HAR RASBIOLOGIN NÅGON FRAMTID?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAR RASBIOLOGIN NÅGON FRAMTID?"

Transkript

1 1 HAR RASBIOLOGIN NÅGON FRAMTID? Av Nils Uddenberg augusti När det franska laget blir utslaget ur fotbolls-vm drabbas hela nationen av landssorg; när Schweiz, fullständigt otippat, vinner en match mot Spanien sänker de schweiziska matvarubutikerna alla priser med 10 %. Och när Zlatan Ibrahimovic slår in ett mål åt Barcelona gläds många svenskar; Zlatan är nämligen uppvuxen i Malmö. Men vilken anledning har egentligen en fotbollsintresserad 45-årig bankkamrer i Östersund att glädjas över den skånska fotbollsstjärnans bravader? Jo, vi människor är flockdjur som identifierar oss med vår grupp. Vi ställer oss själva mot de andra och har bara alltför lätt att tänka oss att vi är lite bättre än dessa andra och Zlatans framgångar bekräftar våra drömmar om att det är något lite extra att vara svensk. Fast det är givet, ur en jämtländsk bankkamrers synvinkel hade det varit ännu bättre om Zlatan hade vuxit upp i Jämtland eller åtminstone någonstans i Norrland. Vikänslan har på gott och ont alltid varit människans följeslagare. Olika etniska grupper har alltid betraktat varandra med misstro och båda lägren upplever sig i allmänhet som lite bättre än motparten. De gamla grekerna talade om sig själva som hellener och betraktade andra folk som barbarer, den nedsättande benämningen syftade på deras obegripliga tungomål. Vad barbarerna tänkte om invånarna i antikens Grekland vet vi mindre om, men det är knappast sannolikt att de beundrade dem. Personligen tror jag att vår benägenhet att identifiera oss med en grupp är en del av vår biologiska natur. Apdjur är oftast sociala och alltsedan människosläktet uppkom, har vi levt i flockar som konkurrerat med andra flockar om begränsade resurser. Det naturliga urvalet har gynnat individer som har varit lojala med sin flock och beredda att försvara de resurser den förfogar över. Även våra närmaste släktingar, schimpanserna och bonoboerna, lever i gemenskaper som håller andra gemenskaper på avstånd; ibland genom regelrätta krigshandlingar. Att byta flock är minst lika knepigt för en schimpans som för en människa; honorna gör det lättare och därför oftare än hanarna. Sannolikt kan alltså vår tendens att uppfatta oss själva som överlägsna de andra förstås biologiskt, något som det förtjänar att understrykas inte betyder att alla yttringar av nationalism och grupplojalitet är moraliskt försvarbara. Men även om människornas benägenhet att vara lojala med den gemenskap de själva tillhör är lika gammal som mänskligheten, har sådana känslor inte alltid haft lika stort utrymme i deras medvetande. Både idealiserandet av den egna gruppen och rädslan eller föraktet för de andra har ofta tagit sig extra starka uttryck i tider av förändring och osäkerhet. I Europa kulminerade nationalismen under och det tidiga 1900-talet och det finns flera olika förklaringar till det. Nationalstoltheten kunde vara ett retoriskt grepp för de politiker som strävade att hålla samman nybildade nationalstater som tidigare varit splittrade i politiskt och kulturellt skilda regioner: Tyskland och Italien är talande exempel. Båda dessa stater tillhörde dessutom förlorarna i första världskriget, och den känsla av förnedring som detta förde med sig var en god grogrund för nazismen respektive fascismen. Även i vårt eget land har nationalstoltheten använts för att reparera självkänslan efter en förlust: Geijers dikter Odalbonden och Vikingen, där han förhärligade våra förfäder, tillkom precis som Tegnérs

2 2 Frithiofs saga kort efter att Sverige hade förlorat Finland till Ryssland, den allvarligaste territorialförlust som någonsin drabbat vårt land. Men det fanns även andra orsaker till att nationalkänslorna växte sig starka under denna period. Den tekniska utvecklingen under 1800-talet medförde ökade kontakter mellan olika länder och kulturer, något som kunde ge anledning både till att fundera över och till att tydligt manifestera den egna identiteten. Européerna lade under sig stora områden på de andra kontinenterna och kolonialherrarna hade behov av att legitimera sina övergrepp mot ursprungsbefolkningarna. Det gick lättast om de tänkte sig att de själva var av ett helt annat och bättre slag än folken i de koloniserade länderna. I slavekonomierna i Sydamerika och Sydstaterna var det givetvis extra viktigt att kunna dra en tydlig gräns mellan slavarna och de som ägde och exploaterade dem. Under 1800-talet var det till och med vanligt att tänka sig att Gud hade skapat de olika folkslagen separat. Liksom hunden och hästen hade skapats för att vara människorna till hjälp hade negern skapats för att vara den vite mannens tjänare. Och precis som en renrasig hund eller häst inte borde para sig med en hund eller häst av någon annan ras, borde de olika folken inte inleda erotiska förbindelser med varandra. Lagar för att förhindra sådana allianser stiftades, att de i praktiken var verkningslösa är en helt annan sak. Det var ur detta kulturella sammanhang som rasbiologin växte fram. Den gamla uppdelningen av världen i vi och de andra kom att laddas med innebörder som hämtades från den framväxande naturvetenskapen, främst biologin. Tidens biologer kopplade obekymrat samman natur och kultur; kulturella och språkliga särdrag antogs helt oreflekterat ha en biologisk motsvarighet. När lapparna ägnade sig åt renskötsel och bodde i kåtor var detta ett uttryck för deras genetik. Likadant tänkte man om de individer som av någon anledning inte fann en plats i samhället; de bar på ett olyckligt genetiskt arv. Samhällsproblemen fattigdom, sjukdom och kriminalitet borde därför kunna lösas med biologiskt inspirerade metoder. Idag vet vi att dessa tankemönster byggde på okunnighet. I sin kanske mest berömda dialog, Staten, låter Platon Sokrates presentera ett rasbiologiskt program. Varför, frågar han sig, försummar vi människor oss själva, när vi nu lägger ner så mycken tid och möda på att avla fram de bästa husdjuren? I stället för att låta människor föda barn lite hur som helst, borde staten se till att de bästa männen förenades med de bästa kvinnorna och att deras avkomma sedan uppfostrades på lämpligaste sätt. Genom ett sådant program skulle man kunna skapa en elit som var väl skickad att leda samhället. Ungefär likadant har många andra samhällsförbättrare resonerat genom tiderna; det är rationellt kanske till och med välmenande men lika orealistiskt som omänskligt. Så länge människan har hållit husdjur har hon tagit sig rätten att avla dem i en viss riktning; hundar, katter, hästar, får och nötkreatur har framgångsrikt förädlats för att sedan kunna fylla olika mänskliga behov. Det har kunnat handla om att ge sällskapshundar och katter ett tilltalande utseende, om produktion av råvaror såsom kött, ull eller mjölk, eller om att avla fram ett visst beteende, exempelvis hos tävlingshästar och jakthundar. Ibland har aveln drivits så långt att djuren har farit illa. Men om nu husdjur av olika raser kan se olika ut och ha olika egenskaper, varför skulle det då inte vara likadant med människor av olika etnisk härstamning och utseende? Både

3 3 begreppet människoraser och tankarna om hur man skulle kunna förbättra dessa raser hämtade inspiration ur djuraveln. För varje ras tänkte man sig att det existerade en idealtyp som förkroppsligade det som var typiskt för just denna ras, och liksom en rashunds stamtavla borde hållas fri från främmande inblandning borde en ädel människoras inte besudlas med genetiskt material från ett underlägset släkte. Renrasighet var idealet, både hos djur och hos människor. När utvecklingsläran slog igenom under 1800-talets andra hälft uppfattades den som en beskrivning av vägen från det lägre till det högre. Människorna hade således utvecklats ur aporna, och det låg nära till hands för européerna att betrakta de främmande folkslag som levde på andra kontinenter som steg på vägen från de djuriska aporna till deras eget civiliserade släkte. Afrikanerna med sitt markerade ansiktsskelett ansågs exempelvis stå närmare människosläktets ursprung än de vita européer som precis som de gamla hellenerna helt oreflekterat betraktade sig som skapelsens krona. I sin bok Människans härledning diskuterade Darwin om människan borde betraktas som en eller flera arter, det senare synsättet var, som vi sett, inte ovanligt. Darwin stannade för att alla människor hörde till en enda art och hans viktigaste argument var att gränserna mellan de olika raserna var otydliga; det var omöjligt att dra en skarp skiljelinje mellan exempelvis en sydamerikansk indian och en vit invandrare eller för den delen mellan afrikaner och alla andra mer eller mindre mörkhyade folk. Alla de mestiser och mulatter som föddes i de koloniserade länderna visade dessutom att människor med olika etnisk bakgrund och olika hudfärg kunde få fruktsam avkomma med varandra. Ett vanligt argument för att betrakta två närstående livsformer som olika arter var och är fortfarande att de inte kan få ungar som i sin tur kan fortplanta sig vidare. (Åsnor och hästar kan para sig med varandra och ge upphov till mulåsnor och mulor, men dessa är i sin tur sterila.) Darwin som var en djupt övertygad slaverimotståndare betonade dessutom att människor över hela jordklotet och av de mest skilda folkslag delade samma böjelser. Det ursprungligen tyska begreppet Rassenbiologie, som på svenska blev rasbiologi, syftar i första hand på åtgärder som är inriktade mot en grupp av människor, det må sedan vara fråga om judar, romer eller sinnesslöa. Det var rasen som skulle förädlas eller befrias från främmande element; det var undermåliga raser som inte borde tillåtas att breda ut sig. Hitlers politik som gick ut på att förhindra att den tyska ariska folkstammen vad nu det kan vara för något blandades med mindervärdigt judiskt blod vad nu det kan vara för något är ett typexempel på sådan rasbiologi. I samma anda propagerade den amerikanske genetikern Charles Davenport för en invandringspolitik som uppmuntrade invandring från Nordvästeuropa men begränsade invandringen från de sydliga och östliga delarna av samma kontinent; inte heller latinamerikanska immigranter var välkomna. I vårt land försökte föreståndaren för Statens rasbiologiska institut i Uppsala, Herman Lundborg, karaktärisera den typiska nordiska rasen ; de renaste raskaraktärerna fann han i Dalsland och Värmland. Baktanken var att denna nordiska ras sedan skulle bevaras så ren som möjligt. Rasbiologerna bemödade sig alltså om att hitta de biologiskt givna egenskaper som en gång för alla skilde en vit från en svart, en same från en svensk, eller en typisk fransman från en typisk tysk. Numera vet vi att några sådana särdrag inte existerar: visst är människor med rötter i Västafrika mörkare i hyn än de flesta européer, men det finns, precis som Darwin påpekade, inga skarpa gränser, alla övergångar mellan afrikanernas mörka hudfärg och ett skandinaviskt blekansikte går att finna.

4 4 Den moderna genetiken har gett starkt stöd åt Darwins åsikt att de olika människoraserna inte är skarpt avgränsade från varandra. Ett visst anlag kan visserligen vara vanligare i en befolkning än i en annan, men det finns inget anlag som en gång för alla kan användas för att skilja mellan judar och andra européer eller mellan svenskar och samer. Det är betydligt vanligare att tillhöra blodgrupp Rh- i Väst- än i Osteuropa, medan det motsatta förhållandet gäller för blodgrupp B. Förekomsten av blodgrupp Rh- sjunker kontinuerligt ju längre österut på kontinenten vi kommer, medan blodgrupp B lika gradvis ökar. Men frekvenserna förändras inte dramatiskt då man passerar gränsen mellan Frankrike och Tyskland eller mellan tysktalande folk och de folkslag som talar slaviska språk. När moderna populationsgenetiker har gjort molekylärgenetiska studier av olika folkslag är det därför inte för att kunna dra genetiska gränser mellan olika etniska grupper; det visar sig nämligen fullständigt omöjligt att finna några sådana raskaraktärer. I stället har dessa genetiker försökt skaffa sig en uppfattning av hur människoarten har spritt sig över jordklotet. Det visar sig då att vår art uppkom i Afrika för ungefär år sedan och att en relativt liten grupp ungefär år senare lämnade denna kontinent för att ge upphov till alla de Homo sapiens som lever på de andra kontinenterna. Den genetiska variationen inom människoarten är mycket liten jämfört med den inom de flesta andra djurarter. Rasbiologernas ambition att hålla den egna rasen så ren som möjligt innefattade också tanken att vissa familjer bar på ett mindervärdigt biologiskt arv. Sinnessjukdom och kriminalitet ansågs ligga i blodet och kunna föras över från föräldrar till barn. Ofta tänkte man sig dessutom att detta onda arv försämrades för varje generation. Bakom dessa grumliga föreställningar om en successiv degeneration låg tanken att förvärvade egenskaper med tiden kunde bli ärftliga; erfarenheterna av att växa upp i en kriminellt belastad familj kunde således införlivas i arvsmassan och föras vidare vid befruktningen. Det var också vanligt att förklara asocialt beteende genom att hänvisa till såkallad atavism. Slumrande anlag från människans halvt djuriska förflutna hade väckts till liv och kunde sedan föras vidare. Så tänkte exempelvis den inflytelserike italienske kriminologen Cesare Lombroso. Numera vet vi att alla dessa föreställningar är felaktiga. Sedda med en modern genetikers ögon var alltså de biologer som var med om att utveckla rasbiologin okunniga. De föreställningar som exempelvis Herman Lundborg, gav uttryck för framstår som lika omöjliga ur vetenskaplig som ur etisk synvinkel, något som hans efterträdare som chef för rasbiologiska institutet, Gunnar Dahlberg, påpekade redan Visst gjorde nazisternas genocid på de europeiska judarna och övriga rasbiologiska excesser rasbiologin politiskt omöjlig. Men fler och fler biologer insåg dessutom att den byggde på vetenskapliga missförstånd. Det finns en lärdom att hämta ur detta. Det viktigaste medlet mot missbruk av genetik är inte mindre genetisk forskning, utan bättre genetiska kunskaper. Den gamla rasbiologin hade alltså sin grund i en kombination av fördomar mot andra folkslag och avvikande individer och misstolkad biologi. Hur ser det då ut idag? Låt oss börja med fördomarna. Idag tar de transkontinentala flygbolagen oss från en del av jordklotet till en annan över en natt. Européerna reser på solsemester i Thailand, medan studenter från Afrika och Asien kommer till Europa eller Nordamerika för att studera. Massmedia visar bilder från andra delar

5 5 av världen; en afrikan i en by Zambia kan se hur människor lever i de västerländska välfärdsstaterna; européerna kan få en bild av misären i ett jordbävningsdrabbat Haiti. Det som tidigare var främmande och obekant har kommit närmare. Möten mellan människor med olika etnisk och kulturell bakgrund har blivit en del av vår vardag. Utrikespolitiken har blivit global; affärsförbindelser görs upp tvärs över kontinenterna; vänskaps och kärleksband knyts över etniska och nationella gränser. Kulturer möts, gener blandas. Möten är fördomarnas främsta fiende. När man har personliga erfarenheter av den andre blir det svårt att uppfatta honom eller henne som något radikalt annorlunda, mindervärdigt eller hotfullt. De ökande kontakterna mellan människor med olika etnisk bakgrund är djupt förhoppningsingivande. Men den misstänksamhet mot det annorlunda, som är en del av vår biologiska natur, lurar trots allt bakom knuten. När det främmande kommer alltför tätt inpå oss kan det upplevas som hotfullt; även i framtiden kommer det att finnas rädsla för och fördomar mot exempelvis muslimer, romer eller hbt-personer. Men det handlar då snarare om de andras livsstil och värderingar än om deras biologi; det är burka, minareter och de fundamentalistiska tendenser som finns inom vissa delar av islam som driver många européer att rösta på invandrarfientliga partier inte de muslimska trosbekännarnas biologi. Inte heller de folkmord som förekommit exempelvis i Rwanda och Bosnien har legitimerats biologiskt; de skiljer sig därigenom från exempelvis Hitlers genocid på judar. Kanske borde det gamla ordet rasism som syftar på det biologiska begreppet ras ersättas med kulturism, om jag tar mig friheten att hitta på ett nytt ord. Inte heller känns det särskilt sannolikt att någon politisk eller etnisk majoritet skulle tillgripa biologiska metoder för att komma till rätta med de problem som kan uppstå vid kulturmöten. Om vi vill förbättra världen eller mindre storslaget helt enkelt bli av med det störande annorlunda anlitar vi snarare pedagogiska än biologiska metoder. Vi talar exempelvis om fostran i demokratiska principer eller om att främja en modern kvinnosyn. Nog för att vi ser och kommer att se motsättningar mellan olika etniska grupper och nog för att kommer finns fördomar mot det främmande och de annorlunda, men rasbiologin i dess gamla form är död. Även när det gäller individer som avviker från samhällets normer tänker vi hellre i sociala än biologiska banor. När en människa har svårt att finna sig till rätta i samhället menar vi inte att detta beror på biologisk mindervärdighet utan på en olycklig barndom, utanförskap eller andra sociala förhållanden. Helt konsekvent är samhällets åtgärder för att komma till rätta med individer som beter sig oönskat snarare socialpolitiska och pedagogiska än biologiska. Jag tror alltså inte att rasbiologi i den form som den bedrevs av Hitler, Davenport eller Lundborg har någon framtid. En viktig anledning till detta är förbättrade genetiska kunskaper. Men de möjligheter som den nya genetiken öppnar ställer oss också inför nya etiska frågor. I framtiden är det högst sannolikt genetiska undersökningar kommer att läggas till grund för beslut, som åtminstone en del människor skulle vara beredda att kalla genetisk diskriminering. Få vetenskaper har utvecklats så kraftfullt som genetiken under 1900-talet. Under rasbiologins glansdagar vid början av 1900-talet visste genetikerna inte vad ett arvsanlag var för något;

6 6 hundra år senare deklarerade två fristående grupper av forskare att de hade kartlagt hela människans arvsmassa. Ett viktigt steg togs när James Watson och Francis Crick år 1953 kunde visa att arvsmassan består av desoxyribonukleinsyra (DNA). Snart nog lärde forskarna sig förstå både hur arvsanlagen fungerar och de mekanismer som reglerar om ett visst anlag ska vara aktivt eller inte. På 1970-talet blev det både möjligt att läsa av den genetiska koden och att foga samman nya anlag; forskarna lärde sig till och med att flytta ett arvsanlag från en organism till en annan. Numera är detta rutin på alla genetiska laboratorier och automatiseringen har drivits mycket långt; analyser eller synteser som för bara några decennier sedan kunde ta år för att inte säga decennier i anspråk kan idag ske på något dygn eller några timmar. Samtidigt har dessa undersökningar blivit allt billigare. Den dag då kostnaden för att undersöka en människas hela arvsmassa ligger på omkring tusen dollar eller ännu lägre är inte långt borta. Men kartläggningen av människans arvsmassa innebär inte att vi vet hur alla de omkring anlag som den innehåller fungerar. Än mindre vet vi hur dessa arvsanlag regleras och samspelar med varandra. Dit är det fortfarande långt, en mängd forskning kommer att behövas. Men möjligheterna att isolera och studera enskilda gener har ändå stimulerat forskarna att undersöka genetiken bakom våra vanligaste sjukdomar. Med tiden kommer man kanske till och med lära känna den ärftliga bakgrunden till en del mer eller mindre värdefulla mänskliga egenskaper. En del sjukdomar till exempel cystisk fibros (som ger bekymmer från andningsvägar och tarmkanal) och Huntingtons chorea, (som leder till tidig demens och ofrivilliga krampryckningar) beror på att ett enda arvsanlag är skadat. I dessa fall är det förhållandevis enkelt att bena upp ärftlighetsgången, men även om det finns ett stort antal sådana monogent ärftliga sjukdomar är de flesta av dem sällsynta och följaktligen inte särskilt intressanta ur ett folkhälsoperspektiv. Våra vanliga folksjukdomar som cancer, övervikt, hjärt- kärlsjukdomar, allergier och mentalsjukdomar har en mycket mer komplicerad ärftlig bakgrund: en mängd arvsanlag kan öka eller ibland minska risken för att drabbas av någon av dessa sjukdomar. Hur dessa anlag kommer till uttryck beror dessutom på miljöfaktorer, exempelvis individens livsstil och matvanor. Det går inte att peka på något enskilt arvsanlag som skulle vara avgörande. En del anlag som kan vara en belastning i en situation kan vara en tillgång i en annan. En av de viktigaste lärdomar man kan dra av den moderna genetiken är alltså att vägen från anlag till egenskap nästan alltid är mycket komplicerad. En viss egenskap motsvaras sällan av ett enskilt anlag; i stället är ett stort antal anlag inblandade och vilka uttryck de tar sig beror i sin tur på miljön. Visst betyder arvsanlagen en del för exempelvis kroppslängd, kroppsbyggnad och personlighet, men bakgrunden till dessa egenskaper är mycket sammansatt. Det mesta talar trots allt för att det i framtiden kommer att bli allt vanligare att undersöka människors arvsmassa. Inom sjukvården kommer det att finnas goda skäl att göra sådana undersökningar exempelvis då man utreder en cancersjukdom. Även vid val av behandling kan genetiska undersökningar ge värdefulla upplysningar, till exempel när man vill veta vilken medicin som kommer att ge bästa möjliga effekt och ha minst antal allvarliga biverkningar.

7 7 Våra nya genetiska kunskaper kan alltså hjälpa oss att utveckla en bättre sjukvård, men de väcker också en rad svåra etiska frågor. Låt oss se på några av dessa. När två föräldrar har fått ett barn som lider av en av de ärftliga sjukdomar som beror på förändring av ett enstaka arvsanlag, är det vanligt att de gör en fosterundersökning för att förvissa sig om att nästa barn inte kommer att drabbas av samma handikapp. Ifall undersökningen då visar att barnet kommer att bli sjukt väljer de ofta att avbryta graviditeten. Är detta försvarligt ur etisk synvinkel? Gör det någon skillnad om barnet skulle komma att få ett plågsamt liv eller inte. Olika människor kommer att svara olika på dessa frågor. Vissa kommer att slå vakt om fostrets rätt att leva och hävda att en abort som grundas i genetisk information är oetisk. Andra kommer att resonera tvärtom; det skulle vara moraliskt oförsvarligt att sätta ett barn som kommer att få ett plågsamt liv till världen. Låt oss nu tänka oss att en kvinna vet att hon bär på ett anlag för en genetisk sjukdom, som riskerar att komma till uttryck om hon får barn med en man som bär på ett liknande anlag. Hon ber sin partner göra en genetisk undersökning eller rekommenderas kanske till och med av sin läkare att be honom göra det och får då reda på att han tyvärr bär på samma anlag. Handlar hon i så fall oetiskt om hon väljer att bryta upp ifrån detta förhållande? Återigen skulle somliga svara nej och andra ja på den frågan. Är det rimligt att ett försäkringsbolag ska få tillgång till de genetiska undersökningar som en försäkringssökande har gjort tidigare eller kanske till och med ska kunna kräva att få göra en sådan undersökning? De flesta svarar kategoriskt nej på denna fråga. Men saken är inte riktigt så enkel som det först kan tyckas. Avtalet mellan bolaget och försäkringstagaren bygger på att båda sitter inne med samma information. Säg att en försäkringssökande vet att han eller hon löper stor risk att dö i förtid och just därför vill ta en stor livförsäkring som ska kompensera de efterlevande. Den försäkringssökande väljer emellertid att hålla inne med denna kunskap och får därför samma låga premie som andra. Kan detta kallas för genetiskt försäkringsbedrägeri? Om många gör likadant kommer det ju att belasta bolaget ekonomiskt, vilket i sin tur kan leda till högre premier för andra försäkringstagare. Det har även förekommit att arbetsgivare har varit intresserade av genetiska undersökningar av sina anställda. De har till exempel hoppats få indikationer på om en viss person har anlag för allergi eller mental ohälsa och därför kommer att vara sjukskriven ofta. Sådana förhoppningar har sin grund i okunnighet; det är mycket osannolikt att en genetisk undersökning kan ge sådan information. Men arbetsgivaren kan också ha mer legitima skäl att intressera sig för sina anställdas genetik. Det kan exempelvis tänkas att människor med en viss sällsynt genetisk avvikelse är extremt känsliga för en kemikalie som användes i ett enda arbetsmoment i en tillverkningsprocess, medan de klarar alla andra uppgifter lika bra som andra. Är det i en sådan situation etiskt försvarbart att göra ett gentest på en anställd innan han eller hon sätts att arbeta med just denna kemikalie. Alternativet kan vara att ersätta det potentiellt skadliga ämnet med ett annat, eller att vidta andra skyddsåtgärder som kan vara mycket kostsamma. Sedan några decennier tillbaka görs fosterundersökningar i avsikt att undersöka om barnet kommer att födas med Downs Syndrom. Om så är fallet väljer många men inte alla föräldrar att avbryta graviditeten. I framtiden kommer vi antagligen att kunna känna igen en hel rad genetiska faktorer som är förenade med exempelvis bristfällig intellektuell utveckling. Inom handikapprörelsen har man varnat för risken att vi kommer ut på ett sluttande plan; allt mindre avvikelser från det som anses optimalt kommer att motivera att man avbryter en graviditet. Det

8 8 är långt ifrån säkert att dessa farhågor blir verklighet, men det är utan tvekan angeläget med etisk vaksamhet. Kanske kommer vi också anse att vissa arvsanlag predisponerar för önskvärda egenskaper, till exempel musikalitet, bollsinne eller hög IQ. Risken är stor att sådana kopplingar kommer att göras på tämligen bräcklig vetenskaplig grund den ärftliga bakgrunden till dessa förmågor är med största sannolikhet mycket komplicerad. Slutligen kan man ställa frågan om lagstiftarna ska besluta vilka genetiska undersökningar som är rimliga att göra, eller är det upp till den enskilde att avgöra detta? Så länge undersökningarna bekostas av skattemedel är det rimligt att samhället avgör vad som ska och vad som inte ska undersökas, men hur är det om individen själv är beredd att stå för alla kostnader? Frågorna är inte enkla; svaren beror på vilken etisk och politisk inställning man har. För ungefär hundra år sedan tänkte sig forskarna att det fanns en nära koppling mellan biologi och kultur; olika folkslag kunde karaktäriseras genetiskt och när en individ eller en familj hade svårt att finna sig tillrätta i samhället tänkte man sig helt oreflekterat att det berodde på mindervärdiga anlag. Genetiken var en ung vetenskap, okunskapen var stor men många biologer inte minst de som var socialt medvetna engagerade sig för projekt som så här i backspegeln ter sig både omänskliga och illa vetenskapligt grundade. Idag har vi bättre biologiska kunskaper; möten mellan människor med olika kulturell bakgrund har blivit allt vanligare. Ingen tror längre att avvikande eller brottsligt beteende kan förklaras genom att enkla hänvisningar till biologiskt arv. Världsförbättrarnitet tar sig snarare socialpolitiska och pedagogiska uttryck än biologiska. De förbättrade genetiska kunskaper som vi har skaffat oss under det senaste seklet har bidragit till att undergräva det gamla rastänkandet, men samma kunskaper har också gett upphov till en rad nya frågor. Genetiska undersökningar har blivit allt enklare att göra och kommer sannolikt att bli vanliga i framtiden. Den information som vi får genom dessa undersökningar öppnar möjligheter att göra val som kan vara etiskt problematiska. Obehagligast blir det om man gör förenklade kopplingar mellan vissa gener och vissa egenskaper till exempel begåvning. Det är alltså angeläget både att sprida genetiska kunskaper i samhället och att låta dessa ligga till grund för en fortlöpande etisk debatt.

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Handmatning och beröm!

Handmatning och beröm! Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Artbildning och utdöende

Artbildning och utdöende Artbildning och utdöende Arter Vad är en art? Enkla svaret: Två individer ur olika arter, kan inte få fertil avkomma Lite mer komplicerat: "Art" är en människans definition. Det finns exempel på arter

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? 1 (8) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Dagens Nyheter. Citation for the original published paper (version of record): Fjæstad, B., Öhman, S., Olofsson, A. (2003)

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Peter Nobel: OM RASISM. -Föredrag inför Uppsala kommunfullmäktige 2016-03-21

Peter Nobel: OM RASISM. -Föredrag inför Uppsala kommunfullmäktige 2016-03-21 Peter Nobel: OM RASISM -Föredrag inför Uppsala kommunfullmäktige 2016-03-21 I antikens Grekland eller Rom fanns ingen rasism, slaveri ja, men inte rasism. Inte heller har någon rasism uppstått utanför

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Den nedtystade historien måste vi lära oss av

Den nedtystade historien måste vi lära oss av Namn: August Magnusson Skola, antal elever, klass: Wisbygymnasiet, 1337, EK14b Adress, mobilnummer, e-post: Östra Sömmerskestigen 34, 0736409595, augustmagnsson@hotmail.se Kontaktpersson: Niklas Westergren

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer