Grupp A Jobb, utbildning och näringsliv Övergripande kommunala frågor. Grupp B Rättsväsende Övriga nationella frågor och internationellt

Transkript

1 Grupp A Jobb, utbildning och näringsliv Övergripande kommunala frågor Grupp B Rättsväsende Övriga nationella frågor och internationellt Grupp C Folkhälsa, sjukvård och äldreomsorg Barn, skola och uppväxtvillkor Grupp D Stadsbyggnad och bostäder Miljö och kollektivtrafik Grupp E Organisatoriska frågor

2 A01 Arbete åt alla!... 3 A02 Reglera provanställningarna... 5 A03 Vikten av att värna kollektivavtalen... 7 A04 Ung, utan rätt till kompetens... 9 A05 Förstärkta insatser mot ungdomsarbetslösheten A06 Öka rätten för vissa invandrarkvinnor till arbete och försörjning genom att motarbeta de strukturella inlåsningseffekter som många invandrarkvinnor lever under idag A07 En politik för kvinnor med annan etnicitet på arbetsmarknaden A skäl till att agera A09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Meddelarfrihet och meddelarskydd ska införas för alla arbetstagare hos utförare av offentligt finansierad verksamhet A10 Meddelarfrihet för privatanställda A11 Allmän arbetsförsäkring A12 Slavkontrakt och strukturell rasism A13 Utnyttjad arbetskraft A14 Stöd till småföretagarverksamhet A15 Mindre valkretsar A16 Samlingslokaler A17 Förtroendevaldas förmåner A18 Öka närdemokratin i Stockholm A19 Förbättrade demokratiska förutsättningar i Stockholm A20 Mötesplatser för kvinnor... 43

3 Årsmöte 2012 Motioner a Socialdemokraterna i Stockholm

4

5 Motion A01 Arbete åt alla! Örby socialdemokratiska förening Ett arbete är ett sätt att ge vanligt folk en ärlig chans, en möjlighet att förbättra sin situation. I förra valrörelsen argumenterade socialdemokratin för att vi var bra på att skapa förutsättningar för jobb. Men vi argumenterade inte för att vi ville ha arbete åt alla. Att ha ett arbete borde vara en social rättighet, från den dag man är färdigutbildad tills man går i pension. Att samhället anser sig ha råd med att hålla en smärre armé i arbetslöshet är ofattbart. Istället borde ju det som skapar värden och ett gott samhälle; människors arbete, maximeras. Låg arbetslöshet har sagts hota öka inflationen. I dagens Sverige är risken för inflation betydligt mindre än den var under 1970-talet. Därför borde socialdemokratin tillkännage att målet för jobbpolitiken är att sätta hela folket i arbete. Den gamla idén att ekonomisk utveckling oundvikligen skulle leda till ekonomisk utjämning, att i en expansiv ekonomi fördelningsproblem av olika slag skulle bli relativt likgiltiga, har visat sig felaktig. Men att hålla människor i arbetslöshet, för att därigenom stävja inflationen, gynnar heller icke jämlikheten. Att kunna ge envar som så önskar ett välavlönat arbete, gynnar däremot det jämlika samhället. Brutaliseringen av arbetslivet skulle ges en knäck, när annan städslan enkelt stod att finna. Arbetet är, kan någon tycka, en dygd. Men mer än så, är det en möjlighet att förbättra sin situation. Att gå till jobbet är en viktig del av livet för de flesta av oss, det ger oss mening och det får oss att umgås med många. Att gå till val under parollen Arbete åt alla, skulle visa vad den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken ytterst syftar till ett jämlikt och rikare Sverige. Därför yrkas: 1. att motionen bifalles 2. att Arbete åt alla skall bli en politisk målsättning under nästa mandatperiod 3. att Sverige skall försöka nå Europas lägsta arbetslöshet 4. att motionen sänds vidare till riksdagsgruppen. Örby socialdemokratiska förenings medlemsmöte beslutade att bifalla motionen. 3

6 Utlåtande över motion A01 Att kunna försörja sig genom eget arbete ger frihet och oberoende. Arbetslöshet skapar stora problem för den som drabbas men är också ett allvarligt hot mot hela samhället. Hög arbetslöshet påverkar maktbalansen på arbetsmarknaden och försvagar löntagarnas ställning. Det är bara genom fler människor i arbete som vi gemensamt kan skapa de resurser som krävs för en hög ambitionsnivå i välfärden. Full sysselsättning är därför socialdemokratins vikigaste mål. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att bifalla motionen 2. att sända motion jämte utlåtande till riksdagsgruppen Beslut: 4

7 Motion A02 Reglera provanställningarna HBT(S) Stockholm Lagen om anställningsskydd medger sedan en tid tillbaka en möjlighet för en arbetsgivare att pröva nyanställd arbetskraft upp till 6 månader. Under denna prövotid kan anställningen avslutas utan saklig grund. Denna typ av anställning har under det senaste decenniet kommit att bli mer regel än undantag. Anställningsformen innebär en mycket otrygg anställning där få vågar ställa krav på sin arbetsgivare i frågor som t ex lön, arbetstid, arbetsmiljö och mycket mer. I förarbetena till LAS 6 står att läsa att syftet är att pröva arbetstagare som saknar erfarenhet och är nya på arbetsmarknaden. Denna intention tas idag ingen hänsyn till utan provanställningen tillämpas som en regel. Det rimliga vore att begränsa möjligheten till att provanställa, till att enbart göras gällande i de fall en arbetstagare saknar erfarenhet från förvärvsarbete, alltså är helt oprövad på arbetsmarknaden eller i förekommande fall, är oprövad för den bransch som är aktuell för anställning. Om provanställning tillämpas bör en stark begränsning i omfattning införas. Den intention och det syfte som återfinns i förarbetet bör också framgå i lagtexten. Sex månader är alldeles för lång prövotid. Ett par månader torde räcka för att pröva den anställde. Det ligger alltför nära till hands att misstänka att det annars finns andra syften med provanställningarna. Med anledning härav yrkar jag 1. att Stockholms AK tar motionen som sin egen 2. att motionen sänds till S-gruppen i riksdagen 3. att Stockholms AK verkar i motionens anda Jerry Adbo, Hbt-Socialdemokraterna i Stockholm Motionen antogs på Hbt (S) Stockholms medlemsmöte den

8 Utlåtande över motion A02 Utgångspunkten i lagen om anställningsskydd (LAS) är att alla anställningar är tills vidare, sedan finns det ett antal olika tidsbegränsade anställningar, allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete, provanställning och för arbetstagare som fyllt 67 år. I dag finns inte direkt några regler som begränsar användningen av provanställning. I praxis har arbetsdomstolen i något enstaka fall, där arbetsgivaren grovt missbrukat provanställningsrätten, slagit fast att arbetsgivare som provanställer arbetstagare som har omfattande arbetserfarenhet, bryter mot reglerna om provtjänstgöring. Detta gäller emellertid endast uppenbara missbruksfall. Regeln om provanställning kan förväntas ha en negativ inverkan på arbetsmarknaden på det sättet att den bidrar till en minskad rörlighet mellan olika företag. En arbetstagare som har en tillsvidareanställning söker inte gärna ett arbete där hon eller han kan bli av med detta, med en så pass kort varseltid som 14 dagar. Därför bör möjligheterna att provanställa begränsas och göras mer anpassade till behovet av att verkligen pröva arbetstagaren. Under förarbetena till provanställningsregeln övervägdes att man efter förebilder i vissa kollektivavtal skulle uppställa vissa villkor för att avtal om sådan anställning skulle få träffas, t.ex. att arbetet kräver särskilda kvalifikationer som arbetstagaren inte kan visa redan vid anställningstillfället. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att anse motionen besvarad 2. att möjligheten att provanställa begränsas till att endast gälla för att pröva arbetstagare som saknar erfarenhet från arbetsmarknaden, är oprövad i aktuell bransch samt om arbetet kräver kvalifikationer som arbetstagaren inte kan uppvisa vid anställningstillfället. 3. att motion jämte uttalande sänds vidare till riksdagsgruppen. Beslut: 6

9 Motion A03 Vikten av att värna kollektivavtalen Ängby Socialdemokratiska förening Många tar idag för givet att alla omfattas av kollektivavtal och den trygghet detta innebär både vad det gäller arbetsvillkor och försäkringar. Om kollektivavtalen ska överleva i framtiden, krävs att vi alla är med och tar ett ansvar för att bevara och utveckla dessa. Svenskt Näringsliv talar gott om den Svenska modellen och vikten av kollektivavtal, men så snart de får möjlighet, gör de allt de kan för att urholka eller till och med motarbeta dessa. Vi kan själva göra en insats för att stötta avtalen genom att själva i större utsträckning än i dag, väljer att hyra eller köpa varor och tjänster av företag som har tecknat kollektivavtal för sina anställda. Jag föreslår därför årsmötet besluta 1. att Arbetarekommunen i största möjliga mån ser till att alla varor och tjänster som inhandlas, köps eller hyrs sker från företag som tecknat kollektivavtal för sina anställda 2. att uppdra åt Arbetarekommunens styrelse, att genom facklig-politisk samverkan verka för att fler företag tecknar kollektivavtal. Johan Heinonen Motionen antagen av Ängby Socialdemokratiska förening på styrelsemöte den 8 november

10 Utlåtande över motion A03 Kollektivavtal är en trygghet både för de anställda men även för företagen som genom att det finns hög kollektivavtalstäckning får en konkurrensneutralitet. Både vi som organisation och som enskilda individer kan genom vår konsumentmakt påverka hur stor avtalstäckning det finns i Sverige, genom att ställa krav på de företag som vi anlitar att de ska ha tecknat kollektivavtal. Vi anser att kollektivavtal ska räknas som en tillgång då det gäller kommuners, landstings och statens upphandling av varor och tjänster. I våra svenska kollektivavtal finns regler för anställdas arbetsförhållanden, för löner och försäkringar för anställda. Kollektivavtalen är resultat av överenskommelser mellan anställdas fackföreningar/fackförbund och enskild arbetsgivare eller organisation för arbetsgivare. Även i de lagregler som gäller för svensk arbetsmarknad ges möjlighet för arbetsmarknadens parter att genom avtal överenskomma om lagens tillämpning inom respektive avtalsområde. I allmänhet sammanfattas dessa arbetsvillkor i begreppet den svenska modellen. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att anse första att-satsen besvarad 2. att bifalla andra att-satsen 3. att alla varor och tjänster som inhandlas köps eller hyrs sker från företag som tecknat kollektivavtal för sina anställda. Beslut: 8

11 Motion A04 Ung, utan rätt till kompetens Byggsossen i Stockholm Våra ungdomar har varit, är och kommer att vara Socialdemokraternas och Sveriges framtid. Det kan tyckas vara en självklarhet, men är det endast om vi kan förklara varför. Arbetsförmedlingen (Af) är en del av den Svenska modellen med uppgift att vara ett verktyg för omställning och möjlighet till nytt arbete. I dag fungerar AF kontraproduktivt, där arbete till vilket pris som helst är viktigare än att förmedla arbete anpassad till individens kompetens och samhällets behov. Ungdomar tvingas till 3 månaders arbetslöshet innan aktiv åtgärd godkänns, även om den arbetslöse kunnat få stöd/aktivitet från den bransch han/hon sökt sig till via gymnasieutbildning. Alliansen har sjösatt en ny gymnasieutbildning med inriktning på efterföljande lärlingsutbildning utan allmän högskolebehörighet. Samtidigt förhindras den enskilde att fullfölja sin utbildning av regler som kan innebära att det blir viktigare för systemet att den arbetslöse ingår i en mindre viktig aktivitet efter 3 månaders arbetslöshet. Vid inrättande av Gy 11 har Björklund bl.a. tittat på det lärlingssystem som finns inom byggbranschen. Det är viktigt att notera att av ca; avgångselever inom Bygg och Anläggningsprogrammet 2011 har endast ca; elever ( ) anmälts som nyanställd lärling av företagen i branschen.. Var finns övriga drygt avgångselever? Hur många av dessa elever har lämnat skolan med underkända betyg i kärnämnen? Hur många deltar i av AF godkänd aktivitet som har målet att fullfölja utbildning och leda till yrkesbevis? Om ungdoms/lärlingsklausul funnits id skattefinansierad upphandling, hade troligen en stor del av ungdomsarbetslösheten försvunnit. Att detta inte skett är upprörande. Byggsossen i Stockholm föreslår: 1. att all skattefinansierad upphandling av bl a byggnader och anläggningar ska innehålla en ungdoms/lärlingsklausul 2. att Arbetsförmedlingens regelverk ändras så att lärling/ungdom kan få bättre och snabbare stöd för att nå målet om färdigutbildning och yrke som efterfrågas av respektive bransch. 3. att alla arbetslösa ungdomar ska erbjudas fortbildning eller kompletterande gymnasieutbildning genom komvux, folkhögskola eller gymnasieskola 4. att motionen skickas till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen Motionen antagen av medlemsmöte i Byggsossen i Stockholm som föreningens egen 9

12 Utlåtande över motion A04 Sverige har en katastrofalt hög ungdomsarbetslöshet. Unga människor som står beredda att kliva ut i vuxenlivet hindras i steget av arbetslösheten. Det är ett gigantiskt slöseri. Ungdomar måste få möjlighet till jobb! De viktigaste åtgärderna: Högre undervisningskvalitet i grundskola och gymnasieskola så att alla unga ges tillräckliga kunskaper. Unga arbetslösa ska uppmuntras att skaffa sig gymnasiekompetens genom folkhögskola, komvux eller gymnasieskola. Unga arbetslösa ska få hjälp från Af från första dagen, aktivitetsförbudet ska bort Lärlingsanställningar och andra former av kollektivavtalade utbildningsanställningar med ett garanterat utbildningsinnehåll ska stimuleras. Inom byggsektorn är det idag ett betydande problem för unga att få lärlingsanställning. Ett skäl är att utländska entreprenörer eller underentreprenörer inte tar det ansvar som de svenska parterna centralt kommit överens. Att säkerställa lärlingsplatser genom en särskilt klausul i offentliga upphandlingar av byggprojekt är därför en väg som bör prövas. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att bifalla motionen 2. att sända motion jämte utlåtande till riksdagsgruppen Beslut: 10

13 Motion A05 Förstärkta insatser mot ungdomsarbetslösheten Engelbrekts socialdemokratiska förening Arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten är alarmerande hög i hela Europa. Trots att den svenska ekonomin allmänt utvecklats relativt väl har den höga arbetslösheten bitit sig fast under lång tid. Sverige har nu en högre ungdomsarbetslöshet än EU-genomsnittet. I Stockholm har antalet långtidsarbetslösa ungdomar (18-24 år) fyrdubblats under de senaste tre åren. Skillnaderna mellan ungdomarna i olika stadsdelar är dessutom dramatisk. I Stockholms stads budget för 2012 har den borgerliga majoriteten satt snäva ekonomiska ramar för arbetsmarknadsinsatserna. Anslagen för aktiva insatser för fler jobb minskar och inga nya insatser för att bryta långtidsarbetslösheten bland de unga aviseras. I det socialdemokratiska budgetalternativet redovisades en annan satsning. Det har gällt insatser i skola, sommarjobb och arbetspraktik, i program för företagande och påskyndande av byggnadsplaner. Majoritetens budgetbeslut är bekymmersamt. Fortsätter utvecklingen med stora ungdomsgrupper lämnade utanför arbetsliv och arbetsmarknad blir resultatet ett eländigt samhälle. Vårt parti måste med största kraft motverka detta och ge arbetsmarknadsfrågorna högsta prioritet. Trots relativt måttfulla resursanspråk avvisade majoriteten det socialdemokratiska budgetförslaget 2012 på arbetsmarknadsområdet. Vi måste nu återkomma till detta och föreslår att det uppdras åt socialdemokraterna i Stadshuset att arbeta vidare med sina idéer och framlägga ett mer utvecklat konkret förslag till flerårigt handlingsprogram mot ungdomsarbetslösheten i Stockholm. Det bör ligga till grund för det fortsatta arbetet i Stadshuset och inrymma: Konkret samarbete med näringslivet, arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter för kraftigt förstärkta sysselsättningsskapande åtgärder. Kraftfulla satsningar på skola, komvux, yrkesvux och svensk språkundervisning. Kraftfulla satsningar på praktikarbetsplatser, sommarjobb och arbetsmarknadsintroduktion. Program för både fasta och tidsbegränsade nya jobb i offentlig sektor. Effektiva insatser på dessa områden har så stor betydelse att de bör ges högsta prioritet i budgetsammanhang. Om så behövs för framgångsrika satsningar på arbetsmarknadspolitiken bör framöver både skattehöjningar och nedskärningar på andra utgiftsområden få övervägas. 11

14 Jag föreslår mot bakgrund av ovanstående att Stockholms Arbetarekommun uppdrar åt den socialdemokratiska fullmäktigegruppen att framlägga förslag till ett konkret flerårigt handlingsprogram för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i enlighet med vad som här anförts. Lennart Björk Motionen antagen vid möte med Engelbrekts socialdemokratiska förening som föreningens egen Utlåtande över motion A05 Motionären lyfter upp den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige och i synnerhet i Stockholm. Den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen har i sin budgetreservation redan tagit upp de flesta synpunkter som nämns i motionen. Kommunfullmäktigegruppen har pekat på behovet av de kraftfulla satsningarna på skolan, Komvux, YrkesVux och svenskspråksundervisning. Likaså behovet av stora satsningar på praktikplatser, sommarjobb och arbetsmarknadsintroduktion. Den har också lagt fram program för både fasta och tidsbegränsade nya jobb i den offentliga sektorn. Däremot har inte kommunfullmäktigegruppen på ett konkret sätt i tillräcklig utsträckning berört samarbetet med näringslivet, arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter för att kraftigt förstärka sysselsättningsskapande åtgärder. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta Att bifalla motionen Beslut: 12

15 Motion A06 Öka rätten för vissa invandrarkvinnor till arbete och försörjning genom att motarbeta de strukturella inlåsningseffekter som många invandrarkvinnor lever under idag Afrikanska socialdemokratiska föreningen Somaliska socialdemokratiska föreningen i Husby En av de största problem med svensk arbetsmarknad är att stora grupper, framförallt bland unga och invandrare, har svårt att ta sig in. Problemen med språkhinder och diskriminering är väl belysta, men det finns också andra orsaker till att det kan vara svårt för framförallt invandrarkvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden. Många kvinnor med invandrarbakgrund som lever i patriarkala förhållanden, hålls idag inlåsta av sina män eller av familjens förväntningar. De ges ingen chans till att bli en del av samhället då de inte tillåts att ha ett eget arbete. I och med att de sällan lämnar hemmet har de också svårt att skaffa sig kontaktnät, lära sig det svenska språket och allmänt svårt att bli delaktiga i samhällslivet. Det strukturella förtyck dessa kvinnor upplever har såväl kulturella som religiösa orsaker. Att bryta det måste vara en samhällelig uppgift och ingå som en del av integrationsarbetet med nyanlända invandrare. Det är också viktigt att koppla ihop detta problem med de problem vi har med att många barn idag växer upp i Stockholm i fattiga familjer. Ett sätt att bryta dessa barns, mammors och familjers utanförskap, är att se till att kvinnorna/mammorna ges chansen till arbete och en egen försörjning och därigenom sin egen frihet. Idag är dessa kvinnor utsatta för dubbelt förtyck, dels från en patriarkal kultur och dels av det svenska samhällets oförmåga att se och hjälpa. Många gånger väljer myndigheter, som socialtjänst och arbetsförmedling, att inte ställa krav på att dessa kvinnor ska stå till arbetsmarknadens förfogande eller fullfölja en utbildning av rädsla för att stöta sig med männen eller för att kränka familjernas kultur. Det är ett svek mot de här kvinnorna. Svenska samhället generellt och Stockholm i synnerhet måste ta ställning för kvinnors rätt till eget arbete och försörjning, oavsett deras bakgrund. Vi måste som feministisk parti ta de här kvinnornas situation på allvar. Ett problem i sammanhanget är att vi har dålig information om hur stort problemet är. Det är kvinnor från endast ett fåtal länder och ett fåtal miljöer som är berörda. Med anledning av ovanstående yrkar vi 1. att årsmötet ger fullmäktigegruppen i uppdrag att kartlägga problemens omfattning i form av antal kvinnor som är berörda samt deras geografiska hemvist 13

16 2. att ur karläggningen föreslå förslag till förändringar för att motarbeta de strukturella inlåsningseffekter som många invandrarkvinnor lever under idag 3. att skicka motionen till Riksdagsgruppen för kännedom Motionen behandlad av Afrikanska s-föreningen vid medlemsmöte den 26 november 2011 som beslutade att anta den som sin egen. Motionen är behandlad och antagen av Somaliska Socialdemokratiska föreningen i Husby den 22 november 2011 Utlåtande över motion A06 Motionen pekar på ett viktigt problem. Det finns en stor grupp människor som står utanför arbetsmarknaden och inte ens är registrerade som arbetslösa. Dit hör kvinnor som lever i patriarkala förhållanden. Som motionen beskriver så ges de därmed ingen chans att bli en del av samhället då de inte tillåts att ha ett eget arbete. Om man sällan lämnar hemmet har man också svårt att skaffa sig kontaktnät, lära sig det svenska språket och allmänt svårt att bli delaktiga i samhällslivet. Styrelsen ställer sig helt bakom motionens huvudbudskap: att bryta detta strukturella förtyck måste vara en samhällelig uppgift och ingå som en del av integrationsarbetet med nyanlända invandrare. S-styrda Botkyrka kommun har som första kommun kartlagt alla dem som står helt utanför arbetsmarknaden och det visade sig vara så mycket som 15 % av den arbetsföra befolkningen. Denna kartläggning har varit ett viktigt första steg för att på ett målmedvetet sätt kunna arbeta med att bryta den isolering från samhället som drabbar kvinnor som lever i stränga patriarkala strukturer. Styrelsen tycker att erfarenheterna från kartläggningen och arbetet i Botkyrka bör kunna användas även i Stockholm och ställer sig bakom andemeningen i motionen. Styrelsen kan dock inte föreslå bifall av motionens att-satser eftersom fullmäktigegruppen inte själva har möjlighet att genomföra en sådan kartläggning utan det handlar istället om att lägga förslag i den riktningen i stadshuset. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att anse motionen besvarad 2. att föreslå kommunfullmäktigegruppen att arbeta för att bryta det strukturella förtryck som drabbar invandrarkvinnor som lever i patriarkala strukturer 3. att sända motion jämte utlåtande till kommunfullmäktigegruppen Beslut: 14

17 Motion A07 En politik för kvinnor med annan etnicitet på arbetsmarknaden Norra Järva socialdemokratiska kvinnoklubb Man talar mycket senaste tiden om utanförskap och att ta tillvara alla kompetenser och kunskaper som finns på arbetsmarknaden. Just, alla är ett huvud ord i detta som inkluderar en stor grupp arbetslösa med utländsk bakgrund. Och den stora gruppen arbetslösa med utländsk bakgrund inkluderar ungdomar och kvinnor. Man brukar skylla på den politik som var förr och på den politik som är nu. Men man ställer mig en fråga hur vi på S-kvinnor kan ändra på attityder som finns hos en del arbetsgivare för att öppna sina dörrar för välutbildade invandrare. Av erfarenhet vet man att det inte är lätt på svenska arbetsmarknaden att bli accepterat och att få jobb som invandrare även med akademisk bakgrund. Man får mötas av okunskap, missförstånd och diskriminering. Färdigheter och kunskaper tas inte på allvar och nedvärderas. Man får kämpa sig fram och det är inte lätt alla gånger. All kämpande tar individens tid och energi som egentligen skulle få användas till prestationer på jobbet och utvecklingen. Man tänker på all den tid som går till att bevisa att man är inte sämre än svenskfödda. Man tänker på dem som kämpar för sin plats på arbetsmarknaden nu. Hur mycket kompetens och kunskaper missar man som redan finns tillgängligt på arbetsmarknaden men man blundar för den.! Hur länge ska vi, utlandsfödda, vänta för att få kunna realisera sina färdigheter på arbetsmarknaden.?! För mig tog det tio år. Ska de andra kämpa och vänta lika länge för att bli accepterade för den de är och tyvärr är det kvinnor som drabbas hårdas av arbetslösheten. I en artikel publicerad 2/8-11 Vi har inte råd att inte hitta jobb till nya svenskar, Angeles Bermudez-Svankvist generaldirektör Arbetsförmedlingen, skrevs det att: Sysselsättningsgraden för kvinnor födda utanför Europa uppgår till endast 49 procent i jämfört med 75 procent för svenskfödda kvinnor. Detta är katastrofal statistik och ett enormt resursslöseri för den enskilde och för samhället. Det skulle vara av betydelse för Stockholms arbetarekommun att ta upp mångfaldsfrågor för att trygga kvinnors situation med annan etnicitet på arbetsmarknaden. Alla har rätt till ett värdigt arbete efter sina kompetenser och färdigheter. Socialdemokraterna ska ta vara integrerade i kvinnornas situation med annan etnicitet på ett mer breddare sätt, känna och upplysa deras situation på arbetsmarknaden på en politisk nivå. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att Stockholms arbetarekommun verkar för: 1. att lyfta upp/upplysa om vikten av kvalifikationen och kunskaper hos kvinnor med annan etnicitet på arbetsmarknaden, 2. att vända om det negativa och inpräglade i ordet invandrare till en positiv bild av invandrare där man ser deras kompetens och kreativitet, 15

18 3. att skapa förståelse på arbetsmarknaden där kvinnor med annan etnicitet kommer att efterfrågas och accepteras efter sin identitet, kompetens och kunskap 4. att gå ifrån stereotyper och schabloner, integritet är en viktig faktor för människor med annan etnisk bakgrund 5. att representantskapet tar motionen som sin egen Motionär Olga Johansson, Norra Järva socialdemokratiska kvinnoklubb Antagen på medlemsmötet den 30 oktober 2011 Utlåtande över motion A07 Motionären lyfter upp den svåra situationen kvinnor med invandrarbakgrund har på arbetsmarknaden. Det är angeläget att föra fram de problem kvinnor med annan bakgrund bemöter. Det är oacceptabelt att all tid ska ägnas åt att hävda eller bekräfta sig. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta att bifalla motionen Beslut: 16

19 Motion A skäl till att agera S-2000 Bakgrund I samband med en föredragning som GD Arbetsförmedlingen, Angeles Bermudez-Svanqvist genomförde våren 2011 vid möte med S-2000 framkom att arbetsförmedlingen bedömer att cirka unga män befinner sig utanför alla samhällsfunktioner. De finns inte registrerade i Arbetsförmedlingen, de arbetar inte, de studerar inte, de erhåller inte försörjningsstöd. De står helt utanför samhället och ingen myndighet anser sig ha uppgiften att förändra detta utanförskap. Farhågan som inställer sig är att dessa unga män försörjs genom brottslig verksamhet eller genom organisationer där samhället inte har insyn. Motionärens bedömning är att detta kan bli ett av de stora samhällsproblemen de närmaste 20 åren om inte starka politiska insatser genomförs med uppgiften att eliminera detta utanförskap. Yrkande: Med hänsyn till ovanstående yrkar jag 1. att Stockholms Arbetarekommun/Stockholms partidistrikt aktivt påtalar vikten av att en konsekvensutredning snarast genomförs 2. att samhällsmedel för särskilda insatser avseende personal och ekonomiska medel föreslås avdelas för att hantera detta utanförskap- Stockholm den 25 November 2011 Magnus Wicén S-2000 har vid möte den 1 december 2011 beslutat att anta motionen som sin egen. Utlåtande över motion A08 Arbetarekommunens styrelse håller i alla delar med motionären, och anser att denna fråga behöver ägnas större uppmärksamhet än idag. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta att bifalla motionen Beslut: 17

20 Motion A09 Meddelarfrihet och meddelarskydd ska införas för alla arbetstagare hos utförare av offentligt finansierad verksamhet Unga S-kvinnor Rebella Idag undantas stora grupper av arbetstagare inom vård, skola och omsorg från den grundlagsskyddade meddelarfriheten och meddelarskyddet. Systemet omfattar nämligen inte människor som är anställda av privata, men offentligt finansierade, välfärdsföretag. Konsekvensen är att det blir svårare att upptäcka missförhållanden och öppnar för att privata arbetsgivare kan sparka eller straffa anställda som kontaktar journalister för att berätta om exempelvis vanvård. För oss socialdemokrater är denna ordning oacceptabel. Meddelarfriheten innebär att offentliganställda har en generell möjlighet att göra undantag från tystnadsplikten och lämna uppgifter till journalister, detta är exempelvis ett ovärderligt verktyg för att uppdaga allvarliga missförhållanden inom välfärden. Som ett komplement till detta finns också ett meddelarskydd som innebär att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfriheten. Om det ändå skulle uppdagas vem som slagit larm så får en offentlig arbetsgivare inte på något sätt straffa denne medarbetare. Förhållandet för anställda i privata företag står i bjärt kontrast mot detta. För privat anställda gäller istället en långtgående tystnads- och lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Bristande lojalitet kan utgöra saklig grund för uppsägning. Ur de anställdas synvinkel är det ett stort och växande problem. För skattebetalarna blir konsekvensen att det är svårare att granska hur skattepengar används. För de som brukar välfärdsföretagen kan bristen på granskning bli förödande. Det blir också ett demokratiskt problem om man inte öppet kan diskutera olika välfärdsalternativ. För att få perspektiv kan nämnas att mer än en fjärdedel av Kommunals medlemmar privatanställda. Trots att de har samma arbetsuppgifter och trots att verksamheten är helt finansierad av skattemedel saknar de grundlagsskyddade rättigheter som deras offentliganställdas kollegor har. För att skydda såväl arbetstagare som brukare och skattemedel samt värna viktiga demokratiska principer menar Socialdemokraterna att samma grundlagsskydd måste gälla för alla som är anställda inom offentligt finansierad verksamhet oavsett om denna drivs i offentlig eller privat regi. Därför yrkar s-kvinnoklubben Unga S-kvinnor Rebella: att Socialdemokraterna i Stockholms arbetarekommun verkar för ett grundlagsstadgat meddelarskydd och meddelarfrihet omfattar alla arbetstagare hos utförare av offentligt finansierad verksamhet. Motionen antagen på Unga S-kvinnors medlemsmöte 28 nov

21 Motion A10 Meddelarfrihet för privatanställda Hässelby S-kvinnor Vi har på nära håll kunnat se hur de som jobbar inom den upphandlade vården riskerar att bli trakasserade eller t o m att få sparken från sina jobb, om de berättar om hur förhållandena är på sina arbetsplatser. Det är inte acceptabelt. I slutänden drabbas vårdtagarna på ett brutalt sätt om inte missförhållanden uppmärksammas så att de kan rättas till. Arbetsgivaren hänvisar till att de anställda ska vara lojala mot företaget. Vi anser dock att meddelarskyddet ska gå före företagens lojalitetskrav när det gäller missförhållanden i verksamheten. Samma regler bör gälla för privat driven skattesubventionerad verksamhet inom vård, omsorg och skola som för de verksamheter som drivs i offentlig regi. Vi föreslår att årsmötet beslutar 1. att meddelarfriheten ska gälla för personal som är anställda inom privat, skattefinansierad verksamhet - alltså samma regler som gäller för verksamheter som drivs i offentlig regi. 2. att krav på meddelarfrihet ska finnas med i avtalet med entreprenören. 3. att Arbetarekommunen skickar motionen vidare till s-gruppen i riksdagen och övriga som är berörda. Motionen antagen vid medlemsmöte den 29 november 2011 Hässelby s-kvinnor 19

22 Utlåtande över motion A09 och A10 Motionerna tar upp en principiellt och ideologiskt mycket viktig fråga. Inom offentligt driven välfärdsverksamhet har personalen en grundlagsskyddad rätt att påtala missförhållanden och till exempel prata med journalister. Arbetsgivaren är förbjuden att till exempel ta reda på vem som har pratat med medier. Trots detta finns det alltför många inom den offentliga omsorgen som drar sig för att berätta om brister och fel. Lex Sarah gör att alla anställda är skyldiga att påtala missförhållanden inom äldreomsorgen, men många tvekar att slå larm inom både offentlig som privat vård på grund av risk för obehag eller repressalier. En viktig skillnad är dock att privatanställda inte anonymt kan lämna ut uppgifter om missförhållanden utan att riskera disciplinpåföljd av arbetsgivaren. De anställda måste själv kunna bedöma om missförhållandena är så allvarliga att det är ett Lex Sarah-ärende, annars riskerar de till och med skadestånd för att ha avslöjat företagshemligheter. Detta är helt orimligt. Hur vården och omsorgen av våra gamla, ofta sjuka och sköra, bedrivs får aldrig vara en företagshemlighet. Detsamma gäller självklart barn och unga inom förskolan och skolan. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att bifalla motion A09 2. att bifalla motion A10 3. att motion A09 jämte utlåtande skickas till riksdagsgruppen, kommunfullmäktigegruppen och landstingsfullmäktigegruppen 4. att motion A10 jämte utlåtande skickas till riksdagsgruppen, kommunfullmäktigegruppen och landstingsfullmäktigegruppen Beslut: 20

23 Motion A11 Allmän arbetsförsäkring Kista socialdemokratiska förening Byggsossen i Stockholm I socialdemokratiska partiets Rådslag om jobb i början av 2008 förde jag tillsammans med tre kamrater fram idén om en allmän sysselsättningsförsäkring. (Den som vill läsa mer om förslaget kan med e-post få vår rapport Allmän sysselsättningsförsäkring - en investering i människor via e-post: bosse@elmgren.org.) Vi som tog detta initiativ har sedan arbetat vidare med idén (som vi numera valt att kalla allmän arbetsförsäkring, vilket vi tycker är ett bättre namn). Socialdemokraterna har efter hand, dels genom Rådslaget, dels genom initiativ i riksdagen fört fram förslag som tillgodoser viktiga delar av vad en arbetsförsäkring skulle innebära. Några exempel: Samhällets stöd åt en kompetens- och omställningsförsäkring som parterna på arbetsmarknaden kan avtala om (finns till viss del redan men kan utvecklas vidare). Ökad aktiv arbetsmarknadspolitik för att göra arbetslösa bättre rustade att ta de arbeten som finns. Arbetsmarknadens parter får ansvaret för rehabilitering. Höjda ersättningar och sänkta avgifter i arbetslöshetsförsäkringen. Vi vill nu att arbetarrörelsen under den kommande mandatperioden ska utreda om man bör bygga vidare på dessa reformer så att de tillsammans utvecklas till en arbetsförsäkring som omfattar alla. Det skulle lägga grunden för en viktig trygghets- och välfärdsreform. En arbetsförsäkring ska ytterst gå ut på att var och en ska kunna utveckla och ta vara på sina egna förutsättningar i arbetslivet. Den ska för varje person täcka kostnader för insatser så att hon eller han ska komma i ett så passande och bra arbete som möjligt. Det kan vara utbildning, praktik, arbetsprövning, att upprätta personlig handlingsplan, rehabilitering, arbetsträning, anpassning av arbetsplatsen, förebyggande insatser för att hindra förslitning etc. Var och en ska kunna stå i nära kontakt med en personlig vägledare, tillsammans med vilken man ska inventera sina egna möjligheter och intressen, göra en genomtänkt handlingsplan, söka rätt på lämpliga kurser och andra insatser för att nå ett så passande jobb som möjligt, revidera planen när så behövs etc. Det är viktigt att var och en bara ska behöva vända sig till en enda person för att få denna vägledning. Och inte behöva söka hjälp hos flera olika myndigheter och företag. Man kan dra stor lärdom av det arbete som bedrivs i Norge för ett inkluderande arbetsliv och av verksamheten inom omställningsförsäkringar som i dag finns på stora delar av den svenska arbetsmarknaden, grundade på kollektivavtal. 21

24 En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (omställningsförsäkring) bör ingå i arbetsförsäkringen. På det sättet kostnadsbelastar man försäkringen för arbetslöshet och gör det hela tiden intressant för försäkringen att undvika arbetslöshet eller risk för kommande arbetslöshet. Att alla är med i försäkringen är en fråga om social rättvisa - ingen ska lämnas utanför.(idag är det bara a-kassornas ekonomi som alla är med och bidrar till, genom statens finansiering). Läget har också ändrats i och med att den borgerliga regeringen nu avser att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Om en sådan införs kommer det att vara svårt att på nytt göra försäkringen frivillig - det skulle ju betyda att man tog ifrån stora grupper försäkringsskyddet vid arbetslöshet. Det är viktigt att ersättningsnivåerna i arbetsförsäkringen blir tillräckligt höga så att man inte stimulerar arbetsmarknader med alltför dåliga arbetsvillkor att utvecklas och att det ska vara ekonomiskt intressant att arbeta efter en personlig handlingsplan och därmed stå till arbetsmarknadens förfogande. Vår idé om arbetsförsäkring är absolut inte detsamma som en statlig arbetslöshetsförsäkring. För det första ska den, som vi redan har beskrivit, vara någonting mycket mer, försäkra möjligheterna att komma tillbaka i arbetslivet, inte bara försäkra inkomsten. För det andra: Försäkringen ska visserligen vara lagfäst, så att alla kommer med, och premierna betalas genom någon form av arbetsgivaravgifter. Men huvudtanken är att man genom att lagen blir dispositiv ska kunna överlåta åt parterna på arbetsmarknaden att genom kollektivavtal ta över ansvaret för försäkringen på olika avtalsområden och utforma den med hänsyn till olika behov och önskningar inom sin del av arbetsmarknaden. Alternativt kan man tänka sig att i stället överlåta åt fackliga organisationer som är beredda till detta att sköta försäkringen på de delar av arbetsmarknaden där organisationen har kollektivavtal. Båda dessa alternativ har för- och nackdelar som vi inte ska diskutera här. Men gemensamt för dem är att de ger de fackliga organisationerna inflytande över arbetsförsäkringen, hur den utformas och hur den tillämpas. Den del av försäkringen som staten naturligtvis måste sköta, utöver att fördela de inbetalade avgifterna mellan olika försäkringsgivare, gäller dels alla dem som står helt utanför arbetsmarknaden men som vill komma in på den, dels alla som kommer att arbeta på arbetsplatser som inte omfattas av kollektivavtal om denna försäkring. Arbetsförsäkringen kommer med den här uppläggningen att i praktiken få hand om en stor del av arbetsmarknadspolitiken - ansvaret kommer i hög grad att läggas på arbetsmarknadens parter. 22

25 Fackliga organisationer, särskilt inom LO-området, är i regel negativa till tanken på ett obligatorium. Framför allt hävdas att arbetslöshetskassorna enligt den modell som använts hittills starkt medverkar till att facket får många medlemmar, särskilt om förmåner och avgifter i försäkringen kan återställas till tidigare nivåer. Ett argument för den bestående ordningen som förts fram i tidigare debatt har varit att de fackliga företrädarna har en så ingående kännedom om förhållandena på de arbetsplatser där de verkar att försäkringen tillämpas mycket smidigare om den organiseras i facklig regi än om särskilda försäkringstjänstemän skulle sköta den. På den senare punkten har förhållandena med tiden ändrats så, att de som i dag är försäkringshandläggare i regel har mycket lite närkontakt med arbetsplatserna. Fackets ombudsmän och a-kassans handläggare måste numera enligt alla regler vara helt skilda personer och arbeta i helt olika organisationer. Detta argument för att behålla a-kassorna i nuvarande form gäller alltså inte längre. Det är också tveksamt om a-kassorna i nuvarande form längre medverkar till en hög facklig organisationsgrad. I TCO:s största förbund Unionen finns en stark opinion som rentav hävdar motsatsen. Och det stora medlemsraset i a-kassorna (över ) sedan avgifterna höjdes och förmånerna försämrades 2006/2007, har varit betydligt större än medlemsminskningen i motsvarande fackförbund. Många lämnade a-kassan men stannade kvar i facket. Sedan tidigare finns också medlemmar i a-kassorna som inte är med i facket. Även om det alltjämt skulle finnas vissa fördelar för fackens medlemsutveckling med a-kassorna i den form de har i dag (med en verksamhet som numera är klart skild från fackets) så motvägs detta av stora och växande nackdelar med att inte alla omfattas av försäkringen. I dag står cirka en och en kvarts miljon människor (30% av alla förvärvsarbetande) utan försäkringsskydd vid arbetslöshet. Och av dem som faktiskt är arbetslösa är majoriteten utan försäkring mot inkomstbortfall. Det försvagar fackets position i förhandlingar, särskilt om arbetslösheten stiger. Det är bra för den fackliga styrkan att alla är med. Det anses ju t.ex. självklart att alla anställda på en arbetsplats ska omfattas av kollektivavtal, inte bara medlemmarna i facket. Jag föreslår att partidistriktets årsmöte beslutar att sända motionen vidare till partikongressen 2013, med följande att-sats att SAP utreder om tanken med en allmän arbetsförsäkring kan vara en framkomlig väg för att stärka arbetslinjen och verka för ett gott arbete åt alla. Motionen tagen vid medlemsmötet den 17 november 2011 vid Kista s-förenings medlemsmöte Sune Gidgård 23

26 Motionen antagen av medlemsmöte i Byggsossen i Stockholm som föreningens egen Utlåtande över motion A11 En bra arbetslöshetsförsäkring är viktig för en flexibel och väl fungerande arbetsmarknad. Förmåga till utveckling, omställning och innovation i näringslivet och på arbetsmarknaden är viktigt för att Sverige skall kunna hävda sig väl i den globala konkurrensen. En bra arbetslöshetsförsäkring och en aktiv arbetsmarknadspolitik gör att anställda vågar ta nya steg till ett nytt jobb om och när det egna jobbet inte klarar konkurrensen. Det bidrar till produktivitetsutveckling. Det gör också att de fackliga organisationerna medverkar konstruktivt till omställning och förändring, trygga i förvissningen att de egna medlemmarna inte behöver bära arbetslöshetens bördor ensamma. Regeringen har avlövat arbetsmarknadspolitiken, utbildning har ersatts av s.k. coachning med tveksamt resultat och återvändsgränden Fas 3 har vuxit lavinartat. Arbetslöshetsförsäkringen har i praktiken raserats. Idag är det bara i undantagsfall som den som blir arbetslös har en fungerande inkomstförsäkring. Bara var tredje arbetslös får idag någon ersättning alls från försäkringen, bara 4 % av de arbetslösa får en ersättning som motsvarar 80 % av en heltidslön. Regeringen har ändrat arbetsvillkoret så att färre arbetslösa omfattas av försäkringen, taket har sänkts så att nästan ingen får den ersättningsnivå som utlovas i försäkringen och avgifterna har höjts kraftigt. Man har dessutom avskaffat den solidariska finansieringen av a-kassan så att vissa måste betala 400 kr i månaden för sin försäkring medan andra bara betalar 90 kr. Resultatet av dessa försämringar är dels att en halv miljon människor valt att lämna försäkringen och dels att många av dem som idag betalar till försäkringen varje månad ändå inte har något fungerande skydd när de blir arbetslösa. Att göra dagens försäkring obligatorisk skulle inte lösa några av dessa problem. Bara av de idag nästan arbetslösa skulle för höjd ersättning med ett obligatorium, de allra flesta skulle enbart tvingas betala till en försäkring de inte kan få del av. I debatten om ett obligatorium pläderar borgerliga förespråkare för en arbetslöshetsförsäkring som en del av den sociala (minimi-)tryggheten, som något slags Socialbidrag Plus. Det är en återvändsgränd. Om arbetslöshetsförsäkringen skall utgöra en obligatorisk grundtrygghet för alla på arbetsmarknaden, oavsett om man har en arbetsinkomst att försäkra eller ej, riskerar den att motverka arbetslinjen. Motionen tar ett bredare grepp om arbetslöshetsförsäkringen än de borgerliga förespråkarna av en obligatorisk försäkring och inkluderar även rätten till aktiv arbetsmarknadspolitik och omställning och vill pröva en ny modell där arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Sverige har idag en rekordhög arbetslöshet som hotar vår gemensamma välfärd. Prognosen pekar dessutom mot ökad arbetslöshet och lägre tillväxt. Det är hög tid att förändra arbetslöshetsförsäkringen och det är helt 24

27 nödvändigt att det sker inom ramen för en politik för uthållig tillväxt och en väl fungerande arbetsmarknad. Istället för att utgå från hur arbetslöshetsförsäkringen kan samspela med försörjningsstödet bör vi öppna för en debatt om hur den som blir arbetslös via utbildning skall rustas för att kunna ta nya jobb. Arbetsmarknadsutbildning fyller en viktig roll men kan omöjligt räcka till för de höga och komplexa kompetensbehov som arbetsgivarna idag behöver. Det är dags att öppna de vattentäta skotten mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning. Det behövs nytänkande om utbildningens roll för att bekämpa arbetslösheten och förse arbetsmarknaden med den kompetens som efterfrågas. En modern arbetslöshetsförsäkring bör utformas för att underlätta flexibilitet och matchning. Några utgångspunkter: Arbetslöshetsförsäkringen skall vara till för den som har en arbetsinkomst att försäkra och ge trygghet vid omställning. Man skall kvalificera sig för ersättning genom att arbeta, men enstaka vab-dagar eller en förkylning skall inte göra att man ställs utan ersättning. Arbetslöshetsförsäkringen bör renodlas och inte användas för att hantera alla möjliga andra problem som t ex nedsatt arbetsförmåga, regionalpolitik eller branschstöd. Rätt och plikt hör ihop. En bra omställningsförsäkring skall motsvaras av tydliga och skarpa krav på att den enskilde att från första dagen aktivt söka arbete och på lämpliga sätt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Alla ska ha råd att vara med i a-kassan. Avgiften för att vara med i arbetslöshetsförsäkringen måste sänkas och inte bero på arbetslösheten i branschen. Arbetslöshetsförsäkringen skall ge inkomstrelaterad trygghet vid omställning för en stor majoritet av löntagarna, därför måste taket höjas rejält. Det skall alltid löna sig att arbeta. Reglerna måste ändras så att den som är heltidsarbetslös inte förlorar på att ta ett tillfälligt jobb. Den som är arbetslös skall uppmuntras att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Vi vill ha en frivillig försäkring, som är solidariskt finansierad och som administreras av de fackliga organisationerna för att få så snabb och effektiv handläggning som möjligt. Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken är helt centrala politikområden för vårt parti och för Sveriges möjlighet att nå full sysselsättning. Frågan om arbetslöshetsförsäkringen utreds just nu av en parlamentarisk utredning. För att följa utredningen och säkerställa att partiet och fackföreningsrörelsen konstruktivt och offensivt skall kunna lägga förslag i anslutning till utredningens arbete har partistyrelsen tillsatt en särskild arbetsgrupp - Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission - som just arbetar med att pröva olika förslag som kan stärka arbetslösas rättigheter och möjligheter för att stärka arbetslinjen och verka för ett gott arbete åt alla. 25

28 Styrelsen menar därför att motionens yrkande om att utreda vad som kan vara en framkomlig väg bör anses tillgodosett. Vilka motioner som Stockholms arbetarekommun ska skicka till den kommande partikongressen kommer att avgöras vid ett extra representantskap i höst. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta att avslå motionen Beslut: 26

29 Motion A12 Slavkontrakt och strukturell rasism Byggsossen i Stockholm Migrerad arbetskraft står tillsammans med papperslösa lägst på stegen avseende rätt till kollektivavtal och möjlighet att leva ett liv där allas lika värde ligger till grund för lön och anställningstrygghet. Anledningen är att Migrationsverket inte har någon uppföljning i hur de migrerade lever och verkar på den svenska arbetsmarknaden. Lagstiftaren har inte gett vare sig fackliga organisationer eller individerna själva förutsättningar att bevaka fackliga rättigheter. Dagligen kan vi läsa om de värsta arbetsförhållanden inom Transport, Hotell o Restaurang, Byggnads m fl Förhållanden som inte kan bevakas av facken själva utan konkret stöd från myndigheterna. Samtidigt med att migrerad arbetskraft får usla förutsättningar att få sina rättigheter tillgodosedda beroende på myndighetens oförmåga, ovilja eller bristande kompetens, har facken ingen möjlighet att följa upp de villkor den migrerade gavs löfte om när han/hon sökte sig till Sverige. Facket följer, bevakar och förhandlar i en fungerande arbetsmarknad. När det inte fungerar åligger det samhället att ta sitt ansvar. Regeringens ovilja eller förmåga att förstå detta samband kan mycket väl skapa motsättning mellan att anställa en ung arbetslös med större oberoende och förmåga att med fackets hjälp kräva sin rätt, eller en migrerad person med hans/hennes oförmåga att kräva sin fackliga och mänskliga rätt. Vi får inte blunda för alla rädda människor på våra arbetsplatser, som springer sin väg när facket anmäler sig. Inte heller för arbetsgivare som desinformerar den värnlöse emigranten om hans/hennes fackliga/lagliga rätt och hur det motverkar den s k Svenska modellen. Regeringens öppenhet att verka i emigranters intresse, har hittills endas räckt till att forma en ansökningsblankett, vilket är detsamma som att släppa ut barnet med badvattnet. Den utsatta emigranten står oskyddad mot många arbetsgivares usla moral, varför det i ett värsta scenario kan vara ett embryo till ökad motsättning och rasism på arbetsmarknaden, liksom ett hot mot den Svenska modellen och andra svaga gruppers möjlighet att få tillträde till arbete, t ex ungdomar. Byggsossen i Stockholm föreslår: 1. att Migrationsverket ska ta större ansvar för emigranter på svenska arbetsplatser. 2. att Migrationsverket ges i uppdrag att granska de företag som godkänts att anställa gästarbetare i Sverige, med syfte att kontrollera att företagen betalar ut avtalsenlig lön och uppfyller både lagstadgade och i kollektivavtal överenskomna arbetsvillkor. 3. att motionen skickas till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen 27

30 Motionen antagen av medlemsmöte i Byggsossen i Stockholm som föreningens egen Utlåtande över motion A12 Motionen pekar på de usla förutsättningarna migrerad arbetskraft har i det svenska samhället. Regeringens passivitet trots den nästan dagliga rapporteringen om de olika missförhållandena har inte lätt till förändring i positiv riktning, därför är det av stor vikt att socialdemokratin agerar konkret mot de orättvisor en del medmänniskor utsätts för. Arbetare kommunens styrelse föreslår årsmötet besluta: 1. att avslå första att-satsen 2. att bifalla andra att-satsen Beslut: 28