och möta människor där de är. Samarbetet med ASIH hör till det som Brännkyrka församling prioriterar. Det handlar om att förutsättningslöst ställa sig till förfogande. Jag är en medvandrare, inget annat, betonar Jean-Luc. Jag kan inte lösa något, inte ta bort problemet det är viktigt att komma ihåg. I de här samtalen kommer man så nära varandra. Inför döden är det sanningens ögonblick, man lär sig och påminns om hur liten man är. Jag ber alltid innan jag går hit, och mediterar efteråt. Jag är präst men också människa, det är en trygghet att kunna överlämna allt detta i Guds händer. Det är viktigt för mig att låta Gud vara med. Kari Malmström Fördjupningsresa till Jerusalem november 2013 Foto: inger swahn Vi är många som drömt om en resa till det Heliga landet, att någon gång få se Jerusalem. Nu kan detta bli verklighet i Brännkyrka församlings regi. Tillsammans går vi längs Via Dolorosa, vandrar i Getsemane trädgård, åker till Betlehem, Nasaret, Gennesarets sjö, Döda havet... Vissa transporter sker med hyrbilar men det blir en hel del vandring under veckan, så kravet är att Du klarar detta. I höst kommer gruppen att träffas vid ett par tillfällen som förberedelse inför resan. Avgift: kr inkl transporter. Logi i dubbelrum, inkl frukost (inga enkelrum). Flyg till Tel Aviv. Vi bor på The lutheran guest house i Gamla stan i Östra Jerusalem. Se: Ledare: Pehr-Albin Edén och Ann-Christine Janson, präster. Anmälan senast den 30 april (anmälan är bindande). Info och anmälan: , Max 13 deltagare, först till kvarn...

4 Sid 4 April 2013 På nya jobb Svenska kyrkans internationella arbete Jag tänker att jag är del i en helhet Ljuset i tunneln Foto: MAJA BRAND Den 11 februari började Johan Boeryd i Brännkyrka som församlingspedagog. Han har med liv och lust kastat sig in i barn- och familjeverksamheten. Att bygga församling och integrera verksamheter tror han mycket på. Allt länkar i varandra. 48-årige Johan kallar lite skämtsamt detta för sin tredje karriär. I somras blev han färdig församlingspedagog. Innan han sadlade om jobbade han i ett antal år inom telekomindustrin och sedan som gymnasielärare i matte och ekonomi. Johan bor i Täby med fru och två söner. Han gillar segling, långfärdsskridskor, och spelar klarinett och piano. Och så är han road av dans, bland annat bugg. Många järn i elden alltså. Intresset för kyrkan vaknade för länge sedan. Som konfirmand upptäckte han ett sammanhang som bar, där man fick vara sig själv. Aha, det kanske är det här som menas med kristendom och kyrka, minns han att han tänkte. Efter konfirmationen fortsatte han som ungdomsledare, och efter gymnasiet var han ledare på ett kyrkligt läger i USA. Jag tänkte redan då att det här skulle man kunna jobba med, men jag tror att jag var tvungen att göra den här långa resan, säger han. För sådär 15 år sedan funderade jag på att bli präst och började läsa kyrkans grundkurs och lite teologi. Så småningom landade det på församlingspedagog. Johan gillar just att leda och coacha andra, framför allt barn och unga. Så varför inte satsa på att göra just det? Han jobbar nu främst med barn- och familjeverksamheten i Vårfrukyrkan, men även inom mellanstadieverksamheten och bland lågstadiebarn i Brännkyrka församlingshem. Johan uppskattar bredden. Jag vill undvika att tänka snävt i ålderskategorier, vill gärna ha ett kontinuitetstänk. Hur ser kyrkans röda tråd ut för lilla Lisa, som är nydöpt? När Lisa är sex månader, sex år eller 16, så kan hon få möta någon och något hon känner igen, och så upplever Johan att Brännkyrka församling arbetar. Jag tänker att jag är en del i en helhet. Arbetet här känns spännande och lockande, jag tror att jag kan bidra och få ha väldigt kul också! Kari Malmström välkommen till Familjefiket Du som är föräldraledig med barn 0-6 år och vill träffa andra föräldralediga för sång, musik, lek, fika och gemenskap. välkommen till Familjefiket i Brännkyrka församling! Brännkyrka församlingshem, Götalandsv , ingång på baksidan. Måndagar 13 15, fredagar Kontakt: Lovisa Oscarson Vårfrukyrkan, Fruängens kyrkogata 7. Fredagar Kontakt: Johan Boeryd Ingen anmälan, det är bara att komma! Inger Swahn är Brännkyrka församlings internationella ombud. I september 2012 reste hon tillsammans med ombud från andra församlingar i Stockholms stift till Jerusalem. Syftet med resan var att studera Svenska kyrkans internationella arbete i Palestina och Israel för att sedan kunna berätta om detta arbete hemma i den egna församlingen. Här är Ingers berättelse. Den har många skakande inslag. Men den ger också många exempel på ett målinriktat hjälparbete med människan i centrum oavsett hans eller hennes religion. Ett arbete som kan bli det ljus i tunneln som leder till en bättre framtid för människorna i Jerusalem. Vårt program var digert. På schemat stod föreläsningar, besök på skolor, sjukhus, kvinnogrupper, samtalsgrupper och många av de heliga platserna. Utöver detta fick vi närkontakt med motsättningarna mellan palestinier och israeler. Vi bodde på Tabor House på Profeternas gata i västra Jerusalem. Huset är från 1882 och har använts av den turkiska staten och en metodistskola innan det i slutet av 1940-talet köptes av svenskar för att där skapa ett svenskt teologiskt centrum övertogs huset av Svenska kyrkans mission, Swedish Theological Institute (STI). Huset rymmer ett litet kapell där vi firade morgonmässa varje dag, en liten restaurang, föreläsningssal, bibliotek och 18 gästbäddar i enkla rum där vi bodde. På husets trevliga gård samlades vi om kvällarna och pratade om vad vi upplevt under dagen vilket var väldigt givande. Alla intryck behövde verkligen bearbetas. Stad i fyra delar Jerusalem är en mångreligiös och mångkulturell stad vars äldsta del har en historia från 300-talet f. Kr. och vars nya del ser ut som och planeras som vilken modern storstad som helst i världen. Den äldsta delen, som omges av en magnifik stadsmur från 1500-talet, är delad i fyra delar där de olika religionerna har var sin del, en judisk, en kristen, en islamsk och en armenisk. Jerusalem är en religiöst viktig stad för både judar, muslimer och kristna och står sedan 1981 på Unescos världsarvslista för hotade områden. För judarna har staden varit helig sedan 1000-talet f. Kr. då det första templet byggdes under kung Davids tid. Den heligaste platsen för judarna är idag Västra muren (eller Klagomuren) som är en rest av muren runt Här får alla hjälp Sjukhuset Augusta Victoria Hospital (AVH) ligger på toppen av Olivberget, nordost om Jerusalem. Det grundades av Kaiser Wilhelm under 1800-talet och var den första byggnaden med elektricitet. Sjukhuset är mycket välutrustat med stora moderna lokaler, mycket ljus och är ytterst välskött. Detta är det enda specialistsjukhus som finns för palestinier, flyktingar eller människor utan egna medel. Cirka 90 procent av patienterna är palestinier och de flesta som arbetar på sjukhuset är muslimer. Sjukhuset har även ett mobilt team som besöker dem som inte kan ta sig till sjukhuset. Det spelar ingen roll vilken tro du har, alla som behöver hjälp men saknar egna medel tas om hand. Sjukhuset erbjuder specialistvård inom bland annat öron-näsa-hals, diabetes, barnavård, anestesi, kirurgi och invärtes medicin men framför allt onkologi. Cancervård med strålbehandling saknas annars i östra Jerusalem, Gaza och på Västbanken. AVH är också ensamt om barndialys. Sjukhuset vill utöka specialistvården med geriatrisk vård men pengar saknas och de ber nu om hjälp från Svenska kyrkan. Det mesta av utrustning och Utsikt över dagens Herdarnas äng utanför Betlehem. templet som förstördes 70 e. Kr. Muslimernas heligaste plats, deras tredje heligaste, är Tempelberget med Klippdomen, al Aksa-moskéen, varifrån Muhammed uppsteg till himlen. För kristna är Church of the Holy Sepulchre, Gravkyrkan, den heligaste men även Via Dolorosa och Golgata. Ständigt pågående katastrof Svenska kyrkan bedriver ett fantastiskt hjälparbete i Palestina. Hjälparbete kopplas ofta till någon akut inträffad katastrof men här i Palestina är det en mer än 50-årig ständigt pågående katastrof. Palestinierna saknar i stor utsträckning tillgång till skolplatser, sjukvård, arbete och humanitärt bemötande. Det leder till arbetslöshet, stress, fattigdom, oro inför framtiden m.m. I kyrkans skolor är demokratifrågor prioriterade. Klasserna består av både pojkar och flickor, palestinier och muslimer (vilka är i majoritet). Skolorna har drivits med pengar direkt från Svenska kyrkan. Nu har detta system ändrats och idag går pengarna istället direkt till olika projekt vilket drift betalas genom välgörenhet och gåvor. Sjukhuset har fått ekonomisk hjälp av Svenska kyrkan under många år, och stöds också av många andra kyrkor i världen, till exempel Action by Churches Together (ACT) och the Lutheran Church i många länder, YMCA samt UNRWA (United Nations Relief and Works Agency). Läkarna som arbetar på AVH har också lägre lön än de skulle ha på andra ställen. De har även framfört ett önskemål om att Sverige ska trycka på i FN med flera organisationer för att förbättra de mänskliga rättigheterna för palestinierna och öka förståelsen för deras problem och behov. IS

5 April 2013 Sid 5 lyser vägen i Jerusalem har skapat finansiella problem för skolorna. Skolorna är nu mycket oroade över utvecklingen gällande ekonomiskt stöd eftersom ungdomar utan utbildning inte får något arbete och därför hamnar i fattigdom eller tvingas att emigrera. Vi besökte under veckan några av de verksamheter som Svenska kyrkan på olika sätt stöder, bland andra sjukhuset Augusta Victoria (AVH) i Jerusalem och yrkesskolan The Vocational Training Center i Beith-Hanina (se faktarutor), kvinnogruppen i Sumod House i Betlehem och the International Center i Betlehem (ICB) där Lutheranska kyrkan har verksamhetslokaler för bland annat hantverk, silversmide och teater. En kväll hade vi ett möte på STI med deltagare i the Bereaved Organization (the Parents Circle), en organisation i byn Hammed två kilometer från gränsen och 50 kilometer från Jerusalem. I programmet ingick också föreläsningar på OCHA (United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs in occupied Palestinian territory) med information om gränsdragningen mellan Israel och Palestina, i Redeemer Foto: inger swahn Church i Jerusalem om Lutherska världsförbundet och i vår föreläsningssal om bakgrunden till de problem landet idag har och om hur Svenska kyrkans engagemang startade och har utvecklats i Jerusalem. I skuggan av taggtråd Jerusalem ligger på Västbanken, som delvis omgärdas av en nyskapad mur. Den är 700 kilometer lång idag. Muren byggs av israelerna och avsikten var att den skulle följa Gröna linjen, det vill säga den gräns som tillkom vid vapenstilleståndet procent av muren inkräktar idag på Västbankens område. Det är nya bosättningar och uppodlad mark i goda odlingsområden som har införlivats helt illegalt. Bosättningar är judiska områden byggda på mark som tagits ifrån palestinierna. De byggs så att förbindelserna mellan de palestinska områdena skärs av vilket leder till ännu fler check-points för palestinierna att passera. Vid vår resa till Betlehem gick vi till fots genom en check-point. Muren av betong reste sig säkert tio meter upp, kantades med tagg- tråd. Ett vakttorn stod cirka 20 meter från passagen. Vi gick på led i en smal nätinhägnad gång, passerade förbi en vakt i kur, visade passet, blev framvinkade och kom ut i en mycket smal inhägnad gång. Gången slingrade sig som en serpentinväg med ett flera meter högt nätstängsel med taggtråd överst som staket. På marken låg kartongbitar, tygskynken, papper rester av det som invånarna i Betlehem skyddat sig med mot nattens kyla. För de av invånarna som har sitt arbete i Jerusalem måste passera denna check-point varje morgon och på grund av alla kontroller kan det ta flera timmar så de börjar köa redan vid tre- fyratiden på morgonen, vilande på marken i den smala gången. Själva staden Jerusalem ligger som en egen ö på Västbanken, omgiven av en modern mur med portar, checkpoints, som utgör de enda möjligheterna för passage. Det finns många passager men endast tre är öppna för palestinier. Det innebär långa omvägar för att komma till en för palestinier öppen check-point. Som palestinier måste du ha ett speciellt ID-kort för att få tillåtelse att passera, IDkort som måste förnyas var sjätte månad. För palestinier som inte bor i Jerusalem finns endast ID-kort att tillgå befolkningen är 2,4 miljoner! Det innebär att du som palestinier kanske inte kan komma in i Jerusalem över huvud taget! Människan det viktiga Svenska kyrkan arbetar för att skapa en bra förståelse för alla människor från alla religioner och stöder därför Interfaith Encounter Organisation (IEA) som organiserar samtalsgrupper mellan olika religioner i sociala frågor. Vi mötte människor som förlorat anhöriga i strider mellan Israel och Palestina och som genom samtal kunde bearbeta sin förtvivlan och ge varandra stöd att orka gå vidare. Det var både kristna och muslimer där människan var det viktiga, inte vilken religion man har. Jag har försökt ge er några inblickar i vad kyrkan verkar för i Palestina. Det finns oerhört mycket mer att berätta om och fördjupa sig i kanske i föredrag eller studiecirklar framöver här i församlingen. Avslutar denna både mörka men också ljusa berättelse med ett tänkvärt ord: Om Du inte ser något ljus i tunneln så måste vi tända ett ljus inne i tunneln. Inger Swahn Internationellt ombud Brännkyrka församling En kvinnogrupp i Betlehem försöker skriva historien om konflikten mellan Palestina och Israel genom att återberätta olika händelser på The wall museum, som finns på Betlehemssidan av muren. Muren är flera hundra meter lång. Foto: inger swahn För en bättre framtid Yrkesskolan The Vocational Training Center startades redan 1949 i Beith-Hanina. Dagens skolbyggnad började byggas 2004 med stöd från Svenska kyrkan och SIDA som Svenska kyrkan har ett ramavtal med, och skolan renoveras och byggs till successivt. Bl.a. har man nu fått ett nytt kök och en avdelning för boarding-school håller på att byggas. Skolan har utbildning för pojkar i telekommunikation, till bilmekaniker och snickare och för flickor i telekommunikation. Sammanlagt går 200 studenter här. De flesta är över 18 år. Utbildningen är 2-årig. Första året sker i skolan och år 2 får eleverna praktik 4 dagar i veckan och är i skolan 1 dag i veckan alternativt har praktik i 7 månader och går i skolan 3 månader. 40 lärare arbetar på skolan. Det finns ytterligare en yrkesskola i Ramallah med utbildning i snickeri och telekommunikation med tio lärare. Lärarna i Ramallah kan inte undervisa här då de inte får något ID att resa hit. Målet är att ge eleverna en yrkesutbildning så de kan få ett arbete och kunna försörja sig. Skolan hjälper till så att eleverna får jobb efter avslutad utbildning. Kostnaden för eleverna är 100 USD per månad. Eleverna kan få låna pengarna av skolan och betala tillbaka när de fått ett jobb. (En familj tjänar i snitt USD per månad) Beith-Hanina låg tidigare helt på Västbanken. Nu är gränsen flyttad och en mur byggd rakt genom samhället så det har delats mitt itu. Lärare och elever som bor på östra sidan muren måste nu färdas flera kilometer till en check-point för att komma till skolan. Tiden för att passera kan variera från några minuter till flera timmar. Samma sak gäller för de läkare som arbetar på sjukhuset AVH. IS

6 Sid 6 April 2013 Kalendarium Nya församlingsränser Det händer... Götalandsvägen , Älvsjö Söndagsmässa/Högmässa /Mässa med små och stora Söndagar Vardagsmässa Torsdagar Frälsarkransmässa Söndag 6 maj Öppen kyrka Brännkyrka kyrka är öppen för enskild andakt och ljuständning alla dagar Fruängens kyrkogata 1-7, Fruängen Mässa /Mässa med små och stora Söndagar Kvällsmässa Onsdagar Sinnesromässa Sista onsdagen/månad Öppen kyrka Vårfrukyrkan är öppen för enskild andakt och ljuständning måndag torsdag Café Kyrktorget Öppet onsdagar Sopplunch 30:- Onsdagar Lunchmusik Onsdagar jämna veckor Lunchmässa Onsdagar ojämna veckor Fredsgruppens arbetsträff Onsdagar Qigong, meditation, bön Torsdagar Terminsavgift 400:- Fredsgruppens loppis öppet torsdag, fredag, lördag Fruängens kyrkliga syförening Torsdagar jämna veckor För aktuellt veckoprogram se Stockholms stifts samlade annons i DN/SvD fredagar samt veckoannonsering i Mitt i Söderort tisdagar. Du kan också ringa vår infotelefonsvarare eller besöka Du får gärna gå över gränsen Det pågår stora förändringar i Svenska kyrkan just nu. Förra året behandlades det som kallas för Strukturutredningen. Beslut i Kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, togs som redan har lett till att många församlingar har lagts samman till större enheter. För andra församlingar skapas nya indelningar i distrikt eller liknande. Namn på församlingar ändras och ganska många känner sig lite vilsna innan man klart ser vad förändringarna leder till. Även Brännkyrka församling kommer att genomgå en förändring, men inte förrän årsskiftet 2013/2014. Då kommer vår gräns mot Hägerstens församling att ändras. Idag hör Västertorp till Brännkyrka församling och en del av Västberga hör till Hägerstens församling. Detta är en lite egendomlig gränsdragning som hör ihop med den gamla delningen av Brännkyrka församling som skedde 1957, då Hägerstens församling bildades. Vi som arbetar i församlingarna möter regelbundet människor som väljer att gå till en församling som man inte hör till. Bor man i Västertorp känns Mälarhöjdens kyrka nära och därför kanske man går dit med sina barn till barnverksamheten där, eller väljer att ha dopgudstjänsten där. Men om man istället bor i (östra) Västberga, ja då är Brännkyrka kyrka mer hemma än Uppenbarelsekyrkan. Det är ofrånkomligt att en så stor avskiljare som E4 fungerar som en gräns, även om det inte var tänkt så. Därför har våra båda församlingar tillsammans kommit fram till att det bästa är att den gräns som många känner, genom E4, också blir den verkliga På nya jobb Kristina Grahn prästvigdes den 27 januari och som alla nyprästvigda tjänstgör hon nu som pastorsadjunkt under sitt första år. Hon hamnade här i Brännkyrka församling, och har snabbt kommit in i arbets- och församlingsgemenskapen. Jag var jättesugen på att äntligen få jobba och verka på riktigt jag tycker verkligen att det är härligt, skrattar hon. Här i församlingen känner jag att jag kan vara mig själv och tillföra något. 45-åriga Kristina kommer ursprungligen från Västergötland, men har bott i Stockholm i många år. Hennes två söner och tre katter hör till de stora glädjeämnena i livet. Innan Kristina blev präst jobbade hon som förskollärare och har också haft ett aktivt konstnärskap Brännkyrka kyrka någon gång på 1800-talet. I förgrunden skymtar Kyrksjön. Hon bejakade sin kallelse Vårfrukyrkan söndag 14 april KONSERT med Py Py Bäckman Fruängskören Ann-Marie Henning, pianist Peter Gunnarsson, körledare Fri entré kollekt inom både bild och musik erfarenheter och gåvor hon nu upplever kommer till glädje i det nya yrket. Längtan att bli präst har funnits hos henne länge. Nu i efterhand kan jag spåra kallelsen och gudsrelationen ända till barndomen, men jag kallade det inte för Gud då. När jag var i 30-årsåldern vaknade en längtan efter fördjupning och att få tala sant om livet, säger hon. gränsen. Tillsammans har vi ansökt hos Stiftsstyrelsen om denna ändring, som alltså har blivit beviljad och träder i kraft vid nästa årsskifte. När nu detta är sagt kan man inte nog säga hur välkommen man är till den kyrka man väljer att gå till. Alla de som redan har valt den ena eller andra kyrkan utan att bry sig om vilken församling den tillhör, har visat vägen. För det är precis så det är tänkt i Svenska kyrkan. Man väljer helt enkelt den kyrka som man trivs i och där man känner sig hemma. Man kommer också alltid att kunna välja att gifta sig i en annan församling än den man i skriven i, eller konfirmeras, eller begrava sina anhöriga. Sedan många år finns en överenskommelse mellan alla församlingarna om att hemförsamlingen alltid debiteras kostnaderna som uppkommer, när någon väljer att vara i någon annan kyrka. Det medför alltså ingen kostnad för en vigsel eller annat om man reser iväg till sin barndomsförsamling eller liknande. Så till dig som känt dig hemma i Vårfrukyrkan och nu kommer att höra till Hägerstens församling, gå över gränsen och fortsätt komma. Och till dig som nu får en ny hemförsamling och vill prova vad den erbjuder, gör det - med gott samvete och stor nyfikenhet. En församlingsgräns är ingen hindrande gräns, den är mer administrativ. Att gå över gränsen kan också vara utvecklande och spännande. Jag hoppas att den här förändringen inte ska vara negativ för någon. I det verkliga livet och i församlingsgemenskapen behöver den inte spela någon roll alls. Eva Abragi, kyrkoherde Foto: miche turner Hon började läsa teologi på halv- och kvartsfart när barnen var mindre, gjorde studieuppehåll och satte sedan in spurten Nu går hon med liv och lust in för sina nya uppgifter. Jag surfar fortfarade lite på vågen av allt det roliga nya! Det gäller att lära sig hur mycket som är lagom, hitta balansen. Jag har blivit så väl mottagen här och trivs både med arbetskamrater och församlingsmedlemmar. Kristina har sitt arbetsrum i Vårfrukyrkan och arbetar mest inom det verksamhetsområde som riktar sig till vuxna, men under året som pastorsadjunkt är tanken att man ska prova på det mesta som sker i en församling. Olika sorters gudstjänster, grupper och aktiviteter Kristina kommer att finnas med både här och där. Kari Malmström Brännkyrka kyrka söndag 21 april Andliga sånger & Förklädd Gud Motettkören Orkester Solister Robert Zelizi, körledare Fri entré kollekt

7 April 2013 Sid 7 Porträttet Som häktespräst vill jag visa på Guds förlåtelse Kan jag bidra med ett gott möte i ett trasigt liv så kanske det kan vara ett ljus, säger häktesprästen Ulla LeVau. Hon arbetar med frihetsberövade som misstänks för brott men ännu inte ställts inför domstol. Det är en utsatt situation där många känner behov av att öppna sig och prata om sitt liv. Samtal med prästen kan bli en viktig livlina i en annars isolerad tillvaro. Ulla bor i Älvsjö och har sin arbetsplats i Flemingsbergs församling. Här ligger ett av Sveriges större häkten. Det är lagstadgat i kriminalvårdslagen att alla intagna har rätt till andligt stöd. På häktet i Flemingsberg är två präster verksamma: Ulla från Svenska kyrkan och en pastor från Evangeliska Frikyrkan. Just nu finns ingen imam knuten hit, men det vore välkommet. Ulla har 80 procent av sin tjänst i församlingen förlagd till häktet. En vanlig arbetsdag är hela tiden uppbokad för besök och samtal. Vi går inte och knackar på oanmälda utan får kontakt via personal eller med hjälp av det informationsmaterial som finns på alla bostadsrum. Vi besöker alla intagna som ber om det. Tystnadspliken viktig Oftast blir det så att man bygger upp en kontakt och träffas regelbundet under häktningstiden. Det blir ungefär en gång i veckan. Om någon mår väldigt dåligt kan det bli oftare, berättar Ulla. Jag jobbar med människor som misstänks ha begått brott. Jag kan möta mördare, pedofiler, narkotika- och ekobrottsligar, våldtäktsmän och oskyldiga. Många har ett stort behov av att prata. Om situationen varför hamnade jag här? Ovissheten hur kommer det att gå? Blir jag Foto: magnus aronson Jag tror på varje individs möjlighet, säger Ulla LeVau. trodd? Kan jag få vård om jag har missbruk? Om jag vill bryta mitt kriminella liv hur ska jag göra? Även om man vet att man är skyldig, så kan det vara en stor sorg med ångest och självförebråelser. Prästens totala tystnadsplikt ser hon som ett viktigt instrument i arbetet. En präst får aldrig föra vidare vad som sägs under ett själavårdande samtal. Representera ett hopp Ulla är 53 år och har varit häktespräst i snart åtta. Präst blev hon 1997 efter att ha jobbat med barn och unga i många år. På häktet har hon hittat helt rätt, tycker hon själv. Hon trivs med sitt arbete, det ger utvecklande erfarenheter och hon vet att hon gör skillnad. Jag brukar säga till de intagna att under den tid du är här, så är jag till för dig. En häktning är ett genomgripande frihetsberövande. Har man det som kallas restriktioner är man i princip avskuren från omvärlden. Man är inlåst 23 av dygnets 24 timmar, utan telefon och dator, ibland också utan tv och tidningar, och utan besökskontakt med någon utom sin advokat och prästen. Tänk dig att sitta i ett slutet rum där det enda handtaget på dörren finns på utsidan, säger Ulla stilla. Under den tid du är här så är jag till för dig. Hon framhåller hur viktig häktespersonalen är. De gör ett gott arbete i ofta svåra situationer, menar hon. Intagna utan restriktioner har gemensamhetsavdelningar och får också äta tillsammans med andra. Det finns ett litet kapell och där inbjuds regelbundet till andakt. Och oftast kommer några, Foto: håkan flank för att tända ljus, eller för att be. En vanlig häktningstid är ungefär tre månader. Men med ganska stor regelbundenhet träffar Ulla intagna som suttit i ett år eller mer. Jag tänker så här, att om jag i mitt möte med den intagne utifrån detta att jag är präst kan så frön som kan leda till ett nytt liv, då har det betydelse. Att mitt i detta mörker någonstans representera ett hopp, visa på Guds försoning och förlåtelse. Jag vill vara en som talar om att Kristus alltid finns och står och väntar på var och en. Jag tror på varje individs möjlighet, på förvandlingens möjlighet. Häktesprästens huvuduppgift är att vara till för de intagna. Kring många av de intagna finns också anhöriga, inte sällan barn. För ett barn är det ofta en stor sorg och många frågetecken att räta ut när föräldern plötsligt försvinner. Men även den som har restriktioner kan beviljas bevakade besök, och i synnerhet om barn finns med i bilden brukar man försöka få sådana till stånd. Ulla berättar om Nallejouren, ett ideellt initiativ som Flemingsbergs församling valt att satsa resurser på. Ulla åker regelbundet till IKEA och köper mjukisdjur, som de intagna får för att ge vidare till sina barn. På så sätt får barnet med sig en tydlig föräldrasymbol, som påminnelse, tröst och trygghet. Vi är väldigt glada att kunna göra detta och önskar att fler församlingar ville haka på. Nytt engagemang Ulla utstrålar lika delar lugn och energi. Det märks att hon är genuint intresserad av sitt arbete. Det är givande men också krävande, så återhämtning är viktig. På fritiden satsar hon medvetet på att inte binda upp sig för mycket. När jag inte jobbar tycker jag om att känna mig ledig! Jag gillar att motionera och springer gärna, men vill inte ruta in tillvaron för mycket. Framöver kanske det dock blir ett och annat åtagande här hemma i Brännkyrka. Ulla är tillsammans med några andra i full färd med att inför kommande kyrkoval formera en ny lokal nomineringsgrupp, utan koppling till de traditionella politiska partierna. Jag bor ju här, går i församlingens kyrkor och har barn i barnverksamheten. Det känns naturligt att engagera sig, att bli mer delaktig. För mig är kyrkans demokratiska styre viktigt, och som förtroendevald tror och hoppas jag att jag kan göra en insats. Kari Malmström Ny bibelstudiegrupp utifrån från Lectio Divina Lectio Divina betyder gudomlig läsning och är meditativ bibelläsning i grupp. Här väljer vi ut en viss mening, fras eller ett ord genom vilket Gud själv talar till oss och relaterar det sedan till våra egna liv. Kom som du är, med eller utan förkunskaper, men med vilja att möta Gud i Bibelns ord. Vi träffas torsdagarna 18 april, 16 maj och 13 juni i Brännkyrka församlingshem. Anmälan till gruppens ledare Cecilia Thunberg, ,

8 Sid 8 April 2013 Kyrkoval Jag och Gud Ta chansen att påverka rösta i kyrkovalet Snart är det dags igen. Den 15 september i år är det kyrkoval. Då har var och en av kyrkans medlemmar chansen att påverka de kommande fyra årens inriktning. Ju fler som röstar, desto tydligare genomslag får medlemmarnas vilja. Svenska kyrkan har över fem och en halv miljoner medlemmar och alla som fyller 16 år senast på valdagen får rösta. Det är en möjlighet att ta tillvara. Kyrkovalet är egentligen tre val: lokalt till kyrkofullmäktige, regionalt till stiftsfullmäktige och nationellt till Kyrkomötet. Här finns likheter med de allmänna valen, och precis som i dessa kan man rösta i alla eller bara ett eller två. Valet till kyrkofullmäktige är det som direkt kan påverka vilka beslut som fattas här hemma i församlingen. Det Praktikanter i sommar För att få bli präst eller diakon måste man under sin utbildningstid göra praktik på några olika sätt. Det första man gör är en gruppraktik. I sommar kommer vi i Brännkyrka församling att ta emot en grupp på sex personer som känner sig kallade att verka i kyrkan, två av dem vill bli diakoner och fyra Foto: jim elfström/ikon är kyrkofullmäktige som efter valet utser kyrkorådet, församlingens styrelse. Här fattas beslut i alla löpande ärenden under året. Två gånger årligen sammanträder kyrkofullmäktige: på hösten för att fastställa kyrkorådets förslag till budget för kommande år, på våren för att godkänna årsredovisning och verksamhetsberättelse för föregående år. Mer information kommer De som ställer upp i kyrkliga val kallas nomineringsgrupper. Deras kandidater har tillsammans diskuterat sig fram till vilka frågor gruppen ska driva. Senast den 15 april måste de nomineringsgrupper som ställer upp i höstens val ha registrerat sig. Då vet vi vilka som kandiderar här i församlingen. Är du nyfiken på vilka som ställt sig till förfogande för olika grupperna kan du hämta valsedlar på församlingskansliet från sista veckan i augusti. Tycker du att församlingen ska satsa mer på något i befintlig verksamhet? Tycker du att något kunde förändras, utvecklas eller avvecklas? Genom att delta i valet kan du vara med och påverka vilka beslut som fattas. Ta reda på vad de olika grupperna vill! Röstkorten skickas ut i augusti. Under våren och sommaren kommer mer information om valet och om de olika gruppernas program och idéer. Genom att lägga din röst på den nomineringsgrupp som bäst företräder dina åsikter är du med och påverkar och kan göra skillnad. KM präster. Under veckorna kommer ni att möta dem vid gudstjänster och andra tillfällen i församlingen. Några kommer att predika för första gången, andra kommer att leda förbönen eller dyka upp i något annat sammanhang. Så ofta ni ser i vår annonsering att Eva Lundström och/eller Eva Abragi ansvarar för något under dessa veckor, så ska ni räkna med att praktikanterna kommer också. Vi tar emot praktikanterna med glädje och förväntan. När du möter dem, berätta vad tänkte om det som de gjorde, uppmuntra och hjälp tillrätta. Tillsammans utgör vi deras praktikförsamling. EA Livets gåva och gräns Anna Tenlén Vik. diakon Det finns en psalm jag tycker mycket om som börjar så här: Jag går mot döden var jag går, snart ska den mig finna (ps. 619). Det låter inte särskilt uppmuntrande, jag vet. Det är ju dock det enda vi med säkerhet vet, att vi en gång fötts och att vi alla en gång ska dö. Därför får inledningen i vers två mig att känna mig mindre ensam i vandringen; Jag går med Jesus var jag går. Han vandrar vid min sida /.../ Hans spår jag ser i tro, och sätter där min fot. Jag hade en fin vän som nyligen gick mot döden och inte kom tillbaka till jordelivet. I sin kamp mot cancern var det tydligt att hon gick vid Hans sida. Hon var inte rädd för döden, hon utstrålade en förvissning om att hennes Skapare bar henne och skulle möta henne. På hennes begravning läste prästen också mycket riktigt Fotspår i sanden. I hennes vardag fanns en glädje över livets gåva i de små sakerna, som man upplever att bara de som varit riktigt nära döden kan se. De har ofta en närvaro i nuet som talar om för oss att de upptäckt hur förunderligt och dyrbart livet är. Hon brukade säga att utan oss vore Gud hemlös. Utan oss människor skulle Gud vara en ensam vandrare utan plats att vila på. Hur stort är inte det att tänka på en sådan där dålig dag då man bara känner sig överflödig och värdelös? Utan mig skulle Gud vara en fattig uteliggare! Jag tycker att det är en sådan konkret bild av att relationen mellan Människa och Gud är ett ömsesidigt beroende av varandra. Lika mycket som vi hoppas och vill att Jesus vandrar vid vår sida, lika mycket vill Han få vandra vid vår. För att han älskar oss och behöver oss. Jag går till himlen var jag går. Så ängslas ej och fråga! Så börjar den tredje och sista versen, och jag kan höra min vän säga de orden med ett bestämt tonfall, men med liv och bus i blicken. Nej, jag ska inte ängslas och inte fråga mer, för jag vet ju. Jag vet ju att livet som vi känner det har en gräns, och fram till dess vandrar vi sida vid sida, Gud och jag. Blev det inte av? et är aldrig för sent för dop! Brännkyrka församling stödjer: Foto: magnus aronson Det är viktigt för oss att alla som vill ska kunna döpa sig eller sina barn. Det finns inga rätt eller fel det enda som behövs är att man vill! Och om det finns flera vårdnadshavare till ett barn att man är överens om att låta döpa det. Inget annat spelar någon roll. Vi inbjuder därför till dopfester. De går till så att vi firar en gemensam dopgudstjänst för alla som döps den dagen, och församlingen ordnar med och bjuder på kaffet efteråt. Vi vill göra det enkelt och kravlöst för alla som vill att dopet äntligen ska bli av! Nästa tillfälle är söndag 28 april klockan i Brännkyrka kyrka. Kontakta vår bokning, eller så berättar vi mer! information från svenska kyrkan brännkyrka församling redaktör: kari malmström ansvarig utgivare: eva abragi Upplaga: TRYCK: v-tab distribution: posten

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan!

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Inbjudan till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Grattis till ett nytt liv! Det finns få händelser i livet som är så omvälvande som när ett litet barn föds. Kanske

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Vill du gifta dig med mig?

Vill du gifta dig med mig? svenska kyrkan årg 72 nr 317 21/4 26/5 2013 Vill du gifta dig med mig? Vad innebär egentligen äktenskapet? plötsligt händer det! En oplanerad Abraham stamfadern som blev lovad lika slump gör att jag får

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Församlingsbladet. Sätila Hyssna. Okt. - Dec. 2013

Församlingsbladet. Sätila Hyssna. Okt. - Dec. 2013 Församlingsbladet Sätila Hyssna Okt. - Dec. 2013 Vad betyder det att vara en lärjunge? Vi befinner oss nu i gränslandet mellan sommar och höst. Många av oss kan med tacksamhet blicka tillbaka på en ovanligt

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

träffpunkter KUNGSBACKA HANHALS FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN hösten 2015 / våren 2016

träffpunkter KUNGSBACKA HANHALS FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN hösten 2015 / våren 2016 träffpunkter KUNGSBACKA HANHALS FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN hösten 2015 / våren 2016 Vis Att varje människa i Kungsbacka-Hanhals ska få en personlig tro på Jesus Kristus onen På följande sidor presenteras

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Kom med på en glad Idealresa till Israel 16-27 Maj 2014

Kom med på en glad Idealresa till Israel 16-27 Maj 2014 Kom med på en glad Idealresa till Israel 16-27 Maj 2014 Det här är resan för dig! I Mästarens Spår H ISRAEL I MAJ 2014 Res med bibel- och Israelkunniga reseledare Se vi gå upp till Jerusalem Upplev herdarnas

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Du betyder mer än du tror! Några ord om varför du är viktig för Svenska kyrkan

Du betyder mer än du tror! Några ord om varför du är viktig för Svenska kyrkan Du betyder mer än du tror! Några ord om varför du är viktig för Svenska kyrkan KONSERTER MÄSSOR SAMTAL SOPPLUNCHER MUSIK BIBELSTUDIRER KURSER GUDSTJÄNSTER VISNINGAR CAFÉ UTSTÄLLNINGAR QIGONG I Vasastans

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

DET VIKTIGASTE MED KONFIRMATIONEN ÄR DU.

DET VIKTIGASTE MED KONFIRMATIONEN ÄR DU. DET VIKTIGASTE MED KONFIRMATIONEN ÄR DU. Funderar du på om du ska konfirmeras? Då är du inte ensam! Förra året var det nästan 45 000 som konfirmerades i Sverige, och det lär bli minst lika många i år.

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014 Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014 Sommarhälsning På småvägarna kan vi möta Gud Nu är det snart semester för min del, ska bli skönt. Inte för att jag inte gillar att jobba utan mer för att bryta

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf Lyssna till herden Av: Johannes Djerf När vi skulle avsluta vår första alphakurs här i kyrkan så skulle vi avsluta vår termin med att be tillsammans, så som vi alltid brukade avsluta en kväll. Efter vår

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

Tillsammans genom livet?

Tillsammans genom livet? Information från Brännkyrka församling Svenska kyrkan december 2011 Prata om relationen och ge den en chans När man känner att en relation har gått i baklås, då kan man vända sig till en familjerådgivning.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf

Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf Förra söndagen så fick vi följa Jesus nedför olivbergets kant på en liten åsna. Fast beslutsam att gå in genom stadens portar och genomlida döden för din och min skull.

Läs mer

2013 2014 i Danderyds församling

2013 2014 i Danderyds församling 2013 2014 i Danderyds församling Kon firma tion En upplevelse för livet FOTO: ELLIOT ELLIOT Att fundera tillsammans Kanske har du funderat på frågor som: Finns Gud? Vem är jag? Vad är meningen med livet?

Läs mer

stockholms domkyrkoförsamling

stockholms domkyrkoförsamling stockholms domkyrkoförsamling Är du säker eller osäker på om du ska anmäla dig? Läs det här först! Du och jag lever i en tid då trosfrågor kan upplevas förvirrande. Världen förändras och många uppfattningar

Läs mer

Kom med på en glad Idealresa till Israel 16-27 Maj 2014. Det här är resan för dig. I Mästarens Spår

Kom med på en glad Idealresa till Israel 16-27 Maj 2014. Det här är resan för dig. I Mästarens Spår Kom med på en glad Idealresa till Israel 16-27 Maj 2014 Det här är resan för dig I Mästarens Spår Ledare... Lil o Dan Johansson Birgitta o Olle Rosenqvist Vi flyger med Finnair från Helsingfors direkt

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf [Något på riktigt] Av: Johannes Djerf I söndags så träffades vi ledare på lägret för att förbereda allt och be för varje tonåring och deras väg tillsammans med Jesus. På kvällen firade vi nattvard tillsammans,

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Schema grundkursen 2010 Tema Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Övrigt. Droginfo (Sal 5) Kulturtorsdag Teater: En midsommarnatts

Schema grundkursen 2010 Tema Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Övrigt. Droginfo (Sal 5) Kulturtorsdag Teater: En midsommarnatts Schema grundkursen 2010 Tema Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Övrigt 34 23/8 Skolstart, upprop Info, schema Folkhögskola Förberedelse: Presentation Vi i gruppen (BS, SD) Presentation Pres. Kyrkans

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

För dig som fyller 14 i år. Konfirmationsdags. Välj mellan flera alternativ!

För dig som fyller 14 i år. Konfirmationsdags. Välj mellan flera alternativ! För dig som fyller 14 i år Konfirmationsdags Välj mellan flera alternativ! evelina carborn Alice kunde vara sig själv Konfirmationen fick Alice Fahlén att stå upp för sina starka åsikter kring feminism

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Konfirmation 13/14. Helsingborg

Konfirmation 13/14. Helsingborg Konfirmation 13/14 Helsingborg Why Not? Ja, varför ska du inte konfirmeras? Svenska kyrkan Helsingborg erbjuder många olika alternativ för konfirmation, det är grupper med inriktning på friluftsliv, äventyr,

Läs mer

DECEMBER 2010 - APRIL 2011 Nr 1 ÅRGÅNG 45 FÖLJ STJÄRNAN

DECEMBER 2010 - APRIL 2011 Nr 1 ÅRGÅNG 45 FÖLJ STJÄRNAN DECEMBER 2010 - APRIL 2011 Nr 1 ÅRGÅNG 45 FÖLJ STJÄRNAN I NSIDAN av Margareta Martinsson Stjärnan i Betlehem leder ej bort men hem... Vad är det som är så stort med att få tillhöra Guds rike? Det är att

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress Kära föräldrar! Detta häfte är en gåva till era barn, så att de kan läsa mer om vem Jesus är och vad han har gjort. Vi ber dig som förälder att själv läsa igenom häftet, innan du sätter det i händerna

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer