Långtidssjukskrivnas sannolikhet att övergå till sjukpension eller arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långtidssjukskrivnas sannolikhet att övergå till sjukpension eller arbete"

Transkript

1 Långtidssjukskrivnas sannolikhet att övergå till sjukpension eller arbete En jämförelse av de stora avtalsområdena åren Rapportserie 2007:1 Arbetsgivarverket

2 Långtidssjukskrivnas sannolikhet att övergå till sjukpension eller arbete En jämförelse av de stora avtalsområdena åren Roger Vilhelmsson

3

4 Innehåll Sammanfattning 3 Introduktion 5 Ersättning enligt lag och avtal 7 Data och metod 9 Data och urval 9 Variabler 9 Metod 13 Resultat 15 Sannolikheten för beviljad sjukpension 15 Sannolikheten att återvända till sitt arbete 17 Känslighetsanalys 18 Avslutande diskussion 20 Referenser 21 Bilagor 23 Bilaga 1. Variabelbeskrivning 23 Bilaga 2. Om metod och tolkning av resultat 24

5

6 Sammanfattning I Sverige kan försäkrade arbetstagare vars arbetsförmåga är nedsatt under minst ett år beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning hos Försäkringskassan. Systemet infördes 1 januari 2003 och ersatte ett system med motsvarande ersättning i form av förtidspension och sjukbidrag. Under åren som studeras i den här uppsatsen har det i praktiken inte funnits någon större skillnad mellan de två systemen. Utöver denna lagstadgade ersättning har arbetstagaren rätt till kollektivavtalad ersättning. Den avtalade ersättningen är förmånligare på det statliga avtalsområdet än på andra avtalsområden. De ekonomiska incitamenten för statsanställda att sjukpensioneras är med andra ord starkare än hos arbetstagare på andra avtalsområden. I denna deskriptiva studie undersöks vad som kan tänkas känneteckna individer med hög sannolikhet att bli sjukpensionär respektive gå tillbaks till sitt arbete. I studien skattas den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att övergå från att vara långtidssjukskrivna på heltid till att bli sjukpensionärer på heltid eller att återvända till sitt arbete. Ett syfte är att se om statsanställda i större utsträckning än arbetstagare på andra avtalsområden blir sjukpensionärer eller går tillbaks till sitt arbete. Den statistik som ligger till grund för beräkningarna hämtas ur Statistiska centralbyråns (SCB) longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Urvalet som används i den här studien består av individer som klassats som förvärvsarbetande och som är långtidssjukskrivna på heltid under minst 80 dagar i följd vid utgången av år Denna grupp av långtidssjukskrivna följs och utvärderas varje år mellan 2001 och I studien används bl.a. så kallad logistisk regression för att estimera sannolikheten att röra sig från långtidssjukskrivning till sjukpensionering eller arbete. I beräkningarna av dessa sannolikheter tar vi hänsyn till en rad individegenskaper som kön, ålder, utländsk bakgrund, rehabiliteringsinsatser, antal sjukskrivningsdagar, hemmavarande barn, civilstånd, utbildningsnivå, utbildningsinriktning, hemlän och yrke. Beräkningarna är ett försök som syftar till att se om statsanställda i högre grad än andra blir sjukpensionärer eller går tillbaks till sitt jobb så konstanthåller vi för dessa bakgrundsfaktorer. Vår hypotes är att skillnader i avtalsförmåner, allt annat lika, leder till att sannolikheten att gå i sjukpension är större på det statliga avtalsområdet än på övriga avtalsområden. Enligt samma argumentering är sannolikheten att gå tillbaka till sitt arbete som lägst för statsanställda. Tanken är att olikheter i sammansättningen av de i sammanhanget betydelsefulla individegenskaperna inte ska påverka resultaten utan att i stället i så stor utsträckning som möjligt renodla skillnaderna mellan anställda på olika avtalsområden. Vår förhoppning är att de kovariater som använts i skattningarna, och som i tidigare studier visat sig vara av betydelse ska vara tillräckliga för att kunna säga något om skillnaderna mellan arbetstagare 3

7 på olika avtalsområdena och att icke observerbar heterogenitet har en relativt liten betydelse i sammanhanget. Resultaten visar att den relativa sannolikheten att sjukpensioneras är högre för statsanställda än för anställda i samtliga andra sektorer. På samma gång är sannolikheten att återgå i arbete efter långtidssjukskrivning lägre för statsanställda än för anställda i andra sektorer. Tabell 1 presenterar en sammanfattning av de huvudresultat som återfinns i denna studie. En sannolikhet som skattas till ett värde större än 1 innebär att sannolikheten är högre än för den statliga sektorn medan ett värde lägre än 1 innebär en lägre sannolikhet än för den statliga sektorn. Tabell 1. Relativa sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid eller att återvända till sitt arbete i olika sektorer jämfört med statliga sektorn för arbetstagare som år 2000 var långtidssjukskriven på heltid Sektor Sjukpensioneras på heltid Återvända till sitt arbete Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 0,84 0,81 0,87 0,87 1,17 1,16 1,17 1,19 Landsting 0,79 0,81 0,88 0,83 1,17 1,24 1,31 1,36 Privat 0,76 0,67 0,67 0,65 0,91 1,04 1,09 1,18 Anmärkning: Statlig sektor är referenskategori (=1,00) och är den sektor de övriga sektorer jämförs med. I tabellen kan vi utläsa att den relativa sannolikheten att gå från att vara långtidssjukskriven på heltid till att beviljas sjukpension på heltid är mindre för anställda i samtliga sektorer jämfört med anställda i statlig sektor. För anställda i övriga sektorer är sannolikheten cirka procent av sannolikheten för anställda i statlig sektor. Resultaten är statistiskt säkerhetsställda. Den relativa sannolikheten att återgå i arbete är högre för anställda i andra arbetsmarknadssektorer än i den statliga sektorn. Resultaten är entydiga i jämförelsen med kommunerna och landstingen där den relativa sannolikheten att återgå i arbete är cirka 1,15 1,35 gånger högre än den är i statlig sektor. Även dessa resultat är statistiskt säkerhetsställda. Det betyder att för varje statsanställd som går tillbaka till sitt arbete finns det 1,15 1,35 kommunalt eller landstingskommunalt anställda som går tillbaka till sitt arbete. När det gäller jämförelsen med den privata sektorn är resultaten statistiskt säkerställda endast för åren 2003 och Sannolikheten att återgå i arbete är även här högre än i den statliga sektorn. Däremot går det inte för hela den studerade tidsperioden att fastställa om sannolikheten att återgå i arbete för anställda i privat sektor är högre eller lägre än för anställda i den statliga sektorn. Resultaten pekar på att skillnader i avtalsförsäkringarna mellan olika avtalsområden kan ha betydelse för benägenheten att söka sjukpension och att återvända till sitt tidigare jobb. 4

8 Introduktion De statliga avtal som reglerar sjukpension och tillfällig sjukpension är idag mer förmånliga i jämförelse med vad som gäller på andra avtalsområden. Då sjuk- eller aktivitetsersättning 1 utgår från Försäkringskassan har en person som arbetar i staten rätt till det som i avtalen kallas för avtalad sjukpension. Sjukpensionen utgår med 21 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 prisbasbelopp och med 81 procent av pensionsunderlaget över 7,5 prisbasbelopp upp till 20 prisbasbelopp samt 40,5 procent av pensionsunderlaget mellan prisbasbelopp. 2 Tillsammans med det som erhålls från Försäkringskassan blir den genomsnittliga kompensationsgraden cirka 85 procent av tidigare lön som arbetsför. På andra avtalsområden utgår avtalad ersättning med 15 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 prisbasbelopp och 65 procent på andelar av underlaget mellan 7,5 20 prisbasbelopp samt 32,5 procent av pensionsunderlaget mellan prisbasbelopp (se nästa avsnitt om ersättning enligt lag och avtal för en detaljerad beskrivning). Tillsammans med ersättningen från Försäkringskassan blir den genomsnittliga kompensationsgraden cirka 80 procent. Den sammanlagda kompensationsnivån vid beviljad sjukpension är med andra ord högre i staten än på något annat större centralt avtalsområde. Allt annat lika betyder detta att de ekonomiska incitamenten att återgå till sitt arbete är som svagast i staten. Få ekonomer förespråkar en fullständig kompensation eftersom detta lockar till ett överutnyttjande av försäkringar. Lösningen på detta överutnyttjande är enligt teorin en s.k. självrisk. I staten är denna självrisk lägre än på något annat större avtalsområde. Arbetslinjen i staten stimuleras inte heller av det faktum att kompensationsnivån i genomsnitt ökar då man går från att vara långtidssjukskriven med sjukpenning på 80 procent av tidigare lön till att bli sjukpensionerad med sjukersättning och avtalad sjukpension på i genomsnitt 85 procent av tidigare lön. Det finns med andra ord inget av den självrisk man brukar tala om i försäkringssammanhang. I stället för att bära en del av risken, som den sjukskrivne tvingas göra på de andra stora avtalsområdena, så får den statsanställda som blir sjukpensionär i genomsnitt mer pengar i plånboken än vad vederbörande hade som långtidssjukskriven. En sådan lösning går stick i stäv med ekonomisk teori som förordar en upptrappning av självrisken över tid. Det finns några få svenska studier som undersökt övergången till sjukpensionering (se bl.a. Wadensjö, 1985, Hedenström, 1987, Stattin, 1998, Skogman Thoursie, 1999, Andrén, 2001 och Cohen Birman m.fl., 2003). 3 1 Den 1 januari 2003 upphörde förtidspension och sjukbidrag. I stället infördes regler om sjukersättning och aktivitetsersättning. För en översikt av utvecklingen av ersättningssystemen för sjukdom, se Sjögren Lindquist & Wadensjö (2005). 2 I staten bekostar den s.k. riskpremien sjukpension, tillfällig sjukpension, temporär efterlevandepension samt premiebefrielse (dvs. avgift för ålderspension sätts ned vid en anställds längre sjukfrånvaro). Både för anställda som omfattas av PA 03 och PA-91 är riskpremien 1,10 procent av pensionsunderlaget Wadensjö (1985) finner att ålder, civilstånd, nedsatt arbetsförmåga och framför allt ersättningsnivån samvarierade med benägenheten att förtidspensioneras. Hedström (1987) visade att ålder, hälsa och egen arbetslöshet var de viktigaste 5

9 Studiernas resultat visar bl.a. att de ekonomiska incitamenten har betydelse för benägenheten att sjukpensioneras. Att skillnader i ersättningsnivåerna har betydelse är kanske föga överraskande. När Cohen Birman (2004) undersökte viljan att sjukpensioneras fann de att andelen som önskar förtidspension är som störst i den statliga sektorn. Den är t.ex. dubbelt så stor som motsvarande andel är i landstingskommunal sektor, även när man tar hänsyn till kön. Det finns dock ingen djupare analys av skillnaden mellan olika arbetsmarknadssektorer och olika avtalsområden. Syftet med denna studie är därför att fylla detta tomrum genom att analysera den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att gå från att vara långtidssjukskrivna på heltid år 2000 till att blir sjukpensionärer på heltid eller att återgå till sitt arbete. I beräkningarna av dessa sannolikheter konstanthålls för en rad bakgrundsfaktorer av betydelse. Vår hypotes är att skillnader i avtalsförmåner, allt annat lika, leder till att sannolikheten att gå i sjukpension är större på det statliga avtalsområdet än på övriga avtalsområden. Enligt samma argumentering är sannolikheten att gå tillbaka till sitt arbete som lägst för statsanställda. Skattningen visar entydigt att sannolikheten att sjukpensioneras är statistiskt signifikant högre för anställda i den statliga sektorn än för anställda i de övriga sektorerna. Vidare är sannolikheten att återvända till sitt arbete lägre för de statsanställda än för de anställda på andra avtalsområden (utom för privat sektor åren 2001 och 2002). Vi är väl medvetna om att icke observerbar heterogenitet kan spela en roll i sammanhanget. Vår förhoppning är dock att de variabler som tidigare visat sig vara viktiga och som inkluderats tillsammans med de entydiga resultat som presenteras stärker våra hypoteser. Mycket talar för att skillnader i avtalsförsäkringarna mellan de olika avtalsområdena påverkar sannolikheterna att sjukpensioneras eller att återvända till sitt tidigare jobb. Rapporten är upplagd enligt följande. I nästa avsnitt beskrivs de lagstadgade och kollektivavtalade ersättningar som erhålls vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga och i det efterföljande avsnittet presenteras de data, den metod och empiriska modell som använts i studien. I avsnitt fyra presenteras resultaten och slutligen sammanfattas studien med en avslutande diskussion i det sista avsnittet. En detaljerad definition av studiens alla variabler samt en diskussion kring hur estimaten bör tolkas finner läsaren i bilagorna 1 respektive 2. faktorerna för risken att förtidspensioneras under 1970-talet. Resultaten i Stattin (1998) visar bl.a. att det är yrke, arbetsmiljö, ålder och hälsa som är de viktigaste riskfaktorerna för att förtidspensioneras. Skogman Thoursie (1999) visar att ekonomiska incitament har en liten signifikant positiv effekt på sannolikheten att beviljas förtidspension. Studien visar att faktorer som arbetskapacitet, ålder, födelseland, sysselsättning, individers arbetslöshet påverkar sannolikheten att få en beviljad förtidspension. Skattningarna i Andrén (2001) visar att sannolikheten att inte återgå till arbetet ökade med ålder och sjukskrivningens varaktighet. Hög lön minskade i stället sannolikheten att inte återvända till sitt arbete. Cohen Birman m.fl. (2003) studerar utvecklingen av risken att beviljas förtidspension under 1990-talet. Risken stiger med ålder och kvinnor har högre risk än män. Avskaffandet av rätten till förtidspension av arbetsmarknadsskäl har på ett signifikant sätt minskat förtidspensioneringsrisken för den äldsta åldersgruppen. Vidare framgick av studien att risken att beviljas förtidspension var högre för ensamstående, för personer med lägre utbildning samt för utlandsfödda och bosatta i Norrlandslän. Det finns även färska internationella studier från t.ex. Kanada som studerat incitamenten i sjukpensionssystemen. Även de visar att ekonomiska incitament har betydelse för sannolikheten att sjukpensioneras. Se Gruber (2000). 6

10 Ersättning enligt lag och avtal Lagstadgad ersättning I Sverige kan försäkrade arbetstagare vars arbetsförmåga är nedsatt under minst ett år beviljas sjuk- och aktivitetsersättning hos Försäkringskassan. Är arbetstagaren mellan år utges aktivitetsersättning och är arbetstagaren över 30 år utges sjukersättning. Arbetstagaren kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Det beror på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt och vilka möjligheter arbetstagaren har att försörja sig genom ett arbete. När arbetsförmågan är nedsatt under en begränsad tid får individen tidsbegränsad ersättning. Systemet med sjuk- och aktivitetsersättning infördes år Dessförinnan fanns ett liknande system med förtidspension och sjukbidrag. Förtidspension beviljades arbetstagare mellan år som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst 25 procent. Sjukbidrag beviljades enligt samma princip, men där nedsättningen av arbetsförmågan inte bedömdes vara varaktig, utan nedsatt under en avsevärd tid. Enligt det nya systemet med sjuk- och aktivitetsersättning ska arbetsförmågan i stället kontinuerligt omprövas. Under åren som studeras i den här uppsatsen har det i praktiken inte funnits någon större skillnad mellan de två systemen. Kollektivavtalad ersättning Utöver denna lagstadgade ersättning har arbetstagaren som beviljats ersättning från Försäkringskassan också rätt till en kollektivavtalad ersättning. I tabell 2 nedan redovisas de olika avtalsområdenas kollektivavtalade sjukpensioner. Tabell 2. Sjukpension eller motsvarande uppdelat på avtalsområde 7,5 7, Avtal prisbasbelopp prisbasbelopp prisbasbelopp Statlig sektor 21% 81% 40,5% PA 03 Privata tjänstemän, 15% 65%* 32,5%** ITP-planen PTK Privata arbetare, 15%*** - - AGS LO Kommuner 15% 65% 32,5% AGS-KL och landsting Anmärkning: * För privata tjänstemän används 7,5 prisbasbelopp-20 inkomstbasbelopp. ** Inkomstbasbelopp används i stället för prisbasbelopp *** Privata arbetare på LO-området erhåller en AGS-ersättning på maximalt kronor på årsinkomster under kronor. Det motsvarar cirka 15% under 7,5 prisbasbelopp. Enligt PA 03 erhåller den statsanställde ersättning i form av sjukpension, privata tjänstemän inom PTK-området får ersättning i form av sjukpension från den så kallade ITPplanen, privata arbetare inom LO-området får en så kallad månadsersättning från avtals- 7

11 gruppsförsäkringen AGS medan anställda inom kommuner och landsting får en ersättning från AGS-KL. För att inte spä på begreppsförvirringen ytterligare så kommer alla kollektivavtalade ersättningarna här att benämnas sjukpension. Arbetstagare som under de studerade åren beviljats förtidspension, sjukbidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning och som därmed enligt avtal erhållit sjukpension eller motsvarande kallar vi sjukpensionärer. En statsanställd som beviljats hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad har enligt PA 03 rätt till sjukpension. Vidare har en statsanställd vars arbetsförmåga i anställningen är nedsatt på grund av sjukdom enligt avtalstexten rätt till tillfällig sjukpension om han har beviljats tidsbegränsad sjukersättning, partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller aktivitetsersättning. Sjukpensionen och den tillfälliga sjukpensionen utges enligt tabell 2 som en procentuell andel av pensionsunderlaget. För andelar under 7,5 prisbasbelopp utges 21 procent. För löneandelar mellan 7,5 20 prisbasbelopp utges 81 procent medan andelar mellan 20 och 30 prisbasbelopp ger 40,5 procent. Pensionsunderlag beräknas med utgångspunkt från den pensionsgrundande lönen för de fem kalenderåren närmast före sjukpensioneringen. Rätt till sjukpension för privata tjänstemän utges enligt ITP-planen när arbetstagaren är arbetsoförmögen till minst 25 procent på grund av sjukdom eller olycksfall och arbetsoförmågan har förelegat i mer än 90 kalenderdagar i följd. Om arbetsoförmågan inte förelegat i mer än 90 kalenderdagar i följd men tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen, inträder rätt till sjukpension efter det att tjänstemannen varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden. Hel sjukpension utges vid fullständig arbetsoförmåga med procenttal av den pensionsmedförande lönen enligt tabell 2. För löneandelar under 7,5 basbelopp utges 15 procent. För löneandelar mellan 7,5 prisbasbelopp och 20 inkomstbasbelopp utges 65 procent medan löneandelar mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp ger 32,5 procent. För privata arbetare utges ersättning från avtalsgruppförsäkringen AGS med utgångspunkt från den sjukpenninggrundande inkomstens (SIG) storlek vid insjuknandet. Månadsersättningen kan, beroende på arbetsförmågan, utgöras av hel, tre fjärdedelars, en halv eller en fjärdedels belopp. Ersättningen i AGS utges enligt en speciell tabell i avtalet till den som har sjuk- eller aktivitetsersättning. För sjukpenningsgrundade inkomst under kronor/år utges den lägsta ersättningen på 75 kronor. Den högsta månadsersättningen, kronor och beräknas på en sjukpenningrundande inkomst på kronor/år. Denna detaljerade förutbestämda mall motsvarar cirka 15 procent för andelar under 7,5 prisbasbelopp. För delar över 7,5 prisbasbelopp utges ingen ersättning alls. För anställda i kommun och landsting utges, precis som för privata arbetare, kompletterande månadsersättning. Enligt AGS-KL får den som får sjukersättning/aktivitetsersättning från Försäkringskassan en månadsersättning. Månadsersättningens storlek beror på den sjukpenninggrundande inkomsten vid insjuknandet. Skillnaden mellan privata arbetare och anställda inom kommuner och landsting är att de senare även får månadsersättning på inkomstdelar över 7,5 prisbasbelopp. På inkomstdelar mellan 7,5 20 prisbasbelopp lämnas 65 procent i månadsersättning och på inkomstdelar mellan prisbasbelopp lämnas 32,5 procent i ersättning. 8

12 Data och metod Data och urval Data som används i denna studie är hämtade från SCB:s longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Databasen är ett s.k. totalräknat individregister som innehåller personer som är 16 år och däröver, och som varit folkbokförda i Sverige den 31 december varje år mellan 1990 och I denna studie analyseras ett urval av förvärvsarbetande som alla registrerats som långtidssjukskrivna (i studien definierat som minst 80 dagar i följd) på heltid vid utgången av år I tabell 3 nedan presenteras urvalet uppdelat på arbetsmarknadssektor. Uppdelningen visar bl.a. att mer än varannan långtidssjukskriven är anställd i privat sektor. Andelen som har anknytning till den statliga sektorn är endast 4,3 procent. Därmed är den statliga sektorn något underrepresenterad bland de långtidssjukskrivna i urvalet eftersom statens totala andel av arbetsmarknaden är cirka 6 procent. På motsvarande sätt är den statliga sektorn underrepresenterad bland de korttidssjukskrivna. Tabell 3. Urval i siffror uppdelat på arbetsmarknadssektor Sektor Antal Procent Statlig ,33 Kommunal ,35 Landstingskommunal ,84 Privat ,49 Totalt ,00 Vi följer dessa individer mellan 2001 och 2004 och utvärderar dem i slutet av varje år. Trots att systemet med förtidspension/sjukbidrag år 2003 ersattes av ett system med sjukeller aktivitetsersättning är regelsystemen under den studerade perioden förhållandevis lika. Variabler Beroende variabel I den här studien skattas två olika beroende variabler. Den första beroende variabeln anger om den som var långtidssjukskriven vid utgången av år 2000 vid ett senare tillfälle (åren ) blivit sjukpensionär på heltid eller inte. Den andra beroende variabeln mäter om den långtidssjukskrivne återvänt till sitt arbete eller inte. För att räknas som arbetande ska man i november i LISA-databasen vara registrerad som sysselsatt, ej sjukpensionär eller långtidssjukskriven på heltid samt ha en löneinkomst på minst kronor i månaden. 4 4 Det är svårt att avgöra hur hög minimilönen är i Sverige. Ett skäl till detta är att minimilönerna fastställs i avtal till skillnad mot andra länder där de lagregleras. För den aktuella tidsperioden nämns ofta nivåer kring kronor/månaden. För en översikt se Skedinger (2005). 9

13 I tabell 4 nedan redovisas hur urvalet av långtidssjukskrivna fördelats på de två beroende variablerna år Tabell 4. Andel långtidssjukskrivna inom respektive arbetsmarknadssektor som beviljats sjukpension på heltid eller som återvänt till sitt arbete år 2001 Sektor Beviljats sjukpension Återvänt till arbetet Statlig 17,6 45,6 Kommunal 16,5 51,6 Landstingskommunal 15,2 54,0 Privat 16,5 35,3 I tabell 4 kolumn två presenteras hur stor andel av de långtidssjukskrivna inom respektive arbetsmarknadssektor som beviljats sjukpension på heltid ett år senare. Resultaten visar att de statsanställda har en något högre andel individer som beviljats sjukpension på heltid än vad som är fallet i de övriga arbetsmarknadssektorerna. I tabell 4 kolumn tre redovisas andelen av de långtidssjukskrivna inom respektive arbetsmarknadssektor som återvänt till sitt arbete ett år senare. Privat sektor har lägst andel långtidssjukskrivna individer som återvänt till sitt arbete ett år senare. Därefter följer den statliga sektorn där cirka 45 procent av individerna i urvalet återvänt till sitt arbete. Här är det viktigt att göra en distinktion mellan möjligheten att återvända till sitt arbete från en långtidssjukskrivning och att återvända från en sjukpensionering. Enligt Försäkringskassan återvänder endast en procent av de sjukpensionerade till sitt arbete. Siffrorna i denna studie visar att andelen som återgår från en långtidssjukskrivning är betydligt högre. Andelarna som arbetar minskar över tid för samtliga sektorer medan andelen sjukpensionärer ökar över tid för samtliga sektorer. Dessa andelar förändras visserligen över tid, men den inbördes rangordningen av sektorernas andelar förblir densamma över tid. Det kan inte uteslutas att dessa flöden är resultat av skillnader i sjukskrivningskultur eller någon annan icke-observerbar heterogenitet. Den intressanta frågan är dock om dessa skillnader består även då individer med samma bakgrundsegenskaper jämförs. En sådan jämförelse redovisas i resultatavsnittet. Förklarande variabler Ett övergripande syfte med denna studie är att göra jämförelser mellan olika arbetsmarknadssektorer. De viktigaste förklarande variablerna som inkluderas i skattningarna är därför variabler som uttrycker vilken sektor man arbetat i vid utgången av år I skattningarna inkluderas en dummyvariabel för varje sektor. Har man en grupp av dummyvariabler som i vårt fall för sektor, så utelämnas en av dessa för att agera referenskategori dvs. den grupp varmed alla andra grupper jämförs. I dessa skattningar är de statsanställda vår referenskategori. I skattningarna inkluderas därför dummyvariablerna Kommun, Landsting och Privat. Dessa anger om de långtidssjukskrivna arbetat i kommunal, landstingkommunal eller privat sektor. 10

14 Även om fokus i skattningarna ligger på dessa sektorsvariabler, så tar vi i beräkningarna även hänsyn till en rad andra bakgrundsfaktorer av betydelse. I estimeringarna inkluderas kön, ålder, region och utländsk bakgrund eftersom det är ett välkänt faktum att kvinnor, äldre, bosatta i glesbyggd samt individer med utländsk bakgrund generellt sett är överrepresenterade i olika ohälsomått. En annan hypotes är att en individs familjeförhållande påverkar risken att beviljas sjukpension. Av denna anledning inkluderas dummyvariabler för civilstånd (ogift, skild, änka/änkling och där referensen är de som är gifta) samt en dummyvariabel för om man har hemmavarande barn under 7 år eller inte. Vidare finns det ett starkt samband mellan utbildning och hälsa. Det är inte helt kartlagt vilka mekanismer som ligger bakom detta samband. Forskare menar att utbildning ger upphov till fördelar som i sin tur ger bättre hälsa. Utbildningens inriktning och nivå selekterar individer till olika positioner i arbetslivet. Positioner som ger olika materiella resurser och arbetsbelastning. Utbildade tar till sig mer information, lever sundare och har mer att förlora i form av utebliven inkomst och framtida karriärer. Att delta i rehabiliteringsinsatser som långtidssjukskriven förväntas öka chansen att gå tillbaks till sitt arbete och minska sannolikheten att bli sjukpensionär. Den kanske viktigaste variabeln är yrke. Yrke syftar till att kontrollera för de arbetsuppgifter som utförs. Hypotesen är att ju mer fysiskt eller psykiskt ansträngande arbetsuppgifterna är desto större är risken att bli sjuk och ju svårare är det att återvända till sitt tidigare jobb. SCB har tidigare gjort undersökningar av hur anställda i olika arbetsmarknadssektorer upplever sin arbetsbelastning. Undersökningen som gjordes , som redovisas i tabell 5 nedan, visar att den fysiska och psykiska arbetsbelastningen är relativt låg i den statliga sektorn jämfört med andra arbetsmarknadssektorer. Därmed kan vi inte förvänta oss att denna faktor förklarar varför anställda i statlig sektor har en större sannolikhet att beviljas sjukersättning än övriga. Tabell 5. Andel som rapporterat psykisk och fysisk belastning i arbetet uppdelat på arbetsmarknadssektor Arbetsmarknadssektor Fysiskt ansträngande Psykiskt ansträngande Privat 68,6 36,6 Statlig 42,6 47,5 Kommunal 59,0 63,5 Landsting 62,5 67,0 Källa: SCB. Beräknat som andel av anställda. Variablerna i denna studie är skapade med hjälp av registeruppgifter och har en hög tillförlitlighet till skillnad mot studier där variabler anskaffas via enkäter. För en detaljerad beskrivning av variabler som används, se bilaga 1. I tabell 6 nedan redovisas urvalsmedelvärden för några av de faktorer som används i analysen. Som framgår av tabellen varierar andelen kvinnor mycket mellan de olika arbetsmarknadssektorerna. Framför allt är andelen hög inom landsting och kommuner, medan statlig 5 Se rapporten Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö

15 och privat sektor har en betydligt lägre andel kvinnor som är långtidssjukskrivna på heltid vid utgången av år Det finns också betydande skillnader i andelen med utländsk bakgrund. I privat sektor är den nästan dubbelt så stor som i de övriga arbetsmarknadssektorerna. Vad gäller utbildning är bilden mer splittrad. Staten har i grunden en personalstyrka med hög utbildningsnivå. Det är dock värt att notera att andelen högskoleutbildade är hög även inom landstingssektorn. Vidare är det också värt att observera att den statliga sektorn har den högsta andelen som arbetar i Stockholms län jämfört med andra sektorer. Tabell 6. Medelvärden för urvalet av långtidssjukskrivna uppdelat på arbetsmarknadssektor för några av de variabler som inkluderas i analysen. Uttryckt i andelar för respektive sektor. Staten Kommun Landsting Privat Total Andel kvinnor 54,6 85,3 88,2 47,4 62,7 34 år 8,0 10,3 7,0 16,6 13, år 19,5 21,7 20,7 22,4 21, år 33,0 33,2 37,8 29,1 31, ,5 34,8 34,5 31,9 33,3 Andel i Stockholms län 24,7 16,0 12,4 21,4 19,2 Utländsk bakgrund 10,5 13,6 12,0 19,7 16,8 Andel med hemmavarande barn 0,9 1,2 1,3 1,7 1,5 <7år Gift 52,0 55,7 55,3 50,4 52,5 Ogift 22,2 20,3 20,0 28,0 24,7 Skild 22,7 20,2 21,4 19,3 19,9 Änka/Änkling 3,1 3,8 3,3 2,3 2,9 Förgymnasial utbildning 21,9 19,6 9,3 37,2 28,9 Gymnasial utbildning 42,0 52,1 49,9 51,7 51,3 Högskoleutbildning 34,2 28,2 40,5 11,0 19,6 Doktorandutbildning 1,9 0,1 0,3 0,1 0,2 Allmän utbildningsinriktning 27,6 24,7 13,6 42,6 34,2 Samhällsvetenskaplig inriktning 44,9 34,7 17,5 24,9 28,4 Naturvetenskaplig inriktning 24,5 39,2 68,2 30,6 35,7 Humanistisk inriktning 3,0 1,4 0,7 1,9 1,7 Andel i rehabilitering 13,2 15,5 14,7 13,2 14,0 Anmärkning: Siffrorna i tabellen uttrycks i procentuella andelar inom varje sektor. Utländsk bakgrund definieras som att vederbörande själv är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands. Hemmavarande barn under 7 år visar andelen inom respektive sektor som har hemmavarande barn under 7 år. Samtliga egenskaper är mätta år

16 Metod I studien används den välbeprövade logistiska regressionsmodellen. I en sådan regressionsmodell används en binär beroende variabel. 6 Den logistiska regressionsmodellen har formen p logit(p)=ln = α + β1x1, i βkxk, i, 1-p där i=1,,n är individindex, där p=prob(y i =1) är sannolikheten eller oddset med egenskaperna 0 P j 1 och P j = 1. Logaritmen av odds för utfallet är modellerad som en linjär funktion av de förklarande variablerna x 1,, x k, där β 1,, β k är en rad okända parametrar som tolkas som effekten av respektive förklarande variabel på oddset. Den logistiska regressionsmodellen brukar också kunna skrivas som α β β + 1x1, i kxk, i e p = Prob(Yi = 1 X) =, α+ β1x1, i βkxk, i 1 + e Resultaten av logistiska skattningar rapporteras ofta i form av en oddskvot. I denna studie tolkas oddskvoten som sannolikheten att gå från att vara långtidssjukskriven vid utgången av 2000 till att vara sjukpensionär på heltid, eller att ha återvänt till sitt arbete, år 2001, 2002, 2003 eller 2004 (varje år skattas separat) i stället för att göra någonting annat. Det empiriska upplägget är att först skatta övergången mellan långtidssjukskrivning och sjukpension och sedan separat skatta övergången mellan långtidssjukskrivning och att återvända till sitt arbete. Dessa två separata typer av estimeringar utförs var och en i tre olika varianter/modeller för fyra olika år. Den första varianten som estimeras är en grundmodell där bara variabler för sektorstillhörighet inkluderas. Observera att referenskategorin, statlig sektor, varmed alla övriga sektorer jämförs har utelämnats i skattningen. p = Prob(Y = 1 X ) = F ( KOMMUN, LANDSTING, PRIVAT ) i i i i I den andra varianten inkluderas en rad olika bakgrundsvariabler som tros påverka sannolikheten att bli sjukpensionär eller återvända till sitt arbete. Variablerna inkluderas för att konstanthålla för eventuella olikheter i sammansättningen av de förklarande variablerna med betydelse för risken att sjukpensioneras. I den tredje och sista varianten inkluderas dessutom yrke. Orsaken till att yrke inte inkluderas i den första varianten/modellen är att alla individer i urvalet inte har ett registrerat yrke. Därmed minskar antalet skattade observationer i det tredje och sista steget. 6 För en beskrivning av dessa så kallade diskreta valmodeller (Discrete choice models) se Andersson, de Palma & Thisse (1992) eller Ben-Akiva & Lerman (1985). 13

17 p = Prob(Y = 1 X ) = F ( KOMMUN, LANDSTING, PRIVAT, KVINNA, i i i i i ÅLDER, UTLÄNDSK, REHAB, BARN, CIVILSTÅND, i i i i i UTBILDNIV, UTBILDINR, REGION, YRKE ) i i i i Ett grundläggande problem med all tvärsnittsskattning är det vi brukar kalla för ickeobserverbar heterogenitet. De skillnader som finns i observerbar heterogenitet mellan individer renderar inga problem så länge vi kan inkludera dessa som kontrollvariabler, men om icke-observerbara egenskaper påverkar sannolikheten att återvända till sitt arbete eller att sjukpensioneras och om dessa egenskaper inte är slumpmässigt fördelade mellan individer finns en risk att skillnaden i avtalen felaktigt tillskrivs effekter som i själva verket beror på skillnader i icke-observerbara egenskaper. Det betyder att statsanställda eller statliga anställningar skulle ha egenskaper som avsevärt skiljer sig från andra anställda, ej går att observera och samtidigt är av avgörande betydelse för sannolikheten att sjukpensioneras. 14

18 Resultat Sannolikheten för beviljad sjukpension I detta avsnitt redovisas skattningar av den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att övergå från att vara långtidssjukskrivna på heltid vid utgången av år 2000 till att bli sjukpensionärer på heltid. I tabell 7 presenteras resultaten i form av oddskvoter. Värden större än 1 betyder att sannolikheten är högre och värden mindre än 1 att sannolikheten är lägre för den grupp som avses i jämförelse med referensgruppen. Gruppen statsanställda är genomgående den referensgrupp, med vilken alla andra sektorsvariabler jämförs. Värdet 0,75 för privat anställda (se variabeln Privat i kolumn 3) betyder således att sannolikheten för en privat anställd är tre fjärdedelar av sannolikheten för en statsanställd (referens). Tabell 7. Sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid om individen var långtidssjukskriven på heltid vid utgången av Oddskvoter baserade på logistisk regression Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 0,945 0,837*** 0,911** 0,814*** 0,933* 0,874*** 0,940 0,873*** Landsting 0,878** 0,793*** 0,876*** 0,809*** 0,896** 0,876** 0,858*** 0,834*** Privat 0,912* 0,757*** 0,880*** 0,673*** 0,899*** 0,668*** 0,891*** 0,652*** Kvinna 0,957* 0,941* 1,153*** 1,141*** 1,215*** 1,226*** 1,215*** 1,261*** Ålder 1,070*** 1,075*** 1,060*** 1,069*** 1,060*** 1,061*** 1,042*** 1,045*** Utländsk bakgrund 1,261*** 1,205*** 1,361*** 1,276*** 1,470*** 1,366*** 1,549*** 1,431*** Rehabilitering 1,145*** 1,131*** 0,267*** 0,257*** 0,240*** 0,240*** 0,268*** 0,275*** Hemmavarande barn 0,798* 0,685*** 0,541*** 0,508*** 0,541**** 0,505*** 0,492*** 0,459*** Ogift 0,995 0,981 0,977 0,976 0,982 0,967 0,989 0,975 Änka/änkling 0,959 0,909 0,758*** 0,716*** 0,734**** 0,697*** 0,700*** 0,679*** Skild 0,912*** 0,727*** 0,518*** 0,486*** 0,891*** 0,801*** 0,704*** 0,541*** 0,997 0,695*** 0,440*** 0,407*** 0,980 0,762*** 0,567*** 0,543*** 1,048** 0,637*** 0,379*** 0,288*** 1,022 0,715*** 0,490*** 0,388*** 1,105*** 0,650*** 0,391*** 0,290*** 1,073*** 0,727*** 0,486*** 0,390*** JA JA JA JA JA JA JA JA Gymnasial Högskola Forskar/doktorand Utbildningsinriktning Län JA JA JA JA JA JA JA JA Yrke NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA Antal observationer Anmärkning: Män är referens för variabeln Kvinna, Svensk bakgrund är referens till variabeln Utländsk bakgrund, rehabiliterade jämförs med dem som inte fått rehabilitering föregående år, de med hemmavarande barn jämförs med de som inte det, olika civilstånd jämförs med att vara gift, olika utbildningsnivåer jämförs med att ha förgymnasial utbildning, olika utbildningsinriktningar jämförs med allmän grundläggande utbildningsinriktning och Stockholm är referens för länsindelningarna. De tre sista variablernas estimat skrivs inte ut i tabellen eftersom de är för många för att få rum i tabellen. I stället noteras endast om de är inkluderade (JA) eller inte inkluderade (NEJ). Länsvariablerna är 24 och yrkesvariablerna som bygger på SSYK-indelningarna är 114. *** visar estimat signifikanta på 1 procentnivån, ** estimat signifikanta på 5 procentnivån samt * estimat signifikanta på 10 procentnivån. När ingen stjärna finns bredvid estimatet innebär det att estimatet är insignifikant dvs. att det inte är statistiskt säkerhetsställt. 15

19 Vidare bör läsaren observera att variabler för utbildningsinriktning, län och yrke inkluderats i skattningarna, men av utrymmesskäl inte redovisas i tabellen. Observera också att yrkesvariablerna exkluderas i den första kolumnen för respektive år, medan de inkluderas i den efterföljande kolumnen. Som framgår av tabell 7 är samtliga skattade sannolikheter för kommuner, landsting och privat sektor lägre än för staten som tjänar som referensgrupp. För kommun och landstingsanställda är risken procent av risken för statsanställda. För privat anställda är risken i genomsnitt mellan procent av risken som den genomsnittlige statsanställde står inför. Läsaren bör också observera att de som år 2000 var långtidssjukskrivna och som övergick till att vara sjukpensionärer redan år 2001, och som fortfarande är klassificerade som sjukpensionärer år 2002, även ingår i skattningarna år När estimaten skattas ackumuleras de som redan blivit sjukpensionärer över åren. Det betyder att estimaten för år 2002 ska tolkas som sannolikheter att som långtidssjukskriven år 2000, bli sjukpensionär någon gång under 2001 eller Estimatet för 2003 bör på motsvarande sätt tolkas som sannolikheten för en långtidssjukskriven 2000 vara sjukpensionär 2003 (se avsnittet om känslighetsanalys för en fördjupad analys). Skillnaderna mellan de olika arbetsmarknadssektorerna och staten är signifikanta och statistiskt säkerhetsställda. Som tabellen visar har det i skattningarna tagits hänsyn till en rad olika bakgrundsfaktorer. Det finns flera intressanta statistiskt signifikanta resultat för olika bakgrundsfaktorer som bör nämnas. Estimeringarna visar att kvinnors överrisk att sjukpensioneras inte är så stor. Den genomsnittliga långtidssjukskrivna kvinnans sannolikhet att sjukpensioneras är endast 1,1 1,2 gånger högre än den genomsnittlige långtidssjukskrivne mannens då hänsyn tas till de aktuella bakgrundsfaktorerna. Individer med utländsk bakgrund har 1,2 1,4 gånger högre sannolikhet att sjukpensioneras än individer med svensk bakgrund. Individer med hemmavarande barn under 7 år har bara hälften så hög sannolikhet att sjukpensioneras som de utan. Detta trots att det i estimeringarna kontrolleras för ålder. Långtidssjukskrivna individer som deltagit i rehabiliteringsinsatser har en lägre sannolikhet att sjukpensioneras jämfört med de som inte deltagit i rehabiliteringsprogram. Sannolikheten att sjukpensioneras på heltid för en långtidssjukskriven minskar inte helt oväntat med utbildningsnivå och ökar med ålder. Variabler för utbildningsinriktning, län och yrke har inkluderats i skattningarna, men har av utrymmesskäl inte redovisas i tabellen. Estimaten visar att sannolikheten att bli sjukpensionär är som störst för de med humanistiska utbildningsinriktningar, för arbetstagare i Västmanlands-, Gävleborgs- och Norrbottens län, hos individer med tunga yrken inom t.ex. bygg- och anläggning eller inom yrken som t.ex. IT-specialister där arbetslösheten var hög under den studerade perioden. I studien gjordes också försök med att inkludera tiden i långtidssjukskrivning som en förklarande variabel. Variabeln visade som väntat att sannolikheten att sjukpensioneras ökar med antal sjukdagar medan sannolikheten att gå tillbaks till arbetet (se nedan) minskar med 16

20 antal sjukdagar. Variabeln påverkade dock inte huvudresultaten i den här studien. Skattningarna redovisas ej i tabellen eftersom de två sista åren enligt SCB och Försäkringskassa innehåller vissa ofullständiga värden. 7 Detsamma gäller sannolikheten att återvända till sitt arbete som redovisas i nästa avsnitt. Sannolikheten att återvända till sitt arbete I detta avsnitt redovisas olika estimeringar av den relativa sannolikheten för anställda i olika arbetsmarknadssektorer att övergå från att vara långtidssjukskrivna på heltid vid utgången av år 2000 till att gå tillbaka till sitt arbete. Tabell 8 visar att sannolikheten att återvända till sitt arbete, entydigt, är lägre för statsanställda jämfört med anställda inom kommuner och landsting. Tabell 8. Sannolikheten att återvända till sitt arbete om individen var långtidssjukskriven på heltid vid utgången av Oddskvoter baserade på logistisk regression Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Exkl. Yrke Inkl. Yrke Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 1,023 1,168*** 1,003 1,157*** 1,016 1,167*** 1,049 1,194*** Landsting 1,070* 1,172*** 1,148*** 1,237*** 1,229*** 1,309*** 1,301*** 1,358*** Privat 0,713*** 0,912* 0,763*** 1,036 0,765*** 1,093* 0,820*** 1,180*** Kvinna 2,147**** 2,426*** 0,892*** 0,936*** 0,882*** 0,886*** 0,841*** 0,818*** Ålder 0,957*** 0,947*** 0,959*** 0,950*** 0,945*** 0,936*** 0,938*** 0,929*** Utländsk bakgrund 0,738*** 0,816*** 0,688*** 0,763*** 0,657*** 0,748*** 0,608*** 0,704*** Rehabilitering 1,269*** 1,291*** 2,877*** 2,945*** 2,498*** 2,554*** 2,157*** 2,145*** Hemmavarande barn 0,905* 0,978 1,300*** 1,311*** 1,134* 1,152* 1,079 1,189* 0,798*** 0,852*** 0,926*** 1,323*** 2,213*** 3,096*** 0,804*** 0,905* 0,972 1,197*** 1,411*** 1,772*** 0,835*** 0,971 0,913*** 1,253*** 2,000*** 2,265*** 0,851*** 1,022 0,952** 1,145*** 1,346*** 1,272*** 0,824*** 0,948 0,903*** 1,453*** 2,309*** 2,467*** 0,839*** 0,984 0,942** 1,260*** 1,468*** 1,320*** 0,809*** 0,970 0,889*** 1,622*** 2,655*** 2,512*** 0,827*** 1,007 0,929*** 1,373*** 1,648*** 1,370*** JA JA JA JA JA JA JA JA Ogift Änka/änkling Skild Gymnasial Högskola Forskar/doktorand Utbildningsinriktning Län JA JA JA JA JA JA JA JA Yrke NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA Antal observationer Anmärkning: Män är referens för variabeln Kvinna, Svensk bakgrund är referens till variabeln utländsk bakgrund, rehabiliterade jämförs med de individer som inte fått rehabilitering föregående år, de med hemmavarande barn jämförs med de individer som inte har hemmavarande barn, olika civilstånd jämförs med att vara gift, olika utbildningsnivåer jämförs med att ha förgymnasial utbildning, olika utbildningsinriktningar jämförs med allmän grundläggande utbildningsinriktning och Stockholm är referens för länsindelningarna. De tre sista variablerna i tabellerna skrivs inte ut i tabellen eftersom de är för många för att få rum i tabellen. Länsvariablerna är 24 och yrkesvariablerna som bygger på SSYK-indelningarna är 114. *** visar estimat signifikanta på 1 procentnivån, ** estimat signifikanta på 5 procentnivån samt * estimat signifikanta på 10 procentnivån. Däremot är estimaten för den privata sektorn över tiden tvetydiga och för vissa år insignifikanta. Det går inte att, generellt för hela tidsperioden, avgöra huruvida sannolikheten för 7 Mitt uppe i studien uppdagades att dag-variablerna från Försäkringskassans datalager i LISA-databasen innehåller ofullständiga värden. Enligt SCB gäller det framför allt de sista två årens värden. 17

21 anställda i privat sektor är större eller lägre än för statsanställda. År 2003 och 2004 är dock sannolikheten att återvända till sitt arbete, om hänsyn tas till de aktuella bakgrundsfaktorerna, signifikant högre för individer i privat sektor jämfört med individer i statlig sektor. Även här uppträder estimaten för de övriga bakgrundsvariablerna som analytikern kan förvänta sig. Sannolikheten att som långtidssjukskriven återvända till sitt arbete är högre om du är välutbildad, ung, gift, har svensk bakgrund, genomgått någon form av rehabilitering samt jobbar i Hallands-, Gotlands- eller Dalarnas län. Känslighetsanalys Det är rimligt att anta att generositeten i systemen eller hur tufft reglerna tillämpats vid beviljandet av sjukpension varierat över åren. Estimeringarna som redovisas i de föregående tabellerna visar dock att estimaten ligger på relativt konstanta nivåer över åren. En anledning är att en person som övergick till sjukpension år 2001 i dessa skattningar även räknas in i materialet år Det finns både för- och nackdelar med ett sådant upplägg. Ett alternativt sätt att avläsa skillnaderna mellan åren är att exkludera de individer som beviljats sjukpension året innan. Det vill säga om en individ blivit sjukpensionerad på heltid år 2001 så finns vederböranden inte med i skattningen av sannolikheten att bli sjukpensionär år Nackdelen med detta upplägg är att individen inte nödvändigtvis varit sjukpensionerad hela perioden Det betyder att sannolikheten att sjukpensioneras kan komma att överskattats åren efter. En annan nackdel är att antalet observationer minskar drastiskt efter varje period. Följden blir att det är svårare att erhålla statistiskt signifikanta estimat. Se tabell 9 nedan för de två separata skattningarna av övergången till sjukpension respektive att återvända till sitt tidigare arbete. Tabell 9. Sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid eller att återvända till sitt arbete, om individen var långtidssjukskriven på heltid vid utgången av Oddskvoter baserade på separata logistiska regressioner Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Bli sjukpensionär Återvända till arbetet Staten 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kommun 0,837*** 1,168*** 0,820*** ej signifikant ej signifikant ej signifikant 1,641*** ej signifikant Landsting 0,793*** 1,172*** 0,829*** ej signifikant ej signifikant 2,187*** 0,769*** ej significant Privat 0,757*** 0,912* 0,679*** ej signifikant 0,810*** 2,395*** 0,784*** 2,659*** Samtliga bakgrundsvariabler JA JA JA JA JA JA JA JA Antal obs Anmärkning: Separata estimeringar för sannolikheten att bli sjukpensionär och att återvända till sitt arbete. Den som beviljats sjukpension på heltid utesluts i nästa periods skattningar (detsamma gäller för skattningarna av sannolikheten att återvända till sitt arbete). I samtliga estimeringar har samtliga förklarande variabler inkluderats (se tabell 7 eller 8). *** visar estimat signifikanta på 1 procentnivån, ** estimat signifikanta på 5 procentnivån samt * estimat signifikanta på 10 procentnivån. Oavsett vilket sätt som föredras är slutsatserna av alla skattningar i den här studien desamma. De resultat som är signifikanta visar att sannolikheten att bli sjukpensionär på heltid är signifikant större för den genomsnittlige statsanställde än för den genomsnittlige anställde i någon annan större arbetsmarknadssektor. Precis som när vi använder det andra upplägget 18

22 så visar resultaten av skattningarna av sannolikheten att återvända till sitt arbete är större i andra arbetsmarknadssektorer än i den statliga sektorn (undantag är privat sektor år 2001). Läsaren bör dock notera att den relativa sannolikheten mellan statsanställdas och privatanställdas sannolikhet att återvända ökar för varje år och är som störst år 2003 och För privat sektor är sannolikheten att återvända till sitt arbete nästan 3 gånger högre än för den statliga sektorn år

23 Avslutande diskussion I Sverige finns idag drygt individer som innehar sjukpension eller motsvarande. Enligt regeringens beräkningar uppgår framtida ekonomiska åtaganden för dagens sjukpensionärer till cirka 640 miljarder kronor. När en individ beviljats sjukpension upphör i stort sett samhällets insatser och många stigmatiseras. Då systemet med förtidspension reformerades år 2003 och sjukersättning infördes var förhoppningen att man inte längre skulle betrakta en sjukpensionering som en slutstation. Tyvärr har dessa förhoppningar kommit på skam. Få sjukpensionärer återvänder idag helt och fullt till sitt arbete på en permanent basis. Enligt Försäkringskassan är det endast en procent av de sjukpensionerade som återvänder till sitt arbete fullt ut. Denna studie visar dock att det är en betydligt större andel som återvänder från att varit långtidssjukskriven med sjukpenning. Av denna anledning måste det vara speciellt viktigt att de ekonomiska incitamenten inte leder från långtidssjukskrivning in i sjukpensionering. Dessvärre är de statliga avtalen unika i den meningen att en långtidssjukskriven statsanställd i genomsnitt tjänar ekonomiskt på att gå i sjukpension. Idag är nästan individer med koppling till den statliga sektorn sjukpensionärer. De statliga arbetsgivarnas kostnad för de avtalade sjukpensionsförmånerna uppgår till cirka 523 miljoner kronor per år. Är det möjligt att ändra utvecklingen och minska sjukpensioneringen i staten? I den här studien har vi estimerat sannolikheten att gå från att vara långtidssjukskriven till att sjukpensioneras eller återgå till sitt arbete. Vi har konstanthållit för de i sammanhanget vanligaste och mest betydelsefulla bakgrundsfaktorerna. Studiens resultat visar att det finns en statistiskt signifikant högre sannolikhet att bli sjukpensionerad som statsanställd jämfört med anställda på övriga avtalsområden. Dessutom visar studien att den genomsnittliga sannolikheten att återgå till sitt arbete är högre i kommunal- och landstingskommunal sektor jämfört med statlig sektor. De ekonomiska incitamenten att gå i sjukpension är som starkast i de statliga avtalen. Enligt samma resonemang är incitamenten att gå tillbaka till sitt arbete som svagast på det statliga avtalsområdet. En hypotes är att skillnaderna i avtalsförmåner, allt annat lika, därför leder till att sannolikheten att gå i sjukpension är större och sannolikheten att återvända till sitt arbeta är lägre på det statliga avtalsområdet än på övriga avtalsområden. Resultaten visar också att kvinnor, äldre, individer med utländsk bakgrund, individer utan hemmavarande barn, individer med låg utbildning, personer som jobbar inom IT-sektorn eller i yrken där tunga lyft är vanligt har en högre risk att gå i sjukpension och en mindre möjlighet att återvända till sitt arbete. Det är också viktigt att notera att deltagande i rehabiliteringsprogram leder till lägre sannolikhet att sjukpensioneras och större chanser att återvända till sitt arbete. 20

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Ersättningar vid sjukdom enligt kollektivavtal

Ersättningar vid sjukdom enligt kollektivavtal 48 SJUKDOM Enligt tidigare regler kunde man få två tredjedels förtidspension. Om du har sjukersättning som bygger på ett beslut enligt dessa regler, behåller du den nivån på sjukersättningen till dess

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Långtidssjukskriven och sedan?

Långtidssjukskriven och sedan? ARBETSMILJÖ Långtidssjukskriven och sedan? uppföljning av 260 000 långtidssjuka Författare: Sten Gellerstedt Arbetslivsenheten Förord Omfattande förtida pensionering, hög arbetslöshet och ökande längd

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Förhandlingsprotokoll 2013-12-17 Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Ersättningar. vid sjukdom

Ersättningar. vid sjukdom Ersättningar vid sjukdom Innehåll Om du blir sjuk 1 Ersättningar vid sjukdom 2 Lagstadgad sjuklön 3 5 Kollektivavtalad sjuklön 7 ITPs sjukpension under sjukpenningtid 8 Sjukersättning/aktivitetsersättning

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005 ANALYSERAR 27:11 Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 25 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering

Läs mer

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen Din anställning i Västra Götalandsregionen regleras av olika lagar och centrala/lokala kollektivavtal. Genom avtalen har du som regionanställd bättre villkor

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband?

Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband? Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband? nr 2 2015 årgång 43 Historiskt har ett vanligt sätt att lämna arbetslivet i förtid varit via sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Tillämpningsområde 2 Ålderspension Pensionsmedförande lön Premie Val av förvaltare Flytt av kapital Pensionens storlek Gemensamt värdebesked 3 Efterlevandeskydd Återbetalningsskydd

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Försäkringsbesked. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag.

Försäkringsbesked. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag. Försäkringsbesked För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Augusti 2010 Försäkringsbeskedet innehåller en kortfattad beskrivning av försäkringsskyddet.

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Försäkringsbesked. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag

Försäkringsbesked. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Försäkringsbesked För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Utgiven i juni 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom,

Läs mer

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 Pensionspolicy för anställda i Mönsterås kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 1 Allmänt Denna pensionspolicy avser arbetstagarens tjänstepension som är ett komplement till den allmänna pensionen.

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag November 2011

För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag November 2011 Försäkringsbesked För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag November 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada,

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar:

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar: Försäkringspolicy Allmänt Den ekonomiska grundtryggheten vid sjukdom, ålderdom och dödsfall ges enligt lagstadgade förmåner. Förmåner enligt lag kompletteras med kollektiva förmåner. Försäkringspolicyn

Läs mer

ANALYSERAR 2001:4. Vad får oss att arbeta fram till 65?

ANALYSERAR 2001:4. Vad får oss att arbeta fram till 65? ANALYSERAR 2001:4 Vad får oss att arbeta fram till 65? I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och forskningsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL Introduktion Dina avtalsförsäkringar Sjukdom AGS Arbetsskada TFA Arbetslöshet AGB Premiebefrielseförsäkring Ålderdom Avtalspension SAF-LO Dödsfall TGL Sjukdom Sammanfattning av ersättningar Lön Karensdag

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning

Läs mer

P E N S I O N S F A K T A

P E N S I O N S F A K T A P E N S I O N S F A K T A PA-91 Tjänstepension PA-91 Tjänstepension P A-91 är en pensionsplan för arbetstagare hos staten med flera. Om du är född före 1943 och har pensionsåldern 65 år, vilket de flesta

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension Om tjänstepension enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S Du som är eller har varit anställd vid ett företag som anslutit sig till tjänstepensionsavtalet ITP-S har rätt till tjänstepension enligt det. Här

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Försäkringsbesked FÖRSÄKRING. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag

Försäkringsbesked FÖRSÄKRING. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Försäkringsbesked FÖRSÄKRING För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.

Läs mer

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Nuvarande pensionsbestämmelser i kommunen 3. Pensionspolicyn 1. Inledning Målsättningen med pensionspolicyn är att skapa ett dokument

Läs mer

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) KS 2014/0106 024

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) KS 2014/0106 024 Ersättning 2014-04-28 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) KS 2014/0106 024 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-04-28 Bestämmelserna gäller förtroendevalda som är

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Försäkringsbesked. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag

Försäkringsbesked. För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Försäkringsbesked För anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom,

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet 1(19) Promemoria 2012-11-12 Lennart Thörn Diarienummer Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet Inledning Svenska ESF-rådet ska enligt regleringsbrevet senast 15 november

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Premiebefrielseförsäkring

Premiebefrielseförsäkring Premiebefrielseförsäkring Utgiven i januari 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan

Läs mer

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt det nya KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2011 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 27 medlemsförbund med cirka 700

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA Tillämpningsområde m m 1 Avtalet gäller arbetstagare

Läs mer

Daniela Andrén, Arbetsförmåga och sjukskrivning: Är deltidssjukskrivning en framgångsrik metod?, s 61-69. Utgivare: Örebro universitet, 2011

Daniela Andrén, Arbetsförmåga och sjukskrivning: Är deltidssjukskrivning en framgångsrik metod?, s 61-69. Utgivare: Örebro universitet, 2011 UTDRAG UR Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet Redaktörer: Ann-Sofie Hellberg, Martin Karlsson, Hannu Larsson, Erik Lundberg och Monika Persson

Läs mer

Reviderade riktlinjer - Särskild avtalspension dat 2012-01-01

Reviderade riktlinjer - Särskild avtalspension dat 2012-01-01 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Susanne Frölander 2012-01-31 LS-LED12-146-1 Ä R E N D E G Å N G Personalutskottet Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M 2012-03-13

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen Social Insurance Report Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen En introduktion till det nya sjukpenningtalet samt nybeviljade sjukersättningar eller aktivitetsersättningar per 1 registrerade försäkrade ISSN

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer