HAR RASBIOLOGIN NÅGON FRAMTID?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAR RASBIOLOGIN NÅGON FRAMTID?"

Transkript

1 1 HAR RASBIOLOGIN NÅGON FRAMTID? Av Nils Uddenberg augusti När det franska laget blir utslaget ur fotbolls-vm drabbas hela nationen av landssorg; när Schweiz, fullständigt otippat, vinner en match mot Spanien sänker de schweiziska matvarubutikerna alla priser med 10 %. Och när Zlatan Ibrahimovic slår in ett mål åt Barcelona gläds många svenskar; Zlatan är nämligen uppvuxen i Malmö. Men vilken anledning har egentligen en fotbollsintresserad 45-årig bankkamrer i Östersund att glädjas över den skånska fotbollsstjärnans bravader? Jo, vi människor är flockdjur som identifierar oss med vår grupp. Vi ställer oss själva mot de andra och har bara alltför lätt att tänka oss att vi är lite bättre än dessa andra och Zlatans framgångar bekräftar våra drömmar om att det är något lite extra att vara svensk. Fast det är givet, ur en jämtländsk bankkamrers synvinkel hade det varit ännu bättre om Zlatan hade vuxit upp i Jämtland eller åtminstone någonstans i Norrland. Vikänslan har på gott och ont alltid varit människans följeslagare. Olika etniska grupper har alltid betraktat varandra med misstro och båda lägren upplever sig i allmänhet som lite bättre än motparten. De gamla grekerna talade om sig själva som hellener och betraktade andra folk som barbarer, den nedsättande benämningen syftade på deras obegripliga tungomål. Vad barbarerna tänkte om invånarna i antikens Grekland vet vi mindre om, men det är knappast sannolikt att de beundrade dem. Personligen tror jag att vår benägenhet att identifiera oss med en grupp är en del av vår biologiska natur. Apdjur är oftast sociala och alltsedan människosläktet uppkom, har vi levt i flockar som konkurrerat med andra flockar om begränsade resurser. Det naturliga urvalet har gynnat individer som har varit lojala med sin flock och beredda att försvara de resurser den förfogar över. Även våra närmaste släktingar, schimpanserna och bonoboerna, lever i gemenskaper som håller andra gemenskaper på avstånd; ibland genom regelrätta krigshandlingar. Att byta flock är minst lika knepigt för en schimpans som för en människa; honorna gör det lättare och därför oftare än hanarna. Sannolikt kan alltså vår tendens att uppfatta oss själva som överlägsna de andra förstås biologiskt, något som det förtjänar att understrykas inte betyder att alla yttringar av nationalism och grupplojalitet är moraliskt försvarbara. Men även om människornas benägenhet att vara lojala med den gemenskap de själva tillhör är lika gammal som mänskligheten, har sådana känslor inte alltid haft lika stort utrymme i deras medvetande. Både idealiserandet av den egna gruppen och rädslan eller föraktet för de andra har ofta tagit sig extra starka uttryck i tider av förändring och osäkerhet. I Europa kulminerade nationalismen under och det tidiga 1900-talet och det finns flera olika förklaringar till det. Nationalstoltheten kunde vara ett retoriskt grepp för de politiker som strävade att hålla samman nybildade nationalstater som tidigare varit splittrade i politiskt och kulturellt skilda regioner: Tyskland och Italien är talande exempel. Båda dessa stater tillhörde dessutom förlorarna i första världskriget, och den känsla av förnedring som detta förde med sig var en god grogrund för nazismen respektive fascismen. Även i vårt eget land har nationalstoltheten använts för att reparera självkänslan efter en förlust: Geijers dikter Odalbonden och Vikingen, där han förhärligade våra förfäder, tillkom precis som Tegnérs

2 2 Frithiofs saga kort efter att Sverige hade förlorat Finland till Ryssland, den allvarligaste territorialförlust som någonsin drabbat vårt land. Men det fanns även andra orsaker till att nationalkänslorna växte sig starka under denna period. Den tekniska utvecklingen under 1800-talet medförde ökade kontakter mellan olika länder och kulturer, något som kunde ge anledning både till att fundera över och till att tydligt manifestera den egna identiteten. Européerna lade under sig stora områden på de andra kontinenterna och kolonialherrarna hade behov av att legitimera sina övergrepp mot ursprungsbefolkningarna. Det gick lättast om de tänkte sig att de själva var av ett helt annat och bättre slag än folken i de koloniserade länderna. I slavekonomierna i Sydamerika och Sydstaterna var det givetvis extra viktigt att kunna dra en tydlig gräns mellan slavarna och de som ägde och exploaterade dem. Under 1800-talet var det till och med vanligt att tänka sig att Gud hade skapat de olika folkslagen separat. Liksom hunden och hästen hade skapats för att vara människorna till hjälp hade negern skapats för att vara den vite mannens tjänare. Och precis som en renrasig hund eller häst inte borde para sig med en hund eller häst av någon annan ras, borde de olika folken inte inleda erotiska förbindelser med varandra. Lagar för att förhindra sådana allianser stiftades, att de i praktiken var verkningslösa är en helt annan sak. Det var ur detta kulturella sammanhang som rasbiologin växte fram. Den gamla uppdelningen av världen i vi och de andra kom att laddas med innebörder som hämtades från den framväxande naturvetenskapen, främst biologin. Tidens biologer kopplade obekymrat samman natur och kultur; kulturella och språkliga särdrag antogs helt oreflekterat ha en biologisk motsvarighet. När lapparna ägnade sig åt renskötsel och bodde i kåtor var detta ett uttryck för deras genetik. Likadant tänkte man om de individer som av någon anledning inte fann en plats i samhället; de bar på ett olyckligt genetiskt arv. Samhällsproblemen fattigdom, sjukdom och kriminalitet borde därför kunna lösas med biologiskt inspirerade metoder. Idag vet vi att dessa tankemönster byggde på okunnighet. I sin kanske mest berömda dialog, Staten, låter Platon Sokrates presentera ett rasbiologiskt program. Varför, frågar han sig, försummar vi människor oss själva, när vi nu lägger ner så mycken tid och möda på att avla fram de bästa husdjuren? I stället för att låta människor föda barn lite hur som helst, borde staten se till att de bästa männen förenades med de bästa kvinnorna och att deras avkomma sedan uppfostrades på lämpligaste sätt. Genom ett sådant program skulle man kunna skapa en elit som var väl skickad att leda samhället. Ungefär likadant har många andra samhällsförbättrare resonerat genom tiderna; det är rationellt kanske till och med välmenande men lika orealistiskt som omänskligt. Så länge människan har hållit husdjur har hon tagit sig rätten att avla dem i en viss riktning; hundar, katter, hästar, får och nötkreatur har framgångsrikt förädlats för att sedan kunna fylla olika mänskliga behov. Det har kunnat handla om att ge sällskapshundar och katter ett tilltalande utseende, om produktion av råvaror såsom kött, ull eller mjölk, eller om att avla fram ett visst beteende, exempelvis hos tävlingshästar och jakthundar. Ibland har aveln drivits så långt att djuren har farit illa. Men om nu husdjur av olika raser kan se olika ut och ha olika egenskaper, varför skulle det då inte vara likadant med människor av olika etnisk härstamning och utseende? Både

3 3 begreppet människoraser och tankarna om hur man skulle kunna förbättra dessa raser hämtade inspiration ur djuraveln. För varje ras tänkte man sig att det existerade en idealtyp som förkroppsligade det som var typiskt för just denna ras, och liksom en rashunds stamtavla borde hållas fri från främmande inblandning borde en ädel människoras inte besudlas med genetiskt material från ett underlägset släkte. Renrasighet var idealet, både hos djur och hos människor. När utvecklingsläran slog igenom under 1800-talets andra hälft uppfattades den som en beskrivning av vägen från det lägre till det högre. Människorna hade således utvecklats ur aporna, och det låg nära till hands för européerna att betrakta de främmande folkslag som levde på andra kontinenter som steg på vägen från de djuriska aporna till deras eget civiliserade släkte. Afrikanerna med sitt markerade ansiktsskelett ansågs exempelvis stå närmare människosläktets ursprung än de vita européer som precis som de gamla hellenerna helt oreflekterat betraktade sig som skapelsens krona. I sin bok Människans härledning diskuterade Darwin om människan borde betraktas som en eller flera arter, det senare synsättet var, som vi sett, inte ovanligt. Darwin stannade för att alla människor hörde till en enda art och hans viktigaste argument var att gränserna mellan de olika raserna var otydliga; det var omöjligt att dra en skarp skiljelinje mellan exempelvis en sydamerikansk indian och en vit invandrare eller för den delen mellan afrikaner och alla andra mer eller mindre mörkhyade folk. Alla de mestiser och mulatter som föddes i de koloniserade länderna visade dessutom att människor med olika etnisk bakgrund och olika hudfärg kunde få fruktsam avkomma med varandra. Ett vanligt argument för att betrakta två närstående livsformer som olika arter var och är fortfarande att de inte kan få ungar som i sin tur kan fortplanta sig vidare. (Åsnor och hästar kan para sig med varandra och ge upphov till mulåsnor och mulor, men dessa är i sin tur sterila.) Darwin som var en djupt övertygad slaverimotståndare betonade dessutom att människor över hela jordklotet och av de mest skilda folkslag delade samma böjelser. Det ursprungligen tyska begreppet Rassenbiologie, som på svenska blev rasbiologi, syftar i första hand på åtgärder som är inriktade mot en grupp av människor, det må sedan vara fråga om judar, romer eller sinnesslöa. Det var rasen som skulle förädlas eller befrias från främmande element; det var undermåliga raser som inte borde tillåtas att breda ut sig. Hitlers politik som gick ut på att förhindra att den tyska ariska folkstammen vad nu det kan vara för något blandades med mindervärdigt judiskt blod vad nu det kan vara för något är ett typexempel på sådan rasbiologi. I samma anda propagerade den amerikanske genetikern Charles Davenport för en invandringspolitik som uppmuntrade invandring från Nordvästeuropa men begränsade invandringen från de sydliga och östliga delarna av samma kontinent; inte heller latinamerikanska immigranter var välkomna. I vårt land försökte föreståndaren för Statens rasbiologiska institut i Uppsala, Herman Lundborg, karaktärisera den typiska nordiska rasen ; de renaste raskaraktärerna fann han i Dalsland och Värmland. Baktanken var att denna nordiska ras sedan skulle bevaras så ren som möjligt. Rasbiologerna bemödade sig alltså om att hitta de biologiskt givna egenskaper som en gång för alla skilde en vit från en svart, en same från en svensk, eller en typisk fransman från en typisk tysk. Numera vet vi att några sådana särdrag inte existerar: visst är människor med rötter i Västafrika mörkare i hyn än de flesta européer, men det finns, precis som Darwin påpekade, inga skarpa gränser, alla övergångar mellan afrikanernas mörka hudfärg och ett skandinaviskt blekansikte går att finna.

4 4 Den moderna genetiken har gett starkt stöd åt Darwins åsikt att de olika människoraserna inte är skarpt avgränsade från varandra. Ett visst anlag kan visserligen vara vanligare i en befolkning än i en annan, men det finns inget anlag som en gång för alla kan användas för att skilja mellan judar och andra européer eller mellan svenskar och samer. Det är betydligt vanligare att tillhöra blodgrupp Rh- i Väst- än i Osteuropa, medan det motsatta förhållandet gäller för blodgrupp B. Förekomsten av blodgrupp Rh- sjunker kontinuerligt ju längre österut på kontinenten vi kommer, medan blodgrupp B lika gradvis ökar. Men frekvenserna förändras inte dramatiskt då man passerar gränsen mellan Frankrike och Tyskland eller mellan tysktalande folk och de folkslag som talar slaviska språk. När moderna populationsgenetiker har gjort molekylärgenetiska studier av olika folkslag är det därför inte för att kunna dra genetiska gränser mellan olika etniska grupper; det visar sig nämligen fullständigt omöjligt att finna några sådana raskaraktärer. I stället har dessa genetiker försökt skaffa sig en uppfattning av hur människoarten har spritt sig över jordklotet. Det visar sig då att vår art uppkom i Afrika för ungefär år sedan och att en relativt liten grupp ungefär år senare lämnade denna kontinent för att ge upphov till alla de Homo sapiens som lever på de andra kontinenterna. Den genetiska variationen inom människoarten är mycket liten jämfört med den inom de flesta andra djurarter. Rasbiologernas ambition att hålla den egna rasen så ren som möjligt innefattade också tanken att vissa familjer bar på ett mindervärdigt biologiskt arv. Sinnessjukdom och kriminalitet ansågs ligga i blodet och kunna föras över från föräldrar till barn. Ofta tänkte man sig dessutom att detta onda arv försämrades för varje generation. Bakom dessa grumliga föreställningar om en successiv degeneration låg tanken att förvärvade egenskaper med tiden kunde bli ärftliga; erfarenheterna av att växa upp i en kriminellt belastad familj kunde således införlivas i arvsmassan och föras vidare vid befruktningen. Det var också vanligt att förklara asocialt beteende genom att hänvisa till såkallad atavism. Slumrande anlag från människans halvt djuriska förflutna hade väckts till liv och kunde sedan föras vidare. Så tänkte exempelvis den inflytelserike italienske kriminologen Cesare Lombroso. Numera vet vi att alla dessa föreställningar är felaktiga. Sedda med en modern genetikers ögon var alltså de biologer som var med om att utveckla rasbiologin okunniga. De föreställningar som exempelvis Herman Lundborg, gav uttryck för framstår som lika omöjliga ur vetenskaplig som ur etisk synvinkel, något som hans efterträdare som chef för rasbiologiska institutet, Gunnar Dahlberg, påpekade redan Visst gjorde nazisternas genocid på de europeiska judarna och övriga rasbiologiska excesser rasbiologin politiskt omöjlig. Men fler och fler biologer insåg dessutom att den byggde på vetenskapliga missförstånd. Det finns en lärdom att hämta ur detta. Det viktigaste medlet mot missbruk av genetik är inte mindre genetisk forskning, utan bättre genetiska kunskaper. Den gamla rasbiologin hade alltså sin grund i en kombination av fördomar mot andra folkslag och avvikande individer och misstolkad biologi. Hur ser det då ut idag? Låt oss börja med fördomarna. Idag tar de transkontinentala flygbolagen oss från en del av jordklotet till en annan över en natt. Européerna reser på solsemester i Thailand, medan studenter från Afrika och Asien kommer till Europa eller Nordamerika för att studera. Massmedia visar bilder från andra delar

5 5 av världen; en afrikan i en by Zambia kan se hur människor lever i de västerländska välfärdsstaterna; européerna kan få en bild av misären i ett jordbävningsdrabbat Haiti. Det som tidigare var främmande och obekant har kommit närmare. Möten mellan människor med olika etnisk och kulturell bakgrund har blivit en del av vår vardag. Utrikespolitiken har blivit global; affärsförbindelser görs upp tvärs över kontinenterna; vänskaps och kärleksband knyts över etniska och nationella gränser. Kulturer möts, gener blandas. Möten är fördomarnas främsta fiende. När man har personliga erfarenheter av den andre blir det svårt att uppfatta honom eller henne som något radikalt annorlunda, mindervärdigt eller hotfullt. De ökande kontakterna mellan människor med olika etnisk bakgrund är djupt förhoppningsingivande. Men den misstänksamhet mot det annorlunda, som är en del av vår biologiska natur, lurar trots allt bakom knuten. När det främmande kommer alltför tätt inpå oss kan det upplevas som hotfullt; även i framtiden kommer det att finnas rädsla för och fördomar mot exempelvis muslimer, romer eller hbt-personer. Men det handlar då snarare om de andras livsstil och värderingar än om deras biologi; det är burka, minareter och de fundamentalistiska tendenser som finns inom vissa delar av islam som driver många européer att rösta på invandrarfientliga partier inte de muslimska trosbekännarnas biologi. Inte heller de folkmord som förekommit exempelvis i Rwanda och Bosnien har legitimerats biologiskt; de skiljer sig därigenom från exempelvis Hitlers genocid på judar. Kanske borde det gamla ordet rasism som syftar på det biologiska begreppet ras ersättas med kulturism, om jag tar mig friheten att hitta på ett nytt ord. Inte heller känns det särskilt sannolikt att någon politisk eller etnisk majoritet skulle tillgripa biologiska metoder för att komma till rätta med de problem som kan uppstå vid kulturmöten. Om vi vill förbättra världen eller mindre storslaget helt enkelt bli av med det störande annorlunda anlitar vi snarare pedagogiska än biologiska metoder. Vi talar exempelvis om fostran i demokratiska principer eller om att främja en modern kvinnosyn. Nog för att vi ser och kommer att se motsättningar mellan olika etniska grupper och nog för att kommer finns fördomar mot det främmande och de annorlunda, men rasbiologin i dess gamla form är död. Även när det gäller individer som avviker från samhällets normer tänker vi hellre i sociala än biologiska banor. När en människa har svårt att finna sig till rätta i samhället menar vi inte att detta beror på biologisk mindervärdighet utan på en olycklig barndom, utanförskap eller andra sociala förhållanden. Helt konsekvent är samhällets åtgärder för att komma till rätta med individer som beter sig oönskat snarare socialpolitiska och pedagogiska än biologiska. Jag tror alltså inte att rasbiologi i den form som den bedrevs av Hitler, Davenport eller Lundborg har någon framtid. En viktig anledning till detta är förbättrade genetiska kunskaper. Men de möjligheter som den nya genetiken öppnar ställer oss också inför nya etiska frågor. I framtiden är det högst sannolikt genetiska undersökningar kommer att läggas till grund för beslut, som åtminstone en del människor skulle vara beredda att kalla genetisk diskriminering. Få vetenskaper har utvecklats så kraftfullt som genetiken under 1900-talet. Under rasbiologins glansdagar vid början av 1900-talet visste genetikerna inte vad ett arvsanlag var för något;

6 6 hundra år senare deklarerade två fristående grupper av forskare att de hade kartlagt hela människans arvsmassa. Ett viktigt steg togs när James Watson och Francis Crick år 1953 kunde visa att arvsmassan består av desoxyribonukleinsyra (DNA). Snart nog lärde forskarna sig förstå både hur arvsanlagen fungerar och de mekanismer som reglerar om ett visst anlag ska vara aktivt eller inte. På 1970-talet blev det både möjligt att läsa av den genetiska koden och att foga samman nya anlag; forskarna lärde sig till och med att flytta ett arvsanlag från en organism till en annan. Numera är detta rutin på alla genetiska laboratorier och automatiseringen har drivits mycket långt; analyser eller synteser som för bara några decennier sedan kunde ta år för att inte säga decennier i anspråk kan idag ske på något dygn eller några timmar. Samtidigt har dessa undersökningar blivit allt billigare. Den dag då kostnaden för att undersöka en människas hela arvsmassa ligger på omkring tusen dollar eller ännu lägre är inte långt borta. Men kartläggningen av människans arvsmassa innebär inte att vi vet hur alla de omkring anlag som den innehåller fungerar. Än mindre vet vi hur dessa arvsanlag regleras och samspelar med varandra. Dit är det fortfarande långt, en mängd forskning kommer att behövas. Men möjligheterna att isolera och studera enskilda gener har ändå stimulerat forskarna att undersöka genetiken bakom våra vanligaste sjukdomar. Med tiden kommer man kanske till och med lära känna den ärftliga bakgrunden till en del mer eller mindre värdefulla mänskliga egenskaper. En del sjukdomar till exempel cystisk fibros (som ger bekymmer från andningsvägar och tarmkanal) och Huntingtons chorea, (som leder till tidig demens och ofrivilliga krampryckningar) beror på att ett enda arvsanlag är skadat. I dessa fall är det förhållandevis enkelt att bena upp ärftlighetsgången, men även om det finns ett stort antal sådana monogent ärftliga sjukdomar är de flesta av dem sällsynta och följaktligen inte särskilt intressanta ur ett folkhälsoperspektiv. Våra vanliga folksjukdomar som cancer, övervikt, hjärt- kärlsjukdomar, allergier och mentalsjukdomar har en mycket mer komplicerad ärftlig bakgrund: en mängd arvsanlag kan öka eller ibland minska risken för att drabbas av någon av dessa sjukdomar. Hur dessa anlag kommer till uttryck beror dessutom på miljöfaktorer, exempelvis individens livsstil och matvanor. Det går inte att peka på något enskilt arvsanlag som skulle vara avgörande. En del anlag som kan vara en belastning i en situation kan vara en tillgång i en annan. En av de viktigaste lärdomar man kan dra av den moderna genetiken är alltså att vägen från anlag till egenskap nästan alltid är mycket komplicerad. En viss egenskap motsvaras sällan av ett enskilt anlag; i stället är ett stort antal anlag inblandade och vilka uttryck de tar sig beror i sin tur på miljön. Visst betyder arvsanlagen en del för exempelvis kroppslängd, kroppsbyggnad och personlighet, men bakgrunden till dessa egenskaper är mycket sammansatt. Det mesta talar trots allt för att det i framtiden kommer att bli allt vanligare att undersöka människors arvsmassa. Inom sjukvården kommer det att finnas goda skäl att göra sådana undersökningar exempelvis då man utreder en cancersjukdom. Även vid val av behandling kan genetiska undersökningar ge värdefulla upplysningar, till exempel när man vill veta vilken medicin som kommer att ge bästa möjliga effekt och ha minst antal allvarliga biverkningar.

7 7 Våra nya genetiska kunskaper kan alltså hjälpa oss att utveckla en bättre sjukvård, men de väcker också en rad svåra etiska frågor. Låt oss se på några av dessa. När två föräldrar har fått ett barn som lider av en av de ärftliga sjukdomar som beror på förändring av ett enstaka arvsanlag, är det vanligt att de gör en fosterundersökning för att förvissa sig om att nästa barn inte kommer att drabbas av samma handikapp. Ifall undersökningen då visar att barnet kommer att bli sjukt väljer de ofta att avbryta graviditeten. Är detta försvarligt ur etisk synvinkel? Gör det någon skillnad om barnet skulle komma att få ett plågsamt liv eller inte. Olika människor kommer att svara olika på dessa frågor. Vissa kommer att slå vakt om fostrets rätt att leva och hävda att en abort som grundas i genetisk information är oetisk. Andra kommer att resonera tvärtom; det skulle vara moraliskt oförsvarligt att sätta ett barn som kommer att få ett plågsamt liv till världen. Låt oss nu tänka oss att en kvinna vet att hon bär på ett anlag för en genetisk sjukdom, som riskerar att komma till uttryck om hon får barn med en man som bär på ett liknande anlag. Hon ber sin partner göra en genetisk undersökning eller rekommenderas kanske till och med av sin läkare att be honom göra det och får då reda på att han tyvärr bär på samma anlag. Handlar hon i så fall oetiskt om hon väljer att bryta upp ifrån detta förhållande? Återigen skulle somliga svara nej och andra ja på den frågan. Är det rimligt att ett försäkringsbolag ska få tillgång till de genetiska undersökningar som en försäkringssökande har gjort tidigare eller kanske till och med ska kunna kräva att få göra en sådan undersökning? De flesta svarar kategoriskt nej på denna fråga. Men saken är inte riktigt så enkel som det först kan tyckas. Avtalet mellan bolaget och försäkringstagaren bygger på att båda sitter inne med samma information. Säg att en försäkringssökande vet att han eller hon löper stor risk att dö i förtid och just därför vill ta en stor livförsäkring som ska kompensera de efterlevande. Den försäkringssökande väljer emellertid att hålla inne med denna kunskap och får därför samma låga premie som andra. Kan detta kallas för genetiskt försäkringsbedrägeri? Om många gör likadant kommer det ju att belasta bolaget ekonomiskt, vilket i sin tur kan leda till högre premier för andra försäkringstagare. Det har även förekommit att arbetsgivare har varit intresserade av genetiska undersökningar av sina anställda. De har till exempel hoppats få indikationer på om en viss person har anlag för allergi eller mental ohälsa och därför kommer att vara sjukskriven ofta. Sådana förhoppningar har sin grund i okunnighet; det är mycket osannolikt att en genetisk undersökning kan ge sådan information. Men arbetsgivaren kan också ha mer legitima skäl att intressera sig för sina anställdas genetik. Det kan exempelvis tänkas att människor med en viss sällsynt genetisk avvikelse är extremt känsliga för en kemikalie som användes i ett enda arbetsmoment i en tillverkningsprocess, medan de klarar alla andra uppgifter lika bra som andra. Är det i en sådan situation etiskt försvarbart att göra ett gentest på en anställd innan han eller hon sätts att arbeta med just denna kemikalie. Alternativet kan vara att ersätta det potentiellt skadliga ämnet med ett annat, eller att vidta andra skyddsåtgärder som kan vara mycket kostsamma. Sedan några decennier tillbaka görs fosterundersökningar i avsikt att undersöka om barnet kommer att födas med Downs Syndrom. Om så är fallet väljer många men inte alla föräldrar att avbryta graviditeten. I framtiden kommer vi antagligen att kunna känna igen en hel rad genetiska faktorer som är förenade med exempelvis bristfällig intellektuell utveckling. Inom handikapprörelsen har man varnat för risken att vi kommer ut på ett sluttande plan; allt mindre avvikelser från det som anses optimalt kommer att motivera att man avbryter en graviditet. Det

8 8 är långt ifrån säkert att dessa farhågor blir verklighet, men det är utan tvekan angeläget med etisk vaksamhet. Kanske kommer vi också anse att vissa arvsanlag predisponerar för önskvärda egenskaper, till exempel musikalitet, bollsinne eller hög IQ. Risken är stor att sådana kopplingar kommer att göras på tämligen bräcklig vetenskaplig grund den ärftliga bakgrunden till dessa förmågor är med största sannolikhet mycket komplicerad. Slutligen kan man ställa frågan om lagstiftarna ska besluta vilka genetiska undersökningar som är rimliga att göra, eller är det upp till den enskilde att avgöra detta? Så länge undersökningarna bekostas av skattemedel är det rimligt att samhället avgör vad som ska och vad som inte ska undersökas, men hur är det om individen själv är beredd att stå för alla kostnader? Frågorna är inte enkla; svaren beror på vilken etisk och politisk inställning man har. För ungefär hundra år sedan tänkte sig forskarna att det fanns en nära koppling mellan biologi och kultur; olika folkslag kunde karaktäriseras genetiskt och när en individ eller en familj hade svårt att finna sig tillrätta i samhället tänkte man sig helt oreflekterat att det berodde på mindervärdiga anlag. Genetiken var en ung vetenskap, okunskapen var stor men många biologer inte minst de som var socialt medvetna engagerade sig för projekt som så här i backspegeln ter sig både omänskliga och illa vetenskapligt grundade. Idag har vi bättre biologiska kunskaper; möten mellan människor med olika kulturell bakgrund har blivit allt vanligare. Ingen tror längre att avvikande eller brottsligt beteende kan förklaras genom att enkla hänvisningar till biologiskt arv. Världsförbättrarnitet tar sig snarare socialpolitiska och pedagogiska uttryck än biologiska. De förbättrade genetiska kunskaper som vi har skaffat oss under det senaste seklet har bidragit till att undergräva det gamla rastänkandet, men samma kunskaper har också gett upphov till en rad nya frågor. Genetiska undersökningar har blivit allt enklare att göra och kommer sannolikt att bli vanliga i framtiden. Den information som vi får genom dessa undersökningar öppnar möjligheter att göra val som kan vara etiskt problematiska. Obehagligast blir det om man gör förenklade kopplingar mellan vissa gener och vissa egenskaper till exempel begåvning. Det är alltså angeläget både att sprida genetiska kunskaper i samhället och att låta dessa ligga till grund för en fortlöpande etisk debatt.

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Hur idén om olika raser blev vetenskap

Hur idén om olika raser blev vetenskap Hur idén om olika raser blev vetenskap Det finns genom historien många exempel på vårt behov av att sortera och dela in människor i grupper efter hudfärg och andra yttre kännetecken. På 1700-talet hävdade

Läs mer

Den nedtystade historien måste vi lära oss av

Den nedtystade historien måste vi lära oss av Namn: August Magnusson Skola, antal elever, klass: Wisbygymnasiet, 1337, EK14b Adress, mobilnummer, e-post: Östra Sömmerskestigen 34, 0736409595, augustmagnsson@hotmail.se Kontaktpersson: Niklas Westergren

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Varför ska man höftröntga sin hund?

Varför ska man höftröntga sin hund? Varför ska man höftröntga sin hund? Mitt svar är: 1) För den enskilda hundens skull definitivt. Genom röntgen kan du försäkra dig om att din hund inte har riktigt dåliga höfter (D och E). Jag skulle personligen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 2 PROVLEKTION Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion om djurrätt och vegetarianism Den här provlektionen består av fem sidor ur kapitlet om upplysningstiden,

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales bör vi moraliskt förbättra människan? Torbjörn Tännsjö i olika debatter sedan början av 1990-talet har jag hävdat att människor bör

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten.

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten. Sagan om glasögonen Tänk dig att alla människor i ditt eget land, från tidernas begynnelse, idag och för all framtid, föddes med två ben, två armar, två ögon, två öron, en näsa, en mun och ett par solglasögon

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Pranayama Yogisk Andning

Pranayama Yogisk Andning Pranayama Yogisk Andning I alla former av traditionell yoga är andningen den rödaste av alla trådar. Den yogiska kunskapen om andningen och dess mekanismer är stor och djup. För dig som går denna utbildning

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar Likabehandling och jämlikhet under beväringstjänsten Då man talar om likabehandling och jämlikhet bland beväringar med olika bakgrund,

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer