Långtidssjukskrivnas sannolikhet att övergå till sjukpension eller arbete

Transkript

1 Långtidssjukskrivnas sannolikhet att övergå till sjukpension eller arbete En jämförelse av de stora avtalsområdena åren Rapportserie 2007:1 Arbetsgivarverket

2 Långtidssjukskrivnas sannolikhet att övergå till sjukpension eller arbete En jämförelse av de stora avtalsområdena åren Roger Vilhelmsson

3

4 Innehåll Sammanfattning 3 Introduktion 5 Ersättning enligt lag och avtal 7 Data och metod 9 Data och urval 9 Variabler 9 Metod 13 Resultat 15 Sannolikheten för beviljad sjukpension 15 Sannolikheten att återvända till sitt arbete 17 Känslighetsanalys 18 Avslutande diskussion 20 Referenser 21 Bilagor 23 Bilaga 1. Variabelbeskrivning 23 Bilaga 2. Om metod och tolkning av resultat 24

5

6 Sammanfattning I Sverige kan försäkrade arbetstagare vars arbetsförmåga är nedsatt under minst ett år beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning hos Försäkringskassan. Systemet infördes 1 januari 2003 och ersatte ett system med motsvarande ersättning i form av förtidspension och sjukbidrag. Under åren som studeras i den här uppsatsen har det i praktiken inte funnits någon större skillnad mellan de två systemen. Utöver denna lagstadgade ersättning har arbetstagaren rätt till kollektivavtalad ersättning. Den avtalade ersättningen är förmånligare på det statliga avtalsområdet än på andra avtalsområden. De ekonomiska incitamenten för statsanställda att sjukpensioneras är med andra ord starkare än hos arbetstagare på andra avtalsområden. I denna deskriptiva studie undersöks vad som kan tänkas känneteckna individer med hög sannolikhet att bli sjukpensionär respektive gå tillbaks till sitt arbete. I studien skattas den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att övergå från att vara långtidssjukskrivna på heltid till att bli sjukpensionärer på heltid eller att återvända till sitt arbete. Ett syfte är att se om statsanställda i större utsträckning än arbetstagare på andra avtalsområden blir sjukpensionärer eller går tillbaks till sitt arbete. Den statistik som ligger till grund för beräkningarna hämtas ur Statistiska centralbyråns (SCB) longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Urvalet som används i den här studien består av individer som klassats som förvärvsarbetande och som är långtidssjukskrivna på heltid under minst 80 dagar i följd vid utgången av år Denna grupp av långtidssjukskrivna följs och utvärderas varje år mellan 2001 och I studien används bl.a. så kallad logistisk regression för att estimera sannolikheten att röra sig från långtidssjukskrivning till sjukpensionering eller arbete. I beräkningarna av dessa sannolikheter tar vi hänsyn till en rad individegenskaper som kön, ålder, utländsk bakgrund, rehabiliteringsinsatser, antal sjukskrivningsdagar, hemmavarande barn, civilstånd, utbildningsnivå, utbildningsinriktning, hemlän och yrke. Beräkningarna är ett försök som syftar till att se om statsanställda i högre grad än andra blir sjukpensionärer eller går tillbaks till sitt jobb så konstanthåller vi för dessa bakgrundsfaktorer. Vår hypotes är att skillnader i avtalsförmåner, allt annat lika, leder till att sannolikheten att gå i sjukpension är större på det statliga avtalsområdet än på övriga avtalsområden. Enligt samma argumentering är sannolikheten att gå tillbaka till sitt arbete som lägst för statsanställda. Tanken är att olikheter i sammansättningen av de i sammanhanget betydelsefulla individegenskaperna inte ska påverka resultaten utan att i stället i så stor utsträckning som möjligt renodla skillnaderna mellan anställda på olika avtalsområden. Vår förhoppning är att de kovariater som använts i skattningarna, och som i tidigare studier visat sig vara av betydelse ska vara tillräckliga för att kunna säga något om skillnaderna mellan arbetstagare 3

7 på olika avtalsområdena och att icke observerbar heterogenitet har en relativt liten betydelse i sammanhanget. Resultaten visar att den relativa sannolikheten att sjukpensioneras är högre för statsanställda än för anställda i samtliga andra sektorer. På samma gång är sannolikheten att återgå i arbete efter långtidssjukskrivning lägre för statsanställda än för anställda i andra sektorer. Tabell 1 presenterar en sammanfattning av de huvudresultat som återfinns i denna studie. En sannolikhet som skattas till ett värde större än 1 innebär att sannolikheten är högre än för den statliga sektorn medan ett värde lägre än 1 innebär en lägre sannolikhet än för den statliga sektorn. Tabell 1. Relativa sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid eller att återvända till sitt arbete i olika sektorer jämfört med statliga sektorn för arbetstagare som år 2000 var långtidssjukskriven på heltid Sektor Sjukpensioneras på heltid Återvända till sitt arbete Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 0,84 0,81 0,87 0,87 1,17 1,16 1,17 1,19 Landsting 0,79 0,81 0,88 0,83 1,17 1,24 1,31 1,36 Privat 0,76 0,67 0,67 0,65 0,91 1,04 1,09 1,18 Anmärkning: Statlig sektor är referenskategori (=1,00) och är den sektor de övriga sektorer jämförs med. I tabellen kan vi utläsa att den relativa sannolikheten att gå från att vara långtidssjukskriven på heltid till att beviljas sjukpension på heltid är mindre för anställda i samtliga sektorer jämfört med anställda i statlig sektor. För anställda i övriga sektorer är sannolikheten cirka procent av sannolikheten för anställda i statlig sektor. Resultaten är statistiskt säkerhetsställda. Den relativa sannolikheten att återgå i arbete är högre för anställda i andra arbetsmarknadssektorer än i den statliga sektorn. Resultaten är entydiga i jämförelsen med kommunerna och landstingen där den relativa sannolikheten att återgå i arbete är cirka 1,15 1,35 gånger högre än den är i statlig sektor. Även dessa resultat är statistiskt säkerhetsställda. Det betyder att för varje statsanställd som går tillbaka till sitt arbete finns det 1,15 1,35 kommunalt eller landstingskommunalt anställda som går tillbaka till sitt arbete. När det gäller jämförelsen med den privata sektorn är resultaten statistiskt säkerställda endast för åren 2003 och Sannolikheten att återgå i arbete är även här högre än i den statliga sektorn. Däremot går det inte för hela den studerade tidsperioden att fastställa om sannolikheten att återgå i arbete för anställda i privat sektor är högre eller lägre än för anställda i den statliga sektorn. Resultaten pekar på att skillnader i avtalsförsäkringarna mellan olika avtalsområden kan ha betydelse för benägenheten att söka sjukpension och att återvända till sitt tidigare jobb. 4

8 Introduktion De statliga avtal som reglerar sjukpension och tillfällig sjukpension är idag mer förmånliga i jämförelse med vad som gäller på andra avtalsområden. Då sjuk- eller aktivitetsersättning 1 utgår från Försäkringskassan har en person som arbetar i staten rätt till det som i avtalen kallas för avtalad sjukpension. Sjukpensionen utgår med 21 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 prisbasbelopp och med 81 procent av pensionsunderlaget över 7,5 prisbasbelopp upp till 20 prisbasbelopp samt 40,5 procent av pensionsunderlaget mellan prisbasbelopp. 2 Tillsammans med det som erhålls från Försäkringskassan blir den genomsnittliga kompensationsgraden cirka 85 procent av tidigare lön som arbetsför. På andra avtalsområden utgår avtalad ersättning med 15 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 prisbasbelopp och 65 procent på andelar av underlaget mellan 7,5 20 prisbasbelopp samt 32,5 procent av pensionsunderlaget mellan prisbasbelopp (se nästa avsnitt om ersättning enligt lag och avtal för en detaljerad beskrivning). Tillsammans med ersättningen från Försäkringskassan blir den genomsnittliga kompensationsgraden cirka 80 procent. Den sammanlagda kompensationsnivån vid beviljad sjukpension är med andra ord högre i staten än på något annat större centralt avtalsområde. Allt annat lika betyder detta att de ekonomiska incitamenten att återgå till sitt arbete är som svagast i staten. Få ekonomer förespråkar en fullständig kompensation eftersom detta lockar till ett överutnyttjande av försäkringar. Lösningen på detta överutnyttjande är enligt teorin en s.k. självrisk. I staten är denna självrisk lägre än på något annat större avtalsområde. Arbetslinjen i staten stimuleras inte heller av det faktum att kompensationsnivån i genomsnitt ökar då man går från att vara långtidssjukskriven med sjukpenning på 80 procent av tidigare lön till att bli sjukpensionerad med sjukersättning och avtalad sjukpension på i genomsnitt 85 procent av tidigare lön. Det finns med andra ord inget av den självrisk man brukar tala om i försäkringssammanhang. I stället för att bära en del av risken, som den sjukskrivne tvingas göra på de andra stora avtalsområdena, så får den statsanställda som blir sjukpensionär i genomsnitt mer pengar i plånboken än vad vederbörande hade som långtidssjukskriven. En sådan lösning går stick i stäv med ekonomisk teori som förordar en upptrappning av självrisken över tid. Det finns några få svenska studier som undersökt övergången till sjukpensionering (se bl.a. Wadensjö, 1985, Hedenström, 1987, Stattin, 1998, Skogman Thoursie, 1999, Andrén, 2001 och Cohen Birman m.fl., 2003). 3 1 Den 1 januari 2003 upphörde förtidspension och sjukbidrag. I stället infördes regler om sjukersättning och aktivitetsersättning. För en översikt av utvecklingen av ersättningssystemen för sjukdom, se Sjögren Lindquist & Wadensjö (2005). 2 I staten bekostar den s.k. riskpremien sjukpension, tillfällig sjukpension, temporär efterlevandepension samt premiebefrielse (dvs. avgift för ålderspension sätts ned vid en anställds längre sjukfrånvaro). Både för anställda som omfattas av PA 03 och PA-91 är riskpremien 1,10 procent av pensionsunderlaget Wadensjö (1985) finner att ålder, civilstånd, nedsatt arbetsförmåga och framför allt ersättningsnivån samvarierade med benägenheten att förtidspensioneras. Hedström (1987) visade att ålder, hälsa och egen arbetslöshet var de viktigaste 5

9 Studiernas resultat visar bl.a. att de ekonomiska incitamenten har betydelse för benägenheten att sjukpensioneras. Att skillnader i ersättningsnivåerna har betydelse är kanske föga överraskande. När Cohen Birman (2004) undersökte viljan att sjukpensioneras fann de att andelen som önskar förtidspension är som störst i den statliga sektorn. Den är t.ex. dubbelt så stor som motsvarande andel är i landstingskommunal sektor, även när man tar hänsyn till kön. Det finns dock ingen djupare analys av skillnaden mellan olika arbetsmarknadssektorer och olika avtalsområden. Syftet med denna studie är därför att fylla detta tomrum genom att analysera den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att gå från att vara långtidssjukskrivna på heltid år 2000 till att blir sjukpensionärer på heltid eller att återgå till sitt arbete. I beräkningarna av dessa sannolikheter konstanthålls för en rad bakgrundsfaktorer av betydelse. Vår hypotes är att skillnader i avtalsförmåner, allt annat lika, leder till att sannolikheten att gå i sjukpension är större på det statliga avtalsområdet än på övriga avtalsområden. Enligt samma argumentering är sannolikheten att gå tillbaka till sitt arbete som lägst för statsanställda. Skattningen visar entydigt att sannolikheten att sjukpensioneras är statistiskt signifikant högre för anställda i den statliga sektorn än för anställda i de övriga sektorerna. Vidare är sannolikheten att återvända till sitt arbete lägre för de statsanställda än för de anställda på andra avtalsområden (utom för privat sektor åren 2001 och 2002). Vi är väl medvetna om att icke observerbar heterogenitet kan spela en roll i sammanhanget. Vår förhoppning är dock att de variabler som tidigare visat sig vara viktiga och som inkluderats tillsammans med de entydiga resultat som presenteras stärker våra hypoteser. Mycket talar för att skillnader i avtalsförsäkringarna mellan de olika avtalsområdena påverkar sannolikheterna att sjukpensioneras eller att återvända till sitt tidigare jobb. Rapporten är upplagd enligt följande. I nästa avsnitt beskrivs de lagstadgade och kollektivavtalade ersättningar som erhålls vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga och i det efterföljande avsnittet presenteras de data, den metod och empiriska modell som använts i studien. I avsnitt fyra presenteras resultaten och slutligen sammanfattas studien med en avslutande diskussion i det sista avsnittet. En detaljerad definition av studiens alla variabler samt en diskussion kring hur estimaten bör tolkas finner läsaren i bilagorna 1 respektive 2. faktorerna för risken att förtidspensioneras under 1970-talet. Resultaten i Stattin (1998) visar bl.a. att det är yrke, arbetsmiljö, ålder och hälsa som är de viktigaste riskfaktorerna för att förtidspensioneras. Skogman Thoursie (1999) visar att ekonomiska incitament har en liten signifikant positiv effekt på sannolikheten att beviljas förtidspension. Studien visar att faktorer som arbetskapacitet, ålder, födelseland, sysselsättning, individers arbetslöshet påverkar sannolikheten att få en beviljad förtidspension. Skattningarna i Andrén (2001) visar att sannolikheten att inte återgå till arbetet ökade med ålder och sjukskrivningens varaktighet. Hög lön minskade i stället sannolikheten att inte återvända till sitt arbete. Cohen Birman m.fl. (2003) studerar utvecklingen av risken att beviljas förtidspension under 1990-talet. Risken stiger med ålder och kvinnor har högre risk än män. Avskaffandet av rätten till förtidspension av arbetsmarknadsskäl har på ett signifikant sätt minskat förtidspensioneringsrisken för den äldsta åldersgruppen. Vidare framgick av studien att risken att beviljas förtidspension var högre för ensamstående, för personer med lägre utbildning samt för utlandsfödda och bosatta i Norrlandslän. Det finns även färska internationella studier från t.ex. Kanada som studerat incitamenten i sjukpensionssystemen. Även de visar att ekonomiska incitament har betydelse för sannolikheten att sjukpensioneras. Se Gruber (2000). 6

10 Ersättning enligt lag och avtal Lagstadgad ersättning I Sverige kan försäkrade arbetstagare vars arbetsförmåga är nedsatt under minst ett år beviljas sjuk- och aktivitetsersättning hos Försäkringskassan. Är arbetstagaren mellan år utges aktivitetsersättning och är arbetstagaren över 30 år utges sjukersättning. Arbetstagaren kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Det beror på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt och vilka möjligheter arbetstagaren har att försörja sig genom ett arbete. När arbetsförmågan är nedsatt under en begränsad tid får individen tidsbegränsad ersättning. Systemet med sjuk- och aktivitetsersättning infördes år Dessförinnan fanns ett liknande system med förtidspension och sjukbidrag. Förtidspension beviljades arbetstagare mellan år som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst 25 procent. Sjukbidrag beviljades enligt samma princip, men där nedsättningen av arbetsförmågan inte bedömdes vara varaktig, utan nedsatt under en avsevärd tid. Enligt det nya systemet med sjuk- och aktivitetsersättning ska arbetsförmågan i stället kontinuerligt omprövas. Under åren som studeras i den här uppsatsen har det i praktiken inte funnits någon större skillnad mellan de två systemen. Kollektivavtalad ersättning Utöver denna lagstadgade ersättning har arbetstagaren som beviljats ersättning från Försäkringskassan också rätt till en kollektivavtalad ersättning. I tabell 2 nedan redovisas de olika avtalsområdenas kollektivavtalade sjukpensioner. Tabell 2. Sjukpension eller motsvarande uppdelat på avtalsområde 7,5 7, Avtal prisbasbelopp prisbasbelopp prisbasbelopp Statlig sektor 21% 81% 40,5% PA 03 Privata tjänstemän, 15% 65%* 32,5%** ITP-planen PTK Privata arbetare, 15%*** - - AGS LO Kommuner 15% 65% 32,5% AGS-KL och landsting Anmärkning: * För privata tjänstemän används 7,5 prisbasbelopp-20 inkomstbasbelopp. ** Inkomstbasbelopp används i stället för prisbasbelopp *** Privata arbetare på LO-området erhåller en AGS-ersättning på maximalt kronor på årsinkomster under kronor. Det motsvarar cirka 15% under 7,5 prisbasbelopp. Enligt PA 03 erhåller den statsanställde ersättning i form av sjukpension, privata tjänstemän inom PTK-området får ersättning i form av sjukpension från den så kallade ITPplanen, privata arbetare inom LO-området får en så kallad månadsersättning från avtals- 7

11 gruppsförsäkringen AGS medan anställda inom kommuner och landsting får en ersättning från AGS-KL. För att inte spä på begreppsförvirringen ytterligare så kommer alla kollektivavtalade ersättningarna här att benämnas sjukpension. Arbetstagare som under de studerade åren beviljats förtidspension, sjukbidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning och som därmed enligt avtal erhållit sjukpension eller motsvarande kallar vi sjukpensionärer. En statsanställd som beviljats hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad har enligt PA 03 rätt till sjukpension. Vidare har en statsanställd vars arbetsförmåga i anställningen är nedsatt på grund av sjukdom enligt avtalstexten rätt till tillfällig sjukpension om han har beviljats tidsbegränsad sjukersättning, partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller aktivitetsersättning. Sjukpensionen och den tillfälliga sjukpensionen utges enligt tabell 2 som en procentuell andel av pensionsunderlaget. För andelar under 7,5 prisbasbelopp utges 21 procent. För löneandelar mellan 7,5 20 prisbasbelopp utges 81 procent medan andelar mellan 20 och 30 prisbasbelopp ger 40,5 procent. Pensionsunderlag beräknas med utgångspunkt från den pensionsgrundande lönen för de fem kalenderåren närmast före sjukpensioneringen. Rätt till sjukpension för privata tjänstemän utges enligt ITP-planen när arbetstagaren är arbetsoförmögen till minst 25 procent på grund av sjukdom eller olycksfall och arbetsoförmågan har förelegat i mer än 90 kalenderdagar i följd. Om arbetsoförmågan inte förelegat i mer än 90 kalenderdagar i följd men tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen, inträder rätt till sjukpension efter det att tjänstemannen varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden. Hel sjukpension utges vid fullständig arbetsoförmåga med procenttal av den pensionsmedförande lönen enligt tabell 2. För löneandelar under 7,5 basbelopp utges 15 procent. För löneandelar mellan 7,5 prisbasbelopp och 20 inkomstbasbelopp utges 65 procent medan löneandelar mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp ger 32,5 procent. För privata arbetare utges ersättning från avtalsgruppförsäkringen AGS med utgångspunkt från den sjukpenninggrundande inkomstens (SIG) storlek vid insjuknandet. Månadsersättningen kan, beroende på arbetsförmågan, utgöras av hel, tre fjärdedelars, en halv eller en fjärdedels belopp. Ersättningen i AGS utges enligt en speciell tabell i avtalet till den som har sjuk- eller aktivitetsersättning. För sjukpenningsgrundade inkomst under kronor/år utges den lägsta ersättningen på 75 kronor. Den högsta månadsersättningen, kronor och beräknas på en sjukpenningrundande inkomst på kronor/år. Denna detaljerade förutbestämda mall motsvarar cirka 15 procent för andelar under 7,5 prisbasbelopp. För delar över 7,5 prisbasbelopp utges ingen ersättning alls. För anställda i kommun och landsting utges, precis som för privata arbetare, kompletterande månadsersättning. Enligt AGS-KL får den som får sjukersättning/aktivitetsersättning från Försäkringskassan en månadsersättning. Månadsersättningens storlek beror på den sjukpenninggrundande inkomsten vid insjuknandet. Skillnaden mellan privata arbetare och anställda inom kommuner och landsting är att de senare även får månadsersättning på inkomstdelar över 7,5 prisbasbelopp. På inkomstdelar mellan 7,5 20 prisbasbelopp lämnas 65 procent i månadsersättning och på inkomstdelar mellan prisbasbelopp lämnas 32,5 procent i ersättning. 8

12 Data och metod Data och urval Data som används i denna studie är hämtade från SCB:s longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Databasen är ett s.k. totalräknat individregister som innehåller personer som är 16 år och däröver, och som varit folkbokförda i Sverige den 31 december varje år mellan 1990 och I denna studie analyseras ett urval av förvärvsarbetande som alla registrerats som långtidssjukskrivna (i studien definierat som minst 80 dagar i följd) på heltid vid utgången av år I tabell 3 nedan presenteras urvalet uppdelat på arbetsmarknadssektor. Uppdelningen visar bl.a. att mer än varannan långtidssjukskriven är anställd i privat sektor. Andelen som har anknytning till den statliga sektorn är endast 4,3 procent. Därmed är den statliga sektorn något underrepresenterad bland de långtidssjukskrivna i urvalet eftersom statens totala andel av arbetsmarknaden är cirka 6 procent. På motsvarande sätt är den statliga sektorn underrepresenterad bland de korttidssjukskrivna. Tabell 3. Urval i siffror uppdelat på arbetsmarknadssektor Sektor Antal Procent Statlig ,33 Kommunal ,35 Landstingskommunal ,84 Privat ,49 Totalt ,00 Vi följer dessa individer mellan 2001 och 2004 och utvärderar dem i slutet av varje år. Trots att systemet med förtidspension/sjukbidrag år 2003 ersattes av ett system med sjukeller aktivitetsersättning är regelsystemen under den studerade perioden förhållandevis lika. Variabler Beroende variabel I den här studien skattas två olika beroende variabler. Den första beroende variabeln anger om den som var långtidssjukskriven vid utgången av år 2000 vid ett senare tillfälle (åren ) blivit sjukpensionär på heltid eller inte. Den andra beroende variabeln mäter om den långtidssjukskrivne återvänt till sitt arbete eller inte. För att räknas som arbetande ska man i november i LISA-databasen vara registrerad som sysselsatt, ej sjukpensionär eller långtidssjukskriven på heltid samt ha en löneinkomst på minst kronor i månaden. 4 4 Det är svårt att avgöra hur hög minimilönen är i Sverige. Ett skäl till detta är att minimilönerna fastställs i avtal till skillnad mot andra länder där de lagregleras. För den aktuella tidsperioden nämns ofta nivåer kring kronor/månaden. För en översikt se Skedinger (2005). 9

13 I tabell 4 nedan redovisas hur urvalet av långtidssjukskrivna fördelats på de två beroende variablerna år Tabell 4. Andel långtidssjukskrivna inom respektive arbetsmarknadssektor som beviljats sjukpension på heltid eller som återvänt till sitt arbete år 2001 Sektor Beviljats sjukpension Återvänt till arbetet Statlig 17,6 45,6 Kommunal 16,5 51,6 Landstingskommunal 15,2 54,0 Privat 16,5 35,3 I tabell 4 kolumn två presenteras hur stor andel av de långtidssjukskrivna inom respektive arbetsmarknadssektor som beviljats sjukpension på heltid ett år senare. Resultaten visar att de statsanställda har en något högre andel individer som beviljats sjukpension på heltid än vad som är fallet i de övriga arbetsmarknadssektorerna. I tabell 4 kolumn tre redovisas andelen av de långtidssjukskrivna inom respektive arbetsmarknadssektor som återvänt till sitt arbete ett år senare. Privat sektor har lägst andel långtidssjukskrivna individer som återvänt till sitt arbete ett år senare. Därefter följer den statliga sektorn där cirka 45 procent av individerna i urvalet återvänt till sitt arbete. Här är det viktigt att göra en distinktion mellan möjligheten att återvända till sitt arbete från en långtidssjukskrivning och att återvända från en sjukpensionering. Enligt Försäkringskassan återvänder endast en procent av de sjukpensionerade till sitt arbete. Siffrorna i denna studie visar att andelen som återgår från en långtidssjukskrivning är betydligt högre. Andelarna som arbetar minskar över tid för samtliga sektorer medan andelen sjukpensionärer ökar över tid för samtliga sektorer. Dessa andelar förändras visserligen över tid, men den inbördes rangordningen av sektorernas andelar förblir densamma över tid. Det kan inte uteslutas att dessa flöden är resultat av skillnader i sjukskrivningskultur eller någon annan icke-observerbar heterogenitet. Den intressanta frågan är dock om dessa skillnader består även då individer med samma bakgrundsegenskaper jämförs. En sådan jämförelse redovisas i resultatavsnittet. Förklarande variabler Ett övergripande syfte med denna studie är att göra jämförelser mellan olika arbetsmarknadssektorer. De viktigaste förklarande variablerna som inkluderas i skattningarna är därför variabler som uttrycker vilken sektor man arbetat i vid utgången av år I skattningarna inkluderas en dummyvariabel för varje sektor. Har man en grupp av dummyvariabler som i vårt fall för sektor, så utelämnas en av dessa för att agera referenskategori dvs. den grupp varmed alla andra grupper jämförs. I dessa skattningar är de statsanställda vår referenskategori. I skattningarna inkluderas därför dummyvariablerna Kommun, Landsting och Privat. Dessa anger om de långtidssjukskrivna arbetat i kommunal, landstingkommunal eller privat sektor. 10

14 Även om fokus i skattningarna ligger på dessa sektorsvariabler, så tar vi i beräkningarna även hänsyn till en rad andra bakgrundsfaktorer av betydelse. I estimeringarna inkluderas kön, ålder, region och utländsk bakgrund eftersom det är ett välkänt faktum att kvinnor, äldre, bosatta i glesbyggd samt individer med utländsk bakgrund generellt sett är överrepresenterade i olika ohälsomått. En annan hypotes är att en individs familjeförhållande påverkar risken att beviljas sjukpension. Av denna anledning inkluderas dummyvariabler för civilstånd (ogift, skild, änka/änkling och där referensen är de som är gifta) samt en dummyvariabel för om man har hemmavarande barn under 7 år eller inte. Vidare finns det ett starkt samband mellan utbildning och hälsa. Det är inte helt kartlagt vilka mekanismer som ligger bakom detta samband. Forskare menar att utbildning ger upphov till fördelar som i sin tur ger bättre hälsa. Utbildningens inriktning och nivå selekterar individer till olika positioner i arbetslivet. Positioner som ger olika materiella resurser och arbetsbelastning. Utbildade tar till sig mer information, lever sundare och har mer att förlora i form av utebliven inkomst och framtida karriärer. Att delta i rehabiliteringsinsatser som långtidssjukskriven förväntas öka chansen att gå tillbaks till sitt arbete och minska sannolikheten att bli sjukpensionär. Den kanske viktigaste variabeln är yrke. Yrke syftar till att kontrollera för de arbetsuppgifter som utförs. Hypotesen är att ju mer fysiskt eller psykiskt ansträngande arbetsuppgifterna är desto större är risken att bli sjuk och ju svårare är det att återvända till sitt tidigare jobb. SCB har tidigare gjort undersökningar av hur anställda i olika arbetsmarknadssektorer upplever sin arbetsbelastning. Undersökningen som gjordes , som redovisas i tabell 5 nedan, visar att den fysiska och psykiska arbetsbelastningen är relativt låg i den statliga sektorn jämfört med andra arbetsmarknadssektorer. Därmed kan vi inte förvänta oss att denna faktor förklarar varför anställda i statlig sektor har en större sannolikhet att beviljas sjukersättning än övriga. Tabell 5. Andel som rapporterat psykisk och fysisk belastning i arbetet uppdelat på arbetsmarknadssektor Arbetsmarknadssektor Fysiskt ansträngande Psykiskt ansträngande Privat 68,6 36,6 Statlig 42,6 47,5 Kommunal 59,0 63,5 Landsting 62,5 67,0 Källa: SCB. Beräknat som andel av anställda. Variablerna i denna studie är skapade med hjälp av registeruppgifter och har en hög tillförlitlighet till skillnad mot studier där variabler anskaffas via enkäter. För en detaljerad beskrivning av variabler som används, se bilaga 1. I tabell 6 nedan redovisas urvalsmedelvärden för några av de faktorer som används i analysen. Som framgår av tabellen varierar andelen kvinnor mycket mellan de olika arbetsmarknadssektorerna. Framför allt är andelen hög inom landsting och kommuner, medan statlig 5 Se rapporten Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö

15 och privat sektor har en betydligt lägre andel kvinnor som är långtidssjukskrivna på heltid vid utgången av år Det finns också betydande skillnader i andelen med utländsk bakgrund. I privat sektor är den nästan dubbelt så stor som i de övriga arbetsmarknadssektorerna. Vad gäller utbildning är bilden mer splittrad. Staten har i grunden en personalstyrka med hög utbildningsnivå. Det är dock värt att notera att andelen högskoleutbildade är hög även inom landstingssektorn. Vidare är det också värt att observera att den statliga sektorn har den högsta andelen som arbetar i Stockholms län jämfört med andra sektorer. Tabell 6. Medelvärden för urvalet av långtidssjukskrivna uppdelat på arbetsmarknadssektor för några av de variabler som inkluderas i analysen. Uttryckt i andelar för respektive sektor. Staten Kommun Landsting Privat Total Andel kvinnor 54,6 85,3 88,2 47,4 62,7 34 år 8,0 10,3 7,0 16,6 13, år 19,5 21,7 20,7 22,4 21, år 33,0 33,2 37,8 29,1 31, ,5 34,8 34,5 31,9 33,3 Andel i Stockholms län 24,7 16,0 12,4 21,4 19,2 Utländsk bakgrund 10,5 13,6 12,0 19,7 16,8 Andel med hemmavarande barn 0,9 1,2 1,3 1,7 1,5 <7år Gift 52,0 55,7 55,3 50,4 52,5 Ogift 22,2 20,3 20,0 28,0 24,7 Skild 22,7 20,2 21,4 19,3 19,9 Änka/Änkling 3,1 3,8 3,3 2,3 2,9 Förgymnasial utbildning 21,9 19,6 9,3 37,2 28,9 Gymnasial utbildning 42,0 52,1 49,9 51,7 51,3 Högskoleutbildning 34,2 28,2 40,5 11,0 19,6 Doktorandutbildning 1,9 0,1 0,3 0,1 0,2 Allmän utbildningsinriktning 27,6 24,7 13,6 42,6 34,2 Samhällsvetenskaplig inriktning 44,9 34,7 17,5 24,9 28,4 Naturvetenskaplig inriktning 24,5 39,2 68,2 30,6 35,7 Humanistisk inriktning 3,0 1,4 0,7 1,9 1,7 Andel i rehabilitering 13,2 15,5 14,7 13,2 14,0 Anmärkning: Siffrorna i tabellen uttrycks i procentuella andelar inom varje sektor. Utländsk bakgrund definieras som att vederbörande själv är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands. Hemmavarande barn under 7 år visar andelen inom respektive sektor som har hemmavarande barn under 7 år. Samtliga egenskaper är mätta år

16 Metod I studien används den välbeprövade logistiska regressionsmodellen. I en sådan regressionsmodell används en binär beroende variabel. 6 Den logistiska regressionsmodellen har formen p logit(p)=ln = α + β1x1, i βkxk, i, 1-p där i=1,,n är individindex, där p=prob(y i =1) är sannolikheten eller oddset med egenskaperna 0 P j 1 och P j = 1. Logaritmen av odds för utfallet är modellerad som en linjär funktion av de förklarande variablerna x 1,, x k, där β 1,, β k är en rad okända parametrar som tolkas som effekten av respektive förklarande variabel på oddset. Den logistiska regressionsmodellen brukar också kunna skrivas som α β β + 1x1, i kxk, i e p = Prob(Yi = 1 X) =, α+ β1x1, i βkxk, i 1 + e Resultaten av logistiska skattningar rapporteras ofta i form av en oddskvot. I denna studie tolkas oddskvoten som sannolikheten att gå från att vara långtidssjukskriven vid utgången av 2000 till att vara sjukpensionär på heltid, eller att ha återvänt till sitt arbete, år 2001, 2002, 2003 eller 2004 (varje år skattas separat) i stället för att göra någonting annat. Det empiriska upplägget är att först skatta övergången mellan långtidssjukskrivning och sjukpension och sedan separat skatta övergången mellan långtidssjukskrivning och att återvända till sitt arbete. Dessa två separata typer av estimeringar utförs var och en i tre olika varianter/modeller för fyra olika år. Den första varianten som estimeras är en grundmodell där bara variabler för sektorstillhörighet inkluderas. Observera att referenskategorin, statlig sektor, varmed alla övriga sektorer jämförs har utelämnats i skattningen. p = Prob(Y = 1 X ) = F ( KOMMUN, LANDSTING, PRIVAT ) i i i i I den andra varianten inkluderas en rad olika bakgrundsvariabler som tros påverka sannolikheten att bli sjukpensionär eller återvända till sitt arbete. Variablerna inkluderas för att konstanthålla för eventuella olikheter i sammansättningen av de förklarande variablerna med betydelse för risken att sjukpensioneras. I den tredje och sista varianten inkluderas dessutom yrke. Orsaken till att yrke inte inkluderas i den första varianten/modellen är att alla individer i urvalet inte har ett registrerat yrke. Därmed minskar antalet skattade observationer i det tredje och sista steget. 6 För en beskrivning av dessa så kallade diskreta valmodeller (Discrete choice models) se Andersson, de Palma & Thisse (1992) eller Ben-Akiva & Lerman (1985). 13

17 p = Prob(Y = 1 X ) = F ( KOMMUN, LANDSTING, PRIVAT, KVINNA, i i i i i ÅLDER, UTLÄNDSK, REHAB, BARN, CIVILSTÅND, i i i i i UTBILDNIV, UTBILDINR, REGION, YRKE ) i i i i Ett grundläggande problem med all tvärsnittsskattning är det vi brukar kalla för ickeobserverbar heterogenitet. De skillnader som finns i observerbar heterogenitet mellan individer renderar inga problem så länge vi kan inkludera dessa som kontrollvariabler, men om icke-observerbara egenskaper påverkar sannolikheten att återvända till sitt arbete eller att sjukpensioneras och om dessa egenskaper inte är slumpmässigt fördelade mellan individer finns en risk att skillnaden i avtalen felaktigt tillskrivs effekter som i själva verket beror på skillnader i icke-observerbara egenskaper. Det betyder att statsanställda eller statliga anställningar skulle ha egenskaper som avsevärt skiljer sig från andra anställda, ej går att observera och samtidigt är av avgörande betydelse för sannolikheten att sjukpensioneras. 14

18 Resultat Sannolikheten för beviljad sjukpension I detta avsnitt redovisas skattningar av den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att övergå från att vara långtidssjukskrivna på heltid vid utgången av år 2000 till att bli sjukpensionärer på heltid. I tabell 7 presenteras resultaten i form av oddskvoter. Värden större än 1 betyder att sannolikheten är högre och värden mindre än 1 att sannolikheten är lägre för den grupp som avses i jämförelse med referensgruppen. Gruppen statsanställda är genomgående den referensgrupp, med vilken alla andra sektorsvariabler jämförs. Värdet 0,75 för privat anställda (se variabeln Privat i kolumn 3) betyder således att sannolikheten för en privat anställd är tre fjärdedelar av sannolikheten för en statsanställd (referens). Tabell 7. Sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid om individen var långtidssjukskriven på heltid vid utgången av Oddskvoter baserade på logistisk regression Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 0,945 0,837*** 0,911** 0,814*** 0,933* 0,874*** 0,940 0,873*** Landsting 0,878** 0,793*** 0,876*** 0,809*** 0,896** 0,876** 0,858*** 0,834*** Privat 0,912* 0,757*** 0,880*** 0,673*** 0,899*** 0,668*** 0,891*** 0,652*** Kvinna 0,957* 0,941* 1,153*** 1,141*** 1,215*** 1,226*** 1,215*** 1,261*** Ålder 1,070*** 1,075*** 1,060*** 1,069*** 1,060*** 1,061*** 1,042*** 1,045*** Utländsk bakgrund 1,261*** 1,205*** 1,361*** 1,276*** 1,470*** 1,366*** 1,549*** 1,431*** Rehabilitering 1,145*** 1,131*** 0,267*** 0,257*** 0,240*** 0,240*** 0,268*** 0,275*** Hemmavarande barn 0,798* 0,685*** 0,541*** 0,508*** 0,541**** 0,505*** 0,492*** 0,459*** Ogift 0,995 0,981 0,977 0,976 0,982 0,967 0,989 0,975 Änka/änkling 0,959 0,909 0,758*** 0,716*** 0,734**** 0,697*** 0,700*** 0,679*** Skild 0,912*** 0,727*** 0,518*** 0,486*** 0,891*** 0,801*** 0,704*** 0,541*** 0,997 0,695*** 0,440*** 0,407*** 0,980 0,762*** 0,567*** 0,543*** 1,048** 0,637*** 0,379*** 0,288*** 1,022 0,715*** 0,490*** 0,388*** 1,105*** 0,650*** 0,391*** 0,290*** 1,073*** 0,727*** 0,486*** 0,390*** JA JA JA JA JA JA JA JA Gymnasial Högskola Forskar/doktorand Utbildningsinriktning Län JA JA JA JA JA JA JA JA Yrke NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA Antal observationer Anmärkning: Män är referens för variabeln Kvinna, Svensk bakgrund är referens till variabeln Utländsk bakgrund, rehabiliterade jämförs med dem som inte fått rehabilitering föregående år, de med hemmavarande barn jämförs med de som inte det, olika civilstånd jämförs med att vara gift, olika utbildningsnivåer jämförs med att ha förgymnasial utbildning, olika utbildningsinriktningar jämförs med allmän grundläggande utbildningsinriktning och Stockholm är referens för länsindelningarna. De tre sista variablernas estimat skrivs inte ut i tabellen eftersom de är för många för att få rum i tabellen. I stället noteras endast om de är inkluderade (JA) eller inte inkluderade (NEJ). Länsvariablerna är 24 och yrkesvariablerna som bygger på SSYK-indelningarna är 114. *** visar estimat signifikanta på 1 procentnivån, ** estimat signifikanta på 5 procentnivån samt * estimat signifikanta på 10 procentnivån. När ingen stjärna finns bredvid estimatet innebär det att estimatet är insignifikant dvs. att det inte är statistiskt säkerhetsställt. 15

19 Vidare bör läsaren observera att variabler för utbildningsinriktning, län och yrke inkluderats i skattningarna, men av utrymmesskäl inte redovisas i tabellen. Observera också att yrkesvariablerna exkluderas i den första kolumnen för respektive år, medan de inkluderas i den efterföljande kolumnen. Som framgår av tabell 7 är samtliga skattade sannolikheter för kommuner, landsting och privat sektor lägre än för staten som tjänar som referensgrupp. För kommun och landstingsanställda är risken procent av risken för statsanställda. För privat anställda är risken i genomsnitt mellan procent av risken som den genomsnittlige statsanställde står inför. Läsaren bör också observera att de som år 2000 var långtidssjukskrivna och som övergick till att vara sjukpensionärer redan år 2001, och som fortfarande är klassificerade som sjukpensionärer år 2002, även ingår i skattningarna år När estimaten skattas ackumuleras de som redan blivit sjukpensionärer över åren. Det betyder att estimaten för år 2002 ska tolkas som sannolikheter att som långtidssjukskriven år 2000, bli sjukpensionär någon gång under 2001 eller Estimatet för 2003 bör på motsvarande sätt tolkas som sannolikheten för en långtidssjukskriven 2000 vara sjukpensionär 2003 (se avsnittet om känslighetsanalys för en fördjupad analys). Skillnaderna mellan de olika arbetsmarknadssektorerna och staten är signifikanta och statistiskt säkerhetsställda. Som tabellen visar har det i skattningarna tagits hänsyn till en rad olika bakgrundsfaktorer. Det finns flera intressanta statistiskt signifikanta resultat för olika bakgrundsfaktorer som bör nämnas. Estimeringarna visar att kvinnors överrisk att sjukpensioneras inte är så stor. Den genomsnittliga långtidssjukskrivna kvinnans sannolikhet att sjukpensioneras är endast 1,1 1,2 gånger högre än den genomsnittlige långtidssjukskrivne mannens då hänsyn tas till de aktuella bakgrundsfaktorerna. Individer med utländsk bakgrund har 1,2 1,4 gånger högre sannolikhet att sjukpensioneras än individer med svensk bakgrund. Individer med hemmavarande barn under 7 år har bara hälften så hög sannolikhet att sjukpensioneras som de utan. Detta trots att det i estimeringarna kontrolleras för ålder. Långtidssjukskrivna individer som deltagit i rehabiliteringsinsatser har en lägre sannolikhet att sjukpensioneras jämfört med de som inte deltagit i rehabiliteringsprogram. Sannolikheten att sjukpensioneras på heltid för en långtidssjukskriven minskar inte helt oväntat med utbildningsnivå och ökar med ålder. Variabler för utbildningsinriktning, län och yrke har inkluderats i skattningarna, men har av utrymmesskäl inte redovisas i tabellen. Estimaten visar att sannolikheten att bli sjukpensionär är som störst för de med humanistiska utbildningsinriktningar, för arbetstagare i Västmanlands-, Gävleborgs- och Norrbottens län, hos individer med tunga yrken inom t.ex. bygg- och anläggning eller inom yrken som t.ex. IT-specialister där arbetslösheten var hög under den studerade perioden. I studien gjordes också försök med att inkludera tiden i långtidssjukskrivning som en förklarande variabel. Variabeln visade som väntat att sannolikheten att sjukpensioneras ökar med antal sjukdagar medan sannolikheten att gå tillbaks till arbetet (se nedan) minskar med 16

20 antal sjukdagar. Variabeln påverkade dock inte huvudresultaten i den här studien. Skattningarna redovisas ej i tabellen eftersom de två sista åren enligt SCB och Försäkringskassa innehåller vissa ofullständiga värden. 7 Detsamma gäller sannolikheten att återvända till sitt arbete som redovisas i nästa avsnitt. Sannolikheten att återvända till sitt arbete I detta avsnitt redovisas olika estimeringar av den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att övergå från att vara långtidssjukskrivna på heltid vid utgången av år 2000 till att gå tillbaka till sitt arbete. Tabell 8 visar att sannolikheten att återvända till sitt arbete, entydigt, är lägre för statsanställda jämfört med anställda inom kommuner och landsting. Tabell 8. Sannolikheten att återvända till sitt arbete om individen var långtidssjukskriven på heltid vid utgången av Oddskvoter baserade på logistisk regression Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 1,023 1,168*** 1,003 1,157*** 1,016 1,167*** 1,049 1,194*** Landsting 1,070* 1,172*** 1,148*** 1,237*** 1,229*** 1,309*** 1,301*** 1,358*** Privat 0,713*** 0,912* 0,763*** 1,036 0,765*** 1,093* 0,820*** 1,180*** Kvinna 2,147**** 2,426*** 0,892*** 0,936*** 0,882*** 0,886*** 0,841*** 0,818*** Ålder 0,957*** 0,947*** 0,959*** 0,950*** 0,945*** 0,936*** 0,938*** 0,929*** Utländsk bakgrund 0,738*** 0,816*** 0,688*** 0,763*** 0,657*** 0,748*** 0,608*** 0,704*** Rehabilitering 1,269*** 1,291*** 2,877*** 2,945*** 2,498*** 2,554*** 2,157*** 2,145*** Hemmavarande barn 0,905* 0,978 1,300*** 1,311*** 1,134* 1,152* 1,079 1,189* 0,798*** 0,852*** 0,926*** 1,323*** 2,213*** 3,096*** 0,804*** 0,905* 0,972 1,197*** 1,411*** 1,772*** 0,835*** 0,971 0,913*** 1,253*** 2,000*** 2,265*** 0,851*** 1,022 0,952** 1,145*** 1,346*** 1,272*** 0,824*** 0,948 0,903*** 1,453*** 2,309*** 2,467*** 0,839*** 0,984 0,942** 1,260*** 1,468*** 1,320*** 0,809*** 0,970 0,889*** 1,622*** 2,655*** 2,512*** 0,827*** 1,007 0,929*** 1,373*** 1,648*** 1,370*** JA JA JA JA JA JA JA JA Ogift Änka/änkling Skild Gymnasial Högskola Forskar/doktorand Utbildningsinriktning Län JA JA JA JA JA JA JA JA Yrke NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA Antal observationer Anmärkning: Män är referens för variabeln Kvinna, Svensk bakgrund är referens till variabeln utländsk bakgrund, rehabiliterade jämförs med de individer som inte fått rehabilitering föregående år, de med hemmavarande barn jämförs med de individer som inte har hemmavarande barn, olika civilstånd jämförs med att vara gift, olika utbildningsnivåer jämförs med att ha förgymnasial utbildning, olika utbildningsinriktningar jämförs med allmän grundläggande utbildningsinriktning och Stockholm är referens för länsindelningarna. De tre sista variablerna i tabellerna skrivs inte ut i tabellen eftersom de är för många för att få rum i tabellen. Länsvariablerna är 24 och yrkesvariablerna som bygger på SSYK-indelningarna är 114. *** visar estimat signifikanta på 1 procentnivån, ** estimat signifikanta på 5 procentnivån samt * estimat signifikanta på 10 procentnivån. Däremot är estimaten för den privata sektorn över tiden tvetydiga och för vissa år insignifikanta. Det går inte att, generellt för hela tidsperioden, avgöra huruvida sannolikheten för 7 Mitt uppe i studien uppdagades att dag-variablerna från Försäkringskassans datalager i LISA-databasen innehåller ofullständiga värden. Enligt SCB gäller det framför allt de sista två årens värden. 17

21 anställda i privat sektor är större eller lägre än för statsanställda. År 2003 och 2004 är dock sannolikheten att återvända till sitt arbete, om hänsyn tas till de aktuella bakgrundsfaktorerna, signifikant högre för individer i privat sektor jämfört med individer i statlig sektor. Även här uppträder estimaten för de övriga bakgrundsvariablerna som analytikern kan förvänta sig. Sannolikheten att som långtidssjukskriven återvända till sitt arbete är högre om du är välutbildad, ung, gift, har svensk bakgrund, genomgått någon form av rehabilitering samt jobbar i Hallands-, Gotlands- eller Dalarnas län. Känslighetsanalys Det är rimligt att anta att generositeten i systemen eller hur tufft reglerna tillämpats vid beviljandet av sjukpension varierat över åren. Estimeringarna som redovisas i de föregående tabellerna visar dock att estimaten ligger på relativt konstanta nivåer över åren. En anledning är att en person som övergick till sjukpension år 2001 i dessa skattningar även räknas in i materialet år Det finns både för- och nackdelar med ett sådant upplägg. Ett alternativt sätt att avläsa skillnaderna mellan åren är att exkludera de individer som beviljats sjukpension året innan. Det vill säga om en individ blivit sjukpensionerad på heltid år 2001 så finns vederböranden inte med i skattningen av sannolikheten att bli sjukpensionär år Nackdelen med detta upplägg är att individen inte nödvändigtvis varit sjukpensionerad hela perioden Det betyder att sannolikheten att sjukpensioneras kan komma att överskattats åren efter. En annan nackdel är att antalet observationer minskar drastiskt efter varje period. Följden blir att det är svårare att erhålla statistiskt signifikanta estimat. Se tabell 9 nedan för de två separata skattningarna av övergången till sjukpension respektive att återvända till sitt tidigare arbete. Tabell 9. Sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid eller att återvända till sitt arbete, om individen var långtidssjukskriven på heltid vid utgången av Oddskvoter baserade på separata logistiska regressioner Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 0,837*** 1,168*** 0,820*** ej signifikant ej signifikant ej signifikant 1,641*** ej signifikant Landsting 0,793*** 1,172*** 0,829*** ej signifikant ej signifikant 2,187*** 0,769*** ej significant Privat 0,757*** 0,912* 0,679*** ej signifikant 0,810*** 2,395*** 0,784*** 2,659*** Samtliga bakgrundsvariabler JA JA JA JA JA JA JA JA Antal obs Anmärkning: Separata estimeringar för sannolikheten att bli sjukpensionär och att återvända till sitt arbete. Den som beviljats sjukpension på heltid utesluts i nästa periods skattningar (detsamma gäller för skattningarna av sannolikheten att återvända till sitt arbete). I samtliga estimeringar har samtliga förklarande variabler inkluderats (se tabell 7 eller 8). *** visar estimat signifikanta på 1 procentnivån, ** estimat signifikanta på 5 procentnivån samt * estimat signifikanta på 10 procentnivån. Oavsett vilket sätt som föredras är slutsatserna av alla skattningar i den här studien desamma. De resultat som är signifikanta visar att sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid är signifikant större för den genomsnittlige statsanställde än för den genomsnittlige anställde i någon annan större arbetsmarknadssektor. Precis som när vi använder det andra upplägget 18

22 så visar resultaten av skattningarna av sannolikheten att återvända till sitt arbete är större i andra arbetsmarknadssektorer än i den statliga sektorn (undantag är privat sektor år 2001). Läsaren bör dock notera att den relativa sannolikheten mellan statsanställdas och privatanställdas sannolikhet att återvända ökar för varje år och är som störst år 2003 och För privat sektor är sannolikheten att återvända till sitt arbete nästan 3 gånger högre än för den statliga sektorn år

23 Avslutande diskussion I Sverige finns idag drygt individer som innehar sjukpension eller motsvarande. Enligt regeringens beräkningar uppgår framtida ekonomiska åtaganden för dagens sjukpensionärer till cirka 640 miljarder kronor. När en individ beviljats sjukpension upphör i stort sett samhällets insatser och många stigmatiseras. Då systemet med förtidspension reformerades år 2003 och sjukersättning infördes var förhoppningen att man inte längre skulle betrakta en sjukpensionering som en slutstation. Tyvärr har dessa förhoppningar kommit på skam. Få sjukpensionärer återvänder idag helt och fullt till sitt arbete på en permanent basis. Enligt Försäkringskassan är det endast en procent av de sjukpensionerade som återvänder till sitt arbete fullt ut. Denna studie visar dock att det är en betydligt större andel som återvänder från att varit långtidssjukskriven med sjukpenning. Av denna anledning måste det vara speciellt viktigt att de ekonomiska incitamenten inte leder från långtidssjukskrivning in i sjukpensionering. Dessvärre är de statliga avtalen unika i den meningen att en långtidssjukskriven statsanställd i genomsnitt tjänar ekonomiskt på att gå i sjukpension. Idag är nästan individer med koppling till den statliga sektorn sjukpensionärer. De statliga arbetsgivarnas kostnad för de avtalade sjukpensionsförmånerna uppgår till cirka 523 miljoner kronor per år. Är det möjligt att ändra utvecklingen och minska sjukpensioneringen i staten? I den här studien har vi estimerat sannolikheten att gå från att vara långtidssjukskriven till att sjukpensioneras eller återgå till sitt arbete. Vi har konstanthållit för de i sammanhanget vanligaste och mest betydelsefulla bakgrundsfaktorerna. Studiens resultat visar att det finns en statistiskt signifikant högre sannolikhet att bli sjukpensionerad som statsanställd jämfört med anställda på övriga avtalsområden. Dessutom visar studien att den genomsnittliga sannolikheten att återgå till sitt arbete är högre i kommunal- och landstingskommunal sektor jämfört med statlig sektor. De ekonomiska incitamenten att gå i sjukpension är som starkast i de statliga avtalen. Enligt samma resonemang är incitamenten att gå tillbaka till sitt arbete som svagast på det statliga avtalsområdet. En hypotes är att skillnaderna i avtalsförmåner, allt annat lika, därför leder till att sannolikheten att gå i sjukpension är större och sannolikheten att återvända till sitt arbeta är lägre på det statliga avtalsområdet än på övriga avtalsområden. Resultaten visar också att kvinnor, äldre, individer med utländsk bakgrund, individer utan hemmavarande barn, individer med låg utbildning, personer som jobbar inom IT-sektorn eller i yrken där tunga lyft är vanligt har en högre risk att gå i sjukpension och en mindre möjlighet att återvända till sitt arbete. Det är också viktigt att notera att deltagande i rehabiliteringsprogram leder till lägre sannolikhet att sjukpensioneras och större chanser att återvända till sitt arbete. 20