Biblioteksrådet , nr 3 Boksalen, Carolina Rediviva

Transkript

1 Närvarande: Lars Burman, Karolina Andersdotter, Paul Borenberg, Helena Danielson, Ewert Bengtsson, Sven-Erik Brodd, Anna Höglund. Representanter för personalorganisationerna: Annette Weyde och Halina Hohenthal. Bibliotekets avdelningschefer: Per Cullhed, Gunilla Sundström, Anna Wennergrund. Sekreterare: Cecilia Petersson 1. Föregående mötes anteckningar Lades till handlingarna. 2. Alvin och DiVA (Lars Burman, Aina Svensson och Per Cullhed) Lars Burman inledde med att ta upp Alvin en digital plattform för kulturarvsmaterial. Det kan ses som en parallell till DiVA. Per Cullhed berättade om det nationella samarbetet som startats för att registrera olika typer av material på en och samma plattform. På så sätt samlas metadata, information om objekteten, tillsammans med själva bildmaterialet. PC beskrev Alvin som något som kan bidra till att skapa så kallad Digital humaniora vid Uppsala universitet. Sven-Erik Brodd uppmärksammade frågan kring hur universitetsbiblioteket kan koppla in forskare och lärare i processen? Hur skapar man incitamenten? Ewert Bengtsson följde upp med frågan om hur Uppsala universitet kan stödja forskningsprocessen genom att hjälpa till att lagra data m.m. När ett forskningsprojekt är färdigt så borde det gå att koppla information och data till DiVA och Alvin. En utredning inom universitetet pågår och den ska vara klar efter årsskiftet. EB ser att det vore bra att erbjuda en gemensam lagringsyta såsom Alvin och DiVA kan erbjuda. LB poängterade att det behövs kraft uppifrån. Vad gäller finansiering är ett sätt att biblioteket tillsammans med forskare söker projektmedel. PC berättade att det pågår några pilotprojekt för att visa på vad man kan göra. S-EB beskrev dagens pressade situation för lärare. Det är en utmaning att lyckas visa lärare vilken nytta och vilka möjligheter som finns för dem med

2 exempelvis Alvin. Helena Danielsson tog upp frågan kring copyright och var gränsen går för vad man får sprida vidare i kommersiellt bruk. PC berättade att Uppsala universitetsbibliotekssamlingar har så mycket äldre material att vi hittills inte har kommit nära någon gräns vad gäller upphovsrätt. Däremot är det en komplex fråga vad gäller kommersiellt bruk. EU har direktiv som biblioteken ska följa. Aina Svensson kunde berätta att den senast tillkomna delägaren till DiVA-konsortiet är Nordiska ministerrådet. Idag deltar högskolor, institut och andra aktörer i konsortiet. Från DiVA:s håll har man under året arbetat mycket med att synliggöra posterna i DiVA. Idag kommer ca 75 % in direkt till fulltexten via Google och Google Scholar. Vetenskapsrådet m.fl. har idag krav på att parallellpublicera. HD: Det har inte riktigt nått ut med vad som gäller med parallellpublicering. Hur kan man sänka tröskeln för att få fler att börja? Det behövs information om vad det betyder konkret, vilket stöd som finns att få och visa på hur enkelt det går att göra. Aina Svensson beskrev hur man deltar i olika doktorandkurser för att sprida informationen. AS bjuder också in till att ge förslag på hur man kan nå fler inom UU med information. AS berättar om försök som har gjorts på senare tid. D.v.s., varje vecka importeras poster med Uppsalaforskare från Web of Science till DiVA. Det ger en snabb överblick av vilka tidskrifter forskare publicerar sig i och från DiVA:s håll kan man se vilka av dessa tidskrifter som tillåter parallellpublicering. Därefter går ett mail går till forskaren med tips om att skicka originalmanuskript till DiVA Heldpdesk där de kan göra parallellpubliceringen åt forskaren. Testperiod har gett endast gett en svarsfrekvens på

3 15 %. Vi behöver vända DiVA till att ses som en plattform Open Access. S-EB: Prefekterna spelar en avgörande roll här. Börja med att beta av de stora institutionerna för att upprätta samarbete. AH: Bra om man med regelbundenhet kan gå ut inom varje fakultet med hur viktigt det är att registrera i DiVA. Det borde förtydliga vad det innebär att parallellpublicera, dvs. att det har med Open Access att göra. AS berättade att hon är tacksam för tips på hur man kan nå ut till fler. HD och AS forsätter att ha kontakt för att diskuterar vidare. 3. Fysiska miljöer i framtiden. Aktuella lokalfrågor (Lars Burman och Anna Wennergrund) För Carolinabyggnaden finns nu en förstudie för ombyggnad och renovering av entréplanet. Det innebär kafé, mötesplatser och miljöer av olika slag. Vad finns det mer för möjligheter? Undervisningslokaler, experimentrum och scen för konferenser m.m. i en neutral miljö. AW gav en kort rapport av vad som mer är på gång vad gäller lokaler inom universitetsbiblioteket. På Ångström projekteras för två nya byggnader med planer att flytta biblioteket till entréplanet. Medicinska biblioteket kommer eventuellt att byta lokaler inom Akademiska sjukhuset. BMC-biblioteket anses vara för stort. Det byggdes för papperstidskrifter och samma behov finns inte idag. MedFarm har dragit ned tilldelningen till biblioteket och lokalkostnaderna är inte fullt finansierade. Dag Hammarskjöld och Juridiska bibliotekets lokaler är uppe för diskussion i samband med behov av hörsalar och läsplatser. AH: Omflyttningar på BMC står still och man behöver bestämma hur man ska göra. Det är väl känt och har pågått ett tag.

4 Paul Borenberg tog upp att om miljöer försvinner på Gamla torget och andra ställen påverkar det ev. ombyggnad av Carolina. Det är där studenterna kommer att hamna när de har behov av studieplatser. S-EB: Om ett vetenskapsområde inte finansierar så måste man ta konsekvenserna av det. Då får man minskad service eller sämre studiemiljö. Carolina Rediviva skulle kunna vara mer av en levande miljö och erbjuda seminarierum med närhet till materialet och/eller en konkurrenskraftig konferensmiljö. LB: Hur kommer vi överens på ett bra sätt med finansiering? En önskan är att områdena kan samråda och se biblioteket som en gemensam resurs. HD: En faktor är att särskilja generella läsplatser från bibliotekets. Biblioteksinfrastruktur det är något annat än vanliga läsplatser. Vi har olika behov av bibliotek. Hur kan vi skapa attraktiva miljöer där studenter från olika ämnesområden blandas? S-EB: Doktorander ska inte låsas in i tjänsterum. Det ska finnas en miljö och vara någonstans tillsammans med andra. Gemensamt ekonomiskt ansvar behövs för att ta tag i det. PB: Studenter har behov av olika typer av studiemiljöer. LB: Ett viktigt sätt för oss att ha en levande diskussion om det. Det är viktigt att vi kan se det som en helhet och ett koncept av ett bibliotek. 4. Framtida breddning av bibliotekets uppdrag? Inventering och diskussion Det framtida biblioteket: - Vi fortsätter med våra samlingar och att bevara kulturarv. Vad ska man göra i ett bibliotek? Eller vad är det man inte ska göra? EB: Det som inte finns tillgängligt via webben finns inte idag.

5 När man idag har så mycket av sin studieomgivning på nätet så behöver vi fortfarande platserna att vara sociala som på bibliotek. Diskussionen som pågår nu är om MOOC bidrar till universitetens död på sikt. Tankarna är att det i Europa bara kommer att finnas en handfull universitet framöver. Frågan är om vad som händer? Nätet har en stor genomslagskraft och det är svårt att spå i framtiden. Biblioteket som leverantör av gammalt och nytt material, men också en miljö där man finns och kan vara i fysisk form. Attraktiva fysiska miljöer kommer att vara viktigt framöver. Nu planeras det för att starta en MOOC per vetenskapsområde. LB: Universitetsbiblioteket är bra samarbetspartner när VO ska arbeta med MOOC:s. HD lyfte att inom biblioteket finns kunskap om att lagra fysiska böcker och nu även i digitaliserad form. Tidigare var det en kompetens specifikt för bibliotekarier, men nu byggs den här kompetensen upp inom andra ämnesområden. Är det på grund av att man inte känner till vilken kompetens som redan finns och som borde gå att bygga vidare på? Forskarens behov omfattar mer, t.ex. patentsökningar och vetenskapliga bilder. Är det något bibliotek kan hjälpa till med? PC menar att infrastruktur finns för sådant stöd finns och Gunilla Sundström berättade om olika bilddatabaser som universitetsbiblioteket tillhandahåller via licenser. HD poängterar att det är sådant som troligen få känner till. S-EB: Om en databas ska byggas upp, exempelvis Alvin, så är det dina kollegor runt omkring som har bilderna hur får man loss för att göra materialet tillgängligt via plattformar? Halina Hohenthal undrade hur man från bibliotekets håll kan nå ut med information om att nya databaser som köps in. Det finns mycket material och syftet är att det ska användas så mycket som möjligt.

6 HD konstaterade att bibliotekets webbsida inte är tillräckligt attraktiv idag. Använda nyhetsfunktionen på uu.se och Medarbetarportalen. Överhuvudtaget behöver man arbeta mer digitalt och sluta använda mail i den omfattning som görs idag. PB: bibliotekets webbsida ska inte vara som Facebook. Idag slussas man som besökare vidare till andra portaler från bibliotekets webbplats, dvs. det blir otydligt att det är bibliotekets resurser. Idag finns också tillgänglighetsproblem med alla olika plattformar. Kanske kan webbsidan hjälpa till där och samla listor för projekt m.m.? Ha en metaportal för att spara mina saker kan vara något för studenter. EB: uu.se är bara ett skyltfönster för andra utanför UU. Alla ska finnas på Medarbetarportalen istället och det är ett problem. Borde inte biblioteket finnas som en del av Medarbetarportalen? 5. Rapport från studentbiblioteksgruppens möte 20/ (Karolina Andersdotter) KA rapporterade om ett givande möte med idéer om vad biblioteket är till för. Några exempel är laborativa lärosalar, mötesplatser för noder/tvärvetenskapliga grupper i en neutral plats Önskemål om utökade öppettider och varför inte använda biblioteket mer som en pedagogisk resurs? Skulle framtidens forskarbord kunna vara Masterstudentplatser med bokningsbara bord? Mötet var en uppstart för att öka samverka mellan studenter i olika grupper och biblioteket. Nästa möte blir tidigt på våren Information - Bibliotekets organisation och ekonomi (Anna Wennergrund) - Acta-utgivningen vid Uppsala universitet (Lars Burman) - Avtal med Gotland (Anna Wennergrund och Gunilla Sundström) GS: Tillsammans med Planeringsavdelning görs en arbetskartläggning inom förvärv och katalogisering. LB informerade om att de tidsbegränsade förordnade för avdelningschefstjänsterna inom bruksbibliotek och universitetsgemensamma ändamål (kulturarvet) kommer att omvandlas till tills vidare-tjänster. Det blir en extern utlysning av tjänsterna under våren.

7 AW: Budgetarbete pågår och bokslut är nu dags. Delegationsordningar för chefer har arbetats fram. LB: Acta-utgivningen är en stor verksamhet. Vissa har önskat sig ett Uppsala University Press. En utredning är på gång och under våren kommer mer information. AW: Avtal med Gotland. Universitetsbiblioteket går ihop med Almedalsbiblioteket från och med 1 januari Almedalsbiblioteket blir en enhet inom Avdelningen för bruksbiblioteken den 1 januari Avtal mellan Uppsala universitet och Region Gotland ska nu undertecknas. Ny bibliotekschef rekryteras och personen blir anställd av Uppsala universitetsbibliotek och Region Gotland. LB: På Gotland är biblioteksverksamheten viktigt i lokalsamhället. 7. Övriga ärenden LB: Cecilia Petersson kommer med förslag till vårens möten via en Doodle. Bibliotekssamverkansgrupperna har möten februari och april 2014.